ARN 2008-8596

Tillämpning av 20 a § och 21 § i konsumentköplagen vid köp av kamera; avgörande av avdelning i utökad sammansättning. (se även avgörandena 2008-8597, 2009-1467 och 2009-4644).

Tillämpning av 20 a § och 21 § i konsumentköplagen vid köp av kamera; avgörande av avdelning i utökad sammansättning. Avgörande 2009-11-02; 2008-8596 (se även avgörandena 2008-8597, 2009-1467 och 2009-4644).

M köpte den 30 april 2008 en ny kamera för 2 299 kr. Den 14 september 2008 slutade displayen att fungera och zoom-reglaget fjädrade inte tillbaka. M klagade hos säljaren den 22 september 2008 och bad att få en fungerande kamera. Säljaren ansåg att kameran var fuktskadad och att skadan inte funnits vid avlämnandet. M ansåg att hon inte varit oaktsam med kameran och att hon hade följt rekommendationerna i brukanvisningen. Om kameran är så känslig för fukt att man inte kan ha den i byxfickan, som hon hade haft, måste det stå i brukanvisningen.

M yrkade avhjälpande av fel eller omleverans.

Säljaren motsatte sig yrkandet: Kameran har skickats till en auktoriserad verkstad för felsökning och eventuell garantireparation. Verkstaden fann att kameran var fuktskadad och att garantin inte gällde. Tydlig erosion fanns på flexkabeln och på flexkabelns hållare. Det medför att det inte blir någon kontakt mellan dessa och att kameran inte fungerar. Felet har uppstått genom att vatten eller dylikt kommit in i kameran. Säljaren ansåg att kunden hade använt kameran på ett oförsiktigt sätt och att skadan inte fanns vid avlämnandet

Nämnden gjorde följande bedömning.

En grundläggande förutsättning för att en näringsidkare ska kunna göras ansvarig för fel i en vara är att köparen bevisar att det föreligger en brist som kan anses som ett fel i konsumentköplagens (1990:932) mening. Ett sådant fel är det till exempel om varan avviker från vad köparen med fog kunnat förutsätta. Frågan om en vara är felaktig ska enligt 20 § konsumentköplagen bedömas med hänsyn till varans beskaffenhet när den i samband med köpet avlämnas till köparen (avlämnande betyder i normalfallet att varan överlämnas från säljaren till köparen). Säljaren svarar för fel som funnits vid avlämnandet (s.k. ursprungligt fel) även om felet visar sig först senare. Det är köparen som i normalfallet ska bevisa att felet förelåg vid avlämnandet. Någon sådan bevisning finns inte i ärendet.

Enligt 20 a § konsumentköplagen ska emellertid ett fel som visar sig inom sex månader efter det att varan avlämnades anses (presumeras) ha funnits vid avlämnandet, om inte annat visas eller detta är oförenligt med varans eller felets art. Bestämmelsen i 20 a § utgör således en regel om en annan fördelning av bevisbördan än vad som följer av normalfallet. Den kan därför uppfattas som en riskfördelningsregel. Under de sex första månaderna efter avlämnandet av varan bär säljaren risken för att det inte kan klargöras om felet fanns vid avlämnandet eller inte. Därefter bär köparen denna risk.

Nämnden har i två pleniavgöranden från 2004 (ärendena 2003-4343 och 2003-5348) kommit fram till att – när den frågan aktualiseras – det är säljarens ansvar att visa att presumtionen för ursprungligt fel är oförenlig med varans eller felets art. Det beviskrav som ställs för orsakssamband mellan exempelvis inträngande fukt och en skada är att den som har bevisbördan förmår göra det som ska bevisas ”övervägande sannolikt”. Vid den bedömningen har nämnden frihet att väga in egna erfarenheter och vad som är allmänt

känt, vilket i sin tur återverkar på vilken utredning som krävs för att beviskravet i ett enskilt fall ska anses uppfyllt.

Systematiken för nämnden är således att först bedöma om det föreligger ett köprättsligt relevant fel. Om så är fallet och felet visat sig inom sex månader från avlämnandet ska nämnden därefter göra en bedömning enligt 20 a § konsumentköplagen. Skulle denna bedömning leda till att felet inte kan presumeras ha förelegat vid avlämnandet i samband med köpet, återstår för nämnden att bedöma om det finns ett garantiåtagande som kan göras gällande gentemot säljaren.

I ärendet är det ostridigt att kameran har ett köprättsligt relevant fel samt att detta fel upptäckts och reklamerats inom sex månader från det att den avlämnades. För att undgå ansvar måste säljaren därför lägga fram bevisning som bryter presumtionen för ursprungligt fel. Av ingivna fotografier framgår tydligt att det uppkommit ärgbildningar i kameran. I den utredning som getts in förklaras också vad som hänt och hur detta påverkat kamerans funktion; slutsatsen att felet inte kan ha förelegat vid avlämnandet framförs uttryckligen. Den aktuella kameran kan heller inte anses avvika på ett sådant sätt från kameror i allmänhet beträffande fuktkänslighet att någon särskild varning i detta avseende behövt åtfölja kameran i instruktionshandlingar eller andra handlingar. Enligt nämndens bedömning visar utredningen att det är oförenligt med felets art att felet skulle ha funnits redan vid avlämnandet. Presumtionen för ursprungligt fel är därmed bruten. Säljaren är därför inte ansvarigt för felet enligt 20 a § konsumentköplagen. Det återstår emellertid att undersöka om säljaren kan bli ansvarig för felet till följd av ett garantiåtagande.

Av utredningen i ärendet framgår att säljaren har lämnat en garanti och att felet uppkommit under garantitiden. Enligt 21 § konsumentköplagen ska fel i varan anses föreligga om varan försämras under garantitiden i sådana avseenden som omfattas av garantin. Detta gäller dock inte, om säljaren kan göra sannolikt att försämringen beror på en olyckshändelse eller därmed jämförlig händelse eller på vanvård, onormalt brukande eller något liknande förhållande på köparens sida. Om fel föreligger enligt reglerna i 21 § konsumentköplagen, ansvarar säljaren för felet enligt de bestämmelser som anges i 22 § samma lag. I det aktuella fallet har säljaren beträffande frågan om säljarens ansvar enligt garantiåtagandet hänvisat till den ovan redovisade utredningen. Nämnden finner att säljaren genom utredningen har gjort sannolikt att felet beror på en omständighet som säljaren enligt 21 § konsumentköplagen jämfört med 22 § samma lag inte har att svara för. Garantiåtagandet gäller därför inte för det aktuella felet.

M:s yrkande avslogs.

Beslutet var enhälligt.