JO dnr 7274-2017

Under vårterminen 2017 anmälde företrädare för Uppsala universitet honom för fusk vid två tentamenstillfällen. Båda de aktuella tentorna var så kallade ”vändtentor” där mycket av informationen som efterfrågas återfinns på efterföljande frågeblad. Det är därför endast tillåtet att svara på frågorna i given ordning och endast med ett frågeblad i taget. Vid den första tentan visade hans svar på tentafrågorna likheter med nästkommande frågeblad och det blev därför en diskussion om det kunde bero på att han hade fuskat under tentan. Under den andra tentan uppmärksammade kursens examinator BB att AA råkade få upp två frågeblad samtidigt. BB informerade institutionens prefekt CC om detta och CC gjorde i sin tur en anmälan om misstänkt vilseledande vid examination till disciplinnämnden. Anmälningarna behandlades den 11 september 2017 av disciplinnämnden vid Uppsala universitet som beslutade att han skulle stängas av från studierna under åtta veckor. Beslutet överklagades till förvaltningsrätten som upphävde det den 20 oktober 2017.

Innan anmälningarna hade gjorts, under utredningen och efter disciplinnämndens beslut blev han utsatt för ytterligare åtgärder som snarast är att betrakta som ”straff” eller repressalier. I ett e-postmeddelande till terminsansvarig för termin 8 angav BB att den ende person som stack ut var AA som var anmäld för fusk. BB skrev vidare att om han skulle bli friad av disciplinnämnden behövde de träffas och prata om AA och eventuellt med honom så att han kunde punktmarkeras. Företrädare för institutionerna hade både sinsemellan och med t.ex. rektor för Uppsala universitet gett uttryck för

AA bifogade bl.a. e-postkonversationer mellan olika företrädare för Uppsala universitet. I en e-postkonversation mellan prefekterna DD och CC den 22 augusti 2017 vidarebefordrade DD AA:s yttrande till disciplinnämnden och skrev bl.a. följande:

Min kommentar är att det nog i princip bara är en psykopat som kan bete sig, och skriva så som han här gör. Han är på många plan säkert högpresterande, men skoningslös när det gäller att dupera sin omgivning. Min kunskap om psykopater är att det tyvärr mycket lite lönar sig att gå i polemik med dom, och min tro är att disciplinnämnden kommer fria denna gång – tyvärr. Regelverket säger inte att man kan avstänga någon bara för att man kanske är psykopat, och T7-tentan har han redan kört på. Det det handlar om är T6-tentan som dom kan döma att han ska göra om, men mer än så tror jag inte det blir. Vi får se.

CC svarade DD samma dag med bl.a. följande:

Tack för informationen – breven från JJ är mycket informativa. Jag har träffat flera psykopater och ett gemensamt drag, förutom avsaknad av en naturlig samvetsfunktion, är att personen ofta har en grandios självbild. [– – –] I alla händelser måste vi nog göra en spaning hur JJ har lyckats klara sig hittills. Hur kom han te in på utbildningen? 2.0 på högskoleprovet??

Vidare skrev examinatorn för termin 7 BB bl.a. följande i ett e-postmeddelande den 30 augusti 2017 till företrädare för termin 8:

Den termin som nyligen börjat på T8 är en toppenkurs. En av de trevligaste jag haft. Ingen person ”sticker ut” och behöver rapporteras till er, utöver AA (se nedan). – – – AA är anmäld för fusk vid T7-tentamen och ärendet tas upp i rektorns disciplinnämnd 11 sept. Om han fälls blir han avstängd, men om han frias behöver vi träffas och prata om och ev med honom så att ni kan punktmarkera honom.

Rektorn EE lämnade ett yttrande med bl.a. följande innehåll (underyttranden undantagna):

Beträffande e-postkorrespondensen mellan DD och CC den 22 augusti 2018 fälls mycket olämpliga kommentarer om AA, vilket universitetet starkt beklagar.

AA kommenterade Uppsala universitets remissvar.

Enligt 1 kap. 9 § RF ska domstolar samt förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet (objektivitetsprincipen).

Bestämmelsen omfattar inte bara hur en sak rent faktiskt har handlagts och vilka verkliga skäl som ligger bakom ett beslut eller annat handlande från en myndighet. Även hur myndighetens agerande har uppfattats är av betydelse. Man talar ibland om en objektiv och en subjektiv sida av grundlagsbestämmelsen. Det subjektiva är hur de involverade myndighetspersonerna själva anser sig ha agerat, medan det objektiva är hur deras agerande kan uppfattas utifrån. Redan risken för att andra kan uppfatta att saklighet och opartiskhet inte iakttas är tillräcklig för att hindra vissa förfaranden (se Bull & Sterzel, Regeringsformen – en kommentar, 3:e uppl., s. 54).

Kravet på saklighet innebär bl.a. att anställda vid myndigheter har en skyldighet att bemöta dem som vänder sig till myndigheten på ett korrekt sätt (se 2007/08:KU6 s. 14 f. med hänvisningar). Ett gott bemötande är viktigt både för att den enskilde har rätt till det och för att förtroendet för den offentliga förvaltningen ska kunna upprätthållas (se bl.a. JO 2014/15 s. 368, dnr 641-2013 ). Det är även viktigt att myndighetspersoner iakttar kraven på saklighet och opartiskhet inte bara vid kontakten med enskilda, utan även vid kommunikation internt och mellan myndigheter (se Justitiekanslerns beslut den 9 januari 2017, dnr 3302-16-21 ).

DD och CC har i e-postmeddelanden sinsemellan uttryckt sig på ett sätt som är oacceptabelt. Det är inte heller acceptabelt att en student skulle bli ”punktmarkerad” av företrädare för universitetet om studenten friades från misstankarna om fusk, på det sätt som BB gett uttryck för.

DD, CC och BB har genom sina formuleringar i e-postmeddelandena brutit mot kravet på saklighet och opartiskhet i 1 kap. 9 § RF och de förtjänar därför kritik.

Ärendet avslutas.