JO dnr 698-2001

AA, född 1968, klagade på kronofogdemyndighetens handläggning av ett mål om betalningsföreläggande. Han anförde följande. I november 2000 fick han ett föreläggande från kronofogdemyndigheten i brevlådan som var ställt till en annan person med samma namn, född 1966, men med angivande av hans adress. Han kontaktade då omedelbart kronofogdemyndigheten, som uppmanade honom att skriva på delgivningskvittot och på detta ange att föreläggandet hade kommit till fel person. Trots detta erhöll han ett utslag i målet den 27 november 2000, i vilket – som han uppfattade det – han förpliktigades att utge yrkat belopp. När han på nytt kontaktade kronofogdemyndigheten upplystes han om att det enda sättet att rätta till misstaget var att han ansökte hos tingsrätten om återvinning. Sedan sökanden i målet medgivit hans ansökan om återvinning undanröjde Falu tingsrätt utslaget. Den 19 februari 2001 fick han återigen ett föreläggande till den andre AA från kronofogdemyndigheten. Myndighetens agerande tyder på att den alltjämt är av den uppfattningen att den andre AA bor på hans adress. Myndigheten borde ha kontrollerat adressuppgiften. Det felaktiga utslaget hade dessutom kunnat undvikas om kronofogdemyndigheten hade gjort en tjänsteanteckning om hans första telefonsamtal till myndigheten.

Med anledning av vad AA anförde i sin anmälan tog chefsjustitieombudsmannen BB– som har tillsyn över bl.a. allmänna domstolar – på eget initiativ upp ett särskilt ärende mot Falu tingsrätt (dnr 800-2001).

Kronofogdemyndighetens akt avseende mål om betalningsföreläggande mot AA, född 1966, lånades in och granskades. Ärendet remitterades därefter till Kronofogdemyndigheten i Gävle. I sitt svar anförde regionkronodirektören CC bl.a. följande.

– – –

Det första felet begicks när kronofogdemyndigheten på grund av bristande noggrannhet förväxlade och sökte fel AA.

Det var inte heller lämpligt att uppmana AA att skicka in delgivningskvittot med uppgivande av att det rör fel person. Kronofogdemyndigheten borde omgående ha rättat till felet.

Då delgivningen registrerades trots att AA på kortet uppgivit att det rör sig om fel person, gjorde kronofogdemyndigheten ånyo fel.

När utslag meddelas görs ingen särskild kontroll av att delgivningen är riktig utan kronofogdemyndigheten utgår från uppgiften att delgivning skett. Oftast görs utslagen maskinellt automatiskt. Detta innebär att när ”systemet” konstaterar att de åtgärder som ska företas med betalningsföreläggandet gjorts och stadgade tidsfrister löpt ut skrivs utslag ut automatiskt och skickas likaledes automatiskt ut till svaranden.

I samband med att AA åter kontaktade kronofogdemyndigheten på grund av det felaktiga utslaget skulle vi ha gått igenom ärendet och sett till att rätta till de fel som vi hade möjlighet till och vidare säkrat upp att ytterligare fel inte skulle kunna uppstå.

I samband med erfarenhetsutbyte med alla handläggare av betalningsföreläggande den 13 mars har en genomgång skett av vad som hänt i detta ärende som ett led i att förhindra ett upprepande.

Vi driver också under detta år ett kvalitetsprojekt i betalningsföreläggandegruppen, som syftar till att höja kvaliteten i handläggningen.

Vi beklagar de olägenheter som AA fått utstå på grund av våra bristande handläggningsrutiner. Ursäkter har framförts tidigare dels i brev och dels i tidningen Dala-Demokraten i samband med intervju.

AA har beretts tillfälle att yttra sig över remissvaret.

Som kronofogdemyndigheten har konstaterat har ett flertal fel begåtts vid handläggningen av målet om betalningsföreläggande. Det första föreläggandet har skickats ut till fel AA. Därefter har kronofogdemyndigheten, såvitt framgår av utredningen, uppmanat AA att underteckna delgivningskvittot, trots att han uppgivit att föreläggandet avsåg en annan person. Det sistnämnda ökade risken för det som senare även inträffade, nämligen att ett felaktigt utslag kom att meddelas. Kronofogdemyndigheten borde ha gjort en tjänsteanteckning om det första samtalet med AA. Därigenom hade riskerna minskats för att den felaktiga adressuppgiften användes på nytt, vilket också det har skett, och för att AA:s påteckning på delgivningskvittot godtogs. Kronofogdemyndigheten borde heller inte ha registrerat föreläggandet som delgivet. Förutom av den uppgift som kronofogdemyndigheten redan fått per telefon av AA om att det var fel person som hade nåtts av föreläggandet, borde dennes anteckning om detta på delgivningskvittot ha fått kronofogdemyndigheten att reagera. Att kronofogdemyndigheten på nytt försökte delge honom ett föreläggande ställt till den andre AA, illustrerar följderna av myndighetens slarviga handläggning.

Kronofogdemyndighetens felaktiga handläggning har vållat AA betydande obehag och besvär.

Ärendet avslutas.