JO dnr 1339-2017

Hultsfreds kommun polisanmälde den 17 juni 2016 AA för hot mot en socialsekreterare och en sektionschef, BB, vid kommunens förvaltning. Åklagaren väckte åtal mot AA vid Kalmar tingsrätt den 12 juli 2016. Den 24 november 2016 dömde tingsrätten AA för hot mot tjänsteman mot socialsekreteraren och BB. Göta hovrätt fastställde den 1 mars 2017 tingsrättens dom i skuldfrågan.

I en anmälan till JO, som har kompletterats genom ett flertal skrifter, klagade AA på socialtjänsten i Hultsfreds kommun. Han uppgav bl.a. följande: BB var jävig att handlägga hans biståndsärenden eftersom hon samtidigt var målsägande i brottmålet. Han begärde att socialnämnden skulle pröva jävsfrågan. Nämnden prövade inte hans invändning om jäv på grund av målsägandeställning.

Till sin anmälan fogade AA bl.a. kommunens polisanmälan.

JO begärde in vissa handlingar från socialtjänsten. Därefter begärde JO att Socialnämnden i Hultsfreds kommun skulle yttra sig över vad AA hade uppgett i sina anmälningar till JO i de delar som avsåg frågan om jäv på grund av målsägandeställning.

Nämnden lämnade ett yttrande som inte besvarade frågeställningen i remissen. JO begärde ett nytt yttrande från nämnden.

Nämnden anförde i det nya yttrandet bl.a. följande (bilagorna har utelämnats):

2017-01-23 inkommer AA med en skrivelse avseende delikatessjäv. AA anser att jäv föreligger och att sektionschef BB inte får handlägga hans ärende. Skrivelsen som inkom 2017-01-23, bifogas yttrandet.

2017-02-08 hanterar socialnämnden frågan angående delikatessjäv, socialnämnden beslutar att något jävsförhållande inte föreligger. Socialnämndens beslut 2017-02-08, bifogas yttrandet.

2017-02-23 inkommer AA med ytterligare en skrivelse gällande jäv. AA anger i denna skrivelse att BB är jävig utifrån att hon är målsägande i brottmål mot AA. AA begär i denna skrivelse en omprövning av socialnämndens beslut 2017-02-08. Skrivelse daterade 2017-02-23 bifogas yttrandet.

2017-03-15 hanterar socialnämnden frågan om omprövning av jävsförhållande, socialnämnden beslutar att inte ompröva jävsfrågan, då det i både Tingsrättens dom daterad 2016-11-24 samt Hovrättens dom daterad 2017-03-01 tydligt

^{framgår att BB inte är målsägande i brottsmålet.}

Till remissvaret fogade nämnden även brottmålsdomarna.

AA kommenterade remissvaren.

En ny kommunallag ( 2017:725 ), KL, trädde i kraft den 1 januari 2018. Vid handläggningen av AA:s ärende gällde den tidigare kommunallagen (1991:900) . Bestämmelserna om jäv är dock oförändrade i sak. Jag kommer därför i det följande att hänvisa till nya kommunallagen .

Den som är jävig får inte delta i eller närvara vid handläggningen av ärendet ( 6 kap. 30 § KL ). En anställd som i och för sig är jävig får dock vidta åtgärder som inte någon annan kan utföra utan att handläggningen försenas avsevärt. Den som känner till en omständighet som kan antas utgöra jäv mot honom eller henne ska självmant ge det till känna. Om det har uppkommit en fråga om jäv mot någon och har någon annan inte trätt i dennes ställe, ska nämnden snarast besluta i jävsfrågan.

Av utredningen framgår att AA den 23 januari 2017 i en skrivelse till nämnden anförde bl.a. att BB var jävig att handlägga hans biståndsärenden eftersom de hade gemensamma bekanta. Nämnden gjorde den 8 februari 2017 bedömningen att det inte var fråga om något jävsförhållande. Jag har inga synpunkter på nämndens handläggning så långt.

Den 23 februari 2017 begärde AA att nämnden skulle ompröva sitt beslut i fråga om jäv. Han anförde bl.a. att BB var jävig eftersom hon var motpart till honom i ett brottmål. Den 15 mars 2017 beslutade nämnden att inte ompröva jävsfrågan. Nämnden har i sitt remissvar uppgett att skälet till detta var att det tydligt framgår av tingsrättens och hovrättens domar att BB inte var målsägande i brottmålet. Jag noterar att beslutet inte innehåller något resonemang om detta. I beslutet anges endast att AA hade gjort gällande samma jävsgrund som tidigare, nämligen att han och BB hade gemensamma bekanta.

Enligt vad som har kommit fram har nämnden inte prövat AA:s invändning om att BB var jävig att handlägga hans ärenden på grund av att hon var målsägande i brottmålet. Nämnden borde skyndsamt ha tagit ställning till invändningen och fattat ett formellt beslut i jävsfrågan. Hanteringen har brustit, och nämnden ska kritiseras för detta.

Jag övergår till att behandla frågan om huruvida BB var jävig att handlägga och fatta beslut i AA:s biståndsärenden under perioden juli–september 2016.

Under den aktuella perioden var BB målsägande i ett brottmål där AA var åtalad för hot mot tjänsteman mot henne och en socialsekreterare. AA tycks inte ha framställt någon invändning om jäv med anledning av att BB var målsägande i brottmålet förrän den 23 februari 2017. Det krävs dock inte att den enskilde gör gällande jäv för det ska uppstå en skyldighet för myndigheten att pröva saken. Som har redovisats ovan ska varje tjänsteman som känner till en

Enligt min mening kan det inte råda någon tvekan om att BB:s ställning som målsägande i brottmålet utgjorde en sådan särskild omständighet som var ägnad att rubba förtroendet för hennes opartiskhet i fråga om AA:s ärenden. Det var alltså fråga om s.k. delikatessjäv. BB borde inte ha handlagt och fattat beslut i AA:s ärenden med hänsyn till risken för att det skulle uppkomma misstankar om att hon inte var opartisk när hon handlade ärendena. Nämnden ska kritiseras för detta.

Jag vill mot bakgrund av vad nämnden har anfört i remissvaret om att BB inte var målsägande tillägga följande. Som jag konstaterat ovan var BB målsägande i brottmålet, och AA dömdes också för brott mot henne. Att BB inte har angetts som målsägande i domsluten i de aktuella brottmålsdomarna beror på att hon inte var part i målen.

Vad AA har anfört i övrigt ger inte anledning till någon åtgärd från min sida.

Ärendet avslutas.