JK 2519-08-80

Remissyttrande över promemorian Nya villkor för presstödet (Ds 2008:25)

Promemorians slutsats att reglerna för presstödet bör ändras grundas i allt väsentligt på en rent EG-rättslig analys. Denna rättsliga analys utmynnar i ett konstaterande att det s.k. driftsstödet ”sannolikt inte är förenligt” med artikel 87.3 i EG-fördraget och att reglerna därför måste ändras (s. 29). På vägen fram till detta konstaterande prövas om presstödet över huvud taget är ett statligt stöd enligt artikel 87.1, varvid det sägs att det finns ”en risk att presstödet har åtminstone en potentiell påverkan på den gemensamma marknaden” och att presstödet ”därför” är att anse som ett statligt stöd (s. 24). 

Om man börjar med det rent juridiska kan man sålunda notera att promemorians slutsats att reglerna måste ändras bygger på två sannolikhetsbedömningar. Jag har inte tillräckligt underlag för att kunna veta hur stor risken är att det s.k. samhandelskriteriet i artikel 87.1 är uppfyllt eller hur stor sannolikheten är att driftsstödet på angivet sätt strider mot EG-rätten. Promemorian innehåller inte något riktigt gott underlag för en slutsats härvidlag. Men jag konstaterar att man håller sig med en betydande säkerhetsmarginal när man vill slopa de nuvarande reglerna redan på grund av viss rättslig sannolikhet. 

Inte minst mot den angivna bakgrunden är det enligt Justitiekanslerns mening anmärkningsvärt att promemorian nöjer sig med den rent rättsliga analysen och inte gör någon konsekvensanalys eller någon politisk utvärdering. Presstödet kan uppenbarligen på sina håll ha stor betydelse för konkurrensen på dagstidningsmarknaden och därmed för mångfalden i samhällsdebatten och i viss mån även för yttrandefriheten. Därför hade man förväntat sig att promemorian skulle ha innehållit en genomgång av effekterna av de föreslagna regeländringarna, liksom av fördelar och nackdelar med dessa effekter. Jag kan inte säga var en sådan analys slutar, men om den skulle utmynna i bedömningen att effekterna är övervägande negativa borde väl detta få någon betydelse? Det borde väl påverka viljan från den svenske lagstiftarens sida att acceptera den rättsliga analysen som avgörande underlag för ett beslut? Och det borde väl gälla särskilt om resultatet av den rättsliga analysen är osäker? 

Till saken hör då också att den rent rättsliga analysen ska inrymma en proportionalitetsbedömning där effekterna på tidningsnäringen är en faktor av betydelse. 

Sammanfattningsvis har man enligt Justitiekanslerns mening lagt alltför stor vikt i promemorian vid de rent rättsliga övervägandena, samtidigt som dessa överväganden är osäkra. Promemorian framstår som ett tydligt exempel på den juridifiering av diskussionen som ofta sker i anslutning till EG-rätten och som många gånger blir onödigt stark. 

Justitiekanslerns slutsats är att promemorians förslag inte bör genomföras utan ytterligare överväganden innefattande såväl en konsekvensanalys som en politisk diskussion kring resultaten av denna analys.