JO dnr 924-2016
Kritik mot Bistånds-, arbetsmarknads- och sociala servicenämnden i Kramfors kommun för att inte ha verkställt domstols avgörande om umgänge med umgängesstöd
AA gavs tillfälle att kommentera de skriftliga upplysningarna.
Anmälan och förvaltningens skriftliga upplysningar remitterades därefter till Bistånds-, arbetsmarknads- och sociala servicenämnden i Kramfors kommun (nämnden). Yttrandet skulle särskilt innehålla en redogörelse för handläggningen och myndighetens bedömning av denna samt ett svar på följande frågor:
1) Har handläggningen vad gäller att utse umgängesstöd dragit ut på tiden efter tingsrättens dom den 27 april 2015?
2) Borde nämnden ha återupptagit handläggningen när ombudet BB hörde av sig till förvaltningen den 18 november 2015?
Nämnden anförde i sitt remissvar den 19 april 2016 bl.a. följande:
1) Handläggningen av ärendet vad gäller att utse umgängesstöd anses inte ha dragit ut på tiden efter tingsrättens dom 150427. AA och hans dåvarande advokat har redan i februari 2015 kontaktats för att få till ett möte mellan honom och det nya umgängesstödet. Se journalanteckningar daterade 150209, 150217 samt 150302 där det framkommer att AA inte återkommit till handläggaren med förslag på tider. Om AA redan i februari varit intresserad att träffa det nya
AA gavs tillfälle att kommentera remissyttrandet.
Domstolens möjlighet att förordna om umgängesstöd framgår av 6 kap. 15 c § FB . I den bestämmelsen anges att när rätten beslutar om umgänge med en förälder som barnet inte bor tillsammans med, får rätten, om barnet har behov av det, besluta att en person som utses av socialnämnden ska medverka vid umgänget (umgängesstöd). Ett beslut om umgängesstöd ska gälla för en viss tid. Innan ett beslut om umgängesstöd meddelas ska rätten inhämta yttrande från socialnämnden. Socialnämnden ska efter rättens beslut om umgängesstöd utse en viss person att medverka vid umgänget. Socialnämnden ska följa upp hur umgänget fungerar och verka för att stödet inte består längre än nödvändigt.
En socialnämnd har inför domstolens beslut möjlighet att beskriva de praktiska förutsättningarna för ett genomförande av umgänge med umgängesstöd t.ex. tid, plats och personalresurser i det yttrande som rätten ska inhämta från nämnden (se prop. 2009/10:192 s. 30 ). När domstolen har fattat beslut om umgängesstöd utgör det en del av umgängesbeslutet. Socialnämnden är alltså skyldig att utse en person att medverka vid umgänget när domstolen förordnat om umgängesstöd. Nämndens befattning med saken anses därmed som en ren verkställighetsåtgärd i enlighet med vad domstolen har bestämt (se a. prop. s. 14 och JO:s ämbetsberättelse 2013/14 s. 430, dnr 3946-2011).
Av nämndens remissvar framgår att något umgängesstöd inte har kunnat ges därför att det inte var möjligt att utse någon person som AA kunde godta. Efter att AA avvisat flera erbjudanden om umgängesstöd valde nämnden att avsluta ärendet om umgängesstöd.
Nämnden ska visserligen vara lyhörd för föräldrarnas och barnets inställning till att en viss person utses, men nämnden är inte bunden av deras ev. uppfattning (se prop. 2009/10:192 s. 30 ). Eftersom det inte gick att utse ett umgängesstöd som kunde godtas av båda parter har det ankommit på nämnden att bestämma vem som skulle utses. Nämnden förtjänar kritik för att inte ha verkställt tingsrättens dom.
Ärendet avslutas.