ARN 2016-07656

Flygpassagerare har inte rätt till kompensation enligt artikel 7 i EU-förordningen 261/2004 om flygpassagerares rättigheter när flygningen ställs in till följd av en pilotstrejk som legat utanför flygbolagets kontroll (extraordinär omständighet enligt artikel 5.3).

Beslut 2016-11-01; 2016-07656

MP och SA begärde kompensation enligt artikel 7 i EU-förordning nr 261/2004.

De skulle flyga från Stockholm till Skiathos (Grekland) den 12 juni 2016 men flygningen ställdes in. De ombokades och ankom 25 timmar försenade till slutdestinationen.

Flygbolaget motsatte sig kravet.

Omständigheterna var sådana att bolaget, enligt artikel 5.3 i förordningen, inte är skyldigt att betala kompensation. Bolaget hade inte möjlighet att på förhand förhindra att flygningar ställdes in och försenades till följd av den strejk som utbröt den 11 juni 2016. Effekterna av strejken innebar att hela den svenska produktionen inom Europa ställdes in. Den orsakade också rubbningar i flygplanens och besättningarnas fastlagda planläggning, vilket gjorde att även flygningar efter den 15 juni drabbades. Antalet drabbade resenärer var mycket stort och flygbolaget gjorde allt vad som stod i dess makt för att undvika situationen och minimera skadorna.

Allmänna reklamationsnämnden gjorde följande bedömning.

Enligt EU-förordning 261/2004 har passagerare rätt till kompensation av flygbolaget om en flygning ställs in. Flygbolaget är dock inte skyldigt att betala sådan kompensation om flygbolaget kan bevisa att flygningen har ställts in på grund av extraordinära omständigheter som inte skulle ha kunnat undvikas även om alla rimliga åtgärder hade vidtagits. Enligt EUdomstolen är extraordinära händelser sådana som till sin art eller sitt ursprung faller utanför det berörda lufttrafikföretagets normala verksamhet och som ligger utanför dess faktiska kontroll.

Nämnden har i ett stort antal fall betonat att det inte är tillräckligt att ett lufttrafikföretag bara påstår att det har funnits ett hinder för att utföra flygningen för att beviskravet ska vara uppfyllt. Det krävs också en närmare redogörelse för omständigheten och för vilka åtgärder lufttrafikföretaget har vidtagit för att undvika att behöva ställa in flygningen. Det finns dock inget som hindrar att nämnden vid sin bedömning även tar hänsyn till allmänt kända omständigheter.

En strejk som utlysts av en arbetstagarorganisation utgör typiskt sett en utifrån kommande inverkan på lufttrafikföretaget och utgör som sådan inte en del av den normala verksamheten. Denna inverkan saknar lufttrafikföretaget normalt sett möjlighet att kontrollera eftersom beslutet att gå i strejk har fattats av personalen, eller dess fackliga företrädare, och inte inom

2016-07656

2017-05-11

011

ramen för driften av lufttrafikföretaget. Det har för bedömningen viss betydelse vilken personalkategori – och till vilket antal eller andel – som har tagits ut i strejk, möjligheterna att anlita ersättningspersonal eller att på annat sätt omorganisera verksamheten och om strejken sker hos lufttrafikföretaget eller hos tredje man.

I ärendet är utrett att strejken hos flygbolaget inleddes sedan löneförhandlingarna mellan flygbolaget och den svenska pilotföreningen hade strandat. Orsaken till strejken var således inte något kollektivavtalsbrott eller liknande från flygbolagets sida. Det framgår vidare att samtliga medlemmar i pilotföreningen har tagits ut i strejk och att strejken pågick när den i ärendet aktuella flygningen var planerad att utföras. Nämnden anser med hänsyn till detta att flygbolaget har bevisat att flygningen har ställts in på grund av en extraordinär omständighet. Med hänsyn till gällande regler på svensk arbetsmarknad kan det inte anses som en rimlig åtgärd att anlita annan personal eller andra flygbolag för att undvika att behöva ställa in flygningen. Anmälarnas begäran om kompensation ska därför avslås.