ARN 2014-02631
Fråga om ångerrätt vid köp på internetauktion. Därtill fråga om säljarens upplysningsplikt och köparens rätt till hävning. Varan såld i befintligt skick.
Fråga om ångerrätt vid köp på internetauktion. Därtill fråga om säljarens upplysningsplikt och köparens rätt till hävning. Varan såld i befintligt skick. Beslut 2015-02-23; 2014-02631
MD begärde att auktionsföretaget skulle betala tillbaka 3 480 kr till honom mot att han lämnade tillbaka vasen. Han anförde följande. I februari 2014 deltog han i budgivningen på en vas som bjöds ut hos auktionsföretaget. Utropspriset var 2 500 kr. Han noterade inga stora skador på vasen utifrån bilderna i företagets nätkatalog. Den 28 februari 2014 avslutades auktionen och han vann budgivningen med budet 2 800 kr. Beloppet han skulle betala inklusive provision uppgick till 3 480 kr. Den 7 mars hämtade han vasen. Han upptäckte då att vasens ena sida var kraschad. Auktionsföretaget hade helt undvikit att visa en betydande skada på den enda sida av vasen som inte visats ordentligt på bild i nätkatalogen. Han värderar vasen med sprickan till mellan 100 och 500 kr. Han är samlare av den här typen av keramik och har god kännedom om resultatet av försäljningar av sådana produkter. Slutsnittpriset för snarlika, fast hela, vaser hade legat under halva det utrop som företaget satt på vasen han ropade in, vilket fick honom att anta att vasen inte hade några större skador. Smärre repor är normala för vasens lågbrända, mjuka glasyr. Han begärde att få häva köpet. Han begärde också att få ångra köpet. Auktionsföretaget nekade honom att häva köpet. Med hänvisning till företagets auktionsvillkor nekade företaget honom även att ångra köpet enligt distans- och hemförsäljningslagen. Auktionsföretaget utför rena nätauktioner. Det går visserligen att under kontorstid besöka företagets lokaler och låna en dator och lägga ett bud, men det sker ingen fysisk auktion på plats. Det går inte att delta i auktionen utan att använda ett distanskommunikations-medel.
Auktionsföretaget motsatte sig kravet och anförde följande. Företaget förmedlar alla auktioner online via webbsidan med möjlighet att registrera bud fysiskt i företagets lokaler. Detta anges i de fullständiga användarvillkor som MD godkänt. Därför tillämpar företaget inte ångerrätt. Ett (elektroniskt) bud är en rättshandling som leder till budenhet för budgivaren. I avtalet finns även specificerat att varje enskild budgivare som godkänt avtalet är skyldig att besikta föremålet. Alla utrop, konditionsrapporter och bilder är endast en vägledning för kunden. Inför en auktion gör auktionsföretaget en värdering utifrån tidigare försäljningar av liknande föremål. Hänsyn tas alltid till föremålets skick och skador som påverkar värdet. Vasens utropspris var förenligt med hur marknaden såg ut när värderingen gjordes. Om vasen hade varit hel skulle värdet ha satts betydligt högre.
Allmänna reklamationsnämnden gjorde följande bedömning
Frågan gäller i första hand om MD har ångerrätt enligt lagen om distansavtal och avtal utanför affärslokaler (tidigare distans- och hemförsäljningslagen) i dess lydelse före den 13 juni 2014. Enligt denna lag har konsumenter ångerrätt vid avtal ingångna inom ramen för ett av näringsidkaren organiserat system för att träffa avtal på distans, om kommunikationen sker uteslutande på distans (se 1 kap. 2 §). Ångerrätt saknas emellertid enligt 2 kap. 1 § andra stycket 4 vid distansavtal som ingås vid en auktion, om det är möjligt att delta i auktionen även på annat sätt än genom att använda ett medel för distanskommunikation. Detsamma gäller i lagens lydelse fr.o.m. den 13 juni 2014 (se 2 kap. 11 § 10). Det saknas prejudikat från Högsta domstolen som klargör hur undantaget ska tolkas.
Nämnden har behandlat frågan i fem ärenden.
2014-02631
2015-05-06
020
I två av ärendena (2014-03175 och 2013-08423) har konsumenten ansetts inte ha ångerrätt vid en internetauktion, därför att nämnden godtog näringsidkarens invändning om att det varit möjligt att avge bud på annat sätt än genom distanskommunikation. Hur detta skulle ha varit möjligt utreddes inte närmare. I ärende 2012-09453 godtog nämnden att det varit möjligt att lämna bud via en öppen dator placerad i företagets visningslokaler och skriftligen i lokalen via brev; därmed förelåg ingen ångerrätt.
Även i ärendet 2013-00721 avslogs yrkandet om ångerrätt efter en internetauktion därför att det ansågs ha varit möjligt att delta utan medel för distanskommunikation, trots att företaget invänt endast att föremålet visats, bl.a. i näringsidkarens visningslokaler, före auktionstillfället och att köparen hade undersökningsplikt.
I ärende 2010-9105, som avsåg en internetauktion på en hemsida, ansåg nämnden emellertid att ångerrätt förelåg enligt distans- och hemförsäljningslagen. Säljaren i ärendet var en näringsidkare. Om säljaren hade varit en konsument, skulle ångerrätt förmodligen inte ha förelegat, eftersom 1 § andra stycket konsumentköplagen om att den lagen även gäller när en näringsidkare förmedlar köpet saknar motsvarighet i distans- och hemförsäljningslagen.
Bestämmelsen i 2 kap. 1 § andra stycket 4 distans- och hemförsäljningslagen grundar sig på EU:s direktiv 97/7/EG om konsumentskydd vid distansavtal och direktivet 2002/65/EG om distansförsäljning av finansiella tjänster till konsumenter. Enligt det första direktivets beaktandesats 14 har konsumenter vid distansavtal ingen faktisk möjlighet att se varan före avtalets ingående, varför konsumenten bör ha ångerrätt om inte annat sägs i direktivet. I samma direktivs artikel 3 föreskrivs att direktivet (med dess ångerrätt) inte ska tillämpas på avtal som ingås vid auktioner. I artikel 14 anges att medlemsstaterna får säkerställa en högre skyddsnivå för konsumenten på det område som omfattas av direktivet.
Sverige har alltså valt att inte helt undanta köp vid auktioner från ångerrätten vid distansavtal. Det angivna skälet är att ett undantag för alla e-auktioner skulle medföra en risk för att näringsidkare väljer att utforma sin försäljningsverksamhet över internet som auktioner i syfte att kringgå lagens bestämmelser om ångerrätt m.m. Däremot har det inte ansetts lämpligt att auktioner där man både kan delta på distans och på plats omfattas. En sådan ordning skulle leda till en budgivningssituation där vissa auktionsdeltagare alltid har möjlighet att ångra det lagda budet medan andra auktions-deltagare saknar denna rätt. Samma regler gäller alltså för alla som deltar i en auktion. (Se prop. 2004/05:13 s. 85.)
Auktionsföretaget har anfört att det finns möjlighet att registrera bud fysiskt i företagets lokaler vilket även sägs framgå av de fullständiga auktionsvillkoren. I dessa anges emellertid i punkt 1 att företaget erbjuder via Internet en elektronisk marknadsplats och i punkt 2 att kunden har rätt att använda tjänsten endast genom att använda sitt eget loginnamn och lösenord. I punkt 6 står visserligen att företaget kostnadsfritt tar emot inropsuppdrag för budgivarens räkning via internet samt i företagets auktionshus. Denna punkt har emellertid rubriken ”Inropsuppdrag för Slagauktioner”, och uppdragen ska vara företaget till handa senast en timme innan auktionen startas. En internetauktion startar emellertid genast när upplysningen om denna läggs ut på nätet, varför punkt 6 inte kan vara tillämplig på sådana auktioner. Av villkoren framgår alltså inte att det finns möjlighet att delta på annat sätt än genom distanskommunikation.
För att även täcka in fallet att auktionsföretaget trots villkorens lydelse faktiskt tar emot bud i företagets lokaler vid internetauktioner vill nämnden tillägga följande.
Enligt 1997 års direktivs artikel 2 avses med tekniker för distanskommunikation varje teknik som, utan att leverantören och konsumenten samtidigt är fysiskt närvarande, kan användas för ingående av ett avtal mellan dessa parter. Enligt proposition 2004/05:13 är någon skillnad inte avsedd med den svenska lagens uttryck ”medel för distanskommunikation”. Exempel på auktionsformer som omfattas av lagen är enligt propositionen således auktioner där samtliga bud lämnas elektroniskt över internet och auktioner där samtliga bud lämnas i brev, per telefon eller per e-post. Är det däremot möjligt att delta i auktionen på annat sätt, t.ex. genom att närvara i auktionslokalen, sägs lagen inte gälla för auktionen. (Se s. 122 f.)
Eftersom det står ”t.ex.” framför ”närvara i auktionslokalen” och lagtexten använder uttrycket ”möjligt att delta i auktionen (inte: auktionslokalen) även på annat sätt”, finns det utrymme för tolkningen att även auktioner som inte äger rum i en auktionslokal med närvarande budgivare kan falla utom lagen. Ändå står det klart att det är slagauktioner anordnade i en auktionslokal med budgivare närvarande under själva auktionen som varit utgångpunkten för undantaget. Det är inte lämpligt att möjliggörandet av en praktiskt sett betydelselös budgivning genom fysisk närvaro i en lokal ska upphäva grundprincipen att budgivarna har ångerrätt vid en internetauktion. Inte heller är det lämpligt att låta allas ångerrätt vara beroende av i vilken utsträckning möjligheten till en sådan budgivning har utnyttjats i det enskilda fallet. Enligt nämnden bör därför lagen tolkas så att alla budgivare har ångerrätt vid en internetauktion, dvs. en auktion där budgivningen pågår under en längre tid huvudsakligen med användning av distanskommunikationsmedel varefter resultatet fastställs utan att några budgivare är närvarande, medan inga budgivare har ångerrätt vid en traditionell slagauktion även om det vid denna förekommer bud inlämnade före eller under auktionen med medel för distanskommunikation.
Undantaget från lagens normala ångerrätt vid distansavtal har därför inte varit tillämpligt vid den aktuella auktionen. Eftersom MD har utövat sin ångerrätt inom två veckor från det att han tog emot vasen, har han rätt att få tillbaka vad han betalat för denna.
MD har utöver sin ångerrätt alternativt begärt rätt att få häva köpet på grund av fel i den köpta varan. Nämnden har visserligen bifallit hans yrkande om att få ångra köpet men vill ändå klargöra hur den skulle ha bedömt hävningsyrkandet, om det hade varit aktuellt att pröva frågan.
Enligt auktionsvillkoren punkt 10 är varan såld i befintligt skick. Där anges dessutom att företaget inte under några omständigheter svarar för defekter. Det andra villkoret är helt ogiltigt enligt konsumentköplagen. Enligt 17 § första stycket konsumentköplagen ska en vara som är såld i befintligt skick ändå anses som felaktig, om den är i sämre skick än köparen med hänsyn till varans pris och övriga omständigheter med fog har kunnat förutsätta. Om varan sålts på auktion ska med priset avses utropspriset. Av motiven till 17 § konsumentköplagen framgår att 17 § inte uttömmande reglerar frågan när varor sålda i befintliga skick är felaktiga. Bl.a. kan 16 § tredje stycket, 18 och 19 §§ också tillämpas (se prop. 1989/90:89 s. 101; jfr Torgny Håstad, Köprätt och annan kontraktsrätt, 6 uppl. 2009, s. 238). Enligt 16 § tredje stycket 2 konsumentköplagen – som motsvarar en bestämmelse i köplagens 19 § som gäller just när befintligt skick avtalats – ska en vara anses felaktig, om säljaren före köpet har underlåtit att upplysa köparen om ett sådant förhållande rörande varans egenskaper eller användning som han
kände till eller borde ha känt till och som köparen med fog kunde räkna med att bli upplyst om. En ytterligare förutsättning är att underlåtenheten kan antas ha inverkat på köpet.
Nämnden konstaterar att det är ostridigt att det i utbudet av vasen angetts att den hade sprickor och lagningar. MD har redovisat att objekt av samma formgivare som sålts vid tidigare auktioner värderats och även sålts till betydligt lägre belopp, fastän dessa vaser endast angetts ha smärre slitage eller repor.
Med tanke på att det var en internetauktion, där nästan alla budgivare har svårighet att studera varan på plats, anser nämnden att de tre visade bilderna borde ha kompletterats med en fjärde som visade vasens sämsta sida. Det får antas att underlåtenheten att göra detta har inverkat på köpet.
Således hade MD:s hävningsyrkande också kunnat bifallas.
Nämnden rekommenderade auktionsföretaget att betala tillbaka 3 480 kronor till MD mot att han lämnade tillbaka vasen.