JO dnr 2340-2013

AA framförde i en anmälan klagomål mot en nämndeman vid Solna tingsrätt med anledning av att nämndemannen började använda sin mobiltelefon under AA:s slutanförande i ett mål.

En utskrift av dagboken och anteckningarna från huvudförhandlingen den 18–19 april 2013 i tingsrättens mål T 10345-11 begärdes in och granskades.

Muntliga upplysningar begärdes in från rådmannen BB, som uppgav bl.a. följande. Under AA:s plädering påtalade han att den nämndeman som satt längst till höger om BB hade sin mobiltelefon framme och skickade sms. Hon hade själv inte upptäckt detta men kunde då AA påpekade saken konstatera att nämndemannen hade mobiltelefonen framme. Nämndemannen lade då omgående bort telefonen. När huvudförhandlingen var avslutad talade BB med nämndemannen om det inträffade. Han angav att han hade tagit fram telefonen för att boka om ett möte. BB informerade honom om att det inte är lämpligt att göra sådant under pågående förhandling.

Ärendet remitterades till Solna tingsrätt för upplysningar om och yttrande över det som AA uppgav i sin anmälan. Tingsrätten (lagmannen CC) lämnade följande remissvar.

Det är riktigt att en av nämndemännen, DD, använde sin mobiltelefon för att skicka ett textmeddelande under ombudets, jur. kand. AA:s, plädering i det aktuella målet. Det är också riktigt att detta påpekades av AA och att DD då omgående lade bort mobiltelefonen.

För mig som domstolschef är det mycket viktigt med förtroendefrågor och hur tingsrättens medarbetare uppfattas av parter och av andra som kommer i kontakt med oss. Tingsrätten arbetar också aktivt med dessa frågor, varav en viktig aspekt självfallet är hur rättens ledamöter, inklusive nämndemännen, uppträder i förhandlingssituationen. Vi har bl.a. ett pågående projekt där vi inhämtar synpunkter från olika externa aktörer. Våra nämndemän kommer att på lämpligt sätt få del av de inkomna synpunkter som rör dem eller annars är av intresse för dem.

Tingsrätten arbetar också aktivt med utbildning av de nämndemän som tjänstgör här. Vi har varje år introduktionsutbildning för nya nämndemän, där vi bl.a. fokuserar på nämndemännens roll och uppträdande i rätten.

DD:s agerande i den nu behandlade situationen var självfallet mycket olyckligt. Det finns dock inte något som tyder på att det varit annat än en engångsföreteelse som skett av ren tanklöshet.

AA har fått tillfälle att yttra sig över tingsrättens remissvar.

Det som händer under en förhandling i en domstol ska ligga till grund för domstolens dom i målet. Den som är domare i en rättegång måste därför ha hela sin uppmärksamhet inriktad på själva förhandlingen. Om man har missat någonting på grund av att man har varit ouppmärksam, kan det finnas risk för att man inte har all information som krävs för att avgöra målet på ett riktigt sätt. Det betyder att det inte är förenligt med domaruppgiften att syssla med ovidkommande saker under förhandlingen, t.ex. att skicka meddelanden med sin telefon.

Till detta kommer, som tingsrätten skriver i sitt yttrande, frågan hur tingsrättens medarbetare uppfattas av dem som kommer i kontakt med domstolen. En domstolsförhandling är en allvarlig sak för de inblandade, något som man förbereder sig väl inför och ofta också oroar sig för. Det behövs inte mycket fantasi för att förstå att den som är inblandad i en rättegång kan bli illa berörd om en domare använder sin telefon under förhandlingen.

DD förtjänar alltså kritik för att han skickade ett meddelande med sin telefon under AA:s slutanförande.

Ärendet avslutas.