JO dnr 3096-2002

I en anmälan till JO den 6 september 2002 klagade AA och BB på stadsbyggnadsnämnden i Malmö kommun. De anförde bl.a. följande. Den 1 juni 2001 köpte de ett hus med en tomt som uppgavs vara 631 kvm. När de ansökte om bygglov visade det sig att enligt kommunens kartor låg en del av deras hus på kommunens mark. Kommunen gjorde en mätning av alla tomter 1994 men uppgav då inte till den tidigare ägaren att huset stod på kommunens mark. Nu vill kommunen att de köper kommunens två tomter om sammanlagt 150 kvm. Deras hus ligger delvis på de två tomterna. De har fått veta att de inte kommer att beviljas bygglov för tillbyggnad av huset om de inte köper tomterna. De har väntat på ett bygglov i 15 månader.

Stadsbyggnadsnämndens handlingar i ärendet om bygglov på fastigheten H 172:389 hämtades in.

Anmälan remitterades till stadsbyggnadsnämnden för yttrande. I remissvaret den 31 oktober 2002 anfördes bl.a. följande.

Ansökan om bygglov inkom till stadsbyggnadskontoret 2001-07-12. Föreslaget bygglov innebär att två tillbyggnader görs; en i norr innehållande entré, bad och tvätt i bottenplan och två sovrum på andra plan, en i söder innehållande allrum på bottenplan och sovrum på andra plan. Förslaget innebär också att befintlig tillbyggnad i ett plan i norr rives samt att mindre tillbyggnad samt skyddstak i söder rives.

Föreslagen tillbyggnad i söder är placerad över fastighetsgräns mellan H 172:389 och H 172:265. Enligt stadsbyggnadskontorets rutiner beviljas inte bygglov förrän sökanden givits tillfälle att ordna oklara fastighetsförhållanden.

Ärendet har följt kontorets rutiner. Bygglovsansökan har inkommit till kontoret och efter gemensam genomgång med bygglovshandläggare och bygganmälanhandläggare har ärendet registrerats. Därefter remitteras ärendet till berörda parter vilket i detta ärende var inläggning på nybyggnadskarta.

Bygglovshanteringen har avvaktat remitteringen. Övervakning av ärendet har gjorts vid ett flertal tillfällen (november 2001, februari 2002). Bygglovshandläggare har fått besked från lantmäterimyndigheten att ansökan om fastighetsbildning inte inkommit till kontoret och att förhandlingen pågick mellan Malmö kommun fastighetskontor och sökanden.

Till remissvaret fogades ett yttrande från chefen för Lantmäterimyndigheten i Malmö kommun och ett yttrande från en stadsjurist vid fastighetskontoret i Malmö kommun.

AA och BB bereddes tillfälle att yttra sig över remissvaret men hördes inte av.

Från stadsbyggnadskontoret upplystes på förfrågan den 22 januari 2004 att det som hänt i ärendet efter det att sökandena tillskrevs den 16 september 2002 var att sökandena återkallat sin ansökan och stadsbyggnadsnämnden fattat beslut den 26 november 2003. Den skrivelse daterad den 12 september 2002 som skickades till sökandena den 16 september 2002 och nämndens beslut den 26 november 2003 översändes till JO.

AA och BB har klagat på stadsbyggnadsnämndens handläggningstid i ett ärende om bygglov. Dröjsmålet synes i huvudsak haft sin grund i att nämnden krävt att en fastighetsbildning skulle ske för att bygglov skulle beviljas. Jag ställer mig tveksam till ett sådant krav men stannar vid följande anmärkningar.

Enligt de handlingar som inhämtats från stadsbyggnadskontoret uppgav AA och BB vid telefonsamtal med kontoret den 6 september 2002 att de ville ha ett beslut om bygglov. Stadsbyggnadsnämnden borde åtminstone därefter antingen ha fattat ett beslut i bygglovsfrågan utifrån rådande förhållanden eller, om nämnden ansåg att ansökningshandlingarna var så ofullständiga att de inte gick att pröva i sak, ha förelagt AA och BB att inom viss tid komma in med de ritningar, beskrivningar eller uppgifter i övrigt som behövdes för prövningen vid påföljd att ansökan annars skulle avvisas.

Ärendet avslutas med den kritik som ligger i det nyss sagda.