JO dnr 584-2006

AA, skolchef i Vetlanda kommun, anmälde Länsrätten i Jönköpings län med anledning av handläggningen av ett mål om utdömande av vite. Han uppgav bl.a. följande. Barn- och utbildningsnämnden i Vetlanda kommun hade med stöd av bestämmelser i skollagen förelagt en vårdnadshavare att vid vite tillse att skolplikten beträffande två barn fullgjordes. Beslutet vann laga kraft. Genom en skrivelse den 26 augusti 2005, undertecknad av AA, översändes samtliga handlingar i ärendet till länsrätten med en begäran om utdömande av vitet. Det stod då helt klart att skolplikten inte hade uppfyllts. Under hösten kontaktade tjänstemän hos kommunen regelbundet länsrätten för att efterhöra hur målet fortskred. Den 12 januari 2006 ringde personal från länsrätten till kommunen och frågade om någon formell delegation hade getts till skolchefen att på nämndens vägnar begära utdömande av vitet. Någon sådan delegation hade inte getts. Länsrätten beslutade den 20 januari 2006 att avvisa ansökan med motiveringen att den inte hade gjorts av myndigheten.

Akten i länsrättens mål (mål nr 2084-05) hämtades in.

Länsrätten anmodades härefter att göra en utredning och yttra sig beträffande anmälan.

I yttrande anförde rådmannen BB följande.

Ansökan om utdömande av vitet har undertecknats enligt följande.

VETLANDA KOMMUN

Barn- och utbildningsnämnden

AA.

Skolchef

Vid den formella granskningen av handlingarna i målet utgick jag från att barn- och utbildningsnämnden fattat beslut om att ansöka om att vitet skulle dömas ut. Någon närmare efterforskning av om nämnden fattat ett sådant beslut gjorde jag dock inte. Det var först någon tid efter det att jag tagit del av CC:s [motpartens; JO:s

Lagmannen DD anförde att han instämde i BB:s yttrande och att han inte hade något i övrigt att tillägga.

AA kommenterade remissvaret.

Utredningen i fråga om behörigheten att ansöka om utdömande av vitet skulle, som länsrätten har berört i remissyttrandet, ha utförts redan i samband med att ansökan kom in till domstolen. I stället skedde kommunicering i målet. Länsrätten tog ställning i behörighetsfrågan först nästan fem månader efter det att målet hade inletts. Med hänsyn till målets art var dröjsmålet vid handläggningen givetvis särskilt olyckligt. Länsrätten kan inte undgå kritik för det inträffade.

Med dessa uttalanden avslutar jag ärendet.