Eftergift

Beskrivning saknas!

Rättsfall5

NJA 2016 s. 994: När det tas ut en särskild avgift enligt 20 kap. 12 § utlänningslagen av den som har haft en utlänning anställd trots att denne saknat arbetstillstånd, finns det i regel skäl att efterge företagsbot.
NJA 2015 s. 885: En enskild näringsidkare som har haft en utlänning utan arbetstillstånd anställd har fått betala en särskild avgift enligt 20 kap. 12 § utlänningslagen. Ett åläggande av även företagsbot har bedömts medföra att den samlade reaktionen skulle bli oproportionerligt sträng. Företagsbot har därför eftergetts.
NJA 2016 s. 1176: Solidariskt ansvar för penningskuld. En borgenär, som efterger sin fordran mot en gäldenär utan övriga gäldenärers samtycke, kan som utgångspunkt inte längre göra gällande medgäldenärernas ansvar för gäldenärens andel, i den utsträckning som gäldenären befrias genom eftergiften.
RH 2006:48: Allmän domstol har ansetts ha behörighet att inom ramen för prövningen av frågan om återbetalningsskyldighet till Försäkringskassan av felaktigt utgivna bidrag även pröva en invändning från bidragstagaren om att det finns skäl att efterge återbetalningsskyldigheten.
NJA 1989 s. 269: Fem personer verksamma i ett aktiebolag tecknade generell proprieborgen för bolagets förpliktelser gentemot en bank. Vidare tecknades särskild proprieborgen av två andra personer för den kredit som lämnades. Banken friskrev sedermera två av dem som tecknat generell borgen. Banken har ansetts inte ha haft rätt härtill och det solidariska ansvaret för återstående borgensmän har funnits vara upplöst till följd av den oberättigade friskrivningen. Fråga också om borgen av de två som tecknat särskild borgen skall anses vara s k efterborgen.