JO dnr 4696-1998

S.S. AB, företrätt av AA, framförde klagomål mot att kronofogdemyndigheten dröjt med att översända överklaganden i mål om utmätning och betalningssäkring till tingsrätten. AA anförde bl.a. följande. Överklagandeskrifterna för S.S. AB och P.T.S. AB sändes till kronofogdemyndigheten i rekommenderad försändelse den 7 november 1998 och med vanlig post den 9 november. Vid samtal med aktuarien vid Stockholms tingsrätt den 8 december 1998 fick han veta att överklagandeskrifterna ännu inte inkommit till tingsrätten.

Från kronofogdemyndigheten inhämtades per telefon att P.T.S. AB inlämnade ett överklagande till myndigheten den 11 november 1998 samt att överklagandeskriften jämte myndighetens eget yttrande överlämnades till Stockholms tingsrätt den 16 december 1998.

Ärendet remitterades därefter till myndigheten för utredning och yttrande. Till myndighetens remissvar fogade regionkronodirektören BB ett yttrande från enhetschefen på specialindrivningssektionen, CC. Av sistnämnda yttrande framgår bl.a. följande.

_ _ _

Av kronofogdemyndighetens utredning i ärendet har framkommit följande: Den 3 november 1998 inkom skattemyndigheten med begäran om verkställighet av Länsrättens i Stockholms län betalningssäkringsbeslut mot P.T.S. AB samt H.T. AB. Kronofogdemyndigheten verkställde besluten varvid kundfordringar i de olika bolagen betalningssäkrades. I kronofogdemyndighetens allmänna diarium registrerades den 11 november 1998 att det till gemensamma enheten inkommit tre överklaganden i P.T.S. AB och ett överklagande i H.T. AB. Vid genomgång av överklagandeskrifterna i samband med registreringen gjorde kronofogden som ansvarade för målen bedömningen att yttrande inte skulle upprättas med förtur, eftersom försäljningsåtgärder inte var ifråga beträffande den betalningssäkrade egendomen. Vid den sedermera fördjupade genomgången av överklagandeskrifterna framkom att de invändningar som S.S. AB och P.T.S. AB framförde var av komplicerad natur varför kronofogdemyndighetens yttrande till tingsrätten kunde upprättas först efter litteratur- och praxisgenomgång. Kronofogdemyndigheten färdig-

Det antecknas att S.S. AB:s och P.T.S. AB:s överklaganden inkom under en period då arbetet på sektionen var mycket intensivt. När överklagandena inkom fanns redan på sektionen sju stycken obehandlade överklaganden som även de skulle översändas till tingsrätten med yttrande. Under perioden den 11 november till den 16 december inkom dessutom ytterligare tio stycken överklaganden.

Av utsökningsbalken 18 kap. 10 § framgår att kronofogdemyndigheten så snart som möjligt skall sända inkommet överklagande och övriga handlingar i målet till tingsrätten. Av utsökningsförordningen 17 kap. 3 § framgår att kronofogdemyndigheten skall bifoga ett eget yttrande, om det inte kan anses obehövligt, till de handlingar som skall översändas till tingsrätten. I förarbetena till utsökningsbalken lämnas inga riktlinjer såvitt avser tidsaspekten för överlämnande av överklagande till tingsrätt. Frågan har såvitt kunnat utredas inte prövats av domstol.

Vid en normal tillströmning av överklaganden är sektionens målsättning att ett överklagande tillsammans med ett yttrande skall översändas till tingsrätten inom en–två veckor från ankomstdagen. Inkommer ett överklagande i mål där försäljningsåtgärder är i fråga upprättas naturligtvis yttrande med förtur och handlingarna i målet översänds genast till tingsrätten. I de aktuella målen, som ej var förtursmål, konstateras att det tog längre tid än normalt att upprätta yttrande och översända inkomna handlingar till tingsrätten. Detta beroende på den extraordinära arbetssituation som rådde vid tidpunkten för överklagandena samt komplexiteten i de invändningar som framfördes.

BB yttrade följande.

Jag har tagit del av enhetschefen CC:s utredning och yttrande över AA:s anmälan till JO. Det är ostridigt att det i de nu aktuella ärendena tog ovanligt lång tid innan överklagandehandlingarna och kronofogdemyndighetens yttrande skickades till tingsrätten. Jag har emellertid efter diskussioner med indrivningsdirektören DD den uppfattningen att vår handläggningstid med hänsyn till arbetsbelastningen på specialindrivningssektionen vid den här tiden samt framför allt till ärendenas komplexitet inte var oförsvarligt lång. Därtill kommer att myndigheten – enligt min mening helt korrekt – bedömde att det inte var fråga om någon förturssituation och att tidsutdräkten inte förorsakade någon skada.

AA bereddes tillfälle att yttra sig över remissvaret.

I sitt beslut den 20 oktober 1998 anförde JO Pennlöv följande.

När ett överklagande kommit in i rätt tid till kronofogdemyndigheten skall myndigheten så snart som möjligt sända överklagandet och övriga handlingar till tingsrätten ( 18 kap. 10 § utsökningsbalken ). Kronofogdemyndigheten skall enligt 17 kap. 3 § utsökningsförordningen bifoga ett eget yttrande över överklagandet, om det inte kan anses obehövligt. Jag delar här den uppfattning som framskymtat i remissvaret, nämligen att överklagande och yttrande normalt skall översändas till tingsrätten inom en till två veckor från det att överklagandet kom in. Att inga ytterligare verkställighetsåtgärder är aktuella är enligt min mening inte ett godtagbart skäl för ytterligare tidsutdräkt. En annan sak är att kronofogdemyndigheten kan dröja något om det behövs med hänsyn till ifrågasatt självrättelse (se Walin– Gregow– Löfmarck, Utsökningsbalken , En kommentar, 3 u. s. 673). Jag vill i detta sammanhang även påminna om det särskilda skyndsamhetskrav som gäller i de fall där klaganden begärt inhibition.

Det har inte kommit fram något annat som jag bör uttala mig om. Jag avslutar därmed ärendet.