ARN 2013-02420

Säljarens skyldighet att före köpet upplysa om bilens tillverkningstidpunkt om det kan antas att tillverkningstidpunkten ligger så långt tillbaka i tiden att det påverkar bilens marknadsvärde.

Säljarens skyldighet att före köpet upplysa om bilens tillverkningstidpunkt om det kan antas att tillverkningstidpunkten ligger så långt tillbaka i tiden att det påverkar bilens marknadsvärde. (I-IV)

I

Avgörande 2013-09-23; 2013-02010

T beställde en ny bil av märket Kia. När han sedan fick registreringsbeviset för bilen visade det sig att bilen var av årsmodell 2011. Han hade betalat nypris för bilen och tog för givet att det var fråga om 2012 års modell, vilket försäljaren hade uppgett. T begärde därför att bolaget skulle åtgärda registreringsfelet vid Transportstyrelsen så att det framgick att det var fråga om en bil av årsmodell 2012 alternativt begärde han prisavdrag med anledning av det lägre pris som en bil av årsmodell 2011 betingade på marknaden.

Bolaget motsatte sig begäran. Bolaget uppgav att T hade fått korrekt information i både köpehandlingar samt muntligen. Av köpeavtalet hade det framgått att det var fråga om en ny bil. Den definitionen som använts i köpeavtalet vann stöd av MRF:s rekommendation om definition av nya bilar. Ytterligare stöd för detta framgick av ett intyg avseende den aktuella bilen ingivet av KIA Motor Sweden AB:s produktchef.

Allmänna reklamationsnämnden gjorde följande bedömning

I ärendet var klarlagt att bilen tillverkats i november 2011, att köpeavtalet mellan bolaget och T ingåtts den 8 oktober 2012 och att bilen levererats till T den 1 november 2012.

Enligt 16 § konsumentköplagen (1990:932) gäller bl.a. att en vara ska anses felaktig om den avviker från vad som avtalats mellan parterna. Av 16 § tredje stycket andra punkten samma lag framgår att varan även ska anses felaktig om säljaren före köpet har underlåtit att upplysa köparen om ett sådant förhållande rörande varans egenskaper eller användning som han kände till eller borde ha känt till och som köparen med fog kunde räkna med att bli upplyst om.

Fram till och med den 31 december 1998 kunde bilens ”årsmodell”, i den mening begreppet hade på den svenska bilmarknaden, inte anses vara en egenskap som varje bil hade från början, utan istället en egenskap den fick genom att den registrerades såsom varande av en viss årsmodell i vägtrafikregistret. Bilar som tillverkades under första halvåret ett visst år ansågs vara av det årets modell medan bilar som tillverkades under andra halvåret registrerades såsom varande av årsmodell för nästkommande år.

Sedan den 1 januari 1999 ska inte längre årsmodell anges vid registrering av bilar. Ändringen avsåg alla helhetsgodkända bilar med europatypgodkännande. Sådan information om bilar som offentliggörs i vägtrafikregistret innehåller således inte längre uppgifter om årsmodell. Istället ska generalagenten eller tillverkaren lämna uppgifter till Transportstyrelsen om bl.a. tillverkningsår/månad vid registrering av uppgifter i vägtrafikregistret. På registreringsbevisen som utfärdas av Transportstyrelsen framgår endast uppgifter om dag för första ibruktagande samt tillverkningsår/månad.

I köpeavtalet mellan bolaget och T fanns det en ruta med ledtexten tillverkningsår/månad. I den rutan hade bolaget inte fyllt i tillverkningsår/månad utan i stället skrivit ”Nytt”. Bolaget hade som skäl för att göra så uppgett att det skett i överensstämmelse med en rekommendation från branschorganisationen MRF. Rekommendationen hade getts in som bevisning i ärendet. Något annat

2013-02420

2013-11-21

016

skäl för att inte fylla i rutan med den aktuella bilens tillverkningsår/månad hade inte åberopats av bolaget.

Av MRF:s rekommendation, daterad 9 november 2012, med rubriken ”Att tänka på vid försäljning av nya bilar som tagits i trafik samt allmän information om definitionen av ny bil” framgick bl.a. att en ”ny bil” var en bil som vid säljtillfället var av senaste marknadsförda utförande (dvs. det ska inte ha funnits någon nyare version/modellbeteckning på marknaden) samt var tillverkad högst 12 månader före leveransen. Det skulle vidare krävas att bilen inte var tagen i trafik samt att garantitider inte börjat löpa. Om dessa villkor uppfyllts, räckte det enligt MRF med att på köpeavtalet ange ”ny bil”.

Som skäl för informationen i rekommendationen angavs att Allmänna reklamationsnämnden i tidigare avgöranden konstaterat ”att en kund alltid har skäl att förutsätta att en nybil säljs med en outnyttjad nybilsgaranti (om inte särskilt informerats) och att det inte gått oskäligt lång tid från tillverkningen till leverans”.

Nämnden konstaterade inledningsvis att det inte framstod som särskilt motiverat att i en ruta på ett köpeavtal med ledtexten ”tillverkningsår/månad” ange annat än just tillverkningsår och tillverkningsmånad. En köpare kunde normalt förväntas vara intresserad av att få ta del av just dessa uppgifter. I ett fall där bilen ännu inte tillverkats kunde förstås någon uppgift om tillverkningstidpunkt inte lämnas. Om däremot – som i det aktuella fallet – bilen redan var tillverkad (och i det aktuella fallet dessutom sedan lång tid tillbaka) fanns det knappast någon beaktansvärd anledning att inte fylla i uppgift om tillverkningstidpunkten i den på köpeavtalsblanketten avsedda rutan. Någon beaktansvärd anledning att i stället bara fylla i ordet ”Nytt” i den rutan hade inte framkommit. Att fylla i rutan med ”Nytt” medförde ju att köparen inte fick information om bilens tillverkningsdatum och därmed inte fullständigt underlag för sitt beslut rörande huruvida han eller hon ville köpa bilen eller inte och vilket pris köparen var beredd att betala.

En bils tillverkningstidpunkt hade en viss betydelse för bilens marknadsvärde. Vid inbyte eller köp av begagnade bilar tillmättes tillverkningstidpunkten betydelse för värderingen av fordonet. För en köpare av en bil var det därför av betydande vikt att bli upplyst om tillverkningstidpunkten inför beslutet om att köpa bilen eller inte köpa den, eller i vart fall för bedömningen av vilket pris man som köpare var beredd att betala för bilen (jfr prop. 1989/90:89 s. 100).

Högsta domstolen hade i ett fall (se rättsfallet NJA 2001 s. 155) funnit att en säljare haft skyldighet att upplysa köparen om att en segelbåt tillverkats på annan plats än normalt, eftersom tillverkningsplatsen ansågs påverka marknadsvärdet på båten i sänkande riktning och därmed kunde antas påverka köparens vilja att köpa båten till det begärda priset. Eftersom säljaren underlåtit att ge köparen upplysning om tillverkningsplatsen ansåg Högsta domstolen att båten var behäftad med fel.

I den rättsliga litteraturen hade nämnts att utgången av det nämnda avgörandet i Högsta domstolen kunde tolkas så att säljare av nytillverkade bilar har en skyldighet att upplysa köpare om när bilen har tillverkats eller kommer att tillverkas (se Eriksson, Nordling, Palm, Konsumentköp, En kommentar till konsumentköplagen, 2011, s. 130).

Med anledning av vad som hade anförts fann nämnden därför att T haft fog för att förvänta sig att bli upplyst i köpeavtalet eller på annat sätt om att den bil som han tänkte köpa var tillverkad i november 2011. Säljaren hade känt till tillverkningstidpunkten, men hade inte gett T information om denna. Om T fått informationen kunde det hållas för visst att han inte skulle ha köpt bilen, i vart fall inte till det pris som nu blev fallet. Säljarens underlåtenhet att lämna informationen kunde därför antas ha inverkat på köpet. Enligt 16 § tredje stycket 2 konsumentköplagen förelåg därmed ett fel i bilen. Med anledning av felet var T berättigad till ett prisavdrag. Detta skulle motsvara skillnaden i marknadsvärde på en bil av ifrågavarande märke och modell som tillverkats under hösten 2012 och en

motsvarande bil som tillverkats i november 2011. Nämnden fann att prisavdraget kunde bestämmas till skäligt ansedda 7 000 kr.

II

Avgörande 2013-09-17; 2013-02420

I februari 2011 köpte P en bil för 100 000 kr. Bilen framställdes som fabriksny. Priset var reducerat med 4 000 kr. På kreditnotan från bolaget framgick att det varit fråga om ett ”nytt fordon”. Han antog därför att det rörde sig om årsmodell 2011. När bilen såldes till annan bilhandlare i december 2012 framkom att det rörde sig om årsmodell 2009, vilket framgick av fordonsregistret. Han medgav att bilen varit oanvänd men ansåg att den vid köpet inte längre kunde betraktas som ny eftersom den var 18 månader gammal. P begärde därför prisavdrag med 15 000 kr.

Bolaget motsatte sig begäran. Bolaget bestred även begärt belopp om 15 000 kr i prisavdrag. P besökte bolaget för genomförandet av en bytesaffär. Säljaren hade under förbehåll att det varit fråga om ett byte sett Suzukin som ett lämpligt mindre och billigare objekt, vilket i bolagets affärssystem betraktats som ett ”nytt fordon” pga. att det aldrig tidigare registrerats, använts eller saknat fulla garantier. Vid tiden för köpet såldes bilen till ett reducerat pris. Inte heller hade bolaget undanhållit uppgifter om bilens tillverkningsår eller modellår. Bilens tillverkningsår hade framgått av registreringsbeviset som P haft under tiden.

Allmänna reklamationsnämnden gjorde följande bedömning

I ärendet var klarlagt att bilen tillverkats i april 2009, att köpeavtalet mellan bolaget och P ingåtts den 27 januari 2011 och att bilen levererats till P den 2 februari 2011. P hade uppgett att han inte fått del av uppgift om tillverkningstidpunkten före köpet.

Enligt 16 § konsumentköplagen (1990:932) gäller bl.a. att en vara ska anses felaktig om den avviker från vad som avtalats mellan parterna. Enligt 16 § tredje stycket andra punkten samma lag ska varan även anses felaktig om säljaren före köpet har underlåtit att upplysa köparen om ett sådant förhållande rörande varans egenskaper eller användning som han kände till eller borde ha känt till och som köparen med fog kunde räkna med att bli upplyst om.

Fram till och med den 31 december 1998 kunde bilens ”årsmodell”, i den mening begreppet hade på den svenska bilmarknaden, inte anses vara en egenskap som varje bil hade från början, utan istället en egenskap den fick genom att den registrerades såsom varande av en viss årsmodell i vägtrafikregistret. Bilar som tillverkades under första halvåret ett visst år ansågs vara av det årets modell medan bilar som tillverkades under andra halvåret registrerades såsom varande av årsmodell för nästkommande år.

Sedan den 1 januari 1999 ska inte längre årsmodell anges vid registrering av bilar. Ändringen avsåg alla helhetsgodkända bilar med europatypgodkännande. Information om bilar som offentliggörs i vägtrafikregistret innehåller således inte längre uppgifter om årsmodell. Istället ska generalagenten eller tillverkaren lämna uppgifter till Transportstyrelsen om bl.a. tillverkningsår/månad vid registrering av uppgifter i vägtrafikregistret. På registreringsbevisen som utfärdas av Transportstyrelsen framgår endast uppgifter om dag för första ibruktagande samt tillverkningsår/månad.

Av kreditnotan framgick att bilen upptagits som ett ”nytt” fordon vid försäljningen. Uppgifter om t.ex. tillverkningsår/månad samt andra uppgifter som förekom i vägtrafikregistret hade utelämnats. Inte heller hade bolaget visat att P på annat sätt före köpet fått del av uppgifter om tillverkningstidpunkt.

Bolagets invändning om att bilens tillverkningstidpunkt hade framgått av registreringsbeviset saknade betydelse, eftersom det inte hade bevisats att P hade fått ta del av registreringsbeviset före köpet.

En bils tillverkningstidpunkt hade en viss betydelse för bilens marknadsvärde. Vid inbyte eller köp av begagnade bilar tillmättes tillverkningstidpunkten betydelse för värderingen av fordonet. För en köpare av en bil var det därför av betydande vikt att bli upplyst om tillverkningstidpunkten inför beslutet om att köpa bilen eller inte köpa den, eller i vart fall för bedömningen av vilket pris man som köpare var beredd att betala för bilen (jfr prop. 1989/90:89 s. 100).

Högsta domstolen hade i ett fall (se rättsfallet NJA 2001 s. 155) funnit att en säljare haft skyldighet att upplysa köparen om att en segelbåt tillverkats på annan plats än normalt, eftersom tillverkningsplatsen ansågs påverka marknadsvärdet på båten i sänkande riktning och därmed kunde antas påverka köparens vilja att köpa båten till det begärda priset. Eftersom säljaren underlåtit att ge köparen upplysning om tillverkningsplatsen ansåg Högsta domstolen att båten var behäftad med fel.

I den rättsliga litteraturen hade nämnts att utgången av det nämnda avgörandet i Högsta domstolen kunde tolkas så att säljare av nytillverkade bilar har en skyldighet att upplysa köpare om när bilen har tillverkats eller kommer att tillverkas (se Eriksson, Nordling, Palm, Konsumentköp, En kommentar till konsumentköplagen, 2011, s. 130).

Med anledning av vad som anförts fann nämnden att P haft fog för att förvänta sig att bli upplyst i köpeavtalet eller på annat sätt om att den bil som han tänkte köpa var tillverkad i april 2009. Säljaren hade känt till tillverkningstidpunkten men hade inte gett P information om denna. Om P hade fått informationen kunde det hållas för visst att han inte skulle ha köpt bilen, i vart fall inte till det pris som nu blev fallet. Säljarens underlåtenhet att lämna informationen kunde därför antas ha inverkat på köpet. Enligt 16 § tredje stycket 2 förelåg därmed ett fel i bilen. Med anledning av felet var P berättigad till ett prisavdrag. Detta skulle motsvara skillnaden i marknadsvärde på en bil av ifrågavarande märke och modell som tillverkats under hösten 2010/våren 2011 och en motsvarande bil som tillverkats i april 2009. Nämnden fann att prisavdraget kunde bestämmas till skäligt ansedda 3 000 kr.

III

Avgörande 2013-09-17; 2013-02668

I januari 2013 såg P en annons på blocket där en Audi A6 annonserades som ny. I februari 2013 köpte han bilen och lämnade sin gamla bil i inbyte. En tid efter köpet konstaterade han att bilen tillverkats i augusti 2011, dvs. 18 månader från köpet. Han kontaktade bolaget och fick en rad förklaringar om modellår, årsmodeller och tillverkningsår. Enligt avtalet framgick att han köpt en ny bil med modellår 2012. I serviceprotokollet hade det stått att bilen var av årsmodell 2012. Transportstyrelsen klassificerade bilen som ett fordon med fordonsår 2011. P hade även bestritt att någon rabatt lämnats som kompensation för att bilen tillverkats under 2011. Han begärde därför prisavdrag med 15 000 kr.

Vidare hade säljaren vid köpet upplyst honom om att en ”prova på” försäkring ingick i priset. Han hade därefter fått en faktura från If på 1 000 kr. Han ville därför erhålla kompensation för denna kostnad och begärde därför även skadestånd.

Bolaget motsatte sig begäran. Inom bilbranschen används alltid modellår och det hade angetts i köpeavtalet. Bolaget hade ett nytt fakturasystem och där har det smugit sig in ett fel och istället för

modellår har det stått årsmodell. Bolaget hade varit väldigt tydligt med att det varit fråga om modellår 2012. Bilen hade inte varit registrerad eller tagen i trafik. Dessutom hade den sålts med en extremt hög rabatt vilken kompenserat för prisskillnaden med råge. Bilen som såldes hade prissatts efter modellår 2012 och värderingen av bilen som togs i inbyte hade värderats och prissatts efter modellår 2009, trots att den tillverkats 2008. Rabatten på den nya bilen hade varit så hög som 20 % i jämförelse med vanliga konsumentköp som betingade rabatter på 5-8 %.

Allmänna reklamationsnämnden gjorde följande bedömning

I ärendet var klarlagt att bilen tillverkats i augusti 2011, att köpeavtalet mellan bolaget och P ingåtts den 30 januari 2013 och att bilen levererats till P den 6 februari 2013.

Enligt 16 § konsumentköplagen (1990:932) gäller bl.a. att en vara ska anses felaktig om den avviker från vad som avtalats mellan parterna. Av 16 § tredje stycket andra punkten samma lag framgår att varan även ska anses felaktig om säljaren före köpet har underlåtit att upplysa köparen om ett sådant förhållande rörande varans egenskaper eller användning som han kände till eller borde ha känt till och som köparen med fog kunde räkna med att bli upplyst om.

Fram till och med den 31 december 1998 kunde bilens ”årsmodell”, i den mening begreppet hade på den svenska bilmarknaden, inte anses vara en egenskap som varje bil hade från början, utan istället en egenskap den fick genom att den registrerades såsom varande av en viss årsmodell i vägtrafikregistret. Bilar som tillverkades under första halvåret ett visst år ansågs vara av det årets modell medan bilar som tillverkades under andra halvåret registrerades såsom varande av årsmodell för nästkommande år.

Sedan den 1 januari 1999 ska inte längre årsmodell anges vid registrering av bilar. Ändringen avsåg alla helhetsgodkända bilar med europatypgodkännande. Information om bilar som offentliggörs i vägtrafikregistret innehåller således inte längre uppgifter om årsmodell. Istället ska generalagenten eller tillverkaren lämna uppgifter till Transportstyrelsen om bl.a. tillverkningsår/månad vid registrering av uppgifter i vägtrafikregistret. På registreringsbevisen som utfärdas av Transportstyrelsen framgår endast uppgifter om dag för första ibruktagande samt tillverkningsår/månad.

Av köpeavtalet framgick att bilen upptagits som ett ”nytt” fordon vid försäljningen. Vidare hade 2012 angetts under rubriken ”modellår” i köpeavtalet. I fakturan hade årsmodell 2012 angetts. Inget som framkommit i ärendet tydde på att P före köpet informerats om bilens tillverkningstidpunkt.

En bils tillverkningstidpunkt hade en viss betydelse för bilens marknadsvärde. Vid inbyte eller köp av begagnade bilar tillmättes tillverkningstidpunkten betydelse för värderingen av fordonet. För en köpare av en bil var det därför av betydande vikt att bli upplyst om tillverkningstidpunkten inför beslutet om att köpa bilen eller inte köpa den, eller i vart fall för bedömningen av vilket pris man som köpare var beredd att betala för bilen (jfr prop. 1989/90:89 s. 100).

Högsta domstolen hade i ett fall (se rättsfallet NJA 2001 s. 155) funnit att en säljare haft skyldighet att upplysa köparen om att en segelbåt tillverkats på annan plats än normalt, eftersom tillverkningsplatsen ansågs påverka marknadsvärdet på båten i sänkande riktning och därmed kunde antas påverka köparens vilja att köpa båten till det begärda priset. Eftersom säljaren underlåtit att ge köparen upplysning om tillverkningsplatsen ansåg Högsta domstolen att båten var behäftad med fel.

I den rättsliga litteraturen hade nämnts att utgången av det nämnda avgörandet i Högsta domstolen kunde tolkas så att säljare av nytillverkade bilar har en skyldighet att upplysa köpare om när bilen har tillverkats eller kommer att tillverkas (se Eriksson, Nordling, Palm, Konsumentköp, En kommentar till konsumentköplagen, 2011, s. 130).

Med anledning av vad som anförts fann nämnden att P haft fog för att förvänta sig att bli upplyst i köpeavtalet eller på annat sätt om att den bil som han tänkte köpa var tillverkad i augusti 2011. Säljaren hade känt till tillverkningstidpunkten, men hade inte gett P information om denna. Om P fått informationen kunde det hållas för visst att han inte skulle ha köpt bilen, i vart fall inte till det pris som nu blev fallet. Säljarens underlåtenhet att lämna informationen kunde därför antas ha inverkat på köpet. Enligt 16 § tredje stycket 2 konsumentköplagen förelåg därmed ett fel i bilen. Med anledning av felet var P berättigad till ett prisavdrag. Detta skulle motsvara skillnaden i marknadsvärde på en bil av ifrågavarande märke och modell som tillverkats under hösten 2012/våren 2013 och en motsvarande bil som tillverkats i augusti 2011. Nämnden fann att prisavdraget kunde bestämmas till skäligt ansedda 6 000 kr.

Med anledning av vad bolaget anfört om att det givit en rabatt vid köpet som väl kompenserat för prisavdraget konstaterade nämnden att köpeavtalet inte angett att någon sådan rabatt givits för att kompensera att bilen tillverkats redan i augusti 2011. Nämnden bortsåg därför från bolagets uppgift om rabatten.

Det hade inte heller av utredningen i ärendet framgått att bolaget utlovat en kostnadsfri ”prova på” försäkring. Av handlingarna i ärendet framgick inte mer än att bolaget utlovat att ordna försäkringen, men att den skulle vara kostnadsfri framgick inte. P:s yrkande i den delen avslogs.

IV

Avgörande 2013-09-17; 2013-03682

J köpte en ny bil som ett år senare visade sig vara åtta månader gammal vid köpet. Han fick inte denna information av säljaren under säljprocessen. Den information som undanhållits honom hade direkt påverkat köpbeslutet. En förutsättning för honom för att köpa bilen var att den skulle vara ny; vilket innebar att bilens värdeminskning skulle börja den dagen bilen lämnade bolagets anläggning. J begärde därför i första hand hävning. I andra hand begärde han omleverans och i tredje hand begärde han prisavdrag.

Bolaget motsatte sig begäran. Efter beställning av J den 21 mars 2012 levererades en ny Volvo V70 med Volvo specifikation modellår 2012 samt tillbehör. Bilen hade från fabrik strukturvecka 201134 med första registrering och leveransdatum till J den 19 april 2012. Registreringen som skett på bolaget hade endast varit en administrativ registrering. Den hade inte någon återverkan på bilens garantier eller andrahandsvärde.

Allmänna reklamationsnämnden gjorde följande bedömning

Enligt 16 § konsumentköplagen (1990:932) gäller bl.a. att en vara ska anses felaktig om den avviker från vad som avtalats mellan parterna. Av 16 § tredje stycket andra punkten samma lag framgår att varan även ska anses felaktig om säljaren före köpet har underlåtit att upplysa köparen om ett sådant förhållande rörande varans egenskaper eller användning som han kände till eller borde ha känt till och som köparen med fog kunde räkna med att bli upplyst om.

Fram till och med den 31 december 1998 kunde bilens ”årsmodell”, i den mening begreppet hade på den svenska bilmarknaden, inte anses vara en egenskap som varje bil hade från början, utan istället en egenskap den fick genom att den registrerades såsom varande av en viss årsmodell i vägtrafikregistret.

Bilar tillverkade efter den 1 juli varje år registrerades såsom varande av årsmodell för nästkommande år.

Sedan den 1 januari 1999 ska inte längre årsmodell anges vid registrering av bilar. Ändringen avsåg alla helhetsgodkända bilar med europatypgodkännande. Information om bilar som offentliggörs i vägtrafikregistret innehåller således inte längre uppgifter om årsmodell. Istället ska generalagenten eller tillverkaren lämna uppgifter till Transportstyrelsen om bl.a. tillverkningsår/månad vid registrering av uppgifter i vägtrafikregistret. På registreringsbevisen som utfärdas av Transportstyrelsen framgår endast uppgifter om dag för första ibruktagande samt tillverkningsår/månad.

Av köpehandlingar framgick att den ifrågavarande bilen upptagits som ett ”nytt” fordon med modellår 2012. I köpeavtalet saknades uppgifter om t.ex. tillverkningsår/månad samt andra uppgifter som förekom i vägtrafikregistret. Nämnden hade i andra ärenden (se t.ex. nämndens avgöranden i ärendena 2013-02668 och 2013-02420) funnit att en köpare

har fog för att förvänta sig att få information om bilens tillverkningstidpunkt, om det kan antas att tillverkningstidpunkten ligger så långt tillbaka i tiden att det påverkar bilens marknadsvärde i sänkande riktning. I J:s fall hade bilen tillverkats under andra halvåret 2011. Den levererades i april 2012. Om de gamla reglerna för årsmodellbestämning hade gällt alltjämt skulle bilen ha ansetts vara av årsmodell 2012. I ärendet saknades därför enligt nämndens mening anledning att anta att den omständigheten att bilen tillverkats i augusti 2011 i stället för under våren 2012 skulle påverka bilens marknadsvärde i någon nämnvärd mån. I avsaknad av bevisning som styrkte att marknadsvärdet påverkats, fann nämnden därför att det inte fanns något köprättsligt relevant fel på bilen. Med anledning därav avslogs J:s yrkanden.