ARN 2003-4343

Tillämpning av 20 a § konsumentköplagen vid köp av begagnad bil; pleniavgörande. (se även avgörandena 2003-4989, 2003-4991, 2003-5093 och 2003-5348).

Tillämpning av 20 a § konsumentköplagen vid köp av begagnad bil; pleniavgörande. Avgörande 2004-03-03; 2003-4343 (se även avgörandena 2003-4989, 2003-4991, 2003-5093 och 2003-5348).

A köpte i februari 2003 en begagnad bil, en BMW 318i från 1988, för 25 000 kr. Bilen hade vid köpet gått 19 670 mil. Säljaren uppgav att toppen var nyrenoverad.

Redan vid hemfärden efter köpet upptäckte A att förarstolen var nedsutten och att ryggstödet inte gick att reglera. Elbackspeglarna gick inte att manövrera. En kabel till tändstiften var lagad och kortare än de andra. Strax därefter visade det sig att bränslepumpen var slut och måste bytas.

Fem dagar efter köpet stannade bilen och måste bärgas till verkstad. Det visade sig att kamremmen hade gått sönder. Reparationen, inklusive byte av två ventiler kostade 8 069 kr. Efter hennes klagomål tillhandahöll säljaren begagnade framstolar och backspeglar, medan hon betalade monteringen av dessa. Hon har också haft utgifter för byte av bränslepump, reparation av backspeglar, byte av tändkabel m.m.

A yrkade ersättning för avhjälpande av fel med sammanlagt 9 069 kr.

Säljaren bestred yrkandet. Bilen levererades nybesiktigad utan anmärkning. A informerades om stolarnas kondition. När hon efter hemkomsten ringde och klagade på stolarna och elbackspeglarna bekostade säljaren inköp av begagnade sådana, som ren goodwill, trots att bilen och villkoren för köpet redan hade accepterats av A. Bilen har inte haft något ursprungligt fel utan den fungerade vid avhämtandet.

Nämnden gjorde följande bedömning:

Tvisten i ärendet gäller frågan om det har förelegat ett fel i konsumentköplagens (1990:932) mening i den köpta bilen och om felet fanns vid leveransen. Enligt konsumentköplagen skall varan i fråga om art, mängd, kvalitet, andra egenskaper och förpackning överensstämma med vad som följer av avtalet.

Utgångspunkten för felbedömningen är således vad parterna har kommit överens om i avtalet. Det råder i princip avtalsfrihet när det gäller varans beskaffenhet. Avtalsfriheten begränsas för konsumentköplagens del bara av bestämmelserna i 18 §, enligt vilka varan — alldeles oavsett vad som har avtalats — skall anses felaktig om den t.ex. sålts i strid med vissa försäljningsförbud. Först om avtalet inte ger besked om hur varan skall vara beskaffad, bör allmänna regler om varans beskaffenhet komma till användning (prop. 2001/02:134, s. 34– 35).

Den regel som kanske främst får betydelse vid bedömning av vad som är att anse som fel vid köp av begagnade varor — och där avtalet inte ger besked om hur varan skall vara beskaffad — är 16 § tredje stycket tredje punkten konsumentköplagen. Där sägs att en vara skall anses felaktig om den i något avseende avviker från vad köparen med fog har kunnat förutsätta. I förarbetena till denna regel (prop. 1989/90:89, s. 100) sägs att den är ”ett uttryck för att felbegreppet är avsett att tillämpas i ett antal situationer av skilda slag där en varas egenskaper och användbarhet på ett påtagligt sätt avviker från vad konsumenten har skäl att räkna med på grund av de förutsättningar som han vid köpet har haft för sin bedömning”.

Huruvida varan har ett fel skall bedömas med hänsyn till dess beskaffenhet när den avlämnas. Säljaren ansvarar för fel som fanns i varan vid denna tidpunkt, även om felet visar sig först senare. Det är dock köparen som har att visa att varan avviker från avtalet eller från vad köparen har haft anledning att med fog kunna förutsätta.

Vid en bedömning som tar sin utgångspunkt i om varan avviker från vad köparen med fog har kunnat förutsätta måste vid köp av en begagnad bil hänsyn tas till bilens ålder, körsträcka och pris. En distinktion måste också göras i förhållande till vad som utgör normalt slitage. Denna prövning kan leda till slutsatsen att varan överensstämmer med avtalet och/eller de förväntningar som köparen har haft anledning att ställa på varans beskaffenhet. I sådana fall föreligger inte något fel som medför ett köprättsligt ansvar för säljaren.

I det nu aktuella fallet är fråga om köp av en 15 år gammal bil som vid avlämnandet hade körts närmare 20 000 mil. Bilen kostade 25 000 kr i inköp. Fem dagar efter köpet stannade bilen eftersom kamremmen gick sönder.

Nämnden konstaterar att det i normalfallet inte kan ställas alltför höga krav på en 15 år gammal bil som kostar 25 000 kr. Av den tillgängliga utredningen framgår emellertid att det vid marknadsföringen av bilen har angetts att den har haft en nyrenoverad topp. I samband med en renovering av topplocket är det inte fackmässigt att inte samtidigt byta kamrem. Mot denna bakgrund har köparen inte haft anledning att räkna med något annat än att kamremmen var bytt och att den därför inte skulle gå sönder så kort tid efter leveransen. Bilen har således avvikit från vad köparen har haft anledning att räkna med. Den har därmed haft ett köprättsligt fel.

Ett fel som visar sig i varan inom sex månader från det att varan avlämnades skall enligt 20 a § konsumentköplagen anses ha funnits i varan redan vid tidpunkten för avlämnandet. Säljaren skall följaktligen anses ha ansvaret för felet. För att befrias från detta ansvar måste säljaren visa att varan var felfri när den avlämnades.

Sexmånaderspresumtionen bryts också om säljaren visar att den inte är förenlig med varans eller felets art. Det kan vara fallet t.ex. när varans normala livslängd är kortare än sex månader eller om felet beror på ett olycksfall eller felaktig hantering.

För att säljaren skall undgå ansvar måste han därför i ett fall som detta visa att felet inte fanns vid avlämnandet eller att presumtionen är oförenlig med varans eller felets art.

Kamremmen har gått sönder endast fem dagar efter leverans. I ärendet har säljaren inte presenterat någon utredning som visar att kamremmen var felfri vid avlämnandet. Säljaren har inte heller visat att presumtionen att felet har funnits vid avlämnandet är oförenlig med varans eller felets art.

Vid denna bedömning finner nämnden att bolaget skall ersätta A för reparationskostnaderna till följd av kamremshaveriet med yrkat belopp.

A har däremot inte visat att det varit fel på bränslepumpen eller tändkabeln. Inte heller finner nämnden skäl att bifalla A:s yrkande som avser montering av framstolar och backspeglar eftersom de brister som gjorts gällande i dessa avseenden under alla förhållanden borde ha upptäckts av köparen före köpet av bilen.

Beslutet var enhälligt.