ARN 2011-4739

En biltillverkare som utan att ha samrått med bilens ägare omprogrammerat bilens styrenhet har ansetts skyldig att ersätta bilens ägare för kostnaden för att återställa borttagen programvara, 4 § konsumenttjänstlagen (1985:716).

En biltillverkare som utan att ha samrått med bilens ägare omprogrammerat bilens styrenhet har ansetts skyldig att ersätta bilens ägare för kostnaden för att återställa borttagen programvara, 4 § konsumenttjänstlagen (1985:716) .

Avgörande 2012-01-02; Änr 2011-4739.

P lämnade in sin Volvo V70 till Bolaget för en mindre plåtreparation. Utöver att reparera plåtskadan laddade Bolaget ned en ny motorprogramvara för styrenheten, vilket ledde till att ett eftermarknadsprogram som P låtit installera försvann. Eftersom P inte godkänt att Bolaget programmerade om styrenheten och Bolaget vägrat att återställa denna, yrkade P ersättning för kostnaden han haft för att själv åtgärda felet samt skadestånd för den långa väntetiden.

Bolaget motsatte sig yrkandet. Det finns anvisningar från tillverkaren om att man ska programmera om styrenheten för att säkerställa att vissa funktioner optimeras. Bilarna kontrolleras rutinmässigt med hjälp av det centrala bilregistret, eftersom det enligt lag måste genomföras en registreringsbesiktning om man höjer effekten på en bil som är typgodkänd som helbil. Volvon var fortfarande registrerad med den effekt den hade när den lämnade fabriken och därför misstänkte Bolaget inte att den var manipulerad.

Nämnden gjorde följande bedömning.

Det är ostridigt att P lämnade in sin bil till Bolaget för plåtreparation och att Bolaget i samband med reparationen omprogrammerade styrenheten utan att först tillfråga P om detta. Nämnden konstaterar att det inte är tillåtet att göra ingrepp på någon annans egendom utan att först få tillstånd till det.

Bolaget har invänt att åtgärden avseende styrenheten utfördes i enlighet med riktlinjer från tillverkaren. En tillverkare kan i och för sig ha vissa uppfattningar om vilka åtgärder som bör vidtas med en bil. Tillverkaren är dock inte ägare till bilen sedan den sålts till en konsument. Tillverkarens uppfattning saknar därför betydelse för frågan om vilka åtgärder som ska eller får vidtas på en bil. Endast ägaren (eller dennes representant) kan bestämma vad som ska eller får göras med bilen.

Genom att, utan sådant samråd som krävs enligt 4 § konsumenttjänstlagen (1985:716), utföra en åtgärd på bilen som inte beställts eller medgetts av P har Bolaget förfarit felaktigt vid utförandet av reparationstjänsten. Det föreligger således fel i tjänsten.

Av utredningen i ärendet är det visat att en programvara togs bort i samband med omprogrammeringen. Eftersom Bolaget inte velat återställa felet har P haft rätt att själv ombesörja detta. Kostnaden för att återställa felet har ostridigt uppgått till 3 210 kr. Bolaget är enligt 31 § konsumenttjänstlagen skyldigt att ersätta P för den kostnaden.

P har inte visat någon rättslig grund för sitt yrkande om ersättning med 1 000 kr avseende lång väntetid. Hans yrkande i den delen kan därför inte bifallas.

__________

2011-4739 2012-01-11

016

En ledamot hade en annan uppfattning och anförde.

Enligt min mening kan en tjänst som faller inom ramen för konsumenttjänstlagens bestämmelser bestå av flera olika moment som en näringsidkare – givetvis under förutsättning att den är fackmässig – inte har en skyldighet att informera konsumenten om i förväg. Det ligger med andra ord i sakens natur att en verkstad vid en bilreparation utför en hel del arbetsmoment som en kund i egenskap av lekman inte alltid kunnat förvänta sig.

I förevarande fall har det varit fråga om en skadereparation till följd av en mindre kollision. Vid alla skadereparationer ligger det inom ramen för fackmässigheten att kontrollera bilens styrenhet och i förekommande fall göra justeringar och omprogrammeringar av denna. Det beror på att bilens styrenheter utgör en del av bilens aktiva krocksystem (krockkuddar, bältessträckare, fönsterhissar m.m.) som kan ha påverkats även vid en mindre kollision. I aktuellt fall var det även så att tillverkaren centralt (förmodligen via sitt IT-system) hade skickat ut information om att den aktuella bilmodellens styrenhet var i behov av omprogrammering. Sådana uppdateringar av mjukvara sker idag regelmässigt på auktoriserade verkstäder i syfte att bibehålla bilars kvalitet, säkerhet och miljöpåverkan. Med andra ord åtgärder som gagnar ägaren. Att i samband med en reparation utföra åtgärder enligt tillverkarens anvisningar ligger därför enligt min mening inom ramen för vad som krävs för att reparationen ska anses fackmässig.

Av utredningen framgår att Bolaget i samband med reparationen vid kontroll varken fick någon information av bilens styrenhet eller av trafikregistret att bilen var trimmad. En ändring av en bils effekt kräver som bekant en förnyad registreringsbesiktning. Med hänsyn till vad som ovan anförts och särskilt med beaktande av att Bolaget inte på något sätt fick någon information om att bilen var trimmad anser jag att Bolagets agerande inte varit försumligt utan fackmässigt.