JO dnr 2195-2000

Vid min inspektion den 16 maj 2001 av Överförmyndarnämnden i Älvdalens kommun uppmärksammade jag följande.

En akt avseende C.E. innehöll dels ett läkarintyg angående behovet av god man, utfärdat den 21 mars 2000, dels ett personbevis den 27 mars 2000. I läkarintyget anförs att C.E. på grund av sjukdom behöver hjälp i olika närmare angivna avseenden. Det framgick inte av akten att det från överförmyndarnämndens sida hade vidtagits några åtgärder med anledning av läkarintyget. På förfrågan uppgav nämndens ordförande att han inte kunde dra sig till minnes vad som hade gjorts i saken.

Jag beslutade att inom ramen för ett initiativärende granska överförmyndarnämndens handläggning.

Ärendet remitterades till överförmyndarnämnden för utredning och yttrande. I sitt remissvar anförde nämnden bl.a. följande.

– – –

Det är riktigt att vid inspektionen inte vidtagits några åtgärder i detta ärende. Efter inspektionen har dock kontakt tagits med C.E., varefter ärendet avskrivits från vidare handläggning. Skälet härtill var att det kunde konstateras att det inte förelåg något behov av god man. – – –

Avslutningsvis bör framhållas att överförmyndarnämnden har tagit till sig av den kritik som lämnats av JO. Därvid har rutinerna ändrats och förbättrats, vilket innebär att de brister som uppdagats inte skall behöva ske igen. Överförmyndarnämnden är dock av den uppfattningen att synpunkterna som påtalats i protokollet inte är av den omfattningen att någon berörd part drabbats av någon rättsförlust eller annan ekonomisk skada. – – –