JO dnr 5606-2017

JO fick under augusti och september 2017 in tre anmälningar mot Försäkringskassan om att handlingar med uppgifter som omfattas av sekretess har skickats till en annan person än den som uppgifterna avsåg.

I ett ärende (dnr 5606-2017), som kom in till JO den 22 augusti 2017, uppgav AA bl.a. att Försäkringskassan hade sänt en annan persons läkarintyg till henne och att hon undrade var hennes handlingar hade hamnat.

I ett annat ärende (dnr 6105-2017), som kom in till JO den 14 september 2017, anförde BB att hon hade blivit uppringd av en kvinna som uppgav att hon hade fått hennes läkarintyg hemskickat till sig. Läkarintyget innehöll sekretessbelagda uppgifter.

I ytterligare ett annat ärende (dnr 5820-2017), som kom in till JO den 1 september 2017, uppgav CC att hon tillsammans med sitt läkarintyg erhöll en annan persons journal från Försäkringskassan. Av journalen framgick bl.a. uppgifter om den andra personens problem och familjeförhållanden. Hon funderar på vem som kan ha fått hennes handlingar.

Ärendena remitterades till Försäkringskassan som i sitt remissvar den 1 november 2017 anförde följande:

Utredning ärende 1

Den 24 augusti 2017 skickade Försäkringskassans handläggare ett

kommuniceringsbrev till AA. Samtidigt skickade handläggaren ett kommuniceringsbrev

med bilagor till en annan person. Av misstag lade handläggaren kompletteringen av ett

läkarintyg avseende den andra personen i brevet till AA.

Utredning ärende 2

Den 30 augusti skickade Försäkringskassans handläggare ett kommunicerings-

brev till BB. Dagen innan hade samma handläggare gjort i ordning ett

kommuniceringsbrev till en annan person. Eftersom försändelser med bilagor

inte kan hanteras i systemet för central utskrift gjordes båda utskicken manuellt.

Troligen handlar det om ett handhavandefel av handläggaren i samband med

de båda utskicken. Dessa gjordes i nära anslutning till varandra i tid, på

eftermiddagen den 29 augusti samt på morgonen den 30 augusti.

Utredning ärende 3

Den 28 augusti skickade Försäkringskassans handläggare ett kommunicerings-

brev till CC. I samband med utskicket skickade handläggaren av misstag med

en handling som innehöll uppgifter om en annan persons hälsotillstånd och per-

sonliga förhållanden.

Försäkringskassans slutsatser

Av utredningarna framgår att handlingar felaktigt har skickats till andra personer än vad

som var avsikten. Det går inte att dra någon annan slutsats än att det har skett av

misstag, men Försäkringskassan ser mycket allvarligt på det inträffade. Åtgärder har

vidtagits i form av informationsinsatser till medarbetarna om vikten av att kontrollera

att rätt dokument sänds till rätt person. Försäkringskassan beklagar djupt det inträffade.

Försäkringskassans huvudprincip för att skicka brev är genom central utskrift,

vilket gör att handläggarna inte behöver hantera breven. Detta fungerar endast

om breven skickas utan bilagor. Försäkringskassan har utvecklat teknikstödet

för att även brev som innehåller bilagor ska kunna sändas ut centralt, i syfte att

öka säkerheten i utskicken. Planeringen är att tekniken ska vara helt inarbetad senast

vid årsskiftet. Det gör att handläggarna kan hantera utskicken ett i taget

istället för att skriva ut flera handlingar på en gång.

AA, BB och CC gavs tillfälle att kommentera remissvaret.

Av utredningen framgår att Försäkringskassan inom loppet av några få dagar har skickat sekretesskänsliga handlingar till fel person vid minst tre tillfällen.

Det är allvarligt när tjänstemän som har fått förtroendet att behandla sekretesskyddade uppgifter inte sköter sitt uppdrag med tillräcklig omsorg och noggrannhet. En tjänsteman som hanterar sekretesskänslig information har ett personligt ansvar att se till att sekretessen upprätthålls. JO har vid upprepade tillfällen påtalat vikten av att uppgifter som omfattas av sekretesskydd hanteras med stor noggrannhet. Jag finner det därför mycket bekymmersamt att problemen kvarstår och att antalet anmälningar om dessa brister ökar. Under 2017 har JO kritiserat Försäkringskassan för liknande brister vid ett flertal tillfällen (bl.a. dnr 3932-2017, dnr 1164-2017, dnr 1177-2017 och dnr 1679-2017). Jag förutsätter att Försäkringskassan fortsätter sitt arbete med att bl.a. informera och utbilda berörd personal för att förhindra brister av detta slag. Det är vidare min förhoppning att det teknikstöd som myndigheten nämner i remissvaret ska få effekt. Hitintills har emellertid anmälningar av detta slag fortsatt att komma in. Försäkringskassan förtjänar allvarlig kritik för sin ovarsamma hantering av handlingar.

JO har för avsikt att följa utvecklingen framöver.

Ärendet avslutas.