Nödvändig processgemenskap

Beskrivning saknas!

Rättsfall9

NJA 1992 s. 859: För fall då samägd egendom har överlåtits genom en av delägarna gemensamt företagen rättshandling eller genom god man har som huvudprincip ansetts gälla att en talan om återgång eller ogiltigförklaring av överlåtelsen kan föras endast av de tidigare ägarna i förening. Denna princip har ansetts tillämplig även i fråga om en talan som avser endast viss andel av egendomen, om käromålet inte grundas på omständigheter hänförliga endast till sådan andel.
RH 2016:10: Hyresnämndsmål. Det föreligger nödvändig processgemenskap för hyresvärdar vid en ansökan om godkännande av förbättringsarbeten i hyresnämnden. Eftersom bristen inte kunde läkas i hovrätten undanröjdes hyresnämndens beslut och den enskilde hyresvärdens ansökan i hyresnämnden avvisades. Till viss del även fråga om hyresnämndens sammansättning vid sammanträdet.
MÖD 2010:19: Föreläggande om åtgärder för efterbehandling ----- Inom ett område har A bedrivit järnvägs- och bussverksamhet. Kommunen B avsåg att exploatera området för bl.a. bostäder. Fråga om omfattningen av A:s ansvar för efterbehandlingsåtgärder enligt 10 kap 4 § miljöbalken. Miljönämnden hade förelagt två verksamhetsutövare, A och B, i skilda beslut att vidta samma åtgärder för efterbehandling. A överklagade. Beslutet mot B vann laga kraft. Miljööverdomstolen uttalade att det inte fanns något stöd i miljöbalken för att det ska ske en samordnad prövning av samtliga verksamhetsutövare när tillsynsmyndigheten riktar ett föreläggande om åtgärder för efterbehandling. Vid prövningen av vilka efterbehandlingsåtgärder som var miljömässigt motiverade och ekonomiskt rimliga fann Miljööverdomstolen att det inte var skäligt att ålägga A att vidta åtgärder till den del som dessa avsåg att åstadkomma en förädling av området till nivån för känslig markanvändning. Eftersom B redan vidtagit åtgärder till denna nivå var det inte möjligt att förelägga A att vidta åtgärder till en lägre ambitionsnivå. Det var i målet inte heller möjligt att begränsa A:s kostnadsansvar. Miljööverdomstolen upphävde föreläggandet. Även fråga om föreläggandet var riktat mot rätt adressat.
NJA 2000 s. 576: X har hyrt två fastigheter med samma ägare för ett gemensamt hyresbelopp. Sedan fastigheterna överlåtits, den ena till Y och den andra till Z, har Y väckt talan med yrkande att X skall till Y betala hälften av den överenskomna hyran och förpliktas avflytta på grund av underlåtenhet att betala denna hyra. Y har ansetts ha rätt att få denna talan prövad i sak.
RH 2017:58: Hyresnämndsmål. Nödvändig processgemenskap föreligger för hyresvärdar, i detta fall för tomträttshavarna till den fastighet där lägenheten är belägen, vid ansökan om upphörande av hyresavtal. Eftersom endast en av hyresvärdarna var sökande i hyresnämnden och bristen inte kunde läkas i hovrätten undanröjdes hyresnämndens beslut och den enskilde hyresvärdens ansökan i hyresnämnden avvisades.
NJA 2000 s. 10: Arrende har efter fastighetsreglering kommit att gälla i två fastigheter. Ägarna till de båda fastigheterna har härigenom blivit gemensamt förpliktade gentemot arrendatorn vad avser arrendet i dess helhet. Det har ansetts råda nödvändig processgemenskap mellan fastighetsägarna. Även fråga om tillämpning av 14 kap 8 § andra stycket rättegångsbalken.
NJA 1989 s. 64: På ansökan av riksskatteverket utmättes en lastbil till betalning av A:s skatteskulder trots att B påstått bättre rätt till bilen. B väckte efter föreläggande enligt 4 kap 20 § UB talan mot A och riksskatteverket. B:s talan medgavs därvid av Å men bestreds av riksskatteverket. B vann processen. Vid denna utgång har riksskatteverket och A ansetts böra åläggas solidarisk ersättningsskyldighet för B:s rättshjälpskostnad. (18 kap 9 § RB.) A:s först i högre rätt framställda yrkande om fördelning enligt 18 kap 11 § RB mellan A och riksskatteverket av rättshjälpskostnaden har upptagits till prövning.
RH 2014:4: Kronofogdemyndigheten har inte ansetts ha fullgjort sin utredningsskyldighet i fråga om de civilrättsliga ägarförhållandena i mål om betalningsföreläggande där betalningsfastställelse i fast egendom begärdes.
RH 2018:37: Hyresnämndsmål. I målet hade hovrätten att pröva olika frågor rörande fastställande av nya hyresvillkor när en förhandling enligt förhandlingsordning avslutats utan att överenskommelse träffats mellan parterna. - Om flera personer är hyresgäster råder nödvändig processgemenskap mellan dem. - Endast hyresvillkor som varit föremål för förhandling enligt förhandlingsordningen kan prövas. Inte heller kan nya hyror fastställas från en annan tidpunkt än den som avsetts med den aktuella förhandlingen. Hyres-nämnden bestämde hyran efter en allmän skälighetsbedömning så att den endast marginellt avvek från den hyra som hyresvärden yrkade. Hovrätten menade att avvikelsen inte var större än att den föll inom den allmänna skälighetsbedömningen och biföll hyresvärdens yrkande. - Hyresnämnden beslutade att de nya hyrorna skulle fasas in under en period av tre år med 94 procent år 1, 96 procent år 2 och 98 procent år 3. Mot bakgrund av hovrättens tidigare uttalanden (jfr t.ex. RH 2013:9 I) beslutade hovrätten att infasningen i detta fall borde begränsas till ett år och att hyran då skulle betalas med 95 procent av den beslutade hyran.

Om lagen.nu

Ansvarsfriskrivning

Kontaktinformation

Hostas av Lysator