JK 3933-10-40

CP har begärt ersättning av staten för ideell skada med 40 000 kr. Hon har som grund för anspråket i huvudsak anfört att handläggningstiden i ett brottmål angående misshandel där hennes underårige son var målsägande har varit oskäligt lång och att det därigenom har förekommit en överträdelse av rätten till rättegång inom skälig tid enligt artikel 6.1 i Europakonventionen. Hon har därvid hänvisat till ett beslut från JO (JO:s dnr 4620-2008).

Justitiekanslern har tagit del av det aktuella JO-beslutet, Östersunds tingsrätts dom den 11 maj 2007 i mål nr B 647-06 och Hovrätten för Nedre Norrlands dom den 17 juni 2008 i mål nr B 632-07. I JO-beslutet kritiseras polisen, åklagaren och hovrätten för den långsamma handläggningen av brottmålet. Tilltalad i brottmålet var målsägandens far.

Enligt artikel 6.1 i Europakonventionen har var och en vid prövningen av hans eller hennes civila rättigheter och skyldigheter eller vid en anklagelse om brott rätt till domstolsprövning inom skä­lig tid.

CP var inte part i det aktuella brottmålet. Förfarandet gällde alltså inte hennes civila rättigheter eller skyldigheter. CP:s anspråk på skadestånd ska därför avslås redan på den grunden.

För det fall anspråket ska uppfattas som framställt för CP:s sons räkning ska följande tilläggas.

En målsägande som deltar i ett straffrättsligt förfarande enbart i syfte att en gärningsman ska straffas anses inte omfattas av de rättigheter som garanteras genom artikel 6.1 i Europakonventionen. För att artikel 6.1 i konventionen ska vara tillämplig för målsägandens del krävs därför att denne har framställt ett anspråk på skadestånd på grund av brottet, dvs. att målsäganden för talan om en civil rättighet i konventionens mening. Den relevanta tidsperioden kan således för målsägandens del inte inledas förrän denne har framställt ett sådant anspråk (jfr Justitiekanslerns beslut den 22 december 2010, dnr 2011-10-40).

Såvitt framkommit framställdes CP:s sons skadeståndsanspråk genom en skrift från hans särskilda företrädare till Östersunds tingsrätt den 20 april 2007. Tingsrätten meddelade dom i målet den 11 maj 2007. Målet avgjordes därefter slutligt av hovrätten den 17 juni 2008. Handläggningstiden avseende målsägandenas talan var alltså ca ett år och två månader i två domstolsinstanser. Med hänsyn till att det enskilda anspråket framställdes av en underårig målsägande och riktades mot dennes far får det visserligen anses angeläget att anspråket prövades med viss skyndsamhet. Den sammanlagda handläggningstiden är dock även med beaktande härav inte sådan att den kan anses ha innefattat en överträdelse av målsägandens rätt till rättegång inom skäligt tid enligt artikel 6.1 i Europakonventionen.

Sammanfattningsvis konstaterar Justitiekanslern att det aktuella brottmålet inte har innefattat en prövning av CP:s civila rättigheter och skyldigheter i den mening som avses i artikel 6.1 i Europakonventionen och att det vid handläggningen av målet inte heller har förekommit någon överträdelse av hennes sons rätt till rättegång inom skälig tid enligt artikel 6.1 i konventionen.

På grund av det anförda ska det av CP:s framställda anspråket avslås.