JO dnr 4624-2009

I en anmälan, som kom in till JO den 20 augusti 2009, klagade J.L. på Försäkringskassans handläggning av hans ärende om sjukersättning. J.L. anförde i huvudsak följande. I sjukersättningsärendet begärde Försäkringskassan ett yttrande från en försäkringsmedicinsk rådgivare. Yttrandet utfärdades den 12 september 2008 av Göran Felländer. I yttrandet, under rubriken ”Status och objektiva undersökningsfynd på organnivå”, påstod Göran Felländer att J.L:s läkare Ahmet Sirco kopierat sitt utlåtande och att denne inte gjort en kroppsundersökning av J.L. Vidare ifrågasatte Göran Felländer Ahmet Sircos trovärdighet. Efter det att Försäkringskassan avslagit J.L:s ansökan om sjukersättning begärde han omprövning av avslagsbeslutet och överklagade därefter kassans omprövningsbeslut till länsrätten (numera förvaltningsrätten, JO:s anm.). I länsrättens dom citerades Göran Felländers yttrande. Med anledning av citatet i länsrättens dom skrev verksamhetschefen Britta Sundel vid Hallunda vårdcentral (där läkaren Ahmet Sirco arbetar, JO:s anm.) ett brev till Försäkringskassan i vilket hon ifrågasatte skrivningen. I sitt svar till Britta Sundel påstod Försäkringskassan att den ifrågasatta skrivningen var formulerad av länsrätten. Detta påstående återtogs sedermera av Försäkringskassan.

Till sin anmälan bifogade J.L. den försäkringsmedicinske rådgivarens yttrande, en dom från Länsrätten i Stockholms län i mål 7203-09, en skrift från verksamhetschefen Britta Sundel vid Hallunda vårdcentral till Försäkringskassan, två skriftliga svar från Försäkringskassan till Britta Sundel daterade den 2 juli 2009 respektive den 9 juli 2009 samt ett överklagande till Kammarrätten i Stockholm. I den försäkringsmedicinske rådgivarens yttrande återfinns under rubriken ”Status och objektiva undersökningsfynd på organnivå (funktionsnedsättningen)” bl.a. följande: ”Status förefaller kopierat från dr Anita Andersson Hallunda VC 080702. Dr Sirco har alltså inte gjort en egen kroppsundersökning av patienten vilket givetvis minskar trovärdigheten av hans underlag om han inte bildat sig en egen uppfattning.”

– – –

Bakgrund

Enligt de interna föreskrifter som finns inom Försäkringskassan, hanteras en ansökan om sjukersättning i korta drag enligt följande.

Ansökan registreras och ett kvittensbrev sänds till den sökande. I de fall det läkarutlåtande saknas i samband med ansökan anmodas den sökande att lämna in ett sådant inom två veckor. Har läkarutlåtandet inte inkommit inom två veckor sänds en påminnelse till den sökande. Saknas utlåtande efter ytterligare två veckor avslår Försäkringskassan ansökan. När ansökan och medicinskt underlag föreligger utreder ansvarig handläggare ärendet i sin helhet. Denna utredning kan innebära behov av ytterligare kontakt med den sökande, kontakt med behandlande läkare och konsultation med försäkringsmedicinsk rådgivare (FMR).

FMR:s roll är rådgivande. I Försäkringskassans beskrivning av olika yrkesroller, beskrivs rollen FMR enligt följande.

Huvudsakliga arbetsuppgifter och ansvar  Stödja handläggare med försäkringsmedicinsk och medicinsk sakkunskap  Medverka i kvalitetssäkring och bedömning av medicinska underlag i enskilda ärenden  Svara för att arbeta mot mål och göra nödvändiga prioriteringar  Ge råd och stöd i medicinska och försäkringsmedicinska frågeställningar baserat på vetenskap och beprövad erfarenhet  Säkerställa att försäkringsmedicinskt beslutsstöd integreras i handläggningen  Svara för användning av signalsystem avseende medicinska frågor till enhetschef/lokal ledning/nationell ledning

FMR har en konsultativ roll och har inget mandat att fatta försäkringsmässiga beslut. FMR hjälper således handläggaren att bedöma de medicinska underlag som kommer in i ett ärende.

När handläggaren bedömer att det finns fullgott beslutsunderlag, sammanställs ärendet i ett föredragningsmissiv. I föredragningsmissivet lämnas förslag till beslut. Ärendet lämnas till tjänsteman med befattning Föredragande. Denne kvalitetssäkrar ärendet, bedömer om tillräcklig utredning är vidtagen och om förslag till beslut stämmer med gällande lag. Bedömer föredragande att ärendet inte är komplett eller att förslag till beslut inte överensstämmer med gällande lag, återremitteras ärendet till handläggaren för komplettering. I de fall ärendet bedöms som fullgott föredras ärendet av föredragande för annan tjänsteman och beslutsfattare. I detta skede är föredragande ansvarig för förslag till beslut. Beslutsfattaren har att självständigt fatta beslut i ärendet.

Utredning

Försäkringskassans interna utredning med anledning av JO:s begäran om yttrande visar följande.

Den 8 juli 2008 inkom J.L. med ansökan om sjukersättning.

Han fick kvittensbrev med anmodan om att inkomma med läkarutlåtande senast den 8 augusti. Dr Anita Andersson ringde till ansvarig handläggare, Lisa Berg, den 4 augusti och informerade om att J.L:s ordinarie läkare skulle vara åter i tjänst från den 25 augusti och då kommer att skriva läkarutlåtande. Dr Andersson meddelade att hon skulle skicka journalanteckningar och ett remissvar till Försäkringskassan. Dessa dokument inkom till Försäkringskassan den 7 augusti 2008. Journalanteck-

FMR lämnade ett yttrande den 12 september 2008.

Den 18 september 2008 hade J.L. och Lisa Berg telefonkontakt. Det framkom då att det i läkarutlåtandet inte finns någon beskrivning av Hortons sjukdom. J.L. uppger då att han ska kontakta sin läkare för att beskrivning av Hortons sjukdom ska finnas med i beslutsunderlaget.

Den 1 oktober 2008 hade Lisa Berg inte hört något från J.L. och lämnade då ärendet till föredragande för kvalitetssäkring.

Den 6 oktober 2008 hade föredragande Tanja Lind kvalitetssäkrat ärendet som återlämnades till Lisa Berg för kommunicering inför beslut.

Kommuniceringsbrev skickades den 7 oktober 2008. Den 10 oktober meddelade J.L. att hans läkare har skickat in ett nytt läkarutlåtande. Detta läkarutlåtande inkom till Försäkringskassan den 15 oktober 2008.

Lisa Berg bedömde att det nya utlåtande inte ändrade förslaget till beslut.

Den 30 oktober 2008 kvalitetssäkrades ärendet på nytt med anledning av de uppgifter som inkom under kommuniceringstiden. Kvalitetssäkringen utfördes denna gång av föredragande Mikael Ryberg. Beslut i ärendet fattades samma dag av beslutsfattare Peter Redving. Försäkringskassan avslog J.L:s ansökan om sjukersättning. Motivering till beslut var följande. ”För rätt till sjukersättning krävs att arbetsförmågan på medicinsk grund är stadigvarande nedsatt med minst en fjärdedel i alla förvärvsarbeten på arbetsmarknaden.

Det medicinska underlaget i ärendet visar att du på grund av sjukdom kan antas ha en viss nedsättning av din arbetsförmåga i arbeten som förutsätter en god fysisk och psykisk belastningsförmåga. I arbeten utan dessa krav, och som får anses vara förkommande på den öppna arbetsmarknaden, framkommer ingen väsentlig nedsättning av din arbetsförmåga.

Det sjukdomstillstånd som framkommer i det kompletterande utlåtandet från dr Sirco kan vidare antas sätta ned din arbetsförmåga helt under kortare perioder.

Försäkringskassan gör bedömningen att underlaget i ärendet enligt det ovanstående inte ger stöd för antagandet att din arbetsförmåga skulle vara stadigvarande nedsatt minst en fjärdedel i alla förvärvsarbeten på arbetsmarknaden. Du har därför inte rätt till sjukersättning.”

J.L. begärde omprövning av beslutet. Försäkringskassans omprövningsenhet ändrade inte beslutet och J.L. överklagade beslutet till Länsrätten i Stockholms län. Länsrättens dom i ärendet är daterad den 4 juni 2009.

Verksamhetschefen för Hallunda vårdcentral, Britta Sundel, framförde i telefonsamtal med personlig handläggare Lena Durango Carlsson, klagomål på det nu aktuella yttrandet från försäkringsmedicinsk rådgivare (FMR) Göran Felländer. Handläggaren kunde, under telefonsamtalet, inte se något anmärkningsvärt i det yttrande som nämndes. Britta Sundel uppgav att hon avsåg att komma in med ett skriftligt klagomål och uppmanades att adressera skrivelsen till enhetschef Carin Melander Hedman. Skriftligt klagomål inkom den 22 juni 2009.

Klagomålet besvarades den 2 juli 2009, med kopia till Länsrätten i Stockholms län och J.L. Efter telefonsamtal med dr Ahmet Sirco den 9 juli gjordes en korrigering av yttrandet den 2 juli. Denna skrivelse skickades också till Britta Sundel, J.L. och Länsrätten i Stockholms län.

Yttrande från FMR är en del i en utredning och inte bindande för förslag till beslut. Det framgår också av motiveringen i beslutet att J.L:s ansökan inte har avslagits på grund av den försäkringsmedicinske rådgivarens skrivning om trovärdigheten av behandlande läkares underlag. Det är dock Försäkringskassans mening att kommentaren, som klagomålet rör, inte har varit avgörande för ärendets utgång.

När Carin Melander Hedman med anledning av Britta Sundels klagomål gick igenom ärendet uppmärksammade hon inte kommentaren som fanns insprängd under rubriken ”Status och objektiva undersökningsfynd på organnivå (funktionsnedsättningen)”. Eftersom Carin Melander Hedman inte kunde finna den skrivning som klagomålet rörde, drog hon den felaktiga slutsatsen att det var en skrivning formulerad av länsrätten. Detta är att beklaga, och hon har bett om ursäkt för detta skriftligt, till Britta Sundel, Ahmet Sirco, J.L. och till Länsrätten i Stockholms län, till Ahmet Sirco och länsrätten även via telefon.

J.L. yttrade sig över remissvaret. J.L. anförde därvid bl.a. följande. När Försäkringskassan skickade sitt förslag till beslut till honom fanns den försäkringsmedicinske rådgivarens yttrande med som bilaga. Underlaget till yttrandet, där skrivningen om kopiering återfanns, bifogades dock inte. Han fick därför kännedom om skrivningen först genom länsrättens dom.

Jag har från Försäkringskassan fått veta att den försäkringsmedicinske råd givaren Göran Felländers yttrande daterat den 12 september 2008 bifogades det kommuniceringsbrev som skickades till J.L. inför beslutet om sjukersättning. När den försäkringsmedicinske rådgivarens yttrande kommuniceras med den försäkrade skickas alltid hela dokumentet, dvs. även den sida där det specificeras vilket underlag som yttrandet baseras på.

Av 1 kap. 9 § regeringsformen , RF, följer att förvaltningsmyndigheter i sin verksamhet ska iaktta saklighet och opartiskhet.

Innehållet i den försäkringsmedicinske rådgivarens yttrande

Försäkringskassan har i sitt remissvar medgett att den försäkringsmedicinske rådgivaren Göran Felländers yttrande innehåller formuleringar som inte berör den medicinska bedömningen i ärendet. Försäkringskassan har vidare konstaterat att kassan inte ska ta ställning till en läkares trovärdighet utan enbart bedöma innehållet i det medicinska underlaget som finns i ärendet. Enligt min mening innebär Göran Felländers formulering en mycket allvarlig anklagelse mot den läkare som utfärdat det aktuella utlåtandet. Som framgår av Försäkringskassans yttrande är Göran Felländers formulering osaklig. Den vittnar dessutom om att han inte läst

Svar på klagomål från verksamhetschefen Britta Sundel vid Hallunda vårdcentral

Enligt Försäkringskassans remissvar uppmärksammade Försäkringskassans enhetschef Carin Melander Hedman vid sin genomgång av det aktuella ärendet med anledning av Britta Sundels klagomål inte den kommentar som klagomålet avsåg. Enligt Försäkringskassan drog Carin Melander Hedman därför den felaktiga slutsatsen att det var en skrivning formulerad av länsrätten. Jag är kritisk till att Carin Melander Hedman inte iakttog större noggrannhet vid sin genomgång av ärendet. Jag är vidare kritisk till att hon beskyllde länsrätten för att ha gett upphov till den graverande formuleringen om läkaren Ahmet Sircos trovärdighet.

Övrigt

Vad som i övrigt framkommit i utredningen ger inte skäl till kritik eller någon annan åtgärd från min sida.