Permittering

Beskrivning saknas!

Rättsfall7

AD 1996 nr 123: En deltidsanställd brandman har under en längre tid inte tagits i anspråk för beredskapstjänst sedan han förklarat att han inte kunde garantera att han vid larm kunde hålla den s.k. anspänningstiden. Han har inte heller erhållit ersättning för beredskapstjänst. Fråga om arbetsgivaren i strid mot 21 § anställningsskyddslagen permitterat brandmannen utan lön.
AD 1993 nr 31: Ett företag som utför taktäckningsarbeten inställde arbetet under ett antal dagar som följd av otjänlig väderlek. Företaget lämnade besked till arbetstagarna att de skulle kvarstanna på arbetsplatsen för att återuppta arbetet, om vädret senare under dagen skulle tillåta detta. Betalning utgavs i form av väntetidsersättning. Fråga huruvida företaget hade varit skyldigt enligt byggnadsavtalet att i stället permittera arbetstagarna och utge permitteringslön.
AD 1999 nr 93: Fråga om byggnadsarbetares rätt till permitteringslön för dag då arbetstagarna på grund av naturhinder inte inställt sig på arbetsplatsen.
AD 2003 nr 19: Enligt det permitteringslöneavtal som gäller mellan Livsmedelsföretagen och Svenska Livsmedelsarbetareförbundet utbetalas inte permitteringslön vid permittering som föranleds av bl.a. offentlig myndighets beslut som arbetsgivaren inte bort räkna med. Fråga om denna undantagsbestämmelse är tillämplig på permitteringar som ägt rum vid bl.a. vissa slakterier efter det att Statens jordbruksverk beslutat om restriktioner för transporter av djur med anledning av utbrott av mul- och klövsjuka i Europa.
AD 2005 nr 116: En arbetstagarorganisation varslade om total arbetsnedläggelse och blockad av allt arbete som arbetsgivarna utförde på vissa arbetsplatser. Fråga om arbetsgivarna i samband med denna stridsåtgärd i sin tur vidtagit en stridsåtgärd mot förbundet. Enligt förbundet har arbetsgivarna vidtagit stridsåtgärder genom att utestänga arbetstagare, som enligt förbundet inte omfattades av den av förbundet varslade arbetsnedläggelsen, från deras arbetsplatser och inte betala lön till dem för den tiden. I andra hand fråga om arbetsgivarna varit skyldiga att enligt kollektivavtalet betala lön, alternativt permitteringslön till arbetstagarna.
AD 1993 nr 35: Mellan Elektriska Arbetsgivareföreningen (EA) och Svenska Elektrikerförbundet (SEF) har sedan länge för tid efter annan slutits kollektivavtal avseende elektriska installationsarbeten, det s.k. installationsavtalet med därtill hörande bilagor. Det nu gällande installationsavtalet, med giltighetstid Fr.o.m. den 1 januari 1991 t.o.m. den 31 mars 1993, slöts den 14 mars 1991. Installationsavtalet tillfördes då - som en nyhet för avtalsområdet - ett Avtal om permittering och permitteringslön (permitteringsavtalet) som utgör Bilaga 7 till installationsavtalet. Samtidigt ändrades installationsavtalets bestämmelser om lön s.k. väntetid (väntetidsersättning) så, att väntetidsersättning numera enligt huvudregeln i avtalets 7 kap. 7 § kan betalas för högst 16 timmar per arbetstagare under en och samma avlöningsperiod (fyra kalenderveckor). Det förekommer att en arbetstagare, för vilken den nyss nämnda 16-timmarsgränsen för väntetidsersättning passerats under en avlöningsperiod, därefter drabbas av ytterligare tid av sysslolöshet under samma avlöningsperiod. Fråga huruvida arbetstagaren därvid, ifall då sådan ytterligare tid av sysslolöshet avser endast del av en arbetsdag, är enligt installationsavtalet och permitteringsavtalet berättigad till den lön som enligt permitteringsavtalet gäller för permittering.
AD 2000 nr 30: En arbetstagare hos ett företag som bedriver odling av trädgårdsprodukter har varit frånvarande från arbetet under vissa närmare angivna tider. Fråga om arbetstagaren vid dessa tillfällen har varit permitterad och därmed är berättigad till permitteringslön enligt gällande kollektivavtal.

Om lagen.nu

Ansvarsfriskrivning

Kontaktinformation

Hostas av Lysator