Statliga företag

Näringsutskottets betänkande 1989/90:NU35

Statliga företag

1989/90

NU35

Ärendet

I detta betänkande behandlas

dels proposition 1989/90:88 om vissa näringspolitiska frågor, såvitt gäller statligt företagande,

dels proposition 1989/90:109 om vissa aktiefrågor för Procordia AB, dels — helt eller delvis — sex motioner som har väckts med anledning av proposition 1989/90:88,

dels — helt eller delvis — fem motioner som har väckts med anledning av proposition 1989/90:109,

dels — helt eller delvis — nio motioner från allmänna motionstiden om statliga företag.

Statssekreterare Olof Rydh, industridepartementet, och advokat Claes Beyer, som företrädare för AB Volvo, har inför utskottet besvarat frågor kring bestämmelser om hembudsskyldighet i det aktieägaravtal som ingåtts mellan staten och Volvo om nyemission i Procordia AB. Svenska industritjänstemannaförbundet har i en skrivelse till utskottet lämnat synpunkter på avtalet. Från industridepartementet (statssekreterare Rydh) har inkommit en skrivelse om pensionsgaranti för FFV AB.

Övriga delar av proposition 1989/90:88 behandlas i ett betänkande (1989/90:NU30) om näringspolitik, vilket avlämnas senare under våren 1990.

Sammanfattning

Förslag i proposition 1989/90:109 om att regeringen skall medverka till att statens aktieägande i Procordia AB minskar genom en föreslagen nyemission i bolaget tillstyrks av utskottet, dock under förutsättning att ett upprättat aktieägaravtal mellan staten och AB Volvo ändras så att staten i framtiden inte hindras att — om den så önskar — sälja resterande aktier i Procordia till anställda i företaget eller en bredare allmänhet. Från olika utgångspunkter avstyrks förslaget i tre reservationer (c; vpk; mp).

1 Riksdagen 1989190. 17 sami. Nr 35

Utskottet ansluter sig vidare till den syn på statligt företagande som kommer till uttryck i proposition 1989/90:88 och som innebär att staten även fortsättningsvis skall ha en viktig roll som ägare av företag inom såväl basindustrierna som andra branscher. Staten bör avyttra huvuddelen av sin affärsverksamhet, anförs det i en reservation (m, fp, c), och i en annan (mp) begärs att de statliga företagens roll skall klargöras.

Förslag i den sistnämnda propositionen om att statens aktier i tio företag — bl.a. ASSI, Celsius Industrier AB, LKAB och Procordia — skall överföras till ett särskilt förvaltningsaktiebolag tillstyrks. Emellertid anser utskottet att det erfordras klarare riktlinjer för i vilka fall det nya bolaget kan avyttra statens aktier utan riksdagens hörande; regeringen bör återkomma till riksdagen i denna fråga. I två reservationer (m, fp, c; mp) avvisas förslaget om bildande av ett förvaltningsbolag. Utskottet tillstyrker också, i motsats till vänsterpartiet kommunisternas och miljöpartiet de grönas företrädare i utskottet, att affärsverket FFV ombildas till aktiebolag.

Utskottet avstyrker även ett antal motioner om statliga företag från allmänna motionstiden. Med ett undantag följs dessa upp i reservationer. En förteckning över alla reservationer — med partibeteckningar

— finns i innehållsförteckningen (s. 48 f.).

Proposition 1989/90:88 Huvudsakligt innehåll

I den del av propositionen som rör statliga företag framläggs förslag om att statens aktier i bl.a. sju större hel- eller delägda industriföretag skall överföras till ett särskilt förvaltningsbolag. Enligt regeringen skapas det härigenom förutsättningar för ett effektivt statligt ägarengagemang i de enskilda företagens utveckling. Vidare underlättas eventuell samverkan och strukturering över företagsgränserna. Det föreslås att det nya förvaltningsbolaget skall ges möjlighet att ta upp lån mot konvertibla skuldebrev. I propositionen lämnas även förslag om en ombildning av affärsverket FFV till aktiebolag.

Förslag

Regeringen föreslår — efter föredragning av industriminister Rune Molin — såvitt här är i fråga att riksdagen

10. godkänner att affärsverket FFV upphör som affärsdrivande verk och att verksamheten överförs till ett aktiebolag snarast efter den 1 juli 1990, dock senast den I januari 1991 (avsnitt 6),

11. godkänner de riktlinjer för överföringen av tillgångar och skulder från affärsverket FFV till FFV AB som föredragande statsrådet förordat (avsnitt 6),

1989/90: NU 35

12. godkänner en ram på 160 000 000 kr. för affärsverket FFV:s upplåning i riksgäldskontoret för verkets investeringar i fastigheter, maskiner och inventarier under första hälften av budgetåret 1990/91 (avsnitt 6),

13. godkänner en ram på 25 000 000 kr. för affärsverket FFV:s upplåning i riksgäldskontoret för verkets investeringar i aktier under första hälften av budgetåret 1990/91 (avsnitt 6),

14. godkänner en ram på 300 000 000 kr. för affärsverket FFV:s upplåning i riksgäldskontoret för verkets rörelsekapitalbehov under första hälften av budgetåret 1990/91 (avsnitt 6),

15. godkänner att staten påtar sig betalningsansvar intill ett belopp av 270 000 000 kr. för affärsverket FFV:s och FFV AB:s pensionsskuld i enlighet med vad föredragande statsrådet anfört (avsnitt 6),

16. godkänner vad föredragande statsrådet förordat om storleken av statens framtida andel av röstvärde och kapitalandel i förvaltningsaktiebolaget liksom [om| möjlighet att ge ut till aktier konvertibla förlagslån motsvarande högst 15 % av aktiekapitalet (avsnitt 6),

17. godkänner vad föredragande statsrådet anfört om de rörelseregler som för närvarande gäller för SIB-Invest AB (avsnitt 6),

18. | bemyndigar] regeringen att återkalla den av fullmäktige i riksgäldskontoret lämnade garantin för SIB-Invest AB:s förpliktelser intill ett belopp av högst 1 300 000 000 kr. (avsnitt 6),

19. bemyndigar regeringen att genomföra ombildning av affärsverket FFV till ett aktiebolag (avsnitt 6),

20. bemyndigar regeringen att överlåta statens aktier i Celsius Industrier AB, FFV AB, Luossavaara-Kiirunavaara AB, Ncb AB, Procordia AB, SIB-Invest AB, AB Statens Skogsindustrier, SSAB Svenskt Stål AB, Sveriges Geologiska AB samt Cementa AB till ett nybildat av staten ägt förvaltningsaktiebolag i enlighet med vad föredragande statsrådet förordat (avsnitt 6).

Regeringen bereder vidare (22) riksdagen tillfälle att ta del av vad föredragande statsrådet har anfört om mål och inriktning för det av staten ägda förvaltningsaktiebolaget, liksom (om| behovet av kapitaltillskott i FFV AB (avsnitt 6).

Regeringen framlägger också vissa förslag om anslag för budgetåret 1990/91. Under angivna rubriker föreslås:

E 5. Infriande av pensionsgaranti för FFV AB (s. 181)

att riksdagen till Infriande av pensionsgaranti för FFV AB anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.

E 6. Värdepappersskatt vid försäljning av vissa aktier ägda av staten (s. 181 f.)

att riksdagen till Värdepappersskatt vid försäljning av vissa aktier ägda av staten anvisar ett förslagsanslag på 400 000 000 kr.

1989/90:NU35

3 Proposition 1989/90:109

1989/90:NU35

Huvudsakligt innehåll

Procordia AB och AB Volvo har beslutat att gemensamt bilda en koncern med inriktning mot främst läkemedel-bioteknik och livsmedel. Avsikten är att läkemedelsföretaget Pharmacia AB (för närvarande med Volvo som dominerande ägare) och livsmedelsföretaget Provendor AB (för närvarande helt ägt av Volvo) skall integreras med Procordias verksamhet. Betalning skall ske genom en nyemission i Procordia, varefter staten och Volvo skall inneha lika stora andelar av röstetalet i bolaget. I propositionen föreslås att riksdagen godkänner att statens ägarandel i Procordia minskar från nuvarande 80,5 % till 42,5 %. Vidare föreslår regeringen att de rättigheter och förpliktelser som för statens del följer med avtalet med Volvo skall överföras till det statliga förvaltningsbolag som i proposition 1989/90:88 har föreslagits skola inrättas.

Förslag

Regeringen föreslår — efter föredragning av försvarsminister Roine Carlsson — att riksdagen

1. godkänner att regeringen medverkar till att statens aktieägande i Procordia AB minskar genom föreslagen nyemission i Procordia och att ägarrelationerna med AB Volvo upprätthålls i enlighet med upprättat aktieägaravtal mellan staten och AB Volvo,

2. godkänner att de rättigheter och förpliktelser som följer med upprättat aktieägaravtal mellan staten och AB Volvo överförs till ett statligt förvaltningsbolag i enlighet med vad föredragande statsrådet anfört.

Motionerna

De motioner som har väckts med anledning av proposition 1989/90:88 och behandlas här är följande:

1989/90:N48 av Sten-Ove Sundström m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om behovet av investeringar i de statliga basindustrierna.

1989/90:N54 av Hadar Cars m.fl. (fp) såvitt gäller yrkandet (27) att riksdagen avslår regeringens förslag om att ett gemensamt holdingbolag skall förvalta statens aktier i ett antal konkurrensutsatta företag.

1989/90:N57 av Olof Johansson m.fl. (c) såvitt gäller yrkandena att riksdagen

20. med avslag på proposition 1989/90:88 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om SIBInvest AB,

21. avslår regeringens förslag om bildande av ett av staten ägt förvaltningsbolag för de statliga företagen.

1989/90:N58 av Lars Norberg m.fl. (mp) såvitt gäller yrkandena att riksdagen

21. begär att regeringen skall utarbeta ett policydokument beträffande den statliga företagsamheten där de i motionerna framförda frågorna blir besvarade,

23. avslår regeringens förslag att ombilda FFV till ett aktiebolag [enligt| hemställan i propositionen momenten 10, 11, 15 och 19,

24. som sin mening ger regeringen till känna att vissa delar av FFV-koncernen bör privatiseras med de villkor som anförts i motionen,

25. som sin mening ger regeringen till känna de nackdelar som i motionen anförts om bildandet av ett statligt förvaltningsbolag i enlighet med propositionen,

26. avslår regeringens förslag att bilda ett nytt statligt förvaltningsbolag |enligt| hemställan i propositionen momenten 16, 17, 18 och 20,

27. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om SIB-Invest AB,

28. som sin mening ger regeringen till känna att vissa delar av de företag som omfattas av den föreslagna nya koncernen bör privatiseras i enlighet med vad i motionen anförts,

34. avslår regeringens förslag under E 5 beträffande infriande av pensionsgaranti vid FFV AB.

1989/90:N59 av Lars Werner m.fl. (vpk) såvitt gäller yrkandena att riksdagen

5. avslår regeringens begäran att ombilda FFV till aktiebolag,

6. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om statligt ägande.

1989/90:N60 av Carl Bildt m.fl. (m) såvitt gäller yrkandena att riksdagen 6.

avslår regeringens förslag att bemyndiga regeringen att överlåta statens aktier i Celsius Industrier AB, FFV AB, Luossavaara-Kiirunavaara AB, Ncb AB, Procordia AB, SIB-Invest AB, AB Statens Skogsindustrier, SSAB Svenskt Stål AB, Sveriges Geologiska AB samt Cementa AB till ett nybildat av staten ägt förvaltningsbolag,

7. avslår regeringens förslag om statens framtida andel av röstvärde och kapitalandel i förvaltningsbolaget liksom [om| möjligheten att ge ut till aktier konvertibla förlagslån,

11. avslår regeringens förslag att till Värdepapper!5katt vid försäljning av vissa aktier ägda av staten anvisa ett förslagsanslag av 400 000 000 kr.

De motioner som har väckts med anledning av proposition 1989/90:109 och behandlas här är följande:

1989/90:NU35

1989/90:N62 av Per Westerberg m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen

1. ger regeringen i uppdrag att omförhandla aktieägaravtalet med AB Volvo i enlighet med vad i motionen anförts,

2. avslår regeringens förslag att överföra de rättigheter och förpliktelser som foijer med aktieägaravtal mellan staten och AB Volvo till ett statligt förvaltningsbolag,

3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den affärsmässiga uppgörelsen mellan Procordia AB och AB Volvo,

4. ger regeringen i uppdrag att genomföra en bred utförsäljning av hela statens återstående aktieinnehav i Procordia AB i enlighet med vad som tidigare anförts i motion 1989/90:N214.

1989/90:N63 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen

1. avslår regeringens förslag att Procordia AB delvis utförsäljs till AB Volvo enligt propositionens förslag,

2. avslår regeringens förslag att Procordias aktier skall överföras till ett statligt förvaltningsbolag,

3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts beträffande privatisering av större delen av Procordiakoncernen,

4. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs beträffande Swedish Tobacco Group AB.

1989/90:N64 av Hadar Cars m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen

1. med ändring i propositionens förslag godkänner att regeringen medverkar till att statens aktieägande i Procordia AB minskar genom föreslagen nyemission i Procordia och att de framtida ägarförhållandena i Procordia utformas i enlighet med vad som anförts i motionen så att det villkor som där uppställs beträffande hembudsklausulen och ägandespridning uppfylls,

2. avslår regeringens förslag att överföra de rättigheter och förpliktelser som följer med aktieägaravtalet mellan staten och AB Volvo till ett statligt förvaltningsbolag.

1989/90:N65 av Per-Ola Eriksson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen

1. avslår proposition 1989/90:109 med begäran om riksdagens bemyndigande för regeringen att medverka till förändrade ägarrelationer för staten i Procordia AB i enlighet med vad i motionen anförts,

2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om försäljning av statliga företag,

3. hos regeringen hemställer om att en utredning tillkallas med direktiv att utreda möjligheterna att inrätta en särskild nämnd för samråd och information om företagsköp och företagsfusioner av nationell betydelse i enlighet med vad i motionen anförts.

1989/90.N66 av Lars Werner m.fl. (vpk) såvitt gäller yrkandet (1) att riksdagen avslår proposition 1989/90:109.

De motioner från allmänna motionstiden som behandlas här är följande: -

1989/90:NU35

1989/90:N211 av Sten-Ove Sundström m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utvecklingen i de statliga basindustrierna.

1989/90:N212 av Karl-Gösta Svenson (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär utredning och förslag om hur en framtida svensk örlogsmarin verksamhet skall struktureras för att säkerställa en inhemsk produktion av ett komplett fartygssystem i enlighet med vad i motionen anförts.

1989/90:N214 av Carl Bildt m.fl. (m, fp, c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till försäljning av statliga företag i enlighet med vad som anförts i motionen.

1989/90:N224 av Inger Schörling m.fl. (mp) såvitt gäller yrkandena att riksdagen

3 (delvis), som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ASSI:s produktval — — —,

11. som sin mening ger regeringen till känna att ett policydokument bör utarbetas som klargör målsättningen för statens ägande av aktiebolag och klargör skillnaden i policy mellan statliga affärsverk och aktiebolag,

12. av regeringen begär att företaget Celsius Industrier AB avvecklas i enlighet med de riktlinjer som anges i motionen,

13. som sin mening ger regeringen till känna att överenskommelsen med AB Volvo beträffande Procordia AB ej skall fullföljas,

15. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om affärsverket FFV.

1989/90:N260 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) såvitt gäller yrkandet (2)

— med motivering i motion 1989/90:Jo311 — att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att domänverkets instruktioner skall ändras i enlighet med vad som anförts i motionen.

1989/90:N291 av Bengt-Ola Ryttar m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om statliga företags tillhörighet till arbetsgivarorganisation.

1989/90:N292 av Sven-Olof Petersson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Karlskronavarvets framtid.

1989/90:N359 av Per-Ola Eriksson m.fl. (c) såvitt gäller yrkandet (1 delvis) att riksdagen hos regeringen begär förslag om försäljning av statliga företag — — —.

1989/90:N367 av Alf Wennerfors (m) såvitt gäller yrkandena att riksdagen 3.

som sin mening ger regeringen till känna att vid utförsäljning av statligt hel- eller delägda företag de statligt anställda skall ges företräde att på förmånliga villkor köpa 10 % av aktierna,

1989/90:NU35

5. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att vinstandelssystem bör införas inom statligt ägda företag samt inom affärsverken televerket, luftfartsverket och postverket,

6. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om principer för utförsäljning av statliga företag,

7. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ingen särbehandling skall ske av vissa personer vid tilldelning av aktier när statliga företag säljs,

8. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att de anställda i företag som skall säljas ut skall ha rätt att teckna aktier i enlighet med vad som i motionen anförts,

9. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om villkor för institutionella placerares deltagande vid utförsäljningen

av statliga företag.

Utskottet

Inledning

1 proposition 1989/90:88 om vissa näringspolitiska frågor presenterar regeringen sin allmänna syn på näringspolitikens inriktning. Vidare redovisas vissa förslag till åtgärder och förändringar. I ett avsnitt om statliga företag föreslås att statens aktier i vissa företag skall överföras till ett särskilt förvaltningsbolag och att affärsverket FFV skall ombildas till aktiebolag. Regeringen har vidare framlagt proposition 1989/90:109 om vissa aktiefrågor för Procordia AB, i vilken riksdagen föreslås godkänna att statens ägarandel i detta företag minskar från 80,5 % till 42,5 % i enlighet med ett aktieägaravtal som har träffats mellan staten och AB Volvo.

Statligt företagande

I anslutning till regeringens förslag om överföring av statens aktieinnehav till ett förvaltningsbolag, vilket utskottet behandlar i det följande, förs i proposition 1989/90:88 — utan att något förslag i saken framläggs

— en diskussion om motiven för statligt företagande och om statens roll som ägare. En effektiv statlig företagsamhet krävs som en motvikt till en alltför ensidig privat ägarkoncentration, anförs det. I propositionen erinras om att ägarutredningen, i sitt betänkande (SOU 1988:38) Ägande och inflytande i svenskt näringsliv, har konstaterat att ägarkoncentrationen i Sverige är hög vid en internationell jämförelse och att utredningen har förordat en större variation och mångfald i aktieägandet i vårt land. Ett statligt ägande är enligt regeringen även av betydelse för att tillväxten i svensk industri skall främjas och för att en jämnare inkomst- och förmögenhetsfördelning i landet skall åstadkommas. Som ägare till industriföretag kan staten, sägs det vidare, spela en

1989/90:NU35

väsentlig roll vid strukturella förändringar i enskilda branscher. Det betonas i propositionen att en långsiktig lönsamhet är en avgörande förutsättning för en positiv utveckling i statliga liksom i andra företag.

De tre borgerliga partierna har i en gemensam motion, 1989/90:N214, från allmänna motionstiden föreslagit en utförsäljning av statliga företag. Ett spritt enskilt ägande och en fri konkurrens är grundstenar i en vital ekonomisk politik, sägs det i motionen. Statens främsta uppgift inom näringspolitiken är att ange ramarna för näringslivets verksamhet. Enligt motionärerna uppstår en risk för osund konkurrens om staten går in och agerar på den marknad den anger spelreglerna för. De tre partierna menar att i första hand de företagsenheter eller företagsgrupper inom den statliga sektorn, som arbetar under kommersiella betingelser på en marknad i konkurrens med privata företag, successivt bör säljas. I ett något längre tidsperspektiv borde även delar av den verksamhet inom affärsverken, som nu bedrivs i mer eller mindre monopolliknande former eller med betydande subventioner, utsättas för konkurrens och säljas. Myndighetsutövningen skulle dock ligga kvar hos staten. Vid en utförsäljning bör i första hand, sägs det vidare, de anställda ges möjlighet att bli delägare i det egna företaget. I andra hand skulle allmänheten ges tillfälle att köpa aktier, och först i tredje hand skulle kapitalmarknadens ordinarie aktörer komma i fråga. Motionärerna föreslår en utförsäljningsvolym i storleksordningen 15—20 miljarder kronor på tre år. Samtidigt som denna försäljningsomgång genomförs som ett första steg borde övriga statliga tillgångar bli föremål för en översyn. Vid en utförsäljning av statliga företag eller delar därav frigörs kapital, vilket stärker statens finansiella ställning och påverkar landets ekonomi positivt, säger motionärerna. De företag som föreslås skola säljas i en första försäljningsomgång är PKbanken, AB Statens Skogsindustrier (ASSI), Ncb AB, Domänföretagen AB och Celsius Industrier AB. Vidare anförs att delar av domänverkets skogar bör säljas liksom stora delar av statens vattenfallsverk (Vattenfall). I motionen berörs även statens ägarandel i Procordia AB. Denna del av motionen tas upp i det följande i anslutning till behandlingen av proposition 1989/90:109.

Med åberopande av den nu refererade motionen begärs också i motion 1989/90:N359 (c) en utförsäljning av statliga företag. Ett yrkande om försäljning av statliga företag finns även i motion 1989/90:N65 (c), som har väckts med anledning av propositionen om Procordia AB. Försäljningen av aktier i statliga företag skall enligt motionärerna verkställas i sådana former att en ökad aktiespridning främjas. Målet borde vara att ett brett folkligt ägande skapas.

Miljöpartiet de gröna begär i motion 1989/90:N224 från allmänna motionstiden att regeringen skall anmodas tillställa riksdagen ett policydokument med en samlad syn på de statliga företagens roll. Är regeringen inte beredd till detta borde den i stället tillsätta en utredning för denna uppgift. Motionärerna efterlyser svar på bl.a. följande frågor: Vilken principiell skillnad ser regeringen mellan affärsverk och aktiebolag? Hur skall regelsystemen för dessa två företagstyper skilja sig åt? Kan andra krav ställas på statliga än på övriga företag? Skall

1989/90:NU35

statliga företag utgöra föredöme i fråga om miljö, affärsmoral etc.? Skall statens innehav av företag användas för främjande av ekonomisk demokrati? Har staten ett ansvar för krisbranscher i en vikande ekonomi? Partiet upprepar sitt yrkande i motion 1989/90:N58, som har väckts med anledning av propositionen om vissa näringspolitiska frågor. Motionärerna beklagar att de flesta av frågorna inte har fatt något svar i denna proposition.

Utskottet ansluter sig till den syn på statligt företagande inom industrisektorn som kommer till uttryck i nyssnämnda proposition. Detta innebär att staten enligt utskottets uppfattning även fortsättningsvis bör ha en viktig roll som ägare av företag inom såväl basindustrierna som andra branscher. Som sägs i propositionen är det angeläget med en motvikt till de privata maktgrupper som utövar ett dominerande inflytande över svenskt näringsliv. De statliga och kooperativa företagen har härvid en viktig uppgift. Likaledes är det viktigt med en statlig resp. kooperativ företagssektor när näringslivet har att verka inom ramen för en alltmer institutionaliserad ekonomi. Utskottet instämmer även i de övriga motiv för statligt ägande av företag som åberopas i propositionen. Enligt utskottets mening är det inte erforderligt med någon ytterligare redovisning av de statliga företagens uppgifter och funktion. Utskottet avstyrker därför de aktuella yrkandena i motionerna 1989/90:N58 (mp) och 1989/90:N224 (mp).

I enlighet med den principiella inställning till statligt företagande som utskottet nu har redovisat tar utskottet avstånd från förslaget om en systematisk utförsäljning av statliga företag som framförs i bl.a. motion 1989/90:N214 (m, fp, c). Däremot ställer sig utskottet inte avvisande tilt förändringar av det statliga företagsinnehavet. Liksom hittills bör emellertid frågan härom bedömas med hänsyn till intresset av att en lämplig företagsstruktur kan åstadkommas. Med det nu sagda avstyrks motionerna 1989/90:N214 (m, fp, c), 1989/90:N359 (c) och 1989/90:N65 (c) såvitt här är i fråga.

Frågan om principer vid försäljning av statliga företag tas upp i motion 1989/90:N367 (m). Där hävdas att allmänheten allvarligt har missgynnats vid försäljning av statliga foretag. Motionären föreslår vissa riktlinjer som borde gälla vid utförsäljning av sådana företag. Sålunda borde minst hälften av aktierna förbehållas allmänheten i syfte att ett spritt enskilt ägande skall stimuleras. Anställda inom företag som skall säljas borde ha rätt att teckna 10 % av aktierna på förmånliga villkor. Vid tilldelningen av aktier skulle inte någon särbehandling av vissa personer fa ske. Vidare anser motionären att allmänheten vid aktieteckningen skall betala ett 10 % lägre pris än institutionella köpare. Han föreslår också att vinstandelssystem skall införas inom statligt ägda företag och inom postverket, televerket och luftfartsverket.

Utskottet kan inte ansluta sig till motionärens förslag. Med den syn på statligt företagande som utskottet har redovisat i det föregående finns det enligt utskottets mening inte skäl för riksdagen att begära att det utarbetas generella regler för hur utförsäljning av statliga företag bör genomföras. Att fastställa sådana bestämmelser skulle inte heller te

1989/90: NU35

sig ändamålsenligt mot bakgrund av att strukturen inom den statliga företagssektorn inte är homogen. Här aktuell del av motion 1989/90:N367 (m) avstyrks följaktligen.

Ombildning av affärsverket FFV till aktiebolag

FFV är en industrikoncern med inriktning på utveckling och tillverkning av krigsmateriel och civila verkstadsprodukter. Vidare tillhandahålls olika tjänster inom såväl militära som civila produktområden. Den civila delen av verksamheten, som i flertalet fell har nära anknytning till eller har utgått från verksamhet inom försvarsområdet, har under senare år ökat i betydelse; av FFV:s fakturerade försäljning år

1988 avsåg ca 40 % civil verksamhet.

FFV-koncernen består dels av afiärsverket FFV, dels av förvaltningsbolaget FFV AB med ett 25-tal hel- eller delägda rörelsedrivande dotterbolag i Sverige och utlandet. Koncernen har sin rörelse indelad i fem affärsområden. I affärsverket, som huvudsakligen är inriktat på militära produktområden, ingår verksamhet främst från affärsområdena Ordnance och Aerotech men också från två andra affärsområden. Affärsverksdelen svarade år 1988 för ca 55 % av koncernens fakturerade försäljning.

I proposition 1989/90:88 (s. 129 f.) föreslås att affärsverket FFV skall ombildas till aktiebolag. Det erinras om att frågan om bolagisering av FFV har diskuterats vid ett flertal tillfällen under de senaste 20 åren och att förslag härom har framlagts i flera utredningar. Under hösten 1989 har FFV i en skrivelse till regeringen begärt att affärsverket skall bolagiseras, och regeringen menar att det tidsmässigt nu är lämpligt att genomföra denna ombildning. De skäl för affärsverksformen som angavs när FFV (dåvarande försvarets fabriksstyrelse) inrättades år 1943 — främst kravet att tillverkningen skulle bedrivas med hänsyn till krigsmaktens behov — anses inte vara relevanta för närvarande. Från att ha varit en direkt försvarsfobrik har FFV förändrats, framhålls det, till en konkurrensutsatt industrikoncern utan några myndighets- eller förvaltningsfunktioner. För att FFV skall kunna utvecklas i en positiv riktning bör koncernen, menar regeringen, ha den juridiska företagsform som är mest lämpad för den marknad där den arbetar. En ombildning av affärsverket till aktiebolag är därför angelägen.

Enligt regeringen bör ombildningen genomföras snarast efter den 1 juli 1990. I propositionen föreslås att riksdagen dels godkänner ombildningen, dels bemyndigar regeringen att genomföra denna. Vidare begärs att riksdagen godkänner att överföringen av tillgångar och skulder från affärsverket till aktiebolaget skall ske till bokförda värden oavsett deras verkliga värden. Detta innebär en försiktighet i värderingen som enligt regeringens bedömning är lämplig med hänsyn till att det råder osäkerhet om de närmaste årens resultatnivåer inom försvarsindustrin.

Regeringens förslag möter kritik i två motioner. Från såväl försvarspolitisk som ekonomisk synpunkt bör tillverkningen av produkter

1989/90:NU35

med vitalt försvarsintresse vara inordnad i ett affärsverk, sägs det i motion 1989/90:N59 (vpk). Därigenom ges regeringen och riksdagen möjlighet till erforderlig insyn i och styrning av den aktuella tillverkningen, anser motionärerna. Det är moraliskt förkastligt att ombilda det krigsmateneltillverkande affärsverket FFV till aktiebolag med vinstmaximering som mål, anförs det i motion 1989/90:N58 (mp). Den civila delen av FFV:s verksamhet bör dock enligt motionärerna privatiseras. Vid utförsäljningen borde om möjligt de anställda och befolkningen på resp. ort ges företräde. Även i motion 1989/90:N224 (mp) från allmänna motionstiden avvisas en ombildning av affärsverket FFV till aktiebolag. Det som inträffat inom affärsverket beträffande icke tillåten vapenexport och ett antal chefers uttag av dolda och obeskattade löneförmåner motiverar knappast att FFV ges en friare ställning i förhållande till riksdagen, regeringen och riksrevisionsverket, heter det i motionen.

Utskottet biträder förslaget att affärsverket FFV skall ombildas till aktiebolag. Denna ombildning är angelägen för att FFV skall kunna konkurrera — inte minst internationellt — på lika villkor med andra företag på marknaden. Som tidigare nämnts utövar FFV numera inte någon myndighets- eller förvaltningsfunktion. Med en enhetlig företagsform kan FFV:s verksamhet struktureras på ett effektivare sätt med åtföljande kostnadsbesparingar. Utskottet tillstyrker alltså propositionen i aktuell del och avstyrker motionerna 1989/90:N58 (mp), 1989/90:N59 (vpk) och 1989/90:N224 (mp) såvitt här är i fråga.

I ett särskilt avsnitt i propositionen behandlas statens åtaganden för framtida pensionskostnader för anställda vid affärsverket FFV. I det statliga pensionssystemet har arbetsgivaren ansvaret för utbetalningar av pensioner. I affärsverket har någon pensionsskuld inte redovisats i balansräkningen, utan pensionsåtagandet har belastat rörelsen i samband med pensionsutbetalningar. I aktiebolag skall däremot medel reserveras för dessa utgifter. Vid en ombildning av affärsverket till aktiebolag måste därför aktiebolaget göra en försäkringsteknisk avsättning för framtida pensionskostnader för den personal som bolaget övertar från affärsverket och för personer med pensionsrätt från affärsverket. I propositionen har det angetts att denna skuld kan beräknas uppgå till 270 milj. kr. vid tidpunkten för ombildningen av affärsverket. Det framhålls i propositionen att aktiebolagets soliditet kommer att försämras avsevärt om inte denna pensionsskuld kompenseras i balansräkningen av en motsvarande tillgångspost. Regeringen föreslår att staten — och inte aktiebolaget — skall påta sig betalningsansvaret för denna pensionsskuld intill ett belopp av 270 milj. kr. Statsbudgeten kommer att belastas så länge pensioner utbetalas till berörda personer. Ett formellt förslagsanslag om 1 000 kr. föreslås för det kommande budgetåret. Det aviseras i propositionen att statens löne- och pensionsverk kommer att ges i uppdrag att administrera den statliga garantin och utforma de närmare villkoren för utnyttjandet av denna.

Efter det att propositionen avlämnades har det från industridepartementets sida meddelats att den aktuella pensionsskulden är betydligt

1989/90:NU35

större än den i propositionen angivna. Utskottet har senare i en skrivelse från departementet fått information om skulden. Härvid har uppgetts att skulden för personer som nu är anställda vid affärsverket och för dem som har pensionerats kan beräknas uppgå till totalt ca 1 112 milj. kr. Härtill kommer framtida pensionskostnader för nu aktiva personer som har lämnat sin anställning vid FFV (personer med s.k. fribrev). Storleken på denna skuld har inte gått att fastställa. Enligt uppgift är dock denna skuld liten i förhållande till den övriga skulden.

Med hänvisning till yrkandet om avslag på regeringens förslag om ombildning av affärsverket till aktiebolag begärs i motion 1989/90:N58 (mp) att de nu redovisade förslagen i propositionen skall avvisas av riksdagen.

Utskottet finner det rimligt att staten påtar sig betalningsansvaret för den aktuella pensionsskulden intill ett belopp av 1 112 milj. kr. och att ett formellt anslag på 1 000 kr. anvisas för detta ändamål för budgetåret 1990/91. Motion 1989/90:N58 (mp) avstyrks följaktligen i här behandlad del.

Affärsverkets investeringar har tidigare finansierats via anslag över statsbudgeten. Under senare år har emellertid finansieringen skett på annat sätt, bl.a. med medel som har upplånats hos riksgäldskontoret inom av riksdagen för resp. budgetår fastställda ramar. Då den föreslagna ombildningen av affärsverket till aktiebolag avses bli genomförd senast den 1 januari 1991 föreslås i propositionen att riksdagen godkänner vissa ramar för affärsverkets upplåning under andra halvåret 1990. För verkets investeringar i fastigheter, maskiner och inventarier föreslås sålunda en ram på 160 milj. kr. och för investeringar i aktier en ram på 25 milj. kr. Vidare begärs att en ram på 300 milj. kr. fastställs för upplåning av rörelsekapital.

Utskottet har inget att erinra mot de föreslagna ramarna för affärsverkets upplåning i riksgäldskontoret under andra halvåret 1990. Propositionen tillstyrks således i berörd del.

Bildande av ett nytt förvaltningsbolag

Årligen överlämnar regeringen till riksdagen en redogörelse för de statliga företagen. Så skedde senast hösten 1989 då regeringen i en skrivelse (skr. 1989/90:20) lämnade information om företagens verksamhet under år 1988. Redogörelsen föranledde inte något uttalande från riksdagens sida (1989/90:NU17).

I den nu aktuella propositionen om vissa näringspolitiska frågor (s. 135) har regeringen beskrivit utvecklingen under 1980-talet i åtta av staten hel- eller delägda industrikoncerner. De helägda koncernerna är affärsverket FFV inkl. dotterbolaget FFV AB, domänverket inkl. dotterbolaget Domänföretagen AB, AB Statens Skogsindustrier AB (ASSI; 75 % av aktiekapitalet ägs direkt av staten och 25 % av domänverket), Celsius Industrier AB och Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB). De delägda företagen är Ncb AB (med en ägarandel på 50,9 %), Procordia AB (78 %) och SSAB Svenskt Stål AB (39,8 % efter full konvertering). Det framhålls i propositionen att de statliga

1989/90:NU35

företagen så gott som genomgående hade stora ekonomiska problem i början av 1980-talet. De statligt ägda företagen var vid denna tidpunkt samlade i Statsföretag AB, som hade bildats år 1970. Efter beslut av riksdagen (prop. 1982/83:68; NU 1982/83:25) rekonstruerades Statsföretagsgruppen år 1983 bl.a. genom att staten övertog Statsföretags aktier i ASSI, LKAB, Norrbottens Järnverk AB (NJA), SSAB och Svenska Petroleum AB. Bakgrunden var bolagets negativa ekonomiska utveckling under flera år. Men det ansågs också att en organisatorisk uppdelning av bolaget var angelägen. Bolaget bedömdes ha blivit för stort och svåröverskådligt för att kunna administreras och styras på ett effektivt sätt.

Regeringen konstaterar att staten äger en relativt omfattande och diversifierad industrisektor. Efter en period där företagen har förstärkt både sin finansiella styrka och sin konkurrenskraft står de nu relativt starka, sägs det vidare. För att tillväxten i svensk industri skall stimuleras under 1990-talet är det angeläget att den statliga industrisektorn kan utvecklas på bästa möjliga sätt. Härvidlag är det enligt regeringen av avgörande betydelse att staten kan utöva sin ägarfunktion på ett effektivt sätt. Det krävs stor kompetens och snabbhet i beslutsfattandet. Vidare måste staten som ägare ha möjlighet att mobilisera ekonomiska resurser i en sådan omfattning att affärsmöjligheter kan tas till vara i det enskilda företaget.

Mot denna bakgrund menar regeringen att en mer ändamålsenlig form för förvaltandet av det statliga aktieinnehavet bör skapas. I propositionen föreslås att statens aktier i Celsius Industrier AB, FFV AB, LKAB, Ncb AB, Procordia AB, ASSI och SSAB Svenskt Stål AB skall överföras till ett av staten helägt aktiebolag. Till detta borde vidare statens aktier i SIB-Invest AB och Sveriges Geologiska AB (båda bolagen helägda av staten) och Cementa AB (i vilket staten äger 5 % av aktiekapitalet) överföras. Regeringen utesluter inte att i framtiden statens aktier i även andra konkurrensutsatta företag överförs till detta bolag. Domänverket anses emellertid böra kvarstå som affärsverk och berörs därför inte av regeringens förslag.

Det nya bolagets uppgift skall vara att förvalta aktier, värdepapper och annan lös egendom. Det skall sålunda inte ha rörelsedrivande uppgifter. För att förvaltningsbolaget vid behov skall kunna tillförsäkra sig erforderliga ekonomiska resurser föreslår regeringen att bolaget skall kunna ge ut konvertibla förlagslån. Regeringen säger sig ha erfarit att de aktieplacerande pensionsförsäkringsinstitutionerna och löntagarfondstyrelserna har intresse av att på detta sätt engagera sig i förvaltningsbolaget med totalt 3—5 miljarder kronor. Enligt förslaget i propositionen skall dock statens direkta ägarandel i bolaget uppgå till minst 85 %.

Riksdagen bereds vidare genom propositionen tillfälle att ta del av vad regeringen har anfört om mål och inriktning för förvaltningsbolaget. Det samlade marknadsvärdet på förmögenheten i bolaget beräknas uppgå till ca 27 miljarder kronor. Enligt regeringen skall staten självfallet ha avkastning på sitt insatta kapital i bolaget; inom ett par år bör utdelningsnivån vara i paritet med nivån hos andra s.k. blandade

1989/90: NU 35

publika investmentbolag. Regeringen konstaterar att aktieinnehavet i det föreslagna bolaget i relativt stor utsträckning är koncentrerat till branscher vilka kännetecknas av hög kapitalintensitet, stark konjunkturkänslighet och kraftigt konkurrensutsatta internationella varumarknader. På medellång sikt, sägs det, borde strävan vara att en mer avvägd riskprofil skall uppnås. Enligt regeringen bör bolaget bedriva en aktiv förmögenhetsförvaltning med inriktning på långsiktiga satsningar i svenska industri- och tjänsteföretag. Riksdagen bör kontinuerligt informeras om förändringar i bolagets aktieinnehav. Innan beslut fattas som innebär att förvaltningsbolaget inte längre kommer att inneha röstmajoriteten i något av de nu helägda företagen eller ett avgörande inflytande i något av de delägda företagen bör riksdagen höras, anser regeringen.

I motion 1989/90:N48 (s) begärs ett uttalande av riksdagen till regeringen om behovet av fortsatta investeringar i basindustrierna i Norrbottens län. Bildandet av det nya förvaltningsbolaget får inte motverka en vidareutveckling av dessa industrier, anför motionärerna. De menar att staten på ett aktivare sätt måste engagera sig i de statliga företagens framtid och utveckling. De vinster som basindustrierna skapar måste återinvesteras i företagen. Liknande synpunkter framförs i motion 1989/90:N211 (s) från allmänna motionstiden.

Det nya förvaltningsbolaget bör öppna nya möjligheter för ett utvidgat statligt ägande, sägs det i vänsterpartiet kommunisternas partimotion 1989/90:N59. För att partiet skall godkänna överföringen av statens aktieinnehav till bolaget krävs i motionen att riksdagen garanteras god insyn i verksamheten och beslutsrätt vid viktiga förändringar av bolagets aktieinnehav. Partiet påtalar att det i propositionen endast sägs att riksdagen bör — och inte skall — höras i dessa frågor.

I fyra motioner begärs att förslaget om bildande av förvaltningsbolaget skall avslås. Från de borgerliga partiernas sida förs i motionerna 1989/90:N60 (m), 1989/90:N54 (fp) och 1989/90:N57 (c) en likartad argumentering för avslagsyrkandet: statliga företag och statens aktier i andra företag bör avyttras i syfte att en spridning av aktieägandet skall stimuleras — en överföring av statens aktieinnehav till ett nytt förvaltningsbolag skulle inte vara ägnad att främja en sådan utförsäljning. Företrädare för miljöpartiet anför i motion 1989/90:N58 (mp) flera skäl för att propositionen bör avslås i nu aktuell del. De menar att bildandet av förvaltningsbolaget leder till en ökad maktkoncentration. Det sägs också att riksdagens insyn i de statliga bolagens verksamhet härigenom skulle minskas; denna insyn borde i stället förbättras. Motionärerna anser vidare att staten bör avyttra flera av de aktuella företagen.

Utskottet har i det föregående redovisat sin uppfattning att staten av olika skäl även fortsättningsvis bör spela en aktiv roll som ägare av industriföretag. Som sägs i propositionen är det angeläget att den statliga industrisektorn, där inslaget av basindustri är jämförelsevis stort men där det också finns företag inom andra branscher, kan utvecklas på bästa möjliga sätt. För att en sådan utveckling skall främjas bör förutsättningar skapas för att ägarfunktionen kan utövas

1989/90:NU35

rationellt och att erforderligt kapital kan ställas till företagens förfogande. Utskottet tillstyrker mot denna bakgrund regeringens förslag om att ett nytt förvaltningsbolag skall bildas och att detta bolag skall ges möjlighet att ge ut konvertibla förlagslån motsvarande högst 15 % av aktiekapitalet i enlighet med vad som sägs i propositionen. Härav följer att utskottet avstyrker berörda delar av motionerna 1989/90:N60 (m), 1989/90:N54 (fp), 1989/90:N57 (c) och 1989/90:N58 (mp). Därest de tidigare behandlade motionsyrkandena (vpk; mp) om att FFV skall förbli affärsverk skulle bifallas torde FFV-koncernen fa stanna utanför förvaltnings bo laget.

Utskottet utgår från att riksdagen även fortsättningsvis får god insyn i de aktuella företagens verksamhet. Utskottet finner härvidlag ingen skillnad mellan vad som sägs i propositionen och vad som krävs i motion 1989/90:N59 (vpk) beträffande information till riksdagen om bolagets aktieinnehav och hörande av riksdagen vid viktigare beslut om förändrat ägande. Däremot anser utskottet att det erfordras klarare riktlinjer för i vilka fall förvaltningsbolaget utan riksdagens hörande kan avyttra aktier. De principer som riksdagen år 1987 på initiativ av utskottet (NU 1986/87:17) lade fast beträffande regeringens skyldighet att inhämta riksdagens medgivande till försäljning av aktier i bolag ägda direkt av staten bör tills vidare tillämpas även för förvaltningsbolagets aktieinnehav. Regeringen bör återkomma till riksdagen med en precisering av de riktlinjer som regeringen anser böra gälla för förvaltningsbolaget i fråga om dess möjligheter att avyttra aktier utan beslut av riksdagen.

Vad regeringen i övrigt anför om mål och inriktning för det nya bolaget ger inte anledning till någon erinran från utskottets sida. Samhällsintresset bör tillgodoses vid sammansättningen av förvaltningsbolagets styrelse.

Bildandet av förvaltningsbolaget förändrar enligt utskottets mening inte statens ansvar för utvecklingen i basindustrierna. Utskottet vill med anledning av motionerna 1989/90:N48 (s) och 1989/90:N211 (s) understryka detta. Något uttalande av riksdagen på denna punkt synes dock inte påkallat, varför motionerna avstyrks.

Enligt lagen (1983:1053) om skatt på omsättning av vissa värdepapper utgår skatt på omsättning av aktier med sammanlagt 2 % av överlåtelsevärdet. För den föreslagna överföringen av statens aktieinnehav till ett förvaltningsbolag kan denna skatt beräknas uppgå till ca 400 milj. kr. Med hänvisning till att den tilltänkta transaktionen är intern mellan staten och ett helägt statligt aktiebolag föreslås i propositionen att staten skall stå för hela denna kostnad. Förvaltningsbolaget skall sålunda enligt regeringens förslag inte beröras av skatten. Riksdagen föreslås anvisa ett anslag om 400 milj. kr. för den berörda kostnaden. Förslaget avvisas i moderata samlingspartiets partimotion 1989/90:N60.

Utskottet tillstyrker att riksdagen anvisar begärda medel, vilket — som bör observeras — inte kommer att påverka statens budgetsaldo. Det aktuella yrkandet i motion 1989/90:N60 (m) avstyrks alltså.

1989/90:NU35

16 I samband med att riksdagen våren 1989 godkände att rörelsen i Sveriges Investeringsbank AB skulle överlåtas till PKbanken beslutades att staten skulle överta aktierna i Investeringsbankens dåvarande dotterbolag SIB-Invest AB och att de rörelseregler som dittills hade gällt för banken i fortsättningen skulle gälla för SIB-Invest. Detta företag blev därmed ett kreditaktiebolag med rätt såväl att lämna lån som att äga aktier. Vidare uppdrog riksdagen åt fullmäktige i riksgäldskontoret att ikläda staten garanti för SIB-Invests förpliktelser intill ett belopp av 1,3 miljarder kronor.

Som tidigare nämnts ingår statens aktier i SIB-Invest i det aktieinnehav som föreslås bli överfört till det föreslagna förvaltningsbolaget. Detta innebär enligt regeringen att de särskilda rörelseregler som gäller för SIB-Invest inte längre erfordras. De föreslås därför bli upphävda. Vidare föreslås i propositionen att den utställda garantin för SIBInvests förpliktelser skall återkallas.

Dessa förslag avvisas från olika utgångspunkter i två motioner. I den ena, motion 1989/90:N57 (c), begärs att staten skall avyttra SIB-Invest. I den andra, motion 1989/90:N58 (mp), krävs att företaget skall kvarstå som ett självständigt kreditaktiebolag; regeringen borde tillse att bolaget aktivt medverkar till att de små företagen — särskilt de som verkar i storstäderna — finner erforderlig finansiering.

Utskottet har i det föregående tillstyrkt att statens aktier i SIB-Invest överförs till det nya förvaltningsbolaget. De aktier m.m. som nu handhas av SIB-Invest kan därigenom på ett ändamålsenligt sätt förvaltas gemensamt med förvaltningsbolagets övriga aktieinnehav. I likhet med regeringen anser utskottet att det inte längre finns behov av särskilda rörelseregler för SIB-Invest eller av statlig garanti för företagets förpliktelser. Utskottet tillstyrker alltså här berörda förslag i propositionen. Med det sagda avstyrks motionerna 1989/90:N57 (c) och 1989/90:N58 (mp), båda i aktuell del.

Kapitaltillskott i FFV AB

I anslutning till förslaget om att statens aktieinnehav skall överföras till ett förvaltningsbolag bereds riksdagen genom propositionen tillfälle att ta del av vad regeringen har anfört om behovet av framtida kapitaltillskott till FFV-koncernen. Det erinras (s. 141) om att koncernens civila verksamhet har ökat i betydelse under 1980-talet. Detta har dock, sägs det i propositionen, förorsakat att företagets soliditet har halverats under loppet av 1980-talet. År 1989 uppgick soliditeten enligt uppgift till 19 % att jämföra med 37 % för räkenskapsåret 1979/80. För att koncernens finansiella stadga skall återställas och för att de marknadspositioner som FFV har uppnått skall kunna vidmakthållas är det enligt regeringens uppfattning nödvändigt med ett aktieägartillskott till koncernen. Det föreslagna förvaltningsbolaget bör, menar regeringen, såsom ägare av FFV AB sörja för att ett sådant tillskott kommer till stånd. Målet borde vara att FFV AB därigenom skall ha uppnått en soliditet och avkastningsförmåga som står i paritet med vad företag med liknande tillväxtpotential uppvisar.

1989/90:NU35

2 Riksdagen 1989/90. 17 sami. Nr 35

Enligt utskottets mening är det angeläget att FFV har en finansiell stadga som ger koncernen möjlighet att utvecklas i positiv riktning. Vad som har anförts i propositionen i denna del ger inte anledning till någon erinran från utskottets sida.

Procordia AB

Nyemission i Procordia AB, m.m.

I samband med att riksdagen våren 1987 (prop. 1986/87:126, NU 1986/87:41) beslutade att staten vid en då aktuell nyemission i Procordia AB skulle avstå från sin företrädesrätt att teckna nya aktier i företaget fattades beslut om att regeringen inte utan riksdagens godkännande får medverka till att statens andel av röstetalet i Procordia minskar under två tredjedelar. Nyemissionen genomfördes därefter på sådant sätt att bolagets aktier kunde inregistreras på Stockholms fondbörs. Staten innehar för närvarande 80,5 % av röstetalet i bolaget.

I december 1989 meddelade Procordia och AB Volvo sin avsikt att gemensamt bilda en koncern med inriktning mot läkemedel-bioteknik och livsmedel. Bildandet av koncernen förutsätts gå till så att aktieägarna och innehavarna av konvertibla förlagslån i läkemedelsföretaget Pharmacia AB resp. aktieägaren i livsmedelsföretaget Provendor AB erbjuds överlåta sina innehav till Procordia mot betalning främst i nyemitterade aktier i detta företag. Procordia och Volvo har i april 1990 i ett emissionsprojekt lämnat information om den tilltänkta nya koncernen. Volvo äger samtliga aktier i Provendor och aktier motsvarande för närvarande ca 50 % av röstetalet i Pharmacia. Om övriga aktieägare i Pharmacia accepterar aktieerbjudandet kommer Volvos andel av röstetalet i Procordia att uppgå till ca 42,5 %. Avsikten är att staten efter omvandling av aktierna i Procordia skall inneha en lika stor ägarandel i bolaget. Den nya koncernen beräknas få ca 47 000 anställda.

Statens och Volvos samarbete i den nya koncernen har reglerats i ett avtal som undertecknades i mars 1990. Där sägs att parternas innehav av aktier i Procordia är av långsiktig karaktär och att deras gemensamma inriktning är att företaget såväl genom tillväxt som genom förvärv skall utvecklas till ett internationellt slagkraftigt bolag. I avtalet regleras parternas rätt att köpa och sälja aktier i Procordia. Bl.a. åläggs de hembudsskyldighet beträffande aktierna i Procordia. Sålunda skall part som vill överlåta aktier i företaget först erbjuda den andra parten möjlighet att förvärva aktierna till marknadspris. Vardera parten har vidare förbundit sig att inte före den 30 juni 1993 utan den andres medgivande öka sin andel av röstetalet i Procordia med mer än 1,5 procentenheter. Avtalet innehåller också bestämmelser om bolagets styrelse. Denna skall bestå av elva ledamöter, samtliga nominerade av parterna var för sig eller gemensamt. Styrelsens ordförande skall nomineras av Volvo och dess två vice ordförande av staten.

Bildandet av den nya koncernen förutsätter riksdagens godkännande, eftersom statens ägarandel i Procordia avses minska under två

1989/90: NU35

tredjedelar. I proposition 1989/90:109 föreslås riksdagen godkänna att regeringen medverkar till att det statliga ägandet i företaget minskar genom den föreslagna nyemissionen och att ägarrelationerna mellan staten och Volvo upprätthålls i enlighet med det avtal som parterna har träffat. Enligt regeringen innebär sammanslagningen av Procordias verksamhet med Pharmacias och Provendors att en slagkraftig internationell koncern bildas med inriktning på två viktiga produktområden

— livsmedel och läkemedel-bioteknik — inom vilka behovet av strukturering och internationalisering har varit stort. I propositionen begärs även att riksdagen godkänner att avtalet mellan staten och Volvo — med de rättigheter och skyldigheter som följer av avtalet — skall förvaltas av det förvaltningsbolag som i proposition 1989/90:88 har föreslagits skola inrättas; frågan om inrättande av detta bolag har utskottet behandlat i det föregående.

Regeringens förslag möter kritik i motioner från alla oppositionspartier.

I tre motioner, 1989/90:N65 (c), 1989/90:N66 (vpk) och 1989/90:N63 (mp), krävs att propositionen skall avslås, och i motion 1989/90:N224 (mp) från allmänna motionstiden framställs ett yrkande av motsvarande innebörd. I förstnämnda motion anförs att bildandet av den nya koncernen strider mot motionärernas näringspolitiska syn och mot deras uppfattning om hur en försäljning av aktier i statliga företag bör ske. Sådan försäljning bör göras i former som innebär att en ökad aktiespridning uppnås. Från miljöpartiets sida uttrycks i motion 1989/90:N63 bekymmer över den tilltagande storskaligheten och maktkoncentrationen inom näringslivet. De stora internationella företagen präglas ofta av kortsiktiga vinstintressen, vilka inte överensstämmer med de långsiktiga mänskliga behoven. Utifrån dessa principiella synpunkter avvisar motionärerna propositionen. De menar emellertid att Procordiakoncernen med undantag av tobaks- och läkemedelsverksamheten bör privatiseras och framställer ett yrkande i saken. De berörda bolagen borde om möjligt delas upp i mindre, geografiskt lokala enheter och försäljas till i första hand de anställda och befolkningen på resp. ort. I motion 1989/90:N66 (vpk) anförs att bildandet av den tilltänkta nya koncernen skulle leda till en oacceptabelt liten ägarandel för staten i Procordia. Samordningen sägs även vara alltför förmånlig för Volvo.

I motionerna 1989/90:N62 (m) och 1989/90:N64 (fp) redovisas en positiv inställning till att staten minskar sin ägarandel i Procordia. Det affärsmässigt riktiga i uppgörelsen ifrågasätts inte heller. Dock menar motionärerna att en framtida total privatisering av Procordia försvåras med det nu upprättade aktieägaravtalet mellan staten och Volvo, och särskilt då till följd av den i avtalet intagna bestämmelsen om hembudsskyldighet. Regeringens och riksdagens framtida handlingsfrihet beträffande statens innehav av aktier i Procordia begränsas till stor del genom denna skyldighet. 1 den förra motionen krävs att riksdagen hos regeringen skall hemställa om att aktieägaravtalet omförhandlas i syfte att en fortsatt försäljning av statens aktier i Procordia inte skall förhindras. I motion 1989/90:N64 (fp) föreslås att en omförhandling

1989/90:NU35

med angivet resultat skall vara en förutsättning för att riksdagen skall godkänna att statens ägarandel i Procordia minskar genom den föreslagna nyemissionen. Motion 1989/90:N62 (m) rymmer också ett yrkande om att statens resterande innehav av aktier i Procordia skall avyttras. Samma krav har framställts i motion 1989/90:N214 (m, fp, c). Förslaget i propositionen om förvaltningen av aktieägaravtalet avstyrks i motionerna 1989/90:N62 (m) och 1989/90:N64 (fp) med hänvisning till att man från moderata samlingspartiets resp. folkpartiets sida har avstyrkt förslaget i proposition 1989/90:88 om bildande av ett statligt förvaltningsbolag.

Utskottet vill i frågan om nyemission i Procordia anföra följande.

Det kan finnas betydande fördelar i en samordning av verksamheterna inom Procordia, Pharmacia och Provendor. Enligt utskottets mening bör riksdagen medge regeringen att medverka till att den tilltänkta samordningen kommer till stånd, under förutsättning att avtalet mellan staten och Volvo ändras så att staten i framtiden inte hindras att — om den så önskar — sälja resterande aktier i Procordia till anställda i företaget eller en bredare allmänhet. Om en försäljning av detta slag blir aktuell skall sålunda avtalets bestämmelser om ömsesidig hembudsrätt och hembudsskyldighet och om förpliktelser för avtalsparterna att inte köpa eller sälja aktier i Procordia inte längre gälla.

På villkor som här har angivits bör riksdagen med anledning av propositionen och motionerna 1989/90:N62 (m) och 1989/90:N64 (fp), alla i berörd del, godkänna att regeringen medverkar till att statens aktieägande i Procordia minskar genom den föreslagna nyemissionen. Av det sagda följer att utskottet avstyrker nu behandlade delar av motionerna 1989/90:N65 (c), 1989/90:N66 (vpk), 1989/90:N63 (mp) och 1989/90:N224 (mp).

Som tidigare nämnts har regeringen föreslagit att aktieägaravtalet mellan staten och Volvo för statens räkning skall handhas av det förvaltningsbolag som i proposition 1989/90:88 har föreslagits skola inrättas. Förslaget om inrättande av detta bolag har behandlats i det föregående. Härvid har en majoritet inom utskottet beslutat tillstyrka förslaget, medan detta avstyrks i två reservationer (m, fp, c; mp).

Därest riksdagen godkänner att regeringen medverkar till att den föreslagna nyemissionen i Procordia kan genomföras bör förvaltningsbolaget ges i uppdrag att såsom företrädare för staten förvalta nämnda aktieägaravtal med de rättigheter och förpliktelser som följer av detta.

Utskottet vill vidare anföra följande beträffande statens innehav av aktier i Procordia.

Utöver den tilltänkta minskningen av statens ägarandel i detta företag finns det, menar utskottet, inte anledning att nu överväga någon ytterligare förändring härvidlag. Utskottet avstyrker därför motionerna 1989/90:N214 (m, fp, c), 1989/90:N62 (m) och 1989/90:N63 (mp) i denna del.

1989/90:NU35

Motion 1989/90:N65 (c) innehåller ett ytterligare yrkande. Detta går ut på att riksdagen hos regeringen skall hemställa att en utredning

tillkallas med uppgift att pröva möjligheterna för inrättande av en statlig nämnd för samråd vid företagsaffärer av nationell betydelse. Motionärerna anser att företagsfusioner, såsom den nu behandlade, av hänsyn till bl.a. demokratins krav måste förberedas på ett bättre sätt än för närvarande innan förslag föreläggs riksdagen. Med nuvarande ordning har riksdagen inte, sägs det, någon reell möjlighet att påverka villkoren i aktuella företagsaffärer. I den av motionärerna skisserade nämnden, som skulle ha en funktion liknande utrikesnämndens, skulle man under sekretess kunna diskutera företagsaffärer som har stor nationell betydelse och avgörande inverkan på samhällsekonomin.

Vid utskottsbehandlingen har det från motionärernas sida klargjorts att den föreslagna nämnden är avsedd att behandla endast frågor om fusioner m.m. där statliga företag är involverade och som riksdagen har att ta ställning till.

Utskottet vill peka på en viktig konsekvens av det system som motionärerna tänker sig. Om en nämnd av detta slag skulle inrättas skulle riksdagens ställningstaganden i berörda frågor komma att hänskjutas till en mycket begränsad krets av riksdagsledamöter som, under krav på sekretess, i realiteten skulle ha att avgöra dessa frågor. Denna behandling kan knappast betraktas som mer demokratisk än den nu gällande ordningen.

Det bör även observeras att utrikesnämnden är ett rådgivande organ till regeringen medan den föreslagna nämnden i praktiken skulle komma att delvis överta näringsutskottets i tilläggsbestämmelse till riksdagsordningen fastställda uppgift att bereda frågor om statlig företagsamhet. Med hänvisning till bl.a. behandlingen av den aktuella nyemissionen i Procordia tillbakavisar utskottet vidare motionärernas påstående att riksdagen inte har någon reell möjlighet att påverka villkoren i företagsfusioner där statliga företag är involverade. Med det sagda avstyrks det berörda yrkandet i motion 1989/90:N65 (c).

Tobaksbolagets utlandsverksamhet

Swedish Tobacco Group AB (tidigare Svenska Tobaks AB) är sedan år

1989 moderbolag i tobaksgruppen inom Procordia. Gruppen svarade år 1989 för 17 % av omsättningen i Procordiakoncernen och för 41 % av dess rörelseresultat. Swedish Tobacco Group bedriver genom dotterbolag tillverkning av tobaksprodukter förutom i Sverige även i Förenta Staterna och Nederländerna. Av företagets omsättning år 1989 svarade de utländska dotterbolagen och exporten från Sverige för tillsammans 44 %.

De utländska enheterna inom Swedish Tobacco Group bör omedelbart avyttras, anförs det i motion 1989/90:N63 (mp). Motionärerna anser det vara olämpligt att svenska staten är engagerad i internationell verksamhet rörande klart hälsovådliga produkter och föreslår att riksdagen i ett uttalande till regeringen ställer sig bakom denna uppfattning.

Utskottet har senast våren 1989 (1988/89:NU13 s. 12) behandlat motioner (fp) om Tobaksbolagets utlandsverksamhet. Frågan gällde då

1989/90:NU35

kritik av bolagets marknadsföring utomlands av främst s.k. rökfri tobak, dvs. framför allt tuggtobak och snus. Utskottet avstyrkte motionerna. Enligt utskottets mening borde företaget få bedriva sin utlandsverksamhet på eget ansvar och i resp. land efter där föreskrivna riktlinjer. Svenska insatser för att motverka skadligt tobaksbruk i andra länder borde, menade utskottet, göras inom ramen för ett internationellt samarbete, såsom inom Världshälsoorganisationen (WHO). Motionerna fick stöd i en reservation (fp, c, vpk, mp), där det krävdes en översyn av förutsättningarna för Tobaksbolagets utlandsverksamhet. Riksdagen följde utskottet. Med anledning av en annan motion (fp) och på utskottets enhälliga förslag uppmanade riksdagen samtidigt i ett uttalande regeringen att sörja för att Sverige inom WHO aktivt söker få till stånd etiska riktlinjer för marknadsföring av alkohol och tobak. Socialminister Sven Hulterström redogjorde i riksdagen (RD 1989/90:11 s. 106) i oktober 1989 i ett svar på en fråga (1989/90:90) av Barbro Westerholm (fp) för de åtgärder som regeringen hade vidtagit med anledning av det refererade riksdagsuttalandet.

Enligt utskottets mening ger de i motion 1989/90:N63 (mp) anförda motiven inte riksdagen anledning att ta initiativ till en försäljning av de utländska enheterna inom Swedish Tobacco Group AB. Utskottet vill dessutom starkt ifrågasätta om en sådan försäljning skulle vara ägnad att främja en minskning av tobaksbruket utomlands. Här aktuell del av motionen avstyrks sålunda.

Vissa övriga frågor

Karlskronavarvet AB och Kockums Marine AB

Celsius Industrier AB beslutade år 1989 att verksamheterna vid dess dotterbolag Karlskronavarvet AB och Kockums Marine AB skulle samordnas i en örlogsmarin underkoncern. Dessa bolag är numera de enda inom Celsiuskoncernen (f.d. Svenska Varv AB) som är inriktade på fartygsproduktion. Kockums Marine har även en relativt omfattande verkstadsproduktion. Båda bolagen bedriver tillverkning för militära ändamål.

I motion 1989/90:N212 (m) föreslås att en utredning skall tillsättas med uppgift att lämna förslag till hur den framtida svenska örlogsmarina verksamheten skall struktureras. Det nuvarande ägarförhållandet för Karlskronavarvet och Kockums Marine torde enligt motionären inte på bästa sätt främja de två bolagens framtid. Han menar att en lösning som bör prövas är en inordning av den örlogsmarina verksamheten i FFV. Också i motion 1989/90:N292 (c) ifrågasätts om Celsiuskoncernen är det mest lämpliga hemvistet för Karlskronavarvet och Kockums Marine. Staten har som beställare av försvarsmateriel ett särskilt intresse av att denna fråga prövas ytterst noga, anser motionären. Han föreslår att riksdagen hos regeringen skall begära förslag till alternativa lösningar i strukturfrågan. Ett yrkande i motion 1989/90:N224 (mp) går ut på att Celsius Industrier successivt skall försäljas. Dock skulle Karlskronavarvet och Kockums Marine behållas

1989/90:NU35

i statlig ägo och underställas industridepartementet. Erfarenheten visar, heter det i motionen, att krigsmaterielproduktion inte bör bedrivas i privat regi där vinstintressena blir det överordnade målet.

Förhandlingar enligt lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet rörande omorganisationen av verksamheterna vid Karlskronavarvet och Kockums Marine avslutades i början av år 1990. Moderbolag i underkoncernen blir Kockums Marine, som kommer att byta namn till Kockums AB. I Karlskrona kommer dotterbolagen Karlskrona Marinunderhåll AB och Karlskrona Industrier AB att etableras. Verksamheten vid Kockums skall inriktas på militära tillämpningar inom det marinteknologiska området innefattande såväl ubåtar som övervattensfertyg. Karlskrona Marinunderhåll skall bedriva ombyggnads- och underhållsverksamhet i fråga om örlogs- och bevakn i ngsfartyg för den svenska marinen. Vidare skall företaget medverka som underleverantör till Kockums vid fartygsproduktion. Karlskrona Industrier skall ägna sig åt civil verksamhet. Vid MBL-förhandlingarna kunde enighet nås med de fackliga organisationerna i Malmö men inte med dem i Karlskrona. Beslut har dock fattats att omorganisationen skall genomföras.

Riksdagen har senast hösten 1989 på utskottets förslag avslagit motioner (m; mp) liknande de nu aktuella. Utskottet (1989/90:NU17 s. 5) fenn inte skäl för riksdagen att påkalla en utredning om struktureringen av Karlskronavarvet och Kockums Marine. Två reservationer (m, fp, c; mp) avgavs till förmån för motionerna.

Utskottet vill instämma i uppfattningen att det kan finnas anledning att överväga om de aktuella bolagen även i framtiden bör vara dotterbolag i Celsiuskoncernen. Enligt utskottets mening bör dock riksdagen inte nu ta något initiativ i denna fråga. De berörda motionsyrkandena avstyrks sålunda.

ASSI:s produktinriktning

Ett uttalande av riksdagen till regeringen om produktinriktningen hos AB Statens Skogsindustrier (ASSI) begärs i motion 1989/90:N224 (mp). Från miljö- och resurssynpunkt är det beklagligt att företaget har koncentrerat sin tillverkning till engångsförpackningar av papp och papper, menar motionärerna. De anser att förpackningar utnyttjas i alltför stor utsträckning. Regeringen borde fråga sig hur träråvaran kan användas på ett mer ansvarsfullt sätt.

ASSI har under 1980-talet strukturerat sin verksamhet och koncentrerat tillverkningen till förpackningspapper och förpackningar. Företagets engagemang inom andra områden har successivt upphört. Denna koncentrationsprocess fullföljdes år 1988, då ASSI:s sågverksrörelse och fönstertillverkning avyttrades till nya ägare eller avvecklades.

Enligt utskottets mening är ASSI:s produktinriktning en fråga som företagets ledning och styrelse har att avgöra. Det är sålunda inte en uppgift för riksdagen att bestämma vilka produkter som ASSI skall tillverka. Med anledning av motionärernas ifrågasättande från miljöskäl av företagets tillverkning vill utskottet emellertid framhålla att

1989/90: NU35

papper och papp i ökande omfattning återanvänds. Enligt uppgift insamlas för närvarande ca 70 % av den förbrukade volymen wellpapp för återanvändning. Utskottet avstyrker med det sagda motion 1989/90:N224 (mp) i här aktuell del.

Riktlinjer för domänverket

Domänverket har att på företagsmässiga villkor förvalta statens skogar, marker och vatten samt att bedriva skogsbruk, virkesförädling och annan därmed sammanhängande verksamhet. Enligt regeringens förordning (1988:366) med instruktion för domänverket är målet för verksamheten att på lång sikt bästa möjliga ekonomiska utbyte skall åstadkommas och att därvid ett från företagsekonomisk synpunkt rimligt årsresultat skall presteras.

I motion 1989/90:N260 (mp) föreslås att dessa riktlinjer skall ändras. Principen att verksamheten skall vara företagsekonomiskt lönsam borde enligt motionärerna ersättas med krav på att domänverket bedriver skogsbruk med samhällsekonomiska förtecken och med inriktning på flerbruk. Vidare borde verket ges direktiv att inte anlägga vägar eller avverka skog i fjällnära skogsområden. Verksamheten borde inriktas på att sysselsättningen i skogslänen skall bevaras och att skogarna skall vårdas så att allmänhetens möjligheter till ett rikt friluftsliv främjas.

En liknande motion (mp) behandlades våren 1989. Därvid erinrade utskottet (1988/89:NU34 s. 10) om att domänverket, i likhet med övriga ägare av skogsmark, enligt skogsvårdslagen (1979:429) skall sköta skogen så att hänsyn tas till naturvårdens intressen och till andra allmänna intressen såsom friluftsliv och rekreation. Utskottet fann inget skäl till en förändring av riktlinjerna för domänverkets verksamhet och avstyrkte motionen. Denna fick stöd i en reservation (mp). Riksdagen följde utskottets förslag.

Utskottet ser inget motiv för ett ändrat ställningstagande från riksdagens sida. Det aktuella yrkandet i motion 1989/90:N260 (mp) avstyrks följaktligen.

Tillhörighet till arbetsgivarorganisation

Utskottet behandlar slutligen motion 1989/90:N291 (s), där frågan om statliga företags tillhörighet till arbetsgivarorganisation tas upp. Motionärerna påminner om att riksdagen år 1983 (NU 1982/83:25 s. 29) i ett uttalande till regeringen tillkännagav som sin mening att statsägda företag inte borde tillhöra Svenska arbetsgivarföreningen (SAP). Trots detta uttalande har SSAB Svenskt Stål AB:s enheter i Luleå nyligen anslutit sig till SAF. Denna organisation har i många sammanhang demonstrerat sin negativa inställning till statliga företag, anför motionärerna. De menar att statliga företag bör tillhöra Arbetsgivarföreningen SFO och föreslår ett riksdagsuttalande av denna innebörd.

Arbetsgivarföreningen SFO (tidigare Arbetsgivarföreningen för samfällt ägda foretag och organisationer) bildades år 1970 och har totalt ca 900 anslutna företag, främst statliga. Några statsägda företag har dock funnit det mest förenligt med sina intressen att tillhöra ett till SAF

1989/90:NU35

anslutet arbetsgivarförbund. Enligt uppgift från SSAB har företaget sedan år 1984 tillhört SFO. Som antyds i motionen har emellertid SSAB Svenskt Stål AB:s enheter i Luleå den 1 januari 1990 övergått till att tillhöra SAF. Anledningen till detta är enligt företaget att SSAB Profiler AB, som tidigare ingick, i SSAB-koncernen men som år 1988 såldes till Ovako Steel AB, numera tillhör SAF och att skilda kollektivavtal inom ett och samma industriområde — i viss utsträckning även inom samma industrilokaler — anses försvåra verksamheten.

På enhälligt förslag av utskottet (1989/90:NU17 s. 4) avslog riksdagen i december 1989 en motion (s) av liknande innebörd som den nu aktuella. Utskottet erinrade om att det ankommer på bolagens styrelser att fetta beslut beträffande tillhörighet till arbetsgivarorganisation och menade att denna sak måste betraktas som en intern företagsangelägenhet.

Utskottet anser inte heller nu att riksdagen har anledning att ta något nytt initiativ i frågan om statsägda företags tillhörighet till arbetsgivarorganisation. Sålunda avstyrks motion 1989/90:N291 (s).

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande statligt företagande

att riksdagen avslår motion 1989/90:N58 yrkande 21, motion 1989/90:N65 yrkande 2, motion 1989/90:N214 i ifrågavarande del, motion 1989/90:N224 yrkande 11 och motion 1989/90:N359 yrkande 1 i ifrågavarande del,

res. 1 (m, fp, c) res. 2 (mp)

2. beträffande principer vid försäljning av statliga företag

att riksdagen avslår motion 1989/90:N367 yrkandena 3 och 5—9,

res. 3 (m, fp, c) - motiv, res. 4 (mp)

3. beträffande ombildning av affärsverket FFV till aktiebolag

att riksdagen med bifell till proposition 1989/90:88 momenten

10, 11 och 19 och med avslag på motion 1989/90:N58 yrkandena 23 och 24, det förstnämnda i ifrågavarande del, motion 1989/90:N59 yrkande 5 och motion 1989/90:N224 yrkande 15

dels godkänner att affärsverket FFV upphör som affärsdrivande verk och att verksamheten överförs till ett aktiebolag snarast efter den 1 juli 1990, dock senast den 1 januari 1991,

dels godkänner de riktlinjer för överföringen av tillgångar och skulder från affärsverket FFV till FFV AB som förordats i propositionen,

dels bemyndigar regeringen att genomföra ombildningen av affärsverket FFV till aktiebolag,

res. 5 (vpk) res. 6 (mp)

4. beträffande pensionsgaranti för FFV AB

att riksdagen med bifell till proposition 1989/90:88 punkt E 5,

1989/90:NU35

med anledning av proposition 1989/90:88 moment 15 och med avslag på motion 1989/90:N58 yrkandena 23 och 34, det förstnämnda i ifrågavarande del, dels godkänner att staten påtar sig betalningsansvar intill ett belopp av 1 112 000 000 kr. för affärsverket FFV:s och FFV AB:s pensionsskuld i enlighet med vad utskottet anfört, dels till Infriande av pensionsgaranti för FFV AB för budgetåret 1990/91 under tolfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.,

res. 7 (vpk, mp)

5. beträffande affärsverket FFV.s upplåning

att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:88 momenten 12-14

a) godkänner en ram på 160 000 000 kr. för affärsverket FFV:s upplåning i riksgäldskontoret för verkets investeringar i fastigheter, maskiner och inventarier under andra halvåret 1990,

b) godkänner en ram på 25 000 000 kr. för affärsverket FFV:s upplåning i riksgäldskontoret för verkets investeringar i aktier under andra halvåret 1990,

c) godkänner en ram på 300 000 000 kr. för affärsverket FFV:s upplåning i riksgäldskontoret för verkets rörelsekapitalbehov under andra halvåret 1990,

res. 8 (vpk, mp)

6. beträffande bildande av förvaltningsbolag

att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:88 momenten

16 och 20, med anledning av proposition 1989/90:88 moment 22 i ifrågavarande del och motion 1989/90:N59 yrkande 6 och med avslag på motion 1989/90:N48, motion 1989/90:N54 yrkande 27, motion 1989/90:N57 yrkande 21, motion 1989/90:N58 yrkandena

25, 26 i ifrågavarande del och 28, motion 1989/90:N60 yrkandena 6 och 7 och motion 1989/90:N211 dels bemyndigar regeringen att överlåta statens aktier i Celsius Industrier AB, FFV AB, Luossavaara-Kiirunavaara AB, Ncb AB, Procordia AB, SIB-Invest AB, AB Statens Skogsindustrier, SSAB Svenskt Stål AB, Sveriges Geologiska AB samt Cementa AB till ett nybildat av staten ägt förvaltningsaktiebolag i enlighet med vad som förordats i propositionen,

dels godkänner vad som i propositionen angivits om storleken av statens framtida andel av röstvärde och kapitalandel i förvaltningsaktiebolaget liksom möjligheten att ge ut till aktier konvertibla förlagslån motsvarande högst 15 % av aktiekapitalet,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om det nya förvaltningsbolaget,

res. 9 (m,fp, c) res. 10 (mp)

7. beträffande vårdepappersskatt

att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:88 punkt E 6 och med avslag på motion 1989/90:N60 yrkande 11 till Värde -

1989/90: NU35

26 L

pappersskatt vid försäljning av vissa aktier ägda av staten för budgetåret 1990/91 under tolfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 400 000 000 kr.,

res. 11 (m, fp, c, mp)

8. beträffande SIB-Invest AB

att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:88 momenten

17 och 18 och med avslag på motion 1989/90:N57 yrkande 20 och motion 1989/90:N58 yrkandena 26 och 27, det förstnämnda i ifrågavarande del, dels godkänner vad som i propositionen anförts om de rörelseregler som för närvarande gäller för SIB-Invest AB, dels bemyndigar regeringen att återkalla den av fullmäktige i riksgäldskontoret lämnade garantin för SIB-Invest AB:s förpliktelser intill ett belopp av högst 1 300 000 000 kr.,

res. 12 (m, fp, c) res. 13 (mp)

9. beträffande kapitaltillskott i FFV AB

att riksdagen med anledning av proposition 1989/90:88 moment 22 i ifrågavarande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

res. 14 (m, fp, c) - motiv, res. 15 (vpk) - motiv, res. 16 (mp) - motiv.

10. beträffande nyemission i Procordia AB

att riksdagen med anledning av proposition 1989/90:109 moment

1, motion 1989/90:N62 yrkandena 1 och 3 och motion 1989/90:N64 yrkande 1 och med avslag på motion 1989/90:N63 yrkande 1, motion 1989/90:N65 yrkande 1, motion 1989/90:N66 yrkande 1 i ifrågavarande del och motion 1989/90:N224 yrkande 13 godkänner att regeringen, på villkor att ägarrelationerna mellan staten och AB Volvo utformas i enlighet med vad utskottet anfört, medverkar till att statens aktieägande i Procordia AB minskar genom föreslagen nyemission,

res. 17 (c) res. 18 (vpk) res. 19 (mp)

11. beträffande förvaltningen av avtal mellan staten och AB Volvo

att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:109 moment 2 och med avslag på motion 1989/90:N62 yrkande 2, motion 1989/90:N63 yrkande 2, motion 1989/90:N64 yrkande 2 och motion 1989/90:N66 yrkande 1 i ifrågavarande del godkänner att de rättigheter och förpliktelser som följer av ett enligt av utskottet angivna riktlinjer upprättat aktieägaravtal mellan staten och AB Volvo förvaltas i enlighet med vad som förordats i propositionen,

res. 20 (m, fp) - villk. 9 res. 21 (c, mp)

1989/90:NU35

12. beträffande statens resterande innehav av aktier i Procordia AB

att riksdagen avslår motion 1989/90:N62 yrkande 4, motion 1989/90:N63 yrkande 3 och motion 1989/90:N214 i ifrågavarande del,

res. 22 (vpk) - motiv, res. 23 (m, fp) res. 24 (c) res. 25 (mp)

13. beträffande statlig nämnd för samråd vid företagsfusioner att riksdagen avslår motion 1989/90:N65 yrkande 3,

res. 26 (c)

14. beträffande Tobaksbolagets utlandsverksamhet att riksdagen avslår motion 1989/90:N63 yrkande 4,

res. 27 (mp)

15. beträffande Karlskronavarvet AB och Kockums Marine AB att riksdagen avslår motion 1989/90:N212, motion 1989/90:N224 yrkande 12 och motion 1989/90:N292,

res. 28 (m, fp, c) res. 29 (mp)

16. beträffande ASSI:s produktinriktning

att riksdagen avslår motion 1989/90:N224 yrkande 3 i ifrågavarande del,

res. 30 (mp)

17. beträffande riktlinjer för domänverket

att riksdagen avslår motion 1989/90:N260 yrkande 2,

res. 31 (mp)

18. beträffande tillhörighet till arbetsgivarorganisation att riksdagen avslår motion 1989/90:N291.

Stockholm den 26 april 1990 På näringsutskottets vägnar

Lennart Pettersson

Närvarande: Lennart Pettersson (s), Hadar Cars (fp), Per Westerberg (m), Åke Wictorsson (s), Per-Ola Eriksson (c), Birgitta Johansson (s), Inga-Britt Johansson (s), Bo Finnkvist (s), Gunnar Hökmark (m), Gudrun Norberg (fp), Roland Larsson (c), Rolf L Nilson (vpk), Leif Marklund (s), Karin Falkmer (m), Barbro Andersson (s), Björn Kaaling (s) och Loui Bernal (mp).

1989/90:NU35

28 Reservationer

1989/90:NU35

1. Statligt företagande (mom. 1)

Hadar Cars (fp), Per Westerberg (m), Per-Ola Eriksson (c), Gunnar Hökmark (m), Gudrun Norberg (fp), Roland Larsson (c) och Karin Falkmer (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar med "Utskottet ansluter" och slutar med "i fråga" bort ha följande lydelse: Utskottet ansluter sig till de krav på en planerad utförsäljning av statliga företag som framförs i motionerna 1989/90:N214 (m, fp, c) och 1989/90:N359 (c). Enligt utskottets uppfattning bör mycket stora delar av den affärsverksamhet som nu bedrivs av staten i verks- eller bolagsform kunna avyttras. Det mål som har angetts i motionerna, nämligen att staten skall tillföras försäljningsintäkter om ca 15—20 miljarder kronor under en treårsperiod, ter sig som fullt realistiskt. Metoderna för försäljning och valet av försäljningsobjekt kräver emellertid noggranna överväganden.

Enligt utskottets mening bör regeringen utarbeta ett förslag till plan för försäljning av statliga företag enligt de riktlinjer som anges i den förstnämnda motionen. Det innebär bl.a., som också sägs i motion 1989/90:N65 (c), att försäljningen skall ske i sådana former att en ökad spridning av aktieägandet främjas. Med hänsyn till vikten av att varje enskild affär ger bästa möjliga ekonomiska resultat för staten bör försäljningen kunna anpassas till det aktuella marknadsläget. Det synes därför ändamålsenligt att regeringen begär riksdagens bemyndigande att beträffande ett antal angivna företag genomföra försäljningar av en viss omfattning. Det lar sedan ankomma på regeringen att vid lämplig tidpunkt besluta om genomförandet av försäljningarna inom ramen för riksdagens bemyndigande.

Utskottet föreslår att riksdagen i ett tillkännagivande till regeringen ansluter sig till vad utskottet här har anfört. Med det sagda tillstyrks de nu berörda delarna av motionerna 1989/90:N214 (m, fp, c), 1989/90:N359 (c) och 1989/90:N65 (c).

Med hänsyn till den principiella inställning till statligt företagande som utskottet har redovisat finns det enligt utskottets mening inte anledning för riksdagen att anmoda regeringen att utarbeta ett policydokument med dess syn på de statliga företagens uppgifter och verksamhet i enlighet med vad som begärs i motionerna 1989/90:N58 (mp) och 1989/90:N224 (mp). Dessa avstyrks således i aktuell del.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande statligt företagande att riksdagen med bifall till motion 1989/90:N65 yrkande 2, motion 1989/90:N214 i ifrågavarande del och motion 1989/90:N359 yrkande 1 i ifrågavarande del och med avslag på

motion 1989/90:N58 yrkande 21 och motion 1989/90:N224 yrkande 11 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

2. Statligt företagande (mom. 1)

Loui Bernal (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar med "Utskottet ansluter" och slutar med "i fråga" bort ha följande lydelse: Enligt utskottets mening ger regeringens beskrivning i propositionen inte uttryck för erforderlig helhetssyn på de statliga företagens uppgifter och verksamheter. Det enda krav på statligt företagande som klargörs är att företagen skall vara långsiktigt lönsamma. I övrigt endast antyds vissa motiv för det statliga ägandet. Enligt utskottets uppfattning har de statsägda företag som drivs i aktiebolagsform i praktiken anpassat sig till de privatägda företagens arbetsmetoder och ideologi. Det har visat sig svårt för dessa statliga företag att ta både företagsekonomiska och samhällsekonomiska hänsyn. De har därför knappast kommit att utgöra den motvikt som regeringen anser önskvärd.

I likhet med vad som anförs i motionerna 1989/90:N58 (mp) och 1989/90-.N224 (mp) finner utskottet det därför angeläget att regeringen snarast redovisar sin uppfattning om de statliga företagens roll i en sådan deklaration som motionärerna efterlyser. Riksdagen bör tillgodose de berörda motionsyrkandena genom en anmodan till regeringen av nu angiven innebörd.

1 avvaktan på denna deklaration anser utskottet att någon utförsäljning i stor skala av statliga företag inte bör genomföras. Utskottet avstyrker därför motionerna 1989/90:N214 (m, fp, c), 1989/90:N359 (c) och 1989/90:N65 (c). Det sagda innebär dock inte att viss utförsäljning redan nu kan aktualiseras. Utskottet återkommer i det följande till denna fråga.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande statligt företagande att riksdagen med bifall till motion 1989/90:N58 yrkande 21 och motion 1989/90:N224 yrkande 11 och med avslag på motion 1989/90:N65 yrkande 2, motion 1989/90:N214 i ifrågavarande del och motion 1989/90:N359 yrkande 1 i ifrågavarande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

3. Principer vid försäljning av statliga företag (mom. 2, motiveringen)

Hadar Cars (fp), Per Westerberg (m), Per-Ola Eriksson (c), Gunnar Hökmark (m), Gudrun Norberg (fp), Roland Larsson (c) och Karin Falkmer (m) anser att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 10 med "Utskottet kan" och slutar på s. 11 med "avstyrks följaktligen" bort ha följande lydelse:

1989/90: NU35

30 Utskottet har förståelse för de förslag som framförs i motion 1989/90:N367 (m) om principer vid försäljning av statliga företag. Strukturen inom den statliga företagssektorn är dock mycket heterogen. Mot bakgrund härav torde det knappast vara ändamålsenligt att det fastställs regler för hur avyttring av statliga företag skall ske. I stället bör det ankomma på ägarna och resp. företagsledning att från fall till fall fetta beslut om hur utförsäljningen skall genomföras. Med det sagda avstyrks motionen i här aktuell del.

4. Principer vid försäljning av statliga företag (mom. 2)

Loui Bernal (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 10 med "Utskottet kan" och slutar på s. 11 med "avstyrks följaktligen" bort ha följande lydelse:

Vid de utförsäljningar av statliga företag som har skett under senare tid har möjligheterna för vanliga medborgare att köpa aktier varit små. Det finns därför, menar utskottet, anledning att låta se över vilka principer som bör gälla vid utförsäljning av statliga företag. Riksdagen bör genom ett uttalande anmoda regeringen härtill. Därmed skulle nu aktuell del av motion 1989/90:N367 (m) bli till viss del tillgodosedd.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande principer vid försäljning av statliga företag att riksdagen med anledning av motion 1989/90:N367 yrkandena 3 och 5—9 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

5. Ombildning av affärsverket FFV till aktiebolag (mom. 3)

Rolf L Nilson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som börjar med "Utskottet biträder" och slutar med "i fråga" bort ha följande lydelse: Utskottet ansluter sig till vad som anförs i motionerna 1989/90:N59 (vpk), 1989/90:N58 (mp) och 1989/90:N224 (mp) om att affärsverksformen bör bibehållas för FFV. Detta är nödvändigt för att riksdagen och regeringen skall ges möjlighet till erforderlig insyn i FFV:s krigsmaterieltillverkning. Inte minst vad som under senare år har uppdagats beträffande otillåten svensk vapenexport visar vikten av en sådan insyn. Utskottet avstyrker sålunda propositionen i denna del och tillstyrker motsvarande yrkanden i de nämnda motionerna.

Förslaget i motion 1989/90:N58 (mp) om att den civila verksamheten inom FFV skall privatiseras avstyrks av utskottet. Enligt utskottets mening är det av flera skäl snarare angeläget att det statliga ägandet utökas.

1989/90:NU35

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande ombildning av affärsverket FFV till aktiebolag att riksdagen med bifall till motion 1989/90:N58 yrkande 23 i ifrågavarande del, motion 1989/90:N59 yrkande 5 och motion 1989/90:N224 yrkande 15 avslår proposition 1989/90:88 momenten 10, 11 och 19 och motion 1989/90:N58 yrkande 24.

6. Ombildning av affärsverket FFV till aktiebolag (mom. 3)

Loui Bernal (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som börjar med "Utskottet biträder" och slutar med "i fråga" bort ha följande lydelse: Utskottet ansluter — — — (= reservation 5) — — — nämnda motionerna.

Vidare instämmer utskottet i vad som sägs i motion 1989/90:N58 (mp) om att den civila delen av FFV:s verksamhet bör privatiseras. Regeringen bör undersöka förutsättningarna härför och därefter återkomma till riksdagen med erforderliga förslag. Som anförs i nyssnämnda motion bör de anställda och befolkningen på resp. ort ges företräde vid utförsäljningen.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande ombildning av affärsverket FFV till aktiebolag

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:N58 yrkandena 23 och 24, det förstnämnda i ifrågavarande del, motion 1989/90:N59 yrkande 5 och motion 1989/90:N224 yrkande 15 dels avslår proposition 1989/90:88 momenten 10, 11 och 19, dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

7. Pensionsgaranti för FFV AB (mom. 4)

Rolf L Nilson (vpk) och Loui Bernal (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 13 som börjar med "Utskottet finner" och slutar med "behandlad del" bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående avstyrkt att affärsverket FFV skall ombildas till aktiebolag. Härav följer att utskottet avvisar de nu aktuella förslagen i propositionen om att staten med anledning av ombildningen skall påta sig betalningsansvaret för viss pensionsskuld vid FFV. Om utskottets förslag vinner riksdagens gillande kommer affärsverket även fortsättningsvis att svara för dessa utbetalningar. Utskottet tillstyrker alltså motion 1989/90:N58 (mp) i här berörd del.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande pensionsgaranti för FFV AB

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:N58 yrkandena 23 och 34, det förstnämnda i ifrågavarande del, avslår proposition 1989/90:88 moment 15 och punkt E 5.

1989/90:NU35

8. Affärsverket FFV:s upplåning (mom. 5)

Rolf L Nilson (vpk) och Loui Bernal (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 13 som börjar med "Utskottet har" och slutar med "berörd del" bort ha följande lydelse: Utskottet har inget att erinra mot de föreslagna ramarna för affärsverkets upplåning i riksgäldskontoret under andra halvåret 1990. Då utskottet i det föregående har avvisat förslaget om att affärsverket skall ombildas till aktiebolag krävs också att riksdagen fastställer motsvarande ramar för första halvåret 1991. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag härom.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande affärsverket FFV:s upplåning att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:88 momenten 12-14

a) (= utskottet),

b) ( = utskottet),

c) ( = utskottet),

d) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

9. Bildande av förvaltningsbolag (mom. 6)

Hadar Cars (fp), Per Westerberg (m), Per-Ola Eriksson (c), Gunnar Hökmark (m), Gudrun Norberg (fp), Roland Larsson (c) och Karin Falkmer (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 15 med "Utskottet har" och slutar på s. 16 med "motionerna avstyrks" bort ha följande lydelse:

Som tidigare har framgått anser utskottet att väsentliga delar av den statliga företagssektorn bör avyttras på ett sätt som främjar en spridning av aktieägandet. Regeringen anger i propositionen inga egentliga skäl för förslaget om bildande av ett förvaltningsbolag, som har likheter med Statsföretag AB innan detta av bl.a. ekonomiska skäl rekonstruerades år 1983. Utskottet finner inte att en försäljning av de aktuella företagen skulle underlättas genom att det statliga aktieinnehavet överförs till ett sådant bolag. Tvärtom synes motivet för bildandet vara att en sådan försäljning skall försvåras genom att löntagarfondstyrelserna och de aktieplacerande pensionsförsäkringsinstitutionerna skall engageras som delägare i förvaltningsbolaget. Detta leder också till ett ökat institutionellt ägande. Med en politisering av styrelsen i förvaltningsbolaget — via "samhällsrepresentanter" — riskeras dessutom att de affärsmässiga övervägandena blir åsidosatta till förmån för politisk maktutövning. Detta är inte acceptabelt i en marknadsekonomi.

Utskottet avstyrker mot denna bakgrund förslagen i propositionen om bildande av ett nytt förvaltningsbolag och tillstyrker motsvarande avslagsyrkanden i motionerna 1989/90:N60 (m), 1989/90:N54 (fp),

1989/90:NU35

3 Riksdagen 1989190. 17 sami Nr 35

1989/90:N57 (c) och 1989/90:N58 (mp). Följaktligen anser utskottet att riksdagen inte har anledning att ange riktlinjer för det föreslagna bolagets verksamhet. En ytterligare konsekvens av det sagda är att utskottet avstyrker motionerna 1989/90:N48 (s), 1989/90:N211 (s) och 1989/90:N59 (vpk). Med hänvisning till utskottets tidigare framförda begäran om en utförsäljning av statliga företag avstyrks slutligen även förslaget i motion 1989/90:N58 (mp) om att statens engagemang i vissa av de aktuella företagen skall avyttras. Utskottets krav på en utförsäljning är inte begränsat till enstaka företag; som tidigare har nämnts bör staten sälja ut i huvudsak hela sin affärsverksamhet.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande bildande av förvaltningsbolag att riksdagen med anledning av proposition 1989/90:88 moment 22 i ifrågavarande del, med bifall till motion 1989/90:N54 yrkande 27, motion 1989/90:N57 yrkande 21, motion 1989/90:N58 yrkande 26 i ifrågavarande del och motion 1989/90:N60 yrkandena 6 och 7 och med anledning av motion 1989/90:N58 yrkande 25

dels avslår proposition 1989/90:88 momenten 16 och 20, motion 1989/90:N48, motion 1989/90:N58 yrkande 28, motion 1989/90:N59 yrkande 6 och motion 1989/90:N211, dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om mål och inriktning för det föreslagna förvaltningsbolaget.

10. Bildande av förvaltningsbolag (mom. 6)

Loui Bernat (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 15 med "Utskottet har" och slutar på s. 16 med "motionerna avstyrks" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör riksdagen avslå regeringens förslag om överföring av statens aktieinnehav till ett särskilt förvaltningsbolag. Med ett sådant bolag skulle, som sägs i motion 1989/90:N58 (mp), riksdagens insyn i de statliga företagens verksamhet komma att minska. Denna insyn bör i stället, menar utskottet, förbättras till åtminstone den nivå som gäller i börsnoterade privata företag. Aven den ökade maktkoncentration som det nya bolaget skulle skapa talar för att förslaget i propositionen bör avvisas. Med det sagda tillstyrks nyssnämnda motion i berörd del och även motsvarande avslagsyrkande i övriga här aktuella motioner. Av utskottets nu redovisade ställningstagande följer att det saknas skäl att här diskutera vad som i propositionen sägs om riktlinjerna för det föreslagna bolagets verksamhet.

Utskottet vill vidare instämma i vad som sägs i motion 1989/90:N58 (mp) om att det finns anledning för staten att avyttra sina aktier i flera av de företag som var avsedda att inordnas i det föreslagna förvaltningsbolaget. Som har framgått av det föregående anser utskottet att den civila delen av FFV:s verksamhet bör privatiseras. 1 avvaktan på den

1989/90:NU35

översyn av de statliga företagens roll sorn utskottet tidigare har förordat bör, som redan har nämnts, dock någon utförsäljning av statliga företag i stor skala inte genomföras.

Något uttalande av riksdagen om de statliga basindustrierna är enligt utskottets mening inte påkallat. Utskottet avstyrker därför motionerna 1989/90:N48 (s) och 1989/90:N211 (s).

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande bildande av förvaltningsbolag

att riksdagen med anledning av proposition 1989/90:88 moment 22 i ifrågavarande del, med bifall till motion 1989/90:N54 yrkande 27, motion 1989/90:N57 yrkande 21, motion 1989/90:N58 yrkandena 25, 26 i ifrågavarande del och 28 och motion 1989/90:N60 yrkandena 6 och 7 dels avslår proposition 1989/90:88 momenten 16 och 20, motion 1989/90:N48, motion 1989/90:N59 yrkande 6 och motion 1989/90:N211,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om mål och inriktning för det föreslagna förvaltningsbolaget,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet i övrigt har anfört.

11. Värdepappersskatt (mom. 7)

Hadar Cars (fp), Per Westerberg (m), Per-Ola Eriksson (c), Gunnar Hökmark (m), Gudrun Norberg (fp), Roland Larsson (c), Karin Falkmer (m) och Loui Bernal (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 16 som börjar med "Utskottet tillstyrker" och slutar med "avstyrks alltså" bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående avvisat regeringens förslag om överföring av statens aktieinnehav till ett nytt förvaltningsbolag. Härav följer att även det nu aktuella förslaget i propositionen avstyrks. Utskottet vill härutöver betona att aktieaffärer med statliga företag inte skall åtnjuta särregler i förhållande till vad som i övrigt gäller. Det berörda yrkandet i motion 1989/90:N60 (m) tillstyrks alltså.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande värdepappersskatt

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:N60 yrkande 11 avslår proposition 1989/90:88 punkt E 6.

12. SIB-Invest AB (mom. 8)

Hadar Cars (fp), Per Westerberg (m), Per-Ola Eriksson (c), Gunnar Hökmark (m), Gudrun Norberg (fp), Roland Larsson (c) och Karin Falkmer (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 17 som börjar med "Utskottet har" och slutar med "aktuell del" bort ha följande lydelse:

1989/90:NU35

35 Utskottet har i det föregående avstyrkt att statens aktieinnehav skall överföras till ett särskilt förvaltningsbolag. Detta gäller även beträffande aktierna i SIB-Invest AB. Som sägs i motion 1989/90:N57 (c) bör staten, i linje med vad utskottet tidigare har anfört, avyttra detta företag. Det finns inte, menar utskottet, någon anledning för staten att äga ett investmentbolag. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om försäljning av SIB-Invest. I avvaktan på denna försäljning bör rörelsereglerna för bolagets verksamhet behållas. Dock bör den statliga garantin för dess förpliktelser med det snaraste återkallas.

Riksdagen bör ansluta sig till vad utskottet nu har anfört. Därigenom skulle motion 1989/90:N57 (c) bli tillgodosedd i denna del. Av det sagda följer att utskottet avstyrker motion 1989/90:N58 (mp) såvitt här är i fråga.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. beträffande SIB-Invest AB att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:88 moment 18 och motion 1989/90:N57 yrkande 20 dels avslår proposition 1989/90:88 moment 17 och motion 1989/90:N58 yrkandena 26 och 27, det förstnämnda i ifrågavarande del,

dels bemyndigar regeringen att återkalla den av fullmäktige i riksgäldskontoret lämnade garantin för SIB-Invest AB:s förpliktelser intill ett belopp av högst 1 300 000 000 kr., dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet i övrigt anfört.

13. SIB-Invest AB (mom. 8)

Loui Bernal (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 17 som börjar med "Utskottet har" och slutar med "aktuell del" bort ha följande lydelse:

I likhet med vad som anförs i motion 1989/90:N58 (mp) anser utskottet att SIB-Invest AB bör kvarstå som ett självständigt kreditaktiebolag. Företaget bör utgöra ett komplement till utvecklingsbolag och de regionala utvecklingsfonderna när det gäller finansiellt stöd till småföretagen i främst storstäderna. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag till ändrade rörelseregler i enlighet med det sagda.

Vad utskottet här har anfört bör riksdagen med avslag på propositionen i denna del ställa sig bakom genom ett uttalande till regeringen. Därigenom skulle motion 1989/90:N58 (mp) bli tillgodosedd såvitt nu är i fråga. Det aktuella yrkandet i motion 1989/90:N57 (c) avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. beträffande SIB-Invest AB att riksdagen med bifall till motion 1989/90:N58 yrkandena 26 och 27, det förstnämnda i ifrågavarande del, dels avslår proposition 1989/90:88 momenten 17 och 18 och motion 1989/90:N57 yrkande 20,

1989/90: NU35

dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

14. Kapitaltillskott i FFV AB (mom. 9, motiveringen)

Hadar Cars (fp), Per Westerberg (m), Per-Ola Eriksson (c), Gunnar Hökmark (m), Gudrun Norberg (fp), Roland Larsson (c) och Karin Falkmer (m) anser att den del av utskottets yttrande på s. 18 som börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "utskottets sida" bort ha följande lydelse:

När ombildningen av FFV till aktiebolag har genomförts bör staten — i linje med vad utskottet tidigare har anfört — avyttra FFV. Om det visar sig att det föreligger behov av kapitaltillskott till bolaget kan detta behov då tillgodoses t.ex. genom en nyemission.

15. Kapitaltillskott i FFV AB (mom. 9, motiveringen)

Rolf L Nilson (vpk) anser att den del av utskottets yttrande på s. 18 som börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "utskottets sida" bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående föreslagit att afSrsverksformen skall bibehållas för FFV. Det blir följaktligen även fortsättningsvis statsmakterna som får pröva behovet av kapitaltillskott till FFV-koncernen.

16. Kapitaltillskott i FFV AB (mom. 9, motiveringen)

Loui Bernal (mp) anser att den del av utskottets yttrande på s. 18 som börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "utskottets sida" bort ha följande lydelse:

Som har framgått av det föregående anser utskottet att afSrsverksformen bör bibehållas för FFV men att det nuvarande aktiebolaget FFV AB med dess inriktning på civil verksamhet bör privatiseras. Enligt uppgift är det främst i FFV AB som soliditeten har sjunkit. Frågan om soliditeten i detta bolag bör prövas i samband med utförsäljning. Om det visar sig att det är erforderligt med ett kapitaltillskott kan detta tillgodoses t.ex. genom en nyemission.

17. Nyemission i Procordia AB (mom. 10)

Per-Ola Eriksson (c) och Roland Larsson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 20 som börjar med "Det kan" och slutar med "och 1989/90:N224 (mp)" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör riksdagen inte medverka till att den tilltänkta nyemissionen i Procordia AB genomförs. Det är visserligen positivt om den statliga företagssektorn minskar. Som utskottet tidigare har anfört bör dock försäljning av aktier i statliga företag göras i en sådan form att en ökad spridning av aktieägandet uppnås. En effektiv marknadsekonomi förutsätter många aktörer. Som sägs i motion 1989/90:N65 (c) bör målet vara att ett brett folkligt ägande skall skapas.

1989/90:NU35

4 Riksdagen 1989/90. 17 sami. Nr 35

Den nu aktuella företagsaffären mellan staten och ett av Sveriges största företag skulle, om den genomfördes, innebära en ytterligare maktkoncentration inom näringslivet. Genom det aktieägaravtal som har upprättats mellan parterna har möjligheterna för övriga aktieägare i Procordia att påverka företagets inriktning m.m. i praktiken eliminerats.

Utskottet föreslår alltså att riksdagen avslår proposition 1989/90:109 i nu berörd del. Därigenom skulle den aktuella delen av motion 1989/90:N65 (c) bli tillgodosedd. Även syftet i nu behandlade delar av motionerna 1989/90:N66 (vpk), 1989/90:N63 (mp) och 1989/90:N224 (mp) skulle uppnås med ett sådant beslut. Utskottet avstyrker med det sagda motionerna 1989/90:N62 (m) och 1989/90:N64 (fp), båda såvitt nu är i fråga.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:

10. beträffande nyemission i Procordia AB att riksdagen med bifall till motion 1989/90:N63 yrkande 1, motion 1989/90:N65 yrkande 1, motion 1989/90:N66 yrkande 1 i ifrågavarande del och motion 1989/90:N224 yrkande 13 avslår proposition 1989/90:109 moment 1, motion 1989/90:N62 yrkandena 1 och 3 och motion 1989/90:N64 yrkande 1.

18. Nyemission i Procordia AB (mom. 10)

Rolf L Nilson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 20 som börjar med "Det kan" och slutar med "och 1989/90:N224 (mp)" bort ha följande lydelse:

Som sägs i motion 1989/90.N66 (vpk) skulle den föreslagna nyemissionen i Procordia AB, om den genomfördes, leda till att staten skulle fa en alltför blygsam roll i företaget. Den tilltänkta affären synes vidare gynna AB Volvos intressen på bekostnad av statens.

Som utskottet tidigare anfört har staten en viktig roll som ägare av företag inom olika branscher, så att en angelägen motvikt till de privata maktgrupperna inom näringslivet kan åstadkommas. Den nu aktuella företagsaffären skulle tvärtom innebära en sammansmältning av statlig och privat företagsamhet med oanade konsekvenser.

Med hänsyn till det sagda anser utskottet att riksdagen bör avslå proposition 1989/90:109 i nu berörd del. Därigenom skulle den aktuella delen av motion 1989/90:N66 (vpk) bli tillgodosedd. Även syftet i nu behandlade delar av motionerna 1989/90:N65 (c), 1989/90:N63 (mp) och 1989/90:N224 (mp) skulle uppnås med ett sådant beslut. Utskottet avstyrker med det sagda motionerna 1989/90:N62 (m) och 1989/90:N64 (fp), båda såvitt nu är i fråga.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:

10. beträffande nyemission i Procordia AB att riksdagen med bifall till motion 1989/90:N63 yrkande 1, motion 1989/90:N65 yrkande 1, motion 1989/90:N66 yrkande 1 i

1989/90.NU35

ifrågavarande del och motion 1989/90:N224 yrkande 13 avslår proposition 1989/90:109 moment 1, motion 1989/90:N62 yrkandena 1 och 3 och motion 1989/90:N64 yrkande 1.

19. Nyemission i Procordia AB (mom. 10)

Loui Bernal (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 20 som börjar med "Det kan" och slutar med "och 1989/90:N224 (mp)" bort ha följande lydelse:

I likhet med vad som sägs i motion 1989/90:N63 (mp) ser utskottet med oro på den tilltagande storskaligheten och maktkoncentrationen inom näringslivet. Den tilltänkta affären mellan staten och AB Volvo skulle, om den genomfördes, innebära en ytterligare maktkoncentration inom näringslivet. Erfarenheten visar dessutom att staten sällan kan representeras av lika professionella styrelseledamöter som det privata näringslivet; det föreslagna samägandet i Procordia AB kunde därför förväntas leda till att Volvos intressen skulle komma att dominera.

Med hänsyn till det sagda anser utskottet att riksdagen bör avslå proposition 1989/90:109 i nu berörd del. Därigenom skulle aktuella delar av motionerna 1989/90:N63 (mp) och 1989/90:N224 (mp) bli tillgodosedda. Även syftet i här behandlade delar av motionerna 1989/90:N65 (c) och 1989/90:N66 (vpk) skulle uppnås genom ett sådant beslut. Utskottet avstyrker med det sagda motionerna 1989/90:N62 (m) och 1989/90:N64 (fp), båda såvitt nu är i fråga.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:

10. beträffande nyemission i Procordia AB att riksdagen med bifall till motion 1989/90:N63 yrkande 1, motion 1989/90:N65 yrkande 1, motion 1989/90:N66 yrkande 1 i ifrågavarande del och motion 1989/90:N224 yrkande 13 avslår proposition 1989/90:109 moment 1, motion 1989/90:N62 yrkandena 1 och 3 och motion 1989/90:N64 yrkande 1.

20. Förvaltningen av avtal mellan staten och AB Volvo (mom. 11)

Under förutsättning av bifall till reservation 9

Hadar Cars (fp), Per Westerberg (m), Gunnar Hökmark (m), Gudrun Norberg (fp) och Karin Falkmer (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 20 som börjar med "Därest riksdagen" och slutar med "av detta" bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående avstyrkt regeringens förslag om att ett förvaltningsbolag skall bildas för förvaltningen av statens aktier i vissa företag. Härav följer att utskottet i linje med vad som begärs i motionerna 1989/90:N62 (m) och 1989/90:N64 (fp) avstyrker proposition

1989/90:NU35

1989/90:109 i nu berörd del. Även syftet med här aktuella delar av motionerna 1989/90:N66 (vpk) och 1989/90:N63 (mp) skulle uppnås med ett beslut av riksdagen i enlighet härmed.

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:

11. beträffande förvaltningen av avtal mellan staten och AB Volvo

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:N62 yrkande 2, motion 1989/90:N63 yrkande 2, motion 1989/90:N64 yrkande 2 och motion 1989/90:N66 yrkande 1 i ifrågavarande del avslår proposition 1989/90:109 moment 2.

21. Förvaltningen av avtal mellan staten och AB Volvo (mom. 11)

Per-Ola Eriksson (c), Roland Larsson (c) och Loui Bernal (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 20 som börjar med "Därest

riksdagen" och slutar med "av detta" bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående avstyrkt huvudförslaget i proposition 1989/90:109, att riksdagen i enlighet med avtalet mellan staten och AB Volvo skall medverka i den föreslagna nyemissionen i Procordia AB. Härav följer att utskottet avstyrker propositionen i nu berörd del. Med det sagda ansluter sig utskottet till vad som begärs i här aktuella delar av motionerna 1989/90:N62 (m), 1989/90:N64 (fp), 1989/90:N66 (vpk) och 1989/90:N63 (mp).

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:

11. beträffande förvaltningen av avtal mellan slaten och AB Volvo

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:N62 yrkande 2, motion 1989/90:N63 yrkande 2, motion 1989/90:N64 yrkande 2 och motion 1989/90:N66 yrkande 1 i ifrågavarande del avslår proposition 1989/90:109 moment 2.

22. Statens resterande innehav av aktier i Procordia AB (mom. 12, motiveringen)

Rolf L Nilson (vpk) anser att den del av utskottets yttrande på s. 20 som börjar med "Utöver den" och slutar med "denna del" bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående avstyrkt att staten skall medverka till att den planerade nyemissionen i Procordia AB kan genomföras. Enligt utskottets mening finns det med hänsyn till vad utskottet tidigare har anfört om statligt företagande inte anledning att nu överväga någon försäljning av statens aktier i företaget. Här behandlade delar av motionerna 1989/90:N214 (m, fp, c), 1989/90:N62 (m) och 1989/90:N63 (mp) avstyrks.

1989/90:NU35

23. Statens resterande innehav av aktier i Procordia AB (mom. 12)

Hadar Cars (fp), Per Westerberg (m), Gunnar Hökmark (m), Gudrun Norberg (fp) och Karin Falkmer (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 20 som börjar med "Utöver den" och slutar med "denna del" bort ha följande lydelse:

Med instämmande i vad som begärs i motionerna 1989/90:N214 (m, fp, c) och 1989/90:N62 (m) och i enlighet med vad som har anförts i det föregående anser utskottet att statens resterande aktier i Procordia AB bör avyttras vid närmaste lämpliga tidpunkt. Regeringen bör därför begära riksdagens bemyndigande för en sådan utförsäljning.

Riksdagen bör i ett uttalande uppmana regeringen härtill. Därigenom skulle nyssnämnda motioner bli tillgodosedda i aktuell del. Ett sådant uttalande skulle delvis ligga i linje med vad som begärs i motion 1989/90:N63 (mp).

dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:

12. beträffande statens resterande innehav av aktier i Procordia AB

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:N62 yrkande 4 och motion 1989/90:N214 i ifrågavarande del och med anledning av motion 1989/90:N63 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

24. Statens resterande innehav av aktier i Procordia AB (mom. 12)

Per-Ola Eriksson (c) och Roland Larsson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 20 som börjar med "Utöver den" och slutar med "denna del" bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående avstyrkt att staten skall medverka till att den planerade nyemissionen i Procordia AB kan genomföras. Enligt utskottets mening bör i stället statens aktier i företaget avyttras i den form som anges i motion 1989/90:N65 (c). Detta innebär att försäljningen skall göras så att en ökad spridning av aktieägandet främjas och i syfte att ett brett folkligt ägande av Procordiaaktier uppnås. Det bör förhindras att dominerande aktieposter samlas hos en ägare.

Regeringen bör begära riksdagens bemyndigande att vid tidigaste lämpliga tillfälle genomföra en utförsäljning av statens aktier i Procordia i enlighet med vad utskottet har anfört. Riksdagen bör genom ett uttalande uppmana regeringen härtill. Ett sådant uttalande skulle delvis ligga i linje med vad som begärs i här behandlade delar av motionerna 1989/90:N214 (m, fp, c), 1989/90:N62 (m) och 1989/90:N63 (mp).

dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:

12. beträffande statens resterande innehav av aktier i Procordia AB

1989/90: NU35

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:N62 yrkande 4, motion 1989/90:N63 yrkande 3 och motion 1989/90:N214 i ifrågavarande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

25. Statens resterande innehav av aktier i Procordia AB (mom. 12)

Loui Bernat (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 20 som börjar med "Utöver den" och slutar med "denna del" bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående avstyrkt att staten skall medverka till att den planerade nyemissionen i Procordia AB kan genomföras. Detta innebär dock inte att utskottet utesluter en avyttring av statens engagemang i företaget. 1 enlighet med vad som anförs i motion 1989/90:N63 (mp) anser utskottet att Procordiakoncernen, med undantag för tobaks- och läkemedelsföretagen, bör privatiseras. Denna utförsäljning bör göras i den form som skisseras i den nämnda motionen, vilket bl.a. innebär att anställda och befolkningen på resp. ort bör premieras som köpare av aktier till berörda företag.

Regeringen bör begära riksdagens bemyndigande att genomföra en utförsäljning av statens aktier i Procordia i enlighet med vad utskottet här har anfört. Riksdagen bör med bifall till den aktuella delen av motion 1989/90:N63 (mp) i ett uttalande uppmana regeringen härtill. Ett sådant uttalande skulle delvis ligga i linje med vad som krävs i nu berört avseende i motionerna 1989/90:N214 (m, fp, c) och 1989/90:N62 (m).

dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:

12. beträffande statens resterande innehav av aktier i Procordia AB

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:N63 yrkande 3 och med anledning av motion 1989/90:N62 yrkande 4 och motion 1989/90:N214 i ifrågavarande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

26. Statlig nämnd för samråd vid företagsfusioner (mom. 13)

Per-Ola Eriksson (c) och Roland Larsson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 21 som börjar med "Utskottet vill" och slutar med "motion 1989/90:N65 (c)" bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer i vad som anförs i motion 1989/90:N65 (c) om att förslag beträffande viktigare företagsaffärer där statliga företag är involverade bör beredas på ett bättre sätt än för närvarande. Enligt utskottets mening finns det därför anledning att överväga inrättandet av en statlig nämnd av den typ som skisseras i motionen. I denna nämnd skulle fusioner och andra företagsaffärer av nationell betydelse

1989/90: NU35

som berör statliga företag diskuteras innan förslag i ärendet framläggs för riksdagen. Regeringen bör tillse att förutsättningarna för införande av en sådan nämnd utreds.

Riksdagen bör genom ett uttalande uppmana regeringen härtill. Därigenom skulle motion 1989/90:N65 (c) bli tillgodosedd i aktuell del.

dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:

13. beträffande statlig nämnd för samråd vid företagsfusioner

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:N65 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

27. Tobaksbolagets utlandsverksamhet (mom. 14)

Loui Bernal (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 22 som börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "avstyrks sålunda" bort ha följande lydelse: Utskottet ansluter sig till vad som anförs i motion 1989/90:N63 (mp) om att de utländska enheterna inom Swedish Tobacco Group AB bör säljas. Enligt utskottets mening är det av både moraliska skäl och hälsoskäl förkastligt att svenska staten är involverad i utländsk tillverkning av hälsovådliga produkter. Regeringen bör ta initiativ till avyttring av de aktuella enheterna inom Procordias tobakskoncern. Riksdagen bör med bifall till nyssnämnda motion uppmana regeringen härtill.

dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:

14. beträffande Tobaksbolagets utlandsverksamhet

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:N63 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

28. Karlskronavarvet AB och Kockums Marine AB (mom. 15)

Hadar Cars (fp), Per Westerberg (m), Per-Ola Eriksson (c), Gunnar Hökmark (m), Gudrun Norberg (fp), Roland Larsson (c) och Karin Falkmer (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 23 som börjar med "Utskottet vill" och slutar med "avstyrks sålunda" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening talar mycket för att de fartygsproducerande enheterna inte passar väl in i Celsiuskoncernen, vars nuvarande verksamhet till största delen ligger inom andra branscher än varvsindustrin. Den svenska krigsmaterielindustrin står inför en omstrukturering. Härvid bör även den militära fartygsproduktionen inkluderas. Staten har oavsett sin ställning som ägare till de nuvarande bolagen Karlskronavarvet AB och Kockums Marine AB ett ansvar för att de strukturfrågor som gäller dessa bolag får en gynnsam lösning. Regeringen bör därför, menar utskottet, låta utreda saken i enlighet med vad som föreslås i motionerna 1989/90:N212 (m) och 1989/90:N292 (c).

1989/90:NU35

43 När denna strukturfråga har fatt sin lösning bör staten i linje med vad utskottet tidigare har anfört om statligt företagande avyttra resterande enheter inom Celsiuskoncernen.

Riksdagen bör göra ett uttalande till regeringen av nu angiven innebörd. Härigenom skulle även det aktuella yrkandet i motion 1989/90:N224 (mp) bli delvis tillgodosett.

dels att utskottets hemställan under 15 bort ha följande lydelse:

15. beträffande Karlskronavarvet AB och Kockums Marine AB att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:N212 och 1989/90:N292 och med anledning av motion 1989/90:N224 yrkande 12 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

29. Karlskronavarvet AB och Kockums Marine AB (mom. 15)

Loui Bernal (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 23 som börjar med "Utskottet vill" och slutar med "avstyrks sålunda" bort ha följande lydelse:

Utskottet biträder förslaget i motion 1989/90:N224 (mp) om en successiv utförsäljning av Celsiuskoncernen med iakttagande av de restriktioner som hänsyn till sysselsättningen och ekonomisk demokrati föranleder. Som sägs i motionen bör dock den krigsmaterieltillverkande tillverkningen inom koncernen — vid de nuvarande bolagen Karlskronavarvet AB och Kockums Marine AB — inte överföras i privat ägo. Granskningen av den svenska krigsmaterielexporten under senare år visar vad följden blir när vinstintressena blir det överordnade målet för tillverkning av krigsmateriel. De båda bolagen bör i stället direkt underställas industridepartementet.

Riksdagen bör anmoda regeringen att föranstalta om de strukturförändringar som här har angivits. Genom ett sådant uttalande av riksdagen skulle motion 1989/90:N292 (c) bli till viss del tillgodosedd. Utskottet avstyrker däremot motion 1989/90:N212 (m).

dels att utskottets hemställan under 15 bort ha följande lydelse:

15. beträffande Karlskronavarvet AB och Kockums Marine AB att riksdagen med bifall till motion 1989/90:N224 yrkande 12, med anledning av motion 1989/90:N292 och med avslag på motion 1989/90:N212 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

30. ASSI:s produktinriktning (mom. 16)

Loui Bernal (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 23 med "Enligt utskottets" och slutar på s. 24 med "aktuell del" bort ha följande lydelse:

1989/90: NU35

44 Såsom ägare till ASSI måste staten enligt utskottets mening ta ansvar för att detta företag bedriver en verksamhet som är förenlig med hänsynen till miljö och resurshushållning. Utskottet instämmer i vad som anförs i motion 1989/90:N224 (mp) om att det av miljö- och resursskäl finns anledning att ifrågasätta ASSI:s koncentration av tillverkningen till förpackningar. Den ohämmade förbrukningen av engångsförpackningar i vårt samhälle står inte i överensstämmelse med vad en miljövänlig politik kräver.

Regeringen bör, menar utskottet, låta se över möjligheterna att förändra ASSI:s tillverkning så att en från miljösynpunkt mer ansvarsfull användning av träråvaran uppnås. Med det sagda tillstyrker utskottet motion 1989/90:N224 (mp) i denna del.

dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande lydelse:

16. beträffande ASSI.s produktinriktning

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:N224 yrkande 3 i ifrågavarande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

31. Riktlinjer för domänverket (mom. 17)

Loui Bernal (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 24 som börjar med "Utskottet ser" och slutar med "avstyrks följaktligen" bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer i vad som anförs i motion 1989/90:N260 (mp) om att riktlinjerna för domänverkets verksamhet bör ändras. Utskottet anser sålunda att den nu gällande instruktionen om att domänverket skall vara företagsekonomiskt lönsamt skall ersättas med krav på att verket bedriver skogsbruk med samhällsekonomiska förtecken och med inriktning på flerbruk. Vägledande för verksamheten bör vara att sysselsättningen skall upprätthållas i skogslänen, att skogarna skall vårdas och att naturskyddsaspekterna skall beaktas. Det bör fastställas att domänverket inte får anlägga vägar eller avverka skog i fjällnära skogsområden.

Regeringen bör förändra instruktionen för domänverket i enlighet med vad utskottet här har anfört. Det sagda innebär alltså att utskottet tillstyrker motion 1989/90:N260 (mp) i aktuell del.

dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande lydelse:

17. beträffande riktlinjer för domänverket

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:N260 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

1989/90:NU35

45 Särskilda yttranden

1989/90:NU35

1. Statligt företagande (mom. 1)

Per-Ola Eriksson (c) och Roland Larsson (c) anför:

Det svenska näringslivet har de senaste åren präglats av en utveckling mot mycket stark ägarkoncentration, internationalisering och fortsatt strukturomvandling. I första hand är det inom industrin som denna process har pågått. Vi anser det vara angeläget att kooperationen och kooperativa företag utvecklas så att en motvikt till de stora maktblocken inom näringslivet kan skapas. Stabila kooperativa företag behövs som en balans till de stora och multinationella företagen.

2. Ombildning av affärsverket FFV till aktiebolag (mom. 3)

Hadar Cars (fp), Per Westerberg (m), Per-Ola Eriksson (c), Gunnar Hökmark (m), Gudrun Norberg (fp), Roland Larsson (c) och Karin Falkmer (m) anför:

Vi tillstyrker att affärsverket FFV ombildas till aktiebolag. Från de borgerliga partiernas sida har under flera år framförts krav på en sådan ombildning. Dessa har dock avvisats av riksdagen.

Vi har vidare anslutit oss till kravet på en utförsäljning av statliga företag i enlighet med vad som har föreslagits bl.a. i motion 1989/90:N214 (m, fp, c). FFV ingår inte bland de företag som vi har föreslagit skola säljas i en första försäljningsomgång. Enligt vår mening bör FFV behållas i statlig ägo till dess att den förestående bolagiseringen har genomförts. Därefter bör staten avyttra hela koncernen. Vi har mot denna bakgrund inte biträtt yrkandet i motion 1989/90:N58 (mp) om en utförsäljning av endast vissa delar av FFV-koncernen.

3. Värdepappersskatt (mom. 7)

Hadar Cars (fp), Per Westerberg (m), Per-Ola Eriksson (c), Gunnar Hökmark (m), Gudrun Norberg (fp), Roland Larsson (c) och Karin Falkmer (m) anför:

Vi vill i detta sammanhang understryka att vi anser att omsättningsskatten på värdepapper är en olämplig form av beskattning. Den försvårar en effektiv andrahandsmarknad för riskkapital, och därigenom försämras möjligheterna för väsentliga delar av näringslivet att anskaffa eget kapital. Vidare stör skatten marknadens funktion, vilket också får till följd att riskvilligt kapital i väsentlig omfattning undandras från marknaden. Genom att skatten har höjt transaktionskostnaderna för handel med värdepapper i Sverige har utländska placerares intresse för den svenska marknaden minskat.

4. Nyemission i Procordia AB (mom. 10)

Hadar Cars (fp), Per Westerberg (m), Gunnar Hökmark (m), Gudrun Norberg (fp) och Karin Falkmer (m) anför:

Från moderata samlingspartiets sida har i motion 1989/90:N62 (m) krävts att aktieägaravtalet mellan staten och AB Volvo skall omförhandlas. Förutom de ändringar av avtalet som utskottet har ställt som villkor för statens medverkan i den föreslagna nyemissionen i Procordia AB, har i motionen begärts att de bestämmelser i avtalet som förhindrar övriga aktieägares möjligheter att påverka bolagets utveckling skall ändras. I det befintliga avtalet sägs bl.a. att staten och Volvo skall utse samtliga styrelseledamöter i den nya koncernen. Vi anser att utskottet borde ha krävt justeringar i avtalet även i dessa avseenden. Denna fördelning av makten i bolaget kan — sedan utskottets krav på förändringar av avtalet har tillgodosetts — hävas genom en bred försäljning av statens aktier i Procordia till allmänheten och anställda i företaget. En sådan försäljning bör omgående komma till stånd.

5. Tobaksbolagets utlandsverksamhet (mom. 14)

Hadar Cars (fp), Per-Ola Eriksson (c), Gudrun Norberg (fp), Roland Larsson (c), Rolf L Nilson (vpk) och Loui Bernal (mp) anför:

Vi erinrar om att företrädarna i utskottet för folkpartiet, centern, vänsterpartiet kommunisterna och miljöpartiet våren 1989 krävde en översyn av förutsättningarna för Tobaksbolagets utlandsverksamhet med avseende på dess marknadsföring (1988/89:NU13 res. 3, s. 16). Detta krav avvisades dock av riksdagen på förslag av utskottet med hänvisning till att marknadsföringen i varje land sker enligt där gällande regler. Att hänvisa härtill är emellertid, menar vi, inte försvarbart. Det har nämligen visat sig att Tobaksbolagets marknadsföring utomlands i vissa fall sker i former som flagrant strider mot de restriktioner som i Sverige gäller för marknadsföringsåtgärder på tobaksområdet. Vi anser därför att regeringen bör vara mycket observant beträffande Tobaksbolagets utlandsverksamhet och kraftigt pådrivande i Världshälsoorganisationen (WHO) för att internationella etiska riktlinjer för marknadsföringen av tobaksvaror skall skapas.

1989/90:NU35

. stl 1989/90:NU35

Innehåll

Ärendet

Sammanfattning 1

Proposition 1989190:88 2

Huvudsakligt innehåll 2

Förslag 2

Proposition 1989190:109 4

Huvudsakligt innehåll 4

Förslag 4

Motionerna 4

Utskottet 8

Inledning 8

Statligt företagande 8

Ombildning av affärsverket FFV till aktiebolag 11

Bildande av ett nytt förvaltningsbolag 13

Kapitaltillskott i FFV AB 17

Procordia AB 18

Nyemission i Procordia AB, m.m 18

Tobaksbolagets utlandsverksamhet 21

Vissa övriga frågor 22

Karlskronavarvet AB och Kockums Marine AB 22

ASSI:s produktinriktning 23

Riktlinjer för domänverket 24

Tillhörighet till arbetsgivarorganisation 24

Hemställan 25

Reservationer

1. Statligt företagande (m, fp, c) 29

2. Statligt företagande (mp) 30

3. Principer vid försäljning av statliga företag (m, fp, c) 30

4. Principer vid försäljning av statliga foretag (mp) 31

5. Ombildning av affärsverket FFV till aktiebolag (vpk) 31

6. Ombildning av affärsverket FFV till aktiebolag (mp) 32

7. Pensionsgaranti för FFV AB (vpk, mp) 32

8. Affärsverket FFV:s upplåning (vpk, mp) 33

9. Bildande av förvaltningsbolag (m, fp, c) 33

10. Bildande av förvaltningsbolag (mp) 34

11. Värdepappersskatt (m, fp, c, mp) 35

12. SIB-Invest AB (m, fp, c) 35

13. SIB-Invest AB (mp) 36

14. Kapitaltillskott i FFV AB (m, fp, c) 37 48

15. Kapitaltillskott i FFV AB (vpk) 37 1989/90:NU35

16. Kapitaltillskott i FFV AB (mp) 37

17. Nyemission i Procordia AB (c) 37

18. Nyemission i Procordia AB (vpk) 38

19. Nyemission i Procordia AB (mp) 39

20. Förvaltningen av avtal mellan staten och AB Volvo

(m, fp) 39

21. Förvaltningen av avtal mellan staten och AB Volvo

(c, mp) 40

22. Statens resterande innehav av aktier i Procordia AB

(vpk) 40

23. Statens resterande innehav av aktier i Procordia AB

(m, fp) 41

24. Statens resterande innehav av aktier i Procordia AB (c) . . 41

25. Statens resterande innehav av aktier i Procordia AB

(mp) 42

26. Statlig nämnd för samråd vid företagsfusioner (c) 42

27. Tobaksbolagets utlandsverksamhet (mp) 43

28. Karlskronavarvet AB och Kockums Marine AB

(m, fp, c) 43

29. Karlskronavarvet AB och Kockums Marine AB (mp) .... 44

30. ASSI:s produktinriktning (mp) 44

31. Riktlinjer för domänverket (mp) 45

Särskilda yttranden

1. Statligt företagande (c) 46

2. Ombildning av affärsverket FFV till aktiebolag (m, fp, c) . . 46

3. Värdepappersskatt (m, fp, c) 46

4. Nyemission i Procordia AB (m, fp) 47

5. Tobaksbolagets utlandsverksamhet (fp, c, vpk, mp) 47

gotab 96578, Stockholm 1990