JK 6912-16-80

Remissyttrande över betänkandet Politisk information i skolan – ett led i demokratiuppdraget (SOU 2016:4)

Justitiekanslerns utgångspunkter

Justitiekanslern vakar över tryck- och yttrandefriheten och har tillsyn över att de som utövar offentlig verksamhet följer lagar och andra författningar m.m. I Justitiekanslerns uppdrag ingår även att bevaka statens rätt och att medverka till att rättstillämpningen är effektiv och av hög kvalitet.

Justitiekanslerns genomgång av det aktuella betänkandet har skett utifrån dessa utgångspunkter. Remissyttrandet följer betänkandets disposition och samtliga kapitel- och sidhänvisningar avser betänkandet.

Analysen av gällande rätt (avsnitt 13.3)

Hur skolor ska förhålla sig när det gäller att bjuda in politiska partier har sedan lång tid varit en återkommande fråga som skapat problem för skolor och ibland varit föremål för ganska stor uppmärksamhet. Justitiekanslern välkomnar den gedigna genomgång av gällande rätt som utredningen nu lagt fram. Justitiekanslern instämmer i allt väsentligt i analysen av rättsläget.

Utgångspunkten är att skolan inte är en allmän plats, vilket innebär att det inte finns någon rätt för politiska partier att få tillträde till en skola (avsnitt 13.3.1). Om skolan själv väljer att bjuda in partier, får antalet partier begränsas. Denna begränsning måste dock göras på objektiv grund och inte utifrån vilka åsikter partiet förväntas föra fram (avsnitt 13.3.2 och 13.3.4).

En oklarhet är vad som gäller när även andra partier än de som har bjudits in anmäler intresse av att få medverka (avsnitt 13.3). Riksdagens ombudsmän (JO) har med hänvisning till objektivitetsprincipen uttalat att dessa partier bör ges möjlighet att i en eller annan form delta i verksamheten. I ett beslut från 2010 uttalade JO att skolledningen i princip var skyldig att låta dessa partier komma till skolan vid ett annat tillfälle för att lämna information.

Justitiekanslern anser för sin del att objektivitetsprincipen inte bör ges en så långtgående tolkning som JO gav uttryck för 2010. Principen kan rimligen inte innebära att andra partier har rätt att få tillträde till skolan. Utredningen tycks ha samma inställning som Justitiekanslern i den frågan (jfr s. 209).

Enligt Justitiekanslerns mening måste det ifrågasättas om andra partier över huvud taget har någon rätt att delta i verksamheten, vare sig detta sker genom besök, inlämnande av skriftligt material eller på annat sätt. Så länge det grundläggande urvalet av partier har gjorts på objektiv grund är det svårt att se varför objektivitetsprincipen skulle kräva detta. Att andra partier får delta kan möjligen vara önskvärt av andra skäl, t.ex. för att eleverna ska få en så bred bild som möjligt av olika åsikter, men det kan knappast vara något som följer av regeringsformens krav på saklighet och opartiskhet.

Utredningen har haft ambitionen att redovisa så många relevanta beslut från JO och Justitiekanslern som möjligt (jfr s. 291). För kännedom bifogar Justitiekanslern därför ytterligare två beslut, som behandlar frågor om politiska åsiktsyttringar med koppling till skolor, till detta remissyttrande.

Skälen för att införa en ny bestämmelse (avsnitt 14.1)

Objektivitetsprincipen i 1 kap. 9 § regeringsformen riktar sig till alla som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter. Tillämpningsområdet är mycket vidsträckt. Det är knappast möjligt, och inte heller önskvärt, att i lag ange exakt hur principen ska förstås och tillämpas i alla olika sammanhang.

När det gäller politisk information i skolan ska oklarheten i rättsläget inte överdrivas. Som utredningen själv påpekar står det klart att skolan inte är en allmän plats, att politiska partier inte har någon rätt att få tillträde till en skola och att antalet partier som bjuds in får begränsas så länge det görs på objektiv grund. Mot den bakgrunden skulle man kunna ifrågasätta behovet av lagreglering, i vart fall på den detaljerade nivå som utredningen föreslår.

Den genomgång och analys som finns i betänkandet räcker långt i sig.

Samtidigt har utredningen onekligen identifierat ett område där rättsläget får anses oklart. Det gäller den situation som har nämnts ovan, när även andra partier än de som har bjudits in anmäler intresse av att få medverka. Om den oklarheten leder till praktiska svårigheter i skolorna, har Justitiekanslern i och för sig inte något att invända mot en ny bestämmelse i skollagen.

Bestämmelsens närmare utformning (avsnitt 14.5)

Utredningen föreslår en ny bestämmelse med tre stycken. De två första handlar om hur en skola får begränsa det antal politiska partier som bjuds in. Justitiekanslern har inte några synpunkter på förslaget i den delen.

Det tredje stycket gäller den situation som har nämnts ovan. Om politiska partier har bjudits in, ska eleverna enligt detta stycket ges möjlighet att på lämpligt sätt få ta del av information också från andra politiska partier som har anmält intresse av att få medverka. Enligt utredningen kan detta ske på en rad olika sätt. Partiet kan få möjlighet att delta på samma sätt som de som har bjudits in men partiet kan också få medverka t.ex. genom att skriftligt material eller information om en webbplats vidarebefordras till eleverna.

Som framgått ovan anser Justitiekanslern att objektivitetsprincipen inte innebär någon rätt för alla partier att delta i skolans verksamhet. Det tredje stycket i den föreslagna paragrafen är därför inte nödvändigt av hänsyn till objektivitetsprincipen. Utredningen tycks ha samma inställning. Förslaget motiveras i stället med att eleverna som en del av utbildningen ska kunna få en bred bild av de många åsiktsskillnader som vårt samhälle inrymmer genom de politiska partierna, vare sig dessa återfinns i representationen eller inte (jfr s. 231). Utredningen hänvisar till skolans demokratiuppdrag.

Justitiekanslern konstaterar att den föreslagna bestämmelsen skulle innebära en skyldighet för skolan att sprida information även från mycket små och perifera partier. Det bör övervägas om en sådan ordning verkligen är den bästa. Ett alternativ är att låta det tredje stycket i paragrafen utgå och i stället överlämna till skolan själv att, med beaktande av kravet på saklighet och objektivitet, avgöra om ytterligare partier ska få medverka i verksamheten.

en skyldighet

Utredningen förespråkar att den föreslagna bestämmelsen placeras i 1 kap.skollagen. Justitiekanslern konstaterar att bestämmelsen är detaljerad och avviker en del från de mycket grundläggande och generella bestämmelser som i dag finns i 1 kap.skollagen. Ett alternativ som utredningen själv pekar på är att i stället placera bestämmelsen i 29 kap.skollagen.

Frågan om att avbryta en inbjuden person (avsnitt 15.5)

Vid sidan av författningsförslaget ger utredningen i kapitel 15 sin syn på vad som gäller i olika avseenden när politiska partier är på plats i skolan.

I avsnitt 15.5 uttalar utredningen att en inbjuden politiker får avbrytas om yttrandena är brottsliga eller, i vissa undantagsfall, när ett ingripande är påkallat av rena ordningsskäl. Personen i fråga får däremot inte avbrytas bara med hänvisning till reglerna om diskriminering, kränkande behandling och skolans värdegrund. Om yttrandena diskriminerar eller kränker en elev menar utredningen att skolpersonalen i stället ska agera i efterhand.

Justitiekanslern konstaterar att eleverna i de flesta fall är tvungna att vara i skolan och att skolan är deras arbetsmiljö. Politiska partier har inte någon rätt att få tillträde till skolan. Om de ändå bjuds in sker det för elevernas skull och som en del av deras utbildning. Mot den bakgrunden framstår det inte som självklart att personalen inte ska få avbryta en pågående kränkning. Frågan är också vilka konsekvenser resonemanget får i andra sammanhang. Är skolpersonalen generellt sett förhindrad att avbryta en elev som kränker en annan elev genom uttalanden som i och för sig inte är brottsliga?

Justitiekanslern anser att förhållandet mellan yttrandefrihet, ordningsregler och regler om bl.a. kränkande behandling kan behöva analyseras närmare (jfr t.ex. det Barn- och elevombudet anfört om handlingsplikt, s. 156 och 157). Utredningens uttalanden i denna del är möjligen alltför kategoriska.