Byggnadsnämnden i Borås kommun fann vid besiktning den 18 maj 1995 att en förrådsbyggnad om 200 kvm uppförts utan bygglov på fastigheten Väpnaren 6 i kommunen. I den då gällande detaljplanen för fastigheten var marken punktprickad, dvs. mark som inte fick bebyggas. Den 26 september 1995 beslutade nämnden att ta ut byggnadsavgift med 18 468 kr och att hos länsrätten föra talan om tilläggsavgift enligt plan- och bygglagen (1987:10), PBL.

Hos länsrätten yrkade byggnadsnämnden att HB Väpnaren 6, såsom lagfaren ägare till fastigheten Väpnaren 6, skulle åläggas att utge tilläggsavgift om 113 200 kr enligt 10 kap. 7 § första stycket 1 PBL. Till stöd för sin ansökan anförde nämnden i huvudsak följande. Den 18 maj 1995 konstaterades vid en besiktning på den aktuella fastigheten att en förrådsbyggnad uppförts utan att bygglov meddelats. Fastigheten var belägen inom område med detaljplan, på mark som enligt detaljplanen inte fick bebyggas. Stadsbyggnadskontoret hade gjort den bedömningen att bygglov endast kunnat meddelats om planändring kunde ske. Fastighetsägaren hade genom en skrivelse av den 17 juli 1995 anmodats att vidta rättelse eller ansöka om bygglov samt lämna en förklaring. Byggnadsnämnden beslutade den 26 september 1995 att ta ut byggnadsavgift motsvarande fyra gånger bygglovstaxans avgift och att ärendet skulle överlämnas till länsrätten för prövning av frågan om tilläggsavgift. Fastighetsägaren hade i efterhand ansökt om bygglov. Byggnadsnämnden lämnade ansökan utan bifall den 7 november 1995 med hänvisning till att förslaget stred mot gällande detaljplan och anmodade samtidigt fastighetsägaren att senast den 18 december 1995 inkomma med ansökan om planändring. En sådan ansökan inkom den 28 november 1995 och beslut fattades i byggnadsnämnden den 26 mars 1996 att uppdra åt stadsbyggnadskontoret att utarbeta en ny detaljplan för projektet under förutsättning att plankostnadsavtal tecknades med fastighetsägaren. Därefter hade fastighetsägaren ansökt om och den 9 augusti 1996 givits tillfälligt bygglov för att väderskydda den då ännu icke helt färdigställda förrådsbyggnaden.

Bolaget bestred byggnadsnämndens ansökan och yrkade att tilläggsavgiften skulle sättas ned till ett skäligt belopp samt anförde i huvudsak följande. Produktionskostnaden för förrådsbyggnaden var 180 000 kr. Aktuell tilläggsavgift motsvarade ca 63 procent av byggkostnaden. Detta belopp var oproportionerligt i förhållande till vad som utförts av bolaget. Förrådsbyggnaden hade uppförts på grund av ett stort antal befogade klagomål från kringboende hyresgäster. Maskiner, gods m.m. hade tidigare varit uppställda på området. Befintligt garage i ett bostadshus hade utnyttjats för maskiner, vilket förorsakat diesellukt och avgaser som inte hade kunnat åtgärdats med förbättrad ventilation etc. Miljöskyddskontoret hade uppmanat bolaget att åtgärda problemen.

Länsrätten i Älvsborgs län (1996-12-02, ordförande Agebrink) yttrade: Enligt 10 kap. 7 § första stycket PBL, jämförd med 4 § samma kapitel, skall förutom byggnadsavgift även tilläggsavgift tas ut, om åtgärden innebär att t.ex. en tillbyggnad görs. Av andra stycket framgår bl.a. att tilläggsavgift inte skall tas ut, om den olovliga åtgärden omfattar ett utrymme vars bruttoarea inte överstiger tio kvadratmeter. Tilläggsavgiften skall, enligt tredje stycket, tas ut med ett belopp som motsvarar 500 kr för varje kvadratmeter bruttoarea som åtgärden omfattat. När bruttoarean beräknas skall dock tio kvadratmeter frånräknas. Av fjärde stycket framgår att avgiften får bestämmas till ett lägre belopp än som följer av tredje stycket eller helt efterges t.ex. om rättelse har skett genom handräckning eller på annat sätt eller om det annars finns särskilda skäl. - Länsrätten gör följande bedömning. - I förarbetena till PBL anförde departementschefen angående möjligheten till nedsättning eller eftergift av tilläggsavgiften bl.a. följande. Bestämmelserna om tilläggsavgift rymmer åtgärder som kan skilja sig mycket åt sinsemellan. Ofta rör det sig om former av olovligt byggande som ur samhällets synpunkt är helt oacceptabla, och där det utförda därför bör undanröjas. I andra fall kan det gälla åtgärder som vid en förhandsprövning inte skulle ha godtagits men som av olika skäl, t.ex. hänsyn till samhällsekonomiska och sociala intressen, måste accepteras i efterhand. Departementschefen understryker att jämkning i dessa fall skall vara en undantagsföreteelse. I många fall innebär emellertid överträdelsen att den byggande inte söker bygglov till en i och för sig helt acceptabel byggnadsåtgärd. Det kan t.ex. vara fråga om en åtgärd som är förutsatt eller medgiven i en plan eller dylikt. En vanlig situation är också att den byggande ger in en ansökan om lov och att han, efter att ha fått besked från byggnadsnämnden att han kan påräkna lov, påbörjar åtgärden innan lovet har meddelats. I fall av detta slag är den byggandes underlåtenhet att invänta att bygglov lämnas vanligtvis att betrakta som en ordningsförseelse. Den leder som regel till att byggnadsavgift tas ut. Om tilläggsavgift därutöver skall tas ut är en fråga som i rättspraxis i dag bedöms mycket olika. Detta är enligt departementschefen otillfredsställande, särskilt med tanke på att tilläggsavgiften kan uppgå till avsevärda belopp och finner för egen del att det är rimligt att tilläggsavgiften allt efter omständigheterna jämkas eller efterges i fall som de nyss nämnda, dvs. i fråga om åtgärder som är att betrakta som ordningsförseelser (prop. 1985/86:1; s. 331). - I målet är utrett att bolaget utan lov gjort en tillbyggnad som krävt bygglov. Grund för att ta ut tilläggsavgift föreligger således. Avgiften skall mot bakgrund av gällande bestämmelser beräknas till 113 200 kr. Oaktat tillbyggnaden enligt länsrättens mening kan anses vara en acceptabel byggnadsåtgärd kan förfarandet inte anses ha karaktären av en ren ordningsförseelse. Länsrätten noterar även att ett fastighetsbolag torde vara väl insatt i den formalia som krävs vid byggnationer av ifrågavarande slag. Mot bakgrund av det anförda och med hänsyn till vad som i övrigt framkommit i målet, finner länsrätten att skäl att bestämma tilläggsavgiften till ett lägre belopp eller att helt efterge avgiften inte föreligger. - Länsrätten bifaller byggnadsnämndens ansökan och ålägger HB Väpnaren 6 att till staten utge en tilläggsavgift om 113 200 kr.

J.C. ägde en obebyggd fastighet i Trelleborgs kommun. Efter att ha fått erbjudande om att få köpa en stuga - under förutsättning att den flyttades från platsen före september månads utgång, då ett nytt hus skulle uppföras på dess plats - ansökte han om bygglov. I byggnadsnämndskontorets granskningsyttrande inför byggnadsnämndens prövning av ansökningen angavs bl.a. att stadsarkitekten tillstyrkt förslaget och att ansökan uppfyllde de krav som gällde enligt plan- och bygglagen, PBL. Vidare angavs att i de för området gällande områdesbestämmelserna betecknades tomten som lämplig för ny s.k. luckbebyggelse. Byggnadsnämnden beslutade den 24 september 1996 att återremittera ärendet till kontoret för en omarbetning av nybyggnadens utformning. Den 26 november 1996 beslutade nämnden dels att bevilja bygglov, dels att ta ut byggnadsavgift med 3 888 kr samt att väcka talan om uttag av tilläggsavgift (13 000 kr) med anledning av att byggnaden redan hade uppförts.

I ansökan som kom in till länsrätten den 13 januari 1997 yrkade byggnadsnämnden att länsrätten skulle förplikta J.C. att utge 13 000 kr avseende tilläggsavgift enligt 10 kap. 7 § och 9 § 1 PBL. Som skäl anförde byggnadsnämnden följande. Nämnden lämnade bygglov för nybyggnad av gäststuga den 26 november 1996. J.C. hade emellertid redan innan byggnadsnämndens slutliga prövning låtit sätta en färdigställd gäststuga på fastigheten. I anledning härav beslöt nämnden i samband med sitt bygglov att ta ut en byggnadsavgift om 3 888 kr.

Länsrätten i Skåne län (1997-11-10, ordförande Wallberg) yttrade: Enligt 10 kap. 4 § första stycket PBL skall byggnadsavgift tas ut om någon utan lov utför en åtgärd som kräver bygglov, rivningslov eller marklov. - Enligt 10 kap. 7 § första stycket PBL skall i sådana fall som avses i 4 § första stycket, förutom byggnadsavgift även tilläggsavgift tas ut bl.a. om en tillbyggnad görs. Tilläggsavgiften skall enligt tredje stycket tas ut med ett belopp som motsvarar 500 kr för varje kvadratmeter bruttoarea som åtgärden har omfattat. När bruttoarean beräknas skall dock tio kvadratmeter frånräknas. Enligt fjärde stycket får avgiften bestämmas till ett lägre belopp än som följer av tredje stycket eller helt efterges om rättelse har meddelats enligt 14 §, om rättelse har skett genom handräckning eller på annat sätt eller om det finns särskilda skäl. - Länsrätten gör följande bedömning. - För att nedsättning eller eftergift skall få ske i ett fall som förevarande krävs att särskilda skäl föreligger. I lagens förarbeten betonas att det här är fråga om en möjlighet som bör utnyttjas endast i undantagssituationer. Som exempel nämns fall där underlåtenheten att söka byggnadslov kan anses ursäktlig och i fall där överträdelsen är av bagatellartad natur. Av byggnadsnämndens ansökan framgår att berörda tjänstemän vid byggnadsnämndkontoret under ärendets handläggning vid upprepade tillfällen och vid kontakterna med J.C. noga understrukit för honom att gäststugan inte får sättas på plats förrän ett bygglov har meddelats. Så har emellertid ända skett. Grund för att uttaga tilläggsavgift föreligger således. Tilläggsavgiften har beräknats till rätteliga 13 000 kr. Vad J.C. anfört utgör enligt länsrättens mening inte sådana särskilda skäl att tilläggsavgiften kan efterges eller nedsättas. Det sagda innebär att J.C. skall förpliktas att utge tilläggsavgift om 13 000 kr. - Länsrätten förpliktar J.C. att utge tilläggsavgift om 13 000 kr.

I överklagande yrkade J.C. nedsättning av tilläggsavgiften. Han framhöll bl.a. följande. På försommaren 1996 fick han tillfälle att köpa en stuga under förutsättning att han tog bort den före september månads utgång. Vid sammanträffande med byggnadsingenjören och stadsarkitekten i augusti 1996 informerades han muntligen om att han skulle få bygglov för en stuga på fastigheten i fråga, men att han inte fick sätta/bygga stugan på plats utan skriftligt besked. Den 12 augusti 1996 ansökte han om bygglov och påpekade att stugan måste flyttas den 27 september. Han informerades om att varje ärende togs upp direkt vid ansökningstillfället. Så blev inte fallet. Efter diverse förseningar med ritningar som skulle göras om och två inställda möten måste stugan flyttas den 27 september. Åkare och polis m.fl. hade kontrakterats. Ansökan hade lämnats in i god tid men det skriftliga bygglovet blev ändå inte klart i tid som utlovats. Han anförde vidare att stugan, ett skal på 28,8 kvm, bara var en del av det som han begärt bygglov för, nämligen en stuga på 36 kvm. Tilläggsavgiften borde därför rätteligen ha beräknats till 9 400 kr.

Byggnadsnämnden ansåg att länsrättens dom inte skulle ändras.

Prövningstillstånd meddelades.

Kammarrätten i Göteborg (1998-12-14, Kärrström, Ahlquist, referent, Berg) yttrade: Då den utan bygglov uppförda byggnaden i kammarrätten obestritt uppgetts vara endast 28 kvm stor utgör tilläggsavgiften rätteligen 9 400 kr mot fastställda 13 000 kr. Såvitt gäller eftergift och nedsättning av avgiften delar kammarrätten länsrättens bedömning. - Kammarrätten ändrar endast på det sättet länsrättens dom att tilläggsavgiften bestäms till 9 400 kr.