Småföretagsutveckling

1993/94 NU11

Ärendet

I detta betänkande behandlas

dels proposition 1993/94:40 om småföretagsutveckling,

dels nio motioner som väckts med anledning av propositionen.

Upplysningar och synpunkter i ärendet har inför utskottet lämnats av företrädare för Landstingsförbundet. En skrivelse har inkommit från Landstinget i Kristianstads län.

Utskottet ansluter sig i princip till regeringens förslag att de regionala utvecklingsfonderna skall ombildas till regionala utvecklingsbolag. I en meningsyttring (v) avstyrks propositionen i dess helhet; det har inte visats på sådana brister i fondernas verksamhet att förslaget att avveckla dessa kan anses sakligt motiverat, anförs det där.

De regionala utvecklingsbolagen skall enligt regeringens förslag ha i stort sett samma verksamhetsinriktning som de regionala utvecklingsfonderna har. De övergripande målen skall sålunda vara att främja utvecklingen av ett konkurrenskraftigt näringsliv och nyföretagande. Målgruppen skall vara små och medelstora företag, där tyngdpunkten skall ligga på företag med färre än 50 anställda. Informations- och rådgivningsverksamheten skall vara öppen för alla företag i alla branscher, medan finansieringstjänsterna bör avgränsas till företag med lönsamhets- och tillväxtpotential. Utskottet tillstyrker regeringens förslag och understryker att de regionala bolagen bör själva göra de prioriteringar av verksamheten som behövs. I en reservation (s) krävs ytterligare preciseringar av mål och målgrupper. Teknik- och kunskapsbaserat företagande bör ges företräde inom det näringspolitiska stödsystemet och etablerade småföretag med tillväxtmöjligheter bör lyftas fram, sägs det i reservationen.

Den organisationsmodell som regeringen föreslagit, och som utskottet i huvudsak tillstyrker, innebär att ett moderbolag inrättas med staten som huvudägare men i vilket näringslivet skall ha ett aktivt engagemang. De regionala utvecklingsbolagen skall ägas dels av staten -- som majoritetsägare -- dels av regionala intressenter, främst landsting och kommuner. Utskottet anser att det är mycket viktigt att dessa regionala intressenter ges möjlighet till inflytande. Utskottet föreslår att riksdagen gör ett uttalande om styrelserepresentationen i de regionala bolagen av följande innebörd. Styrelserna bör bestå av ett jämnt antal ledamöter, där staten utser hälften och regionala delägare i förhållande till insatt ägarkapital -- dock högst 49 procent av det totala aktiekapitalet -- utser den andra hälften. Ordföranden skall utses bland de ledamöter som representerar staten. I en reservation (s) avvisas regeringens förslag att landstingen och Landstingsförbundet inte skall ges möjlighet till inflytande i moderbolaget. Likaså avvisas regeringens förslag att staten alltid skall inneha majoriteten i de regionala bolagen. Vidare anser reservanterna att moderbolaget organisatoriskt bör inordnas under Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK).

Motioner med krav på samordning av hanteringen av nyföretagarlånen -- som nu handhas av Industri- och nyföretagarfonden -- med de regionala utvecklingsbolagens verksamhet avstyrks av utskottet men följs upp i en reservation (s). Detsamma gäller motionsyrkanden om åtgärder för att underlätta övergången för utvecklingsfondernas personal.

De regionala bolagen föreslås fortsätta utvecklingsfondernas verksamhet att bedriva finansiering på hög risknivå och i olika former. De tidigare beslutade inbetalningarna av medel till staten skall inte genomföras. Av utvecklingsfondernas nuvarande finansieringsmedel, ca 2 600 miljoner kronor, skall 100 miljoner kronor tillföras moderbolaget. Resterande 2 500 miljoner kronor skall i huvudsak stå till förfogande för finansiering av små och medelstora företag genom beslut av de nya bolagen. En översyn av medelsbehovet skall göras tidigast inför år 1996. Avkastningskravet bör formuleras så att det samlade kapitalet på lång sikt skall bevaras realt intakt. Utskottet ställer sig bakom dessa förslag från regeringen. I en reservation (s) föreslås att avkastningskravet skall sänkas och i stället innebära att kapitalet skall bevaras nominellt oförändrat.

Utskottet tillstyrker vidare regeringens förslag att huvuddelen av statens aktier -- motsvarande ca 27 procent av samtliga aktier -- i förvaltningsaktiebolagen Atle och Bure skall överföras till det föreslagna moderbolaget, till Industri- och nyföretagarfonden och till de sju nyligen inrättade teknikbrostiftelserna. Vardera 10 procent av aktierna skall tillföras de två första organen, medan stiftelserna skall tilldelas 7 procent av aktierna. Avkastningen från aktierna avses resp. organ kunna använda för att finansiera sin verksamhet. Efter överföringarna kommer staten -- utöver ägandet via moderbolaget -- att tills vidare ha kvar ca 7 procent av aktierna i Atle och Bure. I en reservation (s) avvisas regeringens förslag. I stället förordas att staten stegvis avyttrar sina aktier i Atle och Bure och överför de medel som därvid erhålls till utvecklingsbolagens finansieringsverksamhet.

Slutligen avstyrks två motioner om att utvecklingsbolagen i ökad utsträckning bör ägna sig åt rådgivning avseende den kooperativa företagsformen resp. om att en utredning beträffande de s.k. produktrådens arbete bör komma till stånd. Den förstnämnda motionen följs upp i en reservation (s). I fråga om den sistnämnda motionen noterar utskottet att produktråden kommer att behandlas i budgetpropositionen 1994 i anslutning till ett av regeringen aviserat förslag rörande stödet till uppfinnare och innovatörer.

I proposition 1993/94:40 föreslår regeringen -- efter föredragning av näringsminister Per Westerberg -- att riksdagen 1. antar de i propositionen framlagda förslagen till

lag om beslutanderätt för regionala utvecklingsbolag,

lag om ändring i lagen (1992:1610) om kreditmarknadsbolag,

2. godkänner att de regionala utvecklingsfonderna ersätts av regionala utvecklingsbolag med viss inriktning (avsnitten 5.2 och 5.3),

3. godkänner att staten tillsammans med andra intressenter bildar ett aktiebolag, vilket som moderbolag skall bilda de regionala utvecklingsbolagen, där även andra intressenter kan vara delägare (avsnitt 5.3),

4. godkänner att ca 100 miljoner kronor av de medel som återförs från de regionala utvecklingsfonderna till staten vid fondernas avveckling skall få tillföras moderbolaget, vilket av medlen vid behov får använda ca 50 miljoner kronor som aktiekapital i de regionala utvecklingsbolagen (avsnitt 5.3),

5. godkänner att återstoden av dessa medel får användas för finansiering av små och medelstora företag enligt angivna riktlinjer (avsnitt 6),

6. godkänner att en andel av statens aktier i förvaltningsaktiebolagen Atle och Bure motsvarande ca 10 % av respektive bolags samtliga aktier med särskilda villkor tillförs moderbolaget (avsnitt 8),

7. godkänner att en andel av statens aktier i förvaltningsaktiebolagen Atle och Bure motsvarande ca 10 % av respektive bolags samtliga aktier med särskilda villkor överförs till Industri- och nyföretagarfonden (avsnitt 8),

8. godkänner att en andel av statens aktier i förvaltningsaktiebolagen Atle och Bure motsvarande ca 7 % av [respektive bolags] samtliga aktier som stiftelsemedel med särskilda villkor tillförs de nya stiftelser för samverkan mellan näringslivet och universitet och högskolor som statsmakterna beslutat om (avsnitt 8),

9. bemyndigar regeringen att vidta de åtgärder som behövs för att genomföra vad regeringen föreslår under 1--8.

Lagförslagen återges i bilaga.

De motioner som väckts med anledning av propositionen är följande:

1993/94:N7 av Gunhild Bolander och Stina Eliasson (båda c) vari yrkas att riksdagen 1. beslutar att majoriteten i de regionala bolagen görs avhängig av respektive parts långsiktiga finansieringsåtaganden, 2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att rollfördelningen mellan det centrala bolaget och de regionala bolagen beaktas, 3. beslutar att överföra nyföretagarlånen till det nya utvecklingsbolagssystemet, 4. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om hantering av Utvecklingsfondens personal.

1993/94:N8 av Anders Svärd (c) vari yrkas att riksdagen 1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att styrelse och ordförande i de regionala bolagen skall utses med hänsyn till statens och de regionala ägarnas långsiktiga ansvar för verksamheten, 2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att driftsanslaget för verksamheten bör höjas, 3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ett årligt förlusttäckningsbidrag införs avseende lånefonden.

1993/94:N9 av Roland Sundgren m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökade kunskaper och rådgivning om kooperativa lösningar.

1993/94:N10 av Britta Sundin m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen 1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ägarförhållanden och styrelserepresentation i de regionala bolagen, 2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om samordning mellan utvecklingsbolagen och Industri- och företagarfonden, 3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om mjuk övergång för personalen.

1993/94:N11 av Bengt Dalström och Bo G Jenevall (båda nyd) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att skyndsamt utreda produktrådens arbetsformer och fortsatta verksamhet.

1993/94:N12 av Birgitta Johansson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen 1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om mål och målgrupper för verksamheten, 2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ägarförhållanden och styrelserepresentation i de centrala och regionala bolagen, 3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om organisation av verksamheten, 4. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om NUTEK:s roll i verksamheten, 5. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utvärdering av samordningsmöjligheter mellan olika aktörer, 6. beslutar att avkastningskravet på den s.k. lånefonden skall sättas i enlighet med vad som anförts i motionen, 7. hos regeringen begär att statens aktieinnehav i förvaltningsbolagen Atle och Bure säljs och att intäkter från försäljningen förs till lånefonden, i enlighet med vad som anförts i motionen, 8. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bibehållna statliga resurser till utvecklingsfonderna.

1993/94:N13 av Leo Persson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen 1. avslår propositionen i den del som behandlar statens roll i att utse styrelse, 2. avslår propositionen i den del som föreslår att staten överför 10 % av aktierna från Atle och Bure till det nya moderbolaget, 3. beslutar sälja aktier som motsvarar 10 % av statens aktieinnehav i förvaltningsbolagen Atle och Bure samt att erhållna medel överförs till det centrala bolaget, 4. beslutar att handläggningen av nyföretagarlånen återförs till regional nivå, 5. beslutar att de upparbetade överskotten hos utvecklingsfonderna förs över till de nya regionala bolagen i respektive län eller ny region, 6. beslutar att det skall vara möjligt för landsting/kommuner att bli majoritetsägare i regionala bolag.

1993/94:N14 av Rolf L Nilson m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen 1. avslår proposition 1993/94:40 om småföretagsutveckling i dess helhet, 2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fondernas organisation och utveckling, 3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att fondernas återbetalning till staten bör skjutas upp, 4. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en småföretagarpolitik som bygger på breda majoriteter.

1993/94:N15 av Marianne Andersson (c) vari yrkas att riksdagen 1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utökad verksamhet med garantilån för nyföretagande hos de blivande utvecklingsbolagen, 2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utreda ett nytt system för riskkapitalförsörjning till nyföretagande.

Bakgrund

Inledning

Utskottet redogör här översiktligt för olika finansieringsorgan med statlig anknytning som har koppling till de områden som behandlas i propositionen och betänkandet.

De regionala utvecklingsfonderna

De regionala utvecklingsfonderna bildades år 1978 genom ombildning av företagarföreningar i länen med staten och landstingen -- och i förekommande fall kommuner -- som stiftare och huvudmän (prop. 1977/78:40, bet. NU34). Utvecklingsfonderna är stiftelser, och det finns en fond i varje län. Styrelserna utses av landstingen.

Verksamheten regleras genom avtal mellan staten, landstingen och berörda kommuner. Statens huvudmannaskap utövas av Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK). Nuvarande avtal omfattar fyraårsperioden 1991--1994. Såvida inte uppsägning sker av någondera parten förlängs avtalen i perioder om sex år. Uppsägning skall göras senast ett år innan ny avtalsperiod inleds.

Utvecklingsfonderna bedriver finansieringsverksamhet enligt föreskrifter i förordningen (1987:894) om statlig finansiering genom regional utvecklingsfond. De kan lämna lån, garantier och s.k. utvecklingskapital. Sedan mars 1993 kan de också lämna nyföretagarlån på samma villkor som gäller för Industri- och nyföretagarfonden. För samtliga finansieringsformer gäller att risknivån skall vara så hög att banker och andra privata kreditinstitut inte är beredda att medverka i finansieringen. Fonderna skall i första hand finansiera företag som har högst 200 anställda. Lånefonderna skall hållas skilda från utvecklingsfondernas övriga medel och förvaltas så att kraven på god avkastning, långsiktighet och riskspridning tillgodoses. Enligt uttalanden från statsmakterna innebär detta att varje utvecklingsfond långsiktigt skall bevara sitt kapital.

Utvecklingsfondernas samlade kapital för finansieringsändamål uppgick i november 1993 till ca 2 600 miljoner kronor. Riksdagen har vid två skilda tillfällen beslutat att fonderna t.o.m. år 1997 skall betala in sammanlagt 1 600 miljoner kronor till staten (prop. 1989/90:88, bet. NU30 och prop. 1991/92:51, bet. NU14). Av dessa medel har ca 300 miljoner kronor betalats in fram t.o.m. juni 1993. Utskottet har vid två tillfällen, våren 1992 och våren 1993, med anledning av motionsyrkanden behandlat likviditetssituationen i utvecklingsfonderna (bet. 1991/92:NU20 och bet. 1992/93:NU25). Riksdagen har därvid, på utskottets förslag, beslutat att utvecklingsfonder med låg likviditet kan medges visst anstånd med de beslutade inbetalningarna. NUTEK har getts i uppdrag att medge sådant anstånd.

En särskild utredare, riksdagsledamoten Bengt Wittbom (m), har haft regeringens uppdrag att se över de regionala utvecklingsfondernas framtida ställning och roll som stödorgan för små och medelstora företag. I betänkandet Strategi för småföretagsutveckling (SOU 1993:70) föreslås bl.a. att utvecklingsfonderna skall avvecklas och att en ny organisation skall byggas upp med 6 eller 14 regionala aktiebolag. Finansieringsverksamheten skall enligt förslaget bedrivas genom att resterande lånemedel, efter att de beslutade indragningarna till staten är genomförda, avsätts till en fond för utvecklingskapital, s.k. kreativt kapital. Vidare föreslås att det skall inrättas en s.k. såddkapitalfond med 600 miljoner kronor för att finansiera förstudier och tidiga marknadsanalyser i utvecklingsbara företag. Regeringens förslag i den föreliggande propositionen 1993/94:40 om småföretagsutveckling redovisas i ett följande avsnitt.

NUTEK:s produktutvecklingsstöd

I ett företags tidiga utvecklingsskeden där det föreligger såväl teknisk som kommersiell risk, kan stöd tillhandahållas av Närings- och teknikutvecklingsverket. NUTEK:s finansiella stöd till affärsutvecklingsprojekt avser de tidiga faserna (s.k. såddfinansiering) och syftar till att stödja projekten så långt att andra finansiärer har tillräckligt underlag för att kunna ta ställning till dem.

I den forskningspolitiska propositionen våren 1993 (prop. 1992/93:170) behandlades NUTEK:s produktutvecklingsstöd. Därvid påpekades att inom avancerade teknikområden såsom informationsteknologi, elektronik, bioteknik och biomedicinsk teknik är steget mellan forskning och kommersiella produkter i många fall kort. Därför borde NUTEK enligt regeringens uppfattning avsätta ökade resurser för stöd till produktutveckling och teknikbaserade affärsverksamheter inom främst NUTEK:s prioriterade teknikområden. Utskottet ställde sig bakom regeringens bedömning (bet. 1992/93:NU30). I en reservation (s) resp. en meningsyttring (v) förordades högre anslag än vad regeringen hade föreslagit och utskottet tillstyrkt. Riksdagen följde utskottets förslag. Enligt uppgift har NUTEK avsatt ca 53 miljoner kronor för stöd till produktutveckling för budgetåret 1993/94.

De finansiella stödformer som NUTEK använder sig av är villkorslån, tillskott mot royaltyavtal och garantier. Inom produktutvecklingsområdet samarbetar NUTEK med Svenska uppfinnareföreningen, Industri- och nyföretagarfonden, de regionala utvecklingsfonderna och s.k. teknopoler (utvecklingsparker, vilka ofta är knutna till högskolor).

Inom området Nya basteknologier prioriterar NUTEK insatser inom informationsteknologi, materialteknik, bioteknik och teknik för komplexa system. Prioriterade s.k. utvecklingsområden är biomedicinsk teknik, produktionsteknik, processteknik, transportteknik och miljöteknik. Allmän rådgivning till innovatörer och den speciella stödformen innovatörsbidrag har upphört vid NUTEK. Rådgivning till innovatörer ombesörjs i stället främst av de s.k. produktråden -- ett i varje län. Produktrådens verksamhet finansieras via bidrag från NUTEK samt länsstyrelser och utvecklingsfonder i de olika länen. Statligt stöd lämnas även till Svenska uppfinnareföreningens verksamhet.

Innovationsutredningen

På riksdagens begäran (bet. 1992/93:NU25) har regeringen tillkallat en särskild utredare -- professor Bengt-Arne Vedin -- för att göra en översyn av innovatörernas situation och lämna förslag till vad som bör göras för att underlätta innovationsprocessen. I betänkandet Innovationer för Sverige (SOU 1993:84) föreslås, förutom olika ändringar i skattesystemet, bl.a. tillskapande av ett Innovationscentrum med ett anslag på 100 miljoner kronor, införande av en årlig innovationsvecka och inrättande av ett innovationsombud. Regeringen avser att i 1994 års budgetproposition redovisa sitt ställningstagande till Innovationsutredningens förslag och sin bedömning av behovet av en särskild såddkapitalfond eller annan typ av finansiering i tidiga skeden av teknikutveckling.

Teknikbrostiftelser

Riksdagen anslöt sig också våren 1993 till regeringens förslag i den forskningspolitiska propositionen om tillskapande av nya samverkansfunktioner mellan universitet/högskolor och näringslivet (prop. 1992/93:170, bet. NU30). I en reservation (s), med instämmande i en meningsyttring (v), avvisades förslaget. Enligt beslutet har regeringen bemyndigats att inrätta stiftelser på sju högskoleorter -- Stockholm, Göteborg, Uppsala, Lund, Linköping, Umeå och Luleå. Stiftelserna skall tillföras ett kapital på sammanlagt högst 1 miljard kronor. Vid varje stiftelse skall det finnas en licensförmedling, vilken skall ha till uppgift att bistå forskare med patentering och ekonomisk exploatering av forsknings- och utvecklingsresultat. Stiftelserna skall också kunna bistå företag i tidiga utvecklingsskeden med finansiering. Regeringen har nyligen fattat beslut om bildande av de sju s.k. teknikbrostiftelserna.

Industri- och nyföretagarfonden

I olika skeden -- projektfas, företagsstart och utvecklings- eller expansionsfas -- kan företag erhålla stöd från Industri- och nyföretagarfonden (tidigare Fonden för industriellt utvecklingsarbete, Industrifonden). Fonden är en stiftelse som inrättades år 1979 (prop. 1978/79:123, bet. NU59). Regeringen fastställer stadgar och utser styrelse.

Riksdagen beslöt i december 1992 (prop. 1992/93:82, bet. NU19) om ombildning av Industrifonden till Industri- och nyföretagarfonden och om ändrad verksamhetsinriktning för fonden. Industri- och nyföretagarfondens verksamhet skall ha två olika huvudinriktningar. Den ena är finansiering för att stödja utveckling av nya produkter och marknadssatsningar, den andra är en verksamhet med nyföretagarlån. Föreskrifter för verksamheten lämnas i förordningen (1993:31) om finansiering genom stiftelsen Industri- och nyföretagarfonden.

Riksdagen beslöt också om hur Industri- och nyföretagarfonden skall tillföras de resurser som erfordras. Fonden kommer på sikt att förfoga över ett kapital på ca 2 400 miljoner kronor. Hälften av dessa medel kommer från Industrifonden. Den andra hälften skall komma från Stiftelsen Småföretagsfonden. Det avkastningskrav som enligt proposition 1992/93:82 bör ställas på verksamheten är att resultatet sett över en längre period skall innebära att stiftelsens kapital behålls realt oförändrat.

Industri- och nyföretagarfondens verksamhet med stöd till produktutveckling och marknadssatsningar skall i första hand inriktas på innovativa små och medelstora företag med tillväxtmöjligheter. Finansieringsformerna skall främst ha formen av villkorslån och kapital mot royalty. Även befintliga företag kan komma i fråga för stöd. I undantagsfall kan stöd också lämnas till produktutveckling inom större företag, främst i sådana fall då underleverantörer förutsätts medverka vid produktutvecklingen.

Riksdagens beslut om införande av nyföretagarlån tar sin utgångspunkt i det tyska systemet med s.k. EKH-lån (Eigenkapitalhilfe). Nyföretagarlån kan lämnas till de nyetablerare som inte kan lösa finansieringen av sitt företags uppbyggnad på traditionellt sätt, men som ändå bedöms kunna bedriva en lönsam verksamhet.

Lånen kan endast sökas i samband med att helt nya aktiebolag startas av en eller flera fysiska personer. I princip är företag inom alla näringsgrenar berättigade att söka lån. Två typer av lån finns att tillgå. Den ena typen beviljas direkt till en privatperson, som sätter in medlen i företaget i form av aktiekapital. Den andra lånetypen är s.k. förlagslån som går direkt till det nybildade företaget.

Lånets löptid är 15 år med 5 års amorteringsfrihet. Lånet är ränterabatterat i fem år, varav de två första åren är helt räntefria. Nyföretagaren förutsätts svara för minst 10 procent av kapitalbehovet med egna medel, medan nyföretagarlånet skall svara för högst 30 procent. Det resterande behovet förutsätts bli täckt genom normala bankkrediter. Nyföretagarlånet skall som mest kunna uppgå till 1 miljon kronor och bör i regel inte understiga 100 000 kr. Utskottet anförde i betänkande 1992/93:NU19 att det kan finnas behov av en viss flexibilitet i tillämpningen av regeln vad avser den nedre gränsen. I den tidigare nämnda förordningen (1993:31) som reglerar Industri- och nyföretagarfondens finansieringsverksamhet sägs (§ 23) att lån under 100 000 kr får lämnas om det finns särskilda skäl. Enligt uppgift har detta hittills skett vid drygt 10 tillfällen.

Nyföretagarlånen kan kombineras med regionalpolitiskt stöd och de starta-eget-bidrag som kan beviljas inom ramen för arbetsmarknadspolitiken. Den sammanlagda statliga finansieringen bör därvid inte överstiga 50 procent av kapitalbehovet.

Industri- och nyföretagarfonden är central beslutsinstans när det gäller nyföretagarlånen. Fonden har utarbetat en informationsbroschyr med orientering för sökande av nyföretagarlån. Vid beredning av ansökningar om nyföretagarlån samarbetar fonden med sådana regionala organ som har kompetens på området, t.ex. utvecklingsfonder, handelskamrar, nyföretagarcentra och banker. Även den löpande uppföljningen av olika låneärenden kan delegeras på samma sätt.

Portföljförvaltningsbolag och direktinvesterande riskkapitalbolag

Riksdagen beslöt hösten 1992 om riktlinjer för utskiftning av medel ur de förutvarande löntagarfonderna, som skall användas för små och medelstora företags riskkapitalförsörjning (prop. 1992/93:41, bet. FiU3). Sammanlagt 6 500 miljoner kronor har tillförts två nyinrättade portföljförvaltningsbolag och sex direktinvesterande riskkapitalbolag.

Portföljförvaltningsbolagen skall i första hand bidra till finansiering av riskkapitalbolag, såväl befintliga som nya. Vart och ett av portföljförvaltningsbolagen disponerade från starten ett kapital på ca 2 200 miljoner kronor. Bolagen har möjlighet att också lämna lånegarantier. Dessutom kan de gemensamt eller vart för sig bedriva verksamhet med s.k. mellankapital, dvs. utlåning utan säkerhet, som betraktas ligga mellan eget kapital och traditionellt lånekapital.

De två bolagen, Förvaltnings AB Atle och Förvaltnings AB Bure, har säte i Stockholm resp. Göteborg. Bure har nyligen noterats på den s.k. O-listan, och notering av aktierna i Atle pågår för närvarande.

Riskkapitalbolagen bygger vidare på sex bolag som staten tidigare inrättat. Riskkapitalbolagen skall investera i små företag och genom aktivt ägarengagemang medverka till investeringsobjektens tillväxt. Bolagen skall även kunna göra indirekta placeringar via andra riskkapitalbolag. Vart och ett av de sex bolagen hade i början av år 1993 ett eget kapital på ca 400 miljoner kronor. Investeringarna skall huvudsakligen göras via aktier eller aktierelaterade instrument, men möjlighet att indirekt arbeta med mellankapital finns också.

De sex regionala riskkapitalbolagen är AB Produra Venture Capital -- säte i Stockholm, Partinvest (Partnerinvesteringar i Göteborg) AB -- säte i Göteborg, KapN AB -- säte i Umeå (med kontor i Skellefteå), Ven Cap AB -- säte i Uppsala (med kontor i Stockholm), Vide Invest AB (tidigare Malmöhus Invest AB) -- säte i Malmö och Hidef Kapital AB -- säte i Linköping. Förvaltnings AB Atle äger ca 40 procent av kapitalet i de tre förstnämnda riskkapitalbolagen, medan Förvaltnings AB Bure äger motsvarande andel i de tre sistnämnda bolagen. Bure äger tillsammans med dessa tre senare riskkapitalbolag det "nya" riskkapitalbolaget Malmöhus Invest AB (MIAB).

Huvuddragen i det nu aktuella förslaget

Regeringen föreslår i proposition 1993/94:40 en förändring av det nuvarande systemet med regionala utvecklingsfonder. Syftet är att uppnå en mer effektiv verksamhet anpassad till näringslivets krav och i vars utformning näringslivet tar aktiv del.

I propositionen föreslås att den juridiska formen för den verksamhet som de regionala utvecklingsfonderna bedriver ändras från stiftelse till aktiebolag och att verksamheten sålunda överförs till nya regionala utvecklingsbolag. Enligt förslaget skall det bildas ett centralt moderbolag, som föreslås bli majoritetsägare i de regionala bolagen och svara för bl.a. samordning och viss central service. Landsting och kommuner erbjuds möjlighet att bli delägare i de regionala bolagen, vilka förutsätts samarbeta med och upphandla tjänster av privata företag och organisationer.

Verksamheten föreslås även i fortsättningen främst vara inriktad på information, rådgivning och finansiering. Särskild uppmärksamhet skall därvid ägnas åt finansiell och strategisk rådgivning. Vidare bör bolagen, enligt regeringen, i samverkan med andra regionala och lokala organ bedriva verksamhet inriktad på att främja nyföretagande.

Utvecklingsfondernas nuvarande kapital för finansieringsverksamhet skall överföras till staten och disponeras av moderbolaget och de regionala bolagen för finansiering av småföretag. Det gäller även de medel som fonderna tidigare har förbundit sig att betala in till staten. Utvecklingsbolagen skall få disponera större delen av kapitalet genom regionala ramar. Förslaget innebär att den tidigare beslutade indragningen av lånemedel till staten skjuts upp och att medelsbehovet prövas på nytt, dock tidigast inför år 1996.

I propositionen föreslås vidare att staten till det nya moderbolaget och till Industri- och nyföretagarfonden överför aktier i förvaltningsaktiebolagen Atle och Bure. Det innebär att moderbolaget och fonden vardera kommer att äga ca 10 procent av samtliga aktier i Atle och Bure. Vidare föreslås att staten överför ytterligare aktier i dessa bolag till de nya s.k. teknikbrostiftelserna, som statsmakterna beslutade om våren 1993. Stiftelserna får tillsammans ca 7 procent av respektive bolags samtliga aktier.

Utskottet behandlar i det följande de olika förslagen i propositionen och de motioner som har väckts med anledning av denna.

Verksamhetens inriktning m.m.

Det föreligger ett betydande behov av den typ av verksamhet som bedrivs av de regionala utvecklingsfonderna, sägs det i propositionen. Det finns dock, anser regeringen, skäl som talar för att bl.a. organisationen bör förändras för att verksamheten skall kunna bli mer effektiv och bättre anpassas till näringslivets krav. De organ som enligt regeringens mening bör inrättas skall ses som en del av det nätverk av marknadskompletterande organ för rådgivning och finansiering som staten medverkar i. I detta nätverk ingår bl.a. följande organ: NUTEK, Patent- och registreringsverket, Industri- och nyföretagarfonden, Förvaltnings AB Atle, Förvaltnings AB Bure, riskkapitalbolag, de sju teknikbrostiftelserna, andra samverkansorgan i anslutning till högskolorna, länsstyrelser, Sveriges exportråd, Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga attachéverksamhet (STATT), Stiftelsen Svensk industridesign, Svenska uppfinnareföreningens regionala rådgivningsorganisation samt näringslivets organisationer, handelskamrar och lokala företagscentra.

De övergripande målen för utvecklingsfondernas verksamhet är att stödja utvecklingen av ett konkurrenskraftigt näringsliv samt främja nyföretagandet, framhålls det i propositionen. Statsmakternas ställningstaganden hösten 1991 med anledning av den s.k. småföretagspropositionen (prop. 1991/92:51, bet. NU14) innebar att fonderna i högre grad skulle prioritera åtgärder som främjar nyföretagande och internationalisering. Denna inriktning av verksamheten bör, anser regeringen, gälla även för de nya regionala bolag som skall bildas.

De regionala utvecklingsbolagens målgrupp föreslås vara företag med färre än 200 anställda -- och främst företag med färre än 50 anställda. Informations- och rådgivningsverksamheten skall vara öppen för alla företag i alla branscher, anför regeringen.

För mer resurskrävande insatser inom områdena företagsutveckling och finansieringstjänster anser regeringen att målgruppen bör bestå av främst företag med lönsamhets- och tillväxtpotential, dvs. företag som har betydelse för den regionala näringslivsstrukturen. Det är väsentligt att de begränsade resurser som kommer att stå till förfogande används för att stärka tillväxten och inriktas på verksamheter med hög förädlingsgrad, sägs det i propositionen. De regionala utvecklingsbolagens verksamhet kommer därigenom att bidra till utveckling i hela landet. Nödvändiga prioriteringar med hänsyn till den regionala näringslivsstrukturen bör göras av varje regionalt bolag, heter det vidare.

I motion 1993/94:N12 (s) efterlyses en ytterligare precisering av vilka mål som skall gälla för utvecklingsbolagens verksamhet och vilka målgrupper som bolagen skall rikta sig till. Utöver vad som anges i propositionen vill motionärerna att vikten av att utvecklingsbolagen och andra offentliga aktörer bidrar till att få till stånd en förnyelse av svenskt näringsliv understryks. Det näringspolitiska stödsystemet måste, anser de, ge företräde åt teknik- och kunskapsbaserat företagande. Det är dessutom viktigt att industriföretag med exportpotential ges stöd. Bolagen bör, enligt motionärerna, ha ett nära samarbete med universiteten och de regionala högskolorna. Vidare borde de utnyttja den resurs som STATT utgör.

Det är väsentligt att stimulera nyföretagande, men än mer betydelsefullt är att satsningar görs för att få etablerade småföretag att växa, anförs det vidare i motionen. Erfarenheterna från framgångsrika s.k. tillväxtföretag måste därför tas till vara. De nya bolagen borde härvid fungera som informationsförmedlare. Insatser för att främja kvinnors företagande bör enligt motionärerna särskilt prioriteras av bolagen.

Regeringen eller dess utredare har inte redovisat sådana brister i utvecklingsfondernas verksamhet att förslaget att avveckla dessa kan anses sakligt motiverat, anförs det i motion 1993/94:N14 (v). Inte heller har det visats på vilket sätt som den nuvarande organisationsformen omöjliggör statlig styrning eller ett mer utvecklat samarbete med det regionala näringslivet, anser motionärerna. De hävdar att fondernas verksamhet med rådgivning och finansiering fungerar genomgående väl och fyller ett väsentligt behov. De genomgripande förändringar som regeringen föreslår befaras komma att skapa osäkerhet om de nya bolagens framtid och medföra att anställda med unik kompetens försvinner. Utvecklingsfonderna bör få fortsätta i sin nuvarande form och riksdagen bör därför avslå propositionen i dess helhet, anser motionärerna.

I motionen föreslås vidare att riksdagen skall göra ett uttalande om utvecklingen av utvecklingsfondernas organisation och verksamhetsformer, av innebörd att denna utveckling bör ses som en naturlig, ständigt pågående process. För en sådan utveckling krävs ingen ny juridisk organisationsform, hävdas det i motionen. Motionärerna vill också att riksdagen skall uttala sig för att tidigare beslutade inbetalningar av medel från utvecklingsfonderna till staten uppskjuts; motivet är att medlen anses göra störst nytta om de används av fonderna för att stödja små och medelstora företag.

Det finns en bred politisk enighet om att små och medelstora företag kommer att spela en central roll i utvecklingen av svensk ekonomi, heter det vidare i motionen. Regeringen har dock av ideologiska skäl drivit en politik som gått ut på att avveckla statliga verksamheter, att avreglera, att privatisera och att sänka skatterna främst för kapitalägare, anser motionärerna. För att skapa förutsättningar för nya arbetstillfällen och en hållbar tillväxt i ekonomin behövs en småföretagspolitik som i stället bygger på breda majoriteter och inte på ideologiska låsningar, sägs det. Inslag i en sådan politik bör, enligt motionärerna, vara sänkt ränta, minskat räntegap, åtgärder för att få bankerna att låna ut till sunda affärsprojekt och till rimlig säkerhet samt stimulans av den inhemska efterfrågan. Riksdagen bör enligt motionärerna göra ett uttalande härom.

Utskottet behandlar först det sistnämnda kravet på ett uttalande om småföretagspolitiken, därefter kravet på att propositionen i dess helhet skall avslås och slutligen frågan om den nya verksamhetens inriktning.

Utskottet ställer sig bakom vad regeringen anför i propositionen beträffande småföretagspolitikens inriktning. Som där sägs är det nu väsentligt att återupprätta Sverige som en tillväxt- och företagarnation med en stark och växande ekonomi. Grunden för småföretagspolitiken är en ekonomisk politik som främjar företagande. Den allmänna inriktningen av småföretagspolitiken innebär att goda generella villkor skapas för företagen.

Riksdagen tog hösten 1991 ställning till ett samlat småföretagspolitiskt program på grundval av propositionen om en ny småföretagspolitik (prop. 1991/92:51, bet. NU14). Den nya småföretagspolitiken har följande huvudsakliga innehåll: förbättring av rättssäkerheten, skapande av effektiv konkurrens i privat och offentlig verksamhet, sänkning av skattetrycket, förenkling och, om möjligt, borttagande av lagar och andra regler på olika områden, underlättande av nyetablering och Europakontakter.

Regeringen har initierat ett omfattande program för ökad konkurrens, privatisering, skattereformer, avreglering och reformering av regler som hämmar ett effektivt resursutnyttjande. Innehållet i detta arbete redovisas i propositionen.

Med det anförda avstyrker utskottet motion 1993/94:N14 (v) i nu berörd del.

Utskottet övergår så till att behandla kravet i nyssnämnda motion på att propositionen i dess helhet skall avslås.

I princip instämmer utskottet i regeringens bedömning att de regionala utvecklingsfonderna bör ombildas till regionala utvecklingsbolag. Härav följer att det aktuella yrkandet i motion 1993/94:N14 (v) avstyrks. Som en konsekvens av detta avstyrks också de två yrkandena i nämnda motion om utvecklingsfondernas organisation och utveckling och om deras inbetalningar av medel till staten.

Slutligen behandlar utskottet regeringens förslag om den nya verksamhetens inriktning och motion 1993/94:N12 (s) i här aktuell del.

De regionala utvecklingsbolagen bör enligt utskottets mening, i linje med vad som sägs i propositionen, ha i stort sett samma verksamhetsinriktning som de regionala utvecklingsfonderna har. Detta innebär att de övergripande målen bör vara att främja utvecklingen av ett konkurrenskraftigt näringsliv och nyföretagande.

Målgruppen bör vara företag med färre än 200 anställda, och främst företag med färre än 50 anställda. Alla företag i alla branscher bör kunna få del av informations- och rådgivningsverksamheten. Beträffande finansieringstjänster och mer resurskrävande företagsutvecklingstjänster bör, som sägs i propositionen, en avgränsning göras till företag med lönsamhets- och tillväxtpotential. Erforderliga prioriteringar bör göras av de regionala utvecklingsbolagen.

De krav på ytterligare preciseringar när det gäller mål och målgrupper som förs fram i motion 1993/94:N12 (s) anser utskottet vara tillgodosedda med vad som anförs i propositionen. Som där anges skall de regionala utvecklingsbolagen särskilt arbeta med olika former av tekniknivåhöjande åtgärder, bl.a. rådgivning, kontaktförmedling och främjande av Europasamarbete. Betydelsen av att utvecklingsbolagen samarbetar med andra organ inom den näringspolitiska organisationen har, som tidigare nämnts, understrukits i propositionen.

Enligt utskottets mening är det en uppgift för de regionala bolagen att närmare precisera innehållet i verksamheten. Det är de regionala bolagen som har bäst kunskap om vilka åtgärder som krävs för att åstadkomma en utveckling av den regionala näringslivsstrukturen. Därför anser utskottet att de regionala bolagen bör göra de prioriteringar som behövs; staten bör alltså inte detaljstyra verksamheten.

Beträffande insatser för att främja kvinnors företagande anser utskottet -- i likhet med regeringen -- att detta är ett angeläget arbetsområde för utvecklingsbolagen. I propositionen sägs att sådana insatser bör ingå som en naturlig del av utvecklingsbolagens insatser riktade till nyföretagare.

Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen i berörd del och avstyrker motion 1993/94:N12 (s) i motsvarande del.

Organisationsfrågor

Organisation av moderbolaget och de regionala utvecklingsbolagen

Det är viktigt, sägs det i propositionen, att de organ som skall arbeta med att utveckla små och medelstora företag dels är lokaliserade nära målgruppsföretagen och har ett förgrenat kontorsnät, dels har god förankring hos berörda företag och deras företrädare. Vidare är det väsentligt att organisationen kännetecknas av flexibilitet och samtidigt medger att verksamheten i de olika regionerna kan samordnas efter vissa riktlinjer. För att tillgodose dessa krav bör utvecklingsfonderna organisatoriskt förändras, anser regeringen och föreslår -- som redan nämnts -- att de regionala utvecklingsfonderna skall ersättas av regionala aktiebolag.

De regionala bolagen skall ägas av dels ett centralt moderbolag, som bildas av staten i samverkan med näringslivets organisationer, dels de landsting och kommuner eller andra organisationer som önskar medverka på de nya villkor som riksdagen beslutar om. Staten kommer att tillhandahålla merparten av resurserna. Moderbolaget bör vidare tillskjuta huvuddelen av aktiekapitalet. Eftersom staten via moderbolaget kommer att äga majoriteten av aktierna i samtliga regionala bolag kommer moderbolaget att kunna utse majoriteten av bolagens styrelseledamöter och därmed kunna kontrollera valet av ordförande, framhålls det i propositionen. Övriga intressenter kommer i kraft av sitt ägande att kunna utse resterande ledamöter.

Ledamöterna i bolagens styrelser bör enligt regeringen till övervägande del bestå av aktiva företagare eller andra personer med gedigen kunskap från näringslivet, främst i den egna regionen men även i andra delar av landet. Landstingen väntas normalt få ett betydande inflytande över verksamheten, till följd av sitt ägande med åtföljande styrelseplatser men också genom sin fortlöpande medverkan i finansieringen av bolagens verksamhet. Det bör, sägs det i propositionen, ankomma på regeringen och moderbolaget att avtala med representanter för bl.a. berörda landsting och kommuner rörande principer för den fortsatta verksamheten, däribland hur ägandet av de regionala bolagen skall fördelas. Det samlade aktiekapital som ägarna bör avsätta i de regionala bolagen beräknas uppgå till i storleksordningen 100 miljoner kronor.

Regeringens avsikt är att senast i december 1993 säga upp avtalen om utvecklingsfonderna med landstingen och aktuella kommuner. Bildandet av aktiebolag bör genomföras under våren 1994 så att verksamhet och tillgångar kan överföras till bolagen per den 1 juli 1994, sägs det i propositionen. Regeringen avser att tillsätta en organisationskommitté med företrädare för berörda parter för att förbereda och genomföra ombildningen.

Moderbolagets allmänna inriktning skall vara att verka för företagsutveckling, i första hand hos små och medelstora företag. Särskilt skall behovet av information, rådgivning och finansiering uppmärksammas. Dessutom föreslås bolaget fullgöra följande uppgifter som moderbolag för de regionala utvecklingsbolagen: ge de regionala bolagen central service och i övrigt fullgöra samordningsfunktioner, bevaka att rådgivnings- och utbildningsverksamheten successivt utvecklas genom gemensamma projekt m.m., förvalta det statliga kapital med vilket de regionala bolagen bedriver sin finansieringsverksamhet samt fördela ramar till bolagen, utse en majoritet av styrelsen i varje regionalt bolag, äga och förvalta vissa aktier i förvaltningsaktiebolagen Atle och Bure.

Moderbolaget skall tillföras, förutom aktierna i Atle och Bure, ett kapital på i storleksordningen 100 miljoner kronor av staten i samband med att medel återbetalas av utvecklingsfonderna. Näringslivets organisationer förutsätts medverka aktivt i bildandet av den nya strukturen.

Moderbolaget bör ledas av en styrelse som utses av regeringen och näringslivet, sägs det i propositionen. Ledamöterna skall representera en bred kompetens från bl.a. näringslivet och näringspolitiken. Det skall ankomma på regeringen att i samråd med berörda organisationer fastställa lämplig bolagsordning för bolaget och därvid bl.a. reglera hur styrelsen skall utses.

Den föreslagna ordningen innebär att moderbolaget behöver ha vissa kansliresurser, påpekas det i propositionen. Det är viktigt att moderbolaget medverkar till en administrativ förenkling och samordning av de regionala bolagen. Moderbolaget skall dessutom följa de regionala bolagens verksamhet och rapportera till staten bl.a. om finansieringsverksamheten bedrivs i enlighet med statsmakternas intentioner. Kansliets verksamhet skall bekostas med medel från avkastningen på det insatta kapitalet, inkl. aktierna i Atle och Bure.

Frågan om möjligheter till ökat inflytande för landstingen och de berörda kommunerna i de regionala utvecklingsbolagen tas upp i fem motioner.

Motionärerna bakom motion 1993/94:N12 (s) delar regeringens uppfattning att staten skall äga majoriteten av aktierna i det centrala bolaget och att regeringen därför bör tillsätta styrelsen. I princip bör det vara öppet för andra aktörer att ha minoritetsposter i detta bolag, anser motionärerna. Till skillnad från regeringen menar de att Landstingsförbundet bör få möjlighet till inflytande i det centrala bolaget.

I fråga om ägande av och inflytande över de regionala bolagen avvisar motionärerna regeringens förslag. Det är utomordentligt viktigt att decentraliseringen är stark inom näringspolitiken, säger de. Landstingen har i det nuvarande systemet ett betydande inflytande över verksamheten och tillskjuter årligen ca 120 miljoner kronor till rådgivnings- och informationsverksamheten. Om staten alltid skall ha majoritetsställning i de regionala bolagen, vilket föreslås i propositionen, är det enligt motionärerna sannolikt att flera landsting drar sig ur verksamheten med bortfall av resurser som en konsekvens. Motionärerna anser att det centrala bolaget skall kunna välja de regionala lösningar som fungerar bäst och att statsmakterna inte i detalj bör styra verksamheten så att en och samma struktur måste gälla i alla regioner. I den mån det krävs lagändringar för att de regionala bolagen inte skall räknas som kreditmarknadsbolag bör regeringen återkomma till riksdagen med erforderliga förslag.

Den nya organisationen måste också kombineras med ett aktivt ansvar hos den statliga näringspolitiska aktören, NUTEK, anförs det vidare i motionen. Det centrala bolaget borde därför inordnas under NUTEK, som även skulle ges ansvar för en aktiv uppföljning och utvärdering av den nya organisationen.

För att åstadkomma en utveckling av småföretagandet i hela landet, behövs det kunskap om behov och förutsättningar i varje region, anförs det i motion 1993/94:N10 (s). Detta tillgodoses inte med regeringens centralistiska synsätt, heter det. I stället för att staten automatiskt skall inneha majoriteten av aktierna i de nya utvecklingsbolagen, borde förutsättningar skapas för ett regionalt inflytande. Regionala intressenter, i praktiken landsting och kommuner, bör enligt motionärerna ges möjlighet till majoritetsinflytande. De anser att styrelserepresentationen i de regionala bolagen bör baseras på insatt aktiekapital och de olika intressenternas insatser för den löpande verksamheten. Det bör vara det centrala bolagets uppgift att välja de regionala lösningar som är mest ändamålsenliga, sägs det i motionen.

Även i motion 1993/94:N13 (s) hävdas att landstingen på något sätt bör ges ett inflytande i det centrala bolaget. Motionärerna anser vidare att statens inflytande i de regionala bolagsstyrelserna bör inskränkas och att möjlighet därmed ges för landsting och kommuner att öka sin ägarandel i de regionala bolagen. I den mån det krävs lagändringar för att de regionala bolagen inte skall räknas som kreditmarknadsbolag borde regeringen återkomma till riksdagen med förslag härom. I motionen tas också upp frågan om hur utvecklingsfondernas redovisade överskott bör hanteras. Motionärerna anser att vinstmedlen hos resp. utvecklingsfond bör överföras till resp. regionala bolag eftersom det kan vara svårt att avgöra om dessa medel är statens eller landstingens; därför borde medlen ligga kvar hos fonderna och överföras till de nybildade regionala utvecklingsbolagen.

Också i motion 1993/94:N7 (c) framförs synpunkten att det inte bör vara självskrivet att styrelsemajoriteten i de regionala bolagen skall utses av det statligt dominerade moderbolaget. I de fall där regionala intressenter satsar mer resurser än staten i de nya bolagen bör rimligen dessa intressenter också tillsätta styrelsemajoriteten och därmed ordförande, anför motionärerna. De menar att fördelningen av aktiekapitalet bör spegla respektive parts långsiktiga åtagande vad avser bidrag till den löpande driften.

I motionen anförs vidare att med det föreslagna systemet finns det en latent risk för detaljstyrning från det statliga centrala moderbolagets sida. Moderbolagets relationer till de regionala bolagen borde regleras vid bildandet så att denna risk kan undvikas. Däremot anser motionärerna att det centrala bolaget kan bygga upp samlade servicefunktioner för de regionala bolagen.

Med regeringens förslag om statlig aktiemajoritet i de regionala bolagen finns det uppenbara risker för att regionalt kunnande och regionala resurser inte tas till vara, anförs det slutligen i motion 1993/94:N8 (c). I de fall regionala intressenter förklarar sig vara beredda att långsiktigt ta ett väsentligt ansvar genom att teckna aktier och svara för verksamhetens driftskostnader bör detta lämpligen, anser motionären, avspegla sig i styrelsens sammansättning och i val av ordförande. Han föreslår därför att staten och landstingen, via en gemensam valberedning i varje län, skall utse styrelserna i de regionala bolagen.

Enligt regleringsbrevet för budgetåret 1993/94 har inom anslaget Småföretagsutveckling (B 5), som NUTEK disponerar, avsatts 113 miljoner kronor som bidrag till de regionala utvecklingsfondernas verksamhet under kalenderåret 1994. Motsvarande belopp för år 1993 är 140 miljoner kronor. Landstingen bidrar enligt uppgift med 130 miljoner kronor till verksamheten under detta år.

Enligt vad utskottet har erfarit har diskussioner förts mellan Näringsdepartementet och olika näringslivsorganisationer angående organisationernas intresse av att delta i bildandet av bolagen dels genom att tillskjuta medel, dels genom att nominera styrelseledamöter. Från departementets sida har anförts att avsikten är att näringslivsorganisationerna skall ges möjlighet att delta i nominering av styrelseledamöter såväl i moderbolaget som i de regionala bolagen -- beträffande de regionala bolagen inom ramen för statens kvot -- oberoende av om organisationerna tillskjuter medel eller inte. Detta kan regleras i bolagsordningen eller i konsortialavtal. Utarbetande av utkast till bolagsordningar tillhör, enligt vad som sägs i propositionen, en av de uppgifter som den aviserade organisationskommittén skall ha.

Utskottet finner den av regeringen förordade organisationsmodellen vara en i huvudsak lämplig avvägning mellan behovet av samordning av verksamheten och önskemålet om regional förankring. De farhågor för alltför stark centralisering som förs fram i de aktuella motionerna anser utskottet vara överdrivna. De regionala bolagen kommer, som framgår av propositionen, att ha ett avgörande inflytande på verksamhetens konkreta innehåll.

Enligt utskottets uppfattning är det angeläget att näringslivet tar en aktiv del i utformningen av utvecklingsbolagens verksamhet. Detta uppnås bl.a. genom att näringslivet deltar i arbetet med att utse moderbolagets styrelse.

När det gäller de regionala bolagen anser utskottet att det är mycket viktigt att regionala intressenter, framför allt landsting och kommuner, ges möjlighet till inflytande. Enligt utskottets mening bör de regionala bolagsstyrelserna bestå av ett jämnt antal ledamöter. Staten, som är majoritetsägare, skall utse hälften av ledamöterna. Regionala delägare bör i förhållande till insatt ägarkapital -- dock högst 49 procent av det totala aktiekapitalet -- utse den andra hälften av ledamöterna. Ordföranden skall utses bland de styrelseledamöter som representerar staten. Ordförande och ledamöter bör vara väl förankrade i regionen och dess näringsliv.

Riksdagen bör genom ett uttalande ansluta sig till vad utskottet här har anfört om styrelserepresentationen i de regionala bolagen.

Med det anförda tillstyrker utskottet i huvudsak propositionen i berörda delar. De här aktuella yrkandena i motionerna 1993/94:N12 (s), 1993/94:N10 (s), 1993/94:N13 (s), 1993/94:N7 (c) och 1993/94:N8 (c) avstyrks.

Samordningsmöjligheter avseende nyföretagarlånen

I detta avsnitt behandlar utskottet fyra motioner som tar upp frågor om samordningsmöjligheter mellan de regionala utvecklingsbolagen och andra statliga näringspolitiska aktörer, främst Industri- och nyföretagarfonden.

Regeringen redovisar i olika avsnitt i propositionen sin syn på utvecklingsbolagens ställning i förhållande till andra aktörer -- dock utan någon formell hemställan i saken.

Regeringen ser, som tidigare nämnts, den föreslagna organisationen som en del av ett nätverk av samverkande organ, såväl statliga som privata. I detta nätverk ingår bl.a. NUTEK, Industri- och nyföretagarfonden, Förvaltningsaktiebolagen Atle och Bure, riskkapitalbolagen och de sju teknikbrostiftelserna. Nätverket är framför allt inriktat på att tillhandahålla olika former av informations- och rådgivningstjänster samt riskkapital i form av ägarkapital och viss långivning till riskfyllda investeringar.

I propositionen nämns att vissa remissinstanser har aktualiserat frågan om de nya bolagen skulle kunna fatta beslut om bl.a. nyföretagarlån för Industri- och nyföretagarfondens räkning. Denna fond, som ombildades i februari 1993, bör nu enligt regeringen få verka en tid utan ingrepp i organisation och verksamhet. Med det nuvarande systemet uppnås, framhålls det, en mångsidighet i bl.a. verksamheten med nyföretagarlån, samtidigt som medlen fördelas i enlighet med dels efterfrågan i landet som helhet, dels enhetliga kriterier. Dessutom påpekas det positiva i att ha flera organ av begränsad storlek -- både centrala och regionala -- som oberoende av varandra fattar beslut i enskilda ärenden. En sådan mångfald kan bidra till en effektivitet i verksamheten, anförs det i propositionen. Detta hindrar dock inte att samarbete mellan de olika organen bör kunna stimuleras, exempelvis genom viss personalunion i styrelserna för Industri- och nyföretagarfonden och det nya moderbolaget.

Tjänsten kvalificerad rådgivning inom området finansiering bör vidare, enligt vad som sägs i propositionen, utvecklas och bygga på de regionala bolagens samarbete med Industri- och nyföretagarfonden, lokala banker, NUTEK och riskkapitalbolag. Rådgivningen bör inte förutsätta att utvecklingsbolagen själva bistår med finansiering, utan de bör i stället ta på sig en mäklarroll, sägs det.

Det saknas i propositionen ett helhetsgrepp på kapitalförsörjningsfrågorna, hävdas det i motion 1993/94:N12 (s). Där påpekas att regeringen under relativt kort tid redovisat fyra olika förslag som berör kapitalförsörjningen. Förutom den nu aktuella propositionen har det gällt tillskapandet av riskkapitalbolagen Atle och Bure, omvandlingen av Industrifonden samt bildandet av teknikbrostiftelserna. Det finns anledning att ifrågasätta om regeringen är klar över avgränsningen mellan de insatser som olika aktörer skall göra, menar motionärerna. För småföretagarna måste det statliga stödsystemet te sig alltmer svåröverskådligt. Enligt motionärerna borde det i första hand vara naturligt att se vilka samordningsmöjligheter som finns mellan å ena sidan Industri- och nyföretagarfonden och å andra sidan det föreslagna moderbolaget och de regionala bolagen. Här borde finnas möjlighet till en ökad decentralisering, bl.a. vad gäller hanteringen av nyföretagarlånen.

I de tre motionerna 1993/94:N7 (c), 1993/94:N10 (s) och 1993/94:N13 (s) krävs att ansvaret för hanteringen av nyföretagarlånen skall överföras från Industri- och nyföretagarfonden till de regionala utvecklingsbolagen. I de båda förstnämnda motionerna hänvisas till att ett av de motiv som regeringen angav i december 1992 för att lägga ansvaret för nyföretagarlånen hos Industri- och nyföretagarfonden var att regeringen inte ville föregripa arbetet i den då aviserade utredningen om utvecklingsfonderna. Med den utformning av de regionala utvecklingsbolagens verksamhet som nu föreslås anser motionärerna att det är självklart att ansvaret för nyföretagarlånen bör överföras till utvecklingsbolagen. I motion 1993/94:N13 (s) anförs att centraliseringar av beslut avseende nyetablering och småföretagsfinansiering starkt hämmar företagsetableringar. Industri- och nyföretagarfonden bör i huvudsak arbeta med stöd till utveckling av nya produkter och marknadssatsningar m.m., hävdas det.

Riksdagen ställde sig, som tidigare nämnts, i december 1992 bakom regeringens förslag om att ansvaret för administrationen av nyföretagarlån skulle läggas på Industri- och nyföretagarfonden (prop. 1992/93:82, bet. NU19). Utskottet betonade att fonden därvid borde samarbeta med sådana regionala organ som har kompetens på området, t.ex. utvecklingsfonder, handelskamrar och banker. Såväl beredning som löpande uppföljning av olika låneärenden borde, enligt utskottet, kunna delegeras till regionala organ. I en reservation (s) förordades att utvecklingsfonderna skulle tilldelas beslutsfunktionen när det gäller nyföretagarlånen, medan Industri- och nyföretagarfonden skulle svara för den centrala överblicken av systemet.

Enligt vad utskottet har erfarit samarbetar Industri- och nyföretagarfonden vid beredningen av ansökningar om nyföretagarlån med olika regionala organ, bl.a. utvecklingsfonder, nyföretagarcentra och handelskamrar.

Utvecklingsfonderna har, som redovisats i det föregående, sedan februari 1993 haft möjlighet att lämna nyföretagarlån på samma villkor som Industri- och nyföretagarfonden.

Utskottet ser de regionala utvecklingsbolagen som en del av ett nätverk av samverkande organ -- såväl statliga som privata -- som har till uppgift att på olika sätt främja företagsutvecklingen. Till skillnad från motionärerna bakom motion 1993/94:N12 (s) anser utskottet att det är till fördel för småföretagen att ha tillgång till många olika organ när det gäller rådgivning och finansieringsstöd. I propositionen lyfts utvecklingsbolagens roll som finansieringsmäklare fram. De har därvid som uppgift att just underlätta för småföretagen att finna den finansieringsinstans som bäst lämpar sig för det aktuella företaget.

När det gäller frågan om ansvaret för hanteringen av nyföretagarlånen delar utskottet regeringens bedömning att det är för tidigt att nu göra en utvärdering. Verksamheten bör få bedrivas en tid utan förändringar. Som tidigare framhållits samarbetar Industri- och nyföretagarfonden med olika regionala organ. Utvecklingsfonderna har också sedan våren 1993 möjlighet att lämna nyföretagarlån.

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna 1993/94:N12 (s), 1993/94:N10 (s), 1993/94:N13 (s) och 1993/94:N7 (c) i berörda delar.

Utvecklingsfondernas personal

Frågan om hur övergången för utvecklingsfondernas personal skall hanteras tas upp i fyra motioner -- motionerna 1993/94:N12 (s), 1993/94:N13 (s), 1993/94:N10 (s) och 1993/94:N7 (c); i de två förstnämnda dock utan formell hemställan.

I propositionen sägs att regeringen räknar med att en majoritet av utvecklingsfondernas personal skall kunna erbjudas anställning i de nya bolagen. Formellt avses dock all personal komma att sägas upp.

Regeringens planerade sätt att hantera personalfrågan innebär enligt vad som anförs i de här aktuella motionerna en risk för att verksamheten i utvecklingsfonderna lamslås till dess att den nya organisationen träder i kraft. Framför allt befaras att strategiskt viktiga personer lämnar fonderna.

I motionerna 1993/94:N12 (s), 1993/94:N10 (s) och 1993/94:N13 (s) förordas att regeringen inleder samtal med Landstingsförbundet för att underlätta övergången för personalen. I den förstnämnda motionen sägs att det är rimligt att de verkställande ledningarna i utvecklingsfonderna sägs upp.

All personal i utvecklingsfonderna bör erbjudas anställning i de nya bolagen, anförs det i motion 1993/94:N7 (c). En uppsägning av hela personalen anses vara både ologisk och oetisk.

Frågor rörande personalen hos utvecklingsfonderna kommer att hanteras av utvecklingsfonderna och den organisationskommitté som regeringen, enligt vad som tidigare nämnts, avser att tillsätta. I kommittén kommer representanter för bl.a. landstingen, Landstingsförbundet och utvecklingsfondernas personal att ingå.

Utskottet noterar regeringens bedömning att en majoritet av utvecklingsfondernas personal kommer att kunna erbjudas anställning i de nya bolagen. Frågan kommer, som nämnts, att hanteras av utvecklingsfonderna och den organisationskommitté som regeringen avser att tillsätta. Utskottet utgår från att arbetet med personalfrågorna sköts på ett omdömesgillt sätt. Genom att personalen kommer att vara företrädd i organisationskommittén kommer de anställda att få direkt insyn i och möjlighet till påverkan på kommitténs arbete.

Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att de i motionerna framförda farhågorna för verksamheten vid utvecklingsfonderna är betydligt överdrivna. Motionerna 1993/94:N10 (s) och 1993/94:N7 (c), som innehåller formella yrkanden i saken, avstyrks därmed i aktuella delar.

Resurser för rådgivningstjänster

Under rubriken Resurser för rådgivningstjänster m.m. redovisar regeringen sin bedömning av hur utvecklingsbolagens verksamhet med rådgivning bör finansieras -- dock utan någon formell hemställan.

Det nya moderbolaget bör för statens räkning finansiera tjänster som utförs av de regionala bolagen och eventuella andra organ vad gäller rådgivning m.m. till små och medelstora företag, sägs det i propositionen. Det är regeringens avsikt att NUTEK skall föra över en betydande del av medlen under anslaget Småföretagsutveckling till moderbolaget för fördelning till de regionala organen. Moderbolaget avses komma att samråda med NUTEK om inriktningen av bolagens åtgärder.

NUTEK bör enligt regeringen ha kvar uppgiften att samordna vissa projekt på småföretagsområdet. De gäller dels Sveriges medverkan i EG:s småföretagsprogram och övriga frågor som rör internationalisering, dels frågor som rör teknikspridning, kvinnors företagande m.m. Vidare skall NUTEK fortlöpande utvärdera olika insatser inom ramen för den riktade småföretagspolitiken och ha kvar ett övergripande programansvar för arbetet på detta politikområde. NUTEK bör för dessa ändamål även i fortsättningen disponera en begränsad del av anslaget Småföretagsutveckling, sägs det i propositionen.

I motionerna 1993/94:N12 (s) resp. 1993/94:N8 (c) krävs att riksdagen uttalar sig för ett oförändrat resp. höjt driftsanslag för de nya bolagens verksamhet.

Regeringens förslag innebär att det finns risk för att flera landsting drar bort sin nuvarande del av finansieringen av utvecklingsfondernas verksamhet, anförs det i den förstnämnda motionen. Där erinras också om att regeringen för innevarande budgetår har minskat det statliga anslaget till utvecklingsfonderna med 20 procent jämfört med föregående budgetår. Det förslag om ökat inflytande för landstingen som framlagts i motionen anses kunna leda till att landstingen bibehåller eller t.o.m. ökar sin finansiering. Staten bör, enligt motionärerna, bibehålla nuvarande nivå på anslaget.

Med hänvisning till regeringens uttalanden om småföretagens betydelse för svensk ekonomi och sysselsättningen i landet bör den redan beslutade nedskärningen av det statliga driftsanslaget omprövas, anförs det i motion 1993/94:N8 (c). I nuläget bör resurserna för olika utvecklingsinsatser i stället förstärkas, anser motionären.

Inom anslaget Småföretagsutveckling har, som tidigare nämnts, avsatts 113 miljoner kronor för de regionala utvecklingsfondernas verksamhet m.m. under år 1994. Motsvarande belopp för år 1993 är 140 miljoner kronor. Landstingen bidrar till verksamheten under detta år med 130 miljoner kronor. Beredningsarbetet inför 1994 års budgetproposition pågår för närvarande inom regeringskansliet.

Enligt utskottets mening finns det ingen anledning för riksdagen att nu göra uttalanden om lämplig nivå på anslaget till utvecklingsbolagen. Detta kommer att bli föremål för sedvanlig riksdagsbehandling när nästa års budgetproposition har lagts fram. Med hänvisning härtill avstyrks motionerna 1993/94:N12 (s) och 1993/94:N8 (c) i berörda delar.

Finansieringsverksamheten m.m.

De regionala bolagen skall fortsätta utvecklingsfondernas verksamhet med att bedriva finansiering på hög risknivå och i olika former. Regeringen vill ha riksdagens godkännande att återstoden av de medel som återförs från de regionala utvecklingsfonderna till staten vid fondernas avveckling -- förutom de ca 100 miljoner kronor som, enligt vad som tidigare redovisats, skall tillföras moderbolaget -- skall få användas för finansiering av små och medelstora företag enligt de riktlinjer som anges i propositionen.

Verksamheten bör koncentreras till företag med lönsamhets- och tillväxtpotential och som alltså har betydelse för den regionala näringslivsstrukturen, föreslås det i propositionen. Regeringen bedömer det sannolikt att merparten av finansieringsverksamheten kommer att riktas till företag inom industri- och tjänstenäringarna. Det är väsentligt, sägs det i propositionen, att lån inte ges för att kortsiktigt rädda sysselsättningen i svaga företag.

Bolagen skall -- liksom utvecklingsfonderna -- arbeta med olika finansieringsformer, såsom kapital mot royalty, villkorliga lån, särskilda nyföretagarlån m.m. Även amorteringslån kan i vissa fall vara motiverade, men tyngdpunkten bör enligt regeringen ligga på andra finansieringsformer. Liksom hittills skall verksamheten riktas till såväl aktiebolag som företag som bedrivs i andra former, exempelvis ekonomiska föreningar.

Risknivån i verksamheten bör balanseras på så sätt att moderbolaget och de regionala bolagen medverkar till att det samlade kapitalet på lång sikt bevaras realt intakt, anser regeringen. Samtidigt är det naturligt att bolagen accepterar risker som banker och andra kommersiella företag inte är beredda att ta.

I samband med att utvecklingsfonderna formellt avvecklas skall deras lånekapital återgå till staten. Lånemedel som har tillhandahållits av landstingen skall återföras till dessa, som senare kan besluta om hur medlen skall användas.

Staten avses tillföra en mindre del av kapitalet -- ca 100 miljoner kronor -- till det nya moderbolaget, vilket i sin tur skall sätta in en del av medlen som aktiekapital i de regionala bolagen. Regeringen föreslår att den av riksdagen tidigare beslutade indragningen av medel inte genomförs. Under de närmaste åren beräknas därmed de nya bolagen disponera ett totalt belopp om ca 2 500 miljoner kronor. En översyn av medelsbehovet bör göras tidigast inför år 1996, sägs det i propositionen.

Beslut i enskilda finansieringsärenden skall tas av de regionala bolagen, men det skall ske för statens räkning. I förvaltningsuppdraget till moderbolaget skall ingå riktlinjer för utformningen av ett system för att ange ramar för de regionala bolagen. Dessa ramar skall läggas fast för flera år i taget. Utifrån riksdagens beslut med anledning av propositionen och utifrån resultatet av organisationskommitténs arbete avser regeringen senare ge moderbolaget i uppdrag att utforma ett system med regionala ramar. Systemet skall relateras till dagens länsvisa fördelning. Varje region beräknas inledningsvis kunna förfoga över ca 60--70 procent av det belopp som disponeras för närvarande.

Motionärerna bakom motion 1993/94:N12 (s) delar regeringens åsikt att den tidigare beslutade indragningen av medel från utvecklingsfonderna inte bör genomföras. Med hänsyn till den besvärliga situationen på kapitalmarknaden för småföretagen bör ytterligare medel tillskjutas den centrala lånefonden, anser motionärerna. De föreslår att den ökas med ca 500 miljoner kronor till ca 3 miljarder kronor. Finansieringen av medelstillskottet föreslås ske genom att en del av statens innehav av aktier i förvaltningsaktiebolagen Atle och Bure säljs (se vidare i det följande). Motionärerna förespråkar att de regionala bolagen ges stor frihet att arbeta med olika finansieringsformer. Denna möjlighet till flexibilitet bör inte begränsas, anför motionärerna med hänvisning till vad som sägs i propositionen beträffande amorteringslån.

De regionala bolagens finansieringsverksamhet avses till stor del ske i sådana faser och vid sådana risknivåer där andra aktörer inte går in. Avkastningskravet på lånefonden bör därför, anser motionärerna, sättas så lågt att de regionala bolagen inte förhindras att satsa på nya produkter och nya företag. Av detta skäl anser de att det föreslagna avkastningsmålet -- att hålla fonden realt intakt -- kan vara alltför högt ställt. Motionärerna förordar i stället att avkastningskravet formuleras så att fonden skall bevara sitt kapital nominellt. Det är vidare viktigt, sägs det i motionen, att det utarbetas tydliga kriterier för fördelning av låneramar till de regionala bolagen.

Även i motion 1993/94:N8 (c) anförs att det av regeringen föreslagna avkastningskravet är för högt ställt. Utvecklingsbolagens finansieringsverksamhet bör ses som ett komplement till banker m.fl. och bör kunna anpassas till rådande finansieringsbehov hos ny- och småföretagare, anser motionären. Därför föreslår han att ett årligt bidrag till förlusttäckning skall införas.

I motion 1993/94:N15 (c) tas upp två speciella frågor rörande finansieringsverksamheten. Den ena gäller användningen av garantilån och den andra gäller införande av ett nytt system för riskkapitalförsörjning. Utvecklingsbolagen bör öka verksamheten med garantilån för nyföretagande för att den idérikedom och kvinnokraft som finns bättre skall kunna tas till vara, anför motionären. En viktig positiv effekt härav skulle vara att s.k. jobbväxling från offentlig till privat vård och omsorg främjas. I motionen föreslås vidare att ett nytt system för riskkapitalförsörjning -- antingen inom ramen för de nya utvecklingsbolagen eller i självständig form -- skall utredas. Enligt det system som skisseras i motionen skulle nyföretagaren under företagets uppbyggnadsfas äga t.ex. 9 procent av aktierna och utvecklingsbolaget eller någon annan aktör resterande 91 procent. Efter hand som företaget genererar vinst ökar företagaren sitt aktieinnehav.

Utskottet delar regeringens åsikt att den tidigare beslutade indragningen av medel från utvecklingsfonderna inte bör genomföras. I det läge som fortfarande råder på kreditmarknaden vore det fel att dra in medel som kan användas för nyföretagande och företagstillväxt.

Det avkastningskrav som föreslås gälla för finansieringsverksamheten, dvs. att kapitalet skall behållas realt oförändrat, överensstämmer med det som gäller i dagsläget för utvecklingsfonderna. I anslutning till förslagen i motionerna 1993/94:N12 (s) och 1993/94:N8 (c) om att avkastningskravet skall sättas lägre, vill utskottet erinra om att utvecklingsbolagen sammantaget kommer att disponera ca 1 miljard kronor mer än vad utvecklingsfonderna skulle ha gjort om beslutet om indragning av medel till staten inte skulle ändras.

En översyn av medelsbehovet hos utvecklingsbolagen kommer, som nämns i propositionen, att göras tidigast inför år 1996. Utskottet finner det lämpligt att också frågan om avkastningskravet ses över i det sammanhanget.

Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen i berörd del och avstyrker de båda här aktuella motionerna i motsvarande delar.

Vad därefter gäller yrkandet i motion 1993/94:N15 (c) om garantilån vill utskottet erinra om att utvecklingsbolagen kommer att ha möjlighet att lämna sådana lån. Utskottet vill också påminna om de särskilda insatser för att främja kvinnors företagande som redovisas i propositionen och som utskottet tidigare har redogjort för. Kravet i nyssnämnda motion på att ett nytt riskkapitalsystem skall utredas kan utskottet inte ansluta sig till mot bakgrund av den föreliggande propositionen och de olika åtgärder för att underlätta kapitalförsörjningen som har beslutats om under de senaste åren. Med detta avstyrker utskottet motion 1993/94:N15 (c).

Rådgivning avseende kooperativa företag

Utvecklingsbolagen bör förbättra sin kompetens beträffande kooperativa företag och öka sina insatser avseende rådgivning om sådana företag, anförs det i motion 1993/94:N9 (s). Enligt motionärernas uppfattning råder det stor brist på kunskaper om kooperation och ekonomiska föreningar bland olika kategorier av rådgivare. Den fortsatta förändringen av den offentliga sektorn ger enligt deras uppfattning stort utrymme för kooperativa lösningar. Detta sägs också stå i överensstämmelse med utvecklingen i Europa. Flera EG-länder ger särskilt stöd till kooperativa företag. Utvecklingsbolagen bör, enligt motionärerna, i ökad utsträckning samarbeta med de lokala kooperativa utvecklingscentrumen.

Lokala kooperativa utvecklingscentra (LKU) började byggas upp år 1986 genom finansiering via Kooperativa rådet. Fr.o.m. budgetåret 1991/92 finns det individuella avtal mellan staten och flertalet LKU, enligt vilka dessa åtar sig att lämna kostnadsfri information och bedriva rådgivning. Avsikten är att rådgivningen om den kooperativa företagsformen skall motsvara den kostnadsfria rådgivning som utvecklingsfonderna ger om andra företagsformer. LKU samarbetar med bl.a. utvecklingsfonder, nyföretagarcentra och länsstyrelser.

Riksdagen har för innevarande budgetår anvisat 4,5 miljoner kronor för stöd till kooperativ utveckling under Civildepartementets huvudtitel (prop. 1992/93:100 bil. 14, bet. NU25). Huvuddelen av dessa medel är avsedda för stöd till LKU-systemet.

Utskottet anser att ett viktigt inslag i näringspolitiken är att det åstadkoms likvärdiga arbetsvillkor för olika företagsformer. Vad gäller de kooperativa företagen innebär detta synsätt bl.a. att dessa företag skall ges tillgång till information och rådgivning via statliga insatser i samma omfattning som andra typer av företag. Detta kommer till uttryck både i det som sägs i propositionen om att utvecklingsbolagen skall vända sig till alla typer av företag och i den verksamhet som bedrivs genom LKU. Något behov av ett uttalande av riksdagen av den typ som begärs i motion 1993/94:N9 (s) kan utskottet inte se. Motionen avstyrks sålunda.

Produktråden

NUTEK bör ges i uppdrag att tillsammans med utvecklingsfonderna, näringslivet och Svenska uppfinnareföreningen utreda och lämna förslag till en enhetlig arbetsform för landets alla produktråd, anförs det i motion 1993/94:N11 (nyd). Produktrådens insatser som bollplank för enskilda uppfinnare och innovatörer kommer att bli en viktig del i utvecklingsbolagens verksamhet, sägs det i motionen. I propositionen meddelas att regeringen avser att återkomma till Innovationsutredningens förslag (se s. 8) i budgetpropositionen 1994. Motionärerna anser emellertid att det är angeläget att det redan nu ges vissa direktiv om produktrådens arbetsformer och beslutsramar. Om inte ett förberedande arbete omgående kommer till stånd kommer det att dröja till år 1995 innan satsningarna på uppfinnare och innovatörer i de små företagen blir verklighet, befarar motionärerna.

I sitt betänkande Innovationer för Sverige (SOU 1993:84) lämnade Innovationsutredningen olika förslag till åtgärder för att förbättra innovatörernas situation. Som beskrivits avser regeringen att i 1994 års budgetproposition redovisa sitt ställningstagande till utredningens förslag. Enligt vad utskottet har erfarit kommer produktråden att beröras i budgetpropositionen.

Produktråden -- ett i varje län -- lämnar sedan hösten 1991 rådgivning till innovatörer. Syftet med verksamheten är att i hela landet skapa lokala möjligheter och resurser för följande: bedömning av tekniska idéer, uppfinningar och innovationer, rådgivning till uppfinnare och innovatörer, ekonomiskt stöd i tidiga faser i innovationsprocessen.

Produktråden administreras av utvecklingsfonderna. Råden består av tre till sex personer som kommer från utvecklingsfonderna, kommunerna, Svenska uppfinnareföreningen, lokala företag och högskolor/universitet. NUTEK svarar för samordning av produktrådens verksamhet.

NUTEK finansierar dels produktrådens administrativa kostnader via utvecklingsfonderna, dels direkt det projektstöd som produktråden kan lämna. Kompletterande finansiering sker ofta med hjälp av medel från kommuner, landsting och länsstyrelser såväl vad avser administrativa kostnader som direkt projektstöd. För år 1993 har NUTEK bidragit med 10,5 miljoner kronor. Verket har fattat beslut om att -- i avvaktan på regeringens förslag i budgetpropositionen 1994 -- bidra med 6,8 miljoner kronor för första halvåret 1994.

Inom NUTEK pågår, enligt vad utskottet har erfarit, insatser för att se över produktrådens verksamhet. Syftet är att uppnå större enhetlighet i deras sätt att arbeta.

Utskottet finner de frågor som tas upp i motionen och som rör stöd till uppfinnare och innovatörer mycket angelägna. Den på utskottets initiativ tillsatta Innovationsutredningen har, som nämnts, haft till uppgift att utreda denna fråga. I propositionen aviseras att regeringens ställningstagande till utredningens förslag kommer att redovisas i budgetpropositionen 1994. Härvid kommer också produktrådens arbete att behandlas. Utskottet noterar att det inte finns något som hindrar att eventuella förslag från regeringen skall kunna träda i kraft redan den 1 juli 1994.

Mot bakgrund av att synpunkterna i motion 1993/94:N11 (nyd) i huvudsak är tillgodosedda anser utskottet att det inte finns något behov av att riksdagen gör ett särskilt uttalande i frågan. Motionen avstyrks sålunda.

Överföring av aktier i förvaltningsaktiebolagen Atle och Bure

Förvaltningsaktiebolagen Atle och Bure värderas för närvarande till sammanlagt 4 400 miljoner kronor. Ca 34 procent av aktierna, motsvarande ett värde på ca 1 500 miljoner kronor, ägs av staten. Förvaltningen ligger för närvarande under Näringsdepartementet. Det finns, enligt regeringens mening, skäl att föra över huvuddelen av aktierna till andra organ med uppgifter inom näringspolitiken. På så sätt kan dessa organ tillgodogöra sig avkastningen på aktierna, samtidigt som de kan få ökad information om bolagens verksamhet och därmed inblick i riskkapitalmarknadens sätt att fungera. De berörda organen kan också bidra med värdefulla kunskaper från sina verksamhetsområden, vilket enligt regeringens mening bör kunna berika såväl Atle och Bure som de riskkapitalbolag i vilka de är delägare.

Regeringen föreslår att staten utan särskilt vederlag överför huvuddelen av sina aktier -- motsvarande ca 27 procent av samtliga aktier -- i Atle och Bure till det föreslagna moderbolaget, till Industri- och nyföretagarfonden och till de sju nya teknikbrostiftelserna. Vardera 10 procent av aktierna skall tillföras de två första organen, medan stiftelserna skall tilldelas 7 procent av aktierna. Avkastningen från aktierna avses resp. organ kunna använda för att finansiera sin verksamhet.

De överlåtna aktierna bör inte få avyttras utan regeringens medgivande, sägs det i propositionen. En överföring av statlig egendom till privaträttsliga subjekt av det slag som regeringen förordar kräver beslut av riksdagen. Efter de föreslagna överföringarna kommer staten -- utöver ägandet via moderbolaget -- att tills vidare ha kvar ca 7 procent av aktierna i Atle och Bure.

Regeringens förslag avvisas i motionerna 1993/94:N12 (s) och 1993/94:N13 (s).

Förvaltningsaktiebolagen Atle och Bure har till uppgift att på affärsmässiga grunder göra investeringar i etablerade företag med goda utvecklingsmöjligheter, sägs det i den förstnämnda motionen. Detta innebär, enligt motionärerna, att verksamheten inte kommer småföretagen till godo. Den strikta affärsmässigheten och det höga avkastningskravet gör dessutom att verksamheten kan beräknas fortleva även utan statens medverkan. Motionärerna anser att de statliga medel som nu finns i Atle och Bure skulle göra större nytta i utvecklingsbolagens verksamhet. Därför föreslås i motionen -- liksom i motion 1993/94:N13 (s) -- att staten som ett första steg skall sälja motsvarande ca 10 procent av aktierna i Atle och Bure och att de erhållna medlen härav -- uppskattningsvis ca 440 miljoner kronor -- skall tillföras den centrala lånefonden. I båda motionerna erinras också om tidigare framförda förslag från företrädare för Socialdemokraterna om att Allmänna pensionsfonden (AP-fonden) skall tillåtas köpa aktier i små och medelstora företag för ytterligare 10 miljarder kronor.

Utskottet ser regeringens förslag om att överföra huvuddelen av statens aktier i förvaltningsaktiebolagen Atle och Bure till det föreslagna moderbolaget, till Industri- och nyföretagarfonden och till de nyinrättade teknikbrostiftelserna som ett led i strävandena att åstadkomma en effektiv och mångfacetterad riskkapitalförsörjning för de små och medelstora företagen. De synpunkter som framförs i de här aktuella motionerna har utskottet därför ingen förståelse för.

Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen i berörda delar och avstyrker de aktuella yrkandena i motionerna 1993/94:N12 (s) och 1993/94:N13 (s).

Lagförslag

Lag om beslutanderätt för regionala utvecklingsbolag

De regionala bolagen kommer liksom utvecklingsfonderna att handha myndighetsutövning när det gäller finansieringsverksamheten, eftersom finansieringen kan ha karaktär av viss förmån. Att överlämna myndighetsutövning till ett enskilt organ kräver stöd i lag. Ett sådant lagstöd finns beträffande utvecklingsfonderna i en särskild lag (SFS 1978:19). Förslag till en motsvarande lag för de regionala utvecklingsbolagen läggs fram i propositionen (se bilaga).

Utskottet har inget att erinra mot det framlagda lagförslaget. Detta tillstyrks.

Ändring i lagen om kreditmarknadsbolag

Enligt reglerna i lagen (1992:1610) om kreditmarknadsbolag, som avses träda i kraft samtidigt med EES-avtalet, skulle de regionala bolagen betraktas som kreditmarknadsbolag och därmed underkastade bl.a. krav på minsta kapital och kapitaltäckning samt vissa begränsningar av verksamheten. Om verksamheten organiseras så att medel för finansieringsverksamheten tillförs de regionala bolagen genom utlåning från moderbolaget, skulle också moderbolaget omfattas av lagen. En sådan ordning är inte påkallad när det gäller bolag med den typ av samhällsuppgifter under direkt ledning av staten som det här är fråga om, anförs det i propositionen. Regeringen föreslår därför en ändring i kreditmarknadsbolagslagen som innebär att den finansieringsverksamhet som skall bedrivas av de nya bolagen faller utanför lagens tillståndskrav (se bilaga).

Förslaget innebär att det i lagens 1 kap. 3 § införs en ny punkt, 8, som undantar de nya regionala utvecklingsbolagens finansieringsverksamhet från lagens tillståndskrav. Följande krav har ställts upp för att undantaget skall gälla: regeringen skall ha bemyndigat bolaget att pröva frågor om stöd till näringsidkare, staten skall inneha en majoritet av rösterna i bolaget, bolaget får inte anskaffa medel för finansieringsverksamheten från allmänheten.

Utskottet tillstyrker det framlagda förslaget om ändring i lagen om kreditmarknadsbolag.

Bemyndigande

Regeringen begär slutligen i propositionen riksdagens bemyndigande att vidta de åtgärder som behövs för att genomföra vad regeringen har föreslagit.

Utskottet tillstyrker att regeringen ges ett sådant bemyndigande.

Utskottet hemställer

1. beträffande småföretagspolitiken att riksdagen avslår motion 1993/94:N14 yrkande 4, res. 1 (s) - motiv. men. (v) - delvis

2. beträffande avslag på propositionen, m.m. att riksdagen avslår motion 1993/94:N14 yrkandena 1--3, men. (v) - delvis

3. beträffande verksamhetsinriktningen hos de regionala utvecklingsbolagen att riksdagen med bifall till proposition 1993/94:40 moment 2 och med avslag på motion 1993/94:N12 yrkande 1 godkänner att de regionala utvecklingsfonderna ersätts av regionala utvecklingsbolag med den inriktning som anges i propositionen, res. 2 (s)

4. beträffande organisation av moderbolaget och de regionala utvecklingsbolagen att riksdagen med bifall till proposition 1993/94:40 moment 4, med anledning av proposition 1993/94:40 moment 3 och med avslag på motionerna 1993/94:N7 yrkandena 1 och 2, 1993/94:N8 yrkande 1, 1993/94:N10 yrkande 1, 1993/94:N12 yrkandena 2--4 och 1993/94:N13 yrkandena 1, 5 och 6 a) godkänner att staten tillsammans med andra intressenter bildar ett aktiebolag, vilket som moderbolag skall bilda de regionala utvecklingsbolagen där även andra intressenter kan vara delägare, och därvid som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, b) godkänner att ca 100 miljoner kronor av de medel som återförs från de regionala utvecklingsfonderna till staten vid fondernas avveckling skall få tillföras moderbolaget, vilket av medlen vid behov får använda ca 50 miljoner kronor som aktiekapital i de regionala utvecklingsbolagen, res. 3 (s)

5. beträffande samordningsmöjligheter avseende nyföretagarlånen att riksdagen avslår motionerna 1993/94:N7 yrkande 3, 1993/94:N10 yrkande 2, 1993/94:N12 yrkande 5 och 1993/94:N13 yrkande 4, res. 4 (s)

6. beträffande utvecklingsfondernas personal att riksdagen avslår motionerna 1993/94:N7 yrkande 4 och 1993/94:N10 yrkande 3, res. 5 (s)

7. beträffande resurser för rådgivningsverksamhet att riksdagen avslår motionerna 1993/94:N8 yrkande 2 och 1993/94:N12 yrkande 8, res. 6 (s)

8. beträffande finansieringsverksamheten att riksdagen med bifall till proposition 1993/94:40 moment 5 och med avslag på motionerna 1993/94:N8 yrkande 3 och 1993/94:N12 yrkande 6 godkänner att återstoden av de medel som återförs från de regionala utvecklingsfonderna till staten vid fondernas avveckling får användas för finansiering av små och medelstora företag enligt de riktlinjer som anges i propositionen, res. 7 (s)

9. beträffande garantilån och nytt system för riskkapitalförsörjning till nyföretagande att riksdagen avslår motion 1993/94:N15,

10. beträffande rådgivning avseende kooperativa företag att riksdagen avslår motion 1993/94:N9, res. 8 (s)

11. beträffande produktråden att riksdagen avslår motion 1993/94:N11,

12. beträffande överföring av aktier i förvaltningsaktiebolagen Atle och Bure att riksdagen med bifall till proposition 1993/94:40 momenten 6--8 och med avslag på motionerna 1993/94:N12 yrkande 7 och 1993/94:N13 yrkandena 2 och 3 godkänner a) att en andel av statens aktier motsvarande ca 10 % av respektive bolags samtliga aktier med särskilda villkor tillförs moderbolaget, b) att en andel av statens aktier motsvarande ca 10 % av respektive bolags samtliga aktier med särskilda villkor överförs till Industri- och nyföretagarfonden, c) att en andel av statens aktier motsvarande ca 7 % av respektive bolags samtliga aktier som stiftelsemedel med särskilda villkor tillförs de nya stiftelserna för samverkan mellan näringslivet och universitet och högskolor, res. 9 (s)

13. beträffande lag om beslutanderätt för regionala utvecklingsbolag att riksdagen antar det i proposition 1993/94:40 framlagda förslaget till lag om beslutanderätt för regionala utvecklingsbolag,

14. beträffande ändring i lagen om kreditmarknadsbolag att riksdagen antar det i proposition 1993/94:40 framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1992:1610) om kreditmarknadsbolag, res. 10 (s) - villk. res. 3

15. beträffande bemyndigande att riksdagen med bifall till proposition 1993/94:40 moment 9 bemyndigar regeringen att vidta de åtgärder som behövs för att genomföra vad regeringen föreslagit i propositionen. res. 11 (s)

Stockholm den 2 december 1993

På näringsutskottets vägnar

Rolf Dahlberg

I beslutet har deltagit: Rolf Dahlberg (m), Hans Gustafsson (s), Gudrun Norberg (fp), Axel Andersson (s), Kjell Ericsson (c), Bo Finnkvist (s), Karin Falkmer (m), Reynoldh Furustrand (s), Leif Marklund (s), Olle Lindström (m), Mats Lindberg (s), Bo Bernhardsson (s), Roland Lében (kds), Bo G Jenevall (nyd) och Ola Karlsson (m).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Rolf L Nilson (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.

1. Småföretagspolitiken (mom. 1, motiveringen)

Hans Gustafsson, Axel Andersson, Bo Finnkvist, Reynoldh Furustrand, Leif Marklund, Mats Lindberg och Bo Bernhardsson (alla s) anser att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 13 med "Utskottet ställer" och slutar på s. 14 med "berörd del" bort ha följande lydelse:

Regeringens näringspolitik -- i vilken småföretagspolitiken är en del -- karakteriseras av en strävan att, av ideologiska skäl, minimera de statliga insatserna. Den småföretagspolitik som utskottet förordar innebär i stället att staten ges en mer aktiv roll. Det mest effektiva sättet att främja småföretagens utveckling är att undanröja olika typer av utvecklingshinder, varav bristen på kapital är ett av de största.

I reservationer (s) till utskottets näringspolitiska betänkande 1992/93:NU25 våren 1993 framlades förslag om ett samlat näringspolitiskt program för små och medelstora företag. Ett sådant program bör ha ett Europaperspektiv i två avseenden -- dels bör en samordning ske med EG:s näringspolitik, dels bör programmet innehålla förslag om stöd och stimulans till små och medelstora företag att komma ut på Europamarknaden. Innehållet i programmet konkretiserades i de nämnda reservationerna.

Med det anförda avstyrker utskottet motion 1993/94:N14 (v) i nu berörd del.

2. Verksamhetsinriktningen hos de regionala utvecklingsbolagen (mom. 3)

Hans Gustafsson, Axel Andersson, Bo Finnkvist, Reynoldh Furustrand, Leif Marklund, Mats Lindberg och Bo Bernhardsson (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 14 med "De krav" och slutar på s. 15 med "motsvarande del" bort ha följande lydelse:

Utskottet vill -- i enlighet med vad som anförs i motion 1993/94:N12 (s) -- göra vissa ytterligare preciseringar vad avser avgränsning av mål och målgrupper för de regionala utvecklingsbolagen. I den ekonomiska situation som Sverige nu befinner sig i är det viktigt att en förnyelse av svenskt näringsliv kommer till stånd. Av denna anledning bör det näringspolitiska stödsystemet, däribland utvecklingsbolagen, ge företräde åt teknik- och kunskapsbaserat företagande. Därvid bör bolagen nära samarbeta med bl.a. universitet och högskolor och den teknisk-vetenskapliga attachéverksamheten. Den sistnämnda bör vara helt inriktad på små och medelstora företag.

När det gäller målgruppen för utvecklingsbolagen skall de etablerade småföretagen inte glömmas bort. Visserligen är det viktigt att nyföretagandet stimuleras, men det är sannolikt än viktigare att etablerade småföretag utvecklas. Utvecklingsbolagen kan härvid fungera som informationsförmedlare.

Utskottet vill också betona vikten av att utvecklingsbolagen särskilt prioriterar åtgärder för att främja kvinnors företagande. Särskilda insatser för att stödja kvinnor som vill starta egna företag eller på annat sätt engagera sig i små och medelstora företag bör utvecklas. Detta gäller inte minst på mindre orter i glesbygd. NUTEK har i en rapport pekat på att kvinnor har speciella problem när de skall starta egna företag. I rapporten föreslås särskilda stödåtgärder när det gäller utbildning, forskning, ekonomiskt stöd och rådgivning. Nätverk med kvinnliga småföretagare bör enligt utskottets mening också få särskilt stöd.

Riksdagen bör besluta om att utvecklingsbolagen skall ha den verksamhetsinriktning som utskottet här har förordat. Därmed blir motion 1993/94:N12 (s) tillgodosedd i berörd del.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande verksamhetsinriktningen hos de regionala utvecklingsbolagen att riksdagen med anledning av proposition 1993/94:40 moment 2 och med bifall till motion 1993/94:N12 yrkande 1 godkänner att de regionala utvecklingsfonderna ersätts av regionala utvecklingsbolag med den inriktning som utskottet angivit.

3. Organisation av moderbolaget och de regionala utvecklingsbolagen (mom. 4)

Hans Gustafsson, Axel Andersson, Bo Finnkvist, Reynoldh Furustrand, Leif Marklund, Mats Lindberg och Bo Bernhardsson (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 18 med "Utskottet finner" och slutar på s. 19 med "1993/94:N8 (c) avstyrks" bort ha följande lydelse:

Utskottet har inget att erinra mot att de regionala utvecklingsfonderna ersätts av regionala utvecklingsbolag. Utskottet delar också regeringens uppfattning att staten bör vara majoritetsägare i moderbolaget. Inte heller finns det något att erinra mot att näringslivet skall ges möjlighet att ha minoritetsposter i moderbolaget. Däremot framstår regeringens avsikt att utestänga landstingen från moderbolaget som orimlig och ologisk. Enligt vad utskottet har erfarit skall näringslivsorganisationer ges möjlighet att nominera styrelseledamöter även om inga medel satsas i verksamheten. Landstingen och Landstingsförbundet skall däremot utestängas från moderbolaget, även om man vore beredd att tillskjuta medel!

Riksdagen bör genom ett uttalande slå fast att grundprincipen för ägarförhållanden och styrelserepresentation är att de som tillskjuter aktiekapital ges inflytande därefter.

Vad gäller ägandet och inflytandet i de regionala bolagen avvisar utskottet regeringens förslag. Om landstingen för alltid är utestängda från möjligheten att få majoritet i de regionala bolagen är det sannolikt att flera landsting drar sig ur verksamheten med bortfall av resurser som en konsekvens. Detta gynnar knappast småföretagen, som har sin bas i det lokala/regionala näringslivet. Moderbolaget bör ges möjlighet att välja de regionala lösningar som ger bäst effekt för småföretagens verksamhet. Statsmakterna bör inte detaljstyra verksamheten, så att en och samma struktur måste gälla i alla regioner.

Riksdagen bör genom ett uttalande ansluta sig till vad utskottet här har anfört om ägarförhållanden och styrelserepresentation i de regionala bolagen. I den mån det krävs lagändringar för att de regionala bolagen inte skall betraktas som kreditmarknadsbolag bör regeringen återkomma till riksdagen med erforderliga förslag.

Enligt utskottets uppfattning är det vidare, som anförs i motion 1993/94:N12 (s), väsentligt att det uppnås en samordning mellan det centrala bolaget och NUTEK, som är den främsta statliga näringspolitiska aktören. Utskottet föreslår därför att moderbolaget inordnas under NUTEK, som bör ges ansvar för att en aktiv uppföljning och utvärdering av den nya organisationen kommer till stånd. Efter en treårsperiod bör verksamheten genomgå en grundlig utvärdering. Med det anförda tillstyrker utskottet de nu berörda yrkandena i motionerna 1993/94:N12 (s), 1993/94:N10 (s), 1993/94:N13 (s), 1993/94:N7 (c) och 1993/94:N8 (c).

Utskottet avvisar däremot yrkandet i motion 1993/94:N13 (s) om att de upparbetade överskotten hos utvecklingsfonderna skall föras över till de nya regionala bolagen i respektive län. Detsamma gäller det yrkande i motion 1993/94:N7 (c) som går ut på att rollfördelningen mellan moderbolaget och de regionala bolagen skall regleras i bolagsordning eller konsortialavtal. Med den organisationsmodell som utskottet förordar uppstår inte de risker för detaljstyrning från moderbolagets sida som motionärerna befarar. Riksdagen bör således avslå de två här aktuella yrkandena.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande organisation av moderbolaget och de regionala utvecklingsbolagen att riksdagen med bifall till proposition 1993/94:40 moment 4 och motionerna 1993/94:N7 yrkande 1, 1993/94:N8 yrkande 1, 1993/94:N10 yrkande 1, 1993/94:N12 yrkandena 2--4 och 1993/94:N13 yrkandena 1 och 6, med anledning av proposition 1993/94:40 moment 3 och med avslag på motionerna 1993/94:N7 yrkande 2 och 1993/94:N13 yrkande 5 a) godkänner att staten, i enlighet med vad utskottet angivit, tillsammans med andra intressenter bildar ett aktiebolag, vilket som moderbolag skall bilda de regionala utvecklingsbolagen där även andra intressenter kan vara delägare, b) (= utskottet), c) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet i övrigt har anfört.

4. Samordningsmöjligheter avseende nyföretagarlånen (mom. 5)

Hans Gustafsson, Axel Andersson, Bo Finnkvist, Reynoldh Furustrand, Leif Marklund, Mats Lindberg och Bo Bernhardsson (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 21 som börjar med "Utskottet ser" och slutar med "berörda delar" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser -- i likhet med vad som anförs i motion 1993/94:N12 (s) -- att regeringen inte tar ett helhetsgrepp på kapitalförsörjningsfrågorna. För småföretagarna måste det statliga stödsystemet te sig mycket svåröverskådligt. I första hand borde det övervägas om en samordning mellan å ena sidan Industri- och nyföretagarfonden och å andra sidan moderbolaget och de regionala utvecklingsbolagen kan komma till stånd. Enligt utskottets mening bör ansvaret för nyföretagarlånen överföras från Industri- och nyföretagarfonden till de nya bolagen i samband med att de bildas. Något skäl till att verksamheten bör fortsätta inom Industri- och nyföretagarfondens ram kan utskottet inte se.

Med det anförda tillstyrker utskottet motionerna 1993/94:N12 (s), 1993/94:N10 (s), 1993/94:N13 (s) och 1993/94:N7 (c) i här berörda delar.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande samordningsmöjligheter avseende nyföretagarlånen att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:N7 yrkande 3, 1993/94:N10 yrkande 2, 1993/94:N12 yrkande 5 och 1993/94:N13 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

5. Utvecklingsfondernas personal (mom. 6)

Hans Gustafsson, Axel Andersson, Bo Finnkvist, Reynoldh Furustrand, Leif Marklund, Mats Lindberg och Bo Bernhardsson (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 22 som börjar med "Utskottet noterar" och slutar med "aktuella delar" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser -- i likhet med vad som anförs i motionerna 1993/94:N12 (s), 1993/94:N10 (s), 1993/94:N13 (s) och 1993/94:N7 (c) -- att det föreligger en uppenbar risk för att verksamheten hos utvecklingsfonderna kommer att lamslås till dess att den nya organisationen trätt i kraft. Särskilt blir detta fallet om regeringens förslag att begränsa landstingens möjligheter till inflytande vinner riksdagens gehör.

För att undvika detta bör regeringen inleda samtal med Landstingsförbundet för att underlätta övergången för personalen. Att de verkställande ledningarna i utvecklingsfonderna sägs upp får dock anses rimligt.

Riksdagen bör genom ett uttalande ställa sig bakom vad utskottet här har anfört. Därmed blir de aktuella motionerna tillgodosedda i berörda delar. Motionerna 1993/94:N10 (s) och 1993/94:N7 (c), som innehåller formella yrkanden i saken, tillstyrks sålunda av utskottet.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande utvecklingsfondernas personal att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:N7 yrkande 4 och 1993/94:N10 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

6. Resurser för rådgivningsverksamhet (mom. 7)

Hans Gustafsson, Axel Andersson, Bo Finnkvist, Reynoldh Furustrand, Leif Marklund, Mats Lindberg och Bo Bernhardsson (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 23 som börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "berörda delar" bort ha följande lydelse:

I likhet med vad som anförs i motion 1993/94:N12 (s) anser utskottet att riksdagen genom ett uttalande bör ange att det statliga bidraget till utvecklingsbolagen bör ligga kvar på den nivå som kommer att gälla för bidraget till utvecklingsfonderna under år 1994. Minskningen mellan åren 1993 och 1994 uppgår till 20 procent. Dessutom föreligger en uppenbar risk för att landstingen minskar eller upphör helt med sitt bidrag till den löpande verksamheten. För att skapa stabilitet i verksamhetsförutsättningarna är det angeläget med ett sådant riksdagsuttalande som utskottet förordar.

Med det anförda tillstyrker utskottet den nämnda motionen i berörd del. Däremot är utskottet inte berett att -- som föreslås i motion 1993/94:N8 (c) -- förorda en höjning av det statliga bidraget. Denna motion avstyrks sålunda i berörd del.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande resurser för rådgivningsverksamhet att riksdagen med bifall till motion 1993/94:N12 yrkande 8 och med avslag på motion 1993/94:N8 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

7. Finansieringsverksamheten (mom. 8)

Hans Gustafsson, Axel Andersson, Bo Finnkvist, Reynoldh Furustrand, Leif Marklund, Mats Lindberg och Bo Bernhardsson (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 25 som börjar med "Utskottet delar" och slutar med "motsvarande delar" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar regeringens åsikt att den tidigare beslutade indragningen av medel från utvecklingsfonderna inte bör genomföras. Med hänsyn till situationen på kapitalmarknaden anser utskottet dessutom att den centrala lånefonden bör tillföras ytterligare 500 miljoner kronor så att den totalt uppgår till 3 miljarder kronor. Detta kan ske genom försäljning av en del av statens aktieinnehav i förvaltningsaktiebolagen Atle och Bure.

Vidare menar utskottet att det avkastningskrav som föreslås i propositionen, dvs. att kapitalet skall behållas realt oförändrat, är alltför högt satt. Utvecklingsbolagen bör, som också sägs i propositionen, kunna acceptera risker som banker och andra kommersiella företag inte är beredda att ta. Om detta skall vara möjligt måste avkastningskravet sänkas. Utskottet föreslår att kravet i stället skall innebära att kapitalet skall bevaras nominellt oförändrat. Utskottet vill också understryka vikten av att det utarbetas tydliga kriterier för fördelning av låneramar för de regionala bolagen.

Riksdagen bör göra ett uttalande av den innebörd som utskottet här har förordat. Därmed blir motion 1993/94:N12 (s) tillgodosedd i berörd del; den tillstyrks alltså. I sak blir också det aktuella yrkandet i motion 1993/94:N8 (c) tillgodosett. Utskottet anser dock inte att avkastningskravet skall justeras genom införande av ett årligt förlusttäckningsbidrag. Motionen avstyrks sålunda i berörd del.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. beträffande finansieringsverksamheten att riksdagen med anledning av proposition 1993/94:40 moment 5, med bifall till motion 1993/94:N12 yrkande 6 och med avslag på motion 1993/94:N8 yrkande 3 godkänner att återstoden av de medel som återförs från de regionala utvecklingsfonderna till staten vid fondernas avveckling får användas för finansiering av små och medelstora företag enligt de riktlinjer som utskottet angivit.

8. Rådgivning avseende kooperativa företag (mom. 10)

Hans Gustafsson, Axel Andersson, Bo Finnkvist, Reynoldh Furustrand, Leif Marklund, Mats Lindberg och Bo Bernhardsson (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 26 som börjar med "Utskottet anser" och slutar med "avstyrks sålunda" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den positiva syn på den kooperativa företagsformen som ligger till grund för motion 1993/94:N9 (s). I likhet med vad som anförs i motionen menar utskottet att kunskaperna om kooperativa företag hos utvecklingsfonderna och andra regionala aktörer är alltför bristfälliga. Likaså anser utskottet att utvecklingsbolagen i ökad utsträckning bör samarbeta med lokala kooperativa utvecklingscentra (LKU). Ett uttalande av riksdagen av den innebörd som förordas i motionen finner utskottet befogat. Motionen tillstyrks sålunda.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:

10. beträffande rådgivning avseende kooperativa företag att riksdagen med bifall till motion 1993/94:N9 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

9. Överföring av aktier i förvaltningsaktiebolagen Atle och Bure (mom. 12)

Hans Gustafsson, Axel Andersson, Bo Finnkvist, Reynoldh Furustrand, Leif Marklund, Mats Lindberg och Bo Bernhardsson (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 28 med "Utskottet ser" och slutar på s. 29 med "och 1993/94:N13 (s)" bort ha följande lydelse:

Utskottet ställer sig -- i likhet med vad som görs i motionerna 1993/94:N12 (s) och 1993/94:N13 (s) -- avvisande till regeringens förslag om att överföra huvuddelen av statens aktier i förvaltningsaktiebolagen Atle och Bure till det föreslagna moderbolaget, till Industri- och nyföretagarfonden och till de nyinrättade teknikbrostiftelserna. Den verksamhet som Atle och Bure bedriver kommer inte småföretagen till del i någon nämnvärd omfattning. Enligt utskottets mening bör därför staten avyttra sina aktier i Atle och Bure och överföra de medel som därvid erhålls till den centrala lånefonden. Som ett första steg bör ca 10 procent av samtliga aktier i Atle och Bure säljas.

Riksdagen bör sålunda avslå propositionen i de här aktuella delarna och i stället bemyndiga regeringen att avyttra statens aktier i Atle och Bure i enlighet med vad utskottet nu förordat. Därmed blir de båda här aktuella motionerna tillgodosedda i berörda delar. De tillstyrks alltså.

dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:

12. beträffande överföring av aktier i förvaltningsaktiebolagen Atle och Bure att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:N12 yrkande 7 och 1993/94:N13 yrkandena 2 och 3 a) avslår proposition 1993/94:40 momenten 6--8, b) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört angående försäljning av statens aktier i förvaltningsaktiebolagen Atle och Bure, c) bemyndigar regeringen att avyttra en andel av statens aktier motsvarande ca 10 procent av respektive bolags samtliga aktier och därefter överföra de medel som därvid erhålls till den centrala lånefonden.

10. Ändring i lagen om kreditmarknadsbolag (mom. 14)

Under förutsättning av bifall till reservation 3

Hans Gustafsson, Axel Andersson, Bo Finnkvist, Reynoldh Furustrand, Leif Marklund, Mats Lindberg och Bo Bernhardsson (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 29 som börjar med "Utskottet tillstyrker" och slutar med "om kreditmarknadsbolag" bort ha följande lydelse:

Som tidigare framgått förordar utskottet en organisationsmodell enligt vilken landstingen och berörda kommuner skall ges möjlighet till ett större inflytande än vad regeringen föreslår. Detta innebär att det i lagförslaget införda andra undantagskravet -- att staten skall inneha en majoritet av rösterna i bolaget -- måste omformuleras. Riksdagen bör anmoda regeringen att återkomma med ett nytt lagförslag som beaktar detta.

dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:

14. beträffande ändring i lagen om kreditmarknadsbolag att riksdagen avslår proposition 1993/94:40 moment 1 i ifrågavarande del och därvid som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

11. Bemyndigande (mom. 15)

Hans Gustafsson, Axel Andersson, Bo Finnkvist, Reynoldh Furustrand, Leif Marklund, Mats Lindberg och Bo Bernhardsson (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 30 som börjar med "Utskottet tillstyrker" och slutar med "sådant bemyndigande" bort ha följande lydelse:

Utskottet föreslår att regeringen bemyndigas att vidta de åtgärder som behövs för att på olika punkter genomföra vad utskottet i det föregående har förordat.

dels att utskottets hemställan under 15 bort ha följande lydelse:

15. beträffande bemyndigande att riksdagen med anledning av proposition 1993/94:40 moment 9 bemyndigar regeringen att vidta de åtgärder som behövs för att genomföra vad som angivits i det föregående.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, vilket inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.

Rolf L Nilson (v) anför:

Vare sig i propositionen eller i den utredning som ligger till grund för propositionen visas på sådana brister i de regionala utvecklingsfondernas verksamhet att förslaget att avveckla dessa kan anses sakligt motiverat. Som sägs i motion 1993/94:N14 (v) har det heller inte visats på vilket sätt den nuvarande organisationsformen omöjliggör statlig styrning av verksamhetens inriktning eller ett mer utvecklat samarbete med det regionala näringslivet.

Utvecklingsfondernas verksamhet med rådgivning och finansiering har, enligt min mening, fungerat genomgående väl. Det finns starka skäl för staten att bedriva denna typ av verksamhet för att främja nyföretagande och utveckling av befintliga små och medelstora företag. Därvid är vissa områden av särskilt intresse. Det gäller miljövänlig produktion och miljövänliga produkter, teknikspridning, stöd till kvinnors företagande och internationalisering m.m.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att riksdagen bör avslå propositionen i dess helhet.

I likhet med vad som anförs i nyssnämnda motion menar jag att utvecklingen av de regionala utvecklingsfondernas organisation och verksamhetsformer bör ses som en naturlig och ständigt pågående process. En sådan utveckling sker bäst i samspel med de berörda företagen och andra regionala aktörer. För detta krävs ingen ny juridisk organisationsform.

Riksdagen bör vidare ansluta sig till kravet i motion 1993/94:N14 (v) på att tidigare beslutade inbetalningar av lånemedel till staten skall skjutas upp. Medlen gör enligt min uppfattning störst nytta om de används av utvecklingsfonderna för att stimulera de små och medelstora företagens utveckling.

Slutligen vill jag också ansluta mig till vad som sägs i denna motion angående det angelägna i att småföretagspolitiken baserar sig på breda politiska majoriteter. Det finns för närvarande en politisk enighet om att små och medelstora företag kommer att spela en central roll i utvecklingen av den svenska ekonomin. Regeringen har dock valt att av ideologiska skäl driva en politik som går ut på att avveckla statliga verksamheter, att avreglera, att privatisera och att sänka skatterna för främst kapitalägare.

För att förutsättningar för nya arbetstillfällen och en uthållig ekonomisk tillväxt skall kunna skapas behövs det, enligt min mening, en småföretagspolitik som bygger på breda politiska majoriteter och inte på ideologiska låsningar. En sådan politik bör innehålla åtgärder för att åstadkomma en sänkning av räntenivån, ett minskat räntegap, en ökad utlåningsbenägenhet hos bankerna när det gäller sunda affärsprojekt samt stimulans av den inhemska efterfrågan. Riksdagen bör genom ett uttalande ställa sig bakom vad som här har anförts.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottets hemställan under momenten 1 och 2 bort ha följande lydelse:

1. beträffande småföretagspolitiken att riksdagen med bifall till motion 1993/94:N14 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad i det föregående anförts i denna del,

2. beträffande avslag på propositionen, m.m. att riksdagen med bifall till motion 1993/94:N14 yrkandena 1--3 avslår proposition 1993/94:40 och därvid som sin mening ger regeringen till känna vad i det föregående anförts i denna del.

Regeringens lagförslag

Innehåll

Ärendet1

Sammanfattning1

Propositionen3

Motionerna4

Utskottet6 Bakgrund6 Inledning6 De regionala utvecklingsfonderna6 NUTEK:s produktutvecklingsstöd7 Innovationsutredningen8 Teknikbrostiftelser8 Industri- och nyföretagarfonden8 Portföljförvaltningsbolag och direktinvesterande riskkapitalbolag10 Huvuddragen i det nu aktuella förslaget10 Verksamhetens inriktning m.m.11 Organisationsfrågor15 Organisation av moderbolaget och de regionala utvecklingsbolagen15 Samordningsmöjligheter avseende nyföretagarlånen19 Utvecklingsfondernas personal21 Resurser för rådgivningstjänster22 Finansieringsverksamheten m.m.23 Rådgivning avseende kooperativa företag26 Produktråden26 Överföring av aktier i förvaltningsaktiebolagen Atle och Bure28 Lagförslag29 Lag om beslutanderätt för regionala utvecklingsbolag29 Ändring i lagen om kreditmarknadsbolag29 Bemyndigande30 Hemställan30

Reservationer 1. Småföretagspolitiken (s)32 2. Verksamhetsinriktningen hos de regionala utvecklingsbolagen (s)33 3. Organisation av moderbolaget och de regionala utvecklingsbolagen (s)34 4. Samordningsmöjligheter avseende nyföretagarlånen (s)35 5. Utvecklingsfondernas personal (s)36 6. Resurser för rådgivningsverksamhet (s)36 7. Finansieringsverksamheten (s)37 8. Rådgivning avseende kooperativa företag (s)38 9. Överföring av aktier i förvaltningsaktiebolagen Atle och Bure (s)38 10. Ändring i lagen om kreditmarknadsbolag (s)39 11. Bemyndigande (s)39

Meningsyttring av suppleant (v)40

Bilaga Regeringens lagförslag42