JK 7014-09-40

Ett domstolsförfarande angående laglighetsprövning av ett kommunalt beslut har inte ansetts gälla klagandens civila rättigheter i den mening som avses i artikel 6.1 i Europakonventionen

Justitiekanslerns beslut

Justitiekanslern avslår JJ:s anspråk.

Anspråket

JJ har begärt ersättning av staten för ideell skada med 18 000 kr. Han har som grund för anspråket anfört att handläggningstiden i ett mål angående laglighetsprövning enligt kommunallagen har varit oskäligt lång och att hans rätt till rättegång inom skälig tid enligt artikel 6.1 i Europakonventionen därigenom har åsidosatts.

Utredningen

Justitiekanslern har inhämtat yttrande från Reger­ings­rätten. I yttrandet anges sammanfattningsvis följande. Ärendets sammanlagda handläggningstid var fyra år och fem månader. Handläggningstiden i Regeringsrätten var knappt ett år och elva månader innan Regeringsrätten beslutade att inte meddela prövningstillstånd. Det kan ifrågasättas om JJ, enbart i sin egenskap av kommunmedlem, är så berörd av kommunens beslut att han kan anses vara innehavare av en civil rättighet.

Enligt artikel 6.1 i Europakonventionen har var och en vid prövningen av hans eller hennes civila rättigheter och skyldigheter eller vid en anklagelse om brott rätt till domstolsprövning inom skä­lig tid.

Vad som utgör en civil rättighet i konventionens mening avgörs utifrån Europadomstolens praxis. Domstolens kriterium vid prövningen av om ett visst förfarande gäller en civil rättighet är om förfarandet är avgörande för en rättighet som kan anses vara av privat natur. Vid den bedömningen ska hänsyn inte tas till effekter som är avlägsna eller indirekta, utan frågan är om ett förfarande direkt påverkar privata rättigheter. Med privata rättigheter avses då inte bara förfaranden som allmänt anses gälla privaträtten utan också en rad förfaranden som i många länder är av förvaltningsrättslig snarare än civilrättslig natur (se Danelius, Mänskliga rättigheter i europeisk praxis, 3:e uppl. s. 144).

Det är tydligt att artikel 6.1 i Europakonventionen inte är tillämplig på sådan abstrakt lagprövning som ankommer på t.ex. författningsdomstolar utan endast på frågor om en lags tillämpning på just den eller de personer som är klagande i målet (se Danelius, s. 150). 

Utredningen i ärendet visar inte att det aktuella förfarandet angående laglighetsprövning av ett kommunalt beslut direkt har påverkat JJ privata rättigheter. Det har alltså, såvitt framkommit, inte varit fråga om en prövning av JJ:s civila rättigheter i den mening som avses i artikel 6.1 i Europakonventionen. Eftersom artikel 6.1 i konventionen inte har varit tillämplig på förfarandet ska JJ:s anspråk avslås.