Kollektivavtalsbrott

Beskrivning saknas!

Rättsfall49

AD 2010 nr 35: En arbetstagares barn var sjukt fyra dagar under arbetstagarens semesterledighet och arbetstagaren hade då rätt till ledighet med tillfällig föräldrapenning enligt föräldraledighetslagen. Arbetsgivaren nekade arbetstagaren att få avräkna dessa dagar från semesterledigheten. Fråga om kommunen därigenom gjort sig skyldig till brott mot semesterlagen alternativt kollektivavtalsbrott. Även fråga om preskriptionsregleringen i semesterlagen eller den mellan parterna gällande förhandlingsordningen är tillämplig på tvisten.
AD 2008 nr 61: Efter verksamhetsövergång enligt 6 b § anställningsskyddslagen tillämpade den nya arbetsgivaren under ett år efter övergången lönevillkoren i det kollektivavtal som överlåtaren var bunden av. Dessa villkor innebar för vissa av arbetstagarna sämre förmåner än de villkor som gällde enligt det kollektivavtal för verksamheten i fråga som den nya arbetsgivaren var bunden av. Fråga om förfarandet utgjort kollektivavtalsbrott.
AD 2014 nr 69: Arbetsdomstolen har beslutat inhämta förhandsavgörande från EU-domstolen i frågan om det är förenligt med överlåtelsedirektivet att, under vissa närmare angivna förutsättningar, vid tillämpning av en kollektivavtalsbestämmelse om förlängd uppsägningstid hos förvärvaren, inte beakta anställningstid hos överlåtaren.
AD 2013 nr 83: Mellan Svenska Byggnadsarbetareförbundet och Sveriges Byggindustrier gäller kollektivavtal med tillämpningsregler rörande 38-40 §§ medbestämmandelagen. Enligt en bestämmelse om sanktioner i kollektivavtalet ska allmänt skadestånd normalt inte utgå vid brott mot dessa regler om avtalsbrottet framstår som ursäktligt eller rör rena formaliafel. En arbetsgivare har vid anlitandet av ett flertal underentreprenörer brutit mot tillämpningsreglerna. Frågan är om arbetsgivaren kan undgå skadeståndsskyldighet på grund av att avtalsbrotten ska anses ursäktliga eller röra rena formaliafel enligt regeln om sanktioner.
AD 2017 nr 5: Kollektivavtalstolkning. I bussbranschavtalet finns en bestämmelse om förläggning av paus vid linjetrafik. Enligt bestämmelsen får körning pågå i högst 2,5 timmar utan avbrott för paus eller rast. Fråga om ett bolags förfarande att exkludera den tid som en viss buss stod stilla vid ändhållplatser från begreppet körning utgör kollektivavtalsbrott.
AD 2006 nr 126: En polismyndighet utannonserade tre lediga anställningar som polisinspektör med funktion som yttre befäl. En kvinnlig polis sökte en sådan anställning. Polismyndigheten beslöt att anställa tre män. Med anledning av anställningsförfarandet och senare händelser har uppkommit tvist beträffande i huvudsak följande frågor: - 1. Har polismyndigheten gjort sig skyldig till könsdiskriminering genom sitt sätt att dels inhämta referenser, dels sammanställa de inhämtade referenserna? - 2. Innebar polismyndighetens beslut om anställning av en av männen att den kvinnliga sökanden blev diskriminerad på grund av kön? - 3. Har polismyndigheten genom en senare vidtagen lönesänkning och ett retroaktivt löneavdrag utsatt kvinnan för repressalier i strid mot jämställdhetslagen? - 4. Har polismyndigheten brutit mot kollektivavtal genom lönesänkningen och löneavdraget? - 5. Har polismyndigheten genom det retroaktiva löneavdraget gjort sig skyldig till otillåten kvittning i lön?
AD 1997 nr 29: Ett företag har sagt upp en arbetstagare sedan denne vid utpasseringskontroll har vägrat att på anmaning öppna sin väska. Tvist huruvida företaget haft saklig grund för uppsägningen och om arbetstagarens vägran att efterkomma anmaningen utgjort ett kollektivavtalsbrott.
AD 2011 nr 93: I tvist om lön m.m. har uppkommit bl.a. följande frågor. - a) Har kraven på lön m.m. preskriberats avseende viss tid? - b) Har ob-ersättning innefattats i den mellan arbetsgivaren och arbetstagarna avtalade månadslönen? - c) Har en sådan överenskommelse i så fall varit ogiltig såsom stridande mot kollektivavtalet (frågan ej prövad)? - d) Har det vid helg-, tvåskifts- och nattarbete har förekommit raster för vilka ob-ersättning inte ska betalas?
AD 2004 nr 61: Tvisten handlar om huruvida ett bolag har gjort sig skyldigt till kollektivavtalsbrott genom att inte tillämpa en ackordsöverenskommelse som träffades den 27 november 2001 förrän i samband med löneutbetalningar i februari 2002. Det är ostridigt i målet att ackordsöverenskommelsen fick skriftlig form först den 18 januari 2002. Bl.a. fråga om vid vilken tidpunkt ackordsöverenskommelsen fått rättsverkan som kollektivavtal samt huruvida bestämmelsen i byggnadsavtalet § 3 c 2 om att en överenskommelse om prestationslön skall vara skriftlig innebär ett formkrav för sådana avtal eller endast utgör en ordningsföreskrift.
AD 2017 nr 46: En målare, som efter en stroke var sjukskriven på deltid, har efter ett möte med arbetsgivaren skickats hem med uppmaning från arbetsgivaren att ta vissa kontakter med läkare och Försäkringskassan. Målaren har efter mötet inte arbetat under en månads tid. Fråga är om arbetsgivaren har stängt av målaren och inte berett denne några arbetsuppgifter eller om målaren varit olovligen frånvarande från arbetet och inte stått till arbetsgivarens förfogande. Därvid fråga om målaren har rätt till lön och semesterersättning och om arbetsgivaren har brutit mot kollektivavtalet genom att inte betala lön till honom.
AD 1998 nr 125: Verkstadsavtalet innehåller följande bestämmelser: "Den löneform skall tillämpas som - med hänsyn till arbetets art och arbetsorganisationen - bäst beaktar kraven på produktivitet, arbetstillfredsställelse och lönetrygghet. - Vid verkstäder med verkstadsklubb eller motsvarande bör lokal överenskommelse träffas om vilket eller vilka lönesystem som skall tillämpas. - Kan enighet ej nås, tillämpas rent ackord där detta är möjligt". Fråga om tillämpning av bestämmelsen om rent ackord i en situation där arbetsgivaren sagt upp en med verkstadsklubben träffad lokal överenskommelse om lönesystem och ny lokal överenskommelse på grund av oenighet mellan parterna inte kunnat träffas.
AD 2005 nr 111: Fråga huruvida en arbetsgivarorganisation A haft skyldighet att på begäran av en arbetstagarorganisation träda i central tvisteförhandling rörande en uppsägningsfråga som berörde en arbetsgivare som nyligen trätt in i A och som fört lokal tvisteförhandling enligt ett kollektivavtal som varit gällande för arbetsgivaren på grund av tidigare medlemskap i arbetsgivarorganisationen B. Vid ställningstagandet till A:s förhandlingsskyldighet uppkommer särskilt frågan om arbetsgivaren vid den aktuella tidpunkten varit bunden av kollektivavtalet mellan arbetstagarorganisationen och A. Sedan denna fråga besvarats nekande har domstolen funnit att A inte har varit skyldig att träda i förhandling.
AD 2010 nr 96: En arbetsgivare inom anläggningsbranschen har med ett antal arbetstagare träffat överenskommelser, enligt vilken arbetstagaren åtar sig bl.a. att inarbeta tid med fem timmar i veckan under 25 veckor. Överenskommelserna innebar i allt väsentligt att arbetstagaren arbetade utöver den ordinarie arbetstiden under vår, sommar och höst och hade kortare arbetstid under vintern. Överenskommelserna har ansetts strida mot bestämmelserna om arbetstid i anläggningsavtalet.
AD 2010 nr 54: Fråga om det är tillåtet att enligt partihandelsavtalet förlägga kontinuerligt skiftarbete till helgdagar.
AD 2013 nr 72: En byggnadsarbetare som var facklig förtroendeman har avskedats under påståenden om att han ska ha hotat en kollega och ha haft omfattande samarbetsproblem. Arbetsdomstolen har funnit att avskedandet varit i strid med 18 § anställningsskyddslagen. Tvisten gäller även om avskedandet varit föreningsrättskränkande samt om arbetsgivaren genom andra åtgärder hindrat arbetstagaren från att fullgöra sitt fackliga uppdrag och utsatt honom för föreningsrättskränkning. Slutligen även fråga arbetsgivaren brutit mot 4 och 5 §§ förtroendemannalagen samt om arbetsgivaren brutit mot byggavtalet genom att begära förstadagsintyg.
AD 2013 nr 29: Frågor om diskriminering och kollektivavtalsbrott samt även om förhandlingskravet i arbetstvistlagen varit uppfyllt. Arbetsdomstolen har funnit visat att en kvinnlig arbetstagare, som arbetat i en butik som bl.a. säljer bysthållare, av arbetsgivaren beordrats att bära en namnskylt med uppgift om den egna BH-storleken. Domstolen har funnit att arbetstagaren utsatts för trakasserier som har haft samband med kön. Frågan om arbetsgivarens agerande inneburit även kollektivavtalsbrott har besvarats nekande.
AD 2001 nr 78: Två montörer har beordrats att utföra elektriska installationsarbeten på övertid under en natt. De har fått använda del av den ordinarie arbetstiden morgonen därpå för nattvila. Med anledning av den tvist som uppkommer tar Arbetsdomstolen ställning till följande frågor. Kräver installationsavtalet samtycke av arbetstagarna till att arbeta övertid? Utgör ett eventuellt brott mot nattarbetsförbudet i 13 § arbetstidslagen även ett brott mot installationsavtalet eller grunderna för detta avtal? Har den lokala arbetstagarorganisationen utövat tolkningsföreträde? Har arbetsgivaren rätt att göra avdrag på arbetstagarnas lön eller på deras kompensationsledighetssaldon för den tid som de har använt till nattvila?
AD 2009 nr 3: Fråga om ett bolag gjort sig skyldigt till kollektivavtalsbrott genom att i förhandlingsunderlaget vid lönerevisionsförhandlingar avidentifiera löneuppgifter m.m. avseende de arbetstagare som inte var med i den kollektivavtalsslutande organisationen. Även fråga om bolaget genom att uppmana ett antal av arbetstagarorganisationens medlemmar, att besvara om de var fackligt anslutna, om de ville att deras fackliga organisation skulle förhandla för dem eller om de ville att deras fackliga organisation skulle ha rätt att se deras individuella lön har gjort sig skyldigt till föreningsrättskränkning och brott mot förtroendemannalagen.
AD 2016 nr 22: Fråga om en målare varit anställd tills vidare eller om hon haft upprepade tidsbegränsade anställningar (behovsanställningar). Även fråga om arbetsgivaren var bunden av kollektivavtal. Arbetsdomstolen har funnit att organisationernas talerätt enligt 4 kap. 5 § arbetstvistlagen inte omfattar tvister som enligt 1 kap. 1 § andra stycket arbetstvistlagen handläggs gemensamt med en arbetstvist.
AD 2016 nr 55: Kollektivavtalsbrott. Ett irländskt byggbolag, som är bundet av byggavtalet, har betalat sina arbetstagare lön med fördelningstalet 0,88. Arbetstagarna hade varken yrkesbevis eller erkännandeintyg, vilket enligt byggavtalets ordalydelse är en förutsättning för att få lön enligt fördelningstalet 1,0. Arbetstagarna var inte medlemmar i Svenska Byggnadsarbetareförbundet. Fråga om byggavtalet ska tolkas - eller jämkas - med beaktande av EU-rätten på så sätt att lön med fördelningstalet 1,0 ska betalas trots avsaknad av yrkesbevis och erkännandeintyg och om förbundet till följd av en sådan tolkning - eller jämkning - har rätt till allmänt skadestånd med en direkt eller analog tillämpning av medbestämmandelagen för det påstådda brottet mot byggavtalet.
AD 2008 nr 104: Fråga om ett sakförsäkringsbolag genom att i enskilda anställningsavtal träffa överenskommelse om rörlig lön har brutit mot gällande kollektivavtal. Även fråga om storlek på allmänt skadestånd för medgivna kollektivavtalsbrott avseende arbetstid och semester.
AD 2013 nr 55: I 2004 års reservofficersavtal finns regler om reservofficerspremier. Två reservofficerare anställda vid Försvarsmakten har för tiden från och med år 2006 inte fått någon reservofficerspremie. Arbetsdomstolen har avvisat talan såvitt avser den ene av de två reservofficerarna, eftersom domstolen inte funnit att talan i den delen uppfyllt förhandlingskravet i 4 kap. 7 § arbetstvistlagen. Den huvudsakliga tvistefrågan därefter har avsett om den kvarvarande reservofficeren har haft rätt till premier enligt antingen övergångsbestämmelserna eller 7 § i 2004 års reservofficersavtal. Arbetsdomstolen har funnit att så inte varit fallet. Därutöver tvist om Försvarsmakten förhandlingsvägrat och brutit mot mellan parterna gällande samverkansavtal.
AD 2009 nr 10: Ett bolag och en lokal fackklubb träffade ett antal kollektivavtal avseende inhyrning av arbetskraft från bemanningsföretag. Fråga om bolaget gjort sig skyldigt till kollektivavtalsbrott genom att överskrida i kollektivavtalen överenskomna antal inhyrda personer. Även fråga om partsställningen i målet.
AD 2013 nr 69: Kollektivavtalstolkning. Ett antal tjänstemän vid en ideell organisation har på visst sätt oreglerad arbetstid. Enligt kollektivavtalet har tjänstemännen rätt till kompensation om arbetsgivaren anmodar dem att arbeta på arbetsfri dag. Tvisten gäller om vissa lördagar och söndagar var arbetsfria dagar i kollektivavtalets mening.
AD 2017 nr 41: Fråga om SAS har brutit mot bestämmelsen om omdisponering i § 5 stk. 13 b andra meningen i det s.k. pilotavtalet mellan SAS och Svensk Pilotförening genom att med mer än en timme tidigarelägga en pilots schemalagda start av standby-tjänstgöring.
AD 2006 nr 34: Fråga om ett byggföretag gjort sig skyldigt till brott mot en ackordsöverenskommelse och mot regler i byggnadsavtalet genom att anlita underentreprenörer för arbeten som omfattades av ackordsöverenskommelsen.
AD 2012 nr 77: Fråga om det är tillåtet enligt partihandelsavtalet att förlägga intermittent skiftarbete till helgdagar. Även fråga om bestämmande av allmänt skadestånd för flera kollektivavtalsbrott gentemot samma skadelidande.
AD 2009 nr 33: Tolkning av en kollektivavtalsbestämmelse om arbetsgivares förhandlingsskyldighet innan beslut fattas om provanställning av arbetstagare.
AD 2006 nr 123: Fråga om det förelegat vägande skäl för att stadigvarande förflytta en lärare mot hennes vilja på grund av två händelser som inträffat med två elever och om det förelegat grund för avskedande. Arbetsdomstolen finner inte visat att det förelegat vägande skäl till förflyttningen efter det att en lång tid passerat utan att kommunen vidtagit några åtgärder och finner att förflyttningen haft grund i lärarens religiösa tillhörighet. Arbetsdomstolen finner vidare att kommunen varit förhindrad att avskeda läraren på grund av den s.k. tvåmånadersregeln.
AD 2012 nr 90: En lokal facklig organisation har anmält till arbetsgivaren, ett byggentreprenadbolag, att en viss byggnadsarbetare utsetts till skyddsombud hos bolaget. Tvisten gäller om bolaget har hindrat byggnadsarbetaren att utföra uppdraget som skyddsombud och kränkt hans föreningsrätt. Vid bedömningen uppkommer frågan om ett uppdrag som skyddsombud hos bolaget omfattar alla bolagets arbetsplatser eller om det från tid till annan är begränsat till varje sådan arbetsplats där skyddsombudet valts av arbetstagarna och ingått i skyddsorganisationen. Även fråga om bolaget har brutit mot kollektivavtalets regler om rätt till biträde när arbetstagaren inte fått ta med sig en facklig företrädare till ett möte med bolaget.
AD 2010 nr 42: En arbetstagare har under sin anställningstid hos arbetsgivaren, som driver verksamhet med personlig assistans, bl.a. startat och registrerat ett handelsbolag, genom handelsbolaget utfört visst uppdrag åt en kommun och ingått avtal om vård av en arbetsgivarens kunder. Fråga om arbetstagaren åsidosatt sin lojalitetsplikt enligt gällande kollektivavtal och därmed är skyldig att utge allmänt skadestånd till sin tidigare arbetsgivare.
AD 2004 nr 57: Fråga om det förelegat grund för avskedande av en arbetstagare som var anställd hos Aktiebolaget Storstockholms Lokaltrafik som s.k. trygghetsansvarig. Till stöd för avskedandet åberopades bl.a. att arbetstagaren haft illojala kontakter med underleverantörer till bolaget. Även fråga om bolaget gjort sig skyldigt till brott mot gällande kollektivavtal och brott mot 18 § medbestämmandelagen.
AD 2009 nr 76: Mellan parterna är det ostridigt att arbetsgivaren dels brutit mot det mellan parterna gällande kollektivavtalet när en hos arbetsgivaren anställd pilot fick påbörja sin tjänstgöring ca en och en halv timme för tidigt, dels brutit mot tvåveckorsfristen i 16 § andra stycket medbestämmandelagen. Fråga om några allmänna skadestånd ska utgå och i så fall om skadeståndens storlek.
AD 2004 nr 91: I anläggningsavtalet finns bestämmelser som innebär att löneformen ackord skall tillämpas om förutsättningarna härför är uppfyllda. Om så inte är fallet tillämpas tidlön. Tvisten gällde om det för tre brobyggnadsprojekt på Botniabanan som uppfördes på tidlön, hade funnits förutsättningar att tillämpa ackord.
AD 2016 nr 49: Kollektivavtalstolkning. I Kollektivavtal, allmänna villkor och löner, Bransch Äldreomsorg mellan Föreningen Vårdföretagarna och Svenska Kommunalarbetareförbundet samt tre tjänstemannaförbund finns en bestämmelse om att antalet semesterdagar överenskommes individuellt och utgör minst 25 semesterdagar per år. Har överenskommelse inte träffats om annat utgör, enligt bestämmelsen, antalet semesterdagar från och med det år medarbetaren fyller 40 år 31 dagar och från och med det år medarbetaren fyller 50 år 32 dagar. Fråga om ett bolags förfarande att på grund av med arbetstagare som fyllt 40 år träffade anställningsavtal med bestämmelser om 25 semesterdagar per år inte ge dem flera semesterdagar än så strider mot kollektivavtalet.
AD 2010 nr 6: Åtta renhållningsarbetare blev uppsagda på grund av arbetsbrist efter att de avböjt arbetsgivarens erbjudande om nya anställningsvillkor innebärande att de i stället för premielön skulle erhålla fast månadslön jämte premiekompensation. Erbjudandena innebar lönesänkningar. Fråga om arbetsgivarens agerande inneburit att arbetsgivaren gjort sig skyldig till kollektivavtalsbrott och om det förelegat saklig grund för uppsägning. Tvisten har i huvudsak avsett om det krävs en lokal överenskommelse för att en arbetsgivare som är bunden av miljöarbetareavtalet ska kunna frigöra sig från med arbetstagaren avtalad premielön och i stället övergå till att tillämpa fast lön jämte premiekompensation och om kollektivavtalet och dess löneöverenskommelse innebär ett skydd mot kollektiva lönesänkningar vid byte av löneform.
AD 2012 nr 59: En person som genomgått elprogrammet på gymnasiet anvisades praktik enligt socialtjänstlagen (2001:453) hos ett bolag där han tidigare varit visstidsanställd och sedermera kom att få en tillsvidareanställning som lärling. Frågan om personen under praktikperioden varit att betrakta som arbetstagare och anställd i bolaget, trots att 4 kap. 6 § socialtjänstlagen föreskriver att den som deltar i sådan praktik i det sammanhanget inte ska anses som arbetstagare, har besvarats nekande. Domstolen har funnit att personen därmed inte haft rätt till lön och att bolaget inte har brutit mot kollektivavtalet genom att inte betala lön. Domstolen har inte heller funnit att det varit i strid mot kollektivavtalet att ta emot personen som praktikant, dvs. utan att anställda vederbörande.
AD 2001 nr 75: Fråga huruvida flygbolag brutit mot gällande kollektivavtal genom att ålägga piloter att tjänstgöra fler än tre nätter i följd, samt om bolaget i sammanhanget har åsidosatt facklig organisations tolkningsföreträde enligt medbestämmandelagen.
AD 2007 nr 13: Enligt 2003 års bussbranschavtal skall lönetillägg utgå till bussförare anställda hos bussbolag och busstationer, vilka utför linjetrafik för AB Storstockholms Lokaltrafik under tid bussföraren utför sådan trafik, den s.k. Stockholmssulan. En bussförare som är anställd hos ett bolag som utför närtrafik efter upphandling av Stockholms läns landstings färdtjänstnämnd har inte erhållit något lönetillägg. Fråga bl.a. om avtalet skall tolkas så att det innebär att lönetillägg skall utgå endast till anställda vid bussbolag och busstationer som utför linjetrafik för bolaget SL eller om det innebär att sådant lönetillägg skall utges även till anställda hos bolag som utför linjetrafik för landstinget, om trafiken tidigare varit upphandlad av SL.
AD 2010 nr 16: Fråga om arbetsgivaren, ett flygbolag, gjort sig skyldig till kollektivavtalsbrott när bolaget vid schemaläggningen av fyra arbetstagare förlagt en veckoslutsledighet och en fridag i form av en s.k. F3 M-dag på fredagen alternativt måndagen i anslutning till veckoslutsledigheten på visst sätt.
AD 2010 nr 73: Ett bolag, som bedrev verksamhet vid två driftsenheter, träffade avtal med förbundets klubbar vid driftsenheterna om att införa en ny lönemodell. Sedan arbetet med lönemodellen blivit försenat har bolaget vid två tillfällen betalat ut engångsbelopp till förbundets medlemmar vid driftsenheterna. Fråga om de utbetalade beloppen är semesterlönegrundande.
AD 2007 nr 54: Fråga om tolkning av transportavtalet och om det av avtalet följer att förutom grundlön även lönetillägg i form av premiekompensation och befattningstillägg skall utgå vid terminalarbete för sådan tid då en arbetstagare antingen får extra lön eller kompensationsledigt för att han eller hon arbetar tvåskift. Arbetsdomstolen har funnit att så är fallet.
AD 2011 nr 88: Ett flygbolag och tre pilotföreningar har den 18 december 2008 träffat en överenskommelse om hur övertaligheten av piloter ska hanteras under en viss period. Tvisten gäller frågan om flygbolaget, i samband med uppsägningar av piloter under hösten 2009, har följt överenskommelsen.
AD 2017 nr 6: Ett hamnbolag bundet av ett kollektivavtal mellan Sveriges Hamnar och Svenska Transportarbetareförbundet har i sina hamnar förlagt arbetstid och betalat ersättning för vissa arbetstagare inte enligt kollektivavtalet utan enligt lokala överenskommelser med Svenska Hamnarbetarförbundet. Fråga om bolaget brutit mot kollektivavtalet eller om Sveriges Hamnar och Svenska Transportarbetareförbundet känt till och accepterat avvikelserna. Även fråga om bolaget har brutit mot sin förhandlingsskyldighet enligt medbestämmandelagen i samband med att bolaget vid ett tillfälle hyrt in arbetskraft samt storleken på allmänt skadestånd för brott mot kollektivavtal och medbestämmandelagen.
AD 2006 nr 65: Fråga om arbetsgivare gjort sig skyldiga till kollektivavtalsbrott. Arbetsdomstolen har haft att ta ställning till om markarbeten som utförts på två arbetsplatser skulle ha anmälts enligt anläggningsavtalets huvudregel om arbetsplatsanmälan eller om det undantag som gäller varit tillämpligt. Undantaget gäller arbetsplatser som är så små och tillfälliga att en arbetsplatsanmälan inte fyller något rimligt syfte.
AD 2015 nr 16: Fråga om arbetet för fem arbetstagare vid beredningsavdelningen på en fabrik som tillverkar snus, varit anordnat så att det ska betraktas som skiftarbete i den mening som avses i tobaksavtalet.
AD 2018 nr 35: Frågan om det är förenligt med överlåtelsedirektivet att, under vissa närmare angivna förutsättningar, vid tillämpning av en kollektivavtalsbestämmelse om förlängd uppsägningstid hos förvärvaren, inte beakta anställningstid hos överlåtaren.
AD 2018 nr 78: Fråga om ett lettiskt bolag, som tecknat hängavtal till byggavtalet, brutit mot kollektivavtalet genom att inte iaktta byggavtalets löne-, ersättnings- och arbetstidsbestämmelser samt byggavtalets regler om lönespecifikationer och om att löpande lämna granskningsuppgifter och därutöver om bolaget förhandlingsvägrat. Arbetsdomstolen har funnit att bolaget gjort sig skyldigt till kollektivavtalsbrott genom att bl.a. inte följa byggavtalets regler om lön och att det allmänna skadeståndet i den delen ska bestämmas med beaktande av den förtjänst bolaget gjort genom att betala för låga timlöner.
AD 2019 nr 10: Fråga om en arbetsgivare gjort sig skyldig till kollektivavtalsbrott genom att underlåta att anvisa två målare personalutrymmen i form av vid respektive arbetsplats uppställd personalbod.

Om lagen.nu

Ansvarsfriskrivning

Kontaktinformation

Hostas av Lysator