RH 2022:30

En hyresvärd har väckt talan mot två hyresgäster och begärt att de ska förpliktas att teckna ett skriftligt hyresavtal och överlämna det till hyresvärden. Sedan hyresvärden träffat en förlikning med en av hyresgästerna och återkallat sina yrkanden mot den andre har tingsrätten stadfäst förlikningen och avskrivit målet i övrigt. Förfarandet har ansetts innebära domvilla eftersom det rådde nödvändig processgemenskap mellan hyresgästerna i förhållande till hyresvärden.

Umeå tingsrätt

R.S. väckte talan mot Y.J. och T.B. och yrkade att de skulle förpliktas att senast 30 dagar från lagakraftvunnen dom teckna skriftligt hyresavtal med R.S. och överlämna detta till honom. Av hyresavtalet skulle framgå att det avsåg en viss bostadslägenhet och att det gällde tills vidare samt att hyran uppgick till 7 400 kr per månad. Vidare skulle framgå av hyresavtalet att källarförråd och bilplats ingick i hyran och att hushållsel tillkom utöver hyran. R.S. begärde vidare ersättning för sina rättegångskostnader.

Y.J. bestred yrkandet medan T.B. medgav yrkandet.

Vid sammanträde för muntlig förberedelse den 18 augusti 2021 träffade R.S. och T.B. en överenskommelse, varefter R.S. återkallade yrkandena mot Y.J. samt yrkandet om rättegångskostnader mot T.B.

Domskäl

Tingsrätten (tingsfiskalen Emma Lövgren) anförde följande i dom den 18 augusti 2021.

DOMSKÄL

Det finns inget hinder mot att stadfästa överenskommelsen.

DOMSLUT

Tingsrätten stadfäster följande överenskommelse.

T.B. ska senast 30 dagar från lagakraftvunnen dom teckna ett skriftligt hyresavtal med R.S., och överlämna detta till R.S., beträffande bostadslägenheten --- med angivelse av att hyresavtalet ska gälla tills vidare, att hyran ska uppgå till 7 400 kr per månad, att källarförråd och bilplats ingår i hyran och att hushållsel tillkommer utöver hyran.

I beslut den 23 augusti 2021 skrev hovrätten av målet i resterande del avseende Y.J.

Hovrätten

Y.J. överklagade domen och avskrivningsbeslutet.

Parterna i hovrättens mål bereddes tillfälle att yttra sig i frågan om tingsrättens handläggning av målet föranledde att de överklagade avgörandena borde undanröjas och målet återförvisas till tingsrätten.

Y.J. begärde att hovrätten skulle undanröja domen och avskrivningsbeslutet och återförvisa målet till tingsrätten.

R.S. motsatte sig att de överklagade avgörandena skulle undanröjas och att målet skulle återförvisas till tingsrätten.

Domskäl

Hovrätten (hovrättsråden Tom Madell, Malin Bergström, referent, och Linda Ferry) anförde i beslut den 5 maj 2022 följande.

SKÄL

Nödvändig processgemenskap i hyresförhållanden

När flera parter i en rättegång har en gemensam motpart föreligger så kallad processgemenskap mellan dem. Processgemenskap kan vara frivillig eller nödvändig. Nödvändig processgemenskap föreligger när flera är berättigade eller förpliktade på grund av ett odelbart rättsförhållande och för talan angående den rätt eller förpliktelse som rättsförhållandet medför (Lehrberg, Processgemenskap, Norstedts Juridik AB, 2000, 2 uppl., s. 97). Vid nödvändig processgemenskap har medparterna endast talerätt tillsammans och måste följaktligen vara med i en och samma rättegång (Ekelöf m.fl., Rättegång; Andra häftet, 2015, JUNO Version 9, s. 218). En medpart kan därför inte själv ingå förlikning med motparten om det råder nödvändig processgemenskap (Lehrberg, a.a., s. 457).

Vid nödvändig processgemenskap tillämpas bestämmelsen i 14 kap. 8 § andra stycket rättegångsbalken, av vilken framgår att en rättegångshandling som en medpart företar ska gälla till förmån för de övriga, även om den strider mot deras handlingar. Om medparterna vidtar motstridiga åtgärder bör enligt praxis det mest aktiva beteendet vara utslagsgivande (se rättsfallet NJA 1988 s. 78). I doktrinen har beskrivits att den processhandling som innebär det mest långtgående hävdandet av den omtvistade rätten ska ges företräde och tillräknas samtliga medparter. Det innebär att om en svarande medpart medger kärandens talan och en annan medpart bestrider bör bestridandet tillräknas samtliga medparter i egenskap av det mest aktiva beteendet i processen (se Lehrberg, a.a., s. 454).

Av praxis från Bostadsdomstolen framgår att det i hyresförhållanden där flera hyresgäster hyr samma hyresobjekt råder nödvändig processgemenskap mellan hyresgästerna i förhållande till hyresvärden (se avgörandena RBD 11:87 och RBD 19:93).

Domvilla vid tingsrätten

Av 50 kap. 26 § rättegångsbalken framgår att hovrätten ska undanröja en dom om domvilla enligt 59 kap. 1 § första stycket 1–3 har förekommit vid tingsrätten. Enligt 50 kap. 28 § rättegångsbalken får hovrätten vidare undanröja tingsrättens dom om det förekommit ett annat fel i rättegången som kan antas ha inverkat på målets utgång och inte utan väsentlig olägenhet kan avhjälpas i hovrätten. Om hovrätten undanröjer tingsrättens dom på någon annan grund än att tingsrätten varit obehörig eller av något annat skäl inte bort ta upp målet till prövning, ska hovrätten enligt 50 kap. 29 § första stycket rättegångsbalken återförvisa målet till tingsrätten för fortsatt behandling.

Som R.S. har utformat sin talan vid tingsrätten har han i första hand gjort gällande att Y.J. och T.B. hyr den aktuella bostadslägenheten gemensamt. I detta mål, som avser parternas hyresförhållande, råder det därför nödvändig processgemenskap mellan Y.J. och T.B. i förhållande till R.S.

Eftersom det råder nödvändig processgemenskap mellan Y.J. och T.B. kan de endast gemensamt ingå förlikning med R.S. Det fanns därför inte förutsättningar att stadfästa förlikningen mellan R.S. och T.B. efter sammanträdet vid tingsrätten. I stället skulle Y.J:s bestridande, som det mest aktiva beteendet i rättegången, ha ansetts gälla till förmån även för T.B. i enlighet med 14 kap. 8 § andra stycket rättegångsbalken. Av samma skäl fanns inte heller förutsättningar att avskriva målet efter R.S:s återkallelse av samtliga yrkanden som riktade sig mot Y.J.

När tingsrätten stadfäste förlikningen mellan R.S. och T.B. hade rättegångshinder uppkommit eftersom T.B. ensam inte hade talerätt i målet. Genom att tingsrätten trots rättegångshindret stadfäste förlikningen och sedan avskrev målet i resterande del avseende Y.J. har ett grovt rättegångsfel enligt 59 kap. 1 § första stycket 4 förekommit vid målets handläggning. Eftersom rättegångsfelet har medfört att tingsrätten inte har prövat målet i sak, kan felet antas ha inverkat på målets utgång och kan inte utan väsentlig olägenhet avhjälpas i hovrätten. Tingsrättens dom och slutliga beslut ska därför undanröjas och målet återförvisas till tingsrätten för fortsatt handläggning.

BESLUT

1. Hovrätten undanröjer tingsrättens dom den 18 augusti 2021 – – –.

2. Hovrätten undanröjer tingsrättens slutliga beslut den 23 augusti 2021 – – –.

3. Hovrätten återförvisar målet till tingsrätten för fortsatt handläggning.