ARN 2009-1534

En flygning har ställts in. Flygbolaget har inte förmått visa att bolaget inte skulle ha kunnat undvika att flygningen måste ställas in, utan att bolaget behövde göra orimliga uppoffringar med hänsyn till företagets kapacitet vid den relevanta tidpunkten. Resenärerna har ansett berättigade till kompensation enligt artikel 7.1 i förordning (EG) nr 261/2004.

B och hennes medresenär skulle flyga med flygbolaget S på sträckan Stockholm–Peking. Före start drabbades det flygplan som skulle användas av ett fel p.g.a. ett blixtnedslag. Felet kunde inte åtgärdas i tid och flygningen ställdes därför in. B yrkade kompensation med sammanlagt 1 200 euro enligt förordning (EG) nr 261/2004.

S motsatte sig yrkandet. Till stöd för sin inställning anförde bolaget att flygplanet skadats genom ett blixtnedslag och inte kunde repareras i tid, varför det var omöjligt att använda flygplanet med hänsyn till flygsäkerheten. Händelsen måste betraktas som en extraordinär situation, som S med rimliga åtgärder varken kunde ha förutsett eller avvärjt.

Nämnden gjorde följande bedömning.

I ärendet är ostridigt att flygningen på sträckan mellan Stockholm och Peking ställdes in. Tvisten i ärendet gäller om B och hennes medresenär till följd av den inställda flygningen är berättigade till kompensation enligt förordning (EG) nr 261/2004.

När en flygning ställs in är en drabbad passagerare berättigad till kompensation i form av ersättning i pengar enligt artiklarna 5.1 och 7 i förordningen. Ersättningens storlek bestäms med hänsyn till den aktuella flygningens längd. Den är alltså inte beroende av att passageraren kan visa att han eller hon lidit någon skada av det inträffade.

Tvisten aktualiserar även en tillämpning av artikel 5.3 i förordningen. Enligt denna bestämmelse faller rätten till ersättning bort, om lufttrafikföretaget kan visa att den inställda flygningen beror på extraordinära omständigheter som företaget inte skulle ha kunnat undvika även om alla rimliga åtgärder hade vidtagits.

Enligt S ställdes flygningen in p.g.a. ett blixtnedslag som gjorde att det aktuella flygplanet inte gick att använda. Vid en inspektion efter blixtnedslaget hittades en skadad bult som hörde till nosställsluckan. Skadan var en direkt följd av blixtnedslaget. Bulten måste bytas ut med hänsyn till flygsäkerheten. Leveransen av en ny bult fördröjdes, varför en bult från ett annat flygplan monterades i stället. Tidsåtgången för de olika momenten ledde, enligt bolaget, till att S tvingades ställa in flygningen. - Nämnden finner ingen anledning att ifrågasätta de uppgifter som har lämnats av S.

I EG-domstolens mål C-549/97, Friederike Wallentin-Hermann mot Alitalia, konstaterar domstolen att det måste anses ingå i ett lufttrafikföretags normala verksamhet att lösa ett tekniskt problem som har uppstått på grund av bristande underhåll av ett flygplan. Tekniska problem som uppdagas vid underhåll av flygplanen eller som beror på brister i detta underhåll kan följaktligen inte i sig anses utgöra ”extraordinära omständigheter”. Domstolen uttalar vidare att det emellertid inte kan uteslutas att tekniska problem kan utgöra sådana extraordinära omständigheter, såvida de uppkommit till följd av händelser som faller utanför det berörda lufttrafikföretagets normala verksamhet och ligger utanför dess faktiska kontroll. Som exempel nämns om tillverkaren av de flygplan som ingår i det berörda flygtrafikföretagets flotta, eller en behörig myndighet, tillkännager att de flygplan som redan är i drift är behäftade med ett dolt fabrikationsfel som påverkar flygsäkerheten eller om flygplanen skadas till följd av sabotage eller terrorism. Enligt domstolen ankommer det på den som avser att åberopa sådana omständigheter att visa att det är uppenbart att företaget,

även om alla tillgängliga resurser i form av personal och utrustning samt alla tillgängliga ekonomiska resurser hade använts, inte skulle ha kunnat undvika att de extraordinära omständigheter som de konfronterades med medförde att flygningen måste ställas in, utan att behöva göra orimliga uppoffringar med hänsyn till företagets kapacitet vid den relevanta tidpunkten.

Det som orsakade att flygningen ställdes in var att man vid kontroll av flygplanet efter ett blixtnedslag fanns att en bult var skadad och att denna inte kunde bytas inom sådan tid att flygplanet kunde flyga enligt tidtabell. Nämnden anser att S inte har gett någon egentlig förklaring till varför den trasiga bulten inte hade kunnat ersättas tidigare än som skedde. I avsaknad av detta finner nämnden – utan att uttala sig om huruvida en trasig bult efter ett blixtnedslag i sig utgör en extraordinär omständighet - att S inte har förmått visa att bolaget inte skulle ha kunnat undvika att flygningen måste ställas in, utan att bolaget behövde göra orimliga uppoffringar med hänsyn till företagets kapacitet vid den relevanta tidpunkten.

B och hennes medresenär är därför berättigade till kompensation för den inställda flygningen. Dess längd har varit sådan att ersättningsbeloppet enligt artikel 7.1 i förordning (EG) nr 261/2004 uppgår till 600 euro per person, dvs. sammanlagt 1 200 euro. B:s yrkande skall således bifallas.