Bet. 1976/77:SkU45

Med anledning av propositionen 1976/77:135 om ändrade regler för beskattning av ideella föreningar, m. m. jämte motioner

Typ: Betänkande
Datum: 1977-05-11
Källa: data.riksdagen.se

SkU 1976/77:45

Skatteutskottets betänkande 1976/77:45

med anledning av propositionen 1976/77:135 om ändrade regler för beskattning av ideella föreningar, m. m. jämte motioner

Propositionen

Regeringen (budgetdepartementet) föreslår i propositionen 1976/77:135 att riksdagen antar vid propositionen fogade förslag till

1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

2. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,

3. lag om ändring i taxeringslagen (1956:623).

I propositionen läggs fram förslag om nya beskattningsregler för ideella

föreningar. Enligt de föreslagna reglerna - vilka allmänt sett är betydligt förmånligare för föreningarna än nuvarande bestämmelser - skall en ideell förening, som är allmännyttig och öppen och som använder sina inkomster i det ideella arbetet, inte beskattas för kapitalinkomster och inkomst av tillfällig förvärvsverksamhet (realisationsvinster).

För att en förening skall anses som allmännyttig måste såväl det i föreningens stadgar angivna ändamålet som den faktiskt bedrivna verksamheten vara av allmännyttig natur. Som allmännyttiga ändamål räknas bl. a. religiösa, välgörande, sociala, politiska, konstnärliga och idrottsliga ändamål. Arbetsgivarföreningar, fackföreningar, branschföreningar och andra föreningar med huvudsakligt ändamål att främja sina medlemmars ekonomiska intressen kommer därför inte att omfattas av skattebefrielsen. 1 kravet på öppenhet ligger att föreningen inte utan giltiga skäl får vägra någon inträde i föreningen. En förening, vars medlemsantagning baseras på godtyckliga eller diskriminerande grunder, är enligt förslaget alltid oinskränkt skattskyldig. Detsamma gäller om villkoren för medlemskap är så utformade att i praktiken endast ett fåtal personer kan bli medlemmar i föreningen. Kravet på inkomstanvändning innebär att föreningen - för att inte gå miste om den förmånliga skattebehandlingen - måste använda huvuddelen av sina löpande inkomster för det ideella ändamålet.

I propositionen föreslås vidare att föreningar, som uppfyller kravet på allmännytta, öppenhet och inkomstanvändning, skall frikallas från skattskyldighet även för vissa fastighets- och rörelseinkomster. Denna utvidgade skattefrihet avser dels inkomst som har naturlig anknytning till föreningens ideella ändamål, dels inkomst som av hävd har utnyttjats som finansieringskälla för ideellt arbete. Exempel på inkomst av det första slaget är inträdesavgifter till idrotts- och kulturevenemang och exempel på inkomster av det andra slaget är överskott på bingo och andra lotterier.

1¶Riksdagen 1976/ 77. 6 sami. Nr 45

SkU 1976/77:45

2¶Förslaget innebär att en allmännyttig ideell förening kommer att beskattas endast för vissa fastighets- och rörelseinkomster. För att undvika skattedebitering av mindre belopp föreslås dessutom att föreningen skatt ha rätt till ett grundavdrag på 2 000 kr.

Vid förmögenhetstaxeringen föreslås gälla att en förening, som är frikallad från skattskyldighet för viss inkomst, inte skall behöva erlägga förmögenhetsskatt för det i den inkomstgivande verksamheten nedlagda kapitalet.

Propositionen innehåller också förslag om omläggning av taxeringsförfarandet. Sålunda föreslås bl. a. att samtliga deklarationer och uppgifter från ideella föreningar skall granskas av taxeringsnämnder. F. n. är denna granskning uppdelad mellan taxeringsnämnder och länsstyrelser.

Med stöd av övergångsbestämmelserna till lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar består alltjämt ett ganska stort antal sammanslutningar som är registrerade som ekonomiska föreningar trots att de bedriver ideell verksamhet. I propositionen föreslås att dessa äldre ekonomiska föreningar skall,såvitt gäller möjligheten till befrielse från inkomst- och förmögenhetsskatt, behandlas på samma sätt som ideella föreningar.

De nya skattereglerna för ideella föreningar - och vissa äldre ekonomiska föreningar - skall enligt förslaget tillämpas första gången vid 1979 års taxering, dvs. i princip på inkomst som hänför sig till år 1978 och senare år.

Författningsförslagen har följande lydelse.

SkU 1976/77:45

1¶Förslag till Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrives i fråga om kommunalskattelagen (1928:370) dels att punkt 13 av anvisningarna till 29 § och punkt 6 av anvisningarna till 36 § skall upphöra att gälla, dels att 38 § 1 morn., 47 8, 50 8 2 morn., 53 8 l morn., 54 8, punkt 2 av anvisningarna till 31 8 samt punkterna 7 och 8 av anvisningarna till 53 8 skall ha nedan angivna lydelse, dels att nuvarande punkt 9 av anvisningarna till 53 8 skall betecknas 10, dels att i lagen skall införas ett nytt moment, 48 8 1 morn., och att till anvisningarna till 53 8 skall fogas en ny punkt, 9, samt till anvisningarna till 54 8 en ny punkt, 4, av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

38 8

1 morn.1 Till i n t ä k t av kapital räknas:

ränta å obligationer och å utlånade eller i bank eller annorstädes insatta medel,

utdelning å svenska aktier och andelar i svenska aktiefonder och ekonomiska föreningar samt å andelar i utländska bolag och aktiefonder, så ock

intäkt genom överlåtelse av rätt till utdelning å aktier eller andelar, som nyss sagts, där ej aktierna eller andelarna samtidigt överlåtits, allt såvitt icke intäkten är att hänföra till intäkt av rörelse.

Till intäkt av kapital räknas även vad som i samband med ideell förenings upplösning, medlems avgång ur föreningen e. d. utskiftas till medlem utöver inbetald insats.

För den, som genom köp, byte eller därmed jämförligt avtal förvärvat rätt till utdelning å svensk aktie eller å andel i svensk aktiefond eller ekonomisk förening eller i utländskt bolag eller utländsk aktiefond, skall såsom intäkt upptagas endast det belopp, varmed utdelningen eller, om förvärvaren i sin tur överlåtit rätten till utdelning, den därvid erhållna valutan överstigit det vid förvärvet utgivna vederlaget för rätten till utdelning.

Såsom utdelning från svensk ekonomisk förening anses jämväl vad som vid föreningens upplösning utskiftats till medlem utöver inbetald insats,dock att vid upplösning genom fusion, som i 28 8 3 mom. andra stycket avses, såsom utdelning i intet fall skall anses större belopp än som motsvarar vad medlemmen erhållit kontant eller eljest i annat än andelar i den övertagande föreningen.

1 Senaste lydelse 1974:994.

1* Riksdagen 1976/77. 6 sami. Nr 45

SkU 1976/77:45

4 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

47 §2

För fastighet, som året näst före taxeringsåret varit skattepliktig, beräknas garantibelopp till två procent av fastighetens taxeringsvärde förstnämnda år. Garantibeloppet upptages inom den kommun, där fastigheten är belägen, såsom skattepliktig inkomst för fastighetens ägare. Såsom ägare anses jämväl den, vilken innehar fastighet med fideikommissrätt eller eljest utan vederlag besitter fastighet på grund av testamentariskt förordnande.

Vad som i föregående stycke sägs om ägare skall i förekommande fall i stället gälla:

a) den, som innehar fastighet med åborätt, med tomträtt eller med vattenfallsrätt, innehavare av så kallad ofri tomt i stad samt den, som eljest innehar fastighet med ständig eller ärftlig besittningsrätt;

b) innehavare av skogsområde, som blivit av staten upplåtet till kanalbolag eller till kommun eller annan menighet;

c) innehavare av publikt boställe eller på lön anslagen jord; samt

d) juridisk person, som förvaltar samfällighet och som enligt 53 § 1 mom. första stycket 0 är skattskyldig för inkomst.

Såsom innehavare av publikt boställe eller på lön anslagen jord skall anses den tjänsteinnehavare eller annan, som författningsenligt äger nyttja fastigheten eller tillgodonjuta dess avkastning. Beträffande sådant löneboställe som avses i lagen (1970:939) om förvaltning av kyrklig jord är vederbörande pastorat att anse såsom innehavare.

Skall avkastning utöver husbehovet av skog å fastighet, som under a) eller

c) omförmäles, författningsenligt helt eller delvis tillkomma allmän fond eller inrättning, är denna att anse såsom fastighetens innehavare, såvitt angår fastighetens skogsbruksvärde.

Där beträffande fastighet, som innehaves med åborätt eller eljest med ständig eller ärftlig besittningsrätt, innehavaren på grund av denna sin rätt icke äger utöver husbehovet tillgodogöra sig avkastning av skog å fastigheten, skall garantibeloppet för honom icke beräknas å det i taxeringsvärdet ingående skogsbruksvärdet.

Garantibelopp beräknas för beskattningsår. Omfattar beskattningsåret kortare eller längre tid än 12 månader eller har fastigheten förvärvats eller avyttrats under beskattningsåret, skall garantibeloppet jämkas med hänsyn härtill.

Garantibelopp beräknas icke för fastighet, som ägs av ideell förening, om föreningen jämlikt punkt 4 av anvisningarna till 54 § är/rika Iladfrån skattskyldighet för inkomst av den förvärvskälla vari fastigheten ingår.

2 Senaste lydelse 1975:259.

(Se vidare anvisningarna.)

SkU 1976/77:45

5 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

48 §

1 mom.3 Ideell förening, som är hänför lig linder 53 § 1 mom. e), äger att från den i hemortskommunen taxerade inkomsten åtnjuta kommunalt grundavdrag med 2 000 kronor.

50 §

2 m o m .4 För fysisk person, som varit här i riket bosatt under hela eller någon del av beskattningsåret, utgöres såvitt angår hemortskommunen den beskattningsbara inkomsten av den taxerade inkomsten minskad med kommunalt grundavdrag. Den beskattningsbara inkomsten skall angivas i helt hundratal kronor, så att överskjutande belopp, som icke uppgår till helt hundratal kronor, bortfaller.

Finnes skattskyldigs skatteförmåga under beskattningsåret hava varit väsentligen nedsatt till följd av långvarig sjukdom, olyckshändelse, ålderdom, underhåll av andra närstående än barn, för vilka den skattskyldige ägt tillgodonjuta allmänt barnbidrag, eller annan därmed jämförlig omständighet, må efter taxeringsnämndens eller, om besvär anförts eller ock särskild framställning därom gjorts senast den 30 juni året näst efter taxeringsåret, skatterättens beprövande den skattskyldiges taxerade inkomst minskas, förutom med kommunalt grundavdrag, med ytterligare ett efter omständigheterna avpassat belopp, dock högst 10 000 kronor. Har skattskyldig på grund av jämkning vid beräkning av sjömansskatt åtnjutit avdrag för nedsatt skatteförmåga, skall avdrag, som avses i detta stycke, minskas med det belopp, varmed jämkning medgivits.

Om skattskyldigs inkomst, efter avdrag av därå belöpande skatt, på grund av nedsatt arbetsförmåga, långvarig oförvållad arbetslöshet, stor försörjningsbörda eller annan därmed jämförlig omständighet understigit vad han kan anses hava behövt till underhåll för sig själv och för make och oförsörjda barn (existensminimum) är den skattskyldige berättigad till avdrag för nedsatt skatteförmåga.

Även skattskyldig, vars inkomst till icke obetydlig del utgjorts av folkpension, är - om särskilda omständigheter icke föranleda annat - berättigad till avdrag för nedsatt skatteförmåga.

Vad i andra stycket sägs angående tid och ordning för särskild framställning om avdrag samt angående minskning av avdraget med belopp, varmed jämkning erhållits vid beräkning av sjömansskatt, skall äga motsvarande tillämpning i fråga om avdrag enligt tredje och fjärde styckena.

3¶Förutvarande 1 mom. upphävt 1961:622.

4 Senaste lydelse 1976:88.

SkU 1976/77:45

6 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Vad härefter återstår avrundas nedåt till helt hundratal kronor och utgör för skattskyldig, som nu nämnts, beskattningsbar inkomst.

För ideell förening, som äger rätt till grundavdrag enligt 48 § I morn., utgöres såvitt angar hemortskommunen den beskattningsbara inkomsten av den taxerade inkomsten minskad med kommunalt grundavdrag.

53 §

1 morn.5 Skyldighet att erlägga skatt för inkomst åligger så framt ej annat föreskrives i denna lag eller i särskilda bestämmelser, meddelade på grund av överenskommelse eller beslut, varom i 72 och 73 §§ sägs:

a) fysisk person:

för tid, under vilken han varit här i riket bosatt: för all inkomst, som av honom här i riket eller å utländsk ort förvärvats; samt

för tid, under vilken han ej varit här i riket bosatt: för inkomst av här belägen fastighet; för inkomst av rörelse, som här bedrivits;

för avlöning eller annan därmed jämförlig förmån, som utgått av anställning eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun;

för avlöning eller annan därmed jämförlig förmån, som utgått av annan anställning eller annat uppdrag, i den mån inkomsten uppburits härifrån och förvärvats genom verksamhet här i riket;

för pension och annan ersättning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring eller pension på grund av anställning eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun;

för belopp, som utgår på grund av annan pensionsförsäkring än tjänstepensionsförsäkring, om försäkringen meddelats i här i riket bedriven försäkringsrörelse;

för ersättning enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring och lagen (1956:293) om ersättning åt smittbärare samt enligt annan lag eller författning, som utgått till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller på grund av militärtjänstgöring eller i fall som avses i lagen (1977:000) om statligt personskadeskydd eller lagen (1977:000) om krigsskadeersättning till sjömän;

för dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa enligt lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring och kontant arbetsmarknadsstöd enligt lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd; för timstudiestöd och inkomstbidrag enligt studiestödslagen (1973:349);

5¶Som senaste lydelse har upptagits lydelsen enligt prop. 1976/77:64.

SkU 1976/77:45

7 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

för annan härifrån uppburen, genom verksamhet här i riket förvärvad inkomst av tjänst;

för vinst å icke yrkesmässig avyttring av fastighet eller rörelse här i riket eller tillbehör till sådan fastighet eller rörelse; samt

för belopp, varmed schablonavdrag för egenavgifter överstigit påförda avgifter, samt restituerade, avkortade eller avskrivna egenavgifter, allt i den omfattning, som anges i anvisningarna till 41 b §;

b) staten:

för inkomst av jordbruksdomäner, skogar samt uthyrda eller med tomträtt eller vattenfallsrätt upplåtna fastigheter; samt

för inkomst av rörelse, som ej härflutit av bank- eller försäkringsrörelse eller av kommunikationsverk med tillhörande byggnader och anläggningar eller av industriell verksamhet, som huvudsakligen avser att tillgodose statens egna behov;

c) landsting, kommuner och andra menigheter ävensom hushållningssällskap med stadgar som fastställts av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer:

för inkomst av fastighet och av rörelse;

d) akademier, Nobelstiftelsen samt stiftelsen Dag Hammarskjölds Minnesfond, så ock allmänna undervisningsverk, sådana sammanslutningar av studerande vid rikets universitet och högskolor i vilka de studerande enligt gällande stadgar äro skyldiga att vara medlemmar samt samarbetsorgan för sådana sammanslutningar med ändamål att fullgöra uppgifter som enligt nämnda stadgar ankomma på sammanslutningarna, sjömanshus, svenska skeppshypotekskassan, skeppsfartens sekundärlånekassa, företagareförening som erhåller statsbidrag, norrlandsfonden, statens utvecklingsfond, Apotekarsocietetens stiftelse för främjande av farmacins utveckling m. m.. Stiftelsen Industricentra, Sveriges exportråd, Sveriges turistråd järnkontoret, så länge kontorets vinstmedel användas till allmänt nyttiga ändamål och kontoret icke lämnar utdelning åt sina delägare, aktiebolaget tipstjänst, svenska penninglotteriet aktiebolag, allmänna sjukförsäkringsfonden, pensionsstiftelser som avses i lagen om tryggande av pensionsutfästelse m. m., allmänna försäkringskassor, understödsföreningar, som icke bedriva till livförsäkring hänförlig verksamhet, personalstiftelser som avses i lagen om tryggande av pensionsutfästelse m. m. med ändamål uteslutande att lämna understöd vid arbetslöshet, sjukdom eller olycksfall, stiftelser som bildats enligt avtal mellan organisationer av arbetsgivare och arbetstagare med ändamål att utgiva avgångsersättning till friställd arbetstagare eller främja åtgärder till förmån för arbetstagare som blivit uppsagd eller löper risk att bliva uppsagd till följd av driftsinskränkning, företagsnedläggelse eller rationalisering av företags verksamhet ävensom sådana ömsesidiga försäkringsbolag, som avses i lagen om yrkesskadeförsäkring:

SkU 1976/77:45

8 Nuvarande lydelse

för inkomst av fastighet;

e) kyrkor, andra trossamfund än svenska kyrkan därest de utöva kyrklig verksamhet, sjukvårdsinrättningar vilkas verksamhet ej bedrives i vinstsyfte, barmhärtighetsinrättningar, stiftelser som hava till huvudsakligt ändamål att under samverkan med militär eller annan myndighet stärka rikets försvar eller att, utan begränsning till viss familj, vissa familjer eller bestämda personer, främja vård och uppfostran av barn eller lämna understöd för beredande av undervisning eller utbildning eller utöva hjälpverksamhet bland behövande eller främja vetenskaplig forskning, ävensom sådana föreningar vilka, utan att i sin verksamhet tillgodose medlemmarnas ekonomiska intressen, huvudsakligen verka för ändamål av den i fråga om stiftelser här angivna art:

för inkomst av fastighet och av rörelse;

0 svenska aktiebolag och sådana bolag, som enligt särskild författning äro skyldiga att avstå sin vinst, ekonomiska föreningar, samebyar, samfund, stiftelser, understödsföreningar, som bedriva till livförsäkring hänförlig verksamhet, verk, inrättningar och andra inländska juridiska personer, dock såvitt gäller sådana juridiska personer som enligt författning eller på därmed jämförligt sätt bildats för att förvalta samfällighet endast om samfälligheten har taxerats såsom särskild taxeringsenhet och avser marksamfällighet eller regleringssamfällighet, samtliga här under 0 avsedda bolag, verk och andra juridiska personer i den mån de ej inbegripas under punkterna d) och e):

för all inkomst, som här i riket eller å utländsk ort förvärvats;

g) utländska bolag:

för inkomst av här belägen fastighet;

för inkomst av rörelse, som här bedrivits; samt

för vinst å icke yrkesmässig avyttring av fastighet eller rörelse här i riket eller tillbehör till sådan fastighet eller rörelse;

h) allmänna pensionsfonden:

för all inkomst som härflyter av medel, som förvaltas av fjärde fondstyrelsen, samt i övrigt för inkomst av fastighet.

Föreslagen lydelse

e) kyrkor, sjukvårdsinrättningar vilkas verksamhet ej bedrives i vinstsyfte, barmhärtighetsinrättningar, stiftelser som hava till huvudsakligt ändamål att under samverkan med militär eller annan myndighet stärka rikets försvar eller att, utan begränsning till viss familj, vissa familjer eller bestämda personer, främja vård och uppfostran av barn eller lämna understöd för beredande av undervisning eller utbildning eller utöva hjälpverksamhet bland behövande eller främja vetenskaplig forskning, ävensom ideella föreningar som uppfylla i punkt 9 av anvisningarna angivna villkor:

SkU 1976/77:45

9 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Riksskatteverket må, om särskilda skäl därtill äro, efter ansökan förklara, att stiftelse eller förening, som har till huvudsakligt ändamål att främja nordiskt samarbete, i fråga om skattskyldighet eller eljest vid tillämpning av denna lag skall anses jämställd med stiftelse eller förening, som ovan i första stycket vid ejangives. Sådant beslut må, när omständigheterna det föranleda, av riksskatteverket återkallas. Över beslut, som riksskatteverket meddelat enligt detta stycke, må klagan icke föras.

54 S6

Från skattskyldighet f r i k a 11 a s :

a) svenska aktiebolag och svenska ekonomiska föreningar med undantag och inskränkningar som nedan i denna paragraf sägs:

för utdelning på sådan aktie i svenskt aktiebolag och sådan andel i svensk ekonomisk förening som icke innehaves i kapitalplaceringssyfte;

b) medlem av konungahuset:

för av staten anvisat anslag;

c) i utlandet bosatt person och utländskt bolag:

för sådan inkomst, för vilken avgift enligt lagen om bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter skall erläggas eller beträffande vilken befrielse från sådan avgift skall åtnjutas jämlikt särskilt stadgande i samma lag;

d) ägare av sådan fastighet, varom d) ägare av sådan fastighet, varom förmäles i 5 § 1 morn.: förmäles i 5 $ 1 mom. a)-f) och

hH):

för inkomst av fastigheten genom dess begagnande för de i nämnda mom. avsedda ändamål;

e) i riket bosatt delägare i oskift dödsbo efter person, som vid sitt frånfälle icke varit här i riket bosatt:

för av dödsboet åtnjuten, till honom utdelad inkomst, för vilken dödsboet skall utgöra kommunal inkomstskatt;

0 understödsföreningar, som bedriva såväl till livförsäkring hänförlig verksamhet som annan verksamhet:

för annan inkomst än inkomst av fastighet, dock att skattskyldighet föreligger jämväl för förstnämnda inkomst till den del inkomsten belöper på livförsäkringsverksamheten;

g) understödsföreningar, vilka enligt sina stadgar ej äga meddela annan kapitalförsäkring än sådan som omfattar kapitalunderstöd å högst 1 000 kronor för medlem:

för all inkomst, som belöper på verksamhet, hänförlig till livförsäkring;

h) här i riket bosatt fysisk person, som under vistelse utomlands åtnjutit avlöning eller annan därmed jämförlig förmån på grund av anställning där

6 Senaste lydelse 1974:313.

SkU 1976/77:45

10 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

annat än hos svenska staten, svensk kommun eller ombord på svenskt fartyg eller svenskt, danskt eller norskt luftfartyg: för inkomst av anställningen under förutsättning att anställningen och vistelsen i utlandet varat minst ett år eller enligt anställningsavtal eller på annan grund kan antagas komma att vara minst ett år;

i) ideell förening, som är hänförlig under 53 § 1 mom. e): för inkomst av fastighet och av rörelse i den omfattning som anges i punkt 4 av anvisningarna.

Aktiebolag och ekonomiska föreningar, vilka driva bank- eller annan penningrörelse eller försäkringsrörelse, äga icke åtnjuta vid a) omförmäld skattefrihet. Dock äro aktiebolag och ekonomiska föreningar, som driva bank-ellerannanpenningrörelseeller sådan rörelse jämteannan verksamhet, frikallade från skattskyldighet för utdelning å aktier och andelar, vilka innehavas som ett led i organisationen av bolagens eller föreningarnas verksamhet till den del denna avser annat än förvaltning av fastighet, värdepapper eller annan därmed likartad lösegendom. Vidare äga aktiebolag, som äro skadeförsäkringsanstalter, åtnjuta skattefrihet för utdelning å aktier och andelar, vilka innehavas som ett led i organisationen av bolagens försäkringsrörelse.

Aktiebolag eller ekonomisk förening, som driver byggnadsrörelse, tomtrörelse eller yrkesmässig handel med fastigheter, åtnjuter icke skattefrihet enligt första stycket a) för utdelning på aktie eller andel som utgör lagertillgång i rörelsen.

Aktiebolag eller ekonomisk förening, som uteslutande eller så gott som uteslutande förvaltar värdepapper eller likartad lös egendom (förvaltningsföretag), åtnjuter icke skattefrihet enligt första stycket a). Förvaltningsföretag är dock frikallat från skattskyldighet för utdelning från svenskt aktiebolag eller svensk ekonomisk förening i den mån sammanlagda beloppet av den utdelning från sådana bolag och föreningar, som företaget uppburit under beskattningsåret, motsvaras av utdelning som företaget beslutat för samma beskattningsår eller, i fråga om investmentföretag, av beslutad utdelning ökad med en fjärdedel.

Om aktierna i sådant svenskt aktiebolag eller andelarna i sådan svensk ekonomisk förening, som icke är förvaltningsföretag, till huvudsaklig del ägas eller på därmed jämförligt sätt innehavas-direkt eller genom förmedling av juridisk person - av en fysisk person eller ett fåtal fysiska personer och om bolaget eller föreningen icke visar att dess vinstmedel i skälig omfattning använts för utdelning till delägarna, gäller frikallelse från skattskyldighet

SkU 1976/77:45

11 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

enligt första stycket vid a) allenast såvitt avser utdelning å aktier eller andelar, vilka innehavas av bolaget eller föreningen såsom ett led i organisationen av annan verksamhet än förvaltning av fastighet, värdepapper eller annan därmed likartad lös egendom.

Om särskilda skäl föreligga, kan riksskatteverket medgiva dels att bolag eller ekonomisk fören ing, som icke är förvaltningsföretag enligt fjärde stycket men vars verksamhet till icke oväsentlig del består i förvaltning av värdepapper eller därmed likartad lös egendom, skall i beskattningsavseende behandlas som sådant förvaltningsföretag, dels att förvaltningsföretag, som är moderföretag i en koncern och som ombesörjer vissa gemensamma uppgifter för koncernens räkning, icke skall i beskattningsavseende behandlas som förvaltningsföretag. Mot beslut, som riksskatteverket meddelat i sådant ärende, får talan icke föras.

Förvärvar svenskt aktiebolag eller svensk ekonomisk förening aktie i sådant bolag eller andel i sådan förening och är det icke uppenbart att det bolag eller den förening som gör förvärvet därigenom erhåller tillgång av verkligt och särskilt värde med hänsyn till förvärvarens rörelse eller kapitalförvaltning, åtnjutes icke skattefrihet enligt första stycket vid a) för utdelning å aktien eller andelen av sådana medel som vid förvärvet funnos hos det utdelande bolaget eller den utdelande föreningen och som icke motsvara tillskjutet belopp eller inbetald insats. Utdelning anses i första hand gälla andra medel än sådana som motsvara tillskjutet belopp eller inbetald insats.

Att personer, om vilka i 70 $ förmäles, äro frikallade från skattskyldighet för vissa inkomster, framgår av bestämmelserna i samma paragraf.

(Se vidare anvisningarna.)

Anvisningar

till 29 §

13.7 Ideell organisation, som har till huvudsaklig uppgift att främja icke professionell idrott eller gymnastik, md från bruttointäkt av rörelse, som består i anordnande av idrottstävlingar, försäljning av idrottsmärken eller annan därmed jämförlig förvärvsverksamhet, njuta avdrag för alla omkostnader under beskattningsåret för intäktens förvärvande och bibehållande, även om omkostnaderna allenast medelbart eller delvis haft avseende å intäktens förvärvande eller bibehållande. Med omkostnader av

7 Senaste lydelse 1948:204.

1** Riksdagen 1976/77. 6 sami Nr 45

SkU 1976/77:45

12 Nuvarande lydelse

sisi angiven art avses bl. a. omkostnader för idrottsmateriel, instruktionsoch träningsverksamhet, propagandaoch upplysningsverksamhet samt administration; att nämnda omkostnader tillika främjat organisationens ideella syften, inverkar icke på deras egenskap av avdragsgilla omkostnader i förvärvskällan. Avdrag md dock icke åtnjutas för omkostnad, som bestritts av sådant bidrag av staten, kommun eller landsting eller sådan inkomst av lotteriverksamhet, som icke räknats till skattepliktig inkomst.

till

2.8 Såsom periodiskt understöd räknas icke vad en skattskyldig uppbär från stiftelse eller förening som avses i 53 § 1 mom. e), såvida utbetalningen sker till fullföljande av ändamål som i nämnda stadgande angives. Såsom periodiskt understöd betraktas däremot vad som uppbäres från varje slags stiftelse, om och i den mån det i de för stiftelsen gällande stadgar är föreskrivet, att stiftelsens intäkter skola för all framtid eller viss tid tillfalla viss familj, vissa familjer eller bestämda personer.

Föreslagen lydelse

31 8

2. Såsom periodiskt understöd räknas icke vad en skattskyldig uppbär från stiftelse som avses i 53 § 1 mom. e) eller från ideell förening, som har till uppgift att främja nämnda moment angivna ändamål och som även uppfyller i punkt 9 av anvisningarna till 53 $ angivna villkor för begränsning av skattskyldigheten, såvida utbetalningen sker till fullföljande av ändamål som i 53 § 1 mom.

e) angives. Såsom periodiskt understöd betraktas däremot vad som uppbäres från varje slags stiftelse, om och i den mån det i de för stiftelsen gällande stadgar är föreskrivet, att stiftelsens intäkter skola för all framtid eller viss tid tillfalla viss familj, vissa familjer eller bestämda personer.

till 36 S

6.9¶Därest sådan organisation, varom förmäles i punkt 13 av anvisningarna till 29 §, bedrivit verksamhet av

8 Senaste lydelse 1942:274.

9 Senaste lydelse 1967:748.

SkU 1976/77:45

13 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

det slag, som i nämnda anvisningspunkt avses, och intäkten därav är hänförlig till intäkt av tillfällig förvärvsverksamhet, må från bruttointäkten av verksamheten avdrag njutas enligt de i samma anvisningspunkt angivna grunder.

till 53 §

7.10 Med kyrka avses en till 7. Med kyrka avses en till svenska svenska kyrkan hörande lokalkyrka, kyrkan hörande lokalkyrka, domdomkyrka e. d. i dess egenskap av kyrka e. d. i dess egenskap av ägare

ägare till viss för svenska kyrkans till viss för svenska kyrkans verkverksamhet avsedd egendom. För att samhet avsedd egendom.

av trossamfund utövad verksamhet skall anses som kyrklig förutsattes att samfundet disponerar kyrkolokalsamt att offentlig gudstjänst där regelbundet förrättas av samfundet eller dess församlingar. Frågan om skattskyldigheten för en till visst trossamfund ansluten församling bedömes efter motsvarande grunder som för samfun - det.

8.11 Frågan om skattskyldigheten för stiftelse skall bedömas med hänsyn till det ändamål som tillgodoses i den bedrivna verksamheten.

Stiftelse, som i sin verksamhet främjar flera ändamål, anses hänförlig under 53 § 1 mom. e), därest verksamheten huvudsakligen avser att tillgodose ändamål av sådan beskaffenhet som i nämnda stadgande omförmäles. Detta anses vara fallet, om i verksamheten allenast i ringa omfattning främjas ändamål av annan art.

Om stiftelse under längre tid icke bedrivit eller icke kan väntas komma att bedriva verksamhet i en omfattning som skäligen svarar mot avkastningen å stiftelsens tillgångar, skall stiftelsen, oavsett dess ändamål, anses hänförlig under 53 § 1 mom. f). Att pensionsstiftelse lägger avkastning till kapitalet, medför sådan påföljd endast om stiftelsen har överskott på kapitalet enligt 15 § lagen om tryggande av pensionsutfästelse m. m.

Vad i denna punkt sagts om stiftelse skall jämväl gälla förening, dock att, därest under föreningens förvaltning

10 Senaste lydelse 1951:689.

11 Senaste lydelse 1967:546.

SkU 1976/77:45

14 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Jinnes stiftelse, frågan om skattskyldigheten skall för stiftelsen och föreningen var för sig bedömas på sätt ovan angives.

9. Ideell förening anses hänförlig under 53 § I mom. e) om

a) föreningen har till huvudsakligt syfte att - utan begränsning till viss familjs, vissa familjers, föreningens medlemmars eller andra bestämda personers ekonomiska intressen - främja ändamål som anges i 53 § I mom. e) eller andra allmännyttiga ändamål såsom religiösa, välgörande, sociala, politiska, konstnärliga, idrottsliga eller därmed jämförliga kulturella ändamål,

b) föreningen i sin verksamhet uteslutande eller så gott som uteslutande tillgodoser ändamål som anges i punkt a).

cj föreningen icke vägrar någon inträde som medlem, såvida ej med hänsyn till arten eller omfattningen av föreningens verksamhet eller föreningens syfte eller annan orsak särskilda skäl äro därtill, samt

d) föreningen bedriver en verksamhet som skäligen svarar mot avkastningen av föreningens tillgångar.

Skattechefen eller tjänsteman, som skattechefen förordnar, kan efter ansökan medge att förening, som avser att anskaffa fastighet eller annan anläggning avsedd för den ideella verksamheten, skall kunna anses hänförlig under 53 § 1 mom. e) utan hinder av att föreningen icke uppfyller under förstå stycket d) angivet villkor. Medgivande av detta slag får avse högst fern beskattningsår i följd och

SkU 1976/77:45

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

kan förenas med villkor om ställande av säkerhet e. d. för den inkomst-eller förmögenhetsskatt som enligt fjärde stycket kan komma att påföras föreningen på grund av taxering för det eller de beskattningsår medgivandet avser. Mot beslut i anledning av sådan ansökan får talan Joras genom besvär hos riksskatteverket. Besvären skall ha inkommit till riksskatteverket inom en månad från det föreningen er höll de! av det överklagade beslutet. Mot beslut av riksskatteverket i fråga som avses här får talan ej förås.

Medgivande enligt föregående stycke får lämnas även då en förening avser att genomföra omfattande byggnads-, reparations- eller anläggningsarbeten på en fastighet som brukas av föreningen.

Har förening icke inom föreskriven tid genomfört den investering för vilken medgivande enligt andra eller tredje stycket lämnats eller har föreningen underlåtit att iakttaga annat i sådant beslut angivet villkor, skall föreningen taxeras för de beskattningsår som medgivandet avsett efter de regler som skulle ha gällt om något medgivande icke hade lämnats. / fråga om sådan taxering gälla bestämmelserna i 115 och 116 §§ taxeringslagen (1956:623) i tillämpliga delar.

Det förhållandet att en ekonomisk förening med stöd av 4 § 1 mom. lagen (1951:309) angående införande av lagen (1951:308)om ekonomiska föreningar fått bestå som registrerad förening, utgör icke hinder mot att föreningen vid tillämpning av denna paragraf samt 47, 48, 50 och 54 §§ och punkt 2 av anvisningarna till 31 ,sv behandlas såsom ideell förening.

SkU 1976/77:45

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

till 54 i;

4. Förening, som är hän forlig under 53 § 1 mom. e), ärfrikaUadfrån skattskyldighet för sådan inkomst av fastighet och rörelse som till huvudsaklig de! härrör från verksamhet som har naturlig anknytning till föreningens allmännyttiga ändamål. Vad nu sagts gäller även inkomst av verksamhet som av hävd utnyttjats som finansieringskälla för ideellt arbete.

Inkomst som direkt härrör från föreningens ideella verksamhet, t. ex. hyror som en samlingslokalägande förening uppbär på grund av upplåtelse av lokaler för allmännyttigt ändamål, entréavgifter till idrotts- och kulturevenemang o. d., skall anses ha naturlig anknytning till föreningens ändamål. Detsamma gäller inkomst av verksamhet som utgör ett direkt led i det ideella arbetet, t. ex. om en naturskyddsförening säljer affischer, märken och böcker för att öka intresset för föreningens verksamhet eller om en handikappförening säljer varor avsedda för handikappade personer. Kravet på naturlig anknytning skall också anses uppfyllt om en förenings kommersiella verksamhet har karaktär av service till medlemmarna och andra som deltar i den ideella verksamheten. Detta får exempelvis anses vara fallet om en idrottsförening i mindre skala säljer förfriskningar eller idrottsartiklar i sina klubblokaler. Inkomst av verksamhet som inte har annat samband med det ideella arbetet än att den skall finansiera detta, skall däremot anses sakna naturlig anknytning till en förenings allmännyttiga ändamål.

SkU 1976/77:45

17 Nuvarande lydelse ■ Föreslagen lydelse

Till verksamhet som av hävd utnyttjats för att finansiera ideellt arbete räknas anordnande av bingo och andra lotterier, fester, basarer samt försäljnings- och insamlingskampanjer. Detsamma gäller verksamhet som består i att en förening upplåter reklamutrymme på klubbdräkter eller i föreningens samlingslokaler e. d.

Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift på den har utkommit från trycket i Svensk författningssamling, och tillämpas forsta gången på beskattningsår för vilket taxering i forsta instans sker år 1979.

SkU 1976/77:45

2¶Förslag till Lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrives att 7 och 8 88 samt 9 § 2 mom. lagen (1947:576)om statlig inkomstskatt1 skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 82

Från skattskyldighet frikallas:

a) medlem av konungahuset: för av staten anvisat anslag;

b) i utlandet bosatt fysisk person och utländskt bolag:

för inkomst, som avses i 54 8 första stycket c) kommunalskattelagen;

c) staten:

för all inkomst;

d) juridisk person som avses i 53 8 1 mom. första stycket c) kommunalskattelagen: för

all inkomst;

e) understödsförening som enligt sina stadgar icke får meddela annan kapitalförsäkring än sådan som omfattar kapitalunderstöd på högst 1 000 kronor för medlem och annan juridisk person som avses i 53 8 1 mom. första stycket d) kommunalskattelagen än understödsförening:

för all inkomst;

f) förening som är hän förlig under 53 § I mom. forsla stycket e) kommunalskattelagen: för

ali inkomst utom sådan inkomst av rörelse för vilken föreningen är skattskyldig enligt punkt 4 av anvisningarna till 54 § nämnda lag;

g) annan juridisk person som avses i 53 8 1 mom. första stycket e) kommunalskattelagen:

för sådan inkomst som ej härflutit av rörelse;

h) här ovan ej upptagen ägare av sådan fastighet, som omförmäles i 5 8 1 mom. kommunalskattelagen:

för inkomst av fastigheten genom dess begagnande för de i samma mom. avsedda ändamål;

1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:770.

2 Senaste lydelse 1974:314.

för all inkomst;

,/7 juridisk person som avses i 53 8 1 mom. första stycket e) kommunalskattelagen:för sådan inkomst som ej härflutit av rörelse;

g) här ovan ej upptagen ägare av sådan fastighet, som omförmäles i 5 8 1 mom. kommunalskattelagen: för inkomst av fastigheten genom dess begagnande för de i samma mom. avsedda ändamål;

SkU 1976/77:45

19 Nuvarande lydelse

h) svenska aktiebolag och svenska ekonomiska föreningar:

för utdelning från svenska aktiebolag och svenska ekonomiska föreningar i den omfattning som i 54 $ kommunalskattelagen sägs;

i) här i riket bosatt delägare i oskift dödsbo efter person, som vid sitt frånfälle icke var här i riket bosatt:

för av dödsboet åtnjuten, till honom utdelad inkomst, för vilken dödsboet skall utgöra statlig inkomstskatt;

j) understödsföreningar, vilka enligt sina stadgar äga meddela annan kapitalförsäkring än sådan som omfattar kapitalunderstöd å högst 1 000 kronor för medlem och som bedriva jämväl annan verksamhet än livförsäkringsverksamhet: för

all inkomst, som belöper på annan än till livförsäkring hänförlig verksamhet;

k) här i riket bosatt fysisk person, som under vistelse utomlands åtnjutit avlöning eller annan därmed jämförlig förmån på grund av anställning där annat än hos svenska staten, svensk kommun eller ombord på svenskt fartyg eller svenskt, danskt eller norskt luftfartyg: för inkomst, som avses i 54 § första stycket h) kommunalskattelagen; I)

allmänna pensionsfonden: för sådan inkomst som ej härflutit av medel, som förvaltas av fjärde fondstyrelsen.

Riksskatteverket må, om särskilda skäl därtill äro, efter ansökan förklara, att stiftelse eller förening, som har till huvudsakligt ändamål att främja

Föreslagen lydelse

i) svenska aktiebolag och svenska ekonomiska föreningar:

för utdelning från svenska aktiebolag och svenska ekonomiska föreningar i den omfattning som i 54 S kommunalskattelagen sägs;

j) här i riket bosatt delägare i oskift dödsbo efter person, som vid sitt frånfälle icke var här i riket bosatt: för av dödsboet åtnjuten, till honom utdelad inkomst, för vilken dödsboet skall utgöra statlig inkomstskatt;

k) understödsföreningar, vilka enligt sina stadgar äga meddela annan kapitalförsäkring än sådan som omfattar kapitalunderstöd å högst 1 000 kronor för medlem och som bedriva jämväl annan verksamhet än livförsäkringsverksamhet: för

all inkomst, som belöper på annan än till livförsäkring hänförlig verksamhet;

I) här i riket bosatt fysisk person, som under vistelse utomlands åtnjutit avlöning eller annan därmed jämförlig förmån på grund av anställning där annat än hos svenska staten, svensk kommun eller ombord på svenskt fartyg eller svenskt, danskt eller norskt luftfartyg: för inkomst, som avses i 54 § första stycket h) kommunalskattelagen; m)

allmänna pensionsfonden: för sådan inkomst som ej härflutit av medel, som förvaltas av fjärde fondstyrelsen.

Riksskatteverket må,om särskilda skäl därtill äro, efter ansökan förklara, att förening eller stiftelse, som har till huvudsakligt ändamål att främja

SkU 1976/77:45

20 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

nordiskt samarbete, i fråga om skatt- nordiskt samarbete, i fråga om skattskyldighet eller eljest vid tillämpning skyldighet eller eljest vid tillämpning

av denna lag skall anses jämställd av denna lag skall anses jämställd

med stiftelse ellerförening, som ovan med förening eller stiftelse, som ovan

i första stycket vid/)angives. Sådant i första stycket vid ./) respektive g)

beslut må, när omständigheterna det angives. Sådant beslut må, när

föranleda, av riksskatteverket åter- omständigheterna det föranleda, av

kallas. Över beslut, som riksskatte- riksskatteverket återkallas. Över be verket

meddelat enligt detta stycke, slut, som riksskatteverket meddelat

må klagan icke föras. enligt detta stycke, må klagan icke

föras.

Att personer, om vilka i 18 $ förmäles, äro frikallade från skattskyldighet för vissa inkomster, framgår av bestämmelserna i samma paragraf.

8 S3

Skattskyldig fysisk person, som varit här i riket bosatt under beskattningsåret, äger att å den taxerade inkomsten åtnjuta statligt grundavdrag, varvid 48 tj 2 och 3 mom. samt 49 S kommunalskattelagen skola äga motsvarande tillämpning.

Förening, som är hänförlig under 53 § I mom. första stycket e) kommunalskattelagen, äger att från den taxerade inkomsten åtnjuta statligt grundavdrag med 2 000 kronor.

9 S

2 morn.4 För skattskyldig fysisk person, som varit här i riket bosatt under hela eller någon del av beskattningsåret, utgöres den beskattningsbara inkomsten av den taxerade inkomsten, minskad med det statliga grundavdrag, vartill den skattskyldige är berättigad. Den beskattningsbara inkomsten skall angivas i helt hundratal kronor, så att överskjutande belopp, som icke uppgår till helt hundratal kronor, bortfaller.

Finnes skattskyldigs skatteförmåga hava varit väsentligen nedsatt av anledning, varom i 50 ij 2 mom. andra, tredje eller fjärde stycket kommunalskattelagen (1928:370) förmäles, må efter taxeringsnämndens eller, om besvär anförts eller ock särskild framställning därom gjorts senast den 30juni året näst efter taxeringsåret, skatterättens beprövande den skattskyldiges taxerade inkomst minskas, förutom med statligt grundavdrag, med ytterligare avdrag enligt bestämmelserna i nämnda lagrum.

3 Senaste lydelse 1970:163.

4Senaste lydelse 1975:313.

SkU 1976/77:45

21 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Vad härefter återstår avrundas nedåt till helt hundratal kronor och utgör för skattskyldig, som nu nämnts, beskattningsbar inkomst.

För förening, som äger räll till grundavdrag enligt 8 §, utgöres den beskattningsbara inkomsten av den taxerade inkomsten minskad med statligt grundavdrag.

Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift på den utkommit från trycket i Svensk författningssamling, och tillämpas forsta gången på beskattningsår för vilket taxering i forsta instans sker år 1979.

SkU 1976/77:45

3¶Förslag till

Lag om ändring i taxeringslagen (1956:623)

Härigenom föreskrives att 33 $ taxeringslagen (1956:623)' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

33 $

Är stiftelse eller förening helt eller delvis frikallad från skattskyldighet, skall i fall som nedan angivas särskild uppgift avlämnas rörande inkomst och förmögenhet, som icke i självdeklaration uppgivits till beskattning.

Uppgiftsskyldighet, som i första stycket sägs, åligger

1) pensionsstiftelse som avses i lagen om tryggande av pensionsutfästelse m. m.,

2) personalstiftelse som avses i lagen om tryggande av pensionsutfästelse m. m. med ändamål uteslutande att lämna understöd vid arbetslöshet, sjukdom eller olycksfall,

3) stiftelse som har till huvudsakligt ändamål att under samverkan med militär eller annan myndighet stärka rikets försvar,

4) stiftelsesom härtill huvudsakligt ändamål att, utan begränsning till viss familj, vissa familjer eller bestämda personer, främja vård och uppfostran av barn eller lämna understöd för beredande av undervisning eiler utbildning eller utöva hjälpverksamhet bland behövande eller främja vetenskaplig forskning,

5) förening som, ulan all den i sin 5) förening, som är hän förlig under

verksamhet tillgodoser medlemmar- 53 § 1 mom. första stycket e) kommu nas

ekonomiska intressen, huvudsak- nalskattelagen, ävensom

ligen verkar för ändamål av den art, som angivits vid 3) eller 4), ävensom

6) stiftelse och förening, som avses i 53 § 1 mom. andra stycket kommunalskattelagen eller 7 fj andra stycket lagen om statlig inkomstskatt.

Uppgift avfattas å blankett enligt Uppgift avfattas å blankett enligt fastställt formulär och skall upptaga fastställt formulär. Blanketten eller

inkomster och utgifter under räken- bilaga till denna skall upptaga

skapsår, som gått till ända närmast inkomster och utgifter under räken före

den 1 mars under taxeringsåret, skapsår, som gått till ända närmast

samt tillgångar och skulder vid före den 1 mars under taxeringsåret,

nämnda räkenskapsårs början och samt tillgångar och skulder vid

slut, ävensom upplysning om de nämnda räkenskapsårs början och

omständigheter, vilka anses böra slut, ävensom upplysning om de

föranleda frikallelse från skattskyl- omständigheter, vilka anses böra

dighet. föranleda frikallelse från skattskyl dighet.

1¶Lagen omtryckt 1971:399. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:773.

SkU 1976/77:45

23 Föreslagen lydelse

Uppgift avlämnas varje år senast den 31 mars i den ordning som anges i 35# i fråga om självdeklaration, där icke skattechefen på därom gjord framställning medgivit befrielse för viss tid från nämnda skyldighet. Sådant medgivande får, när omständigheterna det föranleda, återkallas. Över beslut, som skattechefen meddelat enligt detta stycke, får talan icke Joras.

Det åligger stiftelse eller förening, som i denna paragraf avses, att efter anmaning meddela de ytterligare upplysningar, som kunna erfordras för bedömandet av stiftelsens eller föreningens skattskyldighet.

Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift på den utkommit från trycket i Svensk författningssamling, och tillämpas första gången på beskattningsår för vilket taxering i första instans sker år 1979.

Nuvarande lydelse

Uppgift avlämnas varje år senast den 31 mars till länsstyrelsen i det län, där stiftelsens eller föreningens förvaltning huvudsakligen utövats, där icke skattechefen på därom gjord framställning medgivit befrielse tills vidare från nämnda skyldighet.

SkU 1976/77:45

24 Motionerna

I detta betänkande behandlas

dels den med anledning av propositionen väckta motionen 1976/77:1583 av herr Svanström (c) vari hemställs att riksdagen gör sådana kompletteringar av lagtext och anvisningar att det klart framgår att hembygdsrörelsen ingår i de allmännyttiga ändamål som befrias från skatt enligt propositionens förslag; dets

den vid 1975/76 års riksmöte väckta motionen 1975/76:1000 av herr Magnusson i Borås m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär utredning om rätt för handikapporganisation att få göra avdrag från sina beskattningsbara inkomster för omkostnader i sin egentliga hjälpverksamhet; dels

de vid allmänna motionstiden väckta motionerna

1976/77:316 av fru Eliasson (c) och herr Stjernström (c) vari hemställs att riksdagen ger regeringen i uppdrag att vidta åtgärder för att få till stånd likvärdiga villkor för svenska kyrkan och trossamfunden när det gäller arvsskatt på kvarlåtenskap, testamenterad till missionsverksamhet;

1976/77:1017 av fru Andrén (fp) och fröken Hörlén (fp) vari hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om en utredning med syfte att befria de fria samfunden - innefattande även deras regionala och lokala organisationer - från skyldigheten att erlägga arvsskatt;

1976/77:1024 av herr Johansson i Skärstad m. fl. (c,m) vari hemställs att riksdagen hos regeringen begäratt frågan om likvärdiga villkor för svenska kyrkan och trossamfunden i vad gäller arvs- och gåvoskatt blir föremål för prövning.

Utskottet

Förslagets allmänna inriktning

Ideella föreningar och stiftelser är i allmänhet skattskyldiga för all inkomst. Härifrån gäller undantag för vissa sammanslutningar av speciell karaktär - 53 § 1 mom. första stycket c) och d) KL - och för sammanslutningar med ett i så hög grad allmännyttigt ändamål att skattelättnader ansetts motiverade - punkten e) nämnda lagrum. Till sådana allmännyttiga sammanslutningar räknas trossamfund, som utövar kyrklig verksamhet, sjukvårdsinrättningar e. d. som inte drivs i vinstsyfte samt stiftelser och föreningar med ändamål att stärka rikets försvar, att främja vård och uppfostran av barn, att lämna understöd för undervisning eller utbildning, att utöva hjälpverksamhet bland behövande eller att främja vetenskaplig forskning. Sistnämnda kvalificerat allmännyttiga föreningar och stiftelser skall i princip erlägga inkomstskatt endast för inkomst av rörelse. Därutöver utgår kom -

SkU 1976/77:45

munalskatt för inkomst av fastighet som utnyttjats för annat ändamål än aen ideella verksamheten. Förmögenhetsskatt utgår endast på tillgångar som lagts ned i rörelse.

I propositionen föreslås att ideella föreningar, som har ett i vidare mening allmännyttigt ändamål, under vissa förutsättningar skall erhålla motsvarande skattelättnader. Till denna kategori hänförs föreningar med bl. a. religiösa, välgörande, sociala, politiska, konstnärliga och idrottsliga ändamål. Samtidigt föreslås vissa ändringar i övrigt. Det skattefria området utvidgas till att avse även rörelse- och fastighetsinkomster som har en naturlig anknytning till föreningens allmännyttiga ändamål eller som hänför sig till verksamhet som av hävd brukar utnyttjas som finansieringskälla för ideellt arbete. Dessutom föreslås ett grundavdrag på 2 000 kr. Härutöver innehåller propositionen vissa förslag av företrädesvis teknisk natur.

Propositionen grundar sig på föreningsskatteutredningens betänkande (Ds Fi 1975:15) Beskattning av ideella föreningar och överensstämmer i väsentliga delar med utredningens förslag. Skillnaden ligger i behandlingen av föreningar med rörelse- och fastighetsinkomster, där utredningens förslag skulle ha inneburit vissa ej godtagbara tröskeleffekter.

Som framhålls i propositionen har beskattningsreglerna för ideella föreningar under den senaste 25-årsperioden varit i stort sett oförändrade. Gränsdragningen mellan oinskränkt och inskränkt skattskyldighet framstår numera som godtycklig, och utformningen av reglerna ger upphov till åtskilliga gränsdragningsproblem och andra svårlösta skattefrågor.

Det framlagda förslaget tillgodoser enligt utskottets uppfattning berättigade anmärkningar som riktats mot gällande regler. Det nya systemet innebär att reglerna blir likformiga för samtliga föreningar med allmännyttigt ändamål och medför också andra förbättringar såväl för föreningarna som för beskattningsmyndigheterna. Så kommer t. ex. ett stort antal allmännyttiga föreningar med låg inkomst och förmögenhet att befrias från skattskyldighet härför. Förslaget innebär också väsentliga förenklingar genom en från flera synpunkter lämpligare gränsdragning mellan skattepliktiga och ej skattepliktiga inkomster, så att rörelseinkomster, som ingår som ett naturligt led i den ideella verksamheten eller som utgör en normal finansieringskälla för denna verksamhet, kommer att undantas från beskattning.

Vid remissbehandlingen har anförts att utredningsförslaget ger upphov till nya svårigheter. Dessa invändningar har till en del kunnat tillgodoses i propositionen. Kvar står framför allt att de nya reglerna för allmännyttiga föreningar medför vissa gränsdragningsproblem gentemot allmännyttiga stiftelser, vilket undviks i det nuvarande systemet, och att begreppet allmännyttigt ändamål är så obestämt att avgränsningsproblem uppstår. Det nu aktuella förslaget har också viss beröring med andra skattefrågor som f. n. är under utredning, t. ex. frågan om avdragsrätt för bidrag till organisationer med allmännyttigt ändamål.

I och för sig kan det ifrågasättas om inte samtliga frågor som rör or -

SkU 1976/77:45

ganisationer med allmännyttigt ändamål bort tas upp till en samlad bedömning. Det kan givetvis framstå som stötande att en förmögenhet och avkastningen därav kan träffas av beskattning om den ingår i en allmännyttig stiftelse men går fri från skatt hos en ideell förening med samma ändamål. Beträffande kapital, som förvaltas av ideella föreningar, är det också många gånger svårt att avgöra om kapitalet uppgått i föreningens egen förmögenhet eller om det skall betraktas som en självständig stiftelse. Dessa gränsdragningsproblem har emellertid såvitt utskottet kan bedöma inte sådan omfattning att angelägna ändringar för de ideella föreningarna f. n. bör anstå. Frågan om stiftelsernas beskattning är nämligen delvis av komplicerad natur och inrymmer problem av annan karaktär än som uppkommer beträffande beskattningen av de ideella föreningarna. Härmed sammanhängande frågor ingår i företagsskatteberedningens (Fi 1970:77) utredningsuppdrag. Därtill kommer att stiftelseutredningen (Ju 1975:01) prövar grundläggande frågor om stiftelsernas ställning i civilrättsligt hänseende. Med hänsyn härtill är det också uteslutet att nu ompröva stiftelsebeskattningen. Som departementschefen anfört bör denna fråga tas upp när pågående utredningsarbete avslutats. Frågan om avdragsrätt för bidrag till allmännyttiga organisationer och andra skattefrågor som f. n. är under utredning har enligt utskottets uppfattning inte sådan karaktär att de påverkar ställningstagandena till inkomst- och förmögenhetsbeskattningen av de allmännyttiga föreningarna.

I och för sig kan det beklagas att begreppet allmännyttigt ändamål har en svävande innebörd och kommer att medföra gränsdragningsproblem särskilt i inledningsskedet. Det ligger emellertid i sakens natur att ändamål, som enligt allmän uppfattning är allmännyttiga, inte på ett entydigt sätt kan avgränsas från ändamål som inte har denna karaktär. Enligt utskottets uppfattning torde motsvarande problem uppstå hur man än drar den nya gränsen. Den föreslagna utformningen av detta begrepp innebär emellertid - som anförs i propositionen - att det i de allra flesta fall inte torde behöva råda något tvivel i frågan om detta krav är uppfyllt eller ej, och vägledning kan också hämtas från den praxis som utbildats vid tolkningen av motsvarande frågor inom arvs- och gåvobeskattningen. Därtill kommer att föreningens karaktär givetvis måste bedömas med hänsyn till ett flertal faktorer, och att föreningar med ändamål som står på gränsen många gånger torde komma att falla utanför skattebefrielsen därför att övriga krav som uppställts för förmånsbehandlingen inte uppfyllts. Utskottet återkommer till dessa detaljfrågor i det följande.

Av det anförda framgår att utskottet tillstyrker att beskattningen av allmännyttiga ideella föreningar nu läggs om och att utskottet ansluter sig till den föreslagna inriktningen av reformen.

Detaljutformningen

Enligt propositionen skall en ideell förening, som uppfyller det vidsträckta allmännyttighetsbegreppet i 38 $ lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt

SkU 1976/77:45

(AGL), helt eller delvis frikallas från skattskyldighet. Det är emellertid inte tillräckligt att föreningen har till huvudsakligt syfte att främja allmännyttiga ändamål. Föreningen skall också i sin verksamhet uteslutande eller så gott som uteslutande tillgodose ett sådant ändamål och driva en verksamhet som skäligen svarar mot avkastningen av föreningens tillgångar. Syftet får inte vara att främja medlemmarnas eller andra bestämda personers ekonomiska intressen. Vidare skall en förening vara öppen för att en förmånsbehandling skall komma i fråga, vilket innebär att medlemskap i princip skall kunna erhållas av envar.

Bestämmelserna i 38 § AGL innebär skattebefrielse för sådana sammanslutningar som har till ”huvudsakligt syfte att främja religiösa, välgörande, sociala, politiska, konstnärliga, idrottsliga eller andra därmed jämförliga eller eljest kulturella ändamål”. Dessa bestämmelser har överförts till 53 § 1 mom. första stycket e) KL såsom en komplettering av nuvarande regler angående inkomstbeskattningen genom hänvisning till en ny anvisningspunkt angående beskattningen av ideella föreningar. I samband härmed har bestämmelserna omredigerats.

Den föreslagna lagstiftningen avser som redan nämnts att - med de begränsningar som ligger i det nyss anförda - täcka samtliga de ändamål som avses i 38 § AGL. Till de ideella föreningar som kan förmånsbehandlas vid inkomstbeskattningen hör alltså sådana i 38 i; AGL uttryckligen angivna föreningar som folketshusföreningar, bygdegårdsföreningar eller andra liknande sammanslutningar, som har till främsta syfte att anordna eller tillhandahålla allmän samlingslokal, samt föreningar med huvudsakligt ändamål att främja landets näringsliv. Skattebefrielsen enligt 38 § AGL omfattar i motsats till förslaget i propositionen endast svensk juridisk person. I sammanhanget kan också nämnas att 38 § AGL omfattar vissa juridiska personer, som inte berörs av den föreslagna lagstiftningen, nämligen kommuner och vissa sammanslutningar för vilka undantag från inkomstbeskattning gäller enligt 53 § 1 mom. första stycket c) och d) KL och registrerade understödsföreningar.

I motionen 1976/77:1583 begärs sådana kompletteringar av författningstexten att det klart framgår att hembygdsrörelsen befrias från skatt.

Av vad utskottet nyss anfört framgår att hembygdsvårdande syften innefattas i de allmännyttiga ändamålen, på samma sätt som givetvis gäller för folketsparkföreningar och liknande. Utskottet utgår från att något förtydligande härav inte erfordras och avstyrker motionen med hänvisning också till den önskvärda anknytningen till utformningen av bestämmelserna inom arvs- och gåvobeskattningen.

Som utskottet redan berört har begreppet ”allmännyttigt ändamål” en svävande innebörd som får tolkas med ledning av gällande praxis på arvsoch gåvobeskattningens område. Detta torde innebära att verksamhet som från allmän synpunkt är värd att stödja kan omfattas av befrielsen. Ett

SkU 1976/77:45

allmännyttigt ändamål skall således normalt kunna anses föreligga när ändamålet ligger inom ramen för den nyss återgivna exemplifieringen, men givetvis kan också andra fall förekomma där syftet är allmännyttigt i den angivna bemärkelsen och där föreningen även i övrigt uppfyller de fastställda kraven. Har ändamålet däremot en alltför säregen karaktär, torde en förmånsbehandling i allmänhet inte kunna komma i fråga, och detsamma gäller givetvis ändamål som direkt strider mot vad som är acceptabelt från allmän synpunkt. Det bör också framhållas att frågan, om ändamålet kan anses som allmännyttigt eller ej, inte kan bedömas enbart med hänsyn till stadgarnas innehåll. En mer generell bedömning erfordras givetvis mot bakgrund av föreningens allmänna karaktär och inriktning.

Kravet att verksamheten inte får syfta till att tillgodose medlemmarnas ekonomiska intressen innebär - som framhålls i propositionen - att fackföreningar, branschföreningar och liknande inte omfattas av skattebefrielsen. Hit torde också hänföras föreningar som i första hand tillgodoser medlemmarnas samlarintressen. Som exempel på andra föreningar som i allmänhet inte kommer att kunna hänföras till den förmånsbehandlade kretsen kan nämnas vanliga villaägarföreningar och sällskapsföreningar. I sammanhanget kan nämnas att sådana föreningar som t. ex. fiskevårdsföreningar ibland kan inta en mellanställning. En ideell förening av detta slag kan utgöras av en sammanslutning av fiskevattenägare för deras gemensamma intressen och torde inte kunna omfattas av skattebefrielsen. Föreningen kan emellertid också vara en sammanslutning som arrenderar fiskevatten åt sina medlemmar. Även om föreningen därigenom bereder vissa förmåner åt medlemmarna torde i sådana fall skattebefrielse komma i fråga t. ex. om ändamålet huvudsakligen är att främja sportfiske och medlemskretsen inte är alltför snäv. I propositionen anförs också att föreningar, som bl. a. har till ändamål att tillhandahålla medlemmarna tjänster eller varor till reducerade priser, under vissa omständigheter torde kunna erhålla skattebefrielse när detta tillhandahållande innebär ett direkt fullföljande av föreningens allmännyttiga ändamål. Skattefriheten skall givetvis inte komma i fara om förmånerna till medlemmarna utgör endast ett obetydligt inslag i föreningens verksamhet. Med anledning av de exempel som anförs i propositionen i detta hänseende vill utskottet framhålla att skattefrågan i dessa fall torde böra bedömas med ledning av flera faktorer, såsom verksamhetens allmänna inriktning och personkretsens sammansättning och omfattning.

Bland förutsättningarna för skattefrihet ingår bl. a. att föreningen också drivit en faktisk verksamhet, som uteslutande eller så gott som uteslutande tillgodoser ett allmännyttigt ändamål och som skäligen svarar mot avkastningen av föreningens tillgångar. Liknande bestämmelser återfinns f. n. i punkt 8 av anvisningarna till 53 § KL, och praxis innebär att i genomsnitt minst 80 % av nettoavkastningen måste användas för det ideella ändamålet. Syftet med detta fullföljdsrekvisit är bl. a. att undantagen från skatteplikt

SkU 1976/77:45

motiverats av att allmännyttiga organisationer skall kunna utnyttja bl. a. kapitalinkomster för det allmännyttiga ändamålet men däremot inte för att underlätta kapitalbildning, även om avkastningen av det ansamlade kapitalet i en framtid skall gå till allmännyttiga ändamål. FullfÖljdsrekvisitet begränsar också risken för att ideella föreningar utnyttjas i skatteundandragande syfte.

I propositionen föreslås också att dispens skall kunna lämnas från fullföljdsrekvisitet under en femårsperiod, om föreningen avser att genomföra en större investering. Dispensrätten begränsas till förvärv av fastigheter eller anläggningar och till mer omfattande reparationsarbeten m. m. på fastigheter avsedda för föreningens ideella verksamhet. Om föreningen inte uppfyller villkoren för dispensen skall föreningen under vissa förutsättningar kunna efterbeskattas.

Utskottet har inte något att erinra mot dessa förslag eller mot vad som i propositionen anförts om vilka slags inkomster som bör beaktas vid bedömningen av frågan om fullföljdsrekvisitet uppfyllts. Utskottet instämmer också i den i propositionen framförda uppfattningen att en förening inte bör kunna hävda att kostnaderna för den allmännyttiga verksamheten finansieras uteslutande med avkastningen av föreningens tillgångar och att föreningen därför kan lägga övriga inkomster till kapitalet. Mot det exempel som lämnats i propositionen torde emellertid vissa invändningar kunna riktas. Exemplet utgår från en proportioneringsmetod enligt vilken kostnaderna för den allmännyttiga verksamheten slås ut på exempelvis avkastning av fastighets- och kapitalinkomster samt på medlemsavgifter och allmänna kommunala bidrag i förhållande till storleken av dessa inkomster. Det kan framhållas att kommunala bidrag till en allmännyttig förening åtminstone i allmänhet utgår för speciella ändamål. Det torde i sådana fall ligga nära till hands att avräkna bidraget från de kostnader för vilka bidraget utgått. Metoden är inte heller invändningsfri i fråga om medlemsavgifter. Inte heller i dessa hänseenden bör man enligt utskottets uppfattning frångå den skälighetsbedömning som förutsätts i författningstexten.

1 propositionen anförs också att en lämplig utgångspunkt för bedömningen av fullföljdsrekvisitet bör vara att minst 80 % av avkastningen skall användas för det ideella ändamålet, räknat som ett genomsnitt över en period av inemot fem år. Detta uttalande ansluter sig till den praxis som tillämpas på området, dock att en fast femårsperiod hittills inte kunnat urskiljas. Utskottet vill forsin del inte utesluta att ifrågavarande genomsnittsbedömning i vissa fall bör kunna omfatta en längre tidsperiod. Denna fråga sammanhänger delvis med dispensregelns utformning. Av vad som nyss anförts framgår att dispensmöjligheterna inte omfattar medel som reserveras för reparation av uthyrd fastighet. En ideell förening bör givetvis i rimlig omfattning kunna avsätta medel exempelvis för planerade omfattande reparationer även av uthyrd fastighet, utan att förmånsbehandlingen med nödvändighet omintetgörs därför att kostnaderna ligger längre fram i tiden än

SkU 1976/77:45

fem år. Därtill kommer att vissa allmännyttiga föreningar torde ha kostnader som varierar starkt från år till år. Detsamma kan gälla i fråga om deras möjligheter att erhålla bidrag till verksamheten från det allmänna eller från andra håll. I sådana fall bör enligt utskottets uppfattning en mer generös bedömning kunna komma i fråga, om det står klart att föreningen sett på sikt disponerar minst 80 % av sina inkomster för sitt allmännyttiga ändamål och att man i det aktuella fallet kan bortse från skatteflyktsaspekter. Enligt utskottets uppfattning bör det ankomma på de tillämpande myndigheterna att med ledning av hittillsvarande praxis bedöma även denna fråga med hänsyn till vad som i det enskilda fallet kan anses som skäligt.

Propositionen innehåller - som nämnts tidigare - vissa nyheter i fråga om fastighets- och rörelseinkomster. Om föreningens inkomster av detta slag har en naturlig anknytning till föreningens allmännyttiga ändamål eller om inkomsterna hänför sig till verksamhet som av hävd brukar utnyttjas som finansieringskälla för ideellt arbete, skall de i fortsättningen undantas från skatteplikt. Här avses dels inkomster i form av entréavgifter, hyror för upplåtelse av lokaler för allmännyttigt ändamål och andra intäkter av verksamhet som utgör ett direkt led i det ideella arbetet, dels inkomster genom anordnande av bingo, fester, insamlingskampanjer m. m.

Utskottet har redan framhållit att propositionen i denna del medför förenklingar och en lämpligare gränsdragning mellan skattepliktiga och ej skattepliktiga inkomster. Förslaget tillgodoser också syftet med det i motionen 1975/76:1000 framställda yrkandet angående möjligheter för handikapporganisationer att få göra avdrag för utgifter i sin hjälpverksamhet från sådan inkomst som f. n. är skattepliktig men som nu kommer att undantas från beskattning. Vidare kan nämnas att Barnens Dags Förening i Stockholm i en skrivelse till utskottet tagit upp frågan hur den mer eller mindre kontinuerliga tivoliverksamhet, som föreningen bedriver i viss anslutning till sin ideella verksamhet och vars inkomst tillfaller föreningen, skall behandlas vid beskattningen. Enligt utskottets bedömning omfattas även tivoliverksamhet i sådana fall av den föreslagna skattebefrielsen.

Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen i princip och avstyrker motionen 1975/76:1000 i den mån den inte blivit tillgodosedd.

1 speciella fall kan emellertid denna detaljfråga medföra vissa tekniska problem.

Gällande regler innebär att föreningar, som f. n. förmånsbehandlas enligt 53 S 1 mom. första stycket e) KL, är skattskyldiga för inkomst av rörelse och - vid taxeringen till kommunalskatt - i princip också för inkomst av fastighet. Byggnader som tillhör sådan förening är emellertid undantagna från skatteplikt om de är avsedda för föreningens verksamhet som sådan. Om fastigheten begagnas för det avsedda ändamålet går inkomsten fri från skatt, medan däremot kommunalskatt utgår på inkomst av uthyrning för annat ändamål. Liknande regler gäller också för byggnader som tillhör nyk -

SkU 1976/77:45

terhetsföreningar, men dessa föreningar beskattas f. n. för all annan inkomst i full utsträckning.

Att inkomst, som f. n. är skattepliktig, i vissa fall kommer att gå fri från skatt innebär som en allmän regel givetvis skattelättnader för föreningarna. Som framgår av propositionen kan emellertid också skatteskärpningar uppkomma i vissa fall, t. ex. om en allmännyttig förening har en rörelse som går med vinst och som fortfarande kommer att vara skattepliktig och en rörelse som går med förlust och som enligt förslaget blir undantagen från skatteplikt. Underskottet kan f. n. kvittas mot överskottet, men underskott i en skattefri verksamhet är inte avdragsgillt. För att minska risken för skatteskärpningar i enstaka fall föreslås i propositionen ett generellt grundavdrag på 2 000 kr. för de allmännyttiga föreningarna, varigenom man också vinner den fördelen att skattepliktiga fastighets- eller rörelseinkomster av begränsad storlek inte föranleder någon skattedebitering.

Förhållandena ter sig olika från fall till fall, och vissa skatteskärpningar och andra ej avsedda effekter torde - som framhålls i propositionen - inte kunna undvikas i speciella fall. Utskottet instämmer därför i syftet med det föreslagna grundavdraget om 2 000 kr.

Utskottet har också övervägt andra metoder för att ytterligare begränsa de angivna olägenheterna. De aktuella problem som utskottet funnit skäl att uppmärksamma berör framför allt nykterhetsföreningar och andra föreningar som bedriver biografrörelse i egna samlingslokaler. En sådan rörelse torde i allmänhet falla in under föreningens ideella, allmännyttiga verksamhet och gå fri från skatt men kan i vissa fall anses ha sådan karaktär att utformningen i propositionen medför att den kommer att beskattas. Verksamheten är emellertid i sådana fall, som det här är fråga om, enligt utskottets uppfattning en så allmänt förekommande finansieringskälla för den ideella verksamheten att dessa föreningar generellt bör kunna undantas från beskattning härför på samma sätt som kommer att gälla för vissa andra traditionella finansieringskällor. Utskottets förslag föranleder ett tillägg till anvisningarna till 54 $ KL. Utskottet utgår samtidigt från att regeringen har sin uppmärksamhet riktad på denna fråga så att reglerna inte kan komma att utnyttjas på ett sätt som inte varit avsikten. De närmare erfarenheterna får utvisa om en översyn av detta detaljproblem erfordras.

Mot de delar av propositionen, som inte närmare berörts i det föregående, har utskottet inte något att erinra. Utskottet föreslår dock - utöver det tillägg till anvisningarna till 54 § KL, som utskottet nyss förordat - en ändring av redaktionell karaktär i 7 S lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt. Utskottet tillstyrker således de i propositionen föreslagna åtgärderna. Med hänsyn till lagstiftningens genomgripande karaktär och förutsedda svårigheter av praktisk natur vill utskottet framhålla vikten av att regeringen noga följer tillämpningen av reglerna och föreslår de ändringar som kan bli erforderliga.

SkU 1976/77:45

32 Befrielse från arvsskatt för allmännyttiga stiftelser m. m.

Staten, vissa stiftelser och andra sammanslutningar som ansetts främja ett i särskilt hög grad allmännyttigt ändamål är enligt 3 § AGL befriade från såväl arvsskatt som gåvoskatt. Skattebefrielsen för staten omfattar bl. a. svenska kyrkan i egenskap av statsorgan men inte de lokala församlingarna. Andra allmännyttiga stiftelser och föreningar är enligt 38 § AGL befriade från gåvoskatt men inte från arvsskatt. Hit hör sådana sammanslutningar som främjar religiösa, välgörande eller andra allmännyttiga ändamål. Arvsskatten utgår i dessa fall enligt skatteklass lil med maximalt 30 % av vad som överstiger 30 000 kr.

I motionen 1976/77:1024 yrkas en prövning av frågan om likställighet mellan svenska kyrkan och trossamfunden i övrigt vid arvsbeskattningen. Ett likartat yrkande framställs i motionen 1976/77:316 men yrkandet är där begränsat till testamentslott som utgår till missionsverksamhet. Utredningsyrkandet i motionen 1976/77:1017 syftar till att de fria trossamfunden skall befrias från arvsskatt.

Olika uppfattningar kan råda i frågan hur en önskad likställighet vid arvsbeskattningen bör åstadkommas mellan svenska kyrkan och övriga trossamfund. Syftet kan givetvis uppnås genom ett särskilt undantag för samtliga trossamfund, såsom ett led i en allmän befrielse för samtliga sammanslutningar, som redan nu är befriade från gåvoskatt, eller genom att underkasta även svenska kyrkan arvsbeskattning. Vid behandlingen av motsvarande motionsyrkanden senare år har emellertid inom utskottet nåtts enighet om att frågan om en ökad likställighet i detta hänseende borde prövas av regeringen i samband med ställningstagandet till föreningsskatteutredningens förslag. Av propositionen framgår att utredningen om avdragsrätt för gåvor till ideella och humanitära ändamål numera fått i uppdrag att i det betänkande, som utredningen skall avlämna till sommaren, lägga fram förslag i frågan. Utskottet delar departementschefens uppfattning att frågan lämpligen bör bli föremål för remissbehandling och förutsätter att utredningsförslaget kommer att prövas förutsättningslöst. Utskottet finner f. n. inte skäl att ta ställning till de lösningar som kan aktualiseras. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motionerna 1976/77:316, 1017 och 1024.

Utskottet hemställer

A. att riksdagen med avslag på motionerna 1975/76:1000 och 1976/77:1583 i den mån de inte kan anses tillgodosedda genom vad utskottet anfört antar vid propositionen fogade förslag till

SkU 1976/77:45

1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) med den ändringen att punkt 4 av anvisningarna till 54 $ erhåller följande såsom utskottets förslag betecknade lydelse:

Anvisningar till 54 $

R ege ringens förslag

Utskottets.förslag

4. Förening, som ideellt arbete.

Inkomst som allmännyttiga ändamål.

Till verksamhet som av hävd utnyttjats för att finansiera ideellt arbete räknas anordnande av bingo och andra lotterier, fester, basarer, försäljnings- och insamlingskampanjer samt sådan biografrörelse som bedrivs av nykterhetsförening eller förening med huvudsakligt ändamål att tillhandahålla allmänna samlingslokaler. Detsamma gäller verksamhet som består i att en förening upplåter reklamutrymme på klubbdräkter eller i föreningens samlingslokaler e. d.

2. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt med den ändringen att 7 $ erhåller följande såsom utskottets förslag betecknade lydelse:

7 §

Från skattskyldighet

för all inkomst;

0 förening som är hänförlig under 53 $ 1 mom. första stycket e) kommunalskattelagen:för all inkomst utom sådan inkomst av rörelse för vilken föreningen är skattskyldig enligt punkt 4 av anvisningarna till 54 S nämnda lag;

än understödsförening: för all inkomst;

0 förening som är hänförlig under

53 S 1 mom. första stycket e) kommunalskattelagen: för

ali inkomst utom sådan inkomst av rörelse för vilken föreningen icke ärfrikalladfrån skattskyldighet enligt punkt 4 av anvisningarna till

54 nämnda lag; fjärde fondstyrelsen.

icke föras, samma paragraf.

g) annan juridisk -- Riksskatteverket må Att personer

SkU 1976/77:45

3. lag om ändring i taxeringslagen (1956:623);

B. avslår motionerna 1976/77:316, 1017 och 1024 i den mån de inte är tillgodosedda genom vad utskottet anfort.

Stockholm den 11 maj 1977

På skatteutskottets vägnar ERIK WÄRNBERG

Näivarcinde: herrar Wärnberg (s), andre vice talmannen Magnusson (m), Andersson i Knäred (c), Kristenson (s), Josefson (c), Johansson i Jönköping (s). Hörberg (fp). Carlstein (s), Sundkvist (c), Söderström (m), fru Normark (s), Olsson i Järvsö* (c). Boström (s), Forslund (s) och Gustafsson i Borås* (fp).

*Ej närvarande vid betänkandets justering.

GOTAB 53897 Stockholm 1977