ARN 2009-9695

Köpare har rätt att häva köpet eftersom näringsidkaren inte upplyst denne om att båten saknade CE-märkning.

Köpare har rätt att häva köpet eftersom näringsidkaren inte upplyst denne om att båten saknade CE-märkning. Avgörande 2010-07-06; 2009-9695

M köpte en fabriksny båt för 765 000 kr av bolaget. Efter leveransen den 7 maj 2008 upptäckte han flera fel på båten bl.a. avsaknad av CE-märkning. M yrkade hävning av köpet och ersättning för besiktningskostnad.

Bolaget motsatte sig yrkandet under åberopande av bl.a. att båten är CE-märkt.

Nämnden gjorde följande bedömning.

Nämnden har granskat det material som parterna gett in i ärendet. Av utredningen framgår att båten varit behäftad med en rad fel och brister. Den allvarligaste bristen som M gjort gällande är emellertid påståendet om att båten inte är CE-märkt. Bolaget har under handläggningens gång gett in en handling betecknad ”Försäkran om överensstämmelse för fritidsbåt gällande design-, konstruktions- och bullerkrav enligt Direktiv 94/25/EG och 2003/44/EG” daterad den 31 mars 2010, således knappt två år efter det att båten sålts till M. Enligt nämndens mening innebär emellertid detta inte att båten kan betraktas som CE-märkt. Det får därför anses utrett att båten saknar CE-märkning.

Reglerna om CE-märkning för båtar grundar sig på EG-direktiv (94/25/EG) (fritidsbåtsdirektivet) med kompletteringar (2003/44/EG). Syftet med direktiven var att få en gemensam säkerhetsnivå och regler som tillåter båtar att säljas utan krångel i alla länderna. Mot bakgrund av direktivet infördes lag (1996:18) om vissa säkerhets- och miljökrav på fritidsbåtar. Enligt denna lag måste bl.a. nya och importerade fritidsbåtar uppfylla ett antal miljö- och säkerhetskrav. I Sjöfartsverkets föreskrifter (SJÖFS 2004:16) om vissa säkerhets- och miljökrav på fritidsbåtar m.m., ändrade genom (SJÖFS 2005:4), finns närmare bestämmelser om bl.a. vilka krav som ska uppfyllas gällande CE-märkning, bl.a. ska CEmärket placeras på tillverkarskylten och skriftlig ”försäkran om överensstämmelse” infogas i ägarens instruktionsbok (se 3 kap. SJÖFS 2005:4).

Förutom de risker det innebär att de miljö- och säkerhetskrav som uppställs i reglerna inte är uppfyllda, medför avsaknad av CE-märkning också bl.a. ett betydligt lägre andrahandsvärde än för CE-märkta båtar.

Enligt 16 § tredje stycket konsumentköplagen (1990:932) ska en vara anses felaktig om säljaren före köpet har underlåtit att upplysa köparen om sådant förhållande rörande varans egenskaper eller användning som han kände till eller borde ha känt till och som köparen med fog kunde räkna med att bli upplyst om, under förutsättning att underlåtenheten kan antas ha inverkat på köpet. Varan är också att anse som felaktig om den i något annat avseende avviker från vad köparen med fog kunnat förutsätta. Enligt 29 § samma lag får köparen häva köpet, om felet är av väsentlig betydelse för honom.

I förarbetena till förstnämnda bestämmelser i konsumentköplagen (se prop. 1989/90:89 s. 100 f.) sägs särskilt att en förutsättning för att en vara ska anses felaktig på grund av den uteblivna informationen är att informationen kan antas ha inverkat på köpet. Det måste således kunna antas, sägs det i förarbetena, att konsumenten om han fått del av den uteblivna informationen inte skulle ha köpt varan eller i vart fall inte skulle ha köpt den på de villkor som skett. I förarbetena framhålls också att "det är utan betydelse för felbedömningen huruvida säljaren

känt till förhållandena och haft möjlighet att informera om dem". Det räcker således med att säljaren borde ha känt till uppgiften.

Enligt nämndens mening är avsaknaden av CE-märkning och konsekvenserna av detta en sådan uppgift som bolaget borde ha känt till och ha upplyst M om. Det får vidare antas att M inte hade köpt båten på de villkor som skett om han blivit upplyst om avsaknaden av CEmärkningen och konsekvenserna av detta. Båten är därför felaktig. Enligt nämndens mening är felet så väsentligt att M ska ha rätt att häva köpet.

Vid hävning ska prestationerna återgå. Köparen är dock skyldig att tåla ett avdrag motsvarande den nytta han haft av varan trots felet medan säljaren är skyldig att betala ränta på köpeskillingen. Nämnden anser i detta fall att det är skäligt att nyttan kvittas mot räntan och att bolaget ska rekommenderas betala tillbaka hela köpeskillingen mot att båten återlämnas i väsentligen oförändrat skick.

Vid fel i vara har köparen även rätt till skadestånd för bl.a. utgifter han eller hon haft på grund av felet. M har yrkat ersättning med 9 850 kr avseende kostnad för besiktning. Nämnden finner att M har rätt till ersättning för denna kostnad och bolaget ska således även rekommenderas att betala denna summa till honom.