JO dnr 4632-2002

I en handling daterad den 21 november 2002 underrättade kronofogdemyndigheten Tel-In AB (bolaget) om sökt utmätning. Enligt underrättelsen skulle det belopp som bolaget hade att betala vara bokfört på kronofogdemyndighetens postgirokonto senast den 6 december 2002 för att bolaget skulle undvika utmätning. Den 2 december 2002 – således innan den s.k. avitiden hade gått ut – beslutade kronofogdemyndigheten att utmäta en bolaget tillkommande överskjutande skatt. Bolaget överklagade utmätningsbeslutet till domstol.

Hos JO klagade bolaget bl.a. på att utmätning hade skett innan tiden för betalning hade gått ut. – Bolagets övriga invändningar mot utmätningsbeslutet är i huvudsak sådana att de ligger inom området för vad som prövas av domstol. Därför har jag inte utrett dem.

Den fråga som var aktuell att behandla i JO-ärendet var sådan att den i första hand borde besvaras av dåvarande Riksskatteverket (numera Skatteverket) och inte av kronofogdemyndigheten. I en remiss anmodades Riksskatteverket att yttra sig över frågan om vilken information en gäldenär får i samband med en underrättelse om sökt utmätning i ett enskilt mål om möjligheterna för kronofogdemyndigheten att innan kravtiden har gått ut utmäta eventuell överskjutande skatt.

I sitt svar, som kom in till JO den 4 april 2003, anförde Riksskatteverket – kronodirektören AA – följande.

I underlaget till bolagets anmälan återfinns den underrättelse om sökt utmätning, daterad den 21 november 2002, som bolaget erhållit. Av underrättelsen framgår att fordringsbeloppet måste vara bokfört på kronofogdemyndighetens postgirokonto senast den 6 december 2002 för att utmätning skall kunna undvikas. I underrättelsen lämnas information om att skulden ändå kan komma att utmätas även om den utsatta betalningsdagen inte gått ut. Det gäller för en speciell situation; nämligen då det blir fråga om s.k. samordnad utmätning enligt 4 kap. 11 § utsökningsbalken . Däremot får gäldenären ingen information om att kronofogdemyndigheten kan komma att göra en utmätning på sätt som skett i detta fall.

I detta fall har det inte varit fråga om att kronofogdemyndigheten endast har vidtagit en provisorisk åtgärd. Det har tvärtom varit fråga om en utmätning som inte på något sätt har skiljt sig från utmätningar som görs efter avitidens utgång. För tydlighets skull vill Riksskatteverket därför på nytt anföra att beslutet om utmätning har skett på maskinell väg, dvs. beslutet har tillkommit genom det ADB-system (Redovisningssystem för Exekutionsväsendet, ”REX”) som Riksskatteverket tillhandahåller de olika kronofogdemyndigheterna. Med andra ord har kronofogdemyndigheten således inte haft någon möjlighet att omhänderta medlen i enlighet med 6 kap. 12 § utsökningsbalken och först efter avitidens utgång utmäta medlen.

Bolaget kommenterade Riksskatteverkets yttrande.

Jag har även tagit del av de beslut som Stockholms tingsrätt och Svea hovrätt fattade sedan bolaget överklagat utmätningsbeslutet. Av intresse här är att hovrätten den 22 maj 2003 (mål nr ÖÄ 1439-03) beslutade att undanröja utmätningen och återförvisa ärendet till kronofogdemyndigheten för vidare behandling. Här återges följande ur hovrättens skäl för beslutet.

– – –

Enligt 4 kap. 12 § första stycket utsökningsbalken skall underrättelse om utmätning sändas till gäldenären innan utmätning sker. Underrättelsen skall ske så tidigt att gäldenären kan beräknas få tillräcklig tid att bevaka sin rätt. Enligt lagrummets andra stycke behöver gäldenären inte underrättas om det är risk att han skaffar undan eller förstör egendom eller om saken annars är brådskande. Som exempel anges i litteraturen att gäldenären kan väntas lyfta ett tillgodohavande eller står i begrepp att företa en längre resa (Gregow m.fl., Utsökningsbalken , 3:e uppl. 1999, sid. 146). Om utmätning har skett före tidsfristens utgång, utan att det har förelegat sådana brådskande skäl som anges i lagrummets andra stycke, har utmätningen undanröjts (NJA 1971 sid. 375 och RH 1990:120 ).

Det förhållandet att det utmätta beloppet var en sådan fordran som avses i 1 § lagen ( 1985:146 ) om avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter utgör inte skäl att frångå huvudregeln att utmätning kan ske först efter den angivna tidsfristens utgång. Det har heller inte gjorts gällande att det har förelegat någon sådan brådskande omständighet som enligt 4 kap. 12 § andra stycket utsökningsbalken kan utgöra skäl att företa utmätning före tidsfristens utgång. Vid angivna förhållanden har utmätningen inte tillkommit i behörig ordning. Den skall därför undanröjas.

Det är inte min uppgift att ta ställning till utmätningsbeslutet som sådant; det har ju också prövats av domstol i ordinarie ordning. Min bedömning avser i stället i första hand den fråga som ställdes i remissen till dåvarande Riksskatteverket (numera Skatteverket), nämligen vilken information som ges om möjligheterna för kronofogdemyndigheten att innan avitiden har gått ut utmäta eventuell överskjutande skatt. Remissen byggde emellertid på förutsättningen att

kronofogdemyndigheten verkligen hade möjlighet att utmäta på det sätt som skett här. Av hovrättens beslut framgår emellertid att detta inte var fallet. Med en sådan utgångspunkt fanns det inget för kronofogdemyndigheten att informera om i den delen, och den fråga som ställdes i remissen faller därmed.

Verket nämnde i sitt remissvar sin rekommendation att kronofogdemyndigheten i en situation som denna i stället vidtar en provisorisk åtgärd med stöd av 6 kap. 12 § utsökningsbalken . Jag uttalar mig – av samma skäl som att jag inte tar ställning till ett utmätningsbeslut – inte om den möjligheten finns, men om detta är verkets uppfattning bör givetvis en upplysning om detta införas i blanketten för underrättelse om sökt utmätning.

Till sist vill jag påpeka att det som har hänt tyder på en allvarlig brist i det ADBsystem som kronofogdemyndigheterna använder sig av. Det kan givetvis inte accepteras att utformningen av datasystemet leder till att beslut om utmätning kan komma att fattas utan laglig grund. Jag förutsätter att Skatteverket – om det inte redan har skett – vidtar de åtgärder som krävs för att ändra rutinerna i detta avseende.

Ärendet avslutas.