om vissa aktiefrågor för Procordia AB, m.m.

Regeringens proposition >

1986/87: 126 [

om vissa aktiefrågor för Procordia AB, m. m. Prop

1986/87: 126

Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 19 mars 1987. På regeringens vägnar Ingvar Carlsson

Thage G Peterson

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att staten avstår från sin företrädesrätt att teckna nya aktier till sammanlagt nominellt belopp av 350 milj. kr. i Procordia AB.

Vidare föreslås att regeringen får besluta i vissa aktiefrågor vad gäller a Procordia AB.

1 Riksdagen 1986/87. I saml. Nr 126

Prop. 1986/87: 126

Industridepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 19 mars 1987

Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Sigurd-

sen, Gustafsson, Leijon, Peterson, S. Andersson, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, Holmberg, Hellström, Wickbom, Johansson, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist

Föredragande: statsrådet Peterson

Proposition om vissa aktiefrågor för Procordia AB,

m.m.

I Inledning

Riksdagen beslöt våren 1983 (prop. 1982/83:68, NU 25, rskr. 181) att rekonstruera Procordiakoncernen (f.d. Statsföretagsgruppen). Beslutet innebar bl. a. att staten övertog Procordia AB:s aktier i Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB), AB Statens Skogsindustrier (ASSD. SSAB Svenskt Stål AB, Svenska Petroleum AB och Norrbottens Jernverk AB (NJA). Vidare erhöll Procordia AB vissa finansiella tillskott.

Procordia AB har i skrivelse 17 mars 1987 redovisat uppgifter och bedömningar om koncernen. Bohlins Revisionsbyrå AB och AB Custodia, ett bolag inom Carnegiekoncernen, har i skrivelser den 13 resp. 20 februari 1987 redovisat sina värderingar av aktierna i Procordia.

2¶Förslag till nyemission i Procordia AB

Styrelsen i Procordia AB har föreslagit bolagsstämman att aktiekapitalet i

bolaget skall ökas med 350 milj. kr. genom att 7 miljoner aktier å nominellt

50 kr. i form av både A- och B-aktier ges ut.

Styrelsen har vidare föreslagit att aktiernas nominella värde ändras från

1000 kr. till 50 kr. genom ens. k. split 20: I och att bolagsordningen ändras så att B-aktier med ett röstvärde av en tiondels röst tillåts.

Styrelsen har slutligen föreslagit att. om staten beslutar avstå från att teckna nya aktier. nyemissionen genomförs på ett sådant sätt att bolagets

aktier kan inregistreras vid Stockholms fondbörs. För närvarande finns 1.5 miljoner aktier i Procordia AB, vilka samtliga ägs av staten. Samtliga aktier har vardera ett röstvärde om en röst. Styrel-

sen har värderat aktierna till mellan 250-350 % av det nominella värdet.

Som framgår av min redovisning ankommer det på bolagsstämman i

Procordia AB att besluta om styrelsens förslag. Jag avser senare att föreslå att staten avstår från sin företrädesrätt att teckna nya aktier i Procordia. [ND

Det innebär att statens ägarandel i Procordia minskar. Denna fråga är av Prop. 1986/87: 126

sådan principiell betydelse att riksdagens godkännande bör inhämtas. Som underlag för regeringens ställningstagande redovisar jag de beskrivningar och bedömningar som bolagets styrelse har lämnat i sin skrivelse den 17

mars 1987. Skrivelsen redovisar i allt väsentligt de uppgifter som styrelsen för Stockholms fondbörs anser att emissionsprospekt från börsbolag bör innehälla.

En redovisning av skrivelsen, i vad den avser koncernens historik och verksamhetsområden, bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 1.

En förteckning över Procordias dotter- och intressebolag den 1 januari

1983 och sålda och köpta bolag under perioden 1983— 1986 bör fogas till

protokollet i detta regeringsärende som bilaga 2.

En förteckning över styrelseledamöter. ledande befattningshavare och revisorer 1 bolaget bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 3.

En detaljerad sammanställning över ekonomiska nyckeltal och balansoch resultaträkningar för Procordiakoncernen under perioden 1983— 1986, bör fogas till regeringsprotokollet i detta ärende som bilaga 4.

En sammanställning av Procordiakoncernens redovisningsprinciper bör fogas till regeringsprotokollet i detta ärende som bilaga 5.

3¶Bakgrund och motiv för nyemission

Procordiakoncernen har sedan år 1984 inriktat sin verksamhet mot ett

långsiktigt industriellt ägande inom fyra lönsamma och växande affärs-

områden. Affärsområdenas produkter hör hemma inom konsument-, ser-

vice-, kemi/läkemedels- och verkstadsbranscherna. Varje företag inom resp. område skall visa att lönsamheten är, eller efter en initialperiod blir, god. Företagen bör också, inom sina resp. branscher, ha en stark ställning. Affärsområdena är valda så att olika riskfaktorer balanseras. Detta gäller t.ex. valuta- och konjunkturrisker. Nya produkter med snabb tillväxt av försäljningsvolym och stora krav på nytt riskkapital mäste balanseras av mogna produkter med stabil ökning av försäljningsvolymen och årliga överskott av vinstmedel. För att riskerna skall kunna balanseras på detta

sätt måste kapital fritt kan flyttas inom koncernen. Detta förutsätter att Procordia AB äger minst 90 96 av aktierna i de strategiskt viktiga koncernbolagen. Det är därför mindre lämpligt att skaffa riskkapital genom att sälja

aktier i sådana dotterbolag som Procordia långsiktigt avser att behålla.

Den valda inriktningen har medfört att Procordiakoncernen kraftigt har strukturerats om sedan år 1984. Inom konsumentsektorn finns i huvudsak mogna produkter med stabil

tullväxt. Procordias långsiktiga strategi är att denna sektor bör balanseras av unga produkter med större lönsamhetspotential. Sådana produkter finns bl. a. inom läkemedelsområdet. Inom Procordia finns en läkemedelssektor med hög kompetens. Denna sektor bör därför tillåtas expandera snabbare än vad som kan finansieras med Procordiakoncernens vinstmedel.

Bolagen inom konsumentsektorn bör kunna finansiera sin egen utveck- Prop. 1986/87: 126 ling och därutöver ge ett icke oväsentligt överskott.

Servicesektorn bedöms de närmaste åren visa god lönsamhet och kan utvecklas med hjälp av egna vinstmedel.

För att utveckla en mer framgångsrik och växande verkstadssektor fordras enligt Procordias bedömning en koncentration till färre verksamhetsområden än för närvarande och en ökad internationalisering. En sådan utveckling skulle säkerställa en stabil och god utveckling för sektorns företag i Sverige.

ar. Produktbyten och företagssammanslagningar har blivit allt vanligare.

Procordia bedriver sin nuvarande läkemedelsrörelse inom två bolag — KabiVitrum AB och ACO Läkemedel AB. Procordias mål är att stärka koncernens positioner inom läkemedelsområdet genom att utnyttja den samlade kompetensen inom gruppen. Det nuvarande produktsortimentet kommer att utvecklas, och koncernen planerar att delta i nämnda strukturella förändringar.

Den framtida expansionen för såväl affärsområdet kemi/läkemedelt som för de övriga affärsområdena kommer att äga rum både utomlands och i Sverige. Tillväxten kommer att ske dels genom att de nuvarande företagen utvecklas, dels genom förvärv.

Trots Procordias goda finansiella ställning och höga självfinansieringsgrad beräknas bolagets framtida vinster inte vara tillräckliga för att finansi-

era den önskade utvecklingen. Genom en nyemission på ca I miljard kronor skulle också en bättre balans mellan värdet på moderbolagets innehav av aktier i dotterbolagen och moderbolagets egna kapital uppnås,

nägot som är av vikt för moderbolagets möjligheter att aktivt utveckla koncernen.

Styrelsen för Procordia AB föreslår därför att en nyemission görs i företaget som innebär ett kapitaltillskott på ca I miljard kronor. Styrelsen

föreslår vidare att om staten avstår från sin teckningsrätt vid emissionen bör de nyemitterade aktierna ges en så stor spridning att bolaget kan

ansöka om inregistrering vid Stockholms fondbörs. Skälen härför är att en börsnotering skapar ytterligare möjligheter och tillgång till kapitalmarknader vid eventuella framtida behov av riskkapital. En börsintroduktion

och ett brett ägande underlättar också affärskontakter och nyrekrytering. Styrelsen anser också att koncernens framtida tillväxt främjas av att an-

ställda och affärskontakter ges möjlighet till direkt ägande.

Jap delar för egen del styrelsens bedömning att Procordia har ett långsiktigt behov av tillskott av eget kapital för att finansiera koncernens expan-

sion och investeringar.

4¶Framtidsutsikter Prop. 1986/87: 126

Procordiakoncernen har som jag tidigare nämnt existerat i sin nuvarande form sedan år 1983. Flertalet bolag inom koncernen har dock en längre historia inom koncernen än så. Koncernens resultatmarginal, dvs. rörelse-

resultatet i förhållande till omsättningen, har legat relativt stabil kring 9 å

10 46. Det är uttryck för att dels flera av koncernens företag är måttligt påverkade av konjunktursvängningar, dels för en medveten politik i upp-

byggnaden av koncernen där olika företag utjämnar varandras resultatsvängningar. Kapitalomsättningshastigheten, dvs. försäljningen i relation till det kapital som binds i form av anläggningar, lager och fordringar, ökar. Koncernens omfattande program för att minska lager och effektivisera kravrutiner väntas ge positiva resultat under ären 1987—1988.

Mot bakgrund av vad jag tidigare har redovisat bedömer Procordias styrelse att en fortsatt förbättring av rörelseresultat och räntubilitet kom- "mer att ske. Därtill kommer de förbättringar som betingas av att olönsam-

ma rörelser avyttras eller att olönsamma rörelser genom olika åtgärder på

nytt blir lönsamma. Det senare gäller i hög grad KabiVitrum och Liber, vilka båda genomgått omfattande förändringar under de senaste åren och som Procordia nu bedömer ha förutsättningar att visa ett avsevärt bättre resultat.

Koncernens avkastning på arbetande kapital bedöms de närmaste två åren bli uppåt 16, vilket också överenstämmer med koncernens avkastningsmål. Räknat på koncernens soliditetsmål om 33 26 innebär detta en

avkastning på eget kapital efter schablonskatt på 13—14 92. Med en sådan avkastning förmår koncernen utvecklas under balans mellan tillväxt, likvi-

ditet och soliditet.

Under de närmaste åren kommer likviditet och soliditet enligt Procor-

dias bedömning att utvecklas bättre än vad enbart lönsamheten ger vid

handen beroende på stora outnyttjade förlustavdrag som minskar skattebe-

talningarna och tillåter ökningar av det egna kapitalet. Förlustavdragen uppgår till drygt 2 miljarder kronor efter 1987 års taxering.

4.1¶Prognos för år 1987

Faktureringen beräknas öka tll ca 16 000 milj. kr., vilket för jämförbara enheter innebär ökning med ca 8 90.

Rörelseresultatet förväntas enligt Procordias bedömning överstiga 1 100 milj. kr. framför allt beroende på kraftiga resultatförbättringar för Liber,

Kalmar Industries och KabiVitrum. Dessa bolag hade under år 1986 rörelsekostnader av engångskaraktär i storleksordningen 100—125 milj. kr. Räntenettot förväntas försämras något jämfört med år 1986 och ligga på nivän — 100 milj. kr. Härvid har dock effekten av den föreslagna nyemis-

sionen inte beaktats.

De extraordinära posterna under är 1987 torde bli starkt positiva berocn-

de på att koncernen i början av året sålde sitt innehav av aktier i Sweden Center Japan AB med en realisationsvinst på ca 170 milj. kr. Det nämnda

företaget äger en fastighet I centrala Tokyo.

ib Riksdagen 198687. I saml. Nr 126

Balansomslutningen för koncernen väntas inte öka nämnvärt jämfört Prop. 1986/87: 126 med år 1986.

4.2¶Utdelningspolitik

Genom att aktiekapitalet i Procordia AB sattes ned i samband med den

tidigare nämnda rekonstruktionen har Procordia inte lämnat någon utdel-

ning för åren 1983—1985. För år 1986 har styrelsen föreslagit att en utdel-

ning på 110 milj. kr. lämnas.

Procordias styrelse har förordat en utdelningspolitik som innebär att

bolaget följer de principer som gäller för flertalet börsnoterade företag. Jag

delar denna synpunkt. Det innebär enligt min mening att utgångspunkten är att utdelningen skall motsvara en tredjedel av resultatet efter schablon-

skatt och att utdelningarna skall öka successivt.

5¶Motiv för ägarspridning och börsintroduktion

Jag har i propositionen om näringspolitik inför 1990-talet (prop. 1986/87: 74 kap. 12.3) redovisat min principiella syn på kapitalförsörjningen för statsägda företag. För att offensiva investeringar skall bli möjliga erfordras i vissa fall tillskott av nytt ägarkapital. En viktig uppgift för staten som ägare är att medverka till att företagen får tillgång till sådant nytt eget kapital.

Som jag tidigare har nämnt anser jag att Procordia behöver ca 1 miljard

kronor i ökat eget kapital för en fortsatt expansiv utveckling av företaget.

Som jag framhöll i prop. 1986/87: 74 kommer den statliga företagsamhe-

ten under överskådlig tid att finnas i branscher med stark konjunkturkänslighet och hög riskexponering för staten som ägare. Målet för staten som ägare måste vara att skapa en bättre balans mellan verksamheter med olika konjunkturkänslighet, marknadsprofil och kapitalintensitet. Detta har

skett inom Procordia under den gångna fyraårsperioden och denna inriktning kommer också att fortsätta genom den expansion som blir möjlig genom det nu föreslagna tillskottet av nytt eget kapital i Procordia.

Procordias behov av nytt riskkapital bör enligt min mening täckas av nya ägare. Skälen härför är flera.

Procordia har genom kraftfulla insatser från ägaren, ledningen och de anställda utvecklats till en koncern som bedöms ha en bra grund för en

uthållig lönsamhet. För sin fortsatta utveckling och expansion är företaget

i behov av att kunna uppträda på jämbördiga villkor med konkurrenterna

vid fortsatta strukturåtgärder och kapitalanskaffning.

Mot denna bakgrund är det en lämplig avvägning mellan statens mål för

sitt ägande och Procordias nuvarande situation och framtida behov att företaget ges möjlighet att sprida ägandet vid en nyemission och att möjliggöra handel i dess aktier samtidigt som staten kvarstår som majoritetsägare. Procordia bör kunna vara en god kapitalplacering med förutsättningar att erbjuda såväl anställda som en bred allmänhet möjligheter till produk-

tivt sparande. Genom samarbetet med finansiella institutionella placerare

medverkar nyemissionen till att tillgängligt kapital kan placeras i industriell

Prop. 1986/87: 126

verksamhet.

Ett breddat ägande kombinerat med en börsintroduktion innebär att Procordia fär möjlighet att betala för förvärv av företag genom riktade nycmissioner. Som framgått av min redogörelse för koncernens framtids-

planer erfordras inom vissa affärsområden en expansion genom förvärv av företag för en framgångsrik utveckling.

Vidare innebär det vidgade möjligheter att tillföra kapital till koncernen. Ytterligare sådana tillskott kan erfordras I framtiden.

Det jag anfört innebär att staten bör avstå från sin företrädesrätt att teckna nya aktier i Procordia vid en kommande nyemission. Av de skäl

som jag nyss har anfört bör regeringen som ägare i Procordia även i fortsättningen vara obunden att medverka till beslut som medför att statens ägarandel i bolaget minskas. Enligt min mening bör staten långsiktigt

inneha en kvalificerad majoritet av röstvärdet av Procordias aktier. Rege-

ringen bör därför inte utan riksdagens godkännande kunna medverka till att statens andel blir mindre än två tredjedelar av det totala röstvärdet av Procordias aktier. Vid senare nyemissioner bör enligt min mening främst B-aktier, dvs. aktier med lägre röstvärde emitteras.

Tidpunkt och villkor för en kommande nyemission ankommer det på styrelse och bolagsstämma att besluta om. Enligt min mening bör den nu aktuella emissionen genomföras så att en B-aktie utges för varje fyrtal Aaktier. Härigenom kommer statens andel av röstvärdet att minska till drygt

847. Det föreslagna sättet att få kapital för koncernens expansion, nämligen

att öka moderbolagets egna kapital, medför att Procordia kan behålla ett hundraprocentigt ägande av de strategiskt viktiga dotterbolagen. Jag ser

det som väsentligt att denna inriktning bibehålls så att Procordia även i fortsättningen blir moderbolag i en kraftfull industrikoncern och inte ett

förvaltningsbolag med många delägda dotterbolag eller intressebolag. Som styrelsen påpekar är ett minst 90-procentigt ägande i dotterbolagen en förutsättning för att kapital fritt skall kunna flyttas mellan dotterbolagen. En ägarspridning i ett bolag som Tobaksbolaget är, enligt min mening, inte

heller lämplig av andra skäl.

Jag vill erinra om den utfästelse staten har lämnat i prop. 1986/87:71 s. 19 till vissa försäkringsbolag, pensionsstiftelser och fjärde AP-fonden, att

dessa vid en kommande ägarspridning av aktierna i Procordia har rätt att

teckna en tredjedel av aktierna, dock lägst för 440 milj. kr. En grundläggande princip i försäkringsrörelselagen är att försäkringsbolagen ej får

driva annan rörelse än försäkringsrörelse (prop. 1978/79: 165). Bolagens

aktieplaceringar skall därför ha karaktär av ren kapitalplacering. Ett mer omfattande engagemang skulle kräva att ett aktivt ägaransvar utövades och att principen att försäkringsbolagen inte får driva verksamhet som är främmande för försäkringsrörelse kunde komma att åsidosättas. Jag bedömer dock att den utfästelse som har lämnats inte står i strid med dessa principer.

Enligt de värderingar som jag har låtit Bohlins Revistonsbyrå och Custo-

Prop. 1986/87: 126

dia göra bör aktierna kunna säljas till en överkurs om ca 250—350 Zz, vilket

innebär att en ökning av det nominella aktiekapitalet med 350 milj. kr. ger

Procordia ett kapitaltillskott på 875—1225 milj. kr.

6¶Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att 1. godkänna att staten avstår från sin företrädesrätt att teckna nya

aktier till ett sammanlagt nominellt belopp av 350 000 000 kr. i Pro-

cordia AB,

2. godkänna vad jag har anfört om storleken av statens framtida

andel av röstvärdet i Procordia AB.

7 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandes överväganden och beslutar att

genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden

har lagt fram.

Bilaga I Prop. 1986/87: 126

I Kort presentation av Procordia AB

1.1¶Historik

Procordia AB (f. d. Statsföretag AB) bildades i slutet av år 1969 (prop. 1969: 121, SU 168, rskr. 381). Den 1 januari 1970 övertog bolaget från

fonden för statens aktier aktierna i 22 bolag till sammanlagt bokfört värde

av drygt 1700 milj. kr. De till aktiekapitalets storlek dominerande industrierna var basnäring-

arna stäl och gruvor, med företag som LKAB, SSAB och NJA samt skog, där det största företaget var ASSI.

Procordiakoncernen rekonstruerades, som jag tidigare nämnt, strukturellt och finansiellt år 1982 efter stora förluster under åren 1977—1981. Rekonstruktionen innebar att staten förvärvade aktierna i ASSIL, LKAB, NJA, SSAB och Svenska Petroleum AB från Procordia för 2 400 milj. kr.

Beloppet motsvarade aktiernas bokförda värde minskat med 400 milj. kr.

Det bokförda värdet på moderbolagets aktier och andelar i dotterbolag kom därefter att motsvara det egna kapitalet. Då de tunga basindustrierna lämnade gruppen sjönk kapitalbindningen med ca 4096, och konjunkturkänsligheten för gruppen minskade.

Målet för Procordiakoncernen angavs vara att under krav på lönsamhet

öka den statliga företagssektorns effektivitet och konkurrenskraft och

därmed dess expansionsförmåga.

Att ur den oorganiskt uppbyggda koncernen Procordia skapa en logisk, affärsmässig struktur med uthållig lönsamhet har krävt omfattande struk-

turella förändringar. Under åren 1983— 1986 har ett stort antal företag och

verksamhetsgrenar förvärvats, avyttrats eller avvecklats. De förvärvade företagen har en omsättning av ca 4 miljarder kronor. De sålda företagen har en sammanlagd omsättning om ca 3 miljarder kronor. Förändringarna har medfört att Procordias verksamhet har koncentrerats till sektorerna livsmedel, drycker och tobak, kemi/läkemedel, service och verkstad. Pro-

cordia AB har sålunda lämnat såväl textil- och konfektion- som byggmaterialområdet.

1.2¶Konsumentsektorn

Affärsområdet omfattar bolagen Procordia Food, Svenska Tobaks AB, AB Pripps Bryggerier och Bryggeri AB Falken.

Procordia Food bildades vid årsskiftet 1984—1985 som moderbolag till det tidigare Investment AB Procordias livsmedelsföretag med bl.a. Ek-

ströms LivsmedelsProdukter AB (Ekströms). Denna livsmedelsgrupp har expanderat kraftigt med förvärv av bl. a. aktiemajoriteten i Önos Gruppen,

Friggs Naturprodukter AB och F. Ahlgrens Tekniska Fabrik. Procordia Food omsätter för närvarande drygt I miljard kronor.

Svenska Tobaks AB är Procordias största dotterbolag, liksom det mest

vinstgivande. År 1986 svarade företaget för 20 Zz av koncernens försälj-

ning och för 60 &: av rörelseresultatet i dotterbolagen. I enlighet med Prop. 1986/87: 126 bolagets strategi att öka investeringarna och bättre utnyttja kompetensen inom området rökfria tobaksprodukter förvärvades år 1985 det amerikanska företaget The Pinkerton Tobacco Company. Förvärvet innebär att bolaget är världens största producent av rökfria tobaksprodukter.

Procordia AB förvärvade våren 1986 AB Gambrinus med dotterbolagen AB Pripps Bryggerier (Pripps) och Bryggeri AB Falken (Falken). Procordias bryggeri- och läskedrycksrörelse har en marknadsandel i Sverige på drygt 6096. Huvuddelen av aktierna i Pripps dotterbolag Sollebolagen avyttrades under år 1986.

1.3¶Kemi/läkemedelssektorn

Affärsområdet kemi/läkemedel omfattar bolagen Berol Kemi AB, Cea AB. KabiVitrum AB och ACO Läkemedel AB.

Berol Kemi AB inriktar sin verksamhet mot prestationskemiska tillämpningar inom områdena verkstadsindustri, pappers- och cellulosaindustri, malmanrikning och energiteknik. Berol Kemi erhöll år 1986 en nyemission från Procordia AB om 75 milj. kr. Rörelsen i bulkkemiföretaget Beroxo avyttrades under åren 1985—1986 till det finska företaget Neste Oy.

Cea AB tillverkar medicinsk röntgenfilm och fotosättningspapper. KabiVitrum AB utvecklar och marknadsför internationellt en grupp lä-

kemedelsprodukter av främst bioteknologisk natur samt erbjuder härutöver ett något bredare sortiment av läkemedel och närbesläktade produkter på den svenska marknaden. Intravenös näringstillförsel. produkter framställda ur blodplasma samt tillväxthormon är koncernens huvudsakliga produktområden.

Bland viktigare förvärv och samarbetsavtal under de senaste fyra åren kan nämnas att Cutter Vitrum Inc. i Förenta staterna har förvärvats. liksom drygt 40 7 av aktierna i Hepar Industry Inc., Förenta staterna med tillverkning av heparin. Samarbetsavtal har tecknats med Baxter Travenol i Förenta staterna om försäljning av bolagets produkter inom näringstillförselområdet. Genom utveckling av det genom DNA-teknik, dvs framställning med hjälp av bakterieceller, framställda tillväxthormonet Somatonorm har KabiVitrum befäst sin ledande ställning inom området tillväxtfaktorer.

ACO Läkemedel AB är, mätt i antal sålda läkemedelsförpackningar, Sveriges till volym största läkemedelsföretag med produkter för sjukvård. primärvård och egenvård. För att ytterligare sänka ACO:s låga tillverkningskostnader har omfattande produktionsrationaliseringar och produktbyten genomförts.

1.4¶Servicesektorn

Servicesektorn omfattar bolagen SARA AB, ABAB Allmänna Bevaknings AB, BSK BS Konsult AB (BSK) AB och Liber AB.

SARA AB har etablerat en högkvalitativ hotellverksamhet i Sverige med 27 hotell. Verksamheten har under senare år internationaliserats genom att 10

bl.a. managementavtal har träffats för hotell i Norge, Kina och på den Prop. 1986/87: 126

nordamerikanska kontinenten. Cateringverksamheten, dvs. sådana restau-

ranger som drivs på uppdrag av företag, kommuner och myndigheter, har vidgats med etableringar i Europa.

ABAB AB har utvecklats från ett renodlat bevakningsföretag till ett modernt säkerhetsbolag med ett breddat utbud av tjänster. Företaget samarbetar med SARA inom området hemservice. Samarbete sker med Svenska Lagerhus AB inom området lagring och arkivering liksom med BSK

beträffande fastighetsservice. ABAB förvärvade är 1986 Östsvenska Städ. Liber AB koncentrerar sin verksamhet till områdena låromedelstjänster och utbildningsmaterial. Detta har medfört av Liber Tryck AB. Liber

Systems och Fritzes Bokhandel har avyttrats.

1.5¶Verkstadssektorn

Affärsområdet omfattar bolagen Kalmar Industries AB och Cordinor AB.

Verkstadssektorn har sedan år 1983 kraftigt förändrats genom försäljningar och avvecklingar av förlusttyngda verksamheter. Verksamheten inom Kalmar Industries, moderbolag i verkstadsgruppen, har koncentrerats till områden transportteknik, hanteringsteknik, träbearbetningsteknik

och metallbearbetningsteknik. Kalmar Industries har genom förvärv av

Kalmar France, Kalmar Irion GmbH och Coventry Climax i Storbritanni-

en förstärkt sina marknadspositioner inom området hanteringsteknik.

Aktierna i bl.a. Ulveco AB, Svenska AB Navigator, Pullmax AB. Thörns Mekaniska Verkstad AB, Vilhelmina Plast AB och SMT har sålts.

Det senare företaget överläts till Machine Tool Invest AB, där Kalmar Industries innehar 44 90 av aktiekapitalet. Vidare har Kockums Industris

division Skogsbruk avyttrats.

Kalmar Industries AB är moderbolag för huvuddelen av de företag som

är verksamma inom verkstadssektorn. Verksamheten inom transporttek-

nik bedrivs av dotterbolagen Kalmar Verkstad, Kalmar Lagab, Kalmar Nohab och Kalmar Tellus. Söderhamns Verkstäder och Waco Jonsered är verksamma inom träbearbetningsteknik och inom metallbearbetningstek-

nik finns Uddcomb Sweden. Det kraftigt förlusttyngda Cordinor AB (f.d. Regioninvest i Norr AB)

har kraftigt strukturerats om. Av ursprungligen 28 helägda bolag återstår

nu 7 samt 11 delägda.

1.6¶Utveckling

Procordias utvecklings- och venture-verksamhet har fr. o. m. år 1986 ut-

vecklats och samordnats i ett nybildat bolag, Procordia Nova AB. Svetabs fem regionala dotterbolag ingår i Procordia Nova-gruppen. Den nya gruppen arbetar med utvecklingsprojekt i nära anslutning till koncernens affärsområden. För att kunna följa utvecklingen av ny teknik har Procordia Nova investerat i några med amerikanska venture capital-företag.

Prop. 1986/87: 126

2¶Procordias verksamhet

Procordias resultat efter finansiella kostnader och intäkter förbättrades under år 1986 till 901 milj. kr. Följande sammanställning redovisar några

viktiga ekonomiska uppgifter om verksamheten under år 1986. Det bör

noteras att samtliga ekonomiska uppgifter om Procordia-koncernen för år 1986 är preliminära (milj. kr.). Räntabilitetsuppgifter anges i förhållande till sysselsatt kapital.

2.1¶Konsumensektorn

Konsumentsektorn omfattar, som jag tidigare har nämnt, Svenska Tobaks AB, livsmedelsgruppen Procordia Food och bryggerierna Pripps och Falken. Under är 1986 svarade dessa bolag för 46 96 av koncernens försäljning, 95 && av rörelseresultat och 27 96 av antalet anställda.

Följande sammanställning redovisar några väsentliga ekonomiska uppgifter om sektorn (milj. kr.).

! Avser perioden den I april-31 december 1986.

Svenska Tobaks AB tillverkar cigaretter, cigarrer, röktobak och snus. Bolaget omsätter drygt 3 miljarder kronor. Cigaretter är det helt dominerande produktslaget. Tobaksbolagets andel av den svenska tobaksmarknaden är 856, Dotterbolaget The Pinkerton Tobacco Company i Förenta staterna, med produktionsanläggning i Owensboro, Kentucky, tillverkar rökfria tobaksprodukter, främst tuggtobak. Tobaksbolagets produktionsanläggningar ligger i Arvika, Göteborg, Härnösand och i Malmö. Tobaksbolagets andra dotterbolag är La Paz som finns i Belgien, Frankrike och Nederländerna. Antalet anställda är ca 3 000, varav ca 14001 Sverige.

Procordia Food är moderbolag för tiotalet dotterbolag i koncernens livsmedelsgrupp. Procordia Food omsätter I miljard kronor och har drygt 1000 anställda. De två största bolagen i koncernen är F. Ahlgrens Tekniska Fabrik med dotterbolagen Pix AB och Ekströms LivsmedelsProdukter AB. Ahlgrens har säte i Gävle och dotterbolag i Norge, Finland, Danmark och Schweiz. De viktigaste produkterna är halstabletter och konfektyr under märkesnamnen Läkerol och AKO-Kola. Omsättningen uppgår till ca 300 milj. kr., varav 45 72 på export.

Ekströms — med produktionsanläggning i Örebro — tillverkar livsmedelsprodukter som efterrätter och mellanmål. Bolagets omsättning är ca

300 milj. kr. Inom de produktsegment Ekströms bearbetar har bolaget en Prop. 1986/87: 126

genomsnittlig marknadsandel på ca 65 7c. Antalet anställda är ca 250.

Önos Gruppen AB, ett annat dotterbolag till Procordia Food, tillverkar saft, sylt, grönsaks- och sillinläggningar i Tollarp och Färjestaden. Antalet

anställda är 185 och omsättningen ca 230 milj. kr. Övriga bolag i Procordia Food-koncernen är AB Boviks Konservfabriker, Jede Automater AB. SARA Fisk AB, AB Hugo Österberg och Grill-

mästaren.

AB Pripps Bryggerier och Bryggeri AB Falken utgör tillsammans affärsområde drycker inom konsumentsektorn. Bolagen har tillsammans en marknadsandel på 6076. AB Pripps Bryggerier är Sveriges största öl- och

läskbryggeri med produktionsanläggningar i Bromma, Göteborg, Malmö

och Sundsvall. Pripps omsätter ca 2,5 miljarder kronor och har ca 2200 anställda. Bryggeri AB Falken är Sveriges näst största bryggeri med sin produktion förlagd till Falkenberg. Bryggeriet omsätter drygt 400 milj. kr. och har ca 200 anställda.

2.1.1 Affärsinriktning Tobaksrörelsen är en stor och stabil vinstgenerator. Företagets resultatmässiga dominans inom koncernen är både en styrka och en riskfaktor. Det mest vinstgivande produktområdet cigaretter har dock fått vidkännas

en kraftig vikande totalmarknad. Konsumtionsminskningen kommer san-

nolikt att fortsätta. Konkurrensen från de stora internationella tobaksbola-

gen ökar. Dessa genomför mycket omfattande reklaminsatser via interna-

tionella media bl.a. i samband med sportevenemang. Denna utveckling understryker betydelsen av tobaksbolagets strategiska beslut att stärka sin internationella ställning inom produktområdena cigarrer och rökfri tobak.

Försäljningen av produkter inom området rökfri tobak. som t. ex. snus och tuggtlobak, expanderar och volymen ökar med 3-6 per år. Tobaksbolaget blev med förvärvet av The Pinkerton Tobacco Company i Förenta staterna världens största producent av rökfria tobaksprodukter. En över-

gång från röktobak till rökfri tobak innebär att hälsoriskerna minskar. På längre sikt bedömer Procordia att det kan bli nödvändigt att struktu-

rera om den skandinaviska cigarettmarknaden för att möta den hårdnande konkurrensen. I ett längre perspektiv kan en sådan utveckling kräva stora

investeringar, men under de närmaste åren bör Tobaksbolaget kunna fort-

sätta att genercra stora positiva kassaflöden.

Bryggeri- och läskedrycksrörelsen — Pripps och Falken — förväntas presentera en tämligen hög och stabil vinstnivå. Marknaden för öl, sportoch läskedrycker i Sverige ökar. Kontinuerliga ersättningsinvesteringar uppgår dock till ansenliga belopp, varför nägon kapitalfrigörelse av bety-

delse knappast kan påräknas, Livsmedelsrörelsen (Procordia Food) innefattar företag och produktom-

räden med väsentligt större exportförutsättningar än vad som i allmänhet gäller för svensk livsmedelsindustri.

Hit kan räknas Ahlgrens med Läkerolsortimentet. Ekströms dessertoch soppsortiment samt Jede-Automaters automatprogram för varma drycker. vilket redan rönt framgångar internationellt.

i2 Riksdagen 1986/87. I saml. Nr 126

I samtliga fall rör det sig om unika produkter inom områden som är Prop. 1986/87: 126

jämförelsevis fria från de handelshinder som i övrigt är kännetecknande för

livsmedelsbranschen.

För att ästadkoma en exportandel av betydelse i dessa bolag, krävs för det första att positionen på hemmamarknaden stärks genom dels ett bredare sortiment. dels att hemmamarknaden vidgas geografiskt till att omfatta

hela Skandinavien.

För det andra är det väsentligt att på varje enskild exportmarknad kunna marknadsföra dessa exportprodukter inom ramen för ett kompletterande

och på resp. marknad redan existerande och väl inarbetat sortiment. För att stärka positionen på hemmamarknaden liksom för att få tillgång

till ett redan existerande sortiment på resp. exportmarknad krävs investe-

ringar i form av företagsförvärv.

De nödvändiga förvärven kan förväntas bli av den storleksordningen att

de faller utanför ramen för vad Procordia Foods nuvarande kapitalbas mäktar med. För att genomföra av denna internationella och exportfrämjande strategi förutsätts således tillskott av riskvilligt kapital.

Sammanfattningsvis konstaterar Procordias styrelse att bolagen inom konsumentsektorn bör kunna finansiera stn egen utveckling och därutöver ge ett icke oväsentligt överskott.

2.2¶Servicesektorn

Servicesektorn omfattar som jag tidigare nämnt företagen ABAB, SARA AB, Liber AB och BSK AB. Dessa bolag svarade år 1986 för 234 av koncernens försäljning, 496 av rörelseresultatet och 45 26 av antalet anställda.

Följande sammanställning redovisar några väsentliga ekonomiska upp-

gifter om sektorn (milj. kr.).

ABAB är ett tjänsteföretag inom området bevaknings- och säkerhetsservice. Bolaget omsätter ca 460 milj. kr. Huvuddelen av verksamheten utgörs av personell bevakning och ABAB har inom detta område en marknadsandel om ca 30 2. Antalet anställda uppgår till ca 2700.

SARA AB driver hotell-, restaurang- och cateringsservice. SARA-koncernen omsätter ca 2,3 miljarder kronor och har ca 7300 anställda. SARA:s hotellverksamhet omfattar 27 hotell i Sverige och 2 i Norge. Managementavtal och förvärv av managementbolag har skett för 2 hotell i Danmark, Golden Flower Hotel i Xian i Kina samt en kedja om 6 svithotell i Förenta staterna samt 1 hotell på Manhatten i New York. Det senare beräknas stå klart hösten 1988.

Liber AB är landets näst största läromedelsutgivarc. Bolaget är mark- Prop. 1986/87: 126 nadsledande inom en rad ämnesområden i grundskola, gymnasieskola och inom vuxenutbildning. Utbildningsförlaget erbjuder utbildningsmyndigheterna förtagsservice. Allmänna Förlaget erbjuder tryckupphandling och

förlagsdistribution. Skrivab marknadsför kontors- och skolmaterial. Produktionsanläggningarna är belägna i Stockholm, Malmö och Växjö. Kon-

cernen omsätter 680 milj. kr. och har drygt 600 anställda. Liber har under de senaste åren koncentrerat och strukturerat om sin verksamhet. De kostnader och det stora arbete som krävts härför har påverkat affärsverk-

samheten negativt. De enheter som nu finns kvar har dock visat goda

resultat under cen lång period.

BSK AB är ett konsultföretag inom arkitektur och inredning samt byggnadskonstruktion. Omsättningen uppgår till ca 65 milj. kr. och antalet anställda är ca 175.

2.2.1 Affärsinriktning De två dominerande bolagen inom Procordia på serviccomrädet är ABAB och SARA. ABAB:s expansionsmöjligheter ligger i första hand i att öka marknadsandelarna på den svenska marknaden och att erbjuda bevak-

ningstjänster i kombination med tekniska systemlösningar. För att ta till

vara dessa möjligheter har ABAB under senare tid förvärvat företag inom traditionell bevakningstjänst som Grangärde Säkerhetskonsult. Bevaknings AB och Länsbevakning i Skaraborgs län. Inom området kompletterande säkerhetslösningar har ABAB förvärvat Helsingborgs Låsjour och aktiemajoriteten i TO-BE Hundbevakning. ABAB har vidare bildat ABAB Datasäkerhet AB för transporter och förvaring av datamedia. Tricon Fastighetsteknik har ABAB startat tillsammans med systerbolaget BSK AB. Svenska Lagerhus AB, som säljer arkiverings- och lagringstjänster, har

överförts till ABAB som helägt dotterbolag. Den traditionella serviceformen med hög personalintensitet och begränsat teknikinnehåll, som hittills har dominerat ABAB:s verksamhet, är föga kapitalintensiv. Även med ökat teknikinnehåll kommer expansionen att

kunna ske utan kapitaltillskott. ABAB:s strategi bör mot denna bakgrund kunna finansieras med egna vinstmedel.

SARA:s verksamhet omfattar hotellrörelse, restaurangverksamhet och cateringservice. En expansiv strategi är inte bara önskvärd utan också

nödvändig för att nå långsiktiga konkurrensfördelar och därmed uthållig

lönsamhet.

SARA Hotels är verksamt inom ett område där internationell marknadsföring och samarbete ökar i betydelse. Den svenska hotellverksamheten inriktas mer och mer mot affärsresenärer och utländska köpstarka turister. SARA:s huvudkonkurrenter om dessa hotellgäster är främst internationellt

verksamma hotellkedjor. För att nå nämnda målgrupper måste SARA

Hotels etablera sig som en internationell hotellkedja på marknader som är intressanta ur svensk affärs- och turistsynvinkel. Ett viktigt inslag i en sådan marknadsföring är att vara ansluten till något eller några av de stora internationella bokningssystemen. 'n

SARA:s internationalisering sker främst genom s. k. management avtal Prop. 1986/87: 126 som innebär att SARA ansvarar för driften av hotellrörelsen. SARA:s expansion utomlands kan därför betraktas som ren tjänsteexport. SARA har utvecklat en unik kompetens att operera högklassiga hotell med lågt

personalbehov per gäst jämfört med internationell standard.

En sådan strategi kräver att verksamheten har en större omfattning än den nuvarande. Vidare krävs investeringar i systemutveckling samt förnyelse och höjd servicenivå inom hotell- och restaurangrörelserna. Slutligen behövs även en internationell framtoning.

Strategin medför ett stort investeringsbehov dels för att öka verksamhe-

tens omfattning, dels för att upprätthålla och utveckla den nuvarande

verksamheten. Genom leasingkontrakt på hotellfastigheter och franschi-

sing för vissa verksamheter kommer SARA självt att i huvudsak kunna

finansiera sin verksamhet. Vid sidan om ABAB:s och SARA:s olika basverksamheter finns utveck-

Iingsbara affärsidéer inom näraliggande områden. Ett konkret exempel på detta är en stor efterfrågan på städtjänster från såväl ABAB:s uppdragsgivare som från SARA:s kunder. Bakgrunden är att allt fler Organisationer och företag dels avvecklar städning i egen regi, dels söker extern seriös samarbetspartner som kan erbjuda paketlösningar av tjänster som bevak-

ning, mathållning och städning. Därtill kommer ökade krav på s.k. säker-

hetsstädning vid sekretesskänsliga arbetsplatser.

ABAB och SARA har tagit första steget i riktning mot denna affärsidé genom förvärv av ett städbolag. Ett fullföljande av affärsidén förutsätter

ytterligare förvärv och investeringar.

Därutöver bör koncernens kompetens inom serviceektorn kunna utnyttjas för att bygga upp servicekoncept inom t. ex. vårdsektorn för att kom-

plettera och bygga på den service som samhället tillhandahåller.

Procordia bedömer att Servicesektorn kan utvecklas ytterligare. Ut-

vecklingstakten bestäms av lönsamhet och tillgång på riskkapital.

2.3¶Verkstadssektorn

Verkstadssektorn omfattar Kalmar Industries och Cordinor AB. Dessa bolag svarade år 1986 för 11 Z& av koncernens försäljning och 10 2; av

antalet anställda. Rörelseresultatet var negativt.

Följande sammanställning redovisar väsentliga ekonomiska uppgifter

om sektorn. (milj. kr.)

Kalmar Industries är moderbolag ; en koncern verksam inom områdena hanteringsteknik (Kalmar LMV, Kalmar Irion, Coventry Climax), trans-

portteknik (Kalmar Verkstad AB, Kalmar Lagab, Kalmar Tellus, Kalmar

Nohab), träbearbetningsteknik (Söderhamns Verkstäder, Waco Jonsered) Prop. 1986/87: 126 och verkstadsteknik (Uddcomb).

Kalmar Industries omsätter drygt 1500 milj. kr. och har en exportandel om ca 5562. Dotterbolaget Kalmar LMV med tillverkning i Ljungby och

Lidhult sysselsätter ca 650 personer och omsätter ca 470 milj. kr. Bolaget är den största tillverkaren i världen av tunga truckar och har en marknadsandel om ca 3576. I Europa är Kalmar LMV den största tillverkaren av mellantunga truckar. För tillverkning av små och mellanstora truckar har Kalmar Industries förvärvat Irion i Västtyskland och Coventry Climax i

England. Kalmar Verkstad AB tillverkar rälsfordon som lokdragna personvagnar

och dieselfordon samt lok. Produktionen sker 1 Kalmar. Omsättningen

uppeår till drygt 215 milj. kr. och antalet anställda ca 420.

Cordinor AB är moderbolag för en grupp företag verksamma företrädes-

vis i Norrbotten och omsätter ca 240 milj. kr. Produktionen består bl. a. av

tung transport- och hanteringsutrustning i dotterbolagen Kiruna Truck AB. klimatanläggningar i Kryotherm. inredningar för marint bruk i Isolamin-Ecomax, plåtbearbetning för olika applikationer i Pajala Mekaniska AB. Produktionsorter är Överkalix, Kiruna, Piteå, Luleå, Haparanda och

Pajala. Gruppen sysselsätter ca 320 personer.

2.3.1 Affärsinriktning

Procordias verkstadssektor består i dag av flera affärssegment med sins-

emellan varierande produktions- och marknadsförutsättningar. För att utveckla en mer framgångsrik och växande verkstadsindustri kommer en koncentration till ett eller två verksamhetsområden att ske. Expansion sker inom detta/dessa för att uppnå en större omsättning som i sin tur är nödvändig för att uppnå skalfördelar i produktionen och en tillräcklig bas för framgångsrik exportförsäljning.

Hanteringsteknikområdet svarar i dag för ca 4026 av Procordias verk-

stadsförsäljning och är därmed det enskilt största segmentet och ett områ-

de där Procordias produkter åtnjuter högt anseende och bred marknadsspridning. Den goda marknadsposition som Kalmar LMV och övriga hanteringsteknikföretag i gruppen har är en god bas för fortsatt utveckling. I huvudsak måste expansionen ske på utlandsmarknaderna. Internationaliseringen av verksamheten kommer att säkerställa en tryggare utveckling

för de svenska enheterna. En omstrukturering efter sådana linjer har redan inletts genom förvärv

av bl.a. Kalmar Irion i Tyskland och Coventry Climax i Storbritannien med tillverkning av mindre truckar. Denna utveckling bör fullföljas med ytterligare förvärv. Nettobehovet av kapital för att strukturera om sektorn

bedöms uppgå till storleksordningen 350—450 milj. kr.

2.4¶Kemi/läkemedelssektorerna Prop. 1986/87: 126

Affärsområdet består av bolagen ACO Läkemedel, KabiVitrum. Berol Kemi och Cea. Dessa bolag svarade år 1986 för 20 Z av koncernens försäljning, 10 56 av rörelseresultatet och 16 96 av antalet anställda. Föl- Jande sammanställning redovisar nägra viktiga ekonomiska uppgifter om affärsområdet (milj. kr.).

Resultat efter

Affärsområdet skiljer sig från övriga affärsområden dels genom den

forsknings- och utvecklingsbaserade kunskapens centrala betydelse för verksamheten, dels genom företagens stora beroende av utlandsmarknaderna. Inom affärsområdet har Procordia valt att prioritera läkemedelssek-

torn.

Kemisektorn består av Berol Kemi AB och Cca AB. Berol Kemi AB i Stenungsund producerar ctylen och etanolaminer, cellulosaderivat och

etoxylat. För att minska beroendet av standardkemikalier har bolaget målmedvetet utvecklat prestationskemikalier för verkstadsindustrin, pappers- och cellulosaindustrin. Under 1985/86 investerade Berol ca 70 milj.

kr. inom dessa områden. Bland övriga utvecklingsprojekt kan nämnas ett

projekt för att ta fram vattenbaserade kallvalsningsvätskor för aluminium, ett nytt kemisystem för att svärta av returpapper som har introducerats

hos Munksjö samt att Berol i samverkan med flera universitet och högskolor driver ett forskningsprojekt i syfte att kartlägga samband mellan användaregenskaper, molekylstrukturer och processparametrar. Sammanfatt-

ningsvis borde de investeringar som gjorts i icke kommersialiserade FoU-

projekt representera ett icke oväsentligt värde. Berol Kemi omsätter ca 1000 milj. kr. och har drygt 800 anställda. Företaget har produktionsan-

läggningar i Stenungssund, Domsjö och en mindre anläggning i Förenta Staterna.

Cea AB tillverkar röntgenfilm och fotosättningspapper i sina anläggningar i Strängnäs. Omsättningen är ca 230 milj. kr., varav ca 180 hänför sig till

utländska dotterbolag. Antalet anställda är ca 250.

KabiVitrum är ett högteknologiskt läkemedelsföretag, som arbetar inom

några få avgränsade områden, där företaget har nått en ledande ställning. Av omsättningen om ca 1500 milj. kr. svarar utlandsförsäljningen för ca

1200 milj. kr. Produkterna säljs i ca 60 fänder, genom bl.a. 15 egna dotterbolag. Antalet anställda är ca 2 100, varav ca 600 i utlandet. Produktionen sker i Stockholm, Frankrike och Förenta staterna. Forsknings- och

utvecklingskostnaderna uppgår till ca 235 milj. kr. och inom dessa områ-

den sysselsätts mellan 400-500 personer huvudsakligen i Sverige, men

också i Förenta staterna. KabiVitrums största produktområde, klinisk 18

näringstillförsel. omsätter ca 700 milj. kr. Företagets fettemulsion Intrali- Prop. 1986/87: 126

pid har ca 60 fc av världsmarknaden.

Det näst största området utgörs av tullväxtfaktorer där tillväxthormonet

Somatonorm har en marknadsandel (exkl. Förenta staterna där produktion av patentskäl inte kan registreras) av drygt 50 ct. Produkten var det andra

läkemedlet i världen som producerades med hjälp av rekombinant DNAteknik. 18 månader efter lansering av Somatonorm säljs produkten nu i

mer än 50 länder. Somatonorm ersatte på flera viktiga marknader det humana tillväxthormonet Crescormon, vilket Kabi drog tillbaka år 1985. KabiVitrum besitter ett stort kunnande inom blodområdet. Företaget

tillverkar dels en rad plasmaproteiner vilka framställs genom fraktionering av svensk blodplasma, dels ett antal produkter inom områdena koagulation och trombosbehandling.

KabiVitrums pharmaenhet, med produktion av bl. a. medel mot urin-

inkontinens. arbetar främst inom den nordiska marknaden med ett antal egna och inlicensierade produkter. De sistnämnda produkterna är andra

företags produkter, vilka KabiVitrum har rätt att sälja på vissa marknader.

ACO Läkemedel AB omsätter 350 milj. kr. och har ca 450 anställda i anläggningar i Solna, Stockholm och Matfors.

ACO arbetar huvudsakligen på den svenska marknaden inom i huvudsak

fyra områden: sjukhusprodukter, primärvård/basläkemedel, egenvård/ förebyggande vård och hudvård.

ACO har under senare år lagt alll större del av sina utvecklingsresurser på att ta fram basläkemedel för den svenska marknaden. Intresset för s.k. generiska produkter ökar kraftigt från många läkemedelsföretag och ACO:s utvecklingsarbete inriktas på att baserat på kända substanser ta

fram produkter med bättre egenskaper och användarfördelar till konkur-

renskraftiga priser. KabiVitrum och ACO har tillsammans ca 13—-1490 av den svenska

läkemedelsmarknaden vilket innebär att Procordiakoncernen omsättningsmässigt ligger på andra plats efter ASTRA-koncernen som har en andel på

17—-189c.

2.4.1¶Affärsinriktning

Genom läkemedelsföretagen KabiVitrum och ACO har Procordiakoncernen långvarig erfarenhet av och kunskap om läkemedelsindustrins teknolo-

gi och marknader, För att ta till vara denna kompetens och utnyttja

företagens utvecklingsmöjligheter prioriteras läkemedelssektorn i koncernens utvecklingsarbete.

Läkemedelsindustrin utvecklas fortfarande snabbt med årliga omsätt-

ningsökningar på 20-25 26. Lönsamheten är också god. Såväl ACO som

t.ex. Astra och Pharmacia har en avkastning på sysselsatt kapital i stor- Icksordningen 2076. Att KabiVitrum just nu har en otillfredsställande

räntabilitet beror dels på tillfälliga motgångar för den långsiktigt lönsamma

produkten tillväxthormon, dels på svagheter i Kabis tidigare marknads-

och produktstrategi. Efter flera år med god försäljningsökning och resultatförbättring drabba- 19

des KabiVitrum under år 1985 av en rad händelser som Jedde till att Prop. 1986/87: 126

försäljningen minskade och att resultatet sjönk dramatiskt. Denna utveck-

ling belyser de risker som finns i läkemedelsbolag. KabiVitrum blev bl. a.

tvunget att stoppa distributionen av det humana tillväxthormonet Crescor-

mon samt de blodplasmaprodukter som kunde tänkas vara bärare av AIDS-virus.

1 december 1985 inleddes mot bakgrund av bl. a. dessa två händelser en grundlig analys av verksamheten. Denna genomgripande översyn av Kabi- Vitrum är nu avslutad. Strategierna för verksamheten är fastlagda. Analysen resulterade också i ett program för att förbättra resultatet. Mot slutet av år 1986 började detta program ge resultat samtidigt som leveranserna av

Somatonorm tog fart. KabiVitrums rörelseresultat för det sista tertialet år

1986 blev + 61 milj. kr.

Läkemedelsområdet balanserar från finansiell synpunkt konsumentsek-

torn. Konsumentsektorn är en stabil vinst- och penninggencrator, medan

läkemedelsområdet har en så hög expansionstakt att den trots en god lönsamhet behöver tillskott av riskkapital utöver intjänade vinstmedel.

Sjukvärdskostnaderna har i de flesta länder stigit kraftigt och läkemedelsindustrin får allt svårare att genomföra prisökningar. Industrin står

således inför kravet att öka kostnadseffektiviteten i verksamheten för att

behålla en god lönsamhet. Detta kommer att kräva såväl sammanhållna väl genomtänkta affärskoncept och omstruktureringar som rationell produk-

tion och försäljning. Utvecklingen av KabiVitrum från marknadsstrategisk

synpunkt kommer att inriktas på att ytterligare stärka företagets ställning

på hemmamarknaden, dvs. de nordiska länderna. Detta kommer att ske

bl.a. genom att produktprogrammet breddas både genom ökad inlicensiering som eget utvecklingsarbete. Även KabiVitrum kommer inom valda

indikationsområden att öka sin aktivitet inom basläkemedelsområdet.

KabiVitrums mål är att utvecklas till ett europeiskt läkemedelsföretag med marknadsföringsresurser för att i egen regi kunna bearbeta i första hand sjukhusmarknaden. Resurserna, i första hand inom huvudmarknaderna Förbundsrepubliken Tyskland, Frankrike och Storbritannien, måste

därför byggas ut. För att uppnå målet krävs också att produktprogrammet

utökas, t. ex. inom näringstillförselområdet så att KabiVitrum har möjlighet att inom valda områden uppträda med kompletta sortiment.

För att kunna genomföra denna strategi på ett framgångsrikt sätt krävs att KabiVitrum förvärvar ett antal företag.

Inom de stora marknaderna Förenta staterna och Japan har KabiVitrum

ambitionen att för sina teknologiskt mest avancerade produkterna samarbeta med för varje produktområde lämpligaste partner. Som ett exempel härpå kan nämnas samarbetet med Baxter-Travenol inom näringstillför-

selområdet i Förenta staterna. Denna strategi kräver att KabiVitrum — för

att bli en intressant samarbetspartner — kan behålla sin ställning inom de områden där bolaget nu är ledande.

KabiVitrum besitter ett mycket stort kunnande inom emulsions- och

bioteknik liksom inom ett antal intressanta indikationsområden. Detta har

medfört att KabiVitrum i dag bearbetar ett antal mycket intressanta utvecklingsprojekt inom emulsions- och bioteknologiområdena. Ökade re-

surser medför att Kabi Vitrum ytterligare skulle kunna utnyttja sina mycket Prop. 1986/87: 126

goda produktutvecklingsmöjligheter. Även inom ACO pägår ett intensivt utvecklingsarbete, främst genom

produktutveckling baserad på redan kända substanser.

Genom nya beredningsformer, bl.a. med långsammare utsöndring av aktiva substanser (s.k. slow release) kan ökade fördelar vinnas för såväl palienten som frän vårdkostnadssynpunkt.

Den avancerade delen av sjukvården utgör endast en liten del av den

totala sjuk- och hälsovården. Det är därför intressant att bredda verksamheten mot i första hand egenvård och förebyggande vård. ACO, som sedan

flera år arbetat inom detta område, har möjligheter till ytterligare ökade

Insatser.

Sammanfattningsvis skall alltså affärsområdet utvecklas genom att: — bredda utbudet äv produkter och serviceerbjudanden för öppenvård och

förebyggande vård inom Norden, — kraftigt bygga ut marknadsorganisationerna för sjukhusprodukter i För-

bundsrepubliken Tyskland och Frankrike. — internationellt lansera nya högteknologiska produkter inom hjärt/kärl-

och tillväxthormonomräådena, — företagens forskningsverksamheter byggs ut bl. a. inom molekylärbiolo-

gi och emulsionsteknik, — affärsverksamheten byggs ut inom diagnostikaområdet.

Läkemedelsindustrin befinner sig för närvarande i en period av struktu-

allt vanligare. Det är Procordias ambition att stärka de egna bolagens

positioner både genom att utveckla det nuvarande produktsortimentet och genom att delta i de nämnda strukturella förändringarna och därigenom

möjliggöra att affärsområdet uppnår en avkastning som väl är i nivå med de bästa läkemedelsföretagens.

2.5¶Utveckling

Procordiakoncernens forskning och utveckling sker i stor utsträckning inom de enskilda produktbolagen med direkt inriktning på de olika bolagens verksamhet.

Ett särskilt utvecklingsbolag, Procordia Nova. har bildats för att utveckla nya affärsidéer och företag inom områden som anknyter till Procordias affärsområden, men som inte naturligt ligger inom resp. dotterbolag. Procordia Nova liksom det på bioteknologi specialinriktade minoritetsbolaget KabiGen utgör redskap för koncernen att inplantera nya tekniska lösningar och avancerade forskningsprodukter i koncernens företag. Speciellt när det gäller verksamheter som ligger mellan koncernens affärsområden har Procordia Nova en väsentlig roll.

För att fungera väl måste såväl Procordia Nova som KabiGen ha en omfattning av verksamheten som tillåter enheterna att behålla och entusiasmera en kreativ personal. De måste ha en någorlunda långsiktig ekonomisk bas som ger handlingsfrihet och förhållandevis god uthållighet.

Bilaga 2 Prop. 1986/87: 126

Statsföretags dotterbolag per 1983-01-01

ABAB., Allmänna Bevaknings AB

Berol Kemi AB Beroxo AB BSK BS Konsult AB Ceaverken AB

AB Eiser Investment AB Procordia KabiVitrum AB Kalmar Kockum AB Kockumatuon AB

Kockums Industri AB

Laxå Bruks AB

Liber Grafiska AB Nyckelhus AB Pullmax AB

Regioninvest i Norr AB Rockwool AB SARA AB Serva Promotion AB SMT Machine Company AB

Statsföretag International AB AB Staätsföretagens Samköp Swedish Industrial Development Corporation (SID) Svenska Lagerhus AB Svenska Risk Management Service AB

Svenska Utvecklings AB Svetab, Svenska Industrietablerings AB Toolboxgruppen i Stockholm AB Uddcomb Sweden AB

Intressebolag

Beijer Byggmaterial AB Bilfragmentering AB AB ID-Kort AB Sajo Maskin

Sweden Center Japan AB

Pr27

Sammanställning avyttrade/förvärvade bolag inom Procordia-koncernen Prop. 1986/87: 126 sedan 1 januari 1983 Avyttrade (se prop. 1982/83:65 s. 13, 15)

(BSK AB) Innovent AB 2,8 5 (Berol Kemi) AB Syntes 108 80 Eiser-Koncernen 300 1450 Oscar Jacobson AB "Eisertex AB Trivab Konfektions AB

Craftgruppen AB

Tiger Rang AB Cewilko AB Fiser International AB

Eiser Trikaå AB

ARB Jersey Modeller AB Malmö Strumpfabrik AB Eiser Strumpfabriken (Kabivitrum AB)

(Kalmar Industries AB)

Ulveco-koncernen 240 500

Kockums Ind, Australien 85 70

SMT Machine Company AB = 219 405 44 kvar i det ny-

bildade bolaget MTI

(moderbol till SMT)

Kockums Industri AB)

Division Skogsbruk 350 400 Prop. 78/79: 124 s. 6.

Eaxå Bruks AB 35 91 .

(Liber AB)

(Cordinor AB)

Mekinor AB | 10 Labstatus AB 3 I

Miljöförbättring AB 2-3 6 29 kvar

Octopus Energi AB 5 20 Mekinor Metall AB 6-7 20 50 27 kvar Elenorr AB 7 17 2556 kvar Remarko AB 3 6 207: kvar Källdata Ekonomisystem AB 3 6 257 kvar Alfatherm AB 32 44 259 kvar i mb till

Alfatherm

Kiruna Grus &

Stenföradling Norrbit AB 8 6 5066 kvar (AB Pripps Bryggerier) Sollebolagen AB 1 000 247 279 kvar Rockwool-koncernen 940 2000 Isenta AB (SARA AB)

AB Momento AB Pumpex Sinjet System AB FIAB System AB

JH Tidbeck AB

Bix Skruv & Mutter AB Miltronic AB Plast AB Rune Ask Johnssons Söner AB AB Kubo Plast Swedese Möbler AB

Osby Sjukvårdsprodukter AB

Navigator Fastighets AB Thörns Mek. Verkstad AB 23 93 Vilhelmina Plast AB Ja 67 Nedlagda företag Serva Promotion AB 46 43 Stigtex AB 22 147

Inom ramen för PROCORDIA NOVAS verksamhet (SU, Svetab) har ett antal företag avyttrats.

Förvärv av dotterbolag och intressebolag

Företag Omsättning, Antal — Anmärkning

milj. kr. anst

(ABAB)

Larmassistans i Malmö AB Larmassistans i Gbg AB 14 80 Tivedens Vakt AB 1 5

Grangärde Säkerhetskonsult

(Berol Kemi AB)

(BSK AB)

Sjukhuskonsult BSK/AN AB 0,5 2 Bryggen AB Falken 450 200 917 (Kabivitrum AB)

CutterVitrum, USA 35 milj. US$ 140

Kabi Fides S.A., Spanien 32,5 33 — Ökning med 40 &

. till 904

Hepar Industries, USA 2 700 milj. USS 40 449 (Kalmar Industries AB)

Företag Omsättning — Antal Anmärkning Prop. 1986/87: 126

milj. kr. anst

AB Pripps Bryggerier 2000 2700

(Procordia Food AB)

(Cordinor AB)

Imac AB 250 15 506, db till isolamin

De-Icing System KB 0 2 607 (SARA AB)

5152 + oplion på återstående 49 tt

(Svenska Tobaks AB)

Pinkerton Tobacco Co 850 700 (Procordia Nova AB)

Idé-Data AB 3,3 8 2056

[NT 'n

Ledamöter och suppleanter i Procordia AB:s styrelse

Utsedda av bolagsstämman

Ordinarie

Direktör Bengt Berg, ordf., vice ordf. i Fläkt AB Bankdirektör Bertil Danielsson. vice ordf.. VD i Pkbanken Professor Hans G Forsberg, VD för Ingenjörsvetenskapsakademien Direktör Sören Gyll, VD och koncernchef i Procordia AB Direktör Sven-Åke Johansson, VD i ABV

General Lennart Ljung, chef för H. M. Konungens stab Kommunalråd Sören Mannheimer, kommunalråd i Göteborg

Direktör Björn Sprängare, VD i Trygg-Hansa Departementsråd Per Tegnér, chef för industridepuartementets enhet för statliga företag Direktör Sven Tidala, VD för Slakteriförbundet

Suppleant

Departementsråd Carl Fredriksson. industridepartementet

Utsedda av de anställda Ordinarie Förhandlingschef Stig Ahlin, PTK. förhandlingschef i SIF Rune Molin, andre ordf. i LO

Suppleanter

Förbundsordförande Hans Billström, LO, förbundsordf. i HRF Ombudsman Karl Erik Jarhamn, PTK. ombudsman i HTF

Procordia AB:s revisorer

Utsedda av bolagsstämman Ordinarie Aukt. revisor Hans Karlsson, Bohlins Revisionsbyrå

Aukt. revisor Göran Tidström, Öhrlings Revisionsbyrå

Suppleanter

Aukt. revisor Anders Holm, Bohlins Revisionsbyrå Aukt. revisor Pål Wingren, Öhrlings Revisionsbyrå

Utsedda av riksgäldsfullmäktige

Ordinarie

Riksdagsledamot Kjell Nilsson (s)

Riksdagsledamot Karl-Anders Petersson (c) 26

Suppleanter Prop. 1986/87: 126

Riksdagsledamot Anita Johansson ($)

Riksdagsledamot Per Westerberg (m)

Procordia AB:s koncernledning

Sören Gyll, VD och koncernehef Göran Lindén, vyVD, stf. koncernchef,

sektor: Konsument och Service Olle Enstam, vVD,

: sektor: Kemi/Läkemedel & Utveckling

Jan Blomberg. vVD, stf. VD i moderbolaget.

chef Ekonomi & Finans Tor Kvarnbäck. chef Juridik Rolf Tjärnlund, chef Information & Personal

Biluga 4 Prop. 1986/87: 126

Flerårsöversikt för koncernen (milj. kr.)

Balansräkningar

Räntebärande skulder/juste-

rat eget kapital Ber 1,68 1,45 [.36 1,05

Räntabilitet på genomsnittligt bundet kapital" Ve 12,9 12,8 12.4 14.0 Räntabilitet på genomsnitt-

Het eget kapital (efter (te 0 poster och efter full skatt)" ” Se 17.1 8,7 11.5 19.1

Vinst per aktie (efter eo

poster och efter full skatt) kr 307 174 251 478 Do efter split 20:1 kr 15:35 8:70 12:55 23:90

Investeringar (milj. kr.) I anläggningar 458 574 647 820 I värdepapper & rättigheter 92 204 417 134

Personal Medeltal anställda 25719 24392 24349 23.490 Löner inkl soc kostn 3453 3537 3732 4320

" enligt Näringslivets Börskommittés definitioner men utan avdrag för latenta skatter i obeskattade reserver

>=» efter utnyttjade förlustavdrag är skattesatsen 1983: 43.3 2

1984: 58,3 7 1985: 29,7 7 1986: 25,1 22

Justerat eget kapital (milj. kr.) Prop. 1986/87: 126

Redovisat eget kapital per 1986-12-31 3 140

Redovisade obeskattade reserver efter av-

Data per aktie (efter split 20: I och före nyemission) Vinst per aktie 23:90 kr

Justerat eget kapital per aktie 131 kr

Nominellt värde SO kr

Antal aktier 30 000 000 st

Koncernens resultaträkningar 1983-1986 milj. kr. 1986 1985 1984 1983

Rörelsens intäkter

Fakturerad försäljning 15031 12214 11815 11336

Övriga intäkter 268 15299 230 12444 135 11950 118 11454 Rörelsekostnader —13 863 - 11461 -10959 -10403

Finansiella intäkter och kostnader

Övriga finansiella intäkter och

kostnader 8 =37 —5 117 -15 — 120 —5 —-210

Resultat efter finansiella

intäkter och kostnader 901 733 533 529 Extraordinära intäkter och kostnader

Tillskott från staten 45 20 116 121 Rekonstruktions/Avvecklingskostnader — 35 -91 —-141 -87 Upplösning av/avsättning till rekonstruktionsreserv 130 -119 35 270

Övriga extraordinära poster +7 47 -8 —I[98 85 95 -—1S5 289 Resuhat före bokslutsdispositioner och skatt 948 535 628 818

Bokslutsdispositioner

Förändring av lagerreserver 147 13 —-40 -343

Förändring av resultatut-

jämningsfonder -53 -20 -19 —-40

Förändring av avskrivningar

Prop. 1986/87: 126

Koncernens balansräkningar 1983—1986 milj. kr. 1986 1985 1984 1983 Tillgångar Omsättningstillgångar

Anläggningstillgångar

Aktier och andelar 227 211 180 130

Fordringar och andra placeringar 368 548 421 455

Immateriella anläggnings-

Koncernbalansräkningar 1983—1986 milj. kr. 1986 1985 1984 1983 Skulder och eget kapital Kontfristiga skulder

Långfristiga skulder

Långfristig upplåning 2441 3384 2910 3122 Avsatt till pensioner 888 721 639 696

Övriga skulder 677 4006 203 = 4308 236 3785 78 3 896 Rekonstruktionsreserv 31 219 124 95 Obeskattade reserver

Eget kapital Bundet eget kapital

Aktiekapital 1500 1500 1500 1500 Bundna fonder 8Uu 826 802 793

Fritt eget kapital/ansamlad

förlust

Balanserad vinst/förlust 48 —350 -379 — 647

Arets resultat 781 3 140 389 2346 58 1981 269 1915 Summa skulder och eget kapital 13.558 12788 12121 12492

Prop. 1986/87: 126

Koncernens finansieringsanalyser 1983—1986

milj. kr. 1986 1985 1984 1983

Tillförda likvida medel

Resultat före dispositioner och skatt 948 535 628 818

Skatter -294 -172 —- 162 —-162

Aterföring netto av resultatposter som

ej inverkat på internt genererade medel 210 385 152 —-39

Förändring av spärrkonton —-120 80 —22 =7 Summa internt genererade medel 1744 668 596 610

Förändring av varulager 294 - 109 —16 -20

Förändring av rörelsefordringar =150 = 142 52 174

Förändring av rörelseskulder å22 IS6 — 324 [57 Summa medel bundna i rörelsen 466 -9Y5 —288 -37 Investeringar i maskiner, inventarier

Anläggningstillgångar i förvärvade/sålda

Transaktioner med staten

Finansiell in- och utlåning

Moderbolagets resultaträkning Prop. 1986/87: 126

milj. kr. 1986 Finansiclla intäkter och kostnader

Extraordinära intäkter och kostnader

Förändring av rekonstruktionsreserv 130 Övriga extraordinära intäkter och kost-

nader 76 206 Resultat före bokslutsdispositioner och skatter 785 Bokslutsdispositioner

— FEBS Resultat före skatter

Skatter -75 Årets resultat 710

a ra

Moderbolagets balansräkning Prop. 1986/87: 126

milj. kr. 1986

Tillgångar Omsättningstillgångar

Kassa och bank 85 Kortfristiga placeringar, obligationer

Anläggningstillgångar

Skulder och eget kapital

Kortfristiga skulder

Långfristiga skulder

Rekonstruktionsreserv Obeskattad reserv

Förnyelsefond 41

Eget kapital

Bundet eget kapital

Aktiekapital (1500 000 akiter ä nom 1000 kr) 1500

Reservfond 440

Fritt eget kapital

Moderbolagets finansieringsanalys Prop. 1986/87: 126 milj. kr. 1986 Tillförda medel Internt tillförda medel

Investeringar, netto

Finansiella transaktioner

Minskning av kort- och lång-

fristiga fordringar 306

Minskning (-)/ökning (+) av kort-

Bilaga 5 Prop. 1986/87: 126

Redovisningsprinciper

Koncernredovisning

Procordiakoncernens bokslut omfattar moderbolaget, Procordia AB, och alla bolag i vilka Procordia AB per bokslutsdagen innehade mer än 50 Z av röstetalet. Samthga bolag i koncernen har kalenderåret som räkenskaps-

period.

I koncernens resultaträkning ingår under året förvärvade bolag med värden avseende tiden från förvärvet. Under året avyttrade bolag utesluts fr. o. m. årets början.

Bokslutet är baserat på konsolidering av underkoncerner. Vid konsolidering används förvärvsmetoden. Därmed elimineras det egna kapital dotterbolagen innehade vid förvärvstidpunkten inkl. beräknad andel eget ka-

pital i obeskattade reserver. Endast det resultat som uppkommit efter

förvärvstidpunkten ingår i koncernens egna kapital. Den del av förvärvade obeskattade reserver som utgörs av beräknad latent skatt redovisas under rubriken ”Långfristiga skulder”.

Marknadsbaserad prissättning tillämpas vid leveranser mellan bolagen inom koncernen.

Minoritetens andel av eget kapital och av resultat efter skatt redovisas i separat post.

Omräkning av utländska koncernbolags balans- och

resultaträkningar

Fr.o.m. år 1985 tillämpas vid omräkning av utländska koncernbolags redovisningar till svenska kronor den s. k. dagskursmetoden som i princip innebär att alla tillgångar och skulder omräknas till balansdagens kurs. Vid dagskursmetoden uppkommer en omräkningsdifferens som är effekten av att tillgångar minus skulder i koncernbolagen omräknas till annan kurs vid årets slut än vid dess början. Omräkningsdifferenserna förs direkt till eget

kapital då de är ett uttryck för orealiserad värdeförändring.

År 1984 och tidigare års jämförelsesiffror är baserade på den tidigare

använda monetary — non monetary — metoden.

Fordringar och skulder i utländsk valuta

Fordringar i utländsk valuta omräknas efter bokslutsdagens kurs om denna är lägre än anskaffningskursen. Skulder i utländsk valuta omräknas efter balansdagens kurs om denna är högre än anskaffningskursen.

Orealiserade kursvinster avräknas dock mot orealiserade kursförluster.

Överstigande förlust belastar resultatet — överskjutande vinst redovisas inte med mindre kursvinsten avser en skuld som uppskrivits i tidigare

bokslut.

Orealiserad kursvinst på långfristig fordran redovisas bara i den mån den motsvarar tidigare nedskrivning av samma fordran eller motsvaras av 35

kursförlust på långfristigt lån upptaget i samma valuta för finansiering av Prop. 1986/87: 126 fordran. Lån upptagna för finansiering av förvärv av utländska dotterbolag i koncernbalansräkningen värderas tull dagskurs. Härvid uppkommen kursdifferens förs till eget kapital och kvittas där mot omräkningsdifferensen för ifrågavarande dotterbolag.

Terminsäkrade fordringar och skulder omräknas till kontrakterad terminskurs.

Valutakursdifferenser

Redovisade orealiserade valutakursdifferenser och realiserade valutkursdifferenser vid finansiella transaktioner redovisas under rubriken ”Valutakursdifferenser”. De påverkar koncernens resultat efter finansiella intäkter och kostnader. Valutakursdifferenser vid rörelsetransakitoner ingår i rörelseresultatet.

Anläggningstillgångar

Anläggningstillgångar värderas till anskaffningsvärde med avdrag för avskrivningar enligt plan. För vissa anläggningar har nedskrivning gjorts med hänsyn till marknadsförutsättningar och den ekonomiska utvecklingen i resp. dotterbolag.

Varulager

Varulager i resp. dotterbolag har värderats till det lägsta av verkligt värde eller anskaffningsvärde efter avdrag för inkurans. Lagrets värde överstiger inte varornas försäljningsvärde efter avdragf för försäljningskostnader.

Avskrivningar

Avskrivningar enligt plan beräknas på ursprungliga anskaffningsvärden och bedömda ekonomiska livslängder.

Byggnader och markanläggningar avskrivs med skattemässigt tillåtna belopp, maskiner med 5—10 22 per år, inventerier med 15-209.

Anläggningar anskaffade under året avskrivs normalt som för helår. För större anläggningar räknas dock avskrivningsplanen från den tidpunkt då resp. anläggning tas i bruk för normal produktion.

Skillnaden mellan bokföringsmässiga avskrivningar och avskrivningar enligvt plan kallas förändring av avskrivningar utöver plan. Den redovisas som bokslutsdisposition och förs till ackumulerade överavskrivningar under rubriken ”Obeskattade reserver” i balansräkningen.

Bokslutsdispositioner och obeskattade reserver

Skattelagstiftningen i Sverige medger att företagen kan kvarhålla en del av redovisade vinster i rörelsen utan att de omedelbart beskattas. Koncernens avsättningar till resp. upplösningar av dessa obeskattade reserver 36

redovisas över resultaträkningen under rubriken ”Bokslutsdispositioner”. Prop. 1986/87: 126 I balansräkningen redovisas det sammanlagda värdet av sådana avsätt-

ningar huvudsakligen som obeskattade reserver.

Tillskott från staten

Allmänna statliga stöd i näringspolitiken redovisas enligt Bokföringsnämndens anvisning nr 11 och 23. Bidrag redovisas som en avdragspost under

kostnader i rörelsen.

De tillskott staten som ägare givit till Procordiakoncernen redovisas i

resp. bolag enligt nedan.

— tillskott som utgår enligt avtal efter offertförfarande redovisas under

övriga Intäkter”

—- tillskott som ges för särskilda ändamäl redovisas som "extraordinär

intäkt”

— tillskott för generell förlusttäckning eller finansiell rekonstruktion re .o-

visas under separat rubrik ”tillskou från staten”

Erhällna men ännu ej utnyttjade tillskott balanseras under rubriken "förskott från staten” utan att föras över resultaträkningen.

Norstedts Tryckeri, Stockhoim 1987 37