ARN 2011-6872

Marknadsföring eller finansiell rådgivning enligt lagen (2003:862) om finansiell rådgivning till konsumenter.

Marknadsföring eller finansiell rådgivning enligt lagen ( 2003:862 ) om finansiell rådgivning till konsumenter. Avgörande 2012-12-19; Änr 2011-6872.

H kontaktades i slutet av mars 2011 på telefon av en anställd från bolaget. Vid ett möte i bolagets lokaler redovisade H sin finansiella situation. Vid ett efterföljande möte i hans hem föreslog bolaget, efter en summarisk dokumentation av hans och hans hustrus kompetens att förstå strukturella produkter, att han skulle avsluta de investeringar i strukturella produkter som han hade placerade i en kapitalförsäkring med fem års respektive tre års bindningstid i Irish Life International. Motiveringen var att de av bolaget rekommenderade produkterna i Garantum skulle vara mer fördelaktiga långsiktiga placeringar. Detta råd gavs utan att de tittat på prospekten för de strukturella produkterna och utan att ha gått igenom försäkringsvillkoren för kapitalförsäkringen. Bolaget försäkrade att ett avslutande av kapitalförsäkringen och försäljning av de strukturella produkterna inte skulle medföra några kostnader eller avgifter, trots att löptiden inte hade gått ut och trots att produkterna saknade likvid andrahandsmarknad. Till följd av bolagets råd avslutade han produkten SHB Autocall Norden P/M 1 150930, som skulle ha berättigat honom till en utdelning om 100 000 kr i september 2011 om han hade haft kvar den. H har begärt skadestånd med 100 000 kr. Bolaget har vid sina kontakter med honom utfört både försäkringsförmedling och investeringsrådgivning utan att ha tillstånd till det och utan att uppfylla de krav på kompetens och utförande som krävs enligt lag och andra föreskrifter. Det har orsakat honom en förlust om 100 000 kr i utebliven utdelning till följd av att han sålt en strukturell produkt i förtid.

Bolaget har motsatt sig yrkandet. Bolaget arbetar med marknadsanalys och marknadsföring, vilket varit tydligt i informationen till H. Bolaget har ingen affärsrelation med H utan har endast bedrivit generell marknadsföring och inte någon finansiell rådgivning. Bolaget kan därför inte ansvara för H:s eget beslut om försäljning av värdepapper.

Allmänna reklamationsnämnden, i utökad sammansättning, gjorde följande bedömning.

Har det varit fråga om marknadsföring eller rådgivning?

Det är klarlagt att bolaget har kontaktat H och att bolagets företrädare har lämnat förslag till honom om olika finansiella placeringar och finansiella dispositioner i övrigt. Det står också klart att bolagets företrädare uppträtt yrkesmässigt och att H har haft fog för att fästa tillit till de råd som bolagets företrädare lämnat till honom. Bolagets företrädare måste rimligen ha insett att H förlitat sig på den förmedlade informationen. Med hänsyn till detta finner nämnden att bolagets agerande i förhållande till H måste bedömas som sådan finansiell rådgivning som avses i lagen (2003:862) om finansiell rådgivning till konsumenter (rådgivningslagen), jfr SOU 2002:41 s. 30 ff. Rådgivningslagens bestämmelser är tvingande till konsumentens förmån (3 §) och bestämmelserna kan alltså inte avtalas bort till nackdel för konsumenten.

2011-6872 2013-06-11

041

Rådgivningen

Bolaget har inte i samband med rådgivningen upprättat någon dokumentation över rådgivningen. Detta strider mot bestämmelserna 4 § rådgivningslagen. I förarbetena till lagen anges att konsumentens påståenden om vad som förekommit vid rådgivningen bör tas som utgångspunkt vid bedömningen av eventuell vårdslöshet, om näringsidkaren försummat sin dokumentationsskyldighet och inte på annat sätt förmår bevisa att konsumentens påståenden är felaktiga (se prop. 2002/03:133 s. 54). Bolaget har inte lagt fram någon bevisning om att den version av vad som hänt som H lämnat skulle vara felaktig. Nämnden lägger därför vad H:s uppgivit till grund för sin bedömning.

Med den nu angivna utgångspunkten konstaterar nämnden att bolaget inte på det sätt som krävs vid finansiell rådgivning till konsumenter har utrett H:s förkunskaper, önskemål och behov avseende de finansiella dispositionerna. Bolaget har vidare utan sådan bakgrund lämnat råd om finansiella placeringar och andra finansiella dispositioner. Ett av de råd som gavs var att H skulle avsluta en produkt som i september 2011 skulle ha berättigat honom till en utdelning om 100 000 kr, om han hade haft den kvar. Rådet gavs utan att bolaget redovisat konsekvenserna av en avyttring av produkten. Nämnden finner därför att bolagets finansiella rådgivning varit vårdslös.

Frågan om skadeståndsskyldighet

Av 6 § rådgivningslagen framgår att näringsidkare som genom finansiell rådgivning uppsåtligen eller av oaktsamhet orsakar konsumenten ren förmögenhetsskada ska ersätta skadan. Med ren förmögenhetsskada menas en ekonomisk skada som uppkommit utan samband med person- eller sakskada.

Frågan är om vårdslösheten vid rådgivningen har orsakat H någon ren förmögenhetsskada. Nämnden konstaterar att H till följd av bolagets rådgivning i förtid avslutade en produkt som enligt honom skulle ha gett en utdelning om 100 000 kr i september 2011. Det innebär att en ren förmögenhetsskada har uppstått.

Bolaget har inte invänt mot det yrkade beloppet i sig. Nämnden finner därför att bolaget är skyldigt att ersätta H med 100 000 kr. H:s yrkande ska alltså bifallas.