Prop. 1992/93:170

Forskning för kunskap och framsteg

Regeringens proposition & 1992/93: 170

Forskning för kunskap och framsteg Prop. 1992/93: 170

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Föredragande vid regeringssammantrådet har varit chefen för Uthild- ningdepartementet; vidare cheferna för Justine—_ I-"örsvars—, Social—, Kommunikations—, Finans-. Jordhruks-, Arhetsmarknads-, Kultur-," Närings-, Civil- samt Miljö- och naturresursdepartementen och statsrå— det Svensson.

Stockholm den ll februari !()93 På regeringens vägnar Carl Bildt

- Per Unckel

Propositionens huvudsakliga innehåll

! propositionen presenteras regeringens forskningspolitik för åren . l993/94 — HOS/()().

Sveriges framtid ligger i målmedveten satsning på kunskap. Det gäller såväl skolan som den högre utbildningen och forskningen.

Genom forskningen bryts ny mark. Den ökar vårt vetande om livets villkor, om människors relationer till varandra, om historien och kul- turer. l.)en är förutsättningen för Sveriges industriella och ekonomiska växt.

Regeringens forskningspolitik syftar till att skapa förmsätth'i'ngar "för vetenskapen att nå kunskapens frontlinje. l')en utgår från att

I Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 170

forskningsresultat inte kan kommenderas fram utan skapas i det naturliga samspelet människor emellan.

Avvecklingen av löntagarfonderna undanröjer en rest av socialistisk politik. Fonderna utnyttjas nu "för att ge svensk forskning möjlighet, att på områden där grunden redan är av hög klass; bli världsledande. De ' möjligheter för. forskningen - och därmed för hela vårt samhälles utveckling - som nu Öppnas, kan inte överskattas.

På de områden inom forskningen där ökade insatser mohiliseras, kommer effekten att bli tydlig. [Effekterna sträcker sig emellertid längre än så. Satsningen kan förstärka kreativiteten i hela det svenska forskarsamhället. öka vårt lands internationella attraktionskraft och stärka det svenska näringslivets utvecklingsförmåga.._

Regeringen avstår från att själv i enskildheter avgöra hur forskningsförstärkningen skall fördelas. Det kan andra göra bättre. insatserna skall emellertid vara koncentrerade och bygga vidare på redan vunna framsteg. De skall förstärka det humanistiska och' samhällsvetenskapliga kunskapssökandet, förstärka strategiska forskningsomräden inom teknik och naturvetenskap och vidareutveckla redan framgångsrik forskning för en bättre miljö.

De som ges uppgiften att avgöra hur den svenska forskningen nu skall utvecklas har ett stort ansvar.

l ett litet land som vårt år det särskilt viktigt att all kunskap tillvaratas. Kunskapsutbytet mellan universiteten och högskolorna å ena sidan och det övriga samhället å den andra måste bli bättre. Särskilt gäller detta utbytet med näringslivet. Kunskapsutbytet underlättas om fler forskare är verksamma inom industrin.

Regeringen vill främja kunskapstillväxten. Det kräver att fler unga får möjlighet att forska. Regeringen presenterar därför en plan för en fördubbling av antalet doktorsexamina till år 2000. lin del av forskningsrådens resurser bör gå till unga, särskilt lovande forskare. Särskilda forskarskolor introduceras.

Fler kvinnor måste engageras i forskning. Regeringen presenterar ett tiopunktsprogram för fler kvinnor i forskning och forskarutbildning. Kvinno- och jämställdhetsforskningcn fördubblas. '

Det svenska forskningsystemet måste göras mer flexibelt. Kunskapsutvecklingen världen över går numera så fort att forskningsorganisationer och enskilda forskare'måste "klara en kontinuerlig anpassning till nya villkor.

Sveriges internationella forskningsrelationer'är centrala. ! (TliRst partikelfysikforskning deltar svenska forskare i arbetet med att utröna materiens ursprung. Det internatitinella llUGO-projektetkartlägger det

mänskliga genomet. Rymdsamarbetet inom ESA bidrar till förståelsen av universum, men ökar också kunskapen om miljöförstöringens orsaker. ' ' '

Sveriges internationella forskningssan'iarbete förstärks genom ett fullt deltagande i 15st forsk-ningsprogram. Det kompletteras med ett utökat bilateralt samarbete med Tyskland och Frankrike. Relationerna med USA och Japan understryks särskilt. Fasta och omfattande relationer eftersträvas mellan svenska universitet och utländska institutioner av högsta klass. ' '

Den snabbt föränderliga ' omvärlden aktualiserar nya forskningsområden. Utrikespolitiska Institutets möjligheter att bedriva forskning om säkerhetspolitiken förbättras.'Vid Uppsala universitet upprättas ett särskilt institut för Central- och Östeuropaforskning.

le—samarbctet ställer krav på "vidgade kunskaper om Europas kultur, idéutveckling och juridik. Forskningen kring dessa områden utvidgas. Den utveckling i mångkulturell riktning som vårt eget land genomgår understryker betydelsen av detta. '

Den socialvetenskapliga forskningen byggs ut. Det är' angeläget inte minst som ett stöd för det svenska välfärdssystemets omvandling i riktning mot ökad hänsyn till personliga krav.

Forskning på områden av särskilt intresse för det svenska näringslivets utveckling ges hög prioritet. Det sker genom såväl ordinarie forskningsinsatser som inom ramen för forskning med löntagarfondsmedel. Områden av särskilt intresse är bl.a. bioteknik och mikroelektronik. Regeringen föreslår i annat sammanhang att bl.a. civilingenjörsutbiIdningen byggs ut.

'fransportforskningen ges bättre utvecklingsmöjligheter. Forskning kring miljövänliga transporter är av särskild betydelse.

Forskningen om skogen och skogsråvaran förskjuts i riktning mot de senare leden i förätllingsketljan.

Forskning och utvecklingsarbete kräver tillgång till kompetenta forskare, men också till avancerad utrustning och ändamålsenliga lokaler.

Förutsättningar skapas för att uppföra ett fysikcentrum i Stockholm som ett första steg i förverkligandet av projekt Vetenskapsstaden, ett sammanhängande kunskapsområde mellan Stockholms universitet och Tekniska högskolan.

Vid Lunds universitet fortsätter tillskapandet av ett biomedicinskt centrum. litt djurhus uppförs vid universitetet i Göteborg för att möjliggöra en rationell förändring av det s.k. medicinarberget. litt materialtekniskt centrum uppförs vid Uppsala universitet en särskild forskningsenhet för molekylärmediein möjliggörs vid universitetet i Umeå. En omfattande ombyggnad av Karolinska institutet inleds.

För att främja en bred spridning av forskningen ges de mindre och medelstora högskolorna större möjligheter att bedriva forskning. Det är av särskild betydelse för att upprätthålla en hög regional kompetensnivå. Särskilt forskningsstöd föreslås till nätverk i vilka

också ingår-universitet och högskolor med fast forskningsorganisation. Forskningsstöd föreslås också till mindre och medelstora högskolor som etablerar varaktigt forskningssamarbete med t.ex. industrift'iretag. Propositionen omfattar alla anslag på statsbudgeten tiI_l forsknings— och utvecklingsarbete med undantag av medlen till försvarsforskning och biståndsmotiverad forskning. Propositionen innebär att för den kommande treårsperioden årligen ca l2,5 miljarder kronor ställs till förfogande för forskning och utveckling, dvs. sammanlagt för de tre åren 37,5 miljarder kronor. Jämfört med innevarande budgetår ökar resurserna, utöver kompensation för kostnadsökningar, med ca 200- miljoner kronor årligen, sammanlagt för de tre åren 000 miljoner kronor. Därtill kommer investeringar i lokaler och utrustning för universitet och högskolor" uppgående till minst två miljarder kronor.

Med den förstärkning av forskningen som regeringen nu föreslår skapas förutsättningar för att Sverige skall kunna etableras som en såväl kulturell som industriell kunskapsnation av hög klass.

I en separat proposition (prop. l992/93zl7l) preciseras regeringens förslag om användning av löntagarfondspengar för forskningsändamål.

lin uppföljande forskningsproposition planeras till l9()4.

1 Inledning 1.1 Forskningens möjligheter och begränsningar-

Det moderna samhället är ett kunskapssamhälle. Det innebär bland an- nat att höga krav ställs på varje enskild människas förmåga att förstå en komplex verklighet. Kunskapssamhället ger emellertid också nya möj- ligheter för var och en att berika och fördjupa sitt liv.

Kunskapen utvecklar människan. Samtidigt utvecklas kunskapen av och genom enskilda människor. För detta växelspel skall skolan, den högre utbildningen och forskningen skapa de bästa förutsättningar.

I det samhälle som ligger framför oss kommer gamla indelningar i kunskaps— och yrkesfack att bli alltmera otidsenliga. Snarare kommer de unika kombinationerna att bli viktigare. Varje enskild människas särart får större möjligheter att komma till sin rätt.

Förmågan att ta till vara den nya tidens möjligheter förutsätter att vi förstår att det är just ur unika kombinationer baserade på grundläggan- de kunskap som framstegen uppstår. Det förutsätter också att varje människa ges redskapen härför. Den kulturvetenskapliga och naturve- tenskapliga bildningen, liksom förmågan att hantera ökande informa- tionsmängder' är härvidlag av särskild betydelse.

Den humanistiska bildningen ger förankring i kultur, språk och hi- storia. Den hjälper oss att förstå där snäv rationalitet inte förslår. Den värnar det goda samhällets värden. '

Kulturvetenskaperna är emellertid betydelsefulla också i en mera omedelbar mening. Humanistiska och samhällsvetenskapliga studier och forskning vidgar vyer och förstärker toleransen. Humaniora och samhällsvetenskap ger grunden för förståelsen av såväl individer som samhällsinstitutioner. . _

Den naturvetenskapliga bildningen ger oss nyckeln till den lagbundna naturen, fysiken, kemin och biologin. Den gör oss kapabla att utveckla naturens möjligheter utan att undergräva dess förmåga att trygga framti- den för dem som kommer efter oss.

Den avancerade teknologi och medicinska vetande som karaktäriserar det moderna samhället bygger på naturvetenskaperna. Det är genom in- sikter i de naturvetenskapliga grunderna och sammanhangen som indi— viden kan behärska tekniken.

Förmågan att kunna hantera och nyttiggöra växande informations- mängder är en kunskap av annat slag.

Informationstekniken har länge varit just teknik. Också i framtiden kommer de tekniska aspekterna att vara centrala. Men härtill kommer den påverkan som den nya tekniken har på hela vårt sätt att leva. Kun- skap om hur information kan användas till vår fördel blir ett värde av lika stor betydelse som de teknologiska landvinningarna själva.

Kunskapsutvecklingen går fort. Samtidigt kan forskningens resultat li- ka lite som framtiden själv förutsägas. Det ställer nya krav på hela ut- bildningssystemet. Varje människa måste kunna tillgodogöra sig ny

kunskap hela livet. Den grundläggande bildningen hjälper henne med detta. '

Kunskaputvecklingen är samtidigt långsiktig. Ny- -kunskap läggs till ti- digare gjorda erfarenheter. Vården lav kunskapens institutioner blir där— med avgörande för samhällets intellektuella livskraft.

Forskningen är kunskapsutvecklingens viktigaste medel. En satsning på forskning är alltid långsiktig. Gårdagens forskningsre- _ Sultat är grunden för vår förmåga att lösa dagens problem. Långsiktighe- ten garanterar därmed kompetensen i nuet.

Omvänt gäller att forskningen inte kan 'förlösa ett land i ekonomisk ' kris från dagsbekymren. Orealistiska förväntningar om snabba praktiska resultat av forskningsinsatser leder till besvikelser och dessutom lätt till

felaktiga ställningstaganden om forskningens inriktning. Framgångsrik forskning har sitt viktigaste ursprung i 'den enskilde

forskarens kreativitet och utvecklingsförmåga. Nyfikenheten och intres- ' set att ställa nya frågor, att kritiskt ifrågasätta etablerade sanningar, att finna lösningar till gamla eller nya problem och att vidga kunskapshori- '

sonten är forskningens viktigaste drivkrafter.

Det understryker själva forskningsmiljöns betydelse.. Det är genom miljöer där individer får stimulans och möjlighet till nytänkande, nya kontakter och nya utmaningar som forskningens kvalit'e't, dynamik och nytta varaktigt kan garanteras.

Nydanande forskning förutsätter engagemang och vilja till hårt arbete, men också uthållighet och tid till eftertanke. Därtill krävs att arbetsin- satsen ger den enskilde individen avkastning. Dessutom behövs ett bety- dande mått av risktagande. För att framgångsrika resultat skall kunna genereras måste också misslyckanden tillåtas. . '

Sanningssökande är forskningens kännetecken och yttersta syfte. Forskning kan dock inte i sig ge svar i grundläggande normativa-fråge- ställningar. Samtidigt måste forskningen "bedrivas inom de etiska ramar som utgör grundvalarna för vårt samhälle. Det innefattar ett värnande av den personliga integriteten, men också av de rättsliga och andra reg- ler som gäller för samhällelig verksamhet i övrigt. Speciellt inom medi— cinsk och genetisk forskning behövs särskilda förmer för forskningsetisk granskning. Det är viktigt att kontinuerligt följa verksamheten i detta avseende. Regeringens grundsyn i etiska frågor framgår av regeringsför- klaringen från hösten 1991.

Forskning om normers och etiska principers roll och funktion i "sam- hällets utveckling, inte minst i ekonomiskt hänseende, har likaså ett be- _ tydande värde. Ökade insikter om dessas betydelse kommer oss till gagn i flera olika avseenden.

Forskningens uppgifter har flera dimensioner. Inåt skall forskningen bidra till att skapa'det fundament som utbild- ning på lägre och högre stadier skall baseras på. Det är nödvändigt med nära samband mellan forskningen och den högre utbildningen, men också med utökade kontakter mellan skolväsendet och universiteten och högskolorna. Det senare kan åstadkommas bl.a. genom fler lektorer

i gymnasieskolan. Lärarnas ämneskunskaper är grunden för den under- visning som förmedlas till kommande generationer.

Intensiva och vitala kontakter mellan forskningen och undervisning- en är dessutom nödvändiga för att säkra rekryteringen till och kvalite- ten i forskningen själv. Dagens studenter och skolungdomar är de som kommer att skapa framtidens forskningsresultat.

Utåt är forskningen en viktig förutsättning för att vårt lands välstånd i vidaste mening skall kunna tryggas.

Kunskap är i dag ett utslagsgivande konkurrensmedel. Råvaror och kapital har fått en relativt sett mindre betydelse för industriell fram- gång. Ökad kunskap krävs för att generera nyföretagande inom högtek- nologiska och kunskapsintensiva branscher, men även för att stärka och utveckla dagens näringsliv. Svenskt näringsliv måste ha tillgång till en kunskaps- och forskningsmiljö som är minst lika dynamisk och stimu- lerande som den i våra viktigaste konkurrentländer.

Ökad kunskap är nödvändig också för att stärka vår förmåga att han— tera och lösa såväl inhemska som globala problem av de mest skilda slag. Det gäller inte minst övergripande miljö—, klimat— och naturre- sursfrågor, men också utmaningar inom t.ex. ekonomin, vården, omsor— gen och de offentliga trygghetssystemen. Den allt snabbare internationa— liseringen aktualiserar särskilt vårt behov av kunskaper om omvärlden och dess förändringar, liksom i språken. Samhällsutvecklingen och de ekonomiska sambanden, men också det egna kulturarvet i alla dess skiftningar, behöver ständigt granskas, och nytolkas. I en samtid präglad av migration och alltmer mångkulturella samhällen får detta en allt större betydelse.

För att forskningens resultat skall kunna komma till nytta och glädje fordras att kontakterna mellan forskningsvärlden och det övriga samhäl- let är intensiva och ömsesidiga. Information om forskningens rön och landvinningar måste ges största möjliga spridning. Utan en förståelse för forskningens värde och möjligheter bland medborgare, företag, organi- sationer, kommuner och myndigheter kommer inte satsningarna på forskning att ge den avkastning som det finns anledning att förvänta. Omvänt kan inte forskningens egen potential utvecklas till fullo utan kontakter med den verklighet och de förhållanden som råder utanför forskningens institutioner.

Det är med denna utgångspunkt regeringens forskningspolitik for- mats.

1.2 En ny forskningspolitik

Sverige tillhör de länder som av tradition prioriterar forskning och ut- veckling högt. Med en ny tid ställs emellertid nya krav. Såväl förstärkta insatser som ett bättre utnyttjande av tillgängliga resurser är i dag nöd- vändiga.

De två huvudfrågor som regeringen prioriterar är följande: ' Koncentrerade forskningssatsningar inom strategiska områden

'Ett förstärkt samspel mellan universitet och högskolor å ena sidan och näringslivet och samhället i övrigt å den andra Därtill kommer ytterligare tre frågor som har ett nära samband med de två huvudfrågorna: .

' Ökad förnyelseförmåga inom. forskningen vid universiteten och hög- skolorna

' Förstärkt rekrytering av forskare ' Vidgad internationell samverkan.

1.2.1 Forskningens olika villkor

De förändringar som den svenska forskningen nu står inför måste ta hänsyn till de mångskiftande villkor som olika former av forskning be- drivs under. Forskning rymmer många verkligheter och har många syf- ten.

Inom humaniora och samhällsvetenskap, men även inom religionsve- tenskap och juridik, består forskningsproblemen inte sällan i att tolka och beskriva ett historiskt skeende eller en samhällelig process. Männi- skan, språken, kommunikationen, det offentliga samtalet, samhället och kulturarvet står i centrum för forskningsverksamheten. Tillgång till väl— utrustade bibliotek och arkiv är viktiga förutsättningar för denna forsk- ning. Vissa delar av forskningen har också en karaktär som kräver till- gång till avancerad datorutrustning och laboratorier. Empiriska under- sökningar, ofta mycket långvariga, är nödvändiga bl.a. inom den sociala_

forskningen.

Forskning inom naturvetenskap, teknik och medicin, samt lantbruksve- tenskap och farmaci, kännetecknas ofta av systematiska experiment och observationer. Utrustning, apparatur och laboratorier spelar en väsent- lig roll för forskningsverksamheten. Hypoteser och forskningsproblem, som sträcker sig allt ifrån makro— till mikrokosmos, genereras vanligen utifrån internationellt etablerade teorier, eller synteser därav, i en ku— mulativ forskningsprocess.

I mer direkt näringslivsinriktad, tillämpad forskning kan man ofta utgå från grundforskningens resultat. Även här har experiment och laborato- rieförsök en central funktion. Syftet med forskningen är dock delvis ett annat än grundforskningens. De: problem man söker lösa tar sikte på di- rekta tillämpningar, som i sin tur kan resultera i utvecklingsarbeteoch i nya produkter eller processer. Det förutsätter som regel att grund- forskning, tillämpad forskning och utvecklingsarbete bedrivs parallellt och i ett kontinuerligt samspel.. Forskningsproblemen spänner därmed normalt över ett flertal inomvetenskapliga forskningsdisciplin'er, samti- digt som mer praktiska kunskaper och beprövad erfarenhet integreras i forskningsverksamheten.

I företagens utvecklingsarbete utnyttjas systematiskt och metodiskt den tillämpade forskningens resultat tillsammans med mer praktiska erfa- renheter och idéer för att ta fram nya eller förbättrade produkter, pro- cesser eller system. Ett brett, gränsöverskridande kunnande är därmed nödvändigt. Experiment och tester utförs ofta i laboratorier eller med

datasimuleringar, prototyper eller försöksanläggningar. Innovationerna syftar direkt till att öka företagens försäljning och konkurrenskraft. Kundernas efterfrågan och konkurrenternas utmaningar utgör väsentli- ga drivkrafter för verksamheten. .

Inom forskning för särskilda syften, vanligen kallad sektorsforskning,

ryms såväl rena grundforskningsproblem som forskningSproblem. av'

mer tillämpad karaktär. Ökad kunskap är avgörande för att Sverige skall kunna hantera och lösa allehanda problem alltifrån övergripande frågor om biologisk mångfald och kretslopp till sådana som rör förnyel- searbetet inom den offentliga sektorn och de offentliga trygghetssyste- men. '

Så kan huvudstrukturen beskrivas. Undantagen är emellertid många. Även inom humaniora och samhällsvetenskap genomförs systematiska och teoribaserade experiment och observationer. Även inom den medi- cinska, naturvetenskapliga eller tekniska grundforskningen är böcker, bibliotek, praktiska kunskaper och beprövad erfarenhet nödvändiga ele- ment i forskningsverksamheten. Även i den tillämpade, direkt näringS- livsinriktade forskningen eller i forskningen för särskilda syften genere— ras fundamentala grundforskningsresultat och nya teoribildningar. Dessutom spänner åtskilliga viktiga forskningsproblem över flera dis- ciplin- och fakultetsgränser. '

Inom många områden når svensk forskning och utvecklingsverksam- het i dag en dokumenterat hög standard. I en tid av snabba förändringar skärps emellertid kvalitets—och förnyelsekraven. Att ge varje forsk- ningsområde de bästa tänkbara utvecklingsmöjligheterna "är ett övergri— pande syfte med regeringens forskningspolitik.

I detta avsnitt, 1.2, sammanfattas de prioriteringar regeringen gör för de kommande åren. Avsnitten 1.3—1.5 ger en bakgrund till förslagen.

Dessa beskrivs mera utförligt i avsnitten l.6-1.11. Därefter följer sex av- '

snitt, 1.12—1.l7, som i sammanfattning beskriver viktiga satsningar inom forskningen för särskilda syften. Detaljerade redogörelser förs i respekti-' ve ansvarigt departements avsnitt för de olika förslagen till riksdagen där också anslagsfrågorna behandlas.

1.2.2 Öppen förberedelse

Den forskningspolitik för de kommande tre åren som regeringen här presenterar baseras på ett stort underlag. Genom fördjupade anslags- framställningar har universitet, högskolor, forskningsråd, sektorsorgan och andra myndigheter redovisat sin verksamhet och givit förslag till önskvärda förändringar, prioriteringar och förnyelseåtgärder. I många fall har dessutom speciella redovisningar inom anslagsframställningar- nas ram, exempelvis angående åtgärder för att förbättra forskarrekryter- ingen, bidragit till ett ökat beslutsunderlag.

Härtill kommer den serie utfrågningar, seminarier och konferenser som avhållits om forskningsstrategiska frågor under det gångna året. Ett stort antal representanter för skilda verksamheter inom och utom uni— versiteten och högskolorna, inte minst näringslivet, har kommit till tals

och lagt fram sin syn .på forskningspolitiken. Rapporter från dessa dis- kussioner har presenterats i en särskild skriftserie.

De förslag och synpunkter som framkom ur denna process resultera- de, efter ytterligare diskussioner i regeringens forskningsberedning, i en

särskild forskningsstrategi, ”Forskningens utmaningar” (Ds 1992:97),'

utarbetad av beredningens sekretariat. Under hösten 1992 var strategin föremål för en bred, informell snabbremiss. .

Det övergripande mål för forskningspolitiken som ställdes. upp i forskningsstrategin var "att bidra till att skapa långsiktiga förutsättningar för en konkurrenskraftig svensk kunskapsmiljö och därvid främja både bredd och internationella topprestationer inom den svenska forskningen. ”

De väsentligaste utmaningar som svensk forskning står inför angavs vara: ' ' Kunskapsutveckling och koncentration

' Flexibilitet och förnyelseförmåga .

' Idé— och kunskapsutbyte mellan universiteten och högskolorna och samhället i stort ' ' Forskarrekrytering ' Internationellt samarbete

En stor majoritet av remissinstanserna ställde sig bakom såväl målet som bedömningen av vilka områden som har särskild strategisk betydel- se för forskningens utveckling. '

När det gäller den mer specifika inriktningen på de presenterade för- slagen var emellertid meningarna mera delade. Sålunda "gick åsikterna isär exempelvis om prioriteringarna mellan olika forskningsområden och mellan fakultets- respektive rådsanslag. Även vad gäller rollfördel- ningen mellan stat, universitet, högskolor, sektorsorgan, institut och en— Skilda företag inom den mer direkt näringslivsinriktade forskningen fanns skilda åsikter. Förslagen om koncentrerade elitforskningssatsning— ar fick i allmänhet ett positivt mottagande.

Samtidigt efterfrågade ett flertal remissinstanser ytterligare förslag gäl- lande industriellt inriktad forskning, jämställdhet, forskning vid mindre och medelstora högskolor samt forskning om miljö— och naturresursfrå- gor.

En remissammanställning finns tillgänglig på Utbildningsdeparte- mentet.

1.2.3 De avgörande utmaningarna

Enligt regeringens bedömning är det av stor betydelse att forskningspo- litiken anpassas till de nya villkor som det svenska samhället nu står in- för. Konkurrensen härdnar och därmed också de krav hela vårt samhäl- le måste leva upp till. Såväl den privata som den offentliga sektorn står inför förändringar.

Forskningen måste vara bred för att den skall kunna bidra till att upprätthålla ett öppet, tolerant och vitalt samhälle. Därmed skapas ock- så en beredskap för framtida oförutsägbara upptäckter'och innovatio- ner. En bred kunskapsutveckling är" nödvändig också för att aktuella

lO

forskningsresultat från andra delar av världen skall kunna tas till vara och exploateras i Sverige. Avancerad kunskap kan inte tas emot utan en stark bas inom nationell forskning och forskarutbildning.

Samtidigt måste Sverige också kunna kraftsamla sina resurser till ett mindre antal strategiska områden, där vi i gengäld skall kunna vara bland de allra främsta internationellt. Det är nödvändigt dels för vår egen kunskapsutveckling på vitala områden, dels för att skapa möjlighe- ter till samarbete och kontakter med motsvarande miljöer utomlands, dels för att stimulera till förnyelse och dynamik inom det svenska forsk- ningssystemet. Inom forskningen, liksom på så många andra områden, utgör kvaliteten i toppen och breddenlvarandras förutsättningar.

I fråga om världsunika forskningsmiljöer finns i dag förutsättningar för väsentliga förstärkningar. Tas inte dessa möjligheter till vara riskerar Sverige att förlora i internationellt intresse med konsekvenser för hela det svenska samhällets utveckling.

Målmedvetna forskningsinsatser inom strategiska områden är därför regeringens första prioritet. Att förstärka kunskapsutbytet mellan de ve- tenskapliga institutionerna och framför allt forskningen och utveck- lingsarbetet i företagen är den andra. Förstärkt kunskapsutbyte är ock— så viktigt mellan de vetenskapliga institutionerna och intressenterna in- om den offentliga sektorn.

Sedan länge har statens insatser för forskning i allt väsentligt kanalise- rats till universitet och högskolor. Detta är ett sätt att effektivt ta till va- ra det lilla landets alltid begränsade resurser.

En sådan strategi förutsätter emellertid att företag och offentlig sektor kan ges tillgång till den forskning som bedrivs vid universitet, högsko- lor och andra forskningsenheter. I detta avseende krävs väsentliga för- bättringar genom vidareutveckling av nuvarande samverkansformer och utveckling av nya. För företag med möjlighet till etablering utomlands kan brister i den svenska forskningsmiljön leda till utflyttning.

Samtidigt skärps kraven också på det svenska näringslivet. Kan inte företagen hävda sig kvalitativt och prismässigt i den internationella kon- kurrensen undergrävs hela välståndsutvecklingen. Näringslivet självt måste satsa brett och långsiktigt på forskning och utveckling. Inom många branscher krävs en radikal kompetensuppbyggnad. RiSkerna för att halka efter tilltar i takt med kunskapens allt viktigare roll i konkur- renshänseende.

1970- och 80-talen präglades av en tvekan, ibland till och med miss- tänksamhet, mellan de akademiska och industriella kulturerna. Det le- de till påtagliga förluster i det nödvändiga kunskapsutbytet.

Att förstärka samspelet mellan universitet/högskolor och företagen är mot denna bakgrund av stor betydelse. Det skapar förutsättningar för en utbyggnad och utveckling av den industriinriktade forskning företagen har behov av. Av liknande skäl behöver kommuners, landstings och öv- rig offentlig sektors kontakter med forskningen stärkas.

Till dessa huvudfrågor finns det enligt regeringens bedömning skäl att

lägga ytterligare tre frågor, vilka dessutom har nära samband med de angivna huvudfrågorna.

Den första gäller behovet av en större förnyelseförmåga inom framför allt universitetens och högskolornas forskningsverksamhet. Utan att äventyra den nödvändiga långsiktighe'ten måste forskningssystemet bätt- re än i dag förmå ta sig an nya problem och utmaningar. Det kan inte minst ske genom att bereda bättre utvecklingsmöjligheter för unga be- gåvningar. '

Den andra frågan gäller forskarrekryteringen. Sverige har en alltför låg andel forskarutbildad arbetskraft. Det utgör ett problem för indu- strins utveckling, för skolan och för övrig offentlig verksamhet, men också för återväxten inom universitets— och högskoleforskningen. Flera måste därför rekryteras till forskarutbildningen. Inte minst gäller det att stimulera flera kvinnor att gå vidare till en forskarutbildning.

Till slut behöver också forskningens internationalisering påskyndas. Sveriges deltagande i EG:s forskningsprogram bidrar till detta. Härtill behövs emellertid vidgad samverkan bl.a. på ett' bilateralt plan med and- ra starka forskningSländer.

Härutöver är en rad förändringar vad gäller forskningens inriktning inom och mellan enskilda områden av stor betydelse för att stärka kun- skapsutvecklingens kvalitet och dynamik.

1.2.4 Statens roll

För att förverkliga dessa nödvändiga förstärkningar av den svenska forskningskapaciteten krävs insatser av såväl staten som andra finansiä-'

rer och utförare av forskning. -

Statens roll i forskningspolitiken är framför allt att vårda och utveckla den vetenskapliga infrastrukturen. Det innebär en koncentration till de mer grundläggande och inomvetenskapliga delarna av forskningen samt till forskarutbildningen. Staten har också ett ansvar för att forskningsor- ganisationen har en rimlig geografisk täckning utan att resurserna för den skull splittras upp.

Därtill har staten också en viktig uppgift i att bidra till att stärka kun- skapsutvecklingen inom områden av speciellt intresse för olika sam— hällssektorer genom stöd. till forskning för särskilda syften. Med en tyd- ligare rollfördelning mellan enskilda organ och en större beställarkom— petens inom myndigheter, företag, kommuner och landsting kan-denna forskning ges nya och bättre utvecklingsmöjligheter.

Staten har en roll också i att stimulera till forskningsinsatser inom för landets industriella utveckling viktiga områden. I sådan forskning bör även producerande företag och organisationer aktivt delta.

Genom statliga insatser kan näringslivets forskningsengagemang vid- gas. Ett fruktbart samspel mellan—stat och näringsliv måste utvecklas. Viktigt är att stimulera de små och medelstora företagens intresse för forskning och utvecklingsarbete. Statliga insatser kan däremot inte kompensera brister i näringslivets egna forskningsansträngningar. De

förstärkningar av den statligt finansierade forskningen som kan göras bör kompletteras med ökade insatser också av andra.

Statens roll inriktas i detta sammanhang på att bidra'med stöd till så- dan övergripande, teknikdrivande tillämpad forskning som är av lång- siktig betydelse för näringslivets utveckling. Utvecklingsarbete och till- lämpad forskning som är av direkt och exklusivt intresse för enskilda företag sköts mest ändamålsenligt i nära anslutning till de kommersiella bedömningar som endast företagen själva kan göra.

För den inomvetenskapliga forskningen vid universiteten och högsko- lorna måste största möjliga frihet garanteras. Det är en förutsättning för kreativitet och nytänkande liksom för en bred, förutsättningslös kun- skapsutveckling. Den fria forskningen skapar en beredskap inför framti- da utmaningar och kunskapsbehov.

Regering och riksdag har emellertid ansvaret för övergripande priori- teringar mellan olika forskningsområden. Dessutom krävs att system för resursfördelning och utvärderingar får sådan utformning att uppkoms- ten av kreativa forskningsmiljöer stimuleras och hög kvalitet främjas. Pluralism vad gäller bl.a. finansieringskällor och bedömningsgrunder är därvid av särskilt värde. I vissa fall är också riktat stöd till speciellt an- gelägna eller eftersatta kunskapsområden befogat.

Förverkligandet av de utmaningar som regeringen har angivit kräver både strukturella förändringar och tillskott i fråga om resurser.

I strukturellt hänseende bidrar den frigörelse av universitet och hög- skolor från statens omedelbara inflytande som nu pågår till att skapa mera dynamiska och flexibla forskningsmiljöer.

Resurstillskott möjliggörs dels genom att statliga forskningsfmansie- rande organ, i första hand genom omprioriteringar från annan verksam- het, tillförs vissa nya resurser, dels genom att löntagarfonderna till bety- - dande del används för forskning. Det innebär att exceptionella möjlig- heter öppnas för svensk forskning. Förslag om forskning med löntagar- fondsmedel läggs fram i en särskild proposition (prop. 1992/93:171).

Regeringen återkommer i det följande till de utmaningar svensk forskning står inför. Innan dess är det emellertid angeläget att forsk- ningspolitiken sätts in i sitt utbildningsperspektiv.

1.2.5 Utbildningen — forskningens bas

För att Sverige skall kunna utvecklas som kultur— och industrination krävs inte bara forskning och utveckling av högsta internationella klass, utan också utbildning av mycket god kvalitet i skola och vid universitet och högskolor. Ett utbildningssystem som förmår utveckla talanger är dessutom en förutsättning för forskningens utveckling och den framtida forskarrekryteringen. Genom den högre utbildningen överförs också for'SRnin'gens'res'ultat till resten av samhället. .

En rad undersökningar har visat att mängden "mänskligt kapital", i form av individernas kunskaper, i dag har ett starkare samband med den genomsnittliga inkomstnivån i olika länder än mängden fysiskt ka-

pital per capita. Annan kapitalbildning riskerar att ge låg tillväxt om den inte åtföljs av utbildnings— och forskningsmvesteringar.

För ett litet och exportinriktat land som Sverige är det av central be- tydelse att en genomgripande satsning för att stärka arbetskraftens ut- bildningsnivå genomförs. Fler studenter och doktorander måste ' ges möjlighet till god utbildning. Detta behov förstärks av de stofa struktu- rella förändringar, inte minst inom den offentliga verksamheten, som det svenska samhället' 1 dag står inför. '

För att insatser av detta slag faktiskt skall få avsedd effekt, dvs. att in- dividerna genomför och på bästa sätt tillgodogör sig den utbildning som statsmakterna ger möjlighet till, krävs emellertid också att det ligger i individens eget intresse, och då inte minst i form av ekonomisk avkast- ning, att skaffa sig en fördjupad utbildning eller att genom doktorand- studier gå vidare till en framtida verksamhet som kräver vetenskaplig kompetens.

I dag är den s.k. utbildningspremien, dvs. det ekonomiska värdet för - den enskilde av ytterligare studier, väsentligt lägre 1 Sverige än' i andra länder. Den individuella avkastningen har halverats sedan slutet av 1960—talet. Det leder till en rad negativa konsekvenser internt för ut- bildnings— och forskningssystemet: rekryteringen försämras, målmedve— - tenheten i studierna minskar, studietiderna förlängs 'och examensfre- kvensen minskar. Den bristande individirella nyttan avsätter direkt ne-"

gativa resultat för samhället i stort genom- minskad tillväxt och sämre välståndsutveckling. '

Den konstruerade motsättning som under lång-tid har präglat såväl utbildningspolitiken söm samhällsutvecklingen i stort mellan det som är bra för individen och det som 'är bra för samhället måste hävas.

Den enda långsiktigt hållbara 'lösningen är att 'se till att individens in-

tresse sammanfaller med det som är i hela samhällets intresse. Signaler - från både privata och offentliga arbetsgivare 'måstei-tala om'för den en- '

skilde att högre utbildning och doktorandstudier lönar sig.

Grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen förändras nu i ' syfte att öka kvaliteten och öppna nya vägar för varje elevs personliga val. Eleverna ges möjlighet att välja skola efter eget intresse.- Språken-får ökat utrymme.

Samtidigt som universitet och högskolor frigörs från statens detaljin- fIytande utökas antalet platser inom den högre utbildningen. Särskilt betydelsefullt år det att stimulera fler'studenter att gå igenom längre akademiska utbildningar. Sverige ligger i dag klart efter de viktigaste konkurrentländerna när det gälle r den andel av varje ung'domskull som genomgår längre utbildningar på universitets—" och högskolenivå.

För att möjliggöra den snabba utbyggnaden av den högre utbildning- ens volym genomförs ett kvalitetsprogra'rri'L'Genom detta ge's bl.a. många universitets- och högskolelärare utan doktorsexamen möjlighet till fors- karutbildning. Vidare ges alla uni'versi'tets— och-högskolelärare möjlig- het att genomgå pedagogisk utbildning. '

Prop. 1992/93:1'70

I proposition 1992/93:169 anger chefen för Utbildningsdepartementet de utbildningsuppdrag som skall gälla för respektive universitet eller högskola de närmaste tre åren. I dessa uppdrag ingår bl.a. en ökning av civilingenjörsutbildningen för att säkra den svenska industrins långsikti- ga utveckling.

Sammantaget ger dessa utbildningsförstärkningar en god grund för forskning och teknisk utveckling av högsta klass.

1.3 Det svenska forskningssystemet 1.3.1 Definitioner av forskning och utveckling .

Forsknings— och utvecklingsverksamhet' (FoU) definieras vanligen som att på ett systematiskt sätt öka mängden av kunskap,'att utnyttja denna inom befintliga och nya användningsområden och att härigenom skapa nya eller förbättrade produkter, system eller metoder.

Den kontinuerliga forsknings— och utvecklingsprocessen brukar av tradition delas upp i tre olika delar eller stadier -' grundforskning, som utgör ett metodiskt sökande efter ny' kunskap utan någon bestämd till- lämpning i sikte, tillämpad forskning, med vilket avses sökande efter kunskap med en bestämd tillämpning i sikte samt' utvecklingsarbete vil- ket innebär att systematiskt och'metodiskt utnyttja forsknings'resultat, vetenskaplig kunskap och nya idéer för att skapa nya produkter, pr'o'ces- '

:

ser och system eller för att förbättra reda'n existerande sådana.

Under senare år har denna terminologi utökats med benämningar

som tillämpad grundforskning, industrinära forskning, grundläggande forskning, strategisk forskning, riktad grundforskning, grundläggande teknikutveckling m.fl. Detta förhållande återspeglar dels' den förändring som forsknings— och utvecklingSprocessen genomgått under det Senaste decenniet i form av en ökad gränsupplösni'ng' mellan och integrering av olika forsknings- och utvecklingsstädier," 'dels den tendens till kategori-'

sering av administrativa och revirbevakande skäl som även kan iakttas inom andra delar av samhället. Merparten av de statliga finansiärerna av forskning och utvecklingsar-

bete stödjer i dag såväl grundforskning som tillämpad for'Sknin'g'. En uppdelning där exempelvis fakultetsanslag och anslag från forskningsrå- ' den antas finansiera enbart grundforskning ooh där sektorsmedel och andra icke statliga tinansiärerantas stödja'enbart'tillämpad forskning vore felaktig. De olika finansieringssätten ger snarare besked om 'vilken

eller vilka aktörer som väljer och avgränsar de problem forskningen av- . _ ser att lösa. En mer ändamålsenlig uppdelning av forsknings- och utvecklings— verksamheten är därför inomvetenskapligt genererad forskning samt FoU motiverad av en sektors eller "specifik avnämares intressen. Båda ' dessa typer kan innefatta såväl grundforskning som tillämpad forskning och utvecklingsarbete. Den första typen av FoU bedrivs huvudsakligen" '

vid universitet och högskolor och finansieras till största delen av faku'l— ' " "

tetsanslag, rådsanslag och anslag från privata stiftelser. Den andra typen av FoU utförs inom näringslivet, vid forskningsinstitut samt vid univer- sitet och högskolor. Denna verksamhetstyp finansieras främst av nä- ringslivet självt, av olika sektorsorgan samt av kommuner, landsting och vissa myndigheter.

1.3.2 Forskningens finansiering och utförande

De samlade svenska FoU-satsningarna uppgick under budgetåret 1989/90 till ca 35 miljarder kronor. Nära 60% av dessa finansierades med privata medel. Offentliga medel svarade för 38%. Finansieringen från utlandet utgjorde mindre än 2%. Från mitten av 1980—talet fram till 1989 sjönk det svenska näringslivets forskningsinsatser. Trots att de statliga insatserna ökade under samma period sjönk därmed den samla- de forskningsandelen av BNP från ca 3 till ca 2,7 procent.

Den registrerade nedgången i företagens FoU-insatser har emellertid - vänts .i en uppgång mellan 1989 och 1991. Ökningen avser både perso- nalinsatserna, som ökat med 2%, och utgifterna, som ökat med 10% i fasta priser. Det är emellertid osäkert om uppgången har fortsatt. Vissa uppgifter tyder på en ny nedgång.

Av forsknings— och utvecklingsverksamheten utförs 64% inom nä- ringslivet, medan universitets—__ och högskolcsektorn svarar för 32%. och den övriga offentliga sektorn för 4%. .

Endast en liten del av den FoU som utförs inom universiteten och högskolorna utgörs av utvecklingsarbete. Inom näringslivet bedöms ca 15% av FoU-verksamheten vara forskning. Nära hälften av näringsli- vets FoU-verksamhet avser förbättring av existerande produkter och processer. Verksamheten ,är i hög grad koncentrerad till vissa branscher.

Egenfinansieringen av näringslivets forskning och utvecklingsarbete ligger runt 85%. Av det offentliga stödet till näringslivets forsknings— och utvecklingsverksamhet' går endast en mindre del till civil FoU, ca 1%. . .

Av de totala offentliga medlen till FoU, totalt 18,5 miljarder kronor under budgetåret 1991/92, anslogs 45% till allmän vetenskaplig utveck- ling, dvs. i huvudsak fakultetsa'nslag och rådsmedel till universitetens och högskolornas inomvetenskapliga forskning. Drygt en fjärdedel gick till försvarsändamål. Den återstående delen fördelades av olika sektors- organ till sådan forskning för särskilda syften som är väsentlig för olika samhällssektorer. Merparten av dessa resurser går till u—landsforskning, miljö- och naturvårdsforskning, byggforskning, skogs- och jordbruks— forskning, transportforskning samt teknik-, energi- och näringslivs- forskning.

Huvuddelen av medlen för allmän vetenskaplig utveckling kanalise- ras, som nämnts, till universitet" ooh" högskolor. Dessutom går totalt 25% av de övriga offentliga FoU—medlen, inklusive dem till försvarsän— damål, vidare till universitets— och högskoleforskningen. 40% av med- len från sektorsforskningsorganen allokeras till universiteten och hög-

skolorna. En mindre del av de offentliga FoU-medlen går även till in- ternationella organisationer och utländska forskningsenheter.

Av FoU-anslagen med försvarsinriktning går huvuddelen vidare till näringslivet. Av sektorsorganens FoU—medel går ca 20% till branschor- ganisationer och industriforskningsinstitut och 15% till svenska företag. Det dominerande ändamålet för sektorsorganens satsningar är indust- riell verksamhet.

I figuren nedan sammanfattas ovanstående resonemang. De andelar som anges för mottagare av offentliga FoU-medel är ungefärliga.

Offentliga medel till FoU 323512?!” Föreg

Industritorskningsinst. & ,- - . . /,- ' Ovrigt . .Branschorganlsatloner. / .. .

8 8 %

Andel av totala offentliga FoU-anslagen (%) N 0

10 0 Allmän Försvars- Forskning vetenskaplig forskning för särskilda utveckling syften

Figur ]: Fördelningen av FoU-resurser.

Genom framför allt Närings- och Teknikutvecklingsverkets (NUTEK) försorg kanaliseras resurser för tillämpad teknisk forskning till områden av särskilt intresse för näringslivets utveckling. För att stimulera sam- verkan mellan företag och universitet/högskolor ges stöd till tidsbegrän- sade programsatsningar i form av ramprogram och särskilda insatsområ- den inom prioriterade områden såsom informationsteknik, bioteknik och miljöteknik. Dessutom har på materialområdet interdisciplinära konsortier inom universitet och högskolor inrättats i samarbete med det naturvetenskapliga forskningsrådet.

Koncentrationen av industrins FoU-verksamhet till ett fåtal företag är påtaglig. Transportmedelsindustrin och maskinindustrin svarar för mer än hälften av näringslivets totala forskning och utveckling. Högsta FoU- intensiteten, dvs. andelen av tillgängliga resurser som satsas på FoU, har läkemedelsindustrin, medan trävaruindustrin och den grafiska industrin har den lägsta. De tio största företagen står för 90% av näringslivets eg- na satsningar på forskning och utveckling.

Av statens anslag till allmän vetenskaplig utveckling går 28% till me- dicin, 24% till teknik, 21% till naturvetenskap, 9% till lantbruksveten— skap, 9% till samhällsvetenskap och 6% till humaniora.

Olika former av statliga anslag står därmed för 82% av de totala forsk- ningssatsningarna vid universiteten och högskolorna. Övriga medel till forskning kommer från kommuner och landsting, företag, privata icke vinstdrivande finansiärer samt från utlandet. Privata forskningsstiftelser spelar en viktig, om än totalt sett begränsad, roll inom dagens svenska forskningssystem. Sammantaget står således dessa övriga finansierings- källor för 18% av universitetens. och högskolornas forskningsutgifter.

Forskarutbildning finansieras i huvudsak med fakultetsmedel. Samtli- ga finansieringskällor bidrar emellertid i varierande utsträckning ge- nom doktorandtjänster och utbildningsbidrag eller på andra sätt till ut- bildning av doktorer.

Totalt examineras ca 1 100 doktorer per år. Det största antalet disputa- tioner sker inom medicin, naturvetenskap och teknik. Under senare år har antalet licentiatexamina ökat. Huvuddelen, 272 av totalt 466 under läsåret 1990/91, avläggs vid teknisk fakultet. Av ca 27 000 sysselsatta forskarutbildade fanns år 1989 21 000 i den offentliga sektorn, dvs. 75%. Industrin hade relativt få forskarutbildade, 2 184 personer eller 02% av de där sysselsatta. Stora skillnader finns även i detta hänseende mellan olika branscher. Endast inom läkemedelsindustrin finns forskarutbildad personal i någon större omfattning. Stora skillnader finns mellan olika forskningsområdens finansierings- situation. Humanistisk forskning stöds väsentligen genom fakultetsan- ' slag. Teknisk forskning har största andelen sektorsmedel, medan medi- cinsk forskning och jordbruksforskning i högre grad än andra områden finansieras med medel från kommuner och landsting respektive privata icke vinstdrivande finansiärer. Även samhällsvetenskap har en relativt sett stor andel sektorsmedel. Medicin och teknik erhåller betydande re- surser från näringslivet. För samtliga övergripande forskningsområden vid universiteten och högskolorna är emellertid fakultetsanslagen den viktigaste finansieringskällan.

Viss forskning bedrivs även vid de mindre och medelstora högskolor- na. Till en del finansieras denna via de större universitetens och hög- skolornas fakultetsanslag samt med särskilda resurser för forskningsstöd- jande åtgärder. Huvudsakligen finansieras emellertid forskningen vid dessa högskolor med sektorsmedel och med medel från övriga finansiä- rer.

I anslutning till universitet och högskolor finns normalt olika former av forskarbyar med varierande finansiering. Syftet med dessa byar är att underlätta kommersiell tillämpning av 'forskningsresultat och därmed överbrygga avståndet mellan universitetens och högskolornas forskning å ena sidan och näringslivet å den andra.

Den forsknings- och utvecklingsverksamhet som bedrivs vid industri- forskningsinstituten finansieras enligt avtal till ca två tredjedelar av nä- ringslivet och till ca en tredjedel av statliga sektorsmedel. Dessutom har instituten uppdrag från näringslivet. För närvarande är statens andel av kostnaderna för institutens verksamhet drygt 30%.

Härutöver bör också noteras att det sker viss FoU-verksamhet inom olika statliga myndigheter som en del av dessas reguljära arbetsuppgif- ter.

1.3.3 Metoder för val av forskningsproblem

De olika tinansieringskällorna stöder, som tidigare påpekats, i flertalet fall såväl grundforskning som tillämpad forskning.

Fakultetsanslagen går huvudsakligen till tjänster vid universiteten och högskolorna. Dessa tjänster tillsätts med inomvetenskapliga kvalitets- krav. Tjänsteinnehavare väljer fritt och avgränsar själv vilka problem han eller hon vill forska om.

Rådsmedel fördelas av forskningsråden enligt inomvetenskapliga kvali- tetskriterier till tidsbegränsade forskningsprojekt eller forskningspro- gram. Aktiva forskare utgör flertalet i rådens styrelser. Enskilda forska- re eller grupper av forskare ansöker om medel i konkurrens med va- randra. Baserat på internationella utvärderingar och jämförelser priori- terar även råden vissa forskningsområden som de bedömer vara spe- ciellt viktiga eller intressanta. Enskilda forskare väljer och avgränsar så- ledes själva vilka problem de vill forska om, varefter de projekt som an- ses, efter en bedömning gjord av andra forskare ha högst kvalitet och vara mest intressanta tilldelas mcdel, ett s.k. peer review—system.

Sektorsmedel fördelas av sektorsorgan såsom Naturvårdsverket, vilkas uppgift är att tillgodose en viss samhällssektors eller ett visst politiskt prioriterat områdes behov av forskning och utvecklingarbete. Inte minst gäller detta den mer direkt näringslivsinriktade forskningen.

Dessa organs uppgifter och arbetssätt varierar stort. Delar av sektors- medlen fördelas på ett med rådsmedlen likartat sätt, dvs. enskilda fors- kare eller grupper av forskare ansöker om medel i konkurrens med var- andra. En viktig skillnad är emellertid att den forskning som får stöd också måste uppfylla andra kriterier som fastställs av sektorsorganet i fråga.

En stor del av de sektorsmedel som fördelas till universiteten och högskolorna går till forskning inom ramen för av sektorsorganen i för- hand fastställda program. Dessutom beställs viss forskning. Sådan forsk- ning benämns ofta uppdragsforskning. Sektorsorganens metoder för att fastställa vilka avgränsade forskningsområden som skall prioriteras eller vilken forskning som skall beställas varierar. Vanligen inhämtas bedöm-

ningar från experter, näringslivsföreträdare, forskare, politiker, tjänste- män osv. Forskare utgör mindretalet i flertalet sektorsorgans styrelser.

Sammantaget betyder detta att de problem man avser att lösa med sek- torsmedel ofta både väljs och avgränsas av andra aktörer än de enskilda forskarna. Det förekommer emellertid också att forskarna själva på sam- ma sätt som i fråga om den inomvetenskapliga forskningen, väljer och avgränsar forskningsproblemen, varefter de projekt som anses vara av störst betydelse för respektive sektor tilldelas medel.

Övriga forskningsmedel fördelas av en rad olika typer av finansiärer och myndigheter, såsom kommuner och landsting, företag, privata icke- vinstdrivande forskningsfinansiärer, utländska organisationer m.m. En liten del av dessa medel fördelas på samma sätt som inom forskningsrå- den, företrädesvis de medel som kommer från privata forskningsstiftel— ser. Till största delen finansierar dessa aktörer emellertid forskning som de- själva valt och avgränsat. En skillnad jämfört med sektorsmedlen är dock att det i dessa fall oftast är användarna, producenterna eller företa- gen själva som beställer forskningen.

Det offentliga forskningssystemet kan översiktligt illustreras med ned- anstående figur. Endast större organ och aktörer har tagits med. Därtill kommer bl.a. ett antal större affärsdrivande verk som själva finansierar FoU. Under varje departement finns ett antal forskningsfinansierande och forskningsutförande organ. I den inre cirkeln närmast varje depar- tement finns sektorsorganen. ] den yttre cirkeln finns forskningsråden. Utanför cirklarna ligger de organ som utför forskning. Dessa interagerar på olika sätt med företag, akademier, privata forskningsstiftelser, land- sting, kommuner och andra myndigheter. Härtill kommer ett antal sek- torsmyndigheter och affärsverk som finansierar och utför FoU som en del av sin verksamhet.

Universitet _ _ Landsting& & Högskolor kommuner

Industri- forsknings-

Intemationella Andra

. . . . Akademler m n ' h ter organisationer amma y dlg e

stiftelser

Vissa kortformer. AFR: Avfallsforskningsrådet; AI: Arbetsmiljöinstitulel; ALC: .»lrbetslivscenlmm; AMFO: Arbeismil/ofonden; BFR: Byggforskningsrådei; BRÅ: Brotts/örebyggande rådet; FFA: Flygtekniskajörsöksanstalren: FHI: Folkhälsainsrliutet: FOA: Försvarets forskningsanslalt; FMV: Försvarets materielverk; FRN: Forskningsrådsnämnden; HSFR: Humanistisk-samhälls- vetenskap/iga forskningsrådet; IPM: Statens institutet för psykosocial miljömedicin; JTI: Jordbmkstekniska institutet; KI: Kanjunkturinslitulet; KV: Konsumentverket; LV: Läkemedelsverket; MFR: Medicinska forskningsrådet; NFR: Naturvetenskapliga forskningsrådet; NUTEK: Närings- och teknikutvecklingsverker; RFV: Riksförsäkringsverket; RMV: Rättsmedicinalverket; RS: Rymdstyrelsen; SAREC: Styrelsen för u-lands/orskning; SBL: Statens bakteriologiska laboratorium; SBU: Statens beredning för utvärdering av medicinska teknologier; SFR: Socialvetenskapligaforskningsrådel; SGI. Statens Geologiska institut; SIDA: Styrel- sen för interna/lone” ulveckling; 5113: Statens institut/ör byggnads/erImingr' SJF R: Skog — och jordbruken forskningsråd; Skog- forsk: Stiftelsen skogsbruketsforskningsinstitut; SLU: Sveriges lantbruksuniversiiel; SMHI: Sveriges mererologiska och hydrolo- giska institut; SNV: Statens naturvårdsverk; SoS: Socialstyrelsen; SPRI: Sjukvårdens- och socialvårdens planerings- och rationa- liseringsinslitul; Telev.: Televerket; TFB: Transportforskningsberedningen; TFR: Teknikve/enskapliga forskningsrådet; UI: Utri- kespolitiska institutet; VTI: Statens väg- och' trafikinslitul; ÖB: Överbefälhawren; ÖCB: Överstyrelsen för civil beredskap.

Figur 2: Det offentliga forskningssystemet.

1.4 Sverige i forskningsvärlden

Sveriges bidrag till världens samlade satsningar på forskning och ut- vecklingsarbete uppgår till mellan 0,5 och 1%. Bland OECD—länderna, där statistiken är mest tillförlitlig, svarar USA för 47%, Japan för 19%, Tyskland för 9% och Frankrike respektive Storbritannien för 6% varde- ra av FoU—utgifterna. Sammantaget står dessa länder för hela 85% av forsknings- och utvecklingsverksamheten inom OECD—området. Sveri- ges andel därav är 1,2%.

Flera av Sveriges viktigaste konkurrentländer stärker i dag sina insat- ser på forsknings— och utvecklingsarbete. Ökade utgifter på detta områ- de betraktas som en nödvändig förutsättning för kunskapsutveckling och konkurrenskraft.

Exempelvis har USA under 1980—talet ökat sina federala satsningar på FoU med ca 25%. I Japan. har man beslutat fördubbla de statliga satsningarna på universitetens forskning så snabbt som möjligt. Det är framför allt stödet till grundforskning som härigenom förstärks i Japan.

1.4.1 Forskningstendenser i omvärlden

Sverige är i hög grad beroende av att följa utvecklingen i omvärlden för ' att kunna grunda nationella beslut om forskningens inriktning på erfa- renheter från andra länder och göra prioriteringar med ledning av kun- skaper som finns i det internationella samhället.

Några principiella frågeställningar framträder som centrala i ett så- dant sammanhang. Det gäller inte minst finansieringen av forskningen och hur stor andel av kostnaderna som kan och bör bäras av det offent- liga respektive av näringslivet. En annan är prioriteringen mellan olika forskningsområden samt dimensioneringen av'inomvetenskapligt gene- rerad forskning i förhållande till mer tillämpad avnämarmotiverad forskning En tredje frågeställning gäller former för samverkan mellan näringslivet och universiteten och högskolorna

I OECD:s rapport "Technology and the Economy The Key Relation- ships” belyses sambandet mellan teknik och ekonomi och den betydelse forsknings— och teknikfrågorna har för det moderna samhällets ekono- miska utveckling. Viktiga steg i uppbyggnaden av internationell kon- kurrenskraft är enligt rapporten en effektiv, offentlig forskningsstruk- tur, fungerande samarbete mellan vetenskap och näringsliv samt stöd för forsknings— och utvecklingsarbete i medelstora företag.

Inom EG:s forskningspolitik är konkurrenskraften hos den europeis- ka industrin ett av de områden som har högst prioritet. EG—kommissio- nens utvärdering av det andra ramprogrammet (1987—1991) visar att störst påverkan på industrins konkurrenskraft har den omfattande ut- byggnaden av nätverk för europeisk forskningssamverkan mellan såväl industriella parter som mellan industri och universitet och högskolor haft.

Energiforskning, som tidigare varit det dominerande forskningsområ- det inom EG—forskningen, har minskats till förmån för industriellt in—

riktad miljöforskning samt informations— och kommunikationsteknolo- gi. Resurserna till bioteknologi har ökat betydligt.

Andra prioriterade forskningsområden i Europa och övriga världen gäller fordon och transporter, hälsa och medicin, havs— och polarområ— den, material— och tillverkningsteknologi samt telekornmunikation. På flera håll, däribland Frankrike, finns ett starkt växande intresse för mil- jöfrågor och betydande resurser läggs idag på miljöforskning. I Tyskland finns fortfarande en tyngdpunkt på kärnkraftsrelaterad forskning. Stora insatser görs också inom flyg och rymdfart samt på miljöteknik. I de flesta större länder görs också alltfort stora satsningar på försvarsforsk- ning även om tendenser till minskningar också finns.

Som bl.a. visats i den utvärdering som .orts av Sveriges lantbruksuni— versitet är en allmän annan tendens en viss minskning av lantbruksve— . tenskaplig universitetsforskning, med undantag av Danmark, Italien och Sverige. Irland har minskat denna forskning kraftigt. I Storbritannien har den traditionella tillämpade lantbruksforskningen lagts om i rikt— ning mot mer grundläggande strategisk agrikulturell FoU.

Något entydigt internationellt mönster vad gäller den mer övergripan— de fördelningen mellan naturvetenskap, teknik, medicin och lantbruks- vetenskap, å ena sidan, och samhällsvetenskap och humaniora, å den andra, går inte att urskilja. Den svenska fördelningen liknar den tyska och brittiska, medan exempelvis Danmark och Nederländerna avsätter en större andel till humaniora och samhällsvetenskap än vad Sverige i dag gör. Sveriges andel till humaniora och samhällsvetenskap ligger vä— sentligt under OECD-genomsnittet.

Ett skäl till att internationella jämförelser av detta slag är problematis— ka är att Sverige har valt att inte i någon större utsträckning ha speciella forskningsinstitut vid sidan av universiteten och högskolorna. Flera andra länders högre andel för humaniora och samhällsvetenskap inom universiteten och högskolorna beror till stor del på att i första hand viss medicinsk, teknisk och lantbruksvetenskaplig forskning utförs vid såda— na institut. Tillgängliga beräkningar för den övergripande fördelningen av den totala forskningen i samhället tyder dock på att de prioriteringar som görs i Sverige liknar dem som görs i andra jämförbara länder.

Flertalet länder koncentrerar sitt statliga FoU—stöd, till informations— teknik, bioteknik och materialteknik. Dessa vetenskaps— och teknikom— råden bedöms ha stor betydelse för respektive lands konkurrensförmå— ga. I bl.a. Nederländerna, Belgien, Tyskland och Frankrike görs också stora insatser för att öka antalet forskarutbildade.

Program för att främja samverkan och kunskapsutbyte mellan företag och offentligt finansierade forskargrupper vid universitet och högskolor och andra typer av organisationer har redan introducerats eller är un- der uppbyggnad i de flesta länder. Det gäller program för att stimulera forskares rörlighet, för att ge företag incitament att samarbeta i finansie- ring och genomförande av konkurrensneutral forskning, etc.

I exempelvis USA och Storbritannien bedrivs en stor del av denna forskning vid universitet, högskolor och i särskilda forskningscentra. Ett

huvudmotiv för senare års etablering av sådana centra, eller ”centers of Prop. 1992/93:170 excellence”, har ofta varit att stärka kontaktytan mot näringslivet. I Frankrike, Tyskland med flera länder i Europa utgör fristående institut viktiga komplement till universitetssektorn.

Internationell samverkan uppmuntras i de flesta länder och ges på olika sätt särskilda resurser. Ett exempel är den tyska von Humboldt— stiftelsens finansiering av utvalda utländska gästforskares vistelse i Tysk- land. Europeiska länder stödjer sina forskares och företags deltagande i EG:s ramprogram, Eureka, COST med flera samarbetsprogram. I Frankrike får institut särskilt stöd för bilateralt samarbete med institut i andra länder.

1.4.2 Forskningspolitik i några viktiga länder

I Tyskland avsattes år 1990 2,8% av BNPltill FoU. .

Tyskland har internationellt sett en hög andel grundforskning i den statligt stödda forskningen. Det tyska federala forskningsministeriet Bundesministerium fiir Foschung und Technologie ökar för närvarande grundforskningsstödet till 40% av sin budget. Eftersom grundforskning- en företrädesvis ökar vid forskningsinstitut, som Max Planck-instituten, innebär det samtidigt att grunclforskningen i viss utsträckning flyttas från universiteten och högskolorna, vilket har orsakat kritik.

Högre utbildning och delvis även forskning är i Tyskland en delstatlig uppgift. Högskolor och universitet utbildar för närvarande mycket stora studentkullar. Det stora studerandeantalet anses utgöra ett hot mot forskningen, eftersom delstaterna inte samtidigt förmår hålla uppe re- surserna till forskningen. Störst är problemet inom humanistisk fakul- tet.

Den klart största andelen, 70%, av all FoU finansieras i Tyskland av näringslivet. Denna andel ökar dessutom. Innehållsmässigt sker en viss förskjutning mot bioteknologi och medicin, där gränsen mellan grund- forskning och tillämpad forskning anses vara mindre uttalad. Andelen försvars—FoU är endast 13—14%.

I Frankrike gick är 1990 2,4% av BNP till forskning och utveckling. Staten finansierar 54% och näringslivet 46%. Staten spelar således en mycket central roll. Vid franska universitet och högskolor står staten för 80% av kostnaderna för forskningen. 38% av den statligt finansiera- de forskningen är för försvarsändamål.

Industrimedel går delvis till egen forskning, men även till statliga forskningsinstitutioner. Stora industriella forskningsprogram finansieras i Frankrike till högst 50% av forskningsministeriet. De största forsk- ningsprogrammen finns inom flyg, rymd, kärnkraft, telekommunikatio- ner och försvarsverksamhet. Dessa program anses i allmänhet ha varit framgångsrika.

Den franska regeringen beslöt år 1989 att mer än fördubbla antalet doktorsexamina per år. Ett framgångsrikt program för att öka antalet doktorander i industriella ämnen benämns CIFRE (Convention Indust- rielle de Formation de la Recherche). Enligt detta sluts ett avtal mellan

en student, ett företag och ett universitet. Staten finansierar något mind- re än halva kostnaden, medan industriföretaget står för resten. Idag lö- per 500 CIFRE—avtal. Totalt har sedan starten 1981 5 000 examina av- lagts. Flertalet doktorer har gått vidare till industrin.

Conseil Supérieur de la Recherch et de la Technologie (CSRT) är ett organ knutet till forskningsministeriet med uppgift att ge forskningspo— litiska rekommendationer. CSRT betonar i dessa att det gäller att öka industrins forskningssatsningar. Inte minst gäller detta FoU i mindre och medelstora industriföretag. Viktiga inslag i politiken är att det. etableras ett ökat samarbete med de tekniska högskolorna och att perso- nell rörlighet skapas genom möjlighet till sabbatsperioder och till perio- der av arbete i industrin för forskare vid universiteten och högskolorna.

I Storbritannien satsades budgetåret 1990/91 2,2% av BNP på FoU, varav staten bidrog med ca 36%. Av de totala statliga medlen går 26% till grundforskning. Den största andelen grundforskning sker vid uni- versiteten. Av de övriga statliga forskningsmedlen fördelas 36% till oli- ka typer av tillämpad forskning, samt 38% till experimentell utveckling. Försvaret får 44% av den totala statliga FoU—budgeten. Planer finns på att minska denna andel.

FoU—politiken i Storbritannien koncentreras på problemen kring den låga förekomsten av framgångsrika innovationer i industrin. Dessutom betonas kunskaps— och tekniköverföring samt behovet av mer tillämpad forskning. Av tradition har statsmakterna sedan länge avstått från in- blandning i form av politisk styrning av forskningen. Röster höjs för närvarande för ett aktivt stöd till teknisk FoU. Under senaste året har materialteknik, supraledare, genteknik och bioteknik anförts som nyck- elteknologier. Andra prioriterade områden är informations—, robot— och undervattensteknik samt forskning om infrastruktur och miljö. Från och med nästa år planeras en kraftig reducering av satsningarna på civil rymdfart och kärnkraft.

I USA satsades år 1990 2,8% av BNP på FoU. Den amerikanska indu- strin finansierar 51% av sin egen forskning och utvecklingsverksamhet, den federala regeringen står för 44% medan universitet och högskolor, delstater och kommuner står för återstoden. Försvarsforskningen får he- la 59% av de federala FoU—medlen. En minskning till förmån för civil forskning har emellertid föreslagits.

Den tillämpade forskningen uppgår till omkring 23%. Grundforsk— ningen utgör 16%, medan resten är utvecklingsarbete. Nära hälften av all grundforskning i USA Sker vid universiteten. En stor del av det fede- rala forskningsstödet till industrin avser försvarsforskning. Andra prio- riterade områden är exempelvis transport- och rymdforskning.

Amerikansk industri håller sig ofta med stora forskningsinstitutioner, där även grundforskning av hög kvalitet bedrivs. Dessa kan även tävla framgångsrikt med universitet och högskolor om federala forskningsan- slag.

Den amerikanska regeringen stödjer industriforskningen genom t.ex. skattelättnader för FoU och genom olika konsortier. Federala laborato—

rier är skyldiga att främja överförandet av teknologisk kunskap och forskning från myndigheter till industrin. Olika initiativ, som t.ex. Small Business Innovation Development Act, syftar till att med federala medel stödja forskning och teknikidéer vid mindre och medelstora före- tag.

Den nya amerikanska administrationen'har bl.a. utlovat att nationella federala laboratorier skall avsätta 10-20% av budgeten för samsatsningar med industrin.

Japan satsar nästan 3% av BNP på FoU. Staten svarar för knappt 20% av kostnaderna medan industrin bidrar med hela 80%. Av det skälet ut- görs merparten av japansk forskning i dag av tillämpad forskning. Kra- ven på att öka satsningarna på grundforskning har emellertid ökat kon— tinuerligt. Till största delen kanaliseras statliga medel för FoU till de statliga universiteten, vilka dock endast utgör ca 20% av det totala anta- let forskningscentra i Japan. Över 400 universitet i Japan är privata.

Huvuddelen av de riktade statliga satningarna på strategisk forskning har gjorts i statliga forskningsinstitut, i enskilda företag med stora resur- ser för avancerad forskning och, under senare år, i ett stort antal forsk— ningsinstitut, vilka ägs av grupper av företag och etablerats för genomfö- rande av 5—lO—åriga forskningsprogram. Dessas verksamhet är till större delen (vanligen 70%) statligt finansierad.

Den japanska regeringen har under det senaste decenniet i ökande grad betonat vikten av att på olika sätt försöka underlätta en närmare samverkan mellan universitetsektorn och näringslivet, bl.a. genom ge- mensamma forskningsprojekt och genom uppdragsforskning eller kon- traktsforskning. Kontraktsforskning innebär att universiteten tar emot en forskare från industrin, som helt bär forskningskostnaderna. KOn- traktsforskningen är på så sätt även ett utbildningsprogram för yngre forskare i industrin. Näringslivets finansiering av forskning vid univer- sitet och högskolor har också ökat markant under senare år.

Council for Science and Technology (CST), som är ett vetenskapligt räd direkt under japanska premiärministern, föreslog i den senaste re- kommendationen att statens insatser för FoU bör fördubblas, vilket skulle ge forskning och utveckling i Japan en total omfattning av 3,8% av BNP. Beslut har också fattats med denna inriktning. Bland övriga fö- reslagna åtgärder märks särskilt en rad förslag vilka tillsammans syftar till att stärka grundforskningens ställning. CST föreslär också ett system för att premiera kreativitet och kvalitet. Forskningsinstitut och organi- sationer som uppnår utmärkta forskningsresultat förses med ytterligare forskningsresurser. Ytterligare ett framträdande drag i rådets rekom- mendationer är ökad internationalisering genom ett ökat internationellt forskarutbyte.

1.4.3 Några sammanfattande slutsatser

Forskning är högt prioriterad i världens viktigaste länder. Det är vanligt att särskilda insatser görs inom teknik— och forskningsområden som an-

ses ha speciell strategisk betydelse. Formerna för dessa insatser varierar emellertid påtagligt.

I flertalet länder görs betydande ansträngningar för att förbättra sam- spelet mellan industrin och universiteten och högskolorna. Det sker i en rad olika former.

Sverige skiljer sig från flera andra länder genom att en högre andel av FoU-verksamheten utförs inom universitet och högskolor, i stället för att resurserna splittras på många speciella forskningsinstitut. Det har va- rit en riktig politik. Den ställer emellertid speciella krav på åtgärder för att stärka kunskapsflödet. I det följande lägger regeringen fram förslag i syfte att förbättra möjligheterna till kunskapsutbyte och FoU—samarbete mellan näringslivet och universiteten och högskolorna.

I många länder svarar näringslivet för en väsentlig del av FoU-satsni- ngarna, i vissa fall betydligt mer än i Sverige. Stora variationer finns emellertid. I de länder där den statliga forskningsandelen är högst riktas finansieringen extra starkt till försvarsforskning.

I vissa länder finns planer på att minska försvarsforskningen. Ett betydande, och i några fall ökande, stöd ges till inomvetenskapligt genererad forskning. Forskning av hög kvalitet premieras. Ett tydligt mönster är satsningen på olika former av ”centers of excellence”, ofta inom universiteten, med koncentrerade insatser på elitforskningsenhe- ter av interdisciplinärt slag.

I många länder avsätts också en betydande andel av forskningssats- ningarna till samhällsvetenskap och humaniora.

I flera europeiska länder görs betydande ansträngningar för att öka antalet doktorer. Dessutom stimuleras på olika sätt forskarrörlighet och internationell samverkan.

1.5 Forskningssamarbete med EG

EES—avtalet och ett möjligt svenskt EG—medlemskap ökar Sveriges forskningssamarbete med det Övriga Europa. Villkoren för detta bör därför beskrivas något grundligare.

Om man bortser från det omfattande fusionsforskningsprogrammet, sker i dag den övervägande delen av Sveriges deltagande i EG:s FoU— samarbete på projektnivå. Svenska forskare kan ansöka om att delta i ett projektsamarbete inom ett specifikt program, men utan att erhålla fi- nansiellt stöd från EG. Finansiering av de svenska projekten sker då via de nationella FoU—stödjande organen. Sverige får i avvaktan på EES— avtalet endast observatörsplats i respektive styrkommitté och kan där- med inte utöva direkt inflytande på programmets planering och genom- förande.

Sverige kan bli deltagare på programnivå i ett specifikt program ge- nom att betala en BNP—baserad andel av den budget som EG beslutar om för programmet i fråga. Svenska forskare får då på samma villkor som forskare från EG:s medlemsländer inkomma med projektförslag, och tävla om plats i programmet och finansiellt stöd ur dess budget.

Om svenska forskare kommer med flera förslag som bedöms positiva är det möjligt att få finansieringsom totalt överstiger den svenska insatsen i programmets budget. Sverige får fullt inflytande i Styrkommittén för programmet när deltagande sker på programnivå. Samarbete på denna nivå regleras genom avtal mellan Sverige och EG.

Det pågående tredje ramprogrammet, som avses gälla t.o.m. 1994, om- fattar 15 särprogram. De budgetmässigt största är informationsteknologi, tillverknings- och materialteknologi, mänskligt kapital och rörlighet samt kommunikationsteknologi. De övriga programmen gäller telema- tiksystem, mät- och provteknik, miljöteknologi, marin vetenskap och teknik, bioteknologi, jordbruk och agroindustri, biomedicin och hälsa, teknik för u-länder, ickenukleär energi, nukleär fissionssäkerhet samt termonukleär fusionsforskning.

De första utkasten till ett fjärde ramprogram, som skall gälla åren 1994-98, har presenterats. Detta program kommer att bli mera omfat- tande än det tredje ramprogrammet. Bl.a. har flera existerande och nya program, exempelvis inom sociala vetenskaper och livsmedelsteknologi, förts in i ramprogrammet.

EES—avtalet innebär på FoU-området att Sverige deltar fullt ut i EG:s ramprogram och därmed ansluts till alla dess särprogram med undantag för programmen för fissionssäkerhet och för fusionsforskning, vilka fal- ler under EURATOM—avtalet. Sverige får betala ett samlat bidrag, be- räknat med utgångspunkt från BNP-andel, till EG:s budget för hela ramprogrammet. Det innebär att Sverige då kommer att delta på pro- gramnivå i EG:s alla forskningsprogram. Sverige deltar också, på sam- ma villkor som EG-länderna, i de grupper som styr och planerar pro- grammen och kan genom deltagande i rådgivande och beslutande kom- mittéer påverka den övergripande planeringen på ramprogramnivå, ex- empelvis utvecklingen av det fjärde ramprogrammet.

Bidraget till ramprogrammet kommer för BETA-länderna att reduce- ras med hänsyn till att deras deltagande i projekt som beslutats före EES—avtalets ikraftträdande inte skall täckas ur EG:s programbudget.

Omläggningen av samarbetet från projektnivå till ramprogramnivå in- nebär vissa förändringar för ansvariga myndigheter och för forskarna. De svenska representanterna i EG:s grupper måste ha bred kännedom om olika svenska intressen så att de kan företräda landet på ett adekvat sätt. Dessutom skall information om de möjligheter som erbjuds genom de olika delprogrammen spridas till forskare som kan tänkas delta. Des- sa behöver också information om vilka kriterier som gäller för val av projekt och ibland kanske också hjälp med att finna samarbetspartner.

För att skapa samverkan mellan berörda myndigheter, inte minst i fråga om informationsinsatser, och för att utse svenska representanter i de olika grupper som styr EG-programmen har regeringen under år 1992 bildat Rådet för FoU-samarbete mellan Sverige och EG.

Till EES—överenskommelsen hör ett åtagande för Sverige att delta i fi- nansieringen av basverksamheten inom EG:s Joint Research Centre (JRC). Det är en grupp institut som tillhört Euratom-organisationen

men som numera i huvudsak arbetar med miljöteknik, grundläggande materialteknik, fjärranalys m.m. Det är en ny och viktig uppgift att på- verka JRC att forska inom för Sverige intressanta områden och att svara för hemlag'ning av resultat för nyttiggörande i Sverige. Det gäller även att bereda svenska forskare möjlighet att arbeta inom JRC-instituten.

Många frågetecken finns för närvarande vad gäller budgetering av kostnaderna för EG—samarbetet. Detta problem som Sverige delar med andra länder i Europa beror på att det är osäkert när och hur EES-av- talet kan träda i kraft och tillämpas, på att alla länder prövar hur stor andel av forsknings- och utvecklingsresurserna som skall finansieras och styras via internationella program, på att det fjärde ramprogrammet som avses gälla från 1994/95 berör flera samhällsområden än tidigare program samt, för EFTA-ländernas del, på att övergången enligt EES— avtalet till deltagande på ramprogramnivå medför nya förutsättningar för budgetering.

Bidrag till EG:s ramprogrambudget finansieras f.n. från anslag som anvisas de myndigheter där likartad nationell forskning finansieras. På detta sätt underlättas för ansvariga myndigheter och departement att föl- ja, styra och utvärdera alla satsningar inom sitt respektive ansvarsområ- de. .

Sammantaget är EG:s forskningsprogram relativt begränsade. Av EG— ländernas samlade FoU—insatser kanaliseras endast ca 4% genom de ge- mensamma programmen. Sveriges offentliga utgifter för forskning och utveckling är av samma storleksordning som EG:s.

EG-samarbetet på forskningsområdet är unikt både till omfattning, bredd och inriktning mot industriell utveckling. Dess främsta värde lig- ger emellertid inte i dess ekonomiska omfattning utan i de nätverk som EG—programmen initierar. Sveriges syn på_EG:s forskningssamarbete bör vägledas av nyttan av nätverken, snarare än av en strävan att expan- dera programmen.

1.6 Forskning och utveckling för industriell kompetens och konkurrenskraft

En gynnsam utveckling av näringSIivet är en grundläggande förutsätt- ning för fortsatt välstånd. För att försvara uppnådda positioner och för att ny industriell verksamhet skall kunna byggas upp krävs ett positivt företagsklimat och en god miljö för teknisk forskning och utveckling. Näringslivets konkurrenskraft kan härigenom stärkas och det svenska samhällets attraktionskraft i fråga om väsentliga industriella verksamhe- ter ökas.

En stor del av Sveriges strukturella förnyelse under de närmaste tio till femton åren måste ske genom tillväxt av forsknings- och kunskaps- intensiv industri. Det är en förutsättning såväl för en god levnadsstan- dard som för full sysselsättning.

Kunskap är på väg att bli den viktigaste produktionsfaktorn inom nä- ringslivet. Ökade satsningar inom kunskapsintensiva områden behövs

både från industrins och från statens sida. Utvecklingen av basteknolo- gier förutsätter ofta att grundläggande forskning, tillämpad forskning och utvecklingsarbete bedrivs parallellt och i ett'kontinuerligt samspel.

Svenska företag har i synnerhet under de allra senaste åren kraftigt ökat sin FoU-verksamhet utomlands. Intresset hos utländska företag för etablering i Sverige har emellertid hittills varit begränsat.

Under senare år har tendenser till stagnerande kunskapsinvesteringar och bristande förnyelse i svensk industri funnits även om en förstärk- ning nu kan skönjas.

De mest FoU-intensiva svenska företagen, dvs. företag inom trans- portmedels-, elektro- och läkemedelsindustri, bedriver fortfarande hu- vuddelen av sin FoU i Sverige. Läkemedelsindustrin sysselsätter flest forskarutbildade. Svensk verkstadsindustri utvecklas mot allt fler sys- temlevererande företag, som i växande grad blir beroende av utländska leverantörer för sin komponent- och materialutveckling.

Kunskapsutbytet mellan universiteten och högskolorna å ena sidan och näringslivet å den andra är betydelsefullt för svenska företags fram- gång.

Sverige har en forskningsstruktur som i en internationell jämförelse präglas av en dominans för universitet och tekniska högskolor. Det är en lösning som valts för att inte splittra de knappa forskningsresurser som vårt land i ett internationellt perspektiv förfogar över.

I anslutning till universiteten och högskolorna har s.k. kontaktsekre- tariat inrättats för att främja näringslivskontakter. Sekretariatens verk- samhet, inriktning och framgångar varierar emellertid stort. Kontakt- sekretariaten saknar ibland tillräckligt stöd från universitetens och hög- skolornas sida, och kontakterna och samarbetet med såväl det lokala som det övriga näringslivet är ofta otillräckliga. Många mindre och me- delstora högskolor har varit mer framgångsrika än de etablerade univer- siteten i denna verksamhet.

Vid vissa tekniska högskolor och universitet har även andra aktivite- ter för samarbete med näringslivet vuxit fram. Det kan röra sig om s.k. forskarbyar, uppdragsutbildning, teknikparker, stöd till spin-off-företag osv. Ofta bedrivs denna verksamhet i stiftelseform för att kunna ge marknadsmässiga intäkter och god flexibilitet. Även denna verksamhet har dock haft mycket varierande framgång.

Vid sidan om universiteten och de tekniska högskolorna finns ett an- tal industriforskningsinstitut och s.k. programstyrelser av varierande storlek och slagkraft. I instituten bedrivs ett långsiktigt FoU—samarbete mellan industriföretag och organisationer. Verksamheten finansieras ge- mensamt av staten via NUTEK och av de berörda företagen.

Det är uppenbart att kunskapsflödet mellan universiteten, högskolor- na och näringslivet är otillräckligt. Bristerna i samspelet gör att tillgäng- lig kunskap inte når industriell tillämpning i den utsträckning som bor— de vara möjlig. Att förbättra kunskapsflödet blir därmed en viktig forsk— ningspolitisk uppgift. Den bör lösas med olika men samverkande me- del.

Av stor vikt är att universiteten och högskolorna i framtiden själva mer aktivt deltar i olika former av samarbetsprojekt med näringslivet. Universiteten och högskolorna behöver stimuleras till att hjälpa enskil- da forskare och forskargrupper att etablera konstruktiva kontakter med svenska företag. De skiljaktigheter i mål och drivkrafter som finns, och bör finnas, mellan universitets- och högskoleforskning och företagsvärl— den kan överbryggas genom att flera samverkansformer utvecklas.

De grundläggande krav som en organisatorisk struktur för forskning måste uppfylla är att den främjar hög kvalitet och kostnadseffektivitet. Erfarenheterna från länder med omfattande verksamhet förlagd till fri- stående forskningsinstitut pekar på att sådana å ena sidan ofta till en början fungerar väl i förhållande till uppställt mål, medan de å andra si— dan ibland visar sig ha svårigheter att på sikt vidareutveckla eller om- orientera sin verksamhet. Om inte personalomsättningen kan hållas hög riskerar man att förnyelsen genom tillflöde av unga forskare uteblir.

De svenska erfarenheterna av forskningsinstitut varierar. Att kun- skapsbasen och verksamheten är anpassad efter industrins aktuella be- hov tillhör institutens styrkefaktorer. Instituten är vidare väl skickade att överföra forskningsresultat och ny kunskap till industrin på sina områden. Vidare utgör de en bas för industrins medverkan i EG:s FoU- program. Instituten fyller också en viktig funktion för teknikspridning till mindre och medelstora företag.

En av svagheterna i forskningsinstitutssystemet är - i Sverige liksom utomlands — att det avtalsbundna systemet kan verka konserverande. In- stitutens förhållande till universiteten varierar. Doktorander förekom- mer t.ex. bara vid vissa institut. Risken för ett alltför litet naturligt flöde av forskare genom instituten år inte obetydlig.

Universiteten och de tekniska högskolorna har i dag begränsningar som miljöer för industriellt inriktad forskning. De viktigaste härrör från de krav på organisation och arbetsvillkor som huvuduppgifterna - att bedriva inomvetenskapligt genererad forskning, forskarutbildning och grundläggande utbildning - ställer. Den universitetsbaserade forsk- ningen kräver väsentliga frihetsgrader i fråga om val av problem, rätt att publicera forskningsresultat, långsiktighet m.m., som ofta är svåra att förena med industriella krav på styrning, tidsplanering och kommersi— ellt motiverad sekretess. Universitets- och högskoleforskningen är oftast disciplinorienterad. Industriella problemställningar är marknadsoriente- rade och oftast gränsöverskridande.

Universitetens och de tekniska högskolornas styrka ligger i det faktum att de även bedriver forskarutbildning och grundutbildning inom indu- striellt intressanta kunskapsområden. Det skapar långsiktiga förutsätt- ningar för såväl förnyelse som kunskapsöverföring.

Det ter sig enligt regeringens uppfattning varken motiverat eller rea- listiskt att förändra den huvudsakliga rollfördelningen inom det svenska forskningssystemet. Det är således väsentligt att styrkefaktorerna inom såväl universitets— och högskoleväsendet som forskningsinstituten tillva- ratas. Förändringar i relationen mellan dessa båda system behöver ge-

nomföras. Dessutom behöver nya formerna för universitetens samver- Prop. 1992/932170 kan med näringslivet tillföras. De förhållanden som här beskrivs med avseende på industriforskningsinstituten gäller också på andra områden.

Industriforskningsinstituten har nyligen kartlagts. Motsvarande insti- tut inom Jordbruks— och Kommunikationsdepartementets verksamhets- områden har blivit föremål för en strukturell översyn. En sådan över- syn bör nu göras också av industriforskningsinstituten. .

En svaghet i konstruktionen med fristående forskningsinstitut är, som just nämnts, de svårigheter dessa kan möta i att långsiktigt utveckla och förändra sin verksamhet. Översynen bör ta sikte på att sådana mekanis- mer kan utvecklas som möjliggör en ökad förändringsbenägenhet. Des- sutom måste institutens förutsättningar att fungera som en brygga mel- lan näringslivet och den inomvetenskapligt genererade forskningen stär— kas.

Det är därför väsentligt att instituten normalt organiseras och förläggs i anslutning till ett universitet eller en högskola med egna forskningsre- surser. Den exakta organisatoriska hemvisten bör noga prövas från fall till fall. Forskarutbildning bör vara ett normalt inslag i institutens verk- samhet, vilket i sin tur förutsätter samverkan med en fakultet.

Varje industriforskningsinstitut bör med viss regelbundenhet bli före- mål för utvärdering genom vilken vetenskaplig kvalitet och industriell betydelse bedöms.

Forskningens förmåga att bidra till industriell-utveckling och-förnyel- se kan inte frikopplas från frågan om kompetensnivån generellt sett in- om industrin. Andelen anställda med grundläggande högre utbildning - t.ex. civilingenjörer - respektive forskarutbildning spelar en utomor— dentligt viktig roll för industriins möjligheter att tillgodogöra sig forsk- ning.

Förutom möjligheterna att bedriva företagsintern forskning reglerar den egna kompetensnivån företagets förutsättningar att formulera krav på forskningsinsatser inom t.ex. universitet och högskolor, liksom möj— ligheterna att bedöma vad i redan pågående forskning som kan utnyttjas för industriella syften.

En av flera åtgärder som fordras för att ge forskningen möjlighet att fungera som en utvecklande kraft inom svenskt näringsliv är att öka ka- paciteten när det gäller utbildning av civilingenjörer. En annan är att öka kapaciteten i forskarutbildningen inom de tekniska och naturveten- skapliga områdena. Doktorer har en unik kompetens, som får allt stör- re betydelse för teknikutvecklingen.

Gemensamma doktorandprogram i samverkan mellan universi- tet/högskolor och näringslivet kan främja kunskapsutbytet ytterligare. Genom sådana program skapas en ömsesidig och tidig relation mellan doktorand och företag.

Insatser av detta slag måste motsvaras av en tydlig vilja inom nä- ringslivet att anställa dem som utbildas. Vetenskaplig utbildning måste dessutom för den enskilde göras ekonomiskt lönsam.

Utöver den nyss beskrivna översynen av industriforskningsinstituten och förstärkningen av civilingenjörs- och forskarutbildningarna, behö- ver nya samverkansformer mellan universitet/högskolor och näringsliv utvecklas. Universiteten och de tekniska högskolorna måste förbättra formerna för kunskapsutbytet med industrin och andra stora avnämare av kvalificerad kunskap och öka närheten i samarbetet. Bättre kontak- ter krävs med såväl stora som mindre och medelstora företag. Det bör ' ske i sådana former att universitetens förmåga att utföra sina huvudupp- gifter inte hämmas.

En svaghet i nuvarande ordning, som leder till att forskningsbaserad produktion i Sverige utvecklas alltför långsamt och i alltför liten ut- sträckning, är dessutom bristen på högriskkapital. Bedömningar av forskning och utveckling kräver så speciell kompetens att de kreditinsti- tut som hittills förekommit i landet vanligtvis inte ansett sig kunna eller våga ta risken att i ett mycket tidigt skede på normala affärsmässiga grunder stödja utvecklingen av en forskningsbaserad idé. Uppfinnare, inom och utom forskarvärlden, möter särskilda problem när det gäller möjligheterna att utveckla sina idéer till marknadsmässiga produkter.

Det är viktigt att varje universitet och högskola utvecklar samverkans- former med företag. Stöd ges dessutom via bl.a. NUTEK för forsknings- insatser inom områden som har särskild vikt för näringslivets utveck- ling och som är av intresse både för universiteten och högskolorna och företagen.

En väg att främja en effektiv samverkan är att ge universiteten och högskolorna rätt att bedriva forskning också i bolagsform. Regeringen föreslår att denna möjlighet öppnas. Universitet och forskande högsko- lor erbjuds ett aktiekapital vid start av bolag av denna typ.

Forskningsföretagen bör arbeta i nära anslutning till respektive mo- derorganisation, vilket möjliggör utbyte av personal och samutnyttjande av exempelvis avancerad vetenskaplig utrustning. Forskningsbolagen skall dock kunna arbeta på normala, kommersiella villkor med forskan- de personal anställd på de villkor och förutsättningar som gäller t.ex. i näringslivet. Denna konstruktion möjliggör exempelvis arrangemang med deltidsanställning inom bolaget respektive universitetet/högskolan vilket är vanligt förekommande i många andra länder.

Genom att verksamheten bedrivs inom ramen för bolag kan en klar och tydlig ansvarsfördelning ekonomiskt, materiellt och juridiskt åstad- kommas mellan å ena sidan den industriellt orienterade verksamheten och å andra sidan universitetens traditionella huvuduppgifter inom forskning och utbildning.

De teknikparker, forskarbyar m.m. som finns etablerade runt univer- siteten och högskolorna kan spela stor roll för att föra forskningsresul- tat vidare till industriella tillämpningar.

Teknikparkerna och forskarbyarna, liksom kontaktsekretariatens ar- bete behöver emellertid utvecklas. Regeringen föreslår att en sådan vi- dareutveckling också skall kunna inkludera tillskjutandet av visst stat- ligt kapital. På så sätt kan inte minst små företag, skapade på grundval

av nya forskningsrön, ges bättre expansionsmöjligheter. Teknikparkstif- telserna bör också, tillsammans med universiteten/högskolorna, kunna engageras som ägare i de nyss nämnda forskningsbolagen.

Till de här nämnda samverkansformerna skall också läggas systemet med adjungerade professorer. Detta system har i allt väsentligt fungerat väl. Det bör kunna byggas ut ytterligare.

Det bör också framhållas att. en gynnsam utveckling av näringslivet kräver forskning och utveckling även inom andra områden än de rent tekniska. Exempelvis får komzmunikationerna en allt större betydelse för den framtida ekonomiska tillväxten både nationellt och internatio- nellt. En ökad satsning på forskning och utveckling inom kommunika- tionssektorn är mot denna bakgrund ett viktigt inslag i en politik för att ge det svenska näringslivet tillgång till högkvalitativa transport- och kommunikationssystem.

De betydande resursförstärkningar för forskning som sker genom av— vecklingen av löntagarfonderna kommer till sin huvuddel att kanalise- ras till forskning av väsentlig betydelse för Sveriges långsiktiga konkur- renskraft. Härutöver måste forskning som har ett mera direkt indust- riellt intresse stärkas. Förutom de just nämnda förslagen om en utbygg— nad av forskarutbildningen har insatser inom kunskapsområden som är särskilt teknikdrivande stor betydelse för svenska företags möjligheter att utvecklas.

I sammanfattning innebär regeringens förslag för forskning och ut- veckling för industriell kompetens och konkurrenskraft: ' Möjlighet för universitet och högskolor att upprätta bolag för forsk- ningssamverkan med industrin ' Förstärkning av forskarbyar och teknikparker, bl.a. genom tillskjutan- de av visst kapital 'Översyn av industriforskningsinstituten, bl.a. i syfte att främja en ökad samverkan mellan instituten och universiteten/högskolorna ' Särskilda insatser för forskarutbildning i samverkan med näringslivet ' Program för forskning inom teknikområden av speciell betydelse

1.7 Koncentrerade forskningssatsningar inom strategiska områden

Sverige kan endast upprätthålla världsnivå på ett mindre antal forsk- ningsområden. På andra områden måste ambitionen begränsas till forskning av en sådan omfattning att den gör det möjligt att ta till vara och utveckla genombrott gjorda i andra länder.

På de områden där vårt lancl av olika skäl har särskilda möjligheter att uppnå absolut världsklass är det av vikt att miljöer och villkor i öv- rigt skapas för att ge forskningen de bästa förutsättningar.

Vilka dessa områden är bestäms av flera faktorer. Viktigast av dessa är den mänskliga begåvningen. Kring forskare med särskilda förutsättning- ar måste det vara möjligt att bygga grupper och miljöer som kan mäta

sig med de bästa i världen. Det bör understrykas att områden valda med denna utgångspunkt kan komma att skifta över tiden.

Genom koncentrerade satsningar kan starka forskningsmiljöer skapas. De kommer att verka som en förnyande och pådrivande kraft i hela forskningssystemet. Inom de områden där Sverige redan i dag har forsk- ningsenheter med en kritisk massa av aktiva forskare, såsom exempelvis inom stora delar av medicinsk forskning, når forskningen också världs— klass.

Vetenskap av hög kvalitet är också industriellt betydelsefull, vilket in— te minst den medicinska forskningen i Sverige visar. Det är av nationell betydelse att säkerställa att svenskt näringsliv har tillgång till en infrast— ruktur i fråga om grundläggande och mera tillämpad forskning som gör det möjligt att erövra nya marknader.

Såväl forskningens inriktning som dess förutsättningar förändras emellertid ständigt. Det är därför nödvändigt att kontinuerligt anpassa organisation och resursfördelning till dessa ändrade förutsättningar.

Den internationella frontlinjeforskningen befinner sig för närvarande i ett skede av snabb metodologisk och idémässig utveckling, där gränsdragningen mellan olika traditionella ämnesområden, liksom mel— lan grundläggande och mer tillämpad forskning, luckrats upp och där kraven på breddad kompetens och tillgång på avancerad metodik ökar.

För att kunna vara konkurrenskraftig på 2000—talet kräver samtliga grenar av forskningen alltmer specialkompetens, kontinuitet, resurs— samling och gränsöverskridande tänkande med nära kontakt med avan— cerad metod- och teoriutveckling. För att säkerställa och utveckla kom- petensbasen och samtidigt svara för kontinuiteten inom forskningen fordras därför relativt stora grupper av forskare med hög och komplet- terande vetenskaplig kompetens.

För att göra det möjligt för Sverige att framgångsrikt konkurrera med andra länder bör elitforskningscentra eller -områden, s.k. centers of ex— cellence, skapas inom eller i nära anslutning till universitet och högsko— lor. Där kan forskning av högsta kvalitet av olika men kompletterande art inom ett ämnesområde integreras och härigenom ge upphov till sy- nergieffekter med ett bättre resultat och resursutnyttjande som följd. Så— dana centra, eller områden för kraftsamling, bör också långsiktigt kun— na bidra till svenskt näringslivs utveckling och konkurrenskraft.

Både i USA och i Europa har flera elitforskningsenheter av denna typ bildats, bl.a. via medel från privata stiftelser. Kända exempel är Howard Hughes-instituten och Ludwig-instituten. Erfarenheterna från dessa centra är mycket goda.

Det är väsentligt att förutsättningar skapas för bildande av sådana sär- skilt starka forskningsenheter även i Sverige. Utgångspunkten bör här— vid vara att samla forskare av exceptionell kvalitet. Arbetsvillkoren mås— te vara sådana att de blir attraktiva för utländska forskare av högsta klass. På detta sätt blir det också lättare att behålla de främsta forskarbe— gåvningarna i landet.

1,4 'JI

Ett brett utbud av forskarutbildning, postdoktorala program och se— minarieverksamhet skall finnas inom dessa centra eller områden. Åter- kommande kvalitetsutvärdering, genomförd med internationell medver- kan, av resultaten bör styra resurstilldelningen.

Förutsättningar att bilda den typ av forskningsenheter som här beskri- vits skapas genom de resurser som ställs till forskningens förfogande till följd av avvecklingen av löntagarfonderna. De förslag om särskilda kompetenscentra som regeringen också lägger fram, framför allt på det tekniska området, har samma Syfte. Program som inriktas på teknolo— gier av särskild teknikdrivande betydelse föreslås också.

Det förtjänar samtidigt att understrykas att riktade forskningsprogram måste initieras med betydande varsamhet. Kunskapsutvecklingen går numera så snabbt att riktade förskningssatsningar genom politiska be- slut lätt blir felsatsningar. Insatserna bör vara av sådant slag att resulta- ten har ett så brett användningsområde som möjligt.

I propositionen om utskiftning av löntagarfondernas tillgångar m.m. (prop. 1991/92z92) angavs att de medel som frigörs genom avvecklingen av löntagarfonderna i stor utsträckning bör användas för långsiktigt kunskapssökande av betydelse för Sveriges framtida konkurrenskraft. Riksdagen ställde sig bakom propositionens förslag.

Följande uttalanden ur propositionen anger hur fondmedlen skall an- vändas. Forskningen med löntagarfondsmedel skall: ' bidra till ”utvecklingen av Sveriges framtida konkurrenskraft” ' bidra till att ”tillgången på kvalificerade forskare i landet ökas väsent- ligt” 0 vara "forskning på högsta internationella nivå” ' "koncentreras till kraftfulla insatser inom ett begränsat antal områ- den”

' ”stimulera samarbetet internationellt”

' bedrivas ”i nära anknytning till universitet och högskolor” ' innefatta "den miljöstrategiska och medicinska forskningen”

Under den beredningsprocess som därefter har följt har forskningsråd och akademier redovisat önskvärdheten av och möjligheter till upp- byggnad av forskning inom skilda områden. Därtill har ett stort antal förslag till användning av löntagarfondsmedlen lämnats av universitet, högskolor, företag, forskargrupp-er, enskilda forskare m.fl.

Ett genomgående drag i förslagen är betoningen av koncentrerade in- satser av högsta kvalitet. Likaså understryks behovet av gränsöverskri- dande forskning, liksom av åtgärder som leder till en ökad internationa- lisering av forskningen.

I det förslag (prop. 1992/93:171) som presenteras samtidigt som denna proposition preciseras forskningen med löntagarfondsmedel till tre stra- tegiska ändamål:

' Huvuddelen av medlen tilldelas en stiftelse som inrättas för strategisk forskning med naturvetenskaplig, teknisk och medicinsk inriktning och med brett mandat.

' En stiftelse för stöd till miljöstrategisk forskning inrättas. Stiftelsen Prop. 1992/93:170 skall främja upprättandet av stabila former för långsiktigt samarbete mellan forskargrupper inom och utom universitets- och högskolesys- temet. * En stiftelse för stöd till kulturvetenskaplig forskning inrättas.

Koncentrerade forskningssatsningar

Strategisk forskning

Miljöstrategisk KulturvetenSkaplig forskning forskning

Figur 3: Koncentrerade forskningssatsningar med löntagarfondsmedel.

De insatser som avses bli finansierade genom medel från löntagarfon- derna skall vara sådana som inte normalt kan komma till stånd inom ramen för mera gängse finansiering.

I varje stiftelse bör ett internationellt utbytesprogram för gästforskar- verksamhet byggas upp.

Styrelserna för respektive stiftelse förutsätts ha en betydande självstän- dighet gentemot regering och riksdag.

1.7.1 Strategisk forskning

En huvuddel av de resurser som från löntagarfonderna kan ställas till forskningens förfogande föreslås gå till en stiftelse för strategisk forsk- ning inom naturvetenskap, teknik och medicin. Ett viktigt fält för insat- serna kan vara s.k. generiska teknologier, dvs. sådana teknologier som kan bedömas ha betydelse på många olika områden. Hit hör bl.a. infor- mationsteknologin. Medicinsk forskning skall också kunna ges stöd av stiftelsen.

Stiftelsen skall inom den allmänna ram som gäller för all forskning med löntagarfondsmedel stödja insatser efter hela skalan från inomve- tenskapligt grundforskning till tillämpad forskning. Inte minst viktigt är området däremellan. Sådan riktad grundforskning kan vara av avgöran- de betydelse inte minst för den svenska industrins långsiktiga utveck- ling.

Ledningen för stiftelsen för strategisk forskning bör utgöras av företrä— dare för såväl forskarsamhälle som näringsliv. Härigenom säkerställs att den i sammanhanget aktuella forskningen får den nödvändiga förank- ringen i såväl den vetenskapliga. världen som näringslivet.

1.7.2 Miljöstrategisk forskning

Sverige har nått långt i fråga om forskning inom miljöområdet. Det gäl- ler särskilt i fråga om den yttre miljön. Ett andra användningsområde för löntagarfondsmedel är att ge denna forskning ytterligare utvecklings- möjligheter.

Miljöstrategisk forskning med löntagarfondsmedel skall ske inom ra- men för ett nätverk mellan institutioner och forskargrupper, företrädes- vis vid universitet och högskolor. Stiftelsen har att fördela tillgängliga resurser.

Det är av stor vikt att miljöforskningens resultat snabbt kan omsättas i sådana praktiska insatser som har betydelse för miljön. I likhet med vad som avses gälla för stiftelsen för den strategiska forskningen skall led- ningen för stiftelsen för miljöstrategisk forskning vara tydligt förankrad i såväl forskarsamhället som näringslivet.

Inom ramen för den här beskrivna insatsen för miljöstrategisk forsk— ning skall också stöd till forskning kring bl.a. miljövänliga transportme— del kunna ges.

1.7.3 Kulturvetenskaplig forskning

Den kulturvetenskapliga forskningens utvecklingsmöjligheter behöver förbättras. Att stärka kunskapsutvecklingen inom detta område är sär- skilt betydelsefullt i en värld som präglas av snabba tekniska, ekonomis- ka och sociala förändringar. Tillsammans ger kulturvetenskaperna de teoretiska och metodologiska förutsättningarna för att förmedla och tol- ka viktiga samhällsprocesser, nationellt och internationellt. Härigenom ger de kunskaper av oundgänglig betydelse för utvecklingen av samhäl-

let. Humaniora behövs för att ge hela samhällsutvecklingen en nödvän— dig kulturell förankring.

Det förstärkta stödet till den kulturvetenskapliga forskningen bör byg— gas upp i anslutning till Riksbankens Jubileumsfond. Det förutsätts att prövningen och fördelningsbesluten för de resurser som tillförs den hu- manistiska och samhällsvetenskapliga forskningen från löntagarfonder- na genomförs på ett sådant sätt att pluralism främjas.

1.7.4 Varaktighet och storlek

Forskningen med löntagarfondsmedel skall, som regeringen nyss fram- hållit, vara av extraordinär natur. Avvecklingen av löntagarfonderna ger Sverige en unik möjlighet att utveckla kunskaps— och forskningsområ- den till världsnivå.

De resurser från löntagarfonderna som avses gå till forskning skall ut- nyttjas över en period om ca 15 år. Uppbyggnaden sker gradvis för att säkerställa högsta möjliga kvalitet i forskningen. Forskningsprojekten bör regelbundet utvärderas med hjälp av internationell sakkunskap.

Ett avsevärt internationellt deltagande förutses inom samtliga de just nämnda forskningssektorerna. Det gäller såväl de aktiva forskarna som ledningarna för respektive stiftelse och fond.

I sammanfattning innebär regeringens förslag att uppbyggandet av forskningsområden eller forskningsenheter av internationell slagkraft genomförs genom tillskapandet av oberoende forskningsstiftelser med beskriven inriktning inom följande områden: ' Strategisk forskning, huvudsakligen inom naturvetenskap, teknik och medicin

' Miljöstrategisk forskning ' Kulturvetenskaplig forskning

1.8 Flexibilitet och förnyelse inom universiteten och högskolorna

En huvuddel av statens stöd till forskningen kanaliseras direkt och indi- rekt till universiteten och högskolorna. Att dessa fungerar väl blir där- med av stor betydelse för den svenska forskningens kvalitet, förnyelse- förmåga och konkurrenskraft.

Genom den nya högskolelag som antogs av riksdagen i december 1992 tillförsäkras universiteten och högskolorna en ökad frihet bl.a. vad gäller studieorganisation, utbildningsutbud, antagning av studenter, in- rättande av professurer, skapande av karriärvägar för lärare, institutio- nell organisation samt disposition av resurser för grundutbildning och forskning.

Med den ökade friheten följer också ett ökat ansvar. Av stor betydelse är att universiteten och högskolorna själva förmår skapa förnyelse och göra prioriteringar. Därtill krävs vilja till profilering och ett medvetet ledarskap.

Förnyelse är ofta liktydigt med uppkomsten av kreativa forsknings- miljöer, där nya idéer och tankar har förutsättning att utvecklas till ny- danande rön och upptäckter. Sådana miljöers utseenden kan skilja sig åt mellan olika forskningsområden. I vissa fall är förnyelsens förutsätt- ning ökade resurser. Oftast är emellertid en ökad flexibilitet och dyna- mik det viktigaste. Genom ökade kontakter forskare emellan, gärna över fakultetsgränserna, genom insatser för att öka andelen kvinnliga forskare, genom förbättrade möjligheter för yngre forskare samt genom prioriteringar till expanderande forskningsinriktningar kan forsknings- resurserna utnyttjas bättre.

Universiteten och högskolorna är mångkulturella institutioner. Ett vitt spektrum av verksamheter med skilda villkor ryms inom dessas ram. Samtidigt som mängden kunskap ökat har utvecklingen också in- neburit en ofrånkomlig specialisering av kunskapen.

Specialiseringen rymmer betydande risker. Det finns en risk att upp— splittringen leder till allt för små enheter med ett otillräckligt antal akti— va forskare för att uppnå en nödvändig kritisk massa. Med liten rörlig- het mellan och inom universiteten och högskolorna ökar riskerna för förstelning. '

Detta är desto mera allvarligt som nya vetenskapliga rön allt oftare sker i gränsytorna mellan olika discipliner, snarare än i respektive om- rådes mitt.

Vid vissa universitet och högskolor har en utveckling inletts bort från småinstitutioner i riktning mot större enheter med syfte att öka forsk- ningens kvalitet och öka förnyelsen. Det är välkommen och angelägen utveckling.

1.8.1 Förnyelsens förutsättningar

En utveckling i riktning mot större enheter kan förväntas bidra till en angelägen förnyelse av de vetenskapliga institutionerna. Härutöver spe- lar formerna för finansiering av universitetens och högskolornas forsk- ning en viktig roll för den vetenskapliga förnyelsen.

Den forskning som bedrivs vid universitet och högskolor finansieras, som tidigare nämnts, via olika kanaler: fakultetsanslag, anslag från de vetenskapliga råden, anslag från sektorsorgan, anslag från privata fonder och stiftelser samt ersättning för särskild uppdragsforskning från bl.a; företag, myndigheter och kommuner. Relationerna mellan de olika fi- nansieringsformerna varierar starkt mellan olika ämnen och forsknings- områden.

Fakultetsanslagens syfte är att ge universitet och högskolor möjlighet att bygga upp en tillräckligt stark vetenskaplig infrastruktur. De är en förutsättning för såväl kontinuiteten som det fria kunskapssökandet. Förfarandet vid tillsättningen av tjänster ställer samtidigt hårda kvali— tetskrav. Fakultetsmedlen medger även att universitet och högskolor kan göra egna bedömningar om vilka discipliner som bör ges särskild prioritet.

Anslagen till forskningsråden fyller den dubbla funktionen att vara dels nationella - dvs. inte bundna geografiskt till ett visst universitet el- ler en viss högskola - dels direkt och kontinuerligt kvalitetsrelaterade. Rådsanslagen har därmed en direkt rörlighetsfrämjande effekt. De ökar förändringstrycket inom universiteten och högskolorna. Deras särställ— ning jämfört med andra anslagsformer skall dock inte överdrivas. Så- lunda har kritik stundom riktats mot råden för att i realiteten konserve- ra forskningsstrukturen, om än på ett nationellt plan.

Inom ramen för fakultetsmedlen tillämpar i dag flera universitet och högskolor forskningsrådsliknande procedurer vid fördelning av anslag enskilda forskare och institutioner emellan.

Det är enligt regeringens mening angeläget att främja uppkomsten av dynamiska forskningsmiljöer för att stimulera till en ökad vetenskaplig förnyelse. Det bör ske som en kombination av bl.a. följande åtgärder:

' Sammanläggningen av mindre institutioner till .större enheter full- följs. Det ankommer på varje universitets- och högskoleledning att tillse att den frihet man fått att organisera det vetenskapliga arbetet på sätt som bäst passar varje universitet eller högskola tas till vara. ' Forskningsråden bör vid sina prövningar särskilt uppmärksamma yngre forskare. . ' Råden bör särskilt främja'forskarrörlighet. ' Råden bör främja gränsöverskridande forskning. ' Fakulteterna stimuleras att introducera rådsliknande procedurer vid fördelningen av anslag forskare och forskargrupper emellan. ' Ett system utvecklas för aktivitetsrelaterad resursfördelning på natio- nell nivå, där en del av fakultetsanslagen relateras till forsknings- och forskarutbildningsaktivitet. Systemet börjar införas under den kom- mande treårsperiodens sista år. ' Till åtgärder av detta slag bör också läggas insatser av universitet och högskolor för att rekrytera forskare från andra lärosäten respektive sti- mulans till egna doktorander att efter fullbordad utbildning söka sig till andra institutioner än den där doktorandstudierna genomförts.

En förstärkning av rådens andel av de samlade anslagen till universi- tetens och högskolornas forskning har diskuterats som ett sätt att ytterli- gare främja rörligheten. En större del av forskningsanslagen skulle däri- genom komma att prövas av andra än universiteten och högskolorna själva.

Regeringen delar bedömningen att en sådan förskjutning vore angelä- gen särskilt på vissa områden. Den eftersträvade effekten kan emellertid uppnås utan att fakultetsmedlen behöver minska. Genom den nya struktur som föreslås i propositionen om forskning med löntagarfonds- medel för de i detta sammanhang aktuella forskningsmedlen kan den nödvändiga stimulansen till förnyelse erhållas. Fakultetsanslag och an- slag från forskningsråd, sektorsorgan och de stiftelser som avses bli in- rättade med löntagarfondsmedel kommer att kunna erbjuda en stimule- rande mångfald i fråga om forskningsfinansiering.

Till förnyelsemöjligheterna hör lokaler, utrustning och de biblioteks- resurser som står till forskningens förfogande.

En väl fungerande informationsförsörjning till forskningen är en för- utsättning för att de höjda ambitionerna skall kunna uppnås. Det har framhållits i det föregående i vilken stor utsträckning svensk forskning är beroende av forskningsresultat från andra länder. Universitets- och högskolebiblioteken, tillsammans med vissa fristående institutioner som Kungl. biblioteket, spelar en viktig roll för kontakten med internatio- nella forskningsresultat. Skyldigheten att hålla bibliotek finns inskriven i högskoleförordningen.

Universitets— och högskolebi'blioteken skall i samarbete med sina hu— vudmän ställa den vetenskapliga litteraturen till forskarnas förfogande, samarbeta med varandra i detta syfte, aktivt verka inom det lokala in- formationsnätet samt ge tillgång till och vägledning i användningen av lokala, nationella och internationella nätverk och databaser. Bibliote- ken är inte i dag alltid väl rustade för sin centrala roll i universitetens och högskolornas informationsförsörjning. Universiteten och högsko- lorna måste ställa rimliga resurser till deras förfogande.

Det är väsentligt, inte minst för den kulturvetenskapliga forskningen, att arkivväsendet upprätthåller hög standard och är lättillgängligt för forskare och andra intresserade. I detta avseende finns i dag brister, framför allt när det gäller arkivering av material från mer moderna me- dier. Regeringen förordar därför vissa resursförstärkningar till Riksarki- vet. Regeringen föreslår också att Arkivet för ljud och bild (ALB) till- förs ökade resurser.

Till den nödvändiga infrastrukturen hör också system och nät för da- takommunikation. Speciellt viktigt är att kommunikationssystemen mellan de enskilda universiteten och högskolorna har tillräcklig kapaci- tet och fungerar väl. Regeringen föreslår att universitetsdatanätet SU- NET uppgraderas samt att arbetet med nästa generation stordatorer ges särskilt stöd. I den senare frågan är nordisk samverkan av stort intresse.

Universitetens och högskolornas informationsverksamhet vänder sig också utåt.

Universitet och högskolor har ett stort ansvar för forskningsinforma— tionen. Detta ansvar gäller såväl' gentemot dem som har ett direkt behov av forskningens resultat som gentemot en bredare allmänhet. Utvidgade kontakter och ett förbättrat idé— och kunskapsutbyte krävs med företag, kommuner, landsting och myndigheter. Även med muséer, arkiv och kulturinstitutioner behöver utbytet öka. 1 ett senare avsnitt presenteras även förslag som tydliggör de större universitetens och högskolornas an- svar för att tillse att forskningen ges en vid geografisk täckning. Univer- siteten kommer att tillföras ökade resurser för informationsverksamhe- ten.

Att sörja för en tillfredsställande lokalförsörjning är en del av reger- ingens ansträngningar för att ge forskningen goda utvecklingsmöjlighe- ter. Trots omfattande insatser under det senaste året är behoven på detta område omfattande till följd av eftersatta investeringar under lång tid.

I en gemensam utredning av Byggnadsstyrelsen, Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) och Svenska akademiska rektorskonferensen 1991 bedömdes investeringsbehovet i lokaler och utrustning för den högre utbildningen och forskningen uppgå till åtskilliga miljarder kro- nor.

Inom ramen för de resurser som de närmaste tre åren kan tillföras forskningen ingår medel till lokala investeringar till en storleksordning av minst två miljarder kronor. Trots den ansenliga storleken är det lik- väl inte möjligt att redan under den kommande treårsperioden sätta i gång alla de projekt som kan bedömas vara av särskild vetenskaplig be- tydelse.

Några av de projekt som nu bör komma till utförande är särskilt an- gelägna. Hit hör etableringen av ett fysikcentrum i Stockholm och ut- vecklingen av biomedicinskt centrum i Lund. En gradvis förnyelse av Karolinska Institutets lokalbestånd är likaså angelägen för att forskning- en skall kunna upprätthålla sin starka internationella position.

Ytterligare en viktig faktor för stimulans till förnyelse och ökad kvali- tet i forskningen är karriärmöjligheterna för de enskilda forskarna. Ge- nom löntagarfondssatsningen, liksom genom de nya samverkansformer— na med näringslivet, förbättras dessa möjligheter. Av betydelse är även den nya karriärväg som nu skapas inom lektorstjänstens ram.

I det här sammanhanget bör framhållas de goda möjligheter som finns för företagen att kunna bidra till forskning och utveckling med rätt till avdrag vid inkomsttaxeringen. En generell utvidgning av avdragsrätten gjordes år 1970. För avdragsrätt krävs inte mer än att företaget har ett rimligt intresse av den FoU-verksamhet som bidraget avser. I samband med 1990 års skattereform konstaterades att tillämpningen fick anses Svara mot detta syfte (jfr. prop. 1989/90:110 s. 611 f.). Samtidigt gjordes den bedömningen att med sådana generella regler fanns det inte längre behov av särskilda regler liknande dem som tidigare fanns i den s.k. forskningsförordningen (jfr. SFS 1975:127). Det kan tilläggas att företag som bedriver industriell tillverkning får ta sina allmänna investerings- fonder i anspråk för FoU-kostnader.

En utvärdering av gällande regler för företagens rätt till avdrag vid in- komsttaxeringen för forskningsändamål är nu angelägen. Syftet med ut- värderingen skall vara att ge ett underlag för förbättringar av förutsätt- ningarna för företagen att bidra till forskningens utveckling. Regeringen återkommer i denna fråga i en uppföljande forskningsproposition 1994.

Pluralism

ökad forskarrörlighet

Infrastrukturella investeringar

Flexibilitet

Prioritet av OCh Förbättrad -- ' datakommunikation . förnyelse yngre forskare

Rådslika _ _ fördelningssystem Aktwutetsrelaterad "nom fakultetem . ' resursfördelning

Figur 4: Flexibilitet och förnyelse.

För att på ett nationellt plan möjliggöra förändrade tyngdpunkter i forskningsinsatserna krävs också andra åtgärder. Ett sådant instrument utgörs av de utvärderingar som sker kontinuerligt av universitet och högskolor, liksom av forskningsråd och sektorsorgan. Utvärderingar med internationell medverkan är av yttersta betydelse för att bedöma forskningens kvalitet. Universitetskanslern har bl.a. till uppgift att göra utvärderingar och se till att dessas resultat återförs som underlag för re- gerings och riksdags bedömningar om övergripande forskningsprioriter- ingar.

Inför den proposition som kommer att avse forskning efter perioden 1993/94 — 1995/96 bör frågan om resurstilldelning och omprioriteringar mellan olika ämnesområden särskilt tas upp. Underlag för denna be- dömning kommer att utgöras bl.a. av de årliga resultatredovisningar, uppföljningar och utvärderingar som kommer att genomföras för den statligt finansierade forskningsverksamheten.

I sammanfattning innefattar regeringens förslag för att öka flexibilite- ten och förnyelsen inom universiteten och högskolorna: ' Främjande av forskarrörlighet, yngre forskare och gränsöverskridande forskning ' Rådsliknande resursfördelningsprocedurer inom fakulteterna ' Aktivitetsrelaterad nationell resursfördelning

' Insatser för att främja datakommunikation ' Lokal- och andra infrastrukturinvesteringar ' Utvärdering av rätten till avdrag för forskningsverksamhet.

1.9 Rekrytering av forskare

Regeringen har redan tidigare fastlagt målet att fördubbla examinatio- nen av doktorer till är 2000. Denna ambition har flera syften: att förnya forskningen, att stärka kvaliteten i den högre utbildningen och att förse näringslivet och andra samhällssektorer med ett ökat antal vetenskapligt utbildade medarbetare. Om Sverige skall kunna hävda sig i den interna- tionella konkurrensen måste andelen forskarutbildade i arbetskraften höjas.

Efter en tidigare nedgång är antalet disputationer i dag uppe på sam— ma nivåer som rådde vid 1970-talets början. Totalt examineras nu ca 1 100 doktorer per år. Antalet nyantagna doktorander har emellertid se- dan lång tid tillbaka varit omkring 2 400 per år. Ofta överstiger den fak- tiska tid som krävs för att uppnå doktorsexamen de normerade fyra åren. Medianåldern bland de nyexaminerade ligger i dag på över 36 år.

Totalt antal forskarexamina läsåren 1970/71-1989/90

two ___". .

1400

1200

1000 , 300 600 400 - zoo

0

70/71 72/71 74/75 76f77 78/79 8018] 82/83 84/85 86/87 88/89 89/90

Dolaorunmen ] Doldonlnd . Ueendntuunen i Kill-: SCB

Figur 5: Totalt antalet forskarexamina läsåret 1970/71-1989/90

Fördelningen av de forskarutbildade mellan olika sektorer i arbetsli— vet förändrades endast marginellt under 1970- och 80-talen. Större de— len av nytillskottet anställdes och anställs alltjämt i den offentliga sek- torn.

Samtidigt har åldersstrukturen bland de forskarutbildade i arbetskraf- ten förändrats. Gruppen under 34 år, i figuren nedan, har krympt be- tydligt mellan 1970 och 1989. Dessutom är en större andel över 50 år 1989 jämfört med 1985. 30% av de forskarutbildade är över 50 år och kommer därför att vara pensionerade inom 10 — 20 år.

10096 - ålder 80% 1 | 60% -— % . 5 60-64 I 40% _ | I 50-59 [3 35-49 20% - I 16-34 096 '=— 1970 1985 1989 år Källa: Nutek

Figur 6: De forskarutbildades ålder 1970, 1985 och 1989

Bedömningen att en fördubbling av examinationen av doktorer är an- gelägen grundar sig på bl.a. följande: ' Andelen disputerade lärare vid universiteten och de stora högskolor— na är i dag för låg. Vid universitet och högskolor ligger andelen på drygt 50%, vid de små och medelstora högskolorna på endast drygt 20%. Regeringens strävan är att i princip all akademisk utbildning skall förmedlas av lärare med doktorsexamen. ' Under de närmaste tio åren när ett stort antal av dagens professorer och andra universitets— och högskolelärare pensionsåldern. Det inne- bär ett behov av flera doktorer bara för att fylla vakanserna och upp- rätthålla dagens kvalitetsnivå inom högre utbildning och forskning. ' Utanför universiteten och högskolorna finns flertalet doktorer inom den offentliga verksamheten. Inom industrin är, med undantag för lä- kemedelsindustrin, andelen doktorer låg. I en särskild studie har In- genjörsvetenskapsakademin (IVA) framhållit betydelsen av flera tek- nologie doktorer för att möta industrins krav på kunskapsförsörjning. ' Skolan behöver flera vetenskapligt skolade lärare för att kunna hävda kvalitetskraven. Inte bara i Sverige uppmärksammas nu behovet av flera doktorer. Runt om i Europa har kraftiga förstärkningar av forskarutbildning skett under de senaste åren. Att på detta sätt investera i ökad kompetens be- döms ofta ha en avgörande betydelse för samhällsutvecklingen.

Samtidigt som antalet doktorander behöver utökas måste forskarut— bildningen förbättras och effektiviseras för att säkerställa en' rimlig dis- putationsfrekvens. Inte minst viktigt är att fler yngre studenter rekryte-

ras och att disputationsåldern sänks. Andelen kvinnor bland forskarstu- denterna och bland de nya doktorerna måste öka.

Att tillse att forskarutbildningen sker effektivt är ett sätt att hushålla med knappa resurser. Att forskarstudierna kan fullföljas i unga år är dessutom väsentligt för slagkraften i doktorernas fortsatta forskargär- ning. En lägre examinationsålder torde även öka de examinerades at- traktionskraft på arbetsmarknaden i stort.

Rekryteringen till forskarutbildningen bestäms i hög grad av hur in- tressant och attraktiv den enskilde studenten finner en ytterligare för- djupad utbildning vara. Av betydelse är en stimulerande och kreativ forskningsmiljö, liksom reella möjligheter att hinna disputera inom fyra år. Framtida karriärmöjligheter och lön spelar också stor roll.

För att den nödvändiga expansionen av forskarutbildningen skall komma till stånd krävs en rad insatser.

Det långsiktigt mest betydelsefulla är sannolikt att doktorer avlönas bättre. Situationen i dag är för åtskilliga studenter sådan att en forskar- utbildning är direkt olönsam. Det har till konsekvens att incitamenten till den extrainsats som forskarutbildningen innebär, och som samhället är i stort har behov av, för den enskilde ofta är svaga.

En angelägen förändring av lönestrukturen tar tid att genomföra. För att kompensera lönebilden kortsiktigt är det därför ofrånkomligt att ge- nomföra väsentliga förbättringar av doktorandernas studiefmansiering. Regeringen föreslår därför en väsentlig utökning av antalet doktorand- tjänster. Teknik, naturvetenskap och humaniora prioriteras. Omvand- lingen av utbildningsbidragen fullföljs samtidigt.

Forskarutbildning avses bli en integrerad del av den forskning som li- nansieras med löntagarfondsmedel. Därtill kommer de resurser som av- satts för kompetenshöjning av universitetens och högskolornas lärare samt ambitionen att industriforskningsinstituten skall engagera dokto- rander. Tillsammans innebär dessa åtgärder en mycket kraftig utökning av forskarutbildningen.

Dessutom föreslår regeringen att program för forskarutbildningi sam— verkan med näringslivet skall främjas. Härigenom tillförs företagen ve— tenskapligt skolad personal och därmed nytt vetande. Program av detta slag, som bl.a. med framgång utvecklats i Frankrike och Danmark, främjar också kontaktnäten mellan de vetenskapliga institutionerna och näringslivet.

Inom de forskningsbolag i anslutning till universitet och högskolor som nämnts ovan bör utrymme skapas för tjänster efter avlagd doktors- examen. Detsamma gäller om de forskningssatsningar som genomförs med löntagarfondsmedel.

Utöver den betydelse sådana arbetstillfällen har för universite- ten/högskolorna respektive doktoranderna kan ett tillräckligt antal såda- na tjänster dessutom förväntas ha en effektivitetsfrämjande effekt på själva forskarstudierna. Den karriärstege inom lektorstjänsterna som in- troducerats i den nya högskoleförordningen kommer sannolikt också att verka rekryteringsfrämjande.

Huvuddelen av den framtida arbetsmarknaden för doktorer kommer med stor sannolikhet att ligga i näringslivet. Det är viktigt att näringsli- vets behov görs tydligt för studenterna, för att därigenom visa på kar- riärvägar efter examen.

Regeringen förordar även att det parallellt med dagens form av fors- karutbildning introduceras alternativa utbildningsmodeller. Av speciellt intresse är s.k. forskarskolor, eller ”graduate schools” som med fram- gång har prövats i flera andra länder. Inom dessa ges forskarutbildning i en mer sammanhållen form, med ett utbud av kurser och seminarier inom brett definierade ämnesområden.

Särskilda medel bör avsättas till försöksverksamhet för detta ändamål. Olika universitets och högskolors förslag till forskarskolor och liknande bör prövas mot varandra vid tilldelningen av anslagen. Universitetet el— ler högskolan förutsätts delta rned egen finansiering av verksamheten. Särskild betydelse kommer detta stöd till forskarskolor sannolikt att få på det tekniska området.

De ca 2 000 professorerna och mer än 5 000 lektorerna och forskaras- sistenterna bör räcka till för att handleda det ökande doktorandantalet. För att uppnå rimliga studietider är det av vikt att forskarhandledning— en sköts omsorgsfullt. Denna är en lika viktig uppgift för universitetens och högskolornas lärare som den egna forskningen.

Regeringen avser dessutom att senare lägga fram förslag om aktivitets- relaterade fakultetsanslag för introduktion under den kommande treårs- periodens sista år. En sådan anslagskonstruktion premierar goda hand— ledarinsatser.

Även om faktorer och insatser av det slag som regeringen här har be- skrivit är väsentliga för nyrekryteringen till forskningen kommer denna inte att vara tillräckligt attraktiv utan att det allmänna kunskapsklimatet stimuleras. Nyfikenheten och utbildningsglädjen spelar stor roll för forskningens framtid.

Nyfikenheten grundläggs i unga år. Eleverna måste stimuleras redan i tidiga årskurser i skolan att tänka nytt och annorlunda. På högre stadier och i gymnasiet bör kontakter med vetenskapligt skolade lärare vara en naturlig del i skolarbetet. Härtill krävs lektorer och andra lärare med gedigen bildning och bredd i sitt eget kunnande.

Sammanfattningsvis bör forskarrekryteringen enligt regeringens upp- fattning kunna stärkas på följande sätt: ' Flera doktorandtjänster, med särskild tonvikt på de tekniska, naturve- tenskapliga och humanistiska fakulteterna ' Forskarutbildning integreras i forskning som finansieras med lönta- garfondsmedel ' Forskarutbildning som ett normalt inslag i industriforskningsinstitu- ten

' Forskarutbildning i samverkan med industrin ' Försöksverksamhet med forskarskolor ' Omvandling av utbildningsbidragen för doktorander till tjänster

' Aktivitetsrelaterade' fakultetsanslag som stimulerar till förbättrade handledarinsatser och en ökad disputationsfrekvens ' Karriärmöjligheter efter doktorsexamen

1.10 Internationell samverkan

Forskning och utvecklingsarbete av hög klass har alltid en internatio- nell karaktär. Inom varje forskningsområde finns ett vittförgrenat nät av kontakter som ger möjlighet till tät informationsväxling. Dessa kontakt- nät har byggts upp genom internationella vetenskapliga organisationer eller spontant och direkt mellan forskare, institutioner och de veten- skapliga akademierna. Sådan internationell samverkan, oavsett om det gäller internationella konferenser, utbyte av gästforskare eller personli- ga kontakter enskilda forskare emellan, är oundgänglig och kommer att allt framgent vara av yttersta betydelse för svensk forskning och högre utbildning.

Sverige är mer beroende av utvecklade internationella forskarkontak- ter än många andra större och resursstarkare länder. Den svenska in- dustrins internationella inriktning understryker detta ytterligare. Inten- siva kontakter krävs inte bara inom Europa och EG—samarbetet utan även med USA, Japan och resten av världen.

Utbytet är nödvändigt dels för att vi skall kunna tillgodogöra oss re- sultat frambringade i andra länder, dels, och minst lika viktigt, för att kvaliteten i svensk forskning och utvecklingsarbete skall kunna upprätt- hållas. Internationell konkurrens och granskning, t.ex. i tidskrifter med referee-system, garanterar kvaliteten i den nationella forskningen.

En viktig egenskap hos forskare är därmed förmågan till internatio- nell kommunikation. Utvecklingen pä transport- och kommunikations- områdena har bidragit till ett alltmer omfattande utbyte av information och forskningsresultat. Gradvis upprättas datanät och andra infrastruk- turella hjälpmedel för snabb kontakt med internationella databaser och andra resurser.

På många områden är det inte möjligt att få tillgång till den senaste utvecklingen utan att delta i konkret samarbete på projekt— eller pro- gramnivå. Detta gäller särskilt områden där den vetenskapliga eller tek- niska utvecklingen är snabb. Således främjas i Sverige, liksom i andra länder, internationellt forskningssamarbete av olika slag.

Inom i första hand naturvetenskap och teknik finns det ytterligare skäl till att den internationella samverkan ökar. Fortsatta framsteg inom flera områden kräver tillgång till dyrbar utrustning av en storlek som inget enskilt land har råd till. Den allmänna utvecklingen skapar också gemensamma problem som måste lösas i internationellt samverkande forskning. På allt fler områden krävs dessutom internationell standardi— sering och lagstiftning. För att lägga grunden för sådan lagstiftning ford- ras att man tar fram det underlag som behövs genom gemensam utred- ning och forskning.

Prop. 1992/931170

Många samarbetsprogram inom forskning och utveckling har-startats med det uttryckliga motivet att de i ett längre perspektiv skall leda till etablering av industriell samverkan. Inte sällan har de därför till stor del finansierats av sektorsorganen. Under 1960— och 70—talen talades det om att möta den amerikanska utmaningen. Nu gäller det främst att i eu- ropeisk samverkan klara den japanska konkurrensen.

Det viktigaste exemplet för svensk del på forskningssamverkan med mellanstatliga överenskommelser som bas är EG:s ramprogram. Det finns emellertid även andra viktiga samarbetsområden.

I många fall rör det sig om grundforskning, exempelvis inom elemen- tarpartikelfysik, eller riktad grundforskning, som inom rymd- och fu- sionsforskningen. I andra fall gäller det i'nfrastrukturella program, så- som etablering av datanät för universiteten "eller program för främjande av forskares internationella rörlighet.

De volymmässigt största enskilda samarbetsprogram som Sverige del- tar i är de som byggts upp kring stora forskningsanläggningar, exempel- vis partikelfysikforskningen inom CERN, fusionsprogrammet JET samt det europeiska rymdsamarbetet inom ESA.

Trots EG:s forskningsprograms aktualitet finns det skäl att också un- derstryka den betydelse Sveriges forskningssamarbete med USA och med länderna i Ostasien, särskilt Japan, har för det ömsesidiga kun- skaputbytet. Även i förhållande till Ryssland finns inom främst naturve- tenskap och teknik en väsentlig potential för samarbete.

Därtill kommer också det viktiga samarbete som sker direkt via forsk- ningsråden och mellan akadennierna inom exempelvis de nationella forskningsrådens gemensamma organ European Science Foundation och Academia Europaea, som är en europeisk sammanslutning av ve— tenskapsmän.

Universitet & Högskolor

/! i x_ x ./ '. / / i t / ; Ir ».. xx / '. 'x. ' , | __ .. . &

&

Utländska Internationella

organisationer universitet

Figur 7: Internationell växelverkan.

Det nordiska samarbetet inom högre utbildning och forskning har en lång tradition. Även med beaktande av att Sverige är det största nordis- ka landet har svenska forskare en mycket framträdande roll i det nor- diska forskningssamarbetet. Inte minst gäller detta inom den medicins- ka forskningen.

Den geografiska och kulturella närheten gör nordiskt samarbete na- turligt och ömsesidigt berikande. Även i perspektiv av de vidare samar— betsmöjligheter i Europa som nu öppnar sig kommer de nordiska kon- takterna och det nordiska samarbetet att vara betydelsefullt.

För att främja forskningen i Norden finns ett avtalsreglerat samarbete, som finansieras av Nordiska ministerrådet. Kvantitativt är detta blyg- samt sett i relation till de samlade forskningsinsatserna i Norden. Det motsvarar endast någon procent av vad som avsätts för forskningsinsat- ser i de nordiska länderna. Genom insatser för dels särskilda prioritera- de forskningsområden, dels stöd till nordisk rörlighet och gemensamt resursutnyttjande får dock de gemensamt finansierade nordiska insatser- na strategisk betydelse för forskningen i hela Norden.

En viktig del av de nordiska insatserna gäller åtgärder för att stödja rörlighet inom Norden och gemensamt utnyttjande av forsknings- och forskarutbildningsresurser. Insatser av detta slag är koncentrerade till

Nordiska forskarutbildningsakademin (NorFA). NorFA stödjer framför Prop. 1992/93:170 allt gemensamma nordiska forskarutbildningsinsatser, men finansierar också olika typer av nordiska nätverk, kortare och längre stipendier och gästforskarverksamhet.

Nordisk industrifond har till syfte att stödja ett effektivt utnyttjande av nordiska resurser för teknologi och industriell utveckling.

Vid sidan av ministerrådssystemet finns ett relativt omfattande nor- diskt forskningssamarbete i forskningsrådens regi. Samarbetet finansie- ras av de berörda forskningsråden.

Regeringen bedömer att behoven av internationell samverkan inom forskningen kommer att öka fortlöpande. Det talar för att den andel av de svenska forskningssatsningarna som avsätts till internationellt samar- bete också bör tillåtas öka. Det bör dock ske så att inte behoven av na- tionell forskning eftersätts.

Regeringen föreslår en utvidgning av den internationella forsknings- samverkan på flera plan.

Forskningssamarbetet med EG kommer att förstärkas genom EES—av- talet. Genom detta får Sverige tillgång till alla EG:s program. Det är emellertid av vikt att denna vidgade forskningssamverkan på EG-nivå kompletteras med samverkan med först och främst USA och Japan, men också bilateralt med enskilda EG-länder. Särskilt samarbetet med amerikanska forskningsinstitutioner är avgörande på åtskilliga av de forskningsområden där Sverige i dag har särskilda förutsättningar.

För att möjliggöra en förstärkning av det bilaterala forskningssamar- betet bör en utökning av antalet forskar— och resestipendier ske. I Euro- pa framstår vidgade forskarrelationer med Tyskland och Frankrike som särskilt angelägna.

Den europeiska dimensionen måste dessutom ges särskilt utrymme i den svenska juridiska forskningen som förberedelse för Sveriges inträde i EG. Det gäller såväl forskning om EG-rätten som forskning inom all- män rättslära avseende europeiska rättstraditioner.

Som komplement till det internationella forskarutbytet är det enligt regeringens uppfattning också av värde om fastare och mera stadigva- rande relationer kan upprättas mellan svenska universitet och högsko- lor och världsledande universitet och forskningsinstitutioner i andra länder. Det bör ske genom särskilda samarbetsavtal som initieras av universitet och högskolor och som gäller fasta etableringar i Sverige. Så— dana relationer skulle dessutom kunna verka befruktande på den aka- demiska grundutbildningen.

Sveriges forskningssamarbete med Central— och Östeuropa är angelä- get i flera hänseenden. De snabba förändringarna i vår närhet ställer dessutom speciella krav på kunskapsuppbyggnad inom vissa angelägna områden.

För att förstärka forskningen i Sverige om Central- och Östeuropa fö- reslår regeringen att koncentrerad insats för detta syfte görs vid Univer- sitetet i Uppsala. Avsikten är .att forskare från olika discipliner skall kunna ges ökade möjligheter till samarbete.

-'J1 |” J

Dessutom föreslår regeringen att en uppbyggnad av säkerhetspolitisk forskning sker inom ramen för Utrikespolitiska Institutet i Stockholm. För att bistå forskare i Östeuropa har regeringen tidigare anslagit re- surser för stöd åt forskare med inriktning på fysik. Vidare har resurser avsatts för bilateralt samarbete med Central- och Östeuropa. Sverige har dessutom givit stöd för en utvärdering av den estniska forskningen. Regeringen anser det betydelsefullt att även i fortsättningen stödja forskare i Central- och Östeuropa. Inte minst investeringar i infrastruk- turen kan bidra till att skapa sådana förutsättningar att forskning kan bedrivas på hög nivå till gagn för de nya central- och östeuropeiska de- mokratiernas utveckling. Det är av stor betydelse att stödet ges i sådan form att vetenskapliga kvalitetskrav upprätthålls. . I sammanfattning innebär regeringens förslag för stärkt internationell växelverkan: ' Stöd till internationellt samarbete på såväl bilateral som multilateral basis ' Fler forskar- och resestipendier ' Förstärkt juridisk EG—forskning ' Långsiktigt organiserat samarbete mellan svenska och utländska uni- versitet ' Stöd till forskning om Central- och Östeuropa respektive säkerhetspo- litisk forskning

1.11 Vissa särskilda frågor

1.11.l Forskningsrådsorganisationens utveckling

Forskningsråden har en särskild betydelse för att upprätthålla kvaliteten i forskningen. Det granskningsförfarande råden tillämpar säkerställer en allsidig kvalitativ bedömning. Genom att råden är nationella kan de också göra mer övergripande prioriteringar mellan olika forskningsin- riktningar.

Regeringen har tidigare understrukit att råden, utöver sin normala uppgift, också särskilt bör främja forskarrörlighet och yngre forskares utveckling. På så sätt kan återväxt och flexibilitet i hela forskningssyste- met stimuleras.

Det är samtidigt viktigt att påpeka att råden själva kontinuerligt bör utveckla sin verksamhet. Exempelvis torde ett ökat internationellt in- slag i rådens kvalitetsbedömningar verka kvalitetsfrämjande. Dessutom bör möjligheten att göra prioriteringar också mellan mer övergripande forskningsområden utnyttjas. Historiskt framkomna fördelningstal mel- lan olika discipliner får inte tas för givna. Viktigt är att också en mer gränsöverskridande forskning mellan de traditionella fakultetsgränserna ges ökat stöd. Nya forskningsområden bör prioriteras.

Utöver de uppgifter forskningsråden i dag har bör dessa också får an- svaret för de s.k. nationella anläggningarna.

I fråga om de teknikvetenskapliga (TFR), socialvetenskapliga (SFR) och skogs- och jordbruksvetenskapliga (SJFR) forskningsråden har riksdagen uttalat att regeringen bör pröva dessa råds departementstillhö- righet. Regeringen vill i denna fråga anföra följande.

De tre forskningsråd som i dag hör till Utbildningsdepartementets verksamhetsområde stödjer alla inomvetenskapligt genererad forskning. I fråga om TFR, SFR och SJFR gäller det förhållandet att TFR i grun- den stödjer inomvetenskapligt genererad forskning och att SFR och SJFR stödjer såväl grundforskning som mer tillämpad forskning inom sina respektive sektorers ansvarsområden. När det gäller TFR kan des- sutom påpekas att rådet brutits ut ur STU/NUTEK med det klart uttala- de syftet att stödja grundforskning.

Regeringen finner det för sin del naturligt att TFR överflyttas till Utbildningsdepartementet. En sådan förflyttning renodlar departe- mentsansvaret för den inomvetenskapliga forskningen.

SFR och SJFR är huvudsakligen inriktade på den sociala sektorns re- spektive skogs- och jordbrukets behov och hör naturligen hemma un- der Socialdepartementets respektive Jordbruksdepartementets verksam- hetsområden.

Under det senaste året har ledamöter också från andra länder utsetts att ingå i forskningsrådens styrelser. Det är en arbetsmetod som bör vi- dareutvecklas. Utländska ledamöter tillför rådens arbete ny erfarenhet och skapar också fruktbärande relationer mellan råden och utländska forskningsinstitutioner.

1.11.2 Forskning för särskilda synen '

Forskning för särskilda syften — eller sektorsforskning - bedrivs och fi- nansieras i många olika former. Departement och myndigheter har re- gelmässigt medel till sitt förfogande för forskning och utvecklingsverk- samhet. Denna forskning utförs oftast vid universiteten och högskolor- na, men också vid institut och, i vissa fall, inom myndigheterna själva.

De medel som avsätts för forskning för särskilda syften fördelas av ett hundratal organ med varierande sammansättning och fördelningsruti- ner. Dock svarar de fem största sektorsforskningsorganen - Arbetsmiljö— fonden, Byggforskningrådet, NUTEK, Statens naturvårdsverk och Transportforskningsberedningen — för betydligt mer än hälften av dessa medel. Inom flera områden samarbetar forskningsråden med sektorsor- ganen. .

Den forskning som genom NUTEK:s försorg syftar till att främja in- dustriell utveckling har en betydande omfattning. Den har tidigare kort- fattat beskrivits.

Regeringen vill understryka att statens huvudansvar i detta samman— hang är att tillse att en intellektuell infrastruktur i form av grundutbild- ning och grundläggande forskning finns tillgänglig för företagen. I fråga

om tillämpad forskning och utvecklingsarbete måste ett betydande an— Prop. 1992/93:170 svar åvila företagen själva.

Forskning för särskilda syften och den inomvetenskapligt genererade forskningen har delvis olika uppgifter. Sektorsforskningsmedlen syftar primärt till att försörja olika samhällssektorer med specifik kunskap och beslutsunderlag. _

Det ligger i sakens natur att forskningen inom olika samhällsområden i hög grad måste utformas utifrån varje områdes speciella förutsättning- ar. På de flesta samhällsområden finns således ett allmänt behov av att genom forskning kunna tolka förhållanden och utvecklingsdrag i sam- hället. Inom andra sektorer, exempelvis inom kommunikationssektorn, har staten därutöver ett direkt utvecklingsansvar som producent av mångfasetterade tjänster och förvaltare av kapitalintensiva och tekniskt komplicerade anläggningar. Detta ställer särskilda krav på planerings— och kunskapsunderlag i form av riktade forsknings- och utvecklingsin- satser.

Kvalitetskraven är samtidigt grundläggande för all forskning. Forsk- ning som inte håller hög kvalitet saknar värde.

Det statliga stödet till forskning för särskilda syften måste följas upp och utvärderas med hänsyn till både kvalitet och betydelse för de syften som avses.

Bedömning av kvaliteten i den inomvetenskapligt genererade forsk- ningen sker vid den löpande medelstilldelningen, vid tjänstetillsättning— ar, disputationer osv. Dessutom innebär den internationella förmedling- en av forskningsresultat genom publicering och forskarutbyte en kvali- tetsgaranti i sig. Mer övergripande utvärderingar utförs framför allt av forskningsråden genom s.k. peer—reviews, dvs. grundliga genomgångar och bedömningar av internationella forskargrupper. Sådana utvärder- ingar utförs ibland även på initiativ av de myndigheter som har ansvar för forskning.

När det gäller forskning för särskilda syften ställs dessutom krav på användbarhet och nytta. De statliga organ som förmedlar stöd till sådan forskning bör löpande utvärdera såväl kvaliteten som betydelsen.

I vissa fall är frågan om forskningsresultatens betydelse relativt lätt att avgöra genom att mätbara mål för forskningsinsatserna kan sättas upp. Oftast kan användbarheten och'nyttan inte avgöras direkt, utan först ef- ter bedömningar där forskningsresultaten relateras till andra insatser inom respektive samhällssektor. Inom industriinriktad FoU—verksam- het utgör industrins finansiella medverkan ett tydligt tecken på forsk- ningens betydelse.

En förutsättning för att de myndigheter som ansvarar för finansiering av forskning för särskilda syften skall kunna redogöra för effekterna av sina insatser är att de utarbetar metoder för att följa upp och utvärdera de insatser som görs. Väsentliga förbättringar kan göras i dessa avseen- den.

Resultatbeskrivningarna bör omfatta dels sedvanliga kvalitativa mått, dels bedömningar av resultatens innehåll Och värde. De kvalitativa måt-

'.)1 'Jl

ten kan avse t.ex. antalet doktorsexamina som kommit till stånd med hjälp av de medel som satsats eller antalet publikationer inom ett visst område som tillkommit som ett resultat av forskningsprojekten.

1.11.3 Forskning vid mindre och medelstora högskolor

Forskning bedrivs i dag i varierande utsträckning vid Sveriges samtliga universitet och högskolor. Ansvaret för forskarutbildning vilar på uni- versitet och högskolor till vilka fakulteter är knutna.

Forskningen vid de mindre och medelstora högskolorna finansieras dels genom ett statligt anslag till forskningsstödjande åtgärder, dels ge- nom forskningsråd, sektorsforskningsorgan och uppdrag från näringsliv, myndigheter, kommuner och landsting. Forskare vid mindre och me- delstora högskolor har dessutom möjlighet att erhålla del i fakultets- medlen.

Utgångspunkten för dagens forskningsorganisation är medvetenheten om att ett litet land som Sverige inte kan splittra sina forskningsresur- ser. Förutsättningarna för internationellt slagkraftig forskning blir bätt- re om resurserna hålls samman.

Med forskningens betydelse som förnyande och utvecklande kraft i samhället är det naturligt att frågan om forskningsresursernas geografis— ka tillgänglighet ofta står i fokus för regionala utvecklingssträvanden.

Behovet av att skapa starka miljöer för forskning och forskarutbild- ning kan komma i ett motsatsförhållande till krav på nära tillgång till resurser för forskning och forskarutbildning.

I riksdagens beslut 1992 om ny högskolelag underströks fakulteternas regionala ansvar. Regeringen föreslår, som just nämnts, att anslaget för forskningsstödjande åtgärder vid mindre och medelstora högskolor för- stärks. Allteftersom dessa högskolor utvecklas, gynnas framför allt när- områdena. Det är emellertid viktigt att betona universitetens och de sto- ra tekniska och medicinska högskolornas speciella ansvar att göra sina resurser för forskning och undervisning nationellt tillgängliga.

Sveriges viktigaste forskningsresurser har samlats till de stora universi- teten och högskolorna. Det utgår från ett nationellt intresse i ett inter- nationellt perspektiv. Lokaliseringen av forskningsresurserna är med ett par undantag historiskt betingad. Det innebär att dessa läroanstalter har ett stort ansvar för att genom forskningsinformation och kontaktverk- samhet bereda näringsliv, komrnuner och andra, vars utveckling kan främjas därigenom, tillgång till sina kunskapsresurser.

Samtidigt som frontlinjeforskningen kräver koncentration kräver en decentraliserad akademisk utbildning också goda kontakter till aktuell forskning. Lärarna måste för att kunna förmedla en kvalitativt god un- dervisning vara väl förtrogna med aktuella forskningsrön.

Detta dilemma måste forskningspolitiken kunna hantera. Den linje regeringen förordar ser ut på följande sätt.

Ansvaret för forskarutbildning bör även framgent vara förbehållet universitet och de högskolor till vilka fakulteter är knutna. Som hittills . bör forskarutbildning kunna bedrivas vid mindre eller medelstora hög-

skolor med anknytning till fakultet. En ökad forskarrekrytering från dessa högskoleenheter är önskvärd.

Universitet och högskolor med fasta forskningsresurser har ett ansvar för alla disputerade lärare inom sitt område. Detta ansvar måste tas på allvar. Ansvaret bör manifesteras genom att en viss del av de rörliga fa- kultetsmedlen reserveras för lärare vid de mindre och medelstora hög- skolorna.

Medlen, som bör baseras på antalet disputerade lärare vid de mindre och medelstora högskolorna, bör liksom hittills fördelas efter prövning i de fakultetsnämnder som har ett ansvar för att god forskning bedrivs inom hela deras respektive verksamhetsområde. Finns vid ett visst för- delningstillfälle inte kvalificerade sökande bör medlen fonderas eller användas inom den avsedda högskolan för lärares forskarutbildning.

Utöver de resureser för forskning som därigenom säkerställes för lä- rarna vid de mindre och medelstora högskolorna bör vissa ytterligare förstärkningar ske.

Regeringen bedömer att det finns goda utvecklingsmöjligheter för de mindre och medelstora högskolorna efter två huvudlinjer.

De större högskolorna - Karlstad, Växjö, Örebro och Sunds- vall/Härnösand/Östersund - har alla i varierande form och utsträckning engagerat sig i uppbyggnaden av ett relativt fast strukturerat samarbete kring främst forskarutbildning med universitet eller högskola med fast organisation för forskning. Dessa högskolor har nyligen blivit föremål för en bedömning av sina kvalitativa förutsättningar att meddela magis- terexamen. De bör prioriteras vid en förstärkning av medlen för forsk- ningsstödjande åtgärder.

Förslag har utformats om en s.k. sydostfakultet med samarbete mellan högskolorna i Växjö, Kalmar, Karlskrona/Ronneby och Lunds universi- tet. Högskolorna i Karlstad, Borås, Trollhättan/Uddevalla samt universi- tetet i Göteborg har träffat överenskommelser om samarbete inom ra- men för högskolerådet för regional forskningssamverkan i Västsverige.

Enligt regeringens uppfattning är det angeläget att denna form av nät- verk förstärkes. Härigenom skapas samband mellan de nya högskolorna och de starka forskningsmiljöerna i landet, vilket säkerställer en god kvalitet i forskningsverksamheten, samtidigt som de mindre och medel- stora högskolornas rekryteringspotential för forskarutbildningen tas i anspråk och deras möjligheter att rekrytera vetenskapligt kvalificerade lärare förbättras.

Dessa modeller för samarbete i nätverk skulle kunna anpassas till för- utsättningar som gäller även vid andra högskolor. Regeringen anser där- för att särskilda resurser bör avsättas till regeringens förfogande för stöd och utveckling av väl strukturerat, långsiktigt samarbete inom forskar- utbildningen mellan mindre och medelstora högskolor och ett eller fle- ra universitet och högskolor med fast organisation för forskning. Med- len skall disponeras för verksamhet vid de mindre eller medelstora hög- skolorna av organisatoriska strukturer som bildas genom nätverkssam- arbetet.

'JI xl

Den andra utvecklingslinjen som förefaller lovande är att bygga vida- re på de profiler som vuxit fram vid vissa högskolor som en följd av ett samarbete mellan högskolan och ett eller flera företag eller organisatio- ner med kvalificerad vetenskaplig verksamhet. Vid t.ex. högskolorna i Karlskrona/Ronneby och Halmstad har en sådan utveckling ägt rum.

I proposition 1992/93:00 har chefen för Utbildningsdepartementet framlagt vissa förslag rörande förändringar i utbildningsutbudet vid någ- ra av de mindre och medelstora högskolorna som syftar till att stärka dessas möjligheter att spela en viktig roll för främst näringslivets utveck- ling. Om en sådan förstärkning kombineras med ett långsiktigt forsk- ningssamarbete med t.ex. en grupp företag eller annan organisation med egen vetenskaplig kompetens bör en samlad, mera slagkraftig miljö kunna skapas.

Regeringen anser av det skälet att särskilda medel bör ställas till förfo- gande som respektive högskolans andel i finansieringen av ett sådant samarbete.

Den inriktning på förstärkningen av resurserna för forskning vid de mindre och medelstora högskolorna som här redovisas aktualiserar frå- gan om i vilka former dessa resurser skall ställas till förfogande. Reger- ingen anser det självklart att det för högskolornas vidkommande är vik- tigt att medelstilldelningen baseras på en bedömning av kvaliteerna i den föreslagna verksamheten. En sådan bedömning förutsätter tillgång till bred vetenskaplig och i det senare fallet även industriell kompetens.

En särskild beredning bör därför upprättas, med ledamöter utsedda på förslag av forskningsråden och NUTEK, med uppgift att framlägga förslag till regeringen hur de anvisade resurserna slutligen skall förde- las.

1.11.4 Jämställdhet i forskningsvärlden

Alltför få kvinnor deltar i dag i forskning och forskarutbildning. Det är ett jämställdhetsproblem, men också ett kvalitetsproblem. Värdefull förmåga går förlorad för forskningen genom den könsmässiga snedre- kryteringen.

Under 1980—talet har kvinno— och jämställdhetsforskningen bidragit till ökade kunskaper om kvinnors villkor i arbetsliv och samhälle och om den bristande jämställdhet som ännu råder mellan kvinnor och män. Denna forskning kommer också i framtiden att spela en viktig roll i kunskapsutvecklingen.

Av särskild betydelse för att främja jämställdheten är rekryteringen till forskarassistenttjänsterna, eftersom dessa utgör den huvudsakliga re- kryteringsbasen för lektorat och professurer. Trots att kvinnornas andel bland de nyexaminerade doktorerna har stigit från 23 till 29% sedan 1987 har deras andel bland :forskarassistenterna förblivit oförändrade 22-23%.

Inom Utbildningsdepartementet arbetar en särskild grupp med jäm- ställdhetsfrågor inom högre utbildning och forskning. Gruppen har av- lämnat vissa förslag med sikte på forskningspropositionen. Forsknings-

'Jl DC

rådsnämnden (FRN) har haft i uppdrag att utreda frågan hur kvinno- forskning med inriktning på naturvetenskap och teknik bör stödjas.

På basis av det material som redovisats anser regeringen att följande tiopunktsprogram nu bör genomföras för att öka kvinnoandelen i forsk- ning och forskarutbildning:- * Rådet för grundutbildning tilldelas 5 miljoner kronor årligen under treårsperioden för insatser i syfte att främja jämställdheten i den grundläggande högskoleutbildningen under budgetåren 1993/94- 1995/96. Insatserna bör primärt vara inriktade på studenterna. Inom anslaget för vissa särskilda utgifter för forskningsändamål av— sätts 7,75 miljoner kronor årligen under treårsperioden för att främ— ja jämställdheten vid universitet och högskolor under budgetåren 1993/94—1995/96. Högskoleenheterna uppmanas att komma in med program till Utbildningsdepartementet som underlag för fördelning— en. Universitet och högskolor är enligt jämställdhetslagen skyldiga att upprätta årliga planer med konkreta åtgärder. Det föreslagna belop- pet är avsett som ett extra Stimulansbidrag till högskoleenheterna i detta arbete. Särskilt angeläget är det att främja åtgärder som leder till en ökad andel kvinnor i lärarkåren, inte minst bland forskar- assistenterna. FRst projektmedel för kvinno- och jämställdhetsforskning för- dubblas. Detta ger bl.a. utrymme för ökat stöd till verksamhet på områdena teknik och naturvetenskap. Förstärkningen sker genom omprioriteringar inom FRN:s anslag." Anslaget för Högskolan i Luleå ökas med 1 miljoner kronor för forskning/forskarutbildning inom området kvinnor och teknik. Hög- skolan erbjuder en god miljö för gränsöverskridande forskning på detta område. En gästprofessur i kvinnoforskning med inriktning på naturveten- skap inrättas vid FRN för en femårsperiod. Professuren bör finansie- ras genom omprioriteringar inom FRN:s anslag. Ett nationellt jämställdhetspris om 250 000 kronor införs och tillde- las en institution eller fakultet som gjort betydelsefulla insatser för jämställdheten. Priset kan t.ex. utgå till den institution/fakultet som uppvisar störst ökning av den kvinnliga examinationsfrekvensen inom forskarutbildningen eller till den fakultet som uppvisar största ökningen av andelen kvinnliga lärare. Omvandlingen av utbildningsbidrag till doktorandtjänster påskyn- das. Doktorandtjänster har betydelse för jämställdheten, eftersom in- nehavarna av dessa tjänster har rätt till alla sociala förmåner, inklu- sive föräldraledighet. Vissa riktlinjer ges för den närmare fördelningen av studiestödsre— surserna i syfte att prioritera kvinnliga doktorander på några områ- den. Inom ramen för anslagen till medicinsk respektive samhällsve- tenskaplig fakultet bör sålunda en viss del av studiestödsmedlen av- sättas till vård- och undervisningsområdena. Vidare skall särskilda

stimulansinsatser göras för kvinnliga doktorander vid teknisk fakul- tet inom ramen för forskarutbildningsprogram i samverkan med näringslivet.

* En samlad utvärdering skall. göras av de projekt som bedrivits på se- nare år inom universitet och högskolor med sikte på ökad jämställd- het. . * För att samla erfarenheter, synpunkter och idéer skall chefen för Utbildningsdepartementet under 1993 arrangera ett seminarium med kvinnliga professorer och andra kvinnor engagerade i veten- skapligt arbete. Utöver detta tiopunktsprogram kommer jämställdhetsaspekten att be- aktas i det pågående arbetet med förändringar avseende anslagssystemet för forskning och forskarutbildning. Det kan t.ex. innebära att positiva förändringar med avseende på underrepresenterat kön, både när det gäl- ler lärarkåren och bland dem som avlägger examina, görs till ett av kri- terierna för tilldelning av resurser till forskning och forskarutbildning.

1.11.S Frågor rörande hälsa, sjukvård och omsorg

En fortsatt framgångsrik utveckling av folkhälsan i Sverige är till stor del beroende av ett väl avvägt samspel mellan olika aktörer inom grundläggande och tillämpad forskning, hälso- och sjukvård, socialvård, miljövård och högre utbildning. Dessutom behövs ett utvecklat system för kvalitetssäkring inom sjukvården.

För den långsiktiga, fria inomvetenskapligt genererade forskningen svarar främst fakultetsorganisationen vid landets universitet och högsko- lor i samverkan med de nationella forskningsråden. Viktiga organ i sammanhanget är vidare olika institut och sektorsorgan med ansvar för speciella områden såsom miljömedicin, psykosocial miljömedicin, soci- alvetenskap, arbetsmiljö och folkhälsa. Omvårdnadsforskningen får ock— så ökande betydelse. För att dessa områden skall fortsätta att utvecklas krävs att de har en stark ställning i universitetsvärlden.

På samma gång som denna mångfald av aktörer inom vårdområdet kan stimulera utvecklingen och skapa nya möjligheter för att lösa stora folkhälsoproblem finns en risk att spridningen av forskningsresurserna kan leda till ojämn forskningskvalitet, dålig samordning, ett otillräckligt utbyte av forskningsresultat och ett suboptimalt resursutnyttjande.

Regeringen har en viktig uppgift i att kontinuerligt låta utvärdera verksamheterna och utifrån resultaten härav ompröva resursinsatserna. En koncentration måste eftersträvas för att uppfylla kraven på kreativa forskningsmiljöer med en kritisk massa av kompletterande, gränsöver- skridande kompetens och vetenskaplig utrustning. I detta sammanhang bör alternativa former för organisatorisk anknytning av forskningsinsti- tut till den befintliga universitetsorganisationen prövas i syfte att uppnå ett effektivare utnyttjande av insatta resurser.

Vad gäller den kliniska medicinska forskningen intar universitetssjuk- husen en nyckelställning. Här fullgörs såväl sjukvård som högkvalifice- rad forskning och undervisning.. Inom hälso— och sjukvården införs nu

Pr0p. 1992/93:170

nya ekonomiska styrsystem som kan komma att påverka universitets— sjukhusens arbetsvillkor.

Sveriges möjligheter att framgent följa med i och bidra till den inter- nationella och nationella utvecklingen inom hälso— och sjukvården samt i fråga om läkemedelsutvecklingen måste värnas. Mot denna bak— grund kommer regeringen noga att följa effekterna av de nya styrsyste- men inom hälso- och sjukvården på forsknings- och utbildningsverk- samheten vid universitetssjukhusen.

1.12 Forskning för välfärd

Ett mål för regeringens politik är att vård, omsorg och andra tjänster in- om offentlig sektor bättre skall anpassas till människornas behov och önskningar. Genom en ökad valfrihet inom bl.a. hälso- och sjukvården skall man själv kunna bestämma vem man vill få vård av. På samma sätt ges ökade valmöjligheter inom skolan och barnomsorgen.

En annan del av förnyelsen är-ett ökat inslag av privata entreprenö- rer, vilket leder till ökad konkurrens inom den offentligt finansierade tjänsteproduktionen. I allt högre grad deltar även folkrörelser, förening- ar, kooperativ och enskilda - som ibland kallas den idéella sektorn — i förnyelsen. Dessutom sker inom flera områden en privatisering av såväl finansiering som produktion.

Den strukturella obalansen i Sveriges ekonomi medför att den offent- liga sektorns åtaganden och verksamhet måste förändras och utvecklas. De offentliga transfereringssystemen spelar en central roll i det svenska samhället. En omfattande genomgång och prövning av bl.a. de offentli— ga trygghetssystemen har initierats. I kommunerna och landstingen på- går motsvarande omprövning av olika verksamheter. En ständig anpass— ning av offentlig sektors verksamhet och administration krävs till tjäns- ternas ändrade karaktär och de möjligheter som den snabba tekniska ut- vecklingen ger.

Förnyelsen av den offentliga sektorn påverkar direkt eller indirekt den politiska demokratin, de administrativa styrsystemen och välfärden. En viktig utgångspunkt för förnyelsearbetet är den s.k. subsidiaritets— principen, vilken innebär att beslut skall fattas på lägsta möjliga effekti- va nivå. Den fortsatta förnyelsen måste stödjas av en forsknings— och ut- vecklingsverksamhet. Det gäller såväl inom ramen för olika discipliner inom universitet och högskolor som inom ramen för framför allt of- fentliga verksamheter.

Viktiga forskningsområden gäller den offentliga verksamhetens faktis- ka innehåll och praktiska konsekvenser för medborgarna. Vetenskapligt grundat stöd behövs— också såväl för organisationsutvecklingen som myndigheternas egen utvärdering av givna tjänster. Vidare finns ett be- tydande behov av forskningsbaserad kunskap såväl om de faktorer som ligger bakom tendenserna vad gäller sjukfrånvaro och förtidspensione- ring som om de offentliga pensionssystemen och deras samband med övriga försäkringssektorer, sparande och arbetskraftsutbud. Ett annat

centralt område för forskning gäller gränszonen mellan offentlig, privat och ideell verksamhet.

Olika grupper i samhället lever under mycket skiftande förhållanden. Kunskapen om många utsatta gruppers villkor är bristfällig, delvis på grund av att verkligheten är svår att beskriva, förstå och följa över tiden. En väsentlig del av problemen är direkta eller indirekta effekter av missbruksproblem eller handikapp av olika slag. Barn— och familjeper- spektivet är här viktigt. '

Behovet av forskningsbaserad kunskap är, och kommer att vara, stort inom hela detta område. När det gäller delar av forskningen, framför allt om missbruksrelaterade frågor, finns det särskilda integritets— och metodproblem som måste lösas, bl.a. eftersom individer behöver kunna följas under en följd av år.

De offentliga socialförsäkringarna är rättighetsstyrda genom ett omfat- tande och komplext regelverk. Regeltillämpningen är långt decentralise- rad, vilket pekar på ett behov av tillämpad juridisk forskning. Satsning- en på en mer aktiv rehabilitering innebär att en rad nya åtgärder och instrument ställs till försäkringskassornas och andra rehabiliteringsan— svarigas förfogande, vilket skapar intressanta forskningsuppgifter för ut- värderings— och implementationsforskning. Forskningsbehoven är ange- lägna och kräver gränsöverskridande ansatser.

God hälso- och sjukvård, en positiv utveckling inom folkhälsoområ- det, förbättrade villkor för äldre och för personer med funktionshinder, goda uppväxtvillkor för barn samt goda bostäder och boendemiljöer är några av grundstenarna i det svenska samhället.

Hälso— och sjukvården befinner sig i ständig utveckling. Drivande i denna utveckling är den medicinska forskningen där nya metoder ut- vecklas för att diagnosticera och bota eller lindra olika former av ohäl- sa. Inom folkhälsoområdet sker ett omfattande forsknings- och utveck- lingarbete. Handikappforskningen och forskningen om äldre är bety- delsefull.

Samtidigt finns det stora kunskapsluckor att fylla. Parallellt med sam- hällsutvecklingen i stort uppstår också nya problemområden som krä- ver nya kunskaper. Trots att hälsoutvecklingen varit positiv finns det stora skillnader i sjuklighet och dödlighet mellan olika sociala grupper och mellan olika delar av landet. Också mellan infödda svenskar och invandrare finns det betydande skillnader.

Det finns också ett behov av att utveckla metoder för utvärdering av preventiva satsningar. Regeringen anser att folkhälsoforskning skall vara ett prioriterat område den kommande perioden. För att nå största möj- liga effekt av de insatta resurserna är det angeläget att de olika insatser- na samordnas också med Folkhälsoinstitutets forsknings- och utveck— lingsstödjande verksamhet. Den långsiktiga ambitionen att utvidga och utveckla den högre folkhälsoutbildningen bör fortsätta.

Delar av folkhälsoforskningen är fortfarande under snabb utveckling och betydande satsningar görs på folkhälsoforskning i vissa länder. Det är angeläget att internationella erfarenheter tas till vara i det svenska ar-

betet och att arbetet fortlöpande följs upp och utvärderas, framför allt med avseende på dess vetenskapliga kvalitet och betydelse för folkhäl- sans utveckling. ,

Vetenskapligt grundad kunskap behövs om hur de offentliga stödsys- temen påverkar funktionshindrades levnadsförhållanden. Samhällseko- nomiska studier av stöd, service etc. till personer med funktionshinder saknas. På motsvarande sätt behövs kunskap och metodutveckling om arbetslivets tillgänglighet för människor med funktionshinder. Det är angeläget att forskningen om handikapp stärks. Särskilt angelägna forsk- ningsområden är arbetslivet och dess tillgänglighet för människor med funktionshinder, habilitering för barn och ungdomar med svåra funk- tionshinder, tillgänglighet och utformning av bostäder och närmiljöer samt samhällsekonomiSka analyser av stöd, service etc. till funktions- hindrade.

Olika nätverk och centrumbildningar har skapat nya möjligheter för en positiv utveckling av interdisciplinär handikappforskning. Det gäller både i kontakterna mellan forskare och över fakultets— och discipling- ränser samt i kontakterna mellan forskningen och dess användare. Centrumbildningarna har också en viktig funktion att fylla när det gäl- ler den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden och som rekryteringsbas för forskare.

Prioriterade områden inom forskningen om äldre är forskning som rör omsorg och omvårdnad om äldre samt området äldre och ekono- min. Utvärderingsforskning är likaså viktig. Dessa områden bör även fortsatt ha hög prioritet. Det är särskilt angeläget att finna en vetenskap- lig grund inom utvärderingsområdet kvalitets- och effektivitetsmätning— ar samt om äldre och ekonomin i ljuset av de omfattande samhälls- och systemförändringar som pågår.

Konsumentfrågor, speciellt frågor om hushållsekonomi, har särskild betydelse för de enskilda människorna i tider av ekonomisk kris och stora samhällsförändringar. Den europeiska integrationen medför ett behov av forskning som bl.a. belyser genomslagskraften av olika rättsregler och analyserar behovet av kompletterande eller förändrade 'konsumentpolitiska åtgärder. Regeringen anser att det är angeläget att forskningen på konsumentområdet kan utvecklas.

Ungdomsforskningen har kommit att uppmärksammas allt mer i Sve- rige under senare år. Ett starkare internationellt intresse är en av orsa- kerna till detta. Enligt regeringens bedömning har forskning om ungdo- mars villkor stor betydelse både ur ett nationellt och ett internationellt perspektiv. En förstärkning inom detta område föreslås därför.

Sverige har en kvalificerad arbetsmiljöforskning som bör kunna tas till vara i ett europeiskt perspektiv och ligga till grund för svenska insat- ser i det internationella normeringsarbetet kring arbetsmiljön. Här kan den yrkesmedicinska och toxikologiska forskningen särskilt framhållas. En del av förklaringen till detta är att den bygger på på svenska styrke- områden inom grundforskningen.

Risker i den fysiska arbetsmiljön kvarstår trots betydande insatser så- väl från företagens som från statens sida. Samtidigt som hälsorisker i ar- betsmiljön identifieras och elimineras medför samhällets utveckling att nya viktiga frågeställningar aktualiseras. Exempel på sådana relativt nya frågor är arbetsmiljöproblemen kring elektromagnetiska tält och identi- fieringen av de psykiska och sociala frågornas betydelse för arbetsmil- jön.

Inte minst den höga förändringstakten i samhället kommer att ställa krav på forskningen och utvecklingen inom arbetslivsområdet också i framtiden. Det arbete som bedrivs inom arbetslivsområdet måste kopp- las till de förändringar som :sker i omgivande offentliga system, inte minst de som rör sj uk- och arbetsskadeförsäkringarna.

I Sverige är andelen kvinnor i den yrkesarbetande befolkningen hög. Under de senaste åren har också kvinnors arbetsmiljö kommit i fokus. Detta kommer även i framtiden att vara ett viktigt område. Invandrar- kvinnornas häISOproblem och utslagning från arbetsmarknaden är ett särskilt problemområde av vikt.

Tidigare erfarenheter visar att nedgångar i konjunkturen och syssel- sättningsnivån medför risker för en försämrad arbetsmiljö. En viktig uppgift för forskningen under de närmaste åren är att studera särskilt utsatta yrkesgruppers arbetsvillkor.

Till rättsstatens grundläggande uppgifter hör att upprätthålla lag och ordning. Att minska brottsligheten är en avgörande fråga för männi- skors trygghet i samhället och ett huvudmål för kriminalpolitiken. Ut- formningen av den framtida kriminalpolitiken måste grundas på goda kunskaper. Regeringen föreslår en förstärkning av den kriminologiska och kriminalpolitiska forskningen.

1.13 Forskning för en bättre miljö

För att skapa en bättre miljö ställs stora krav på kreativitet, aktivitet och samarbete mellan företrädare för industri, myndigheter, universitet och högskolor. En av de viktigaste förutsättningarna för att förstå och finna lösningar på dagens och framtidens miljöproblem kommer att vara till- gång till och tillämpning av kunskap, kompetens och forskningsresultat. Forskningens uppgift är att peka på lösningar, men också att ge en rätt- visande verklighetsbild.

Miljöforskningen har hittills. till stor del varit inriktad på att studera effekterna av miljöstörande aktiviteter, snarare än att precisera gränser- na för olika typer av resursutnyttjande och finna goda lösningar. Effekt- studierna behöver nu kompletteras med en ny, mer resultatorienterad forskning, för att få fram praktiskt tillämpbara kunskaper.

I samband med FN:s konferens om miljö och utveckling (Unced) har Sverige ställt sig bakom den s.k. Riodeklarationen för miljö— och ut- veckling. Sverige har också antagit handlingsprogrammet Agenda 21 för att uppnå målet om en hållbar utveckling och undertecknat konventio- nerna om biologisk mångfald och klimatförändringar. Enligt regering-

ens mening är Sveriges uppslutning bakom Rio—besluten politiskt och moraliskt förpliktigande, vilket bl.a. innebär att Sverige förbundit sig att också fortsättningsvis ge miljörelaterad forskning hög prioritet.

Att uppnå balans mellan förvaltningen av naturresurserna och män— niskans försörjning med livsförnödenheter är, och bör vara, gemensam— ma angelägenheter för många olika vetenskapliga discipliner.

Jordbruksforskningen behöver utvecklas i en riktning som gör det möjligt att snabbt närma oss ett mer uthålligt samhälle. Forskningen bör mot denna bakgrund inriktas på att klargöra de grundläggande sam— banden mellan produktivitet och de biologiska systemens uthållighet. De ekologiska sambanden och ett utvecklat miljötänkande måste bli centrala frågor inom jordbruksforskningen. Det framtida jordbruket bör präglas av mångfald i brukningens former och syften.

Brukningsformerna i det svenska skogsbruket behöver anpassas så långt som möjligt till vår kunskap om naturtillståndet och till Skogseko— systemens processer. Den ekologiska forskningen behöver, i högre ut— sträckning än i dag, tillämpas på skogsbrukets produktionssystem. Fors— karna inom ekologi och skogsbruk måste samarbeta för att finna lös— ningar som möjliggör en bevarad biologisk mångfald samtidigt med en hög virkesavkastning i en av våra viktigaste näringar.

Stora framtida investeringar i system för kretsloppsanpassad avfalls- hantering, dvs. återvinning, destruktion och vattenrening kan förutses. Forskningsinsatser krävs för att öka användningen av förnybara resurser och för att främja användningen av resurssnål tillverkningsteknik.

Forskning om förebyggande miljövård måste prioriteras. Samhällsve- tenskaplig forskning kommer att behövas för att uppmärksamma och bedöma olika slags utvecklingstendenser som kan påverka miljöförhål- landena i Sverige. De bakomliggande drivkrafterna till ekologiskt ohåll- bara samhällssystem måste analyseras.

Forskning om den byggda miljön har betydelse för utvecklingen av en god livsmiljö. Det förebyggande miljöarbetet måste baseras på kunskap om samhällsbyggande och samspel mellan stad och land. Samhällspla- neringen och -byggandet måste på ett aktivt sätt kopplas till miljö- och hälsofrågor. Detta kräver forskningsinsatser, men också ansträngningar för att omsätta forskningsresultaten i praktiken.

Vidare krävs kraftfulla satsningar på teknikutveckling inom viktiga områden som energi, transporter och andra kommunikationer för att öka förutsättningarna för att utveckla och kommersialisera helt nya, icke förorenande och resurssnåla tekniska lösningar.

Regeringen vill intensifiera insatserna mot buller i samhället. Forsk- ning kring utveckling av tystare redskap och maskiner, liksom forsk- ning kring skydd mot existerande buller, är angelägen.

För att kunna lösa olika miljöproblem krävs inte bara satsning på rätt områden utan också val av rätt arbetsmetoder i form av tvärsektoriella strategier. Som exempel kan nämnas försurningen som dels kräver stu- dier om kritiska belastningar och återhämtningsförlopp, dels konkreta

ON 'Jl

åtgärder i form av kalkning och minskade utsläpp av försurande äm- nen. Detta berör flera sektorer.

Miljöforskningen är interdisciplinär till sin karaktär. Universiteten och högskolorna bör underlätta gränsöverskridande forskning genom att skapa centra eller nätverk.. Anslagsgivare bör stimulera gränsöver- skridande forskning vid medelstilldelning och genom att initiera pro- gramforskning där sådant samarbete ges företräde.

Regeringen föreslår därför satsningar innefattande såväl teknik som ekonomi och beteendevetenskap. Satsningarna måste bygga på ett sam- arbete mellan forskarvärlden, näringslivet och kommunerna så att ny- vunna kunskaper snabbt kommer till användning.

Även forskarutbildning inom miljörelaterade ämnen behövs för att möta ett ökande behov av kvalificerad personal inom miljöområdet hos såväl näringsliv som myndigheter.

Ett sätt att främja långsiktigheten i miljöforskningen är att inrätta forskartjänster. Prioriteringen av forskartjänsterna bör göras utifrån miljöforskningens kvalitet och betydelse samt på basis av en utvärdering av befintliga forskartjänster finansierade av Statens naturvårdsverk.

Naturvårdsverkets forskning:;nämnd genomför översiktliga utvärde- ringar av dessa forskartjänster med avseende på deras betydelse för ve- tenskaplig kompetensuppbyggnad och användning i miljöarbete.

De områden som bör vara aktuella för inrättande av nya forskartjäns- ter skall karaktäriseras av långsiktighet och hög vetenskaplig kvalitet. Viktiga krav är också att forskningen kan bidra dels med upptäckt och dimensionering av miljöproblem, dels med ekonomiska/samhälls- vetenskapliga/tekniska åtgärder för att lösa miljöproblem och medverka till en hållbar utveckling. Inrättande av forskargrupper för att åstad- komma en stimulerande miljö och en starkare forskningsbas bör också prövas.

Mot denna bakgrund prioriteras tjänster inom följande områden: eko- logi och genetik för biologisk. mångfald, bärkraftigt naturresursbruk, riskvärdering/miljömedicin, klimatförändring, miljöanpassad teknikut- veckling, samhällsvetenskap, kustnära marinekologi atmosfärskemi och akvatisk kemi.

Naturvårdsverket bör inom ramen för sitt forskningsanslag bidra till att bilda sådana forskartjänster.

1.14 Forskning för näringslivets utveckling

En hög teknologisk nivå är en förutsättning för Sveriges ekonomiska ut- veckling. Näringslivets utveckling präglas alltmer av en ökad internatio- nalisering. Företagens internationella rörlighet förstärks. I ökad ut- sträckning förlägger näringslivet sin forsknings- och utvecklingsverk- samhet i utlandet.

Variationerna mellan branscherna är dock stora. läkemedels-, elekt- ro- och transportmedelsindustrin har Sverige som sin huvudsakliga bas för forskning och utveckling, medan de specialiserade maskinföretagen

ofta har förlagt hälften av sin forskning utomlands. Denna utveckling bottnar både i det faktum att ekonomin internationaliseras och i att ett alltmer komplext kunskapsbehov kräver forskningssamverkan över gränserna. Det blir därför allt viktigare att Sverige kan erbjuda en kon- kurrenskraftig forskningsmiljö.

En stark forskningsmiljö är en förutsättning för vår ekonomiska till- växt. Detta är en utgångspunkt för regeringens politik för den tekniska forskningen.

En stor del av Sveriges strukturella förnyelse under det närmaste de- cenniet måste ske genom tillväxt av forsknings— och kunskapsintensiv industri. Kunskap är på väg att bli den viktigaste produktionsfaktorn.

Näringslivet bär huvudansvaret för den tekniska förnyelsen av pro- duktionsapparaten och produkterna. Den övervägande delen av forsk- ningsinsatserna finansieras av och utförs följaktligen i företagen. Staten har emellertid en viktig uppgift att skapa gynnsamma generella förut— sättningar för näringslivet genom att bidra till en konkurrenskraftig miljö för forskning och utveckling. Generellt verkande insatser från sta- tens sida innebär bl.a. en betoning av grundläggande forskning och en utveckling av basteknologier för breda tillämpningar.

En ändamålsenlig infrastruktur är av avgörande betydelse för att ökad tillväxt skall kunna nås. Staten har ett övergripande ansvar för infra- strukturen. I denna inkluderas de nationella systemen för kunskapsupp- byggnad och forskning. En central uppgift är att organisera forskningS- systemet på ett sådant sätt att resultatet i största möjliga utsträckning också kan stödja den industriella utvecklingen. Det är vidare angeläget att näringslivets kompetens att ta emot och utnyttja forskningsbaserad kunskap är tillräckligt hög för att offentliga forskningsinvesteringar skall få effekt.

Insatser behövs för att stimulera forskning och utveckling av särskild betydelse för näringslivets utveckling. Närmare kontakter mellan forsk- ningen vid universitet och högskolor och företagens teknologiutveck- ling ökar industrins förnyelseförmåga och överlevnadskraft. Existerande samverkansformer behöver utvecklas och effektiviseras. Nya samver- kansformer bör införas för att öka mångfald och effektivitet. Ett väsent- ligt utökat utbyte av forskare mellan universitet och högskolor samt nä- ringslivet bör eftersträvas. Antalet forskarutbildade behöver ökas betyd- ligt, särskilt inom områden som är av betydelse för näringSIivets kon- kurrenskraft.

Regeringen lägger nu fram förslag som syftar till att förnya och effek- tivisera den tekniska forskningen. Detta sker genom resurstillskott, omprioriteringar och vissa organisatoriska förändringar. Härvid främjas tillväxt och förnyelse av det svenska näringslivet.

Regeringens förslag innebär i korthet. . En satsning sker på forskning och utveckling kring nya basteknolo- gier. De prioriterade områdena är informationsteknologi, materialtek— nik, bioteknik och teknik för komplexa system.

' Insatser för forskning och utveckling inom områden där Sverige har särskilt goda förutsättningar för tekniska genombrott har hög priori- tet. Det är samtidigt områden som kan bedömas vara starkt teknikdri- vande och därmed av väsentlig betydelse för näringslivet. Prioriterade områden är biomedicinsk teknik, produktionsteknik, processteknik, transportteknik och miljöteknik. ' Program för kompletterande insatser inom fordonsteknik, flygteknik och träråvaruteknik upprättas. Dessa program omfattar insatser även under Utbildningsdepartementets huvudtitel. I fråga om flygteknik görs dessutom insatser inom Försvarsdepartementets huvudtitel och i fråga om träråvara inom Jordbruksdepartementets huvudtitel. ' Utökade resurser avsätts för dleltagande i 15st forskningsprogram. Fö- retag får ökade möjligheter att erhålla stöd för deltagande i EUREKA—projekt. ' Ett nytt program för konkurrensforskning påbörjas. ' Insatser görs inom för industrin långsiktigt intressanta områden som rymdforskning och geovetenskaplig forskning. ' Byggforskningen omorganiseras och effektiviseras. ' Strukturförändringar bör genomföras inom industriforskningssyste- met. En översyn påbörjas i syfte att anpassa verksamhetens inriktning till de övergripande prioriteringar som anges för den tekniska forsk- ningen och utvecklingen och för att skapa större samband och rörlig- het mellan de olika forskningsmiljöerna, inte minst universiteten och högskolorna. ' Insatser genomförs som syftar till att underlätta små och medelstora företags deltagande i forsknings— och utbildningsaktiviteter. Företagens utveckling är också beroende av ett väl fungerande arbets- liv. Inom arbetslivsforskningen behandlas frågor om organisation, sys- tem och teknik såväl inom universitet och högskolor som vid särskilda

forskningsinstitut.

Vårt land har möjligheter att ligga långt framme vad gäller att forma tekniksystem och organisation till att ge hög effektivitet i ett väl funge- rande samspel. Detta kunnande borde kunna omsättas i export av pro— dukter, system och tjänster på en internationell marknad.

Några aspekter som är viktiga för näringslivets utveckling och kon- kurrenskraft på både kort och lång sikt belyses i den del av arbetslivs- forskningen som tar sin utgångspunkt i den enskilda människans behov av ett riskfritt och utvecklande arbete med möjlighet för henne att an— vända och vidareutveckla sin kompetens.

Det är i stor utsträckning fråga om att organisera arbetet på ett riktigt sätt. Många utvecklingsprojekt och försöksverksamheter, bland annat med stöd från Arbetsmiljöfonden och Arbetslivsfonden, ger exempel på att organisationsförändringar för en bättre arbetsmiljö i vid mening ock- så Ieder till en mer effektivt bedriven verksamhet.

Teknikfrågorna är av särskilt intresse i arbetslivsforskningen. Många studier visar att avancerad teknik inte räcker i sig. Betydelsefullt är ock- så hur den används, hur den anpassas till människan och hur samspelet

mellan teknik och organisation utformas. Dessa aspekter blir viktigare eftersom tekniken alltmer införs som hela system, ofta baserade på avancerad informationsteknologi, och inte i form av enskilda kompo- nenter.

De komplexa systemen aktualiserar också säkerhetsfrågorna. Dessa berör inte bara risker för människan utan också för den yttre miljön och är vidare kopplade till säkerhet och kvalitet i produktionen.

Näringslivet får ett allt större innehåll av tjänsteproduktion, i renodla- de tjänsteföretag eller integrerat i industriföretag. Tjänstefrågorna har i ökande grad uppmärksammats inom arbetslivsforskningen. Även inom tjänsteområdet finns ett viktigt samspel mellan människans utvecklings- möjligheter, arbetsorganisationens utformning och effektiviteten i arbe- tet.

1.15 Forskning för transporter och kommunikation

Regeringens förslag på kommunikationsområdet innebär en kraftigför- stärkning av den övergripande forskningen och en ändrad resurs— och ansvarsfördelning mellan forskningsfinansierande och forskningsutfö- rande myndigheter inom Kommunikationsdepartementets verksamhets- område. Avsikten är att skapa ett bättre forskningsbaserat underlag för utvecklingen inom kommunikationsområdet och att förbättra forsk- ningens kvalitet bl.a. genom en friare användning av resurserna.

En viktig utgångspunkt för forskningspolitiken inom kommunika- tionssektorn är de mål för trafik- och telepolitiken som har fastställts av riksdagen.

Det övergripande målet för trafikpolitiken är att erbjuda medborgar- na och näringslivet i landets olika delar en tillfredsställande, säker och miljövänlig trafikförsörjning till lägsta möjliga samhällsekonomiska kostnader. Telepolitikens mål är att ge hushåll, företag och myndigheter tillgång till ett telesystem som bidrar till ett effektivt resursutnyttjande i samhället som helhet. En god grundläggande postservice skall ges till så- väl stora som små kunder i hela landet. Kraven på ett vctenskapsbascrat underlag för kommunikationspolitiken skärps, både med anledning av förändringar i omvärlden och till följd av de övergripande ambitioner- na för samhällsutvecklingen. Viktiga faktorer som påverkar behovet av övergripande forskning är bl.a.:

' kraven på utbyggnad och modernisering av infrastrukturen som en viktig faktor för att åstadkomma ökad tillväxt och produktivitet, ' miljö- och naturresursproblemens ökande tyngd vid avvägningar som gäller transportsystemets utformning, ' affärsverkens förändrade förutsättningar, ' förändringar i Sveriges relationer med omvärlden, ' den snabba utvecklingen inom tele— och informationsteknologiområ- det, ' trafikolyckorna som utgör ett betydande hälsoproblem,

0 Sveriges geografiska läge och landets närings— och ortsstruktur som medför stora kommunikationsbehov. Regeringen föreslår mot denna bakgrund att anslagsramen för över- gripande forsknings-, utvecklings- och demonstrationsverksamhet inom kommunikationsområdet höjs kraftigt. Statens övergripande ansvar för kommunikationsforskning måste skil- jas från det ansvar som staten kan ha som producent och förvaltare av trafikanläggningar och som ägare av företag med verksamhet inom kommunikationssektorn. Affärsverkens FoU och den FoU som betingas av förvaltningsmyndigheternas behov av egenutveckling bör därför i fortsättningen inte räknas in i statens övergripande ansvar för kommu- nikationsforskningen. Sektorsforskningen på kommunikationsområdet bör avse alla former av kommunikationer. Sektorsforskningen inom transport-, post— och telekommunikationsområdet bör därför samordnas. För att effektivisera forskningen, skapa bättre överblick och underlät- ta samordningen bör en klarare rollfördelning eftersträvas inom den övergripande kommunikationsforskningen. Beställar-, utförar- och an- vändarrollerna bör så långt möjligt renodlas. Utvärderingen av forsk- ningens vetenskapliga kvalitet och betydelse bör förbättras. Regeringen föreslår att Transportforskningsberedningen (TFB) skall stärkas och utvecklas som beställare av övergripande kommunikations- forskning och att myndigheterna skall ges bättre förutsättningar att leva upp till sin samordningsroll. Banverket och Vägverket skall ha ansvaret för samhällsmotiverad tillämpad forskning inom sina respektive verk- samhetsområden. Ansvaret för all övrig övergripande kommunikations- forskning samlas till TFB. Beredningen ges vidare ett mer entydigt an— svar för att dokumentera och sprida information om forskning. Som ett led i denna omstrukturering av forskningsorganisationen fö- reslår regeringen att en betydande del av anslagen till Statens väg— och trafikinstitut (VTI) för s.k. egen FoU förs över till TFB. Härigenom ska- pas förutsättningar för en friare användning av resurserna för övergri- pande kommunikationsforskning. Regeringens förslag innebär att TFB även därutöver tillförs betydande resurser. Regeringen föreslår också vissa förändringar när det gäller TFst organisation och arbetssätt. Regeringen anser att VTI har en viktig uppgift att fylla i svensk trans- portforskning. VTI bör dock i största möjliga utsträckning renodlas till ett institut för tillämpad transportforskning. VTI:s ansvar för att utarbe- ta prognoser för tratikutvecklingen samt planeringsmodeller och sam- hällsekonomiska bedömningar rörande utvecklingen av transportsyste- met bör därför enligt regeringens mening överföras till en särskild dele- gation.

1.16 Forskning för försvarets utveckling

Liksom i de flesta större västländer svarar i Sverige försvarssektorn för en relativt stor andel av forskningen och utvecklingen av försvarsmate-

riel vid systemsammanhållande industrier. Eftersom staten utgör enda inhemska kund och dessutom noga reglerar exportmöjligheterna har det varit naturligt att staten och inte industrin svarat för investeringsme- del och risktagande när det gäller utveckling av nya produkter. Inom de flesta andra samhällssektorer svarar industrin själv för sina utvecklings- projekt och får sina kostnader täckta genom ett högre pris på produk- ten.

Ytterligare ett motiv för försvarssektorns satsningar står att finna i den krigshistoriska erfarenheten att förmågan att tillgodogöra sig ny teknik och att tekniskt utnyttja den ofta har varit av avgörande betydelse. För att försvaret skall bli effektivt är det nödvändigt att det ligger på tekno- logisk framkant.

De satsningar som gjorts har bl.a. medfört att det svenska försvaret inom flertalet områden kunnat försörjas med materiel som utvecklats och tillverkats vid svensk industri och som håller god internationell standard kvalitets- och funktionsmässigt. Det gäller t.ex. högteknologis- ka och kvalificerade system såsom stridsflygplan, ubåtar, spanings- och stridsledningssystem samt robotar.

Grunden för att detta kunnat genomföras utgörs av ett väl utvecklat samarbete mellan beställare, forskningsorgan och industri. Försvarssek- torn har själv svarat för dimensionering och inriktning av försvarsforsk- ningen och för att ta tillvara dess resultat och utnyttja de kunskaper som den ger.

Erfarenheterna är således goda av det nära samarbetet mellan forsk- ning och industri inom försvarssektorn. Samarbetet har givetvis också gynnats av statens starka ställning som beställare. Regeringen föreslår nu vissa förändringar i fråga om forskning och teknikutveckling inom totalförsvaret i syfte att ge ökat ansvar åt de centrala myndigheterna inom totalförsvarets militära och civila delar. Det är väsentligt att den materiella förnyelse på kvantitetens bekostnad, som nu inletts, genom- förs på ett effektivt sätt. Det är likaså viktigt att en kunskapsbas skapas för en fortgående prövning i det nya säkerhetspolitiska läget av försva- rets roller, uppgifter, inriktning och utrustning. Det är också väsentligt att det inom försvarsforskningens ram bedrivs forskning och utveck- lingsarbete som syftar till att minska samhällets sårbarhet i händelse av internationella konflikter. Det innefattar forskning för att stärka total- försvarets civila del.

Under senare år har de tekniska lösningar som används i försvarstill- lämpningar kommit att bli gemensamma eller liknande vad som an- vänds civilt. Det gäller t.ex. elektronik, informationsteknik, materialtek- nik och flygteknik. Inom industrin tar sig detta uttryck i att ett visst fö- retag kan utnyttja sin tekniska bas för både militära och civila produk- ter. Det är mot denna bakgrund angeläget att försvarssektorn utökar si- na kontakter med civil forskning och utveckling så att ett ömsesidigt kunskapsutbyte stimuleras. För att främja en sådan utveckling föreslår regeringen att ett nationellt program för flygteknisk forskning tillskapas, gemensamt för militära och civila tillämpningar, under förutsättning att

industrin är villig att medverka i lika stor utsträckning. Vidare föreslår regeringen att ett nytt anslag för strategisk försvarsforskning inrättas med syfte att i samverkan mellan universitet och högskolor och för- svarssektorn bedriva forskning inom områden som kan få stor betydelse för totalförsvaret. Anslaget bör disponeras av en nämnd under regering- en (Försvarsdepartementet).

De förändringar av försvarsforskningen som regeringen föreslår i före- liggande proposition är betydelsefulla. Det är viktigt att en utveckling och anpassning av forskningen ständigt sker. Regeringen avser, i syfte att erhålla bästa möjliga resultat av insatta medel, att i den uppföljande forskningsproposition som planeras till 1994 återkomma till frågan om hur verksamheter utanför försvaret skall kunna dra ökad nytta av den forskning som finansieras inom försvarets ram.

1.17 Forskning om kultur

Kunskap om kultur är en grund för ett vitalt kulturliv och ett livskraf- tigt kulturarv. Därför är forskning viktigt för kulturpolitken. Kultur- områdets myndigheter och instititutioner har ansvar för att fånga upp den kunskap om vår kultur som är resultatet av fri forskning vid uni- versitet och högskolor. De skall se till att denna kunskap förs in i verk- samheten och får prägla dess värderingar och inriktning.

Regeringen har vid utformningen av forskningSpolitiken fäst stort av- seende vid att det finns ett väl fungerande samspel mellan den inomve- tenskapliga genererade satsningen och den riktade kunskapsförsörjning som kulturområdets myndigheter har ansvar för. Det är i detta sam- manhang betydelsefullt att den kulturvetenskapliga forskningen ges för- stärkta resurser.

Regeringen föreslår att de sektorsansvariga kulturmyndigheternas möjligheter att uppträda som kvalificerade beställare av den forskning som behövs för att utveckla verksamheterna stärks. Anslaget för forsknings— och utvecklingsverksamhet inom kulturområdet föreslås därför uppräknat med 3,3 miljoner kronor, innebärande ökade resurser till Riksantikvarieämbetet, Riksarkivet och Statens kulturråd. Museer- nas ansvarsroll i forskningen bör preciseras i en särskild utredning.

Grundforskning om massmedier finns inom den vanliga forsknings- strukturen dvs. universitet, högskolor och forskningsråd. Såväl me- diebranscherna som offentliga myndigheter har emellertid behov av att kunna fungera bättre som kvalificerade beställare av forskning om massmedier. Regeringen föreslår därför att en översyn görs av formerna för en massmedieforskning som baseras på mediesektorns behov.

Forskningen om internationell migration och etniska relationer har under senare år bedrivits i en ökande omfattning. Från att främst ha va- rit inriktad på efterkrigstidens invandring till Sverige och invandrarnas integration i det svenska samhället har den internationella migrationen, dess orsaker och konsekvenser samt etniska konflikter ägnats allt större intresse.

Kunskapsbehovet inom det invandrar- och migrationspolitiska områ- det kommer framgent att vara stort. Det ökade invandringstrycket på Västeuropa, ställer t.ex. krav på kunskaper om hur denna invandring kan mötas och på vilket sätt flykting/migrations— och biståndspolitiska åtgärder kan användas för att undanröja orsakerna till påtvingad migra- tion. Vidare behövs kunskaper om invandrarnas integration i det svens- ka samhället och om hur denna kan förbättras liksom om de etniska re- lationerna. '

Inom kvinno— och jämställdhetsforskningen har nya frågeställningar, teorier och metoder utvecklats. Kvinnors speciella livsvillkor i.samhäl- let har lyfts fram. Benämningen kvinnoforskning har uppstått genom att det i huvudsak varit kvinnor och kvinnors kunskaper som bidragit till utvecklingen av nya forskningsperspektiv. Regeringen anser att stor uppmärksamhet bör ägnas åt denna forskning.

1.18 Fortsatta åtgärder

De resursförstärkningar och strukturella förändringar som presenteras i denna proposition och i propositionen om forskning med löntagar— fondsmedel (prop. 1992/93:171) innebär en väsentlig stimulans till för- nyelse och ökad kvalitet inom det svenska forskningssystemet. Det är viktigt att dessa förslag följs upp med insatser som ligger i linje med den nu presenterade forskningspolitiken.

Vissa förslag kommer att presenteras i en uppföljande proposition om svensk forsknings fortsatta utveckling som regeringen avser att lägga fram nästa år. Vissa andra förslag kommer att beredas med sikte på näs- ta forskningsproposition om tre år. .

Regeringen föreslår i nu föreliggande proposition en fortsatt satsning på fysikforskning, bl.a. i form av ett fysikcentrum i Stockholm. NFR har samtidigt genomfört en utvärdering av all fysikforskning i landet.

I anslutning till detta har frågan väckts om det inte vore rimligt att profilera de olika institutionerna hårdare. Regeringen avser att engagera berörda instanser för att ytterligare belysa denna fråga med sikte på en redovisning i den uppföljande forskningspropositionen 1994.

Försvarsforskningen genomgår för närvarande en omfattande och bety- delsefull omstrukturering. Som regeringen på annan plats i denna pro- position framhållit är de förändringar av försvarsforskningen som nu föreslås betydelsefulla. Det är viktigt att en utveckling och anpassning av forskningen ständigt sker. Regeringen avser, i syfte att erhålla bästa möjliga resultat av insatta medel, att i den uppföljande forskningspropo— sition återkomma till frågan om hur verksamheter utanför försvaret skall kunna dra ökad nytta av den forskning som finansieras inom för- svarets ram.

En utvärdering av SAREC bör genomföras. Den senaste utvärderingen av u—landsforskningen genomfördes för relativt lång tid sedan, varför det är naturligt att nu genomföra en ny studie. Utvärderingen bör avse den u-landsforskning som bedrivs i Sverige samt sådan forskning som

bedrivs under väsentlig medverkan av svenska vetenskapliga institutio— ner eller forskare. Det är regeringens förhoppning att resultatet skall kunna redovisas i den nyss nämnda uppföljningspropositionen.

En annan betydelsefull fråga gäller sektorsorganens sammansättning. Det har stort värde att offentliga myndigheter genom stöd till forsk- ning söker få viktiga aspekter av sina respektive verksamhetsfält veten- skapligt belysta. Ifrågasättas kan emellertid om alla sektorsforskningsor- gan är så sammansatta och fungerar på ett sådant sätt att bästa kvalitet i forskningen alltid främjas.

Även om sektorsforskningen ofta betecknas som ”uppdragsforskning” handlar den i praktiken ofta om ett möte mellan inomvetenskapliga och sektorsorienterade kunskapsintressen. Kvalitetsfrågor, jämte frågor om forskningens betydelse för sektorn, år väsentliga för den typ av forskning som sektorsorganen finansierar.

Dessa frågor har fått olika lösningar. Regeringen vill gärna framhålla de socialvetenskapliga och skogs- och jordbruksvetenskapliga forsk- ningsområdens sammansättning och arbetsformer som eftersträvansvär- da. Statens naturvårdsverk har inom sin samlade uppgift, som innefattar såväl renodlade myndighetsuppgifter som att vara expertorgan åt reger- ingen, skapat en särskild forskningsnämnd som ansvarar för kvalitets- granskning.

Regeringen anser att en utveckling av sektorsorganens verksamhets- former bör ske enligt någon av de huvudmodeller som nu refererats. Regeringen avser att återkomma till denna fråga i den uppföljande forskningspropositionen.

Till slut vill regeringen aktualisera möjligheten att föra över en del av de fasta anslag till forskning som i dag går till vissa institut och myndig- heter till en annan finansieringsform som vidgar möjligheterna för na- tionell konkurrens, Tanken bakom detta är att även fortsättningsvis öronmärka medlen för det ursprungliga syftet, men att öppna resurser- na för konkurrens även från andra utförare av forskning.

Vikten av att en sådan konkurrens stimuleras kan illustreras med de goda erfarenheter som motsvarande arrangemang har för kvaliteten inom den forskning som bedrivs vid universiteten och högskolorna. Andelen konkurrensutsatta medel ligger på mellan 45 och 60% för alla fakultetsområden, utom det humanistiska.

På detta sätt skulle ett kvalitetsutvecklande moment kunna introduce- ras. Självfallet skulle också den ursprungliga forskningsutföraren ha rätt att konkurrera om medlen hos ifrågavarande linansieringsorgan.

Regeringen avser att återkomma också till denna fråga i den uppföl- jande forskningspropositionen nästa år.

2. Justitiedepartementets verksamhetsområde

2.1. Inledning

Både lagstiftaren och de rättstillämpande myndigheterna har ett stort intresse av en väl fungerande juridisk forskning. Samarbetet inom Europa kommer i framtiden att ställa stora krav på den svenska råttsordningen, vilket även medför nya uppgifter för den råttsvetenskapliga forskningen. Regeringen föreslår därför en betydande satsning på detta område. Förslaget redovisas närmare under avsnittet om Utbildnings- departementets verksamhetsområde. Av stor vikt för arbetet inom Justitiedepartementets område är vidare all den forskning som bedrivs om brott, brottslingar, brottsoffer och brottsförebyggande åtgärder.

Alltsedan Brottsförebyggande rådets (BRÅ) tillkomst år 1974 har kriminologisk FoU utförts vid rådet eller med ekonomiskt stöd därifrån. Av det forsknings- och utredningsarbete som bedrivs inom andra myndigheter som sorterar under Justitiedepartementet bör särskilt nämnas det som utförs av Rikspolisstyrelsens forskningsenhet.

Under Justitiedepartementets huvudtitel redovisas även Stiftelsen Institutet för Framtidsstudier, som bedriver framtidsstudier samt långsiktig analys och därmed sammanhängande verksamhet för att stimulera en öppen diskussion om framtida möjligheter och hot i samhället.

Sammanfattning i tusentals kronor.

Anvisat Förslag Förändring Förändring Förändring 1992/93 1993/94 1993/94 1994/95 1995/96

Brottsförebyggande rådet 19184 20516 + 1332 - 1500 - 2500 Inst. för Framtidsstudier 12432 11636 — 796 - -

För att stärka den kn'minalvetenskapliga forskningen föreslår regeringen att 2,75 miljoner kronor tillförs den kn'minalvetenskapliga forskningen vid universitet och högskolor genom omprioriteringar inom Justitie- departementets ansvarsområde samt att 4 miljoner kronor under tre år förs över från sektorsorganet BRÅ till Humaniälsk—samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR) för stöd till kriminalvetenskaplig forskning.

2.2 Kriminologisk och kriminalpolitisk forskning

F.d. statssekreteraren, docenten Ola Nyquist, har på regeringens uppdrag sett över hur resurserna för kriminologisk forskning bäst kan utnyttjas för en verksamhet av hög kvalitet och samhällsrelevans.

I betänkandet (SOU 1992:80) Kriminologisk och kriminalpolitisk forskning har utredaren kartlagt den forskning och utredningsverksamhet som bedrivs inom universitet och högskolor och vid de s.k. sektors-

Prop. 1992/ 93: 170 Avsnitt 2 J ustitiedep.

myndigheterna, liksom hur derma verksamhet finansieras. Enligt hans Prop.1992/ 932170 uppfattning bör resurserna lämpligen fördelas så att hälften läggs på Avsnitt 2 grundläggande forskning inom universitet och högskolor och hälften på Justitiedep. tillämpad forskning och på utvecklingsarbete vid sektorsorganen.

Vid en hearing som hållits fick betänkandet överlag ett mycket positivt_ mottagande. En redogörelse för de synpunkter som då framfördes liksom de skriftliga yttranden som senare inkommit finns tillgänglig på Justitie- departementet (dnr 92-3491).

Utredaren har lämnat ett flertal förslag för att stärka den kriminologiska och kriminalpolitiska forskningen. Han har bl.a. föreslagit att den kriminologiska institutionen vid Universitetet i Stockholm skall förstärkas genom att det inrättas en professur i kriminalpolitik och anknytande tjänster. Han har också föreslagit att det skapas ett kriminalvetenskapligt nätverk vid Universitetet i Lund, där forskare inom olika ämnen av kriminalvetenskapligt intresse skall kunna samarbeta.

Bland utredarens övriga förslag kan nämnas inrättande av en professur med anknytning till longitudinell forskning under beteckningen professur i kriminalpsykologi, en professur i rättspsykologi med inriktning på vittnespsykologi samt ytterligare en forskartjänst i anslutning till Rättsmedicinalverkets centrala arkiv, vilket innehåller rättspsykiatriska utlåtanden och uppföljande domar. Utredaren har också förordat att man skall utreda en central funktion för att främja den kriminalvetenskapliga FoU-verksamheten, att det skall ske en utvärdering av verksamhetens vetenskapliga kvalitet och samhällsrelevans samt att det skall utses en särskild kontakt- och förhandlingsperson med uppgift att se till att frågor om kriminalvetenskaplig FoU tas upp till diskussion med universitet, högskolor, forskningsråd, etc.

Regeringen anser att tyngdpunkten och därmed resurserna vad avser grundforskningen bör koncentreras till universitet och högskolor. Ekonomiska förutsättningar bör därför ges till Universitetet i Stockholm i sådan omfattning att högre forskartjänster kan inrättas i kriminal— vetenskaplig forskning. Även Universitetet i Lund bör ges resurser för utveckling av kriminalvetenskaplig forskning. För att ge den samlade forskningen på det kriminalvetenskapliga området bättre förutsättningar att utvecklas på ett positivt sätt bör vidare en del av BRÅ:s resurser under en treårsperiod förs över till Humanistisk—samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR) för stöd till krirninalvetenskaplig forskning.

2.3 Brottsförebyggande rådet (BRÅ)

När Brottsförebyggande rådet inrättades år 1974 var avsikten att det skulle fungera som ett samordnande aktions- och informationsorgan, men redan från början har där även bedrivits en omfattande forskning. Enligt den nu gällande instruktionen skall BRÅ främja brottsförebyggande insatser inom olika områden av samhällsverksamheten och samordna samhällets och enskildas insatser mot brott. Det kan sägas att BRÅ för närvarande har fyra huvuduppgifter: samverkan, utredning och . utvärdering, forskning samt information. 76

I ledningen för BRÅ finns en överdirektör, som också ingår i rådets Prop.l992/ 931170 styrelse tillsammans med åtta andra ledamöter. Tre byråchefer har Avsnitt 2 ansvaret för forskning, utredning respektive information. Rådet har Justitiedep. vidare en samverkansdelegation som skall behandla frågor om brotts- förebyggande verksamhet, vilka är mer omfattande eller berör mer än en myndighet. BRÅ har också en vetenskaplig delegation som skall behandla frågor om metodik och vetenskaplig inriktning i nya forsknings-' och utredningsprojekt, etik i projektarbeten, utvärdering samt bidrag till enskilda för forskning och utredning. Delegationens arbete har främst koncentrerats till den sista uppgiften. BRÅ:s informationsdelegation bereder de informationsfrågor som berör flera myndigheter, utvärdering av informationsprojekt samt samarbete med utomstående intressenter.

Forskningen vid BRÅ har under senare är primärt inriktats på att ge underlag för kriminalpolitiska problemlösningar och brottsförebyggande reformer. En betydande del av denna verksamhet föranleds av regerings- och riksdagsbeslut. Av stor vikt för inriktningen är de prioriteringar som bl.a. framgår av budgetpropositionen.

I betänkandet om kriminologisk och kriminalpolitisk forskning har utredaren föreslagit att BRÅ:s samverkansdelegation skall förstärkas genom att den får en egen budget och en fast arbetande sekreterare. Utredaren har också föreslagit att BRÅ:s vetenskapliga delegation skall ersättas av en vetenskaplig nämnd med företrädare för olika ämnes- områden som har betydelse för rådets verksamhet. Avsikten är att denna nämnd även skall bli centrum i ett kriminalvetenskapligt nätverk.

Regeringen anser att BRÅ bör utvecklas till ett kvalificerat expertorgan i krirrrinalpolitiska frågor under regeringen. Det innebär att BRÅ får en delvis ny roll i fråga om utvecklingsarbete, utvärdering och tillämpad forskning. Samtidigt bör uppbyggnaden av den kriminalvetenskapliga forskningen vid universiteten intensifieras.

Förutom att BRÅ i sin framtida roll skall fokusera på utveckling och utvärdering inom det kriminalpolitiska fältet skall rådet även i fort- sättningen sammanställa och förmedla för rådets verksamhetsområde relevant information om krirrrinalvetenskaplig forskning till myndigheter, andra organisationer och enskilda. Det är därför viktigt att rådet noggrant följer den forskning som sker inom universitet och högskolor och vid andra sektorsorgan. En annan än mer betydelsefull uppgift i framtiden är att under regeringen ansvara för övergripande utredningar och analyser av samhällets saudade insatser inom det kriminalpolitiska fältet och därigenom ge underlag för statsmakternas kriminalpolitiska åtgärder.

Huvudansvaret för det praktiska brottsförebyggande arbetet ligger på andra myndigheter än BRÅ, i huvudsak på polisen. Det är därför naturligt att polisen i framtiden även tar ett större ansvar för samordningen av de brottsförebyggande åtgärderna. Mot denna bakgrund finns det inte längre samma behov av att BRÅ har en fast organisation i form av en särskild samverkansdelegation, varför denna bör avvecklas. Den nära samverkan med polisen och andra myndigheter, som BRÅ även i fortsättningen skall sträva efter, kan inordnas i verksamheten på annat sätt. Däremot ansluter sig regeringen till utredarens förslag om att BRÅzs 77

vetenskapliga delegation skall ersättas av en vetenskaplig nämnd. I Prop.l992/ 931170 BRÄ:s framtida roll är det värdefullt att det finns tillgång till veten- Avsnitt 2 skaplig kompetens inom den förslagna nämnden. Denna nämnd kan också Justitiedep. fungera som en förbindelselänk med forskningen inom universiteten och högskolorna. I och med att HSFR erhåller medel för stöd till kriminal- vetenskaplig forskning finns inte längre behov av att dela ut bidrag till

kriminologisk forskning genom BRÅzs försorg.

2.4 Rikspolisstyrelsens forskningsenhet

Rikspolisstyrelsens forskningsenhet, som är placerad vid polishögskolan, består för närvarande av en professor och ytterligare tio personer.

I sitt betänkande anger utredaren att han har övervägt att föreslå att professuren för polisforskning skall föras över till Universitetet i Stockholm, men att han har stannat för att inte lämna något förslag i denna del, bl.a. med hänsyn till att det vid universiteten bedrivs grundläggande forskning medan Rikspolisstyrelsens forskningsenhet företrädesvis har bedrivit tillämpad forskning och utvecklingsverksamhet. En ändring av professurens placering förutsätter att man samtidigt tar ställning till hur man skall tillgodose den sektoriellt inriktade FoU- verksamheten. _

Verksamheten har ännu inte funnit sin form och det är för närvarande svårt att överblicka konsekvensema av att göra en överflyttning. Ytterligare ett skäl att dröja är att polishögskolans framtida uppgifter och roll är föremål för särskilda överväganden inom ramen för en översyn av Rikspolisstyrelsen. Regeringen avser därför att ta upp denna fråga vid ett senare tillfälle.

2.5 Övriga myndigheter

Vid Kriminalvårdsstyrelsen finns en forskningsgrupp om tre personer som huvudsakligen är inriktad på inomverksuppgifter: utvärdering, verksamhetsuppföljning och resultatanalys. Den skall också följa forskningen på området och till organisationen förmedla resultat och erfarenheter som är relevanta för verksamheten.

Vid Statens kriminaltekniska laboratorium (SKL) utförs laboratorie- undersökningar med anledning av misstanke om brott. SKL skall också bedriva kriminalteknisk forskning samt samla, bearbeta och publicera materialet.

2.6 Anslagsfrågor Prop.1992/93:l70 Avsnitt 2

I prop. 1992/93:100 bil. 3 har regeringen föreslagit riksdagen att, i Justitiedep. avvaktan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1993/94 under angivna anslagsrubriker beräkna följande belopp.

A 4. Framtidsstudier, långsiktig analys m.m. 12 432 000 kr G 5. Brottsförebyggande rådet: Förvaltningskostnader 14 361 000 kr G 6. Brottsförebyggande rådet: Utvecklingskostnader 4 823 000 kr Regeringen tar nu upp dessa frågor.

Andra huvudtiteln

A. Justitiedepartementet m.m.

A 4. Framtidsstudier, långsiktig analys m.m.

1991/92 Utgift 12 432 000 Reservation - 1992/93 Anslag 12 432 000 1993/94 Förslag 11 636 000

Från anslaget betalas bidrag till den verksamhet som bedrivs av Stiftelsen Institutet för framtidsstudier. Stiftelsen, vars styrelse utses av regeringen, skall enligt sina stadgar i egen regi eller i samarbete med andra bedriva framtidsstudier samt långsiktig analys och därmed sammanhängande verksamhet för att stimulera till en öppen och bred diskussion om samhällsutvecklingen.

Institutet grundades år 1987 bl.a. på grundval av en utvärdering av dåvarande Sekretariatet för framtidsstudier. Utvärderingen tog fasta bl.a. på internationella erfarenheter. Slutsatserna var att det fanns anledning att metodologiskt förstärka den vetenskapliga profilen och den utåtriktade verksamheten.

Genom bildandet av stiftelsen fick verksamheten en från regeringen mer fristående ställning. Kravet på förankring i den politiska besluts- processen ansågs uppfyllt i och med att regeringen utsåg styrelsen.

För närvarande bedriver institutet projekt inom områdena Miljö och hälsa, Svenskt arbete och liv samt Internationell och global utveckling. Som exempel på konkreta projekt kan nämnas Biosamhället, De nya nätverkens samhälle och Sverige i nätverkens Europa.

En verksamhet av detta slag bör kontinuerligt prövas vad gäller mål, inriktning och metoder. Det har nu gått fem år sedan institutet bildades. Regeringen anser därför att det finns skäl att pröva dels i vilken utsträckning de ursprungliga målen har uppfyllts, dels om det finns anledning att gå vidare när det gäller att närma institutets villkor till de som gäller för forskning i övrigt.

Basen för dessa överväganden bör vara en utvärdering, där institutets verksamhet prövas i internationell belysning. En sådan prövning bör 79

innefatta den organisatoriska uppbyggnaden och graden av oberoende Prop.1992/93:l70 gentemot regeringen i syfte att förena behovet av långsiktighet i all Avsnitt 2 forskning med kravet på relevans i förhållande till samhällsutvecklingen JUStitiedep. och de centrala frågorna i samhällsdebatten.

Vidare bör prövningen också innefatta verksamhetens kvalitet i svensk och internationell jämförelse samt i vilken utsträckning institutets verksamhet kompletterar övrig forskning.

Utvärderingens resultat skall föreligga under år 1993 och tillsammans med eventuella förslag till förändringar tas upp i Samband med den uppföljning av forskningspropositionen som regeringen avser att presentera för riksdagen i febnlari 1994.

Anslaget för budgetåret 1993/94 bör vara 11 636 000 kronor. Detta är en reducering med cirka 6 procent i förhållande till anslaget för innevarande budgetår.

Ärendet till rilsdagen

Regeringen föreslår att riksdagen till Framtidsstudier, långsiktig analys m.m. för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 11 636 000 kr.

G. Övriga myndigheter G 5. Brottsförebyggande rådet

1993/94 Nytt anslag (förslag) 20 516 000

Under anslaget har beräknats medel för personalkostnader, övriga förvaltningskostnader, lokalkostnader, kostnader för forskning, utrednings- och utvecklingsarbete samt för informationsverksamhet.

Brottsförebyggande rådet

BRÅ har i den fördjupade anslagsframställningen lämnat en redogörelse för rådets verksamhet under de senaste åren, av vilken framgår bl.a. följande. Sedan år 1989 har vid BRÅ drivits ett fyrtiotal projekt. Man har prioriterat bl.a. lokala åtgärder mot brott, våldsbrott, invandrare och brott, ekonomisk brottslighet, utvärderingar/kliminalpolitik och narkotika. Under samma tid har BRÅ givit ut ett trettiotal svenska och fem engelska publikationer. BRÅ arbetar med att bygga upp en egen databas som skall innehålla bibliografiska litteraturreferenser på området. BRÅ:s inter- nationella kontakter har breddats. Anställda vid BRÅ har bl.a. biträtt i flera statliga utredningar samt föreläst vid universitet, organisationer och myndigheter. BRÅ har vidare anordnat studiebesök, konferenser och seminarier.

Även om det är mycket svårt att bedöma betydelsen av forsknings- resultat annat än i ett längre perspektiv, anser BRÅ att myndigheten är 80

liten men produktiv samt att verksamheten är relevant för sektorn och Prop.1992/ 93:170 håller en hög kvalitet. Avsnitt 2 BRÅ föreslår att anslaget räknasupp med 1 miljon kronor årligen under Justitiedep. den kommande treårsperioden 1993/94 - 1995/96 för att verksamheten skall kunna bedrivas med bibehållen ambitionsnivå och utrymme kunna ges för de ökade krav som ställs på verksamheten.

Regeringens överväganden

Övergripande mål: BRÅ skall utvecklas till ett kvalificerat expertorgan som skall arbeta med utveckling, utvärdering, tillämpad forskning och information inom det kriminalpolitiska området.

Resurser: Ramanslag 1993/94 20 516 000 kr

Planeringsram:

1993/94 1994/95 1995/96 20 516000kr 19 016000kr 16 516000kr

Som framgår av vad som anförts ovan under avsnitt 2.3 anser regeringen att BRÅ successivt skall utvecklas till ett kvalificerat expertorgan med uppgift att arbeta med utveckling, utvärdering, tillämpad forskning och information på det kriminalpolitiska området. Under den kommande treårsperioden bör resurser omfördelas för att förstärka universitets- forskningen. Regeringen föreslår därför att BRA:s anslag för 1994/95 minskas med 1 500 000 kr och att anslaget för 1995/96 minskas med ytterligare 2 500 000 kr. Avsikten är att dessa medel skall föras över till Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR) för att användas för stöd till kriminalvetenskaplig forskning. BRA:s bidrags- verksamhet skall avvecklas.

Planeringsmmen för perioden 1993/94 - 1995/96 har mot denna bakgrund beräknats till 20 516 000 kr för 1993/94, 19 016 000 kr för 1994/95 och 16 516 000 kr för 1995/96.

BRA har hittills tilldelats medel för förvaltningskostnader över ett förslagsanslag och medel för utvecklingskostnader över ett reservations- anslag. Enligt regeringens mening bör BRÅ tilldelas en treårig budgetram. Medlen bör tilldelas över ett ramanslag som omfattar all verksamhet vid rådet. Genom att de två tidigare anslagen ersätts av ett enda får BRÅ möjlighet att använda sina resurser på ett mera flexibelt sätt. Liksom för alla myndigheter gäller att BRÅ måste sträva efter att effektivisera och rationalisera verksamheten.

Chefen för Finansdepartementet har i prop. 1992/93:100 bil. 1 redovisat ett förslag om generell räntebeläggning av statliga medelsflöden 81

samt presenterat den modell som bör tillämpas. BRÅ bör fr.o.m. Prop.1992/93:170 budgetåret 1993/94 tillämpa denna modell. BRÅ bör därför tilldelas ett Avsnitt 2 räntekonto med kredit i Riksgäldskontoret och medlen under anslaget Justitiedep. Brottsförebyggande rådet föras till detta konto.

Anslaget till BRÅ har budgeterats utan hänsyn till de tekniska justeringar som måste göras tilll följd av ändringen av nivån på löne- kostnadspålägget, den ändrade finansieringsforrnen för Statshälsan, övergången till lån i Riksgäldskontoret samt de nya principerna för budgetering av anslagen. Riktlinjerna för dessa förändringar har redovisats i prop. 1992/93:100 bil. 1, avsnitt 2.2. Det belopp, som kommer att ställas till BRA:s disposition, kommer att slutligt fastställas enligt de redovisade riktlinjerna och kan därför avvika från det nu budgeterade beloppet.

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår att riksdagen l. godkänner den angivna inriktningen av Brottsförebyggande rådets verksamhet

2. till Brottsförebyggande rådet för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 20 516 000 kr.

Hänvisningar till PS3

3. Utrikesdepartementets verksamhetsområde E'Ol; 1392/932170 tri es e . Utrikes- och säkerhetspolitisk forskning samt u—landsforskning är cen- P

trala områden ur utrikespolitisk synpunkt. Även den forskning som är av betydelse för våra ekonomiska relationer med omvärlden spelar en stor roll. I dessa sammanhang är forskning med inriktning på Sveriges europeiska närområde av särskild betydelse. Också EG:s forskningspro- gram är av stort intresse för Sverige.

Långsiktig forskning på det utrikes— och säkerhetspolitiska området stöds genom anslag till Stockholms internationella fredsforskningsinsti- tut (SIPRI) och Utrikespolitiska Institutet (UI). Forskningsverksamhet för rustningsbegränsning och nedrustning stöds via Försvarets forsk- ningsanstalt (FOA).

Hittills har även en del av anslaget Utredningar inom det nedrustnings— och säkerhetspolitiska området disponerats för forsk- ningsverksamhet av särskild utrikes— och säkerhetspolitisk betydelse.

Stiftelsen Östekonomiska Institutet erhåller bidrag för forskning moti- verad från utrikeshandelssynpunkt. Den biståndsmotiverade forskning- en uppgår budgetåret 1992/93 till ca 456 miljoner kronor och finansie- ras över biståndsbudgeten.

I nedanstående tabell sammanfattas de anslag inom Utrikesdeparte- mentets verksamhetsområde, som tas upp i detta avsnitt.

Tkr Anvisat Förslag Beräknat Beräknat 92/93 93/94 94/95 95/96

Stiftelsen Öst— ekonomiska institutet 2 250 2 250 — —

Stockholms interna— tionella fredsforsk— ningsinstitut (SIPRI) 21 310 21 810 of of Forskningsverksamhet för rustningsbegränsning och nedrustning 15 840 10 205 of of Utrikespolitiska Institutet 10 028 1 10 028 1 of of Forskningsverksamhet av särskild utrikes— och säkerhetspolitisk betydelse 1 860 3 500 of of U—landsforskning 425 000 405 000 2 of of Styrelsen för u—landsforskning 25 405 26 936 2 26 636 of Nordiska afrikainstitutet 6 013 5 470 2 of of Summa 507 706 485 199 482 649 482 649

1 Varav hälften, 5 014, avser forskning. ? Anslagsfrägorna behandlas i prop. 1992/93:100 bil. 4.

3.1 Utrikes— och säkerhetspolitiskt motiverad Prop. 1992/93:170 forskning Utrikesdep.

I årets budgetproposition redogörs för de genomgripande förändringar- na i Sveriges omvärld. Sedan tre år pågår i Europa en dramatisk om— vandling. Svensk utrikespolitik. verkar i en — i förhållande till det kalla krigets period - mer föränderlig miljö, som anknyter till tidigare perio- der i europeisk historia. Denna förändringsprocess ger upphov till be- hov av vetenskapligt baserad kunskap. Processen ställer särskilda krav på relevant, utrikes— och säkerhetspolitiskt motiverad forskning av hög kvalitet.

I samband med behandlingen av 1990 års forskningsproposition fram- höll Utrikesutskottet (bet. 1989/90zUU20) att det fanns skäl att under de närmaste åren överväga ökade satsningar på utrikes— och säkerhetspoli- tisk forskning med inriktning på Europa. Regeringen föreslår att de be- hov av en stärkt forskning som Utrikesutskottet pekat på nu tillgodoses.

Insatserna för att stärka den säkerhetspolitiskt motiverade forskningen bör ske koncentrerat och ha en långsiktig målsättning. För att tydliggö- ra områdets betydelse och göra en snabb kompetensuppbyggnad möjlig bör huvuddelen av resurserna samlas i en organisatorisk enhet. En sam- manhållen forskargrupp för säkerhetspolitisk forskning ger goda möjlig- heter till samverkan med forskning vid universitet och högskolor lik- som med forskningsmiljöer i andra länder.

Utrikespolitiska Institutet (UI) bedriver en välrenommerad verksam- het med inriktning på forskning, information, föredrag, seminarier och konferenser. Institutet har landets bästa specialbibliotek för utrikes— och säkerhetspolitik. En uppbyggnad av en forskargrupp för säkerhets- politisk forskning inom institutets forskningsavdelning skulle innebära betydande fördelar. Forskningen skulle snabbt kunna etableras i en fun- gerande organisation. UI:s övriga verksamhet skulle vidare få en vidgad forskningsbas.

Regeringen avser att medverka till att en sådan forskargrupp kan byg- gas upp vid UI och särskilda medel bör beräknas för ändamålet utöver statens ordinarie bidrag till UI:s verksamhet. För ledningen av forsk- ningsverksamheten bör en särskild grupp inrättas. I denna bör förutom företrädare för UI ingå bl.a. företrädare för universitet och högskolor samt utrikesförvaltningen.

Forskning rörande Central— och Östeuropa

Utvecklingen i Central- och Östeuropa och före detta Sovjetunionen har en omedelbar betydelse för svensk utrikespolitik. En förstärkt forsk- ning kring Central— och Östeuropa är motiverad från utrikes- och så- kerhetspolitiska utgångspunkter. Detta kräver bredd i forskningen men också en koncentration av resurser som möjliggör samverkan mellan olika ämnesområden. Regeringens forskningspolitik syftar bl.a. till att koncentrera resurser till forskningsmiljöer som visat hög kvalitet och utvecklingspotential. Förstärkta forskningsresurser bör tillföras univer-

sitetet i Uppsala där en väl etablerad öststatsforskning bedrivs. Regering— Prop. 1992/932170 en föreslår under avsnittet Utbildningsdepartementets verksamhetsom- Utrikesdep. råde att samhällsvetenskapliga fakulteten vid universitetet i Uppsala till- förs 3 miljoner kronor för förstärkning av forskning om Central- och

Östeuropa.

3.2 Biståndsmotiverad forskning

Stöd till forskning med inriktning på u—länder och u—landsrelaterade frågor har en viktig plats i den svenska biståndspolitiken. Den forsk- ningrelaterade verksamhet som finansieras över biståndsbudgeten kan indelas i tre kategorier.

Den sett till volymen största kategorin utgörs av ekonomiskt stöd till forskare, forskningsinstitutioner och universitet i enskilda u—länder el- ler inom ramen för internationella biståndsprogram. Den andra katego- rin utgörs av stöd till produktion av forskningsresultat inom områden av särskild betydelse och relevans för u—länderna. Den tredje kategorin utgörs av olika effektivitetshöjande insatser i biståndet, t.ex. utveckling av nya metoder och tekniker samt spridning av forskningsresultat.

De tre kategorierna är inte fast knutna till vissa myndigheter eller an- slag inom biståndsområdet utan bedrivs i stor utsträckning integrerat i biståndets olika verksamheter.

3.2.1 Svensk u—landsforsknings organisation och omfattning

Styrelsen för u—landsforskning (SAREC — Swedish Agency for Research Cooperation with Developing Countries) inrättades som en självständig myndighet är 1979. SAREC har till uppgift att stärka u-ländernas kapa- citet för forskning och att främja sådan forskning som kan bidra till en utveckling i enlighet med de biståndspolitiska målen. Verksamheten be- drivs för närvarande inom fyra programområden.

— Bilateralt forskningssamarbete, genom avtal med 15 stater i Afrika, Asien och Latinamerika.

— Internationella program, bl.a. genom bidrag till FN-organen WHO och UNRISD (United Nations Research Institute for Social Develop- ment) samt genom jordbruksforskningsorganisationen CGIAR (Consul- tative Group on International Agricultural Research).

- Regionala och särskilda program, 13 program med inriktning på bl.a. AIDS, kvinnofrågor samt skog och miljö.

— Svensk u-landsforskning, genom finansiering av sju högre forskar- tjänster, långsiktigt miljöstöd till 21 forskargrupper/institutioner och stöd till ett stort antal enskilda projekt.

Medel för verksamheten tilldelas över tredje huvudtitelns anslag C 3. Andra biståndsprogram, anslagsposten 1. U—landsforskning. Anslagspos- ten uppgår budgetåret 1992/93 till 425 miljoner kronor.

Stödet till svensk u—landsforskning utgör ca 10 % av anslagsposten, för budgetåret 1992/93 43,5 miljoner kronor. Över hundra svenska

universitets- och forskningsimtitutioner är därutöver engagerade inom Prop. 1992/931170 ramen för det bilaterala forskningssamarbetet. SAREC:s förvaltnings- Utrikesdep. kostnader finansieras över ett särskilt anslag (C 6), som för budgetåret 1992/93 uppgår till 25,4 miljoner kronor. Vid SAREC:s kansli arbetar ca 40 personer.

Nordiska afrikainstitutet tillkom år 1962 på initiativ av Nordiska rå- det och har enligt sin instruktion (SFS 198811124, ändrad senast 1989:127) till uppgift "att inom Norden

— främja och driva vetenskaplig forskning om Afrika, — främja samarbete och kontakter mellan nordiska och afrikanska forskare,

- utgöra ett dokumentationscentrum för forskning och studier om Af- rika,

- informera om Afrikaforskning och aktuella afrikanska förhållan- den."

Institutets totala ekonomiska omslutning beräknas budgetåret 1992/93 uppgå till ca 18 miljoner kronor. Anslag under biståndsbudgeten svarar för 7,6 miljoner kronor och övriga nordiska länders bidrag beräknas uppgå till 6 miljoner kronor. Vid institutet arbetar ett 30-tal personer.

Styrelsen för internationell utveckling (SIDA — Swedish International Development Authority) stöder forskning och forskningsrelaterad verk- samhet i anslutning och som komplement till det bilaterala utvecklings- samarbetet.

SIDA medverkar i och finansierar därutöver en betydande metodutvecklings— och försöksverksamhet inom olika delar av det bi- ståndspolitiska området. Verksamheten är av stor vikt för den långsikti- ga utvecklingen av det svenska bilaterala biståndet och är inriktad på att utveckla, utvärdera, dokumentera och sprida erfarenheter av nya meto- der och tekniker. Verksamheten bedrivs ofta i nära samarbete med SAREC och finansieras huvudsakligen genom tredje huvudtitelns an- slag C 2. Utvecklingssamarbete genom SIDA, anslagsposten Särskilda program. '

Beredningen för internationellt tekniskt-ekonomiskt samarbete (BITS) stöder projekt i vilka inslag av tillämpad forskning kan ingå. I den kursverksamhet BITS bedriver engageras ofta svenska universitets- institutioner.

3.2.2 Framställningar från berörda myndigheter

Situationen vad gäller forskning och högre utbildning är mycket besvär- lig i ett antal av de fattigaste u--länderna, särskilt i södra och östra Afri- ka. Till stor del sammanhänger problemen med dessa länders allvarliga ekonomiska problem. Ett flertal universitet och forskningsmiljöer hotas av nedläggning. SAREC och SIDA har mot denna bakgrund tagit ett ge- mensamt initiativ. I den gemensamma utredningen Att äga, utveckla och förvalta kunskap - Bistånd till universitet i u—länder, presenterar myndigheterna ett antal förslag om nytt och förändrat stöd.

3.2.3 Regeringens överväganden Prop. 1992/93:170 Regeringen har i 1993 års budgetproposition (prop. 1992/93:100 bil. 4) Utrikesdep.

behandlat anslags- och verksamhetsfrågor när det gäller svenskt stöd till u-landsinriktad forskning. Detta gör att regeringen i förevarande propo- sition endast översiktligt behandlar dessa frågor. '

Till grund för regeringens överväganden ligger huvudsakligen SAREC:s och Nordiska afrikainstitutets fördjupade anslagsframställning— ar.

Vad gäller u—landsforskning har regeringen i årets budgetproposition (prop. 1992/93:100 bil. 4 s. 161) föreslagit att 405 miljoner kronor anvi- sas för budgetåret 1993/94 under anslaget C 3. Andra biståndsprogram. ' För SAREC:s förvaltningskostnader har regeringen för budgetåret 1993/94 föreslagit ett ramanslag om 26 936 000 kr.

SAREC:s och SIDA:s gemensamma förslag om nya former för insatser till stöd för universiteten i de fattigaste u-länderna bör enligt regering— ens mening ha mycket hög prioritet under de närmaste åren. Detta gäl- ler även forskning med inriktning på frågor om demokrati och mänsk- liga rättigheter.

Det är enligt regeringens mening viktigt att framhålla att SAREC i första hand är en myndighet med uppgifter inom det biståndspolitiska området. Det är för dessa uppgifter myndigheten har sin huvudsakliga kompetens och det är utifrån dessa som kansliet dimensionerats. SAREC har därutöver en viktig uppgift vad gäller finansiering av svensk u—landsforskning.

De särskilda resurser som tilldelas SAREC för stöd till u- landsforskning i Sverige syftar i första hand till att utveckla och upprätt- hålla en svensk resursbas för utvecklingssama'rbetet, såväl det bilaterala som det som sker genom de internationella biståndsprogrammen'.

SAREC bör enligt regeringens mening även framgent ha en viktig uppgift i egenskap av forskningsråd för svensk u-landsinriktad forsk- ning. Huvudansvaret för kunnande och forskning vad gäller u-länder och u-landsrelaterade frågor åvilar, liksom inom övriga områden av större allmänt intresse, det allmänna utbildningsväsendet, universiteten och de forskningsstödjande organen.

Regeringen avser att utvärdera u-landsforskningen. Utvärderingen bör avse u-landsforskning som bedrivs i Sverige samt sådan forskning som bedrivs under väsentlig medverkan av svenska vetenskapliga institutio- ner eller forskare. Avsikten är vidare att om möjligt slutföra utvärde- ringen så att resultaten kan redovisas i den uppföljande forskningspro- position som inledningsvis aviserats.

I 1990 års forskningsproposition (prop. 1989/90:90) ansåg regeringen' att en översyn borde göras av inriktning och institutionell förankring av forskningen om Latinamerika. Riksdagen ansåg att regeringen borde återkomma till riksdagen med förslag om en förstärkning av Latinamerika—institutets resurser (bet. l989/90:UbU25 s. 120 f.). En så- dan utredning har genomförts inom regeringskansliet. Kartläggningen visar att en omfattande svensk forskning om Latinamerika och ett bety-

dande samarbete med forsknings- och universitetsinstitutioner i regio- Prop. 1992/932170 nen byggts upp under 1980—talet. Utredningen föreslår både en ökad Utrikesdep. och en något förändrad roll för Latinamerika-institutet vid universitetet i Stockholm (LAIS) samt en utökning av institutets finansiella resurser. Regeringens överväganden vad beträffar LAIS behandlas under avsnittet Utbildningsdepartementets verksamhetsområde. Vad gäller Nordiska afrikainstitutet har regeringen i budgetpropositio- nen (prop. 1992/93:100 bil. 4 s. 187) för budgetåret 1993/94 föreslagit ett ramanslag om 5 470 000 kr. Därutöver föreslår regeringen att medel av- seende Sveriges bidrag till institutets nordiska forskargrupp tilldelas över anslaget C 1. Bidrag till internationella biståndsprogram.

3.3. Forskning motiverad från utrikeshandelssynpunkt m.m.

Europeiskt forskningssamarbete

Som tidigare framhållits är forskning om Sveriges ekonomiska förbin- delser med andra länder av stor betydelse, inte minst för näringslivets utveckling. Det europeiska närområdet är därvid av särskild betydelse.

Under senare år har stora delar av EG:s ramprogram på forsknings- området öppnats för svenskt deltagande på projekt— eller programnivå. EES-avtalet innebär att ytterligare betydelsefulla steg tas i detta samar- bete.

EES-avtalet innebär, förutom. fri rörlighet för varor, personer, tjäns- ter och kapital, också samarbete på en rad s.k. angränsande områden, däribland forskning. På forsknfingsområdet innebär avtalet att EFTA- länderna får tillträde till huvuddelen av EG:s s.k. tredje ramprogram och dess olika forskningsprogram. Totalt omfattas 13 av de 15 delpro- grammen. Den totala budgeten för de 13 programmen är ca 38 miljar- der kronor som fördelas över åren 1991—1994. De två program som be- rör forskning inom ramen för Euroatom ingår ej. EFTA-ländernas del- tagande inleds vid EES—avtalets ikraftträdande.

Det svenska samhället står inför stora förändringar i och med EES— avtalet och ett medlemskap i EG. Detta kommer i ökad utsträckning att motivera forskning inte minst på de juridiska, ekonomiska och sam- hällsvetenskapliga områdena. Sådan forskning kommer att ingå som en naturlig del i svenska institution-ers forskning.

3.4. Anslagsfrågor

I prop. 1992/93:100 bil. 4 har regeringen föreslagit riksdagen att, i av— vaktan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1993/94 under angivna anslagsrubriker beräkna följande belopp.

E 5. Bidrag till Stiftelsen Öst— Prop. 1992/932170 ekonomiska Institutet 2 250 000 kr Utrikesdep.

F 3. Bidrag till Stockholms inter- nationella fredsforskningsinstitut (SIPRI) 21 310 000 kr

F 4. Forskningsverksamhet för rustningsbegränsning och ned— rustning 15 840 000 kr F 5. Utrikespolitiska Institutet 10 028 000 kr

Regeringen tar nu upp dessa frågor.

Tredje huvudtiteln E Utrikeshandel och exportfrämjande E 5. Bidrag till Stiftelsen Östekonomiska Institutet

1991/92 Utgift 2 163 000 1992/93 Anslag 2 250 000 1993/94 Förslag 2 250 000

Stiftelsen Östekonomiska Institutet bildades den 15 juni 1989 sedan avtal träffats mellan staten och ett antal intressenter från näringslivet. Stiftelsen har som syfte att främja kunnandet i Sverige om de ekonomis- ka förhållandena i Central- och Östeuropa samt OSS—staterna. Verk- samheten inleddes hösten 1989.

Regeringens överväganden

Genom det nämnda avtalet åtar sig staten och övriga stiftare att under en femårsperiod lämna årliga bidrag till täckande av stiftelsens kostna- der. Därmed ges garanti för stabilitet och långsiktighet i verksamheten. Bidragen skall uppgå till 2 miljoner kronor årligen i 1989 års penning- värde från vardera staten och övriga intressenter (näringSIivet). Belop- pen skall räknas upp med hänsyn till pris— och löneutvecklingen vilket gjorts med ett av regeringen fastställt omräkningstal. För budgetåret 1993/94, som är det sista året i ovannämnda femårsperiod, har detta fast- ställts till 0 % varför anslaget bör vara oförändrat 2 250 000 kr. Frågan om den fortsatta finansieringen kommer att diskuteras under våren.

Ärendet till riksdagen Prop. 1992/93:170 Regeringen föreslår Utrikesdep.

att riksdagen till Bidrag till Stiftelsen Östekonomiska Institutet för budgetåret 1993/94 anvisar ett anslag på 2 250 000 kr.

F Nedrustnings— och säkerhetspolitiska frågor m.m.

F 3. Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI)

1991/92 Utgift 20 692 000 Reservation - 1992/93 Anslag 21 310 000 1993/94 Förslag 21 810 000

Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI) upprätta- des som en oberoende internationell stiftelse 1966. Stiftelsen har till än— damål att i enlighet med de grunder för bidrag som riksdagen godkänt (prop. 1966:76, bet. 1966:SU88, rskr. 1966z203, prop. l979/80:106, bet. 1979/801UU21, bet. 1979/80:SkU48, rskr. l979/801304) bedriva forskning i konflikt- och samarbetsfrågor av betydelse för internationell fred och säkerhet. Stiftelsen leds av en internationellt sammansatt styrelse. Styrel— sens sammanträden är förlagda till Stockholm.

SIPRI bedriver en opartisk och tillförlitlig forskning, främst baserad på kvantitativa analyser om vapenhandel, vapenutveckling och militär- utgifter. Denna kvantitativa forskning har, inte minst efter Sovjetunio- nens och Warszawa-paktens upplösning, kommit att kompletteras med analyser av orsakerna till olika konflikter. Institutet har ca 50 anställda, av vilka knappt hälften är forskare. Flertalet av forskarna kommer från andra länder än Sverige. Pågående forskning inriktas på europeisk sä- kerhet och rustningskontroll, militär teknologi och rustningskontroll, militärutgifter och utveckling i tredje världen, kemisk och biologisk krigföring samt vapenhandel och vapenproduktion. '

Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI)

SIPRI har ansökt om 24 810 000 kr för budgetåret 1993/94. Beloppet beräknas medge en viss breddning av verksamheten till att utöver pågå- ende forskning också studera stabilitet och instabilitet i Central- och Östeuropa. SIPRI avser också ägna större uppmärksamhet åt utveck- lingen i Mellanöstern och åt kopplingarna mellan kapprustning, ut- veckling och miljöskydd. Målet med forskningsverksamheten är att dels informera och därigenom påverka den allmänna opinionen, dels direkt utöva inflytande på beslutsfattare i regeringar och i internationella orga- nisationer.

SIPRI:s omfattande publikationsverksamhet utnyttjas över hela värl- Prop. 1992/93:170 den av regeringar, förtroendevalda, akademiker, studenter och massme— Utrikesdep. dia. Institutet har under senare år fått utmärkelser i form av American Choice—priset för årets mest värdefulla akademiska publikation och pris från Foreign Press Association of Sweden.

SIPRI moderniserar nu sitt omfattande bibliotek och sin dokumenta- tionsavdelning bl.a. genom inköp av nya datorer som kommer att med- verka till en effektivare databas. Institutet erhöll under anslaget F 1. Ut- redningar inom det nedrustnings- och säkerhetspolitiska området bud- getåret 1991/92 250 000 kr i extra anslag för detta ändamål. En fortsatt modernisering av SIPRI:s utrustning skulle också medge bättre lay-out för institutets omfattande publikationsverksamhet.

SIPRI framhåller även att institutet drabbas av väsentliga merkostna- der eftersom det är beroende av den internationella löneutvecklingen för forskare.

Regeringens överväganden

SIPRI har i sin forskning och publikationsverksamhet på ett värdefullt sätt bidragit till att öka kunskapen om omfattning och tendenser röran- de rustningsnivåer, globalt sett och i enskilda regioner.

SIPRI har ansökt om medel för de tre budgetåren 1993/94 — 1995/96. Regeringen föreslår, med anledning av att SIPRI inte är någon myndig- het, att medel nu anvisas endast för budgetåret 1993/94. Det är dock re- geringens ambition att för budgetåren 1994/95 och 1995/96 kunna bidra till verksamheten på oförändrad nivå. För nästa budgetår beräknar re- geringen anslaget Bidrag till Stockholms internationella fredsforsknings- institut till 21 810 000 kr.

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår att riksdagen till Bidrag till Stockholms internationella freds- forskningsinstitut (SIPRI) för budgetåret 1993/94 anvisar ett reser- vationsanslag på 21 810 000 kr.

F 4. Forskningsverksamhet för rustningsbegränsning och nedrustning

1991/92 Utgift 15 981 057 1992/93 Anslag 15 840 000 1993/94 Förslag 10 205 000

Anslaget bekostar ett verksamhetsprogram vid Försvarets forsknings- anstalt (FOA) som syftar till att stödja Utrikesdepartementets arbete i internationella förhandlingar för rustningsbegränsning och nedrustning.

Av följande tabell framgår fördelningen av anslaget på olika program- Prop. 1992/93:170 delar för budgetåret 1992/93. Utrikesdep. 1. Kärnvapenområdet 10 089 000 varav

1.1 Seismologisk multipelstation 7 575 000 och internationell datacentral 1.2 Insamling och analys av 1 700 000 luftburen radioaktivitet 1.3 Kärnvapen och kärnteknik. 814 000 2. B— och C—vapenområdet 1 826 000 3. Europeisk säkerhet 1 735 000 4. Rymdområdet 665 000 5. Allmänt underhåll, studier 1 525 000 Summa 15 840 000

Försvarets forskningsanstalt

Försvarets forskningsanstalt, FOA, erhåller via anslaget 15 840 000 kr under budgetåret 1992/93 för forskning rörande nedrustning och rust- ningskontroll. I sin framställan för budgetåren 1993/94 - 1995/96 ansö- ker FOA om två alternativa anslagsnivåer, antingen 15 840 000 kr var- dera året för en i huvudsak bibehållen ambitionsnivå, eller 20 115 000 kr per år för att medge ökade insatser bl.a. för minskade risker av sprid- ning av massförstörelsevapen och andra vapen från det före detta Sovjet- unionen.

Detta anslag finansierar ca 3 % av FOAzs verksamhet. Det innebär kostnadstäckning för 22 personår av vilka cirka hälften inriktas på kärnvapenområdet.

Regeringens överväganden

Den under anslaget finansierade. verksamheten bör även fortsättningsvis inriktas på centrala områden för nedrustning och icke—spridning av massförstörelsevapen (med viss förskjutning mot biologiska och kemis- ka vapen), europeisk säkerhet samt insatser i före detta Sovjetunionen rörande nedrustning och icke-spridning.

Anslaget bör med indikativa planeringSSiffror fördelas enligt tabellen nedan.

Förslag _ 1993/94 Utr1kesdep. 1. Kärnvapenområdet 5 805 000 varav

1.1 seismisk provstoppsövervakning 3 000 000 1.2 insamling och analys av luft- baserad radioaktivitet 1 700 000

1.3 kärnvapen och kärnteknik 1 105 000 2. B- och C-vapenområdet 2 000 000 3. Europeisk säkerhet 1 700 000 4. Rymdområdet/Open Skies 500 000 5. Allm. icke-spridning, bl.a. i OSS och Baltikum 200 000

Totalt 10 205 000

1. Kärnvapenområdet har varit det mest resurskrävande. Inom detta delområde, som under senare år tagit i anspråk 2/3 av anslaget, har tyngdpunkten lagts på övervakning av provstopp. Avsikten med över— vakningen är att kunna kontrollera vilka testsprängningar av kärnva- penladdningar som görs och övervaka att gällande internationella avtal följs. Sverige medverkar som ett av fyra länder i ett internationellt utby— te av seismiska data. Arbetet bedrivs inom ramen för en expertgrupp under FN:s nedrustningskonferens. Iraks upprustning och aktiva kärnvapenprogram är ett av flera exem- pel på att seismisk övervakning inte är tillräcklig för att upptäcka ökade risker för spridning av kärnvapen. Även andra insatser krävs' således för att minska spridningsriskerna. Inom kärnvapenområdet får också FOA medel för analys av luftbu- ren radioaktivitet. Kontroll av förekomst av luftburen radioaktivitet har intresse långt utanför kärnvapenområdet eftersom den även kan avslöja radioaktivitet som orsakas av kärnkraftsolyckor. Vidare finansieras verksamhet som rör internationella förhandlingar om att minska risker- na för spridning av kärnvapen. En viss ökning föreslås för dessa insat- ser.

2. På B- och C-vapenområdet erhåller FOA nära 2 miljoner kronor per år för bl.a. kontroll av export av kemiska produkter och förbättrade undersökningsmetoder vid påstådd C—vapenanvändning. FOA skall ock- så ställa experter och tekniskt underlag till förfogande för uppföljning rörande den konvention om kemiska vapen som Sverige undertecknade ijanuari 1993. Beträffande biologiska vapen krävs fortsatta insatser av FOA bl.a. för att stärka 1972 års konvention om sådana vapen.

3. På delområdet europeisk säkerhet erhåller FOA nära 2 miljoner kronor för fortsatta forskningsinsatser kring konventionella rustningsbe- gränsningar. Forskningen avser bl.a. studier av den militära utveckling- en i Europa. 93

4. Rymdområdet inriktas bl.a. på att upprätta en databas omfattande Prop. 1992/932170 satellitscener från Landsat och SPOT samt satsningar på Open Skies Utrikesdep. inom ESK:s ram. En viss minskning av verksamheten är motiverad med hänsyn till resursbehoven på övriga delområden.

5. I enlighet med vad som tidigare diskuterats mellan Utrikesdeparte- mentet och FOA bör insatserna öka vad gäller icke—spridning av mass- förstörelsevapen i Oberoende staternas samvälde (OSS) och Baltikum. Under senare år har UD och FOA gemensamt diskuterat behovet av förändringar av den verksamhet som finansierats under anslaget. Dis- kussionen har koncentrerats på den del av verksamheten som inte rör ren forskning utan insamling, analys och internationellt utbyte av seis— miska data. De förhållandevis höga kostnaderna för den seismiska verk- samheten måste sättas i relation till hur effektiv metoden är för att kon- trollera spridningsrisker på kärnvapenområdet. Den seismiska verksam- heten måste också relateras till andra s.k. verifikationsmetoder som ger möjlighet att begränsa riskerna för spridning av kärnvapen. FOA har med sina resurser på nedrustningsområdet kunnat bygga upp en kvalificerad teknisk kompetens och har därigenom bl.a. kunnat lämna ett viktigt underlag för det svenska förhandlingsarbetet på ned- rustningsområdet. Med hänsyn till vad som anförts ovan och behovet av besparingar inom statsverksamheten föreslås dock en minskning med 5 635 000 kr av FOA:s anslag innebärande bl.a. att FOA:s seismiska verksamhet skärs ner väsentligt. Denna lägre nivå bedöms vara tillräck- lig för att möjliggöra fortsatt svensk medverkan i det internationella ar- betet med att inhämta, analysera och vidarebefordra seismiska data för övervakning av gällande provstoppsavtal. FOA har i sin anslagsframställan ansökt om medel för de tre budget- åren 1993/94 — 1995/96. Regeringen föreslår att medel endast anvisas för budgetåret 1993/94. Det är dock regeringens ambition att för budgetåren 1994/95 och 1995/96 kunna bidra till verksamheten på oförändrad nivå. Medlen bör av riksdagen anvisas som ett obetecknat anslag i fortsätt- ningen.

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår att riksdagen till Forskningsverksamhet för rustningsbegränsning och nedrustning för budgetåret 1993/94 anvisar ett anslag på 10 205 000 kr.

F 5. Utrikespolitiska Institutet

1991/92 Utgift 8 719 000 Reservation — 1992/93 Anslag 10 028 000 1993/94 Förslag 10 028 000

Utrikespolitiska Institutet, som drivs av Utrikespolitiska Samfundet, Prop. 1992/93:170 har enligt stadgarna till uppgift att främja intresset för internationella Utrikesdep. frågor samt att. vidga kunskaperna och stödja forskning om sådana frå— gor. Detta sker genom att UI publicerar tidskrifter, böcker, skrifter och broschyrer om aktuella utrikespolitiska frågor, anordnar seminarier och föreläsningar samt förser massmedia med information och dokumenta- tion.

Utrikespolitiska Institutet vänder sig till en vid målgrupp, från specia- lister till allmänhet. Publikationer och programverksamhet sprids via bibliotek, universitet och vetenskapliga institutioner, skolor, tidningar, bildningsförbund samt enskilda prenumeranter. I nära anslutning till forskningsverksamheten arbetar studiegrupper med att genomföra kort- siktiga projekt kring avgränsade teman. Seminarie- och konferensverk- samheten spelar en viktig roll inom UI:s forskningsverksamhet. Den samordnas också med den övriga program— och föreläsningsverksamhe- ten. Institutet bedriver vidare en omfattande internationell kontaktverk- samhet.

Genom föredrag, seminarier och konferenser, och genom sin centrala belägenhet i Gamla Stan, kan institutet ofta utnyttjas i anslutning till ut- ländska besök på bl.a. Utrikesdepartementet, riksdagen och SIDA.

Regeringens överväganden

Utrikespolitiska Institutets verksamhet är av stor vikt, både vad avser forskning om utrikes- och säkerhetspolitik, vilken beräknas ta i an- språk cirka hälften av institutets resurser, samt informationsverksamhe- ten som har en bred intressentkrets.

UI har ansökt om medel för de tre budgetåren 1993/94 — 1995/96. Re- geringen föreslår, med anledning av att UI inte är någon myndighet, att medel nu anvisas endast för budgetåret 1993/94. Det är dock regering- ens ambition att för budgetåren 1994/95 och 1995/96 kunna bidra till verksamheten på oförändrad nivå. För nästa budgetår bör anslaget vara oförändrat i förhållande till innevarande budgetår. Det bör av riksdagen anvisas som ett obetecknat anslag i fortsättningen.

Regeringen avser också att bidra med särskilda medel till en säker- hetspolitisk forskargrupp vid UI under anslaget Forskningsverksamhet av särskild utrikes— och säkerhetspolitisk betydelse.

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår att riksdagen till Utrikespolitiska Institutet för budgetåret 1993/94 anvisar ett anslag på 10 028 000 kr.

F 6. Forskningsverksamhet av särskild utrikes— och Prop. 1992/93:170 säkerhetspolitisk betydelse* Utrikesdep.

1993/94 Nytt anslag (förslag) 3 500 000

I anslaget F 1. Utredningar inom det nedrustnings— och säkerhetspoli- tiska området ingår budgetåret 1992/93 en post för forskningsverksam- het av särskild utrikes— och säkerhetspolitisk betydelse. Dessa medel har utnyttjats bl.a. för forskning om säkerhetsfrågor i Norden och Balti- kum, försvar i Europa, Norden och det nya Europa, legala frågor röran- de Antarktis samt massmedias bevakning av svensk utrikes— och säker- hetspolitik. I budgetpropositionen 1992/93:100 bil. 4 s. 218 föreslås att anslaget från och med budgetåret 1993/94 skall benämnas Utredningar och andra insatser på det utrikespolitiska området.

Regeringens överväganden

Regeringen föreslår att ett särskilt anslag inrättas, som uteslutande skall användas för forskning. Det nya anslaget föreslås få benämningen Forskningsverksamhet av särskild utrikes- och säkerhetspolitisk bety- delse.

Regeringen har i det föregående mot bakgrund av de dramatiska om- världsförändringar som pågår och Utrikesutskottets uttalande, framhål- lit behovet av att stärka den långsiktiga forskning som har särskild bety- delse för svensk utrikes— och säkerhetspolitik. För att snabbast möjligt uppnå den nödvändiga kritiska storlek som kvalificerad forskning krä- ver, bör resurserna koncentreras. Regeringen avser därför att medverka till att en forskargrupp kan etableras vid Utrikespolitiska institutets forskningsavdelning. Forskargruppen bör erhålla statliga bidrag under en treårsperiod. De närmare formerna för resursanvändningen kommer att formuleras i ett avtal. Forskningen bör ledas av en särskild grupp med företrädare för UI, universitet, högskolor och utrikesförvaltning. Årskostnaden beräknas till 2 500 000 kr.

Forskargruppen skall tillsättas enligt de sedvanliga principer som gäl- ler för vetenskaplig verksamhet, dvs. efter öppen ansökan och sakkun- nig granskning.

Det är angeläget att forskningen vid UI fungerar i nära samverkan med universitet och högskolor. Det gäller såväl forskning och forskarut- bildning som den grundläggande utbildningen. Forskargruppens kom- petens bör kunna utnyttjas för handledning och utbildning inom en rad discipliner. Möjligheterna att knyta forskarstuderande liksom utländska gästforskare till verksamheten skall så långt möjligt utnyttjas.

* Medel har tidigare beräknats under anslaget F ]. Utredningar inom det nedrustnings— och säkerhetspolitiska området.

Övriga medel under anslaget F 6. Forskningsverksamhet av särskild Prop. 1992/932170 utrikes- och säkerhetspolitisk betydelse bör som hittills fördelas till oli- Utrikesdep. ka forskningsprojekt inom området.

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår . att riksdagen'till Forskningsverksamhet av särskild utrikes— och . säkerhetspolitisk betydelse för budgetåret 1993/94 anvisar ett reser— vationsanslag på 3 500 000 kr.

4. Försvarsdepartementets verksamhetsområde Prop. 1992/93:170

. _ _ Avsnitt4 4.1 Allmän 1nledn1ng Försvarsdep_

Forskning och utveckling för försvarssektorn syftar bl.a. till att göra försvaret mera effektivt. Varje år används ca tio procent av försvars- anslagen till forskning och utveckling. En väsentlig del av denna satsning utgörs f.n. av utvecklingen av flygplanssystemet JAS 39 -deen.

De grundläggande motiven för försvarets forskning står att finna i den in- ternationella och krigshistoriska erfarenheten. Kvaliteten hos de i krig deltagande förbanden och systemen, och förmågan att taktiskt utnyttja dem och exploatera nya tekniska möjligheter; har ofta varit avgörande för utgången och för möjligheterna att begränsa egna förluster. Som en del av den svenska säkerhetspolitiken har vi sedan lång tid genom att satsa på forskning, utveckling och en inhemsk försvarsindustri velat säkerställa en självständig förmåga att skapa ett slagkraftigt och effektivt totalför- svar.

Under budgetåret 1990/91 användes inom totalförsvaret ca 3,5 miljarder kronor för forskning och utveckling. Ca två tredjedelar av detta belopp avsåg direkt utveckling av försvarsmateriel vid svenska systemsamman— hållande industrier, s.k. objektbunden utveckling. Staten, den enda in— hemska kunden, beställer genom Försvarets materielverk (FMV) och fi- nansierar, i regel separat över försvarsmaktens materielanslag. produkt- utveckling av försvarsmateriel. Inom de flesta andra sektorer i samhället finansierar industrin själv sina utvecklingsprojekt och får sina kostnader täckta genom ett högre pris på produkten.

Huvuddelen av försvarets forskning och utveckling är således knuten till konkreta materielprojekt. Den resterande tredjedelen tas i anspråk för forskning och annan verksamhet som syftar till att skapa kunskap om egna, och andra länders, möjligheter att använda ny teknik för utveckling av försvarsmateriel. Vidare ingår verksamhet med syfte att utröna hur nya lösningar kan utnyttjas taktiskt och operativt samt att göra totalför- svaret effektivt i annat än materiellt hänseende.

Dessa mera generella satsningar sker genom FMV, Försvarets forsk- ningsanstalt (FOA) och myndigheter inom totalförsvarets civila del, främst Överstyrelsen för civil beredskap (ÖCB) och Statens räddnings- verk (SRV).

Inom ramen för försvarsmaktens materielanslag ger FMV uppdrag till främst industrin avseende teknikutveckling omfattande knappt en halv miljard kronor per år på främst industrin. Den försvarsinriktade verksam- heten vid Flygtekniska försöksanstalten (FFA) finansieras till stor del genom sådana uppdrag, och till en mindre del över FFA:s myndighetsan- slag, som f.n. omfattar ca 10 miljoner kronor per år. 98

FOA ansvarar för totalförsvarsprogrammet Gemensam försvarsforskning. Det omfattar knappt en halv miljard kronor per år. Dessa resurser an- vänds till största delen inom det militära försvarets funktioner för konventionell krigföring, men omfattar också skydd mot icke-konven- tionella slridsmedel, det samlade totalförsvarets och det civila försvarets funktion samt totalförsvarets verksamhet i fred.

Det civila försvarets myndigheter lägger därutöver själva ut uppdrag på forskning och utveckling omfattande ca 30 miljoner kronor per år.

Det bör i sammanhanget vidare noteras att försvarsindustrin gör stora egenlinansierade strategiska satsningar på kompetensutveckling, ny teknik Och nya processer.

Utöver att avdela resurser för att genomföra forskning och utveckling satsar försvaret avsevärda medel på att kunna styra utveckling, an- skaffning och vidareutveckling av materiel och därtill knuten forskning och teknikutveckling genom att ha egen teknisk kompetens för att vara en kompetent köpare. Den årliga kostnaden för den kvalificerade tekniska personal som FMV har för ändamålet uppgår till knappt en halv miljard kronor. FMV köper också över försvarsgrenamas materielanslag tekniska konsulttjänster för över 200 miljoner kronor per år som ett led i materielanskaffningen. Den del av dessa tjänster som avser forskning och utveckling finansieras inom ramen för nyss angivna belopp för objekt- bunden utveckling och teknikuppdrag.

FoU och teknisk kompetens

FoU I totalförsvaret Teknisk tomtens fbr mukaflnhg 1 Objektbunden utveckling (FMVI 5 FMV : egen tekniska kompetens 2 Ej obiektbunden teknikutveckling (FMV) 6 Konsulter till FMV 3 Gemensam försvarsforskning (FOA) 4 Ovrig FoU (MHS, FFA, Civilt totalförsvar)

Prop. 1992/93: l7O Avsnitt 4 Försvarsdep.

4.2. Forskning för totalförsvaret Prop. 1992/93:170

. Avsnitt 4 4.2.1 Inledning Försvarsdep. Regeringen bemyndigade den 3-0 maj 1991 (dir. l99lz43) chefen för Försvarsdepartementet att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att göra en översyn av forskning och utvecklingsarbete för totalförsvaret. Som utredare förordnades teknologie licentiaten Göran Franzén. Utredningen tog namnet 1991 år:; försvarsforskningsutredning (FFU 91).

Utredningen redovisade i oktober 1991 delbetänkandet (SOU 199lz9l) Forskning och utveckling för totalförsvaret- kartläggning och problemin- ventering. Med anledning av delbetänkandet beslutade regeringen i januari 1992 ändrade direktiv (dir. 1992: 6) för utredningen. Ändringen innebar främst att översynen även skulle omfatta den tekniska kompetens och kapacitet i övrigt som stödjer försvarets materielanskaffningsprocess.

Ett underlag för utredningen har varit betänkandet (SOU l99l153) Forskning och teknik för flyget - granskning av verksamheten vid flygtekniska försöksanstalten.

Utredningen lade i juni 1992 fram sitt slutbetänkande (SOU l992:62) Forskning och utveckling för totalförsvaret — förslag till åtgärder. Betänkandet har remitterats. En remissammanställning finns tillgänglig i Försvarsdepartementet.

I det följande redovisas först kortfattat utredningens bedömningar och förslag och därefter regeringen:; ställningstaganden till förslagen i de frågor som bör avgöras nu och som det ankommer på riksdagen eller regeringen att besluta om. Vissa av utredningens förslag rör frågor som bör avgöras av berörda myndigheter, eller efter vidare överväganden av utredningen om lednings- och myndighetsorganisationen för försvaret (LEMO). Förslagen har i de delarna överlämnats till dem.

4.2.2. Utredningens bedömningar och förslag

Utredningen bedömer att materielanskaffningen i den nya säkerhetspoli- tiska situationen alltmer kommer att ske i samarbete med andra länder. Försvarets tekniska myndigheter får med tiden sannolikt minskad anled- ning att specificera utvecklingsuppdrag till svensk industri samtidigt som det finns ökad anledning att samarbeta med andra länder om forskning och teknikutveckling.

Stora krav ställs nu på totalförsvarets möjligheter att anpassa organisa- tion, utrustning och förmåga att uppträda till förändrade uppgifter och till förändrade förhållanden iomvärlden. Ledningsorganens kunskapsförsörj- ning måste anpassas härtill.

Försvarssystemen kommer även i fortsättningen att vara komplexa. Prop. 1992/93:170 Försvarets myndigheter behöver främst kunna specificera och värdera Avsnitt 4 funktionella egenskaper. Industrin behöver kunna ta till sig och utnyttja Försvarsdep. ett brett spektrum av teknologier och delsystem vid sin produktutveck- ling. Rollerna förändras därigenom i förhållande till tidigare, när försvarets myndigheter tog en mera aktiv del i och kontrollerade utvecklingsarbetet. För grundläggande kunskaper får universitet och högskolor och civil verksamhet ökande betydelse.

Försvarets ledningssystem utvecklas mot ökat bruk av uppdragsstyming. Det kräver i ledningsorganen kompetens för att styra och bör för försvarets tekniska myndigheter kunna medföra att insatserna kan koncentreras mot vad som är viktigt för försvaret.

Det finns ett starkt behov av att åstadkomma besparingar inom 'den offentliga sektorn. För att skapa en rationell verksamhet är det angeläget med överblick över försvarssektorns tekniska och vetenskapliga kompe- tenser och att styra utvecklingen på dessa områden.

Mot bakgrund av bl.a. dessa faktorer prioriterar utredningen insatser inom forskning och teknikutveckling för att ge underlag till stats-. makternas, försvarsmaktens och det civila försvarets ledning av totalförsvarets utveckling. Begränsningar bör i första hand ske inom sådan verksamhet som stödjer materielanskaffningen.

Utredningen föreslår

- att ett system med utvidgad uppdragsstyming införs, där-Överbefäl- havaren (ÖB) och ÖCB ges större ansvar än i dag för att styra forskning och kvalificerad teknisk verksamhet vid främst FMV och FOA. FMV bör på ÖB:s uppdrag hålla samman forskning och teknikutveckling, som ger . stöd till verkets egen-' verksamhet eller direkt bidrar till industrins . kompetens. Förslaget behandlas i det följande (avsnitt 4.2.3).

- att en gemensam styrelse inrättas för FMV,,FOA och FFA, med . uppgift att förbättra effektivitet och samordning mellan verken. De tre - verken bör i sina huvuddrag bestå. * Förslaget har överlämnats till LEMO.

- att utbildningen vid Militärhögskolan (MI-IS) ges en bättre kontakt med forskning. Förslaget har överlämnats till LEMO.

- att stabema förstärks med tekniskt vetenskapliga rådgivare. Förslaget har överlämnats till Försvarsmaktens organisationsmyndighet

(FMC). 101

- att FMV slår vakt om sin systemkompetens men söker minska sitt Prop. 1992/93:170 konsultutnyttjande genom bättre samarbete med FOA och större Avsnitt 4 utnyttjande av industrin. Försvarsdep. Förslaget har överlämnats till LEMO.

- att FOA koncentrerar sin tekniska verksamhet på försvarsspecifika områden och frågor om hotbild samt funktion och sårbarhet hos delsystem i fältmässig miljö och under fientlig motverkan. Förmåga till konsekvensbeskrivning av militär-teknisk utveckling behöver utvecklas liksom förmåga till utvärdering. ABC-kompetens samt kompetenser för utredningar och studier på stabsnivå bör bibehållas.

Förslaget behandlas i det följande (avsnitt 4.2.4).

- att ett system införs där försvarets tekniska personal i ökad utsträckning roterar mellan befattningar i olika myndigheter och om möjligt även i industrin. Förslaget har överlämnats till FMV.

- att för5varets samverkan med universitet och högskolor stärks bl.a. genom att ett särskilt anslag inrättas för strategisk försvarsforskning. Förslaget behandlas i det följande (avsnitt 4.2.5).

- att FMV ges i uppdrag att szunordna insatser för att stärka ett in- ternationellt projektorienterat samarbete inom försvars-FoU. Förslaget har överlämnats till LEMO.

- att frågan om vilken ambition staten bör ha för att söka bibehålla säkerhetspolitiskt viktig försvarsindustri övervägs i annan ordning. Förslaget övervägs f.n. inom Försvarsdepartementet.

- att FMV och FOA, vid en besparing med 10 procent, förändrar sin kompetens på det sätt som nyss angetts och att därutöver besparingar görs främst inom forskning och konsulttjänster som stödjer materielan- skaffningen. En besparing med 25 eller 40 procent bör övervägas först i ett läge när en stor del av den inhemska försvarsindustrin försvunnit och Sverige anskaffar huvuddelen av sin materiel genom köp utifrån. I första hand bör då sådan verksamhet begränsas som ger grund för att förbättra vapentekniken och utveckla nya produkter. Inriktning bör ske mot att någorlunda välinformerat kunna köpa sådana system till försvaret som marknaden erbjuder.

Förslaget behandlas i det följande (avsnitt 4.2.6).

- att FFA bör ges ett större anslag än idag och att ett fristående kollektivt program för flygteknisk forskning inrättas. Förslaget är i huvudsak samstämmigt med förslag till regeringen från flygindustrin, från Universitetet i Linköping, från FlFA och från FMV.

Förslaget behandlas i det följande: (avsnitt 4.3).

4.2.3 Utvidgad uppdragsstyming Prop. 1992/93:170 Avsnitt 4 Regeringens bedömning: I:OTSVMSÖCP-

Ett system med utvidgad uppdragsstyming införs, där Försvarsmakten och ÖCB ges större ansvar än i dag för att styra forskning och kvalificerad teknisk verksamhet vid främst FMV och FOA. Den ökade uppdragsstymingen bör så långt möjligt tillämpas fr.o.m. budgetåret 1994/95.

Utredningens förslag: Utredningens förslag överensstämmer med regeringens bedömning. Remissinstanserna:

Flertalet remissinstanser tillstyrker utredningens förslag. Fortifikations- förvaltningen (FortF) och FOA avstyrker dock förslagen och anser att nuvarande ordning är att föredra.

Skälen för regeringens bedömning:

Olika instanser inom totalförsvaret bör ges ett större inflytande än f.n. över de kunskapshöjande verksamheter som finansieras av försvarsmedel och som syftar till att främja totalförsvarets effektivitet och förmåga att lösa sina uppgifter.

Förändringar i denna riktning håller på att genomföras av både FOA och FMV. Förändringarna bör dock gå längre, och finansieringen i ökad grad följa uppdragen.

Utredningen har beträffande statsmakternas styrning föreslagit att anslag till FOA och FMV bör ges i mera begränsad utsträckning än f.n. I stället bör anslagen till försvarsmakten och ÖCB anpassas till att också täcka insatser för forskning och teknikutveckling och behovet av kompetens och kapacitet att hantera materielanskaffningen. Av vikt i detta sammanhang är bl.a. att stimulera forskning som syftar till att förbättra förmågan hos totalförsvarets civila del under säkerhetspolitiska kriser och i krig. De styrande myndig- heterna bör utveckla sin kompetens att styra forskning och kvalificerad teknisk verksamhet.

Ett nytt anslag bör avse verksamhet som dels ger regeringen underlag för utformningen av säkerhets- och försvarspolitiken, dels ger underlag för hänsynstagandet till A-, B- och C-stridsmedel. En större samordning bör

. . . . 103 göras med utnkeshuvudtrtelns anslag avseende nedrustning och rustnings-

kontroll. Det kan vidare finnas skäl för att i vissa avseenden styra FMV genom ett direkt anslag, särskilt vad gäller underlag för utformning av för- svarsindustripolitiken samt i fråga om resurser för hantering av samarbete med andra länder.

Regeringen har för budgetåret 1993/94 lämnat sina budgetförslag i den nuvarande anslagsstrukturen. Inriktningen bör vara att regeringen så långt möjligt lämnar sina budgetförslag för budgetåret 1994/95 i en förändrad anslagsstruktur. Utredningens förslag kommer härvidlag att utgöra en viktig grund för förberedelsearbetet. En annan grund kan de förslag bli som LEMO kommer att lämna.

Hänvisningar till S4-2-2

4.2.4. Kompetens vid FOA

Regeringens bedömning:

Utredningens förslag om kompetensprofilen vid FOA bör utgöra ett underlag för de instanser som vid en utvidgad uppdragsstyming får ett ansvar för att styra forskningen.

Utredningens förslag:

Utredningen lämnar en rad konkreta förslag om vilken prioritet som olika kompetenser vid FOA bör ges. Förslagen om förändringar av kompetens- profilen avser främst sådana områden som föreslås bli styrda av För- svarsmakten i framtiden. Beträffande de områden som föreslås vara anslagsfinansierade även i fortsättningen föreslås inga förändringar-av kompetensprofilen.

Remissinstanserna:

ÖB anser att frågan om FOA:s kompetensprofil bör avgöras inom ramen för ' den utvidgade uppdragsstymingen, och ÖB "tar därför avstånd från förslagen. Övriga remissinstanser har inga avgörande invändningar mot förslagen. '

Skälen för regeringens bedömning:

Principiellt bör de instanser som finansierar forskningen styra dess inriktning och därmed indirekt forskningsorganens kompetensprofil. Detta utesluter dock inte att regeringen - åtminstone övergångsvis - lämnar vissa föreskrifter för hur styrningen skall ske.

Prop. 1992/931170 Avsnitt 4 Försvarsdep.

4.2.5 Anslag för strategisk försvarsforskning Prop. 1992/93:170 ' Avsnitt 4 Regeringens bedömning: Försvarsdep. .

Ett särskilt anslag under fjärde huvudtiteln inrättas inför budgetåret 1994/95 . Över anslaget skall finansieras s.k. strategisk forskning och utveckling för försvaret. Anslaget disponeras av en självständig nämnd som regeringen inrättar.

Utredningens förslag:

Utredningens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens bedöm- ning.

Remissinstanserna:

Ingen remissinstans motsätter sig att ett anslag inrättas för detta ändamål. Däremot går meningarna isär i frågan om vilken instans som bör disponera -_ anslaget. Flera instanser, bland dem ÖB, anser att ÖB bör disponera det. FOA anser att FOA bör disponera det.

Skälen för regeringens bedömning:

Med strategisk forskning och utveckling (FoU) för försvaret avses'sådan FoU som syftar till att bygga upp kunskaper'och färdigheter på grund- läggande nivå inom forskningsområden och teknologier som kan komma att få avsevärd betydelse för uppbyggnaden av det svenska totalförsvaret eller för bedömning av dess förmåga i kris och krig.

Med hänsyn till att många av försvarets kompetenser även kan vara av värde för övriga delar av samhället, och omvänt, finns det skäl att inrikta framför allt mer grundläggande satsningar på kunskapsuppbyggnad inom försvaret så att möjligheter till samverkan med andra sektorer tillvaratas. Exempel på civila områden lämpade för sådan samverkan är den tekniska forskning som Teknikvetenskapliga forskningsrådet (TFR) och Närings- och teknikutvecklingsverketl (NUTEK) finansierar. '

För att främja dessa syften bör ett särskilt anslag under fjärde huvudtiteln föras upp i statsbudgeten fr.o.m. budgetåret 1994/95 för strategisk FöU för försvaret. Anslaget bör disponeras av en självständig nämnd under regeringen (Försvarsdepartementet). Nämndens ledamöter bör ha bakgrund i universitet och högskolor, i försvarets myndigheter och i försvarsindustrin.

Kriterier för användning av medlen till projekt bör vara att projekten - har stor potentiell betydelse för totalförsvaret och har den inriktning mot ämnesområden i stort som regeringen anger, 105

- har god vetenskaplig kvalitet, - innebär en kunskapsöverföring till en mera tillämpad verksamhet vid försvarets myndigheter eller i industrin.

Uppdragen bör i regel avse samprojekt och läggas ut på universitet och högskolor, på FOA, FFA och på industrin. Urvalet av projekt bör i allmänhet ske efter öppen annonsering och granskning av ansökningar.

Ett viktigt syfte med anslaget är att skapa breda kontaktytor mellan å ena sidan försvarssektorn och dess forskningsorgan, och å andra sidan universitet och högskolor samt andra samhällssektorer.

4.2.6. Inriktning av besparingar

Regeringens bedömning:

Utredningens förslag om inriktning av besparingar vid främst FMV och FOA bör utgöra ett underlag för de instanser som vid en utvidgad uppdragsstyming får ett ansvar för att styra forskningen.

Utredningens förslag:

Utredningen lämnar i enlighet med direktiven förslag om, och belyser konsekvenser av, inriktningen av besparingen inom det utredda verksam- hetsområdet med 10, 25 och 40 procent.

Remissinstanserna:

Flera remissinstanser anser att stora besparingar inom försvarsforskningen inte bör göras. ÖB anser att ÖB bör styra inriktningen av eventuella besparingar.

Skälen för regeringens bedömning:

Principiellt bör de instanser som finansierar verksamheten styra dess inriktning och omfattning, och därmed inriktningen av de besparingar som kan bli aktuella. Detta utesluter dock inte att regeringen - åtminstone övergångsvis - lämnar vissa föreskrifter för besparingar och inriktningen av dem.

Prop. 1992/931170 Avsnitt 4 Försvarsdep.

4.3 Flygteknisk forskning och utbildning Prop. 1992/93:170 . Avsnitt 4 4.3.1 Bakgrund Forsvarsdep.

I den flygtekniska forskningen medverkar en rad tekniska och naturveten- skapliga discipliner. Den avancerade och komplexa karaktären hos flygplan och flygmotorer har inneburit ett fruktbärande samspel mellan forskning och utveckling samt industriell verksamhet. Den kunskapsutveclding som har ägt rum med utgångspunkt i fiygverksamhet har haft positiva effekter för forskning och utveckling även utanför det direkta tillämpningsområdet. Krav på material, avancerade beräkningar, miniatyrisering, tillförlitlighet m.m. har ställt forskning och ingenjörskonst inför stora utmaningar. Flygteknik i vid mening är en drivande kraft i allmän teknikutveckling och inom teknisk forskning och utbildning.

Svensk flygindustri har ett högt internationellt anseende som etablerats genom de för ett litet land unikt långsiktiga satsningarna på en militär flygindustri. Denna kunskaps- och kompetensbas har under de senaste tio åren använts för att bygga upp en omfattande civil produktion.

Parallellt med den Hygindustriella uppbyggnaden under 1940-, 50- och 60- lalen byggdes en kraftfull utbildning och akademisk forskning upp. För att få en långsiktigt hållbar försörjning av kompetens inom det flygtekniska området bör utbildning, forskning och industriell verksamhet gå hand i hand. En högteknologisk industri ger näring åt och driver på eller ställer krav på utbildning och forskning.

Dagens industriella verksamhet domineras f.n. av Industrigruppen JAS med JAS 39 Gripen, Saab-Scania AB med Saab 340 och Saab 2000 samt Volvo Flygmotor AB:s medverkan i ett antal internationella civila llygmo- torprojekt. Flygteknisk verksamhet finns också inom FFV-Aerotech samt inom försvaret.

Den flygtekniska högre utbildningen och forskningen är f.n. koncentrerad till Tekniska högskolan i Stockholm (KTH). Vrd FFA bedrivs en relativt omfattande forskning. Universitetet i Linköping har nyligen beslutat starta utbildning av civilingenjörer med inriktning på farkostteknik, huvudsakligen avsedd för flygindustrins behov. Utbildningen skall drivas i samverkan med KTH.

I ett flertal länder sker strategiska satsningar på forskning på det flygindu- striella området. Detta betraktas genom sin högteknologiska karaktär som ett nyckelområde för att höja teknologinivån. Den internationella samarbetet inom det flygtekniska området är omfattande. Sverige deltar i flera sam- arbetsprogram. Ett undertecknande av EES-avtalet innebär ytterligare möjligheter.

Det finns ett antal, i huvudsak samstämmiga, förslag från flygindustrin och 107

myndigheter om en satsning på flygteknisk forskning och utbildning. Förslagen innehåller två huvuddelar: ett nationellt flygtekniskt centrum samt ett nationellt flygtekniskt forskningsprogram. De innebär en väsentligt utökad samverkan mellan tekniska högskolor, försvarsmyndigheter och företag vad avser såväl forskning som utbildning.

Teknikvetenskapliga forskningsrådet (TFR) har föreslagit riktade satsningar vad avser teknisk grundforskning på området komplexa system. Flygteknik nämns här som ett prioriterat område.

Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) har föreslagit satsningar på basteknologier med användning blfa. inom farkostområdet."

4.3.2. Regeringens överväganden

Regeringen anser det angeläget att en förstärkning av den flygtekniska forskningen och utbildningen kommer till stånd med utgångspunkt i de lämnade förslagen. Det är viktigt att staten och flygindustrin delar lika på finansieringen av det nationella flygtekniska forskningsprogrammet. Det är vidare angeläget att för fiygteknik relevant forskning, som finansieras med medel som ligger utanför detnationella programmet, både kan bidra till och dra fördel av den koncentrerade satsningen inom ett avancerat teknikområde som det nationella programmet representerar. Inriktningen och styrningen av programmet bör dels spegla den gemensamma. finansieringen, dels grundas på strävan att maximera utnyttjandet av inom området tillgängliga resurser för forskning och utveckling, forskarutbildning och grundläggande teknisk utbildning. Regeringen avser att uppdra åt en särskild förhandlare att för staten förhandla med flygindustrin om omfattning, inriktning, finansiering och styrning av programmet.

Regeringen föreslår att,. av statliga medel från fjärde och tolfte huvudtit- lama, sammanlagt högst 30 miljoner kronor per år under treårsperioden 1993/94 -- 1995/96 avsätts för etl: nationellt flygtekniskt forskningsprogram. Därtill föreslår regeringen i det följande under avsnittet Utbildnings- departementets verksamhetsområde en förstärkning. av den tekniska forskningen och forskarutbildningen, bl.a. för att möjliggöra en förstärkt satsning inom vissa programområden av särskild betydelse för teknisk och industriell utveckling. '

I prop. 1992/93:169 föreslår regeringen vissa förstärkningar inom civilingenjörsutbildningen.

Resurser för Hygteknisk forskning och utveckling från fjärde huvudtiteln kommer främst från anslagen Dil. Flygvapenförband: Materielanskaffning, F3. Försvarets materielverk och 1K6. Flygtekniska försöksanstalten. Förslag om dessa anslag för budgetåret 1993/94 har lagts fram i budgetpropositio- nen. Förslagen innebär bl.a. att anslaget K6. ökat från nuvarande ca 10 till drygt 20 miljoner kronor.

Prop. 1992/93:170 Avsnitt 4 Försvarsdep.

Delar av den flygtekniska forskning som försvaret hittills finansierat utgör Prop. 1992/93:170 en gemensam grund för såväl militära som civila tillämpningar. Försvaret, Avsnitt 4 FMV och FFA bör utveckla samverkan med NUTEK och andra civila in- Försvarsdep. tressenter. Ett bidrag till det nationella flygtekniska forskningsprogrammet - bör lämnas från fjärde huvudtiteln. Bidraget bör anpassas till programmets finansiering i övrigt och omfatta högst 20 miljoner kronor per budgetår under perioden 1993/94-1995/96.

Bidraget bör för budgetåret 1993/94 lämnas från anslaget DZ. Med hänsyn till den förändrade anslagsstruktur som avses bli införd i samband med att 'den nya myndigheten Försvarsmakten inrättas, bör det avgöras senare från vilket anslag som bidraget bör lämnas fr.o.m. budgetåret 1994/95.

4.4. Övriga frågor

4.4.1 Sårbarhet och beredskapshänsyn .

I 1990 års forskningsproposition redovisades vissa riktlinjer för totalför- svarsforskningen. Regeringen förordade bl.a. att en grundläggande forsk- ningsverksamhet, i syfte att skapa kunskap om samhällets sårbarhet, för- söksvis borde påbörjas. För ändamålet föreslogs att 500 000 kronor skulle avsättas för budgetåret 1990/91. Riksdagen hade ingen erinran mot regeringens förslag (bet. UbU 1989/90:25, rskr. 1989/90:328).

ÖCB har svarat för en försöksverksamhet avseende forskning om samhällets sårbarhet. Bland projekt som genomförts eller pågår kan nämnas projektet Sårbarhet i nätverk, som drivs av Centrum för regionalvetenskaplig forskning i Umeå. V1dare bedrivs viss utbildning i samarbete med universiteten i Göteborg och Umeå inom området beredskapshänsyn i planering och samhällsutveckling, för lokala tjänstemän och politiker samt för beredskapshandläggare och samhällsplanerare. Totalt avsatte ÖCB för dessa områden för budgetåret 1991/92 tre miljoner kronor.

Genom Statens räddningsverks försorg genomförs f.n. forskning beträffande bl.a. riskhänsyn i samhällsplaneringen, ökad säkerhet vid transporter av farligt gods och beredskap mot kemikalieolyckor.

I likhet med vad som uttalades i 1992 års totalförsvarsbeslut (prop. 1991/92:102, bet. l99l/92:FöU12, rskr. 1991/92:337) vill regeringen betona betydelsen av att beredskapshänsyn tas i planering och samhäll- sutveckling. Att tidigt ta hänsyn till sårbarhet och risker skapar robusthet i samhället inför säkerhetspolitiska kriser och krig, minskar behovet av kostnadskrävande beredskapsåtgärder och ökar dessutom säkerheten i det fredstida samhället. En fortsatt forskningsverksamhet som skapar kunskap om samhällets sårbarhet och om möjligheterna att ta hänsyn härtill är mot denna bakgrund angelägen. En sådan verksamhet kan också ge detta område ökad stadga och en starkare förankring i den akademiska forskningsvärlden. 109

Det ankommer på ÖCB och berörda myndigheter att inom ramen för till- gängliga resurser vidta erforderliga åtgärder på resp. verksamhetsområden.

4.4.2. Fordonsteknisk forskning m.m.

Regeringen föreslår i det följande under avsnittet Näringsdepartementets verksamhetsområde att ett program för fordonsteknisk forskning skapas. Det är angeläget att de samverkansmöjligheter tas till vara som kan finnas mellan försvarsforskningen och det fordonstekniska forskningsprogrammet. FMV bör följa programmet, liksom NUTEK:s program i övrigt, och upp- märksamma sådana samverkansmöjligheter.

4.4.3. Anslagsfrågor för budgetåret 1993/94

Regeringens förslag rörande anslag under fjärde huvudtiteln lämnades i 1993 års budgetproposition (bilaga 5). Förslagen har beretts så att de är samstämda med de förslag och överväganden som redovisas i denna proposition.

4.5. Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår att riksdagen beträffande flygteknisk forskning och utbildning (avsnitt 4.3)

1. godkänner förslaget om riktlinjer för ett nationellt flygtekniskt forskningsprogram,

2. godkänner förslaget om bidrag från fjärde huvudtiteln till finansiering av ett nationellt flygtekniskt forskningsprogram.

Prop. 1992/93:170 Avsnitt 4 Försvarsdep.

1 10

Hänvisningar till S4-5

5. Socialdepartementets verksamhetsområde

Inom Socialdepartementets politikområden bedrivs och initieras forsk- ning och utvecklingsarbete rörande socialtjänst, barn- och familjepoli- tik, socialförsäkring, folkhälsa sarnt hälso- och sjukvård.

Från femte huvudtiteln stöds forsknings- och utvecklingsarbete inom samtliga dessa politikområden. Den medicinska forskningen finansieras främst genom fakultetsanslag samt genom anslaget till Medicinska forskningsrådet (MFR) vilka redovisas under åttonde huvudtiteln (Ut- bildningsdepartementet). Socialvetenskapliga forskningsrådet (SFR) ger stöd till grundforskning och tillämpad forskning inom socialvetenskap, socialpolitik och folkhälsovetenskap. Folkhälsoinstitutet (FHI) stöder, för sin vetenskapliga förankring, forskning och utveckling inom folk- hälsoområdet. Statens beredning för utvärdering av medicinsk metodik (SBU) bedriver forskningsbaserad utvärdering av medicinska metoder. Bidrag ges också från anslag på femte huvudtiteln till Spri som är hälso- och sjukvårdens utvecklingsinstitut. Dessutom bedrivs forsknings- och utvecklingsarbete som en integrerad del av verksamheten vid Statens bakteriologiska laboratorium (SBL), Statens institutet för psykosocial miljömedicin (IPM) och Läkemedelsverket (LV). Verksamheten med de statliga smittskyddsuppgifterna övertas fr.o.m. den 1 juli 1993 av Statens smittskyddsinstitut, varvid SBL läggs ner.

Även Socialstyrelsen (508) och Nämnden för vårdartjänst (NV) be— driver i viss omfattning forskningsanknutet utvecklingsarbete. Rätts- medicinalverket (RMV) skall svara för utvecklingsarbete och stöd åt viss forskning med betydelse för den egna verksamheten och är huvudman för ett arkiv av stort intresse för forskning. Riksförsäkringsverket (RFV) har ansvar för att utvärdera trygghetssystemens effekter för individ och samhälle.

Anvisat Förslag Förändring Förändring Förändring 1992/93 1993/94 1993/94 1994/95 1995/96

SFR: Förvaltning* — 5,6 + 5,6 — —

SFR: Forsknings— medel* 79.2 86,7 + 7,5 — —

IPM 5,7 6,9 + 1,2 — —

* Utgör budgetåret 1992/93 anslaget Socialvetenskapliga forskningsrådet

5.1. Inledning

De delar av den offentliga sektorn som ingår i Socialdepartementets verksamhetsområde utgör kärnan i den svenska välfärdspolitiken. Det gäller hälso- och sjukvården, äldre- och handikappomsorgen, barn- och familjepolitiken samt de ekonomiska trygghetssystemen som omfattar socialförsäkringama och anslutande bidragssystem. De samlade sociala

Prop. 1992/931170 Avsnitt 5 Socialdepartementet

utgifterna, inkl. landstingens och kommunernas utgifter för de sociala verksamheterna, beräknas budgetåret 1993/94 motsvara ca 32 % av BNP. ' Den strukturella obalansen i Sveriges ekonomi medför att utvecklingen av välfärdspolitiken måste ske under delvis förändrade förutsättningar. Det växande gapet mellan behov och resurser ställer krav på effektivi- ' sering och prioriteringar. Regeringen har med anledning härav bl.a. initierat en omfattande genomgång och prövning av de stora transfere- ringssystemen. [ kommuner och landsting pågår av samma anledning en omprövning av olika verksamheter.

Ett mål för regeringens politik är att vård, omsorg och andra tjänster skall anpassas bättre till .människomas behov och önskningar. Genom en ökad valfrihet inom bl.a. hälso- och sjukvården ges medborgarna möj— lighet att själva bestämma vem som skall ge vården. På. samma sätt_ skapas ökade valmöjligheter inom bl.a. skolan, barnomsorgen och äldreomsorgen. En annan del av förnyelsen är ett ökat inslag av privata entreprenörer vilket ger ökad konkurrens inom tjänsteproduktionen.

Den fortsatta utvecklingen och förnyelsen måste stödjas av en utökad forsknings- och utvecklingsverksamhet. Det gäller såväl inom ramen för olika discipliner vid universitet: och högskolor som inom statens, kom— munernas och landstingens verksamheter.

Hälso— och sjukvården liksom stora delar av de övriga sociala verk- samheterna är redan nu utpräglade kunskapsorganisationer. Kunskaps- flödet mellan universitet/högskolor och den sociala sektorn bör emeller- tid kunna ökas'ytterligare. Ny kunskap kring t.ex. organisations- och ledningsfrågor når inte alltid fram till praktisk tillämpning. Omvänt ' gäller att forskarna ibland inte låter sina val av forskningsproblem inspireras av den verklighet som finns inom de'sociala verksamheterna. Kompetensen inom kommuner, landsting och myndigheter är här av stor betydelse. Förutom möjligheterna att bedriva eget forsknings- och utvecklingsarbete är kompetensen avgörande för att kunna formulera beställningar av forskningsinsatser inom t.ex. universitet och högskolor, , liksom möjligheterna att rätt bedöma kvalitet och relevans i redan pågående forskning.

Den forskning och det utvecklingsarbete som är relevant för Social- departementets verksamhetsområde spänner över flera samhällssektorer — t.ex. hälso- och sjukvård, socialtjänst, socialförsäkring och arbets- marknad — och över många vetenskapliga discipliner. En utmaning är därför att finna de bästa formerna för att organisera och stimulera denna forskning som måste präglas av hög relevans och kvalitet för att kunna skapa underlag för den långsiktiga utvecklingen av den sociala sektorn.

Den forskning som bedrivs inom socialvetenskap och socialpolitik utgör i stor utsträckning underlag för den ständigt pågående debatten och utvecklingen av välfärdspolitiken som måste kunna bygga på ett så gott kunskapsunderlag som möjligt. Metoderna för att sprida den nya kun— skapen så brett som möjligt behöver vidareutvecklas så att denna kun— skap inte drunknar i det allt stridare informationsflödet i samhället.

Prop. 1992/93: 170 Avsnitt 5 Socialdepartementet

5.2 Forskning rörande de ekonomiska trygghetsssystemen

Behovet av forskningsbaserad kunskap om de ekonomiska trygghetssys— temens funktion och effekter är betydande, inte minst mot bakgrund av den genomgripande översyn och omprövning av socialförsäkringens olika grenar som för närvarande pågår.

Omfattningen av socialvetenskaplig forskning med anknytning till de ekonomiska trygghetssystemen är fortfarande relativt begränsad med hänsyn tagen till socialförsäkringens stora betydelse för individens välfärd och för samhällsekonomin. Betydande behov finns av mer forskningsbaserad kunskap om bl.a. de faktorer och samband som ligger bakom de stora förändringarna i sjukfrånvaro och förtidspensionering under senare är, liksom om samspelet mellan socialförsäkringen och arbetsmarknaden. Det är vidare angeläget med forskning kring de offentliga pensionssystemen, inte minst i förhållande till andra försäk— ringssektorer och hur detta påverkar sparande, kapitalbildning och arbetskraftsutbud.

Socialförsäkringarna är rättighetsstyrda genom ett omfattande och komplext regelverk. Regeltillämpningen är långt decentraliserad vilket pekar på ett behov av tillämpad juridisk forskning. Satsningen på en mer aktiv rehabilitering innebär att en rad nya åtgärder och instrument ställs till försäkringskassomas och andra rehabiliteringsansvarigas förfogande. Detta skapar intressanta forskningsuppgifter för utvärderings- och implementationsforskning.

Det ökade internationella samarbete på socialförsäkringsområdet som aktualiserats genom EES-avtalet innebär också att ett nytt angeläget område för forskningsinsatser öppnar sig. Metoder för studier inom detta område behöver utvecklas.

5.3 Forskning inom socialtjänstområdet

Forskning med inriktning mot socialtjänstens områden bedrivs i olika organisatoriska former och inom flera discipliner och specialiteter. Generella problem inom socialtjänsten behandlas vid universiteten, särskilt inom den nya disciplinen socialt arbete. Tillämpad forskning med det viktiga syftet att förbättra resultatet av socialtjänstens insatser är ännu relativt sällsynt. Även kunskapsutvecklingen inom bl.a. social- medicin och psykiatri är av betydelse för socialtjänstens utvecklings- arbete.

5.3.1 Forskning om handikapp

I 1990 års forskningsproposition framhölls de starka behoven av sam- hällsvetenskaplig forskning med inriktning mot handikapp. Bl.a. sakna- des tillräckliga kunskaper om de förhållanden i samhället som bidrar till att orsaka och vidmakthålla handikapp. 1989 års handikapputredning har i sitt slutbetänkande (SOU 19922) Ett samhälle för alla pekat på samma förhållande samt på behovet av tvär— och mångvetenskaplig forsknings-

Prop. 1992/93:170 Avsnitt 5 Socialdepartementet

samverkan med utgångspunkt i de olika disciplinerna. [ en kommande proposition om stöd och service till vissa funktionshindrade m.m. avser regeringen att lägga förslag inom bl.a. habilitering och rehabilitering som för planering och genomförande av åtgärder kräver samordning och samverkan mellan olika samhällsorgan.

SFR har ett särskilt samordningsansvar för handikappforskningen. Det är viktigt att forsknings— och utvecklingsarbete om funktions- hindrade och deras villkor ytterligare stärks. Det gäller bl.a. inom området habilitering för barn och ungdomar med svåra och komplicera- de funktionshinder. Även studier av omfattningen av olika funktions- hinder är eftersatta. För närvarande saknas också nästan helt forskning med särskild inriktning på samhällsekonomiska studier, liksom forskning om arbetslivet och dess tillgänglighet. Ett annat viktigt område är forskning om sociala och miljömässiga faktorer och processer som leder till att funktionshinder blir handikapp.

5.3.2 Forskning om äldre

Forskningsinsatserna på äldreområdet skall bl.'a. ses mot bakgrund av målen att äldre skall kunna känna sig trygga och veta att de får den omsorg de behöver. De skall själva få bestämma över sin livssituation och få behålla sin integritet och valfrihet även när vårdbehoven blir omfattande. Forskning om äldre är en gränsöverskridande och interdis- ciplinär verksamhet som berör ett flertal kunskapsområden.

Efter förslag i 1990 års forskningsproposition anslogs nya resurser till forskning om äldre. Riksdagens beslut att inrätta tre professurer i psykologi, sociologi och socialt arbete med inriktning mot äldre skapade också en förankring av äldreforskningen inom högskolan. Tjänsterna har utlysts. Tillsättningen av professuren i sociologi med placering i Uppsala är klar.

Socialvetenskapliga forskningsrådet har prioriterat tre områden, näm- ligen forskning som rör omsorg och omvårdnad, utvärderingsforskning samt forskning inom området äldre och deras ekonomi. Dessa områden bör även fortsatt ha hög prioritet. Det är särskilt angeläget att finna en vetenskaplig grund för utvärderingar av kvalitets- och effektivitets- mätningar samt av förändringar för äldre och deras ekonomi i ljuset av de omfattande samhälls- och systemförändringar som pågår.

5.3.3 Forskning om missbruk

Missbruksfrågoma utgör ett för samhället svårhanterligt problemkomp- lex och behovet av bred och väl underbyggd kunskap är mycket stort. Forskningen om missbrukets utbredning och orsaker liksom om vård och behandling av missbrukare samt metoder för att förebygga missbruk har betydande metodproblem. Missbruksforskning är ett av de forsk- ningsområden där stora datamaterial och studier över längre tid ofta är en förutsättning för ett gott vetenskapligt utbyte.

Prop. 1992/93:170 Avsnitt 5 Socialdepartementet

ll—l

Forskningen om missbruk är i ett socialvetenskapligt perspektiv in- riktad på såväl bruk som missbruk av alkohol, narkotika och andra beroendeframkallande medel. Hit hör forskning om resultat av alkohol- och narkotikapolitik samt om effekter av olika kontrollpolitiska åtgärder och av olika förebyggande insatser. Centrala forskningsfrågor är också vården av missbrukare och missbruksfrågomas koppling till HIV/aids— problematiken. Forskningen om förebyggande av missbruk är ett viktigt men än så länge underutvecklat område också inom folkhälsoforsk- ningen. '

Effekterna av den svenska alkohol- och narkotikapolitiken har endast i liten utsträckning intresserat forskare. Forskningen har hittills främst varit inriktad på behandlingsstudier. Trots detta saknas ännu kunskap på många områden. Dessutom är kunskaperna dåliga om missbrukets former och missbrukares sociala verklighet. Detsamma gäller den verkliga utbredningen av olika missbruksmönster.

Enligt SFR:s bedömning behövs en fortsatt satsning på forskning inriktad mot hela missbrukarvården, varav tvångsvården utgör en del. Innehållet i och effekterna av de samlade insatserna för missbrukare vidtagna inom olika vårdsystem samt samspelet mellan olika aktörer behöver få en vetenskaplig belysning.

Forskning om alkohol— och narkotikapolitikens effekter samt behand- lingsforskning bör prioriteras under den kommande perioden. Med hänsyn till den Ökande internationaliseringen är det därvid önskvärt med forskning som visar hur olika länder genom sin alkohol- och narkotika- politik har lyckats förebygga och reducera skador och missbruksut- bredning.

5.4 Forskning om barn och familj

Familjelivets utveckling och villkor har stor betydelse för välfärden och individernas livskvalitet. Familjernas livsformer och levnadsförhållanden är också av central betydelse för de flesta verksamheter inom såväl det sociala området som hälso- och sjukvårdsområdet.

Forskningen inom området barn och familj sker inom ett stort antal discipliner — främst vid samhällsvetenskaplig men även vid medicinsk, humanistisk och juridisk fakultet. En mycket stor del av forskningen är finansierad genom tidsbegränsade projektmedel. SFR har har utlyst programstöd samt avsatt medel för forskamätverk för forskning om barn och familj. '

Det är angeläget att forskningen stärks ytterligare inom barn— och familjeområdet. Viktiga områden för fortsatt forskningsstöd är samspelet mellan den demografrska utvecklingen, samhällsutvecklingen i stort och familjepolitikens utformning och innehåll. Förändringar sker idag i samspelet mellan offentliga trygghetssystem, privata omsorgsformer och informella nätverk. Forskning som belyser förändringamas innebörd och konsekvenser för barn och föräldrar är angelägen liksom forskning om betydelsen i ett långsiktigt perspektiv av socialt förebyggande arbete för utsatta barn och ungdomar.

Socialdepartementet

5.5 Forskning om internationell migration och etniska relationer

Med internationell migration och etniska relationer avses in— och utvand— ring, orsaker till och effekter av befolkningsrörelser, staters reglering av dessa befolkningsrörelser samt integrationsfrågor i vid bemärkelse.

Forskning om internationell migration och etniska relationer bedrivs inom ett flertal humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnen. Ett nationellt nätverk är under uppbyggnad och det internationella forskar- samarbetet utvecklas successivt..

Enligt SFR:s bedömning belhöver den demografiska, sociologiska, kulturgeografiska och ekonomiska forskningen om de internationella migrationsströmmamas orsaker och verkningar på framför allt svensk arbetsmarknad och näringsliv stärkas, både till omfång och kvalitet.

Mycket tyder på att den intemationella migrationen och därmed sam— manhängande problemkomplex under många år framöver kommer att utgöra mycket centrala faktorer i samhällsutvecklingen, såväl i Sverige som i många andra länder. Med hänsyn till det stora kunskapsbehovet måste forskningen på området därför ges hög prioritet.

5 . 6 Folkhälsoforskning

Den svenska befolkningens hälsa har fortsatt att förbättras de senaste åren och medellivslängden har ökat. Trots att hälsoutvecklingen i stort . varit positiv finns det stora skillnader i sjuklighet och dödlighet mellan könen, olika sociala grupper och mellan olika delar av landet. Också mellan infödda svenskar och invandrare finns det betydande skillnader.

Folkhälsoforskningen är interdisciplinär. Till området räknas forskning om familjers, arbetslivets, miljöns och hälso- och sjukvårdens betydelse för folkhälsan. Således innefattas studier inom bl a epidemiologi, hälso- och sjukvårdsforskning, hälsoekonomi, arbets— och miljömedicin, kost- och beroendefrågor samt preventiv medicin och socialmedicin i bred bemärkelse.

Regeringen har betonat att insatser för att ytterligare förbättra folk- hälsan är angelägna. En bred och kvalitativt god forskning har stor be- tydelse för att detta mål skall kunna nås. Det finns också ett behov av att utveckla metoder för utvärdering och att på ett mer systematiskt sätt utvärdera olika preventiva satsningar. Regeringen anser att folkhälso- forskning skall vara ett prioriterat område för det Socialvetenskapliga forskningsrådet under den kommande perioden. Även inom det medi- cinska forskningsområdet bör folkhälsoforskningen prioriteras. För att nå högsta möjliga effekt av de insatta resurserna är det angeläget att dessa insatser samordnas också med bl.a. Folkhälsoinstitutets forsk- nings- och utvecklingstödjande verksamhet.

Epidemiologisk metodik, som har en framträdande roll inom folkhälso- forskningen, kräver ofta stora och kostsamma datainsamlingar. Samtidigt är förutsättningarna för epidemiologiska studier ur ett internationellt perspektiv särskilt goda i Sverige. Det är därför väsentligt att möjlig-

Prop. 1992/93:170 Avsnitt 5 Socialdepartementet

heterna för denna forskning fortsätter att utvecklas, bl.a. genom att tillgången till relevanta datamaterial förbättras.

Delar av folkhälsoforskningen är fortfarande under snabb utveckling och betydande satsningar görs på folkhälsoforskning i vissa länder. Det är angeläget att internationella erfarenheter tas till vara i den svenska forskningen och utvecklingsarbetet och att arbetet fortlöpande följs upp och utvärderas, avseende framför allt dess vetenskapliga kvalitet och relevans för folkhälsans utveckling.

5.7 Forsknings— och utvecklingsarbete inom och till stöd för hälso— och sjukvården

En god hälso— och sjukvård är en av grundstenarna i den svenska väl- färdspolitiken. Målet är en god vård och omsorg på lika villkor för hela befolkningen.

Hälso- och sjukvårdens totala kostnader är av stort samhällsekonomiskt intresse i alla länder. År 1991 beräknas dess andel av bruttonationalpro- dukten (BNP) i Sverige motsvara 8,8 procent. Länder som USA, Irland, Canada, Frankrike, Tyskland och Finland använder en större andel av BNP till hälso— och sjukvård än Sverige. Lägre BNP-andel än Sverige använder bl.a. Storbritannien och Danmark. Antalet anställda inom den svenska hälso- och sjukvården var år 1991 omkring 380 000 personer.

Hälso— och sjukvården befinner sig i ständig utveckling. En drivkraft i denna utveckling är den medicinska forskningen där nya metoder ut- vecklas för att diagnostisera och bota eller lindra olika former av ohälsa. Den medicinska forskningen i Sverige är i ett internationellt perspektiv av mycket hög klass. Den höga nivån på den svenska forskningen inom detta område gör att internationella erfarenheter snabbt när Sverige och förs ut i det konkreta hälso— och sjukvårdsarbetet. Omvårdnadsforsk- ningen är en annan viktig komponent för att öka kvaliteten och patient- tillfredställelsen.

Stora förändringar har, inom flera landstingsområden, under de senaste åren gjorts i hälso- och sjukvårdens styrsystem. Bl.a. har uppdelning gjorts på beställare och utförare. De ekonomiska styrsystemen har förändrats från att vara budgetbaserade till att vara prestationsrelaterade. I vissa system utgår ersättning till utförarna i förhållande till vilka behandlingar som ges.

De nya styrsystemen och de därmed förbättrade redovisningsmetodema har visat att kostnaderna för olika ingrepp ofta är högre vid undervis— ningssjukhusen än inom sjukvården i övrigt. Huvudorsaken till detta torde vara att de reella kostnaderna för utbildning och forskning inte har tydliggjorts tidigare. Patienturvalet torde inte heller vara detsamma eftersom en högre andel svåra fall behandlas vid undervisningssjuk- husen. Från vissa håll har de förändrade styrsystemen setts som ett hot mot forskning och utveckling eftersom undervisningssjukhusen skulle kunna komma att förlora konkurrensen om patienterna och därmed få reducerade ekonomiska ramar.

Prop. 1992/93:170 Avsnitt 5 Socialdepartementet

En vidareutveckling av svensk hälso- och sjukvård kräver fortsatt stora forsknings- och utvecklingsins:atser, vilket också ligger i sjukvårds- huvudmännens intresse. Detta har lett till att olika lösningar nu prövas för att garantera att tillräckliga medel avsätts för forsknings- och utveck- lingsarbete inom ramen för de förändrade styrsystemen. Regeringen kommer att noga följa utvecklingen inom detta område.

En fortsatt effektivisering och utveckling av hälso- och sjukvården kräver forskning och utveckling inom ett flertal discipliner, inte minst inom samhällsvetenskapema. Även om det finns goda forskningsmiljöer också inom dessa områden är inte den svenska forskningen här lika stark som inom medicinen. I syfte att få underlag för att vidareutveckla framförallt den samhällsvetenskapliga forskningen av relevans för hälso- och sjukvården avser regeringen att låta kartlägga pågående forskning inom detta område, bl.a. i ett internationellt perspektiv, samt att utreda hur detta forskningsområde skall kunna förstärkas i framtiden.

Inom hälso- och sjukvården är det kvalificerade utvecklingsarbetet, d.v.s. ett metodiskt och systematiskt utnyttjande av forskningsresultat, vetenskaplig kunskap och nya idéer för att skapa nya metoder eller system, av stort värde. Merparten av detta arbete sker hos sjukvårds- huvudmännen men också inom ramen för vissa statliga myndigheters verksamhet m.m.

5.8 Ökad internationalisering

Intemationaliseringen inom olika forsknings- och utvecklingsområden kommer att bli allt viktigare såväl för Socialvetenskapliga forsknings- rådet som för Socialdepartementets övriga myndigheter. Vissa myndig- heter har redan ett mycket väl utvecklat internationellt samarbete, t.ex. IPM, LV, SBL, SBU och RFV.

EES-avtalet och ett framtida medlemskap i EG, då särskilt utveck- lingen av den s.k. sociala dimensionen inom EG, medför ett ökat behov av komparativa studier och ett ökat intresse för internationella jämförel- ser. Ur flera perspektiv är det av vikt att på vetenskaplig grund kunna relatera förhållanden och fenomen i det svenska samhället till mot- svarande i andra länder.

Inom det s.k. COST- programmets ram utvecklas för närvarande den samhällsvetenskapliga forskningen starkt under ledning av en särskild "Social Science Committee". Program för forskning om äldre, miss— bruk, handikapp och om migration befinner sig på olika stadier av planering. SFR räknar med att bidra till aktivt svenskt deltagande. SFR avser också att under perioden avsätta medel för utländska gästforskare (gästprofessurer) vilket kan förväntas resultera i bl.a. nya analyser av svenska förhållanden och nya teoretiska och metodologiska infallsvink- lar.

I det gällande tredje ramprogrammet för forskning i EG ingår endast ett program som i viss mån berör Socialdepartementets ansvarsområde. Däremot har i EG-kommissionezns utkast till det fjärde ramprogrammet för forskning föreslagits ett antal nya delprogram med inriktningar som berör Socialdepartementet och dess myndigheter.

Prop. -l992/93:170 Avsnitt 5 Socialdepartementet

llh'

Socialvetenskapliga forskningsrådet är representerat i det nybildade Rådet för FoU-samarbetet mellan Sverige och EG.

5.9 Forsknings- och utvecklingsarbete inom vissa myndigheter m.m.

I detta avsnitt lämnas en kortfattad beskrivning av de myndigheter under femte huvudtiteln som bedriver eller finansierar forsknings- och utveck- lingsarbete och för vilka budgetbehandling skedde i budgetpropositionen (prop. 1992/93:100 bil. 6). För Statens institut för psykosocial miljö- medicin (IPM) samt Socialvetenskapliga forskningsrådet (SFR) behand- las budgetfrågoma i föreliggande proposition, avsnitt 5.11. Även vissa frågor rörande forskning vid Smittskyddsinstitutet behandlas i ett särskilt avsnitt (5.10) men budgetfrågorna för Smittskyddsinstitutet regleras i den reviderade finansplanen.

Spri är hälso- och sjukvårdens utvecklingsinstitut. Huvudmän är staten och Landstingsförbundet som svarar för hälften var av finansieringen. Ett nytt avtal om Spri träffades i juni 1992 avseende perioden 1993 -l995. I avtalet markeras att tyngdpunkten i verksamheten skall ligga i ett långsiktigt och kvalificerat utvecklingsarbete och att ett närmare samarbete med olika forsknings- och utvecklingsinstitutioner skall utvecklas. Spri skall främst arbeta med frågor som rör kvalitet, effek- tivitet och produktivitet samt informationssystem och effektivisering i vården. En utvärdering av Spris verksamhet skall genomföras och vara aVSlutad senast den 1 september 1994.

Huvuduppgiftema för Socialstyrelsen (508) är att bedriva kvalificerad tillsyn, uppföljning, utvärdering och kunskapsförmedling inom hälso— och sjukvården och socialtjänsten. Inom Socialstyrelsen har nyligen inrättats ett Centrum för epidemiologi och social analys. Därmed kom- mer Socialstyrelsen att - på ett helt annat sätt än tidigare - kunna följa, analysera och rapportera hur bl.a. folkhälsoproblem, sociala problem och sjukdomar utvecklas. Även ett Centrum för utvärdering av metoder i socialt arbete har inrättats inom Socialstyrelsen för systematisk upp- byggnad av vetenskapligt grundad kunskap om behandlingsmetoder och andra insatser inom socialtjänstens individ- och familjeomsorg.

Statens beredning för utvärdering av medicinsk metodik (SBU) har till uppgift att utvärdera etablerade och nya medicinska metoder ur medicinskt, ekonomiskt, socialt och etiskt perspektiv. Utvärderingama utgår från den aktuella forskningen och från genomgångar av den vetenskapliga litteraturen inom det område som är föremål för utvärde— ring.

Läkemedelsverket (LV) skall i syfte att tillgodose behovet av säkra och effektiva läkemedel pröva inkonma ansökningar om godkännande av eller tillstånd till tillverkning av läkemedel, varvid läkemedel av högt medicinskt värde och samhällsekonomisk betydelse skall ges prioritet. Verket skall vidare verka för att dessa läkemedel används på ett ända- målsenligt och kostnadseffektivt sätt samt främja säkerheten och kvalite- ten för läkemedelsnära produkter. Läkemedelsverket bedriver visst

Prop. 1992/ 93: 170 Avsnitt 5 Socialdepartemente

forsknings- och utvecklingsarbete inom ramen för sin verksamhet.

Rättsmedicinalverket (RMV) är central förvaltningsmyndighet för rättspsykiatrisk, rättskemisk och rättsserologisk verksamhet. Verket skall enligt instruktionen svara för utvecklingsarbete och stöd åt forskning av betydelse för verksamheten.

Folkhälsoinstitutet (FHI), vars verksamhet inleddes den 1 juli 1992, skall främja för hela folket likvärdiga förutsättningar för en god hälsa genom att på bl.a. nationell nivå och med vetenskaplig förankring bedriva hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete av sektors— övergripande karaktär.

För närvarande arbetar FHI :med åtta program. Dessa är alkohol och narkotika, allergi, mat och motion, skador, tobak, barns och ungdomars hälsa, kvinnors hälsa samt ett program som omfattar HIV/aids, sex och samlevnad, abortförebyggande arbete samt sexuellt överförbara sjuk— domar.

Samarbete skall ske med universitet och högskolor för att garantera långsiktig kunskapsutveckling och medverkan av forskare inom Fles verksamhet. FHI har under innevarande budgetår avsatt 20 miljoner kronor för forsknings- och utvecklingsinsatser och skall även förstärka utvärderingsverksarnheten genom deltagande av olika forskningsgrupper.

Riksförsäkringsverket (RFV) skall bl.a. särskilt följa utvecklingen av de olika grenarna inom det ekonomiska trygghetssystemet och utvärdera effekter av dessa för individ och samhälle. Detta sker genom ett konti- nuerligt samarbete med forskare och forskningsinstitutioner som stöd för de egna analyserna av kunskapsbehov och pågående FoU. Uppföljnings- och utvärderingsprogram upprättas årligen.

Nämnden för vårdartjänst (NV) administrerar bl.a. statsbidrag till vårdartjänst och omvårdnadsinsatser för rörelsehindrade samt bedriver utvecklingsarbete inom ramen för sin verksamhet. Utvecklingsarbetet är inriktat på att förbättra förutsättningarna för utbildning och studier för unga och vuxna personer med funktionshinder samt att utveckla olika stöd som behövs i och omkring studiesituationen.

5.10 Forskning vid Smittskyddsinstitutet

Statens bakteriologiska laboratorium (SBL) bedriver bl.a. forskning för att förbättra smittskyddet för befolkningen. Laboratoriet har också ansvar för landets vaccinförsörjning och andra statliga smittskyddsupp- gifter.

Regeringen anförde i proposition 1989/90:90 om forskning bl.a. att forskningspotentialen inom srnittskyddsområde ytterligare behövde stärkas och att resurserna borde vidareutvecklas vid SBL, det nationella expertorganet. Regeringen konstaterade vidare att utförandet av forsk— ning även fortsättningsvis skulle koncentreras till universitet och hög- skolor.

Mot bl.a denna bakgrund föreslog regeringen som ett första steg att tre professurer i smittskydd med inriktning mot särskilt klinisk immunologi, särskilt klinisk parasitologi respektive särskilt klinisk virologi skulle

Hänvisningar till PS11

Prop. 1992/93:170 Avsnitt 5 Socialdepartementet

inrättas vid KI den 1 juli 1990. Innehavarna av dessa tjänster skulle tillika vara avdelningsföreståndare vid SBL.

Förslaget beaktades vid medelsberäkningen där reservationsanslaget Medicinska fakulteterna tillfördes 4,5 miljoner kronor medan motsvaran- de minskning gjordes under SBL:s anslag där också vissa tjänster drogs m.

Riksdagen har på förslag från regeringen bl.a. beslutat att godkänna att Smittskyddsinstitutet inrättas den 1 juli 1993 och att SBL avvecklas, sedan ett aktiebolag har övertagit ansvaret för produktion av vacciner m.m. och Smittskyddsinstitutet övertagit ansvaret för ifrågavarande statliga smittskyddsuppgifter (prop. 1992/93:46, bet. 1992/93:80U7, rskr 1992/93:86).

Föredragande statsrådet framhöll i propositionen bl.a. att Smittskydds- institutet i likhet med bl.a. de övriga nordiska smittskyddsinstituten skulle ha sin tyngdpunkt i ett kvalificerat forsknings- och utvecklings- arbete. I propositionen angavs att de bästa betingelserna för detta skulle ges om det nya institutet fick möjlighet till ett nära samarbete med KI.

I den utredning som ligger till grund för inrättandet av Smittskydds- institutet, Smittskyddsinstitutet — ny organisation för Sveriges nationella smittskyddsfunktioner (1992129) konstateras att samordningen med KI bör ske, förutom genom de tre tidigare inrättade professurema i smitt- skydd, genom att ytterligare tre professurer inrättas i smittskydd med inriktning särskilt mot bakteriologi, epidemiologi respektive vaccinforsk- ning och kombineras med tjänster på Smittskyddsinstitutet. Framställ- ning om inrättande av dessa professurer har även kommit in från SBL respektive förts fram i KI:s fördjupade anslagsframställning.

Regeringens överväganden

Det är av stor vikt att staten på nationell nivå har en högkvalificerad institution som kan kontrollera smittskyddsläget, bedriva kompetent forskning samt ta emot och anpassa den internationella utvecklingen inom smittskyddsområdet till landets behov. Samtidigt bör den grund- läggande forskningen i huvudsak ske inom högskolans ram.

De bästa förutsättningarna för att finna former för hur samarbetet mellan KI och Smittskyddsinstitutet bör byggas upp finns lokalt och i en dialog mellan de berörda myndigheterna. För att tydliggöra forsknings-

och utvecklingssamarbetet och ge detsamma stabilitet bör långsiktiga avtal träffas mellan KI och Smittskyddsinstitutet.

I syfte att Smittskyddsinstitutet skall ha möjlighet att göra avvägningar mellan forsknings— och utvecklingsinsatser å ena sidan och andra upp- gifter å andra sidan anser regeringen att medel bör disponeras av Smitt- skyddsinstitutet.

Regeringen avser att återkomma till medelsfrågor vad gäller Smitt- skyddsinstitutet i den reviderade finansplanen.

Prop. 1992/93:170 Avsnitt 5 Socialdepartementet

Ärende till riksdagen

Regeringen föreslår att riksdagen tar del av vad regeringen anfört om forskning vid Smittskydds— institutet.

5.11 Anslagsfrågor

I proposition 1992/93:100 har regeringen i avvaktan på särskild pro- position i ämnet, för budgetåret 1993/94 under angivna anslagsrubriker beräknat följande belopp: G 9. Statens institut för psykosocial miljömedicin, 5 741 000 kronor G 16. Socialvetenskapliga forskningsrådet, 79 175 000 kronor.

Vi tar nu upp dessa frågor.

Femte huvudtiteln G. Myndigheter under Socialdepartementet

G 9. Statens institut för psykosocial miljömedicin 1991/92 Utgift 5 122 044' 1992/93 Anslag 5 741 000 1993/94 Förslag 6 943 000

Statens institut för psykosocial miljömedicin (IPM) har till uppgift att utveckla, värdera och förmedla kunskaper om psykosociala risksituatio— ner. riskgrupper och riskreaktioner. Verksamheten omfattar målinriktad forskning samt utbildning, dokumentation och information.

Statens institut för psykosociall miljömedicin

IPM föreslår i sin anslagsframställan att — institutets roll som självständig myndighet bibehålls, — de nuvarande tre verksamhetsområdena arbetsmiljö och hälsa, allmän social miljö och hälsa samt vårdmiljö och hälsa kompletteras med ett fjärde — invandrarmiljö och hälSa,

— att personalresursema utökas.

Prop. 1992/93:170 Avsnitt 5 Socialdepartementet

Regeringens överväganden Prop. 1992/ 93: 170 Avsnitt 5

Socialdepartementet

Övergripande mål

-— IPM:s forskning skall inriktas på att vara praktiskt tillämpbar inom social—, hälsovårds- och arbetslivsområdena. Teoribild- ning och metoder för vetenskaplig forskning inom dessa verk- samhetsområden skall utvecklas. För att åstadkomma ett effektivt utnyttjande av de samlade resurserna för psykosocial miljömedicinsk forskning skall institutet samverka med andra myndigheter, institutioner och organisationer inom de områden, som institutets verksamhet omfattar. ' I samband med den pågående omstruktureringen av den offent- liga sektorn skall IPM medverka i utbildning och bidra med sådan information som kan minska de psykosociala påfrest- ningarna för de grupper som berörs.

Resurser: Ramanslag 1993/94 6 943 000 kronor

Planeringsram:

1993/94 1994/95 1995/96 6 943 000 kr 6 943 000 kr 6 943 000 kr

Resultatbedömning

Tillämpad forskning, som innefattar teori— och metodutveckling är IPM:s viktigaste verksamhetsgren och tar i anspråk cirka 60 % av de samlade resurserna. Cirka 20% ägnas utbildning på olika nivåer. Råd— givning till och samverkan med andra myndigheter, institutioner och organisationer tar i anspråk ytterligare 10 % och resterande 10 % ägnas dokumentation och information.

Under den gångna femårsperioden har cirka 67 % av IPM:s verksam— het finansierats övcr statsbudgeten och resten genom externa anslag.

En resultatanalys i kvantitativa termer för den gångna femårsperioden visar att IPM haft en mycket hög produktivitet inom samtliga verksam- hetsgrenar. Den samlade forskningsverksamheten, inkl. samarbetet med Karolinska institutets institution för stressforskning, ISF , har resulterat i mer än 300 vetenskapliga publikationer. Forskare vid IPM har varit handledare åt tolv doktorander av vilka åtta hittills disputerat. Forskarna vid IPM har också varit fakultetsopponenter vid åtta doktorsdisputatio- ner.

Även ur kvalitativ synpunkt kan IPM uppvisa goda resultat. Forskar— nas vetenskapliga artiklar har publicerats i internationellt erkända veten- skapliga tidskrifter. Forskarna anlitas också ofta av internationella orga- nisationer såsom WHO, ILO, UNICEF, UNESCO och EG och bjuds 1 IJ DJ

ofta in till internationella vetenskapliga konferenser. De anlitas i stor utsträckning som föreläsare och för konsultationer såväl inom som utom landet.

I mitten av 1980-talet granskades och utvärderades IPM:s verksamhet av tre kvalificerade externa sakkunniga. IPM:s forskning ansågs bl.a. vara imponerande såväl kvantitativt som kvalitativt och ha hög samhälls- relevans.

Slutsatser

Mot bakgrund av den fördjupade prövning som regeringen har gjort av Institutet för psykosocial miljömedicin anser regeringen att institutet även för perioden 1993/94 — 1995/96 skall ansvara för praktiskt tillämp— bar forskning inom den psykosociala miljömedicinen.

IPM:s verksamhet har utvecklats mycket väl i förhållande till de an- visade medlen. Verksamheten motsvarar sitt syfte och följer de instruk- tioner regering och riksdag utfärdat.

IPM är en myndighet med mycket hög forskningsandel vars verksam- het omfattar flera sektorer. Dess ställning som självständig myndighet med avnämarsammansatt styrelse och dess nära samverkan med Karolinska Institutet liksom dess samarbete med Socialstyrelsen har bidragit till verksamhetens samhällsrelevans. IPM kan också snabbt anpassa sig till eventuella ändrade målsättningar från statsmakternas sida och inrikta sin verksamhet mot aktuella problemområden genom att kommunicera direkt med dessa och andra avnämare. Ställningen som självständig myndighet torde också ha bidragit till IPM:s status i inter- nationella sammanhang. IPM:s organisatoriska ställning som självständig myndighet bör bl.a. mot denna bakgrund kvarstå under planeringsperio- den.

Många invandrare och speciellt flyktingar kommer från levnadsför- hållanden, som ofta inverkar menligt på deras fysiska och psykiska hälsa. Anpassningen till ett nytt och annorlunda samhälle kan medföra ytterligare påfrestningar, vilket: i sin tur kan leda till såväl mänskligt lidande som betydande belastningar på samhällets resurser. Det är vik- tigt att genom åtgärdsinriktad forskning belysa vad som gynnar resp. motverkar en framgångsrik anpassning till den nya livsmiljön och att denna kunskap sprids och får praktisk tillämpning. IPM har goda förut- sättningar att medverka i ett sådant arbete. Regeringen anser därför att IPM:s nuvarande tre verksamhetsområden bör utökas med ett fjärde med inriktning på invandrarmiljö och hälsa.

Målen för IPM:s verksamhet skall vara: — IPM:s forskning skall inriktas på att vara praktiskt tillämpbar inom social-, hälsovårds— och arbetslivsområdena. Teoribildning och meto- der för vetenskaplig forskning inom dessa verksamhetsområden skall utvecklas. — För att åstadkomma ett effektivt utnyttjande av de samlade resurserna för psykosocial miljömedicinsk forskning skall institutet samverka med andra myndigheter, institutioner och organisationer inom de om- råden, som institutets verksamhet omfattar.

Socialdepartementet

— I samband med den pågående omstruktureringen av den offentliga sektorn skall IPM medverka i utbildning och bidra med sådan infor- mation som kan minska de psykosociala påfrestningarna för de grupper som berörs. Chefen för Finansdepartementet har i prop. 1992/93:100 redovisat ett förslag om en generell räntebeläggning av statliga medelsflöden samt presenterat den modell som bör tillämpas. Statens institut för psyko- social miljömedicin kommer fr.o.m. budgetåret 1993/94 att tillämpa denna modell och kommer därför att tilldelas ett räntekonto med kredit i Riksgäldskontoret. Medlen under ramanslaget Statens institut för psy- kosocial miljömedicin förs till detta konto.

Anslaget för IPM har budgeterats utan hänsyn till de tekniska juste— ringar som måste göras till följd av ändringen på nivån på lönekostnads- pålägget, den ändrade finansieringsformen för Statshälsan, övergången till län i RGK samt de nya principerna för budgeteringen av anslagen. Riktlinjerna för dessa anvisningar har tidigare redovisats av chefen för Finansdepartementet i proposition 1992/93:100 bilaga 1, Statsbudgeten och särskilda frågor, avsnitt 2.2. Det belopp som kommer att ställas till IPM:s disposition kommer slutligt att fastställas enligt de redovisade riktlinjerna och kan därför avvika från det nu budgeterade beloppet.

IPM uppfyller enligt regeringens mening de krav som kan ställas på en myndighet för att erhålla en treårsrarn.

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår att riksdagen 1. godkänner att den övergripande målsättningen för verksam- heten inom ansvarsområdet för Statens institut för psykosocial miljömedicin skall vara i enlighet med vad som förordats i avsnitt— et Slutsatser, 2. till Statens institut för psykosocial miljömedicin för budget— året 1993/94 anvisar ett ramanslag på 6 943 000 kronor.

SOCIALVETENSKAPLIGA FORSKNINGSRÄDET (SFR)

Socialvetenskapliga forskningsrådet har till uppgift att stödja betydelse- full grundforskning och tillämpad forskning inom socialvetenskap, socialpolitik. och folkhälsovetenskap.

Socialvetenskapliga forskningsrådet

SFR föreslår i sin anslagsframställning en planeringer för perioden 1993/94-1995/96 med sammanlagt 362 miljoner kronor, varav 110 miljoner kronor för budgetåret 1993/94. Huvuddelen av dessa me- del bör utgöra stöd till av forskare initierade projekt. Vissa medel före- slås gå till särskilda initiativ och förstärkningsåtgärder. SFR betonar även vikten av att medel avsätts för stora datainsamlingar, helst samord- nat av FRN och med särskilda medel. I anslagsframställningen gör SFR

Hänvisningar till PS17

Prop. 1992/93:170 Avsnitt 5 Socialdepartementet

en bred genomgång av forskningläget inom olika prioriterade del- områden.

Regeringens överväganden

Övergripande mål

Socialvetenskapliga forskningsrådet skall stödja betydelsefull grundforskning och tillämpad forskning inom socialvetenskap, socialpolitik och folkhälsovetenskap, samt informera om kun- skapsläge och aktuell forskning.

Resurser

Anslag 1993/94

Socialvetenskapliga forskningsrådet: Forskningsmedel, reserva- tionsanslag 86 740 000 kronor Socialvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning, ramanslag 5 600 000 kronor

Planeringsram

1993/94 1994/95 1995/96 Forskningsmedel 86 740 000 kr 86 740 000 kr 86 740 000 kr Förvaltning 5 600 000 kr 5 600 000 kr 5 600 000 kr

Resultatbedömning

Det socialvetenskapliga forskningsrådet, SFR, inrättades genom riks- dagens beslut med anledning av förra forskningspropositionen (prop. 1989/90:90) och började sin verksamhet den 1 juli 1990. SFR övertog därvid de pågående forskningsprojekt som finansierats genom de tidigare sektorsorganen Delegationen för social forskning (DSF) och Delegatio- nen för invandrarforskning (Deifo) samt det ansvar för handikappforsk- ning som tidigare legat på Forskningsrådsnämnden.

I samband med bildandet av SFR tillkallades ett antal utomstående sak- kunniga för särskilda analyser .av de satsningar som tidigare har gjorts av DSF för att befrämja långsiktig kunskapsuppbyggnad och forskning när det gäller socialt arbete respektive socialpolitik och det ekonomiska trygghetssystemet. I dessa analyser, som nyligen presenterats, pekar utvärderama bl.a på att de gjorda satsningarna på ett avgörande sätt bidragit till kompetensuppbyggnaden inom forskningsområdena. Behovet av långsiktighet i satsningarna på kompetensuppbyggnad betonas liksom att en större koncentration av satsningarna bör ske. Man noterar också den viktiga forskningsstimulans som tillgången till stora datamaterial har inneburit.

Prop. 1992/932170 Avsnitt 5 Socialdepartementet

I anslagsframställningen analyserar SFR hur forskningen har utvecklats inom olika forskningsområden. Bristområden identifieras som bör bli föremål för fortsatta insatser från SFR. Analys av detta slag sker även fortlöpande inom SFR eftersom rådet är brett sammansatt med företräda- re för olika fakulteter samt företrädare för olika tillämpningsområden.

Regeringen anser att SFR på ett välavvägt sätt har skapat goda förut— sättningar för att garantera kvaliteten och samhällsrelevansen i den forskning som stöds av rådet. Det är viktigt att denna ambitionsnivå upprätthålls.

Den omvärldsanalys som SFR redovisar i sin anslagsfrarnstållan och de forskningsbehov som SFR identifierar stämmer väl överens med rege- ringens syn. Denna har översiktligt beskrivits i avsnitt 5.2- 5.6.

Slutsatser

Mot bakgrund av sin fördjupade prövning av Socialvetenskapliga forsk— ningsrådet anser regeringen att rådet även för perioden 1993/94—1995/96 skall ha till uppgift att stödja betydelsefull grundforskning och tillämpad forskning inom socialvetenskap, socialpolitik och folkhälsovetenskap samt informera om kunskapsläge och aktuell forskning.

Med hänsyn till det stora behov av forskningsbaserad kunskap som finns inom de stora områdena socialvetenskap, socialpolitik och folk— hälsovetenskap anser regeringen att SFR genom ökade resurser skall ges möjlighet att förstärka forskningen på området.

Rådet har självt den bästa kompetensen att pröva och ta ställning till hur dess uppgift bäst genomförs. Det kan dock finnas stora fördelar att vinna med att koncentrera insatserna inom olika forskningsområden, t.ex i form av programstöd eller andra former av stöd till sammanhållna forskarmiljöer och uppbyggnad av nationella nätverk. I avsnitt 8, Ut- bildningsdepartementet, redovisar regeringen motiv för att bemyndiga forskningsråden att göra fleråriga ekonomiska åtaganden. SFR bör så— ledes ges ett bemyndigande att göra sådana åtaganden.

Regeringen vill i sammanhanget betona det stora behov som föreligger av lättillgänglig överblick över kunskapsläget och aktuella forsknings— insatser inom olika forskningsområden, bl.a. inom de områden som SFR stöder. Det är viktigt att metoderna för denna forskningsinformation vidareutvecklas.

SFR uppfyller enligt regeringens mening de krav som kan ställas på en myndighet för att erhålla en treårsram.

Anslag

Socialvetenskapliga forskningsrådet: Forskningsmedel

1991/92l Utgift 68 927 027 Reservation 10 487 248 .1992/93l Anslag 79 175 000 1993/94 Förslag 86 740 000

' Anslaget Socialvetenskapliga forskningsrådet

Hänvisningar till PS19

Prop. 1992/93:170 Avsnitt 5 Socialdepartementet

Under detta anslag redovisas de forskningsmedel som Socialvetenskap- liga forskningsrådet disponerar. Tidigare har även förvaltningsmedlen redovisats under detta anslag, men föreslås fr.o.m. 1993/94 redovisas under ett eget anslag.

Socialvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning Nytt anslag (förslag) 5 600 000

Under detta anslag redovisas de medel som Socialvetenskapliga forsk- ningsrådet disponerar för förvaltningsuppgifter. Tidigare har förvalt- ningsmedlen redovisats under samma anslag som forskningsmedlen men föreslås fr.o.m. 1993/94 redovisas under ett eget anslag.

Chefen för Finansdepartementet har i prop. 1992/93:100 redovisat ett förslag om en generell räntebeläggning av statliga medelsflöden samt presenterat den modell som bör tillämpas. Socialvetenskapliga forsk— ningsrådet kommer fr.o.m. budgetåret 1993/94 att tillämpa denna modell och kommer därför att tilldelas ett räntekonto med kredit i Riks- gäldskontoret. Medlen under ramanslaget Socialvetenskapliga forsk— ningsrådet: Förvaltning förs till detta konto.

Anslaget har budgeterats utan hänsyn till de tekniska justeringar som måste göras till följd av ändringen på nivån på lönekostnadspålägget, den ändrade finansieringsformen för Statshälsan, övergången till län i RGK samt de nya principerna för budgeteringen av anslagen. Riktlinjer- na för dessa anvisningar har tidigare redovisats av chefen för Finans- departementet i proposition 1992/931100 bilaga 1, Statsbudgeten och särskilda frågor, avsnitt 2.2. Det belopp som kommer att ställas till SFR:s disposition kommer slutligt att fastställas enligt de redovisade riktlinjerna och kan därför avvika från det nu budgeterade beloppet.

Ärenden till riksdagen

Regeringen föreslår att riksdagen l. godkänner att den övergripande målsättningen för Social- vetenskapliga forskningsrådets verksamhet skall vara i enlighet med vad som förordats i avsnittet Slutsatser, 2. till Socialvetenskapliga forskningsrådet: Forskningsmedel för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 86 740 000 kronor,

3. till Socialvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning för bud- ' getåret 1993/94 anvisar ett ratnanslag på 5 600 000 kronor.

4. godkänner vad som förordats ifråga om bemyndigande för Socialvetenskapliga forskningsrådet att inom en given ram — ut— görande en mindre del av anslaget Socialvetenskapliga forsknings— rådet: Forskningsmedel — besluta om fördelning av medel för en 6—årsperiod.

Hänvisningar till PS20

Prop. 1992/93:170 Avsnitt 5 Socialdepartementet

. .. ' .— .- .-. :. :". l '. : .. — -. ' : - ..." t- '. ' . . . . , - .

6.2 Forskningen inom kommunikationsområdet

Som grund för regeringens bedömningar och förslag i det följande ligger främst följande utredningar och framställningar:

Transportforskningsutredningens (T FU) betänkande Råd för forskning om transporter och kommunikationer (SOU l992z55), Riksrevisionsver- kets rapport (Fu 199114) Statens väg— och tralikinstitnt inför framtiden samt särskilda rapporter och fördjupade anslagsframställningar från Banverket, Statens geotekniska institut, Statens väg- och trafikinstitut, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, Transportforsknings- beredningen och Vägverket. TFU:s betänkande har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna samt en sammanfattning av remissva- ren finns att tillgå i Kommunikationsdepartementet (dnr K92/ 1968/4). Ytterligare underlag för regeringens bedömning är Produktivitetsdele- gationens betänkande Drivkrafter för produktivitet och välstånd (SOU l99lz82) samt Långtidsutredningen 1992 (SOU l992zl9).

Inledningsvis redovisas de utgångspunkter som ligger till grund för regeringens förslag och bedömningar rörande transport- och kommunika- tionsforskningen.

6.2.1 Omvärldsförändringar

En viktig utgångspunkt för forskningspolitiken inom kommunikationssek- tom är de mål för trafik-, post-- och telepolitiken som har beslutats av riksdagen.

Det övergripande målet för trafikpolitiken är att erbjuda medborgarna och näringslivet i landets olika delar en tillfredsställande, säker och miljöväan trafikförsörjning till lägsta möjliga samhällsekonomiska kostnader. Telepolitikens mål är att ge hushåll, företag och myndigheter tillgång till ett effektivt telesystem som bidrar till ett effektivt resursut- nyttjande i samhället som helhet. En god grundläggande postservice skall ges till såväl stora som små kunder i hela landet.

Kraven på politiken, och därmed också på underlaget för politiska ställningstaganden, förändras över tiden. Viktiga faktorer som påverkar behovet av övergripande forskning inom kommunikationssektom är bl.a.:

'" kraven på utbyggnad och modemisering av infrastrukturen som en viktig faktor för att åstadkomma ökad tillväxt och produktivitet, '" miljö— och naturresursproblemens ökande tyngd vid avvägningar som gäller transportsystemets uttömning, * affärsverkens förändrade förutsättningar, '" förändringar i Sveriges relationer med omvärlden, bl.a. till följd av EES-avtalet och EG-ansökan, * de allt tydligare, flerdimensionella samband som finns mellan fysiska transporter av personer och gods och överföring av information via post— och telekommunikationer, den mycket snabba utvecklingen inom informationsteknologiområdet, * trafikolyckoma som utgör ett betydande hälsoproblem, * Sveriges geografiska läge och landets närings- och ortsstruktur som medför stora kommunikationsbehov.

Avsnitt 6 Kommu- nikationsdep.

. Prop. 1992/93:170 6.2.2 Nuvarande kommunikationsforskning Avsnitt 6

Kommu-

Den svenska kommunikationsforskningen domineras av företagssektorn . . mkatronsdep.

Företagssektom svarar för den helt övervägande delen av den forsknings- och utvecklingsverksamhet som har anknytning till transporter, post— och telekommunikationer.

Transportmedel är enligt Statistiska centralbyråns forskningsstatistik den enskilda produktgnrpp som svarar för den största andelen av industrins FoU-resurser. År 1989 satsades över 4 miljarder kronor på transportmedelsanknuten FoU. Stora summor — över 2 miljarder kronor år 1989 - satsades också på forskning och utveckling om teleprodukter. Av industrins samlade FoU-insatser kan därmed över 1/3 hänföras till områden med stark anknytning till kommunikationssektom.

Transportmedel och teleprodukter hör också till de produktgrupper i industrin som är mest FoU-intensiva. I förhållande till förädlingsvärdet är FoU-utgiftema för teleprodukter fyra gånger så höga och för transportmedel dubbelt så höga som för industriproduktema i genomsnitt.

Företagssektoms FoU-insatser syftar dock, med forskningsstatistikens terminologi, mera till att främja industriell verksamhet med anknytning till produkterna än till att utveckla transporter och telekommunikationer som sådana. Syftet att främja transporter/telekommunikationer spelar således en relativt sett betydligt större roll inom den offentliga sektorn.

Många myndigheter bidrar till den statliga komunikationsforskningen

De flesta verk och myndigheter som hör till Kommunikationsdepartemen- tets verksamhetsområde är på ett eller annat sätt involverade i transport- och kommunikationsforskning. Samtidigt är flera myndigheter utanför Kommunikationsdepartementets område, såsom Närings- och teknikut- vecklingsverket (NUTEK), Statens råd för byggnadsforskning, Arbetsmil- jöfonden och Statens naturvårdsverk, engagerade i forskning rörande transporter och telekommunikationer.

TFU redovisar att de statliga verken och myndigheterna inom Kommunikationsdepartementets verksamhetsområde avsätter närmare 300 miljoner kronor på forskning och utveckling inom transportområdet. Ställt i relation till de totala utgifterna för ttansportändamål inom Kommunikationsdepartementets område utgör transportforskningsut— gifterna ca 0,8 procent. Merparten av de medel som satsas på transport— forskning är föranledda av verkens behov av egenutveckling och därmed jämförbara med industrins FoU. Enligt TFU indikerar en Överslagsmässig beräkning att högst 130 miljoner kronor per år satsas på mer över- gripande transportforskning.

En uppdelning av FoU-insatsema på olika trafrkgrenar visar att väg- och jämvägsforskningen dominerar med en total volym på ca 140 resp. 1 15 miljoner kronor. Statligt finansierad forskning om sjöfart och luftfart har en blygsam omfattning. Inte heller de trafikgrensövergripande FoU- insatsema, som ofta representerar en mer grundläggande och långsiktigt inriktad forskning, har särskilt stor volym.

6.3 Kommunikationsforskningens fortsatta omfattning och Avsnitt 6 inriktning Kommu- nikationsdep.

6.3.1 Statens ansvar för sektorsforskningen Regeringens bedömning:

Det behövs fortsatt sektorsforskning på kommunikationsområdet. Sektorsforskningen bör avse alla former av kommunikationer. Sektorsforskningen inom transport- och telekommunikationsområdet bör därför samordnas. Statens ansvar för övergripande kommunikationsforskning måste skiljas från det ansvar som staten kan ha som producent och förvaltare av trafikanläggningar och som ägare av företag med verksamhet inom kommunikationssektom. Affärsverkens FoU och den FoU som betingas av förvaltnings- myndigheternas behov av egenutveckling bör i fortsättningen inte räknas in i statens ansvar för övergripande kommunikations- forskning. Statens övergripande ansvar för kommunikationsforskningen bör omfatta: - Långsiktig kunskapsuppbyggande forskning som i första hand syftar till att bygga upp en för sektorn gemensam kunskapsbas inom olika områden och till att säkerställa tillgång på fungerande forskningsmiljöer och ko-mpetenta forskare. Tillämpad samhällsmotiverad forskning och utveckling, dvs. forskning och utveckling som syftar till att skaffa fram underlag för statsmakterna och dess myndigheter, liksom för alla övriga som deltar i samhällsdebatten, inför beslut som är samhällets gemensamma angelägenhet. Övrig tillämpad forskning, utveckling och demonstrationsverk- samhet inom områden där en sådan verksamhet bedöms vara av betydande samhällsintresse samtidigt som det saknas en naturlig huvudman för verksamheten.

Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens bedömning.

Remissinstanserna: Den helt övervägande delen av remissinstansema tillstyrker förslagen. _

Bakgrund och skälen för regeringens bedömning: En viktig princip inom svensk forskningspolitik är att varje samhällssektor har ansvar för att bedöma, formulera, initiera och finansiera sina egna forsknings- och utvecklingsbehov. Med hänsyn till kommunikationemas grundläggande betydelse för samhällsekonomi och välfärd år en fortsatt sektorsforskning på detta område nödvändig.

TFU har föreslagit att staten i fortsättningen skall integrera planeringen av och stödet till forskningen om transporter och övriga kommunikationer. Förslaget baserar sig bl.a. på att nuvarande sektorsforskningsansvar inom 34

telekommunikationsområdet måste omprövas inför den planerade bolagise- ringen av Televerket. Vidare framhålls att i synnerhet telekommunikatio- nema börjar få lika genomgripande konsekvenser för samhället som transporterna samt att transporter, post- och telekommunikationer sedan länge utvecklats i ett nära samspel och att detta samspel väntas öka ytterligare och ta sig delvis nya former.

Regeringen anser att man bör kunna uppnå betydande synergieffekter genom att sammanföra transportforskningen och övrig kommunikationspoli— tiskt motiverad forskning — i första hand viss forskning om post— och telekommunikationer — till ett sammanhållet forskningsområde. Särskilt den kommunikationspolitiskt motiverade forskningen om telekommunikationer har varit starkt eftersatt. En sammanhållen sektorsforskning som omfattar hela kommunikationsområdet bör ge förutsättningar för en över hela fältet mera balanserad kunskapsförsörjning.

För att regering och riksdag skall kunna ta ställning också i andra frågor som rör forskningen såsom dimensionering, inriktning, finansiering och organisation måste statens ansvar för kommunikationsforskningen vara tydligt definierat och avgränsat.

Det finns därvid enligt regeringens mening anledning att skilja på statens ansvar för övergripande kommunikationsforskning och det ansvar som staten kan ha som producent och förvaltare av bl.a. trafikanläggningar och ägare av enskilda transportföretag. I enlighet med detta anser regeringen att varken affärsverk som kvarstår i sin nuvarande associationsform eller affärsverk som ombildas till aktiebolag bör ha ett övergripande forsknings- ansvar. Däremot är det naturligt att affärsverkens behov av egenutveckling och de överväganden rörande FoU-åtgärder som framkommer utifrån dessa behov även i fortsättningen måste vara en fråga för resp. verk. Detta är också en ordning som samtliga affärsverk tillstyrkt i sina remissvar på TFU.

Detta innebär att ansvaret för såväl den långsiktiga kunskapsuppbyggande forskningen som den tillämpade samhällsmotiverade forskningen inom luftfartens och sjöfartens område samt för järnvägstrafikens behov måste läggas på något annat organ än affärsverken.

Även delar av förvaltningsmyndigheternas forskning och utveckling har karaktär av egenutveckling, dvs. den syftar enbart till att ge myndigheterna ett beslutsunderlag i deras löpande verksamhet. Denna FoU skiljer sig inte på något avgörande sätt från forsknings— och utvecklingsverksamheten i affärsverken eller i näringslivet i övrigt. Regeringen ser därför inga skäl att fortsättningsvis inordna denna typ av insatser under begreppet övergripande kommunikationsforskning. Omfattningen, inriktningen och uppföljningen av forskningen i denna del bör följaktligen vara en angelägenhet och ett ansvar för myndigheterna själva.

Flera myndigheter inom Kommunikationsdepartementets område stödjer dock även forskning som syftar till att skaffa fram underlag för beslut på strategisk nivå, t.ex. frågor om transportbehov, transportmedelsval, trafiksäkerhet, miljökonsekvenser, samhällsekonomisk värdering m.m. Denna typ av forskning har implikationer långt utöver den egna verksam- heten och måste därför enligt regeringens uppfattning betraktas som en del av den övergripande kommunikationsforskningen.

I samband med de nya förutsättningar för sektorsforskningen som följer av marknadsförändringar och avvecklingen av monopolen på kommunika- tionsområdet bör det göras en tydligare avgränsning av statens ansvar för övergripande kommunikationsforskning. Samtidigt bör en renodling av olika aktörers roller inom sektorsforskningen åstadkommas. Regeringen anser

Prop. 1992/93: 170 Avsnitt 6 Kommu— nikationsdep.

x _

. . . _. _ . . .. .

..... h . . . . . . . . .. . . ,

demonstrationsverksamhet inom kommunikationsområdet ökar med 51 miljoner kronor eller närmare 50 procent i förhållande till innevarande budgetår.

För planeringsperioden 1993/94-1995/96 har såväl TFB som Banverket och Vägverket redovisat förslag till insatser inom olika forskningsområden. Regeringens bedömning är att dessa förslag ligger väl i linje med de riktlinjer som nyss redovisats.

6.3.3 Principer för styrning och samordning av forskningsinsatserna

Regeringens bedömning:

För att effektivisera forskningen, skapa bättre överblick och underlätta styrningen och samordningen bör en klarare rollfördel- ning eftersträvas inom den övergripande kommunikationsforsk- ningen. I fråga om övergripande forskning bör beställar-, utförar- och användarrollema så långt möjligt renodlas. Regeringens och riksdagens uppgift bör framför allt vara att ange de övergripande ramarna och riktlinjerna för forskningen samt att svara för att det skapas en effektiv organisation för att förvalta de resurser som avsätts för detta ändamål. Övergången till resultatstyming ställer krav på en bättre redovis- ning av uppnådda resultat. Forskningens kvalitet och relevans bör fortlöpande utvärderas.

Utredningens förslag: Överensstämmer i allt väsentligt med regeringens bedömning.

Remissinstanserna: Huvuddelen av remissinstansema tillstyrker utred- ningens förslag.

Bakgrund och skäl till regeringens bedömning: En klar rollfördelning inom den övergripande kommunikationsforskningen är effektivitetsbe- främjande, skapar förutsättningar för en bättre överblick över forskningen och underlättar styrningen och samordningen av forskningen.

Att skilja på beställar- och utförarfunktionema inom FoU på områden där det inte finns någon yttre effektivitetspress i form av ett sammanhållet resultatansvar ger bättre förutsättningar för en fortlöpande utvärdering av forskningen och starkare incitament att anpassa forskningsresurserna efter behoven. Från kvalitets- och effektivitetssynpunkt kan det också uppstå problem med att blanda beställar— och användarrollema framför allt när det gäller forskning som skall motivera eller utvärdera en verksamhet eller då underlag skall utarbetas för avvägningar mellan olika verksamheter.

TFU riktar viss kritik mot regering och riksdag för att ha ägnat sig för mycket åt att detaljstyra forskningen inom kommunikationsområdet och därigenom försvårat en effektiv planering av den övergripande forskningen. Regeringens uppfattning är att statsmakternas uppgift framför allt ligger i att ange de övergripande ramarna och riktlinjema för forskningen samt att svara för att det skapas en effektiv organisation för att förvalta de resurser som avsätts för detta ändamål. Att planera och genomföra forskningen bör däremot överlåtas på ansvariga myndigheter och forskarna. I fråga om viss

Prop. 1992/93 : 170 Avsnitt 6 Kommu- nikationsdep.

Prop. 1992/93:170 tillämpad forsknings-, utvecklings- och demonstrationsverksamhet som är Avsnitt 6 utpräglat målinriktad kan det emellertid vara befogat att regering och riksdag ger närmare direktiv för verksamheten.

Utvärderingen av svensk transportforskning har med avseende på kvalitet och inomvetenskaplig relevans varit eftersatt i jämförelse med flera andra sektorsforslmingsområden. _

I 'I'FB:s, VTI:s och Vägverkets fördjupade anslagsframställningar redovisas resultatanalyser med redogörelser för genomförda projekt och effektbeskrivningar. Myndigheterna framhåller att det sedan en tid pågår arbete med att utveckla resultatmått och system för att mer systematiskt dokumentera verksamheten.

För att avhjälpa de brister inom transport- och kommunikationsforsk- ningen som TFU pekat på bör samtliga beställare av övergripande kommunikationsforskning åläggas ett tydligt ansvar för att utvärdera den forskning som ges stöd. Det arbete som TFB och VTI inlett i samarbete med andra sektorsforskningsorgan för utveckling av resultatmått och resultatstyming bör därvid kunna utgöra ett stöd också för trafikverken vid den närmare utformningen av uppföljningssystemen.

Regeringen avser att återkomma med riktlinjer till berörda myndigheter beträffande uppföljningssystem och resultatmått.

Forskningen inom kommunikationsområdet hämmas av bristen på kvalificerade forskare vid universitet och högskolor. I Utbildningsdeparte- mentets promemoria, Forskningens utmaningar — En strategi inför 2000-talet (Ds 1992:97), konstateras att disputationsgraden i dag är allt för låg.

Detta gäller i särskilt hög grad inom de discipliner som har direkt anknytning till kommunikationsforskningen. En förklaring till att denna forskning är eftersatt kan vara att den är tvärvetenskaplig till sin karaktär medan forskningen vid universitet och högskolor har en företrädesvis disciplinindelad struktur.

Regeringen redovisar i inledningsavsnittet till denna proposition sin syn på behovet av särskilda åtgärder rörande utbildning och forskning inom universitet och högskolor. Med de ändrade styrformer som införs för universiteten och högskolorna vilar ett stort ansvar på dessa att svara upp mot de utbildnings- och forskningsbehov som finns inom bl.a. kommunika— tionssektom. De statliga myndigheterna, verken och bolagen har också ett betydande eget ansvar för kompetensutvecklin gen inom sektorn, bl.a. genom att i sin personalpolitik premiera forskarutbildad personal.

Kommu- nikationsdep.

6.4 Kommunikationsforskningens organisation

Som tidigare framgått anser regeringen att en av statsmakternas huvudupp— gifter inom sektorsforskningen är att utforma en organisation som på ett ändamålsenligt och effektivt sätt kan förvalta de medel som avsätts för övergripande forskning, utveckling och demonstrationsverksamhet. Med utgångspunkt i de principiella ställningstaganden som nyss redovisats föreslås i det följande vissa organisationsförändringar för att öka forsk- ningens effektivitet och kvalitet.

. . . | . . . ..... . . .. . . , . . . . .. , x.| ..

. _ Prop. 1992/93:170 regeringens förslag innebär att TFB även kommer att ha i uppgift att beakta Avsnitt 6

behovet av medel för långsiktig lmnskapsutveckling vid VTI. Kommu- Den långsiktiga kunskapsuppbyggande forskningen bör inte detaljstyr'as. nikationsdep Insatserna från TFB:s sida bör därför i princip inskränka sig till att ' prioritera forskningsteman med utgångspunkt bl.a. i förväntade kunskaps- behov och bedöma förutsättningarna för att bygga upp långsiktigt fringe- rande forskningsmiljöer. Detta bör ske med utgångspunkt i användar- intressena inom kommunikationssektom. Att ta ställning till det närmare innehållet i forskningen bör däremot överlåtas på forskarvärlden. Det bör också vara forskamas/forskningsinstitutionemas uppgift att utforma de ramprogramförslag som skall ligga till grund för TFst stöd på detta område. Strävan måste vara att etablera forskningsmiljöer som är kreativa, kvalitetsdanande och uthålliga. Detta talar för att miljöerna inte böra vara för små. Det är därför angeläget att TFst insatser för långsiktig kunskaps- uppbyggande forskning i tillämpliga delar samordnas med insatser som görs av trafikverken och inom angränsande sektorsforskningsområden, exempel- vis inom ramen för NUTEK:s industripolitiskt motiverade stöd till forskning inom kommunikationsområdet.

Tillämpad samhällsmotiverad forskning och utveckling inom komunikarionsområdet

När det gäller den samhällsrnotiverade tillämpade forskningen och utvecklingen kan stymingsbehoven vara större än när det gäller den långsiktigt kunskapsuppbyggande forskningen. I många fall kan och bör forskningsuppgifterna anges med stor precision eftersom forskningens uppgift i detta fall är att finna lösningar på konkreta och väl definierade samhällsproblem. Detta talar för att man bör sörja för att användarna får ett betydande inflytande över forskningen.

Kraven på forskningsresultatens kvalitet och integriteten i forskningspro- cessen bör dock även här ställas högt, bl.a. därför att även denna forskning har till uppgift att förse såväl statsmakterna som många andra intressenter med ett från särintressen fristående kunskaps- och beslutsunderlag. Forskarna bör därför i samverkan med användarna bestämma FoU- programmens inriktning. Att utforma och styra enskilda projekt bör vara forskarnas sak. Regeringen vill understryka att dessa krav inte bara bör gälla den forskning som finansieras av TFB utan även den övergripande tillämpade FoU som Banverket och Vägverket ges ansvar för.

Övrig tillämpad forsknings-, utvecklings- och denwnsrrationsverksamhet

Beträffande den tillämpade forsknings-, utvecklings- och demonstrations- verksamhet där statens övergripande ansvar består i att uppträda som ombud för användarintressen som saknar förutsättningar att själv finansiera verksamheten är styrproblemet ett annat än för övriga typer av övergripande forskning. Forskningen bör här i huvudsak vara nära kopplad till de utvecklingsbehov som användarna har. Det betyder att användarintressena bör kunna styra denna forskning på i princip samma sätt som enskilda forskningsfinansiärer inom staten och näringslivet kan. Användarinflytandet inom denna forskning bör således vara mycket långtgående och även kunna inbegripa styrning eller åtminstone nära uppföljning av enskilda projekt. 142

. _ Prop. 1992/93:170 För denna typ av forskning är det också enligt regeringens mening rimligt Avsnitt 6

att statsmakterna ger betydligt mer detaljerade riktlinjer för forskningens inriktning än vad som annars är lämpligt. Detta gäller i synnerhet för forsknings-, utvecklings— och demonstrationsverksamheten inom kollektivtra- frkområdet där regeringen i det följande kommer att föreslå en omläggning av stödet till kollektivtratikens utveckling.

Kommu- nikationsdep.

Dokumentation och information

En förutsättning för att kunna tillgodogöra sig resultatet av FoU är att det finns en god dokumentation av verksamheten.

Någon heltäckande kartläggning av och information om FoU på trans- port-, post— och telekommunikationsområdet sker fortfarande inte. TFB har hittills framför allt känt ansvar för att dokumentera den forskning bered- ningen frnansierar. Som underlag för sin fördjupade anslagsframställning för budgetåret 1993/94—1995/96 har TFB dock utarbetat en särskild informa- tionsplan.

Dokumentations- och informationssystemen inom transportforskningsom- rådet har successivt byggts ut. Det återstår dock mycket att göra för att förbättra informationen för olika användargrupper. Behovet av ökad internationell anknytning av svensk transportforskning berör inte minst dokumentations- och informationsområdet.

Regeringens förslag innebär att det övergripande ansvaret för infor— mations- och dokumentationsfrågoma på kommunikationsforskningsområdet samlas till en myndighet — TFB. Ansvaret för informations- och dokumenta- - tionsförsörjningen förenas därmed med ansvaret för övriga övergripande forskningsfrågor på kommunikationsområdet.

Transporforskningsberedningens organisation och arbetssätt

Det ansvar som läggs på det nya TFB att göra avvägningar i fråga om bl.a. den långsiktiga kunskapsuppbyggande forskningens inriktning och bedöma vilka forskningsmiljöer som är lämpliga för sådan forskning kräver att TFB kan agera långsiktigt och som en kompetent och obunden beställare med hög integritet. Det finns därför enligt regeringens mening starka skäl att ställa särskilda krav på TFB:s organisation och arbetssätt. Det gäller bl.a. FoU- planeringen, beslutssystemen, uppföljningen av forskningen samt informa- tions- och dokumentationsinsatsema.

Ett krav som fortsättningsvis bör ställas på TFB är att myndigheten har en bred översikt över forskningsläget och håller kontakt med forskningsfron- ten inom hela kommunikationsområdet. Inte minst uppgiften att planera de långsiktiga FoU-insatsema ställer krav på överblick och helhetssyn. Regeringen anser mot denna bakgrund att TFB bör återuppta systemet med mera långsiktiga planer för inriktningen av forskningen. I sådana inrikt- ningsplaner bör det vara möjligt att sammanfatta forskningsläget och ge övergripande riktlinjer för fortsatta FoU-insatser inom hela TFB:s verksam- hetsområde.

Det är angeläget att TFB:s uppföljnings- och utvärderingssystem är av god kvalitet. De förslag i dessa avseenden som TFB redovisat i sin fördjupade anslagsframställning är enligt regeringens mening en god grund att bygga vidare på. Regeringens bedömning är att utvärderingar av forskningsin- satsemas kvalitet och relevans på sikt bör utvecklas till att bli TFB:s viktigaste planeringsinstrument och spela en långt viktigare roll än t.ex. 143 granskning av ansökningar om medel till forskningsprojekt.

6.4.2 Forsknings-, utvecklings- och demonstrationsverksamhet inom kollektivtrafiken

Regeringens förslag:

- Anslaget B 4. Byggande av länstrafikanläggningar, delposten Bidrag till investeringar i trafrkmedel m.m. avskaffas. TFB skall, för forsknings-, utvecklings- och demonstrationsverk- samhet inom kollektivtrafikområdet, avsätta ett belopp i samma storleksordning som man hittills gjort inom ramen för engångsan- slaget för detta ändamål. Utgående reservation för budgetåret 1992/93 på anslaget B 4. Byg- gande av länstratikanläggningar, delposten Bidrag till investeringar i trafikmedel m.m. får disponeras av TFB för att användas under budgetåret 1993/94 för forsknings-, utvecklings- och demonstra- tionsverksamhet inom kollektivtrafikområdet.

Bakgrund och skälen till regeringens förslag: I 1988 års trafikpolitiska beslut ingick såsom en väsentlig del ett ökat ekonomiskt stöd till kollektiv- trafiken (prop. 1987/88:50, bet. 1987/88zTU20, rskr. 1987/88:297).

Bland annat inrättades ett särskilt bidrag för investeringar i lokal och regional kollektivtrafik för att stimulera utvecklingen av bl.a. miljövänliga fordon samt trafrklednings— och informationssystem. För detta ändamål avsattes för budgetåret 1988/89 85 miljoner kronor från anslaget B 4. Byggande av länstrafikanläggningar.

Dessa medel har använts till ett mycket stort antal småskaliga objekt, där nyttan av det statliga bidraget knappast står i proportion till kostnaderna för ansökningsförfarandet. De anslagna medlen har inte heller kommit att förbrukas under de löpande åren trots en riktad informationsverksamhet från Vägverkets sida. Regeringen anser därför att kollektivtrafiken i länen bör stödjas på ett annat sätt än genom bidrag till enstaka smärre investeringar. Detta innebär inte att Vägverkets ansvar för yrkestrafik- och kollektivtrafik— frågor i övrigt ändras.

1988 års trafikpolitiska beslut innebar också att försöks- och demonstra- tionsprojekt inom kollektivtrafiken skulle stödjas genom ett särskilt engångsanslag på 100 miljoner kronor. Inom ramen för detta anslag skulle det även ske en utveckling av fordon för lokal och regional järnvägstrafik. Dessa medel har nu fördelats.

Det är angeläget med fortsatta utvecklingsinsatser för den lokala och regionala kollektivtrafiken. På detta område saknas ekonomiskt starka aktörer som på egen hand kan genomföra kraftfulla och långsiktiga utvecklingsinsatser. Erfarenheter från tidigare anslag för stöd till utveck- lingsprojekt är också goda. TFB:s stöd till forsknings-, utvecklings- och demonstrationsprojekt har således stimulerat till beslut om resurser från många andra intressenter. En miljon kronor i stöd från staten har skapat utvecklingsprojekt på i storleksordningen 4-5 miljoner kronor. Anslaget har därmed fungerat som en brygga och katalysator för samarbete mellan bransch och forskning.

Prop. 1992/93:170 Avsnitt 6 Kommu- nikationsdep.

Regeringen föreslår mot denna. bakgrund att anslaget G 3. Transport- forskningsberedningen tillförs medel för att säkerställa permanenta insatser inom kollektivtrafikområdet samt att delposten Bidrag till investeringar i trafikmedel m.m. inom ramen för anslaget B 4. Byggande av länstratikan- läggningar avskaffas. Minst 15 miljoner kronor per år av TFB:s anslag bör användas till större forsknings-, utvecklings- och demonstrationsprojekt inom kollektivtrafiken, företrädesvis sådan trafik som faller under trafik- huvudmännens ansvar.

De föreslagna medlen bör kunna medverka till att begränsa det risktagan- de som trafikföretag, trafikhuvudrnän och kommuner utsätter sig för när de vill pröva nya trafiklösningar med okonventionell teknik. Därigenom kan också de resultat och erfarenheter som kommer fram t.ex. genom olika forskningsprojekt som TFB, NUTEK och VTI driver komma till snabbare tillämpning.

Det är angeläget att TFB även fortsättningsvis eftersträvar en så stor medfinansiering som möjligt från bl.a. trafikhuvudmän, trafikföretag och tillverkare. Stödet bör även i övrigt ha samma inriktning som det tidigare engångsanslaget för forsknings-, utvecklings- och demonstrationsverksamhet inom lokal och regional kollektivtrafik.

Ärenden till riksdagen

Regeringen föreslår att riksdagen

l. godkänner vad som anförts om forsknings-, utvecklings- och demonstrationsverksamhet inom kollektivtrafik, inkl. dess finansiering,

2. godkänner att utgående reservation för budgetåret 1992/93 inom delposten Bidrag till investeringar i trafikmedel m.m. inom anslaget B 4. Byggande av länstrafikanläggningar under budgetåret 1993/94 får disponeras på anslaget G 3. Transportforskningsberedningen för forsknings-, utvecklings- och demonstrationsverksamhet inom kollektiv- trafikområdet.

6.4.3 Verksamheten vid Statens väg- och trafikinstitut renodlas Regeringens bedömning:

VTI bör i största möjliga utsträckning renodlas till ett institut för tillämpad transportforskning. VTI bör dock alltjämt vara en viktig resurs vad gäller miljö- och energikonsekvensbedömningar. Uppgiften att utarbeta prognoser m.m. bör överföras till en särskild delegation. Huvuddelen av VTI:s anslag för forskning och för övergripande dokumentations— och inforrnationstjänster bör överföras till TFB den ljuli 1993. VTI:s ansvar för viss dokumentations- och informationsverksamhet bör upphöra den 1 juli 1993. VTI skall fritt utforma sin verksamhet inom de mål och ramar som statsmakterna lägger fast.

Utredningarna: VTI:s verksamhet har behandlats dels i en särskild rapport från Riksrevisionsverket, dels av TFU.

Prop. 1992/93:170 Avsnitt 6 Kommu- nikationsdep.

Prop. 1992/93:170 RRV redovisar i sin rapport att det hos VTI inte förekommer någon Avsnitt 6 egentlig bedömning av den vetenskapliga kvaliteten i arbetet eftersom verksamheten inte är underkastad de krav som gäller i vetenskapliga sammanhang. Det förekommer inte heller någon formaliserad bedömning av samhällsrelevansen av VTI:s forskning eller hur VTI uppfyller de krav som ställs på organisationen av dess uppdragsgivare.

TFU:s slutsatser i fråga om VTI:s verksamhet överensstämmer i allt väsentligt med RRV:s. TFU:s förslag till förändringar i VTI:s uppgifter överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag.

RemissinstarLsema: Huvuddelen av de remissinstanser som yttrat sig över TFU tillstyrker utredningens förslag. VTI har emellertid en avvikande mening.

Bakgrund och skälen till regeringens bedömning: Såväl RRV, TFU som de remissinstanser som behandlat frågan ger ett entydigt positivt svar på frågan om VTI behövs. Såväl VTI:s kompetens som resurser framhålls i remissvaren. Regeringens slutsats är att VTI inom den framtid som nu kan överblickas behövs och fyller en viktig funktion inom transportforskningen.

VTI representerar en värdefull forskningsresurs och forskningsmiljö genom institutets tvärvetenskapliga uppbyggnad och kontinuiteten i verksamheten. Vidare förfogar institutet över betydande materiella tillgångar i form av utrustning och anläggningar. Sammantaget utgör VTI den i särklass starkaste forskningsresurs på transportområdet som Sverige förfogar över i dag. De flesta bedömningar pekar mot att efterfrågan på den typ av forskning som VTI utför kommer att öka om man ser till verksamheten som helhet. Det finns inte heller i dag några altemativa forskningsutförande organ som har sådan kompetens eller kapacitet i övrigt att de kan ta över samtliga VTI:s uppgifter. Universitet och högskolor är t.ex. inget heltäckan- de alternativ.

Verksamheten saknar dock inte problem. Dessa har utförligt belysts i den ovan nämnda rapporten från RRV. RRV:s iakttagelser överensstämmer i stort med den bild TF U genom sina kontakter fått av verksamheten vid VTI.

RRV konstaterar i sin granskning att VTI i flera avseenden avlägsnat sig från den ursprungliga idén om VTI som i första hand ett institut för tillämpad forskning. Att lägga fast VTI:s grundläggande roll och uppgift anser RRV vara ett ansvar för statsmakterna. Regeringen delar den uppfattningen. Regeringens utgångspunkt är därvid att VTI:s uppgift framför allt bör vara att utgöra en viktig nationell basresurs för tillämpad transport- forskning.

Utvecklingen av VTI:s verksamhet kännetecknas av att skilda uppgifter tillförts under årens lopp. Verksamheten har därigenom efter hand blivit allt mer omfattande och diversifierad. Det har i sin tur medverkat till att VTI är den organisation inom transportforskningsområdet som har den största blandningen av uppgifter — en blandning som enligt fleras mening ger- upphov till delvis oförenliga krav på verksamheten.

Den dubbla roll av forskningsutförande organ och myndighet som lagts på VTI ser TFU som ett problem även för statsmakterna och för forsknings- organisationen i stort. Denna sammanblandning av roller strider också mot den ökade renodling av användar-, beställar- och utförandefunktionema som utredningen förespråkar.

Flera av de s.k. myndighetsuppgifter som VTI i dag har är, som institutet själv påpekat, inte några myndighetsuppgifter i egentlig mening. VTI anser för sin del att "kunskapsförmedling" vore en mer adekvat benämning. Det 147 handlar till stor del om vissa uppgifter inom informations- och dokumenta-

Kommu- nikationsdep.

tionsområdet samt deltagande i nationella och internationella kommittéer och expertorgan.

Regeringens bedömning är att det finns ett brett stöd för att i huvudsak renodla VTI:s roll på det sätt som TFU förordat.

Den enligt TFU besvärligaste dubbelrollen ligger i de nya prognos- och utredningsuppgifter som VTI övertagit från det nedlagda Transportrådet. Formellt sett har VTI inordnat denna verksamhet i forskningsorganisationen och den finansieras delvis via anslaget för s.k. egen FoU. I sak rör det sig emellertid om betydligt mera renodlade myndighetsuppgifter än de som anslagstekniskt betecknas som "myndighetsuppgifter". Enligt regeringens mening är denna verksamhet till arten främmande för det renodlade forskningsinstitut som VTI bör vara. Uppgiften att utarbeta prognoser för transportsektoms utveckling bör därför överföras till en delegation knuten till regeringskansliet (Kommunikationsdepartementet). Regeringen åter- kommer med en utförligare redovisning av motiven för och innebörden av förslaget under avsnitt 6.5.

Regeringen har tidigare förordat att ansvaret för att samordna dokumen- tationen och informationen om den kommunikationsforskning som bedrivs både nationellt och internationellt fr.o.m. den 1 juli 1993 skall åvila endast TFB. VTI:s myndighetsansvar för dokumentation av och information om forskning inom institutets verksamhetsområde bör därmed upphöra. VTI:s instruktion bör ändras i enlighet med detta förslag. I detta ligger ingen kritik mot det arbete som hittills bedrivits av VTI inom detta fält. Regeringen utgår också ifrån att TFB framöver i stor utsträckning kommer att köpa dokumentations- och informationstjänster av VTI. Regeringen utgår givetvis också från att VTI av eget intresse fortsätter att dokumentera och sprida information om sin egen forskning på ett ändamålsenligt sätt.

Att forskningen vid VTI utsätts för konkurrens ställer krav på att de skilda utförarna av forskning ges någorlunda likartade förutsättningar. Från statsmakternas sida är det angeläget att likvärdiga förutsättningar för å ena sidan VTI och å andra sidan universitet och högskolor tillskapas. Det kan konstateras att resurstilldelningen till universitet och högskolor primärt baseras på deras huvudfunktion, nämligen att sörja för den högre utbildning- en vilket innebär relativt stora fasta resurser. Mot den bakgrunden är det svårt att helt jämföra förutsättningarna. Regeringen gör bedömningen att VTI med den basresurs som föreslås ges goda förutsättningar att alltfort utgöra en viktig del av svensk transportforskning. Regeringen avser att säkerställa att erfarenheterna av konkurrensen mellan utförarna dokumente- ras på lämpligt sätt.

Regeringen har nyss framhävt VTI:s roll som forskningsinstitut och konstaterat att det medför vissa problem att förena denna roll med utpräglade myndighetsuppgifter. "Enligt regeringens uppfattning är det själva myndighetsutövningen som är problemet och inte associationsformen i sig. Regeringen ser därför inte några skäl att ändra VTI:s formella ställning som myndighet. De närmast till hands liggande alternativen — aktiebolag eller stiftelse — medför enligt regeringens mening inga fördelar vare sig ur verksamhetens perspektiv eller för staten i dess egenskap av huvudman.

I samband med nedläggningen av Transportrådet överfördes till VTI vid årsskiftet 1991/92 uppgiften att ta fram beslutsunderlag i form av kon- sekvensbeskrivningar för energihushållningen och miljön av olika trafik— och miljöpolitiska åtgärder. Även framgent är det värdefullt för regeringen att ha tillgång till ett trafikgrensneutralt organ som kan bidra till utvärderingar av skilda slag. VTI besitter obestridligen en betydande kompetens inom

Prop. 1992/931170 Avsnitt 6 Kommu- nikationsdep.

_ . Prop. 1992/93:170 området. Regeringen finner det mest ändamålsenhgt att denna arbetsuppgift Avsnitt 6

kvarstannar hos VTI.

Med ett bibehållet VTI i myndighetsform är det självklart en angelägenhet för regeringen att medverka till att VTI kan vidareutveckla sin kompetens. Resursmässigt föreslås VTI få en basresurs för de kommande tre åren för att täcka bl.a. vissa kostnader för lokaler, särskild utrustning och kompe- tensutveckling. Därmed ges förutsättningar för myndigheten att även framgent tillgodose angelägna forskningsbehov. Med den modell för efterfrågestyming av forskningsverksamheten vid VTI som regeringen förordar är det primärt VTI:s ansvar att utforma verksamheten efter beställamas krav. .

Arbetsfördelningen mellan SGI och VTI är en fråga som aktualiserats av båda myndigheterna. I den senaste budgetpropositionen (prop. 1992/93:100 bil. 7) har regeringen föreslagit att SGI skall tilldelas ett övergripande geotekniskt sektorsansvar. Regeringen har vidare i februari 1993 uppdragit åt Statskontoret atti samverkan med SGI och VTI lämna förslag till hur en administrativ samordning mellan de två instituten bör utformas samt analysera konsekvenserna av SGI:s och VTI:s nya forskningsansvar. Statskontorets uppdrag skall vara slutfört under maj 1993.

TFU har också tagit upp relationerna mellan Vägverket och VTI. Utredningen redovisar att det tidigare utarbetats riktlinjer av regeringen med innebörden att Vägverket haft en skyldighet att köpa uppdrag för en viss volym hos VTI. ] linje med regeringens förslag om renodling av beställar- och utförarrollema bör klargöras att Vägverket framöver inte bör vara bundet till att köpa tjänster hos VTI. Bestämmelserna i Vägverkets regleringsbrev rörande uppdragsforskningen vid VTI har också tagits bort fr.o.m. innevarande budgetår. Med tanke på de grundläggande förändringar som nu föreslås finns det anledning för myndigheterna att se över sitt gemensamma avtal. Regeringen har också erfarit att myndigheterna är beredda att göra detta.

Den föreslagna omfördelningen av medel från VTI till TFB aktualiserar en liknande frågeställning. I enlighet med vad som tidigare anförts bör inte heller TFB vara bundet till VTI för upphandling av forskning. Dock är det angeläget att långsiktiga avtal kan träffas för att underlätta planeringen. Regeringen har också i denna del erfarit att myndigheterna är beredda att skyndsamt se över sina relationer med anledning av regeringens förslag.

Universitetet i Linköping (ULi) har i en skrivelse till Utbildningsdeparte- mentet i december 1992 redovisat förutsättningarna att inordna VTI eller delar av VTI i universitetet.

VTI och ULi har under ett par års tid fört diskussioner om formerna för en utvidgad samverkan. En gemensam utredning — benämnd Transportlän- ken — presenterade förslag till långtgående samverkan inom ett antal preciserade forskningsområden. Regeringen vill understryka att den lösning som valts innebär en betydande omstrukturering av hela transportforsknings- sektom, inkl. VTI. Regeringen vill emellertid samtidigt understryka den allmänna betydelsen av samarbete mellan forskningsinstitut och universitet och högskolor. Med hänsyn till att genomgripande förändringar genomförs i hela strukturen för svensk transportforskning avser regeringen inte nu vidta några åtgärder med anledning av ULi:s skrivelse. Regeringen förutsätter emellertid att VTI och ULi fortsätter det inledda arbetet på utvidgad sam- verkan. Inför den uppföljande forskningspropositionen år 1994 bör VTI och universitetet kunna rapportera om hur detta arbete fortskrider. 149

Kommu- nikationsdep.

Prop. 1992/93:170 Som en konsekvens av vad som nu redovisats föreslås anslaget till VTI Avsnitt 6 minskas med drygt 27 miljoner kronor fr.o.m. budgetåret 1993/94. Regeringen avser att återkomma med beslut om hur uppföljningen av VTI:s verksamhet bör utformas.

Kommu- nikationsdep.

6.5 Prognosverksamhet m.m. inom transportsektorn

Regeringens förslag:

- Delegationen för prognos- och utvecklingsverksamhet inom transportsektorn (DPU) skall utarbeta prognoser för trafikutveck- lingen, planeringsmetoder samt samhällsekonomiska bedömningar av effekter av utvecklingen av transportsystemet. DPU skall utarbeta nulägesbeskrivningar och statistik rörande transporter och trafik. DPU skall även svara för samordning av riksomfattande resvaneunclersökningar.

Regeringens bedömning:

- VTI:s databas för person- och godstransporter och teknisk ut- rustning för denna verksamhet samt utarbetad metodik för progno- ser och för samhällsekonomiska bedömningar bör överföras till DPU.

Bakgrund och skälen till regeringens förslag och bedömning:

En konsistent prognosmodell

Trafikutskottet har i sitt betänkande (l99l/92:TU22) med anledning av bl.a. regeringens förslag i 1992 års budgetproposition om investeringsplaneringen understrukit att det råder stor politisk enighet om att samhället har ett ansvar för att investeringar i och underhåll av trafikanläggningar som behövs för allmänna transportbehov kommer till stånd. Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag (rskr. 1991/92:333). När det gäller investeringar i infrastruktur för transporter har staten således ett direkt ansvar. Även när det gäller driften av delar av de interregionala transportsystemen kan staten sägas ha ett ansvar genom sitt ägarinflytande.

Av väsentlig betydelse för de framtida investeringarna är att besluts- fattarna har underlag för bedömningar av hur den totala marknaden kan tänkas utveckla sig och hur den lan fördela sig på de olika transportmedlen. Större struktur- och systemförändringar skall kunna prövas och konsekvens- beskrivas innan beslut tas om investeringar i en enskild trafikgren. Dubbelinvesteringar bör undvikas. Vidare behöver konsekvenserna för miljön och energiåtgången studeras, liks'öm också för den regionala utvecklingen.

För investeringsplaneringen behövs dels planeringsunderlag i form av nulägesbeskrivningar, dels prognosmodeller som beskriver den totala efterfrågan på transporter med fördelning på transportmedel och som också kan beskriva konsekvenserna av utbudsförändringar inom de olika trafikgrenama. Prognosmodellema bör vara konsistenta också i den 150 meningen att de beaktar överströmningar mellan trafikgrenama.

Prop. 1992/93:170 Riksdagen har vid ett flertal tillfällen under senare år uttalat att det är Avsnitt 6 särskilt viktigt att det anläggs en helhetssyn när det gäller investeringar i s.k. strategiska objekt. Detta talar för att planeringsunderlaget i form av prognoser och metoder för samhällsekonomiska bedömningar bör utarbetas på ett enhetligt sätt och inte separat av de olika trafikverken.

Kommu- nikationsdep.

Sambandet mellan planeringsunderlag och beslutsfattande

Produktivitetsdelegationen har i sitt betänkande (SOU 1991:82) Drivkrafter för produktivitet och välstånd framhållit att analyserna och besluten inom transportsektorn ofta kännetecknas av en sektorssyn. Vägar analyseras för sig, järnvägar för sig osv. För liten hänsyn tas till möjliga synergieffekter mellan olika infrastrukturella system. Mer av helhetssyn krävs därför vid bedömningen av infrastrukturinvesteringar.

Det sistnämnda uttalandet torde innebära att både utarbetandet av planeringsunderlag och utvärderingar inför beslut rörande vissa investeringar av strategisk natur bör hållas samman på central nivå. Denna fråga diskuterades ingående i utredningen (SOU 1990:4) om Transportrådets verksamhet. I betänkandet pläderades för en sammanhållen verksamhet.

Regeringens ställningstagande och riksdagens beslut med anledning härav beträffande avvecklingen av Transportrådet innebar emellertid att man skiljde på dessa båda arbetsuppgifter (prop. 1990/91:100 bil. 8, bet. 1990/911TU18, rskr. 1990/1991 : 176). Uppgiften att utarbeta prognoser, planeringsmetoder samt samhällsekonomiska bedömningar av effekter av trafikutvecklingen lades således på VTI som fick medel motsvarande tio årsarbetskrafter härför.

Den andra huvuduppgiften överfördes till regeringen vars roll skall vara att ge direktiv för prognosverksamheten och de samhällsekonomiska bedömningarna, att utvärdera resultaten och konsekvensbeskrivningama samt på grundval härav utarbeta beslutsunderlag av trafikpolitisk natur.

Riksdagen har därefter, bl.a. våren 1992, understrukit att riksdagens och regeringens inflytande över investeringsplaneringen bör stärkas utan att någon detaljstyrning får ske (bet. l991/92:TU22, rskr. 1991/922333). Ett förbättrat underlag måste därför redovisas för riksdagen som innebär att de i de trafikpolitiska målen inneboende konflikterna lyfts fram och alternativa utvecklingar ställs mot varandra. Riksdagen skall därmed kunna inta en mer aktiv roll. Krav måste vidare ställas på uppföljning och utvärdering av in— vesteringsbesluten.

Ansvaret för prognosverksamheten

Prognoser, konsekvensbeskrivningar och utvärderingar är en central del i den samordnade investeringsplaneringen. Den delen måste i ökad utsträck- ning integreras med Kommunikationsdepartementets övriga arbete med infrastrukturplaneringen.

I betänkandet avgivet av utredningen om Transportrådets verksamhet avvisas mycket bestämt tanken på att prognosverksamheten skulle bedrivas inom Kommunikationsdepartementet. Motivet är att sådan verksamhet helt enkelt inte hör hemma i regeringskansliet. Samma uppfattning återfinns i 1991 års budgetproposition. Regeringens förslag var som tidigare nämnts att uppgiften skulle tillfalla VTI. Riksdagen anslöt sig till denna bedömning.

Prognosverksamheten bör dock bedrivas i nära anslutning till Kommunika-- tionsdepartementet eftersom det är nödvändigt för regeringen att ha tillgång 151 till sektoroberoende underlag för investeringsplaneringen, bl.a. bedömningar

av ekonomisk utveckling och av trafikförändringar samt av miljökrav och regionalpolitiska förutsättningar. En annan fördel med en prognosverksam- het nära knuten till Kommunikationsdepartementet är att investerings- underlagen kan få större genomslagskraft i sektorsorganens planeringsarbete.

Av betydelse i detta sammanhang är också VTI:s dubbla roll såsom både forskningsutförande organ och myndighet. TFU har som nämnts tagit upp detta problem och konstaterat att när det gäller prognos- och utredningsverk- samheten kring bl.a. investeringsplaneringen uppträder VTI i viss mån som en "överdomare" över myndigheter som man i sina andra roller skall betjäna som en kundanpassad underleverantör av kunskap. Regeringen delar utredningens uppfattning att prognos- och utredningsverksamheten kan ge upphov till betydande dubbelriktade integritetsproblem som träffar både forskningen och myndighetsutövningen. När nu VTI med regeringens förslag skall få en mer renodlad roll som ett forskningsutförande organ är det lämpligt att ansvaret för att utarbeta prognoser inom ramen för den samordnade investeringsplaneringen förs över till ett annat organ.

Ett skäl som kan anföras mot att förlägga dessa uppgifter till Kommunika- tionsdepartementet är att en prognosfunktion skulle bli en udda företeelse i departementsverksamheten. En betydande del av arbetsuppgiftema omfattar metodutveckling. Detta arbete har nära anknytning till forskningen inom området och är inte lämpligt att förlägga till ett departement.

Regeringens samlade bedömning är att ansvaret för att utarbeta prognoser för trafikutvecklingen samt planeringsmodeller och samhällsekonomiska bedömningar rörande utvecklingen av transportsystemet fr.o.m. den 1 juli 1993 bör överföras till en särskild delegation. Delegationen bör benämnas Delegationen för prognos- och utvecklingsverksamhet (DPU).

I DPU:s ansvarsområde bör också ligga att svara för nulägesbeskrivningar och statistik rörande transporter och trafik. DPU skall också svara för samordning av riksomfattande resvaneundersökningar samt för samordning av beställningar hos bl.a. SCB av övrig statistik inom transportsektorn.

Stor vikt bör läggas på vetenskaplig kompetens inom DPU. Ett särskilt råd med framstående forskare bör knytas till delegationen. DPU bör ha ett nära samarbete med de forskningsinstitutioner som arbetar inom området. Det är också önskvärt att de som arbetar vid delegationen deltar i speciella forskningsprogram för att utveckla prognosmetodiken i vid mening.

Ett samspel bör ske mellan DPU och Kommunikationsdepartementet vid utformningen av den långsiktiga infrastrukturpolitiken. Den nära kopplingen mellan prognosarbetet vid DPU och departementets arbete gör också att regeringen finner det lämpligt med en relativt stor personalrörlighet mellan DPU och departementet.

Eftersom bedömningar av den framtida ekonomiska utvecklingen är av grundläggande betydelse för trafikprognosema finns det stora fördelar i att DPU lokalmässigt förläggs till Konjunkturinstitutet eller i nära anslutning därtill. Vid Konjunkturinstitutet finns också modeller som bör integreras med transportprognosema liksom en grundläggande kompetens på flera viktiga områden.

Finansiering av delegationens verksamhet bör ske med medel, motsva- rande tio årsarbetskrafter, dvs. 3 490 000 kronor, som disponeras under sjätte huvudtitelns anslag A 2. Utredningar m.m. Medel för detta ändamål har tidigare reserverats i årets budgetproposition (prop. 1992/93:100 bil. 7).

Det är väsentligt att VTI:s databas för person— och godstransporter och teknisk utrustning för denna verksamhet samt utarbetad metodik för prognoser och för samhällsekonomiska bedömningar förs över till DPU.

Prop. 1992/93:170 Avsnitt 6 Kommu- nikationsdep.

_ _ Prop. 1992/93:170 Chefen för Kommunikationsdepartementet har för avsrkt att tillsätta en Avsnitt 6

särskild arbetsgrupp för att utreda hur denna överföring lämpligen bör gå till.

Kommu- nikationsdep.

Ärende till riksdagen

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner vad som anförts om omorganisationen av prognosverksam- het m.m. inom transportsektorn.

6.6 Anslagsfrågor

I prop. 1992/93:100 bil. 7 har regeringen föreslagit riksdagen att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1993/94 under angivna anslagsrubriker beräkna följande belopp.

G 1. Statens väg- och trafikinstiut 1 000 G 2. Bidrag till Statens väg- och trafikinstitut 61 129 000 G 3. Transportforskningsberedningen 44 006 000

Regeringen tar nu upp dessa frågor.

Sjätte huvudtiteln G. Transportforskning

G 1. Statens väg- och trafikinstitut

1991/92 Utgift - 1992/93 Anslag 1 000 1993/94 Förslag 1 000

G 2. Bidrag till Statens väg- och trafikinstitut

1991/92 Utgift 50 167 000 1992/93 Anslag 61 129 000 1993/94 Förslag 33 639 000

Statens väg- och trafikinstitut

VTI har lämnat en fördjupad anslagsframställning för budgetåren 1993/94—1995/96. VTI föreslår att institutet tilldelas ett anslag om sammanlagt 67 030 000 kronor för budgetåret 1993/94.

Regeringens överväganden

Övergripande mål: VTI skall utvecklas till ett kvalificerat institut för tillämpad transportforskning.

Resurser: Ramanslag 1993/94 33,64 miljoner kronor

Planeringsram

1993/94 1994/95 1995/96 33 639 000 33 639 000 33 639 000

Regeringens resultatbedömning och fördjupade prövning av verksamheten vid VTI har redovisats i avsnitt: 6.4. Regeringens slutsatser är att VTI i största möjliga utsträckning bör renodlas till ett institut för tillämpad transportforskning. VTI:s ansvar för vissa prognosuppgifter m.m. samt viss informations- och dokumentationsverksamhet bör överföras till DPU resp. TFB. Vidare bör en betydande del av bidraget till VTI omfördelas till TFB.

Planeringsramen för perioden 1993/94—1995/96 har mot denna bakgrund beräknats till 33 639 000 kronor för budgetåret 1993/94, 33 639 000 kronor för budgetåret 1994/95 och 33 639 000 kronor för budgetåret 1995/96.

VTI har hittills tilldelats medel över ett förslagsanslag och ett reser- vationsanslag. Enligt regeringens mening bör VTI tilldelas en treårig budgetram. Reservationsanslaget bör därför ersättas med ett ramanslag.

Nuvarande system med avkastningspliktigt kapital med konsoliderings- ansvar bör avvecklas. Investeringar bör finansieras genom lån i Riks- gäldskontoret. VTI bör lösa sitt statskapital genom lån i Riksgälden. Regeringen beräknar det totala lånebehovet till 7 miljoner kronor.

VTI redovisade i en skrivelse till regeringen den 21 oktober 1991 ett underskott på 1 646 175 kronor för budgetåret 1990/91. Regeringen beslutade den 23 januari 1992 att underskottet med 1 563 681 kronor och 86 öre skulle täckas av balanserade vinstmedel och att resterande belopp skulle bokföras som en balanserad förlust. Regeringen beslutade vidare att det avkastningskrav som institutet inte förmått uppfylla skulle redovisas inom linjen som en ansvarsförbindelse och inlevereras till statsverket när så var möjligt. VTI har i en skrivelse i maj 1992 till regeringen redovisat ett antal åtgärder för att reducera kostnaderna i syfte att förhindra en upp- repning av utfallet budgetåret 1990/91. VTI har vidare i en skrivelse till regeringen den 27 oktober 1992 föreslagit att det ackumulerade avkastnings- kravet för budgetåren 1990/91 och 1991/92 uppfylls genom att en del av VTI:s överskott för budgetåret 1991/92 disponeras för en uppskrivning av statskapitalet med 287 637 kronor samt att 287 378 kronor inlevereras till statsverket.

Chefen för Finansdepartementet har i proposition 1992/93:100 bil. 1 redovisat ett förslag om generell räntebeläggning av statliga medelsflöden samt presenterat den modell som bör tillämpas. VTI bör därför tilldelas ett räntekonto med kredit i Riksgäldskontoret och medlen under anslaget G 2. Bidrag till Statens väg- och trafikinstitut föras till detta konto.

Prop. 1992/931170

Avsnitt 6 Kommu- nikationsdep.

Anslaget för VTI har budgeterats utan hänsyn till de tekniska justeringar som måste göras till följd av ändringen av nivån på lönekostnadspålägget, den ändrade finansieringsformen för Statshälsan samt de nya principerna för budgetering av anslagen. Riktlinjerna för dessa förändringar har redovisats av chefen för Finansdepartementet i prop. 1992/93:100 bil. 1. Det belopp som kommer att ställas till VTI:s disposition kommer slutligt att fastställas enligt de redovisade riktlinjerna och kan därför avvika från det nu budgeterade beloppet.

Ärenden till riksdagen

Regeringen föreslår att riksdagen

1. till Statens väg- och trafikinstitut för budgetåret 1993/94 anvisar ett anslag på 1 000 kronor,

2. till Bidrag till Statens väg- och trafikinstitut för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 33 639 000 kronor,

3. godkänner att ett belopp motsvarande eventuell utgående reserva— tion på reservationsanslaget Bidrag till Statens väg- och trafikinstitut för budgetåret 1992/93 får förbrukas på det nya ramanslaget under budgetåret 1993/94,

4. godkänner de av regeringen vidtagna åtgärderna vad avser VTI:s resultat för budgetåret 1990/91.

G 3. Transportforskningsberedningen

1991/92 Utgift 43 854 000 1992/93 Anslag 44 006 000 1993/94 Förslag 119 006 000

Transportforskningsberedningen

TFB har lämnat en fördjupad anslagsframställning för budgetåren 1993/94—1995/96. TFB föreslår att beredningen tilldelas ett anslag på 105 300 000 kronor för budgetåret 1993/94.

Regeringens överväganden Övergripande mål: TFB skall planera, initiera, stödja och samordna övergripande, kommunikationspolitiskt motiverad forsknings-, utveck- lings- och demonstrationsverksamhet. TFB skall också ha ansvar för

informations- och dokumentationsverksamheten inom området.

Resurser: Ramanslag 1993/94 119,00 miljoner kronor

Planeringsram

1993/94 1994/95 1995/96 119006000 119006000 119 006000

Prop. 1992/93:170 Avsnitt 6 Kommu- nikationsdep.

U| 'Jl

Regeringens resultatbedömning och fördjupade prövning av verksamheten vid TFB har redovisats i avsnitt 6.4. Regeringens slutsatser är att TFB bör stärkas och utvecklas i rollen som beställare av övergripande kommunika- tionsforskning och att myndigheten bör ges bättre förutsättningar att leva upp till sin samordningsroll. Banverket och Vägverket skall ha ansvar för samhällsmotiverad tillämpad forskning inom sina resp. verksamhetsom- råden. Ansvaret för all övrig övergripande kommunikationsforskning samlas till TFB. Den kommunikationspolitiskt motiverade delen av sektorsforsk- ningsansvaret inom telekommunikationsområdet bör därvid överföras till TFB medan NUTEK ges ansvaret för sådan övergripande forskning inom området som har industripolitisk inriktning.

Planeringsramen för perioden 1993/94—1995/96 har mot denna bakgrund beräknats till 119 006 000 honor för budgetåret 1993/94, 119 006 000 kronor för budgetåret 1994/95 och 119 006 000 kronor för budgetåret 1995/96.

TFB har hittills tilldelats medel över ett reservationsanslag. Enligt regeringens mening bör TFB tilldelas en treårig budgetram. Anslagstypen bör således vara ramanslag i fortsättningen.

Det är angeläget att TFB kan besluta om fördelning av medel för forskningsprojekt med en löptid över en längre period. Regeringen föreslår därför att det skall bli möjligt för TFB att fatta sådana beslut för en sexårsperiod. Det är givetvis vare sig från konstitutionell eller saklig synpunkt rimligt att TFB låser betydande delar av sina anslag för fleråriga engagemang. Däremot kan det vara lämpligt att beredningen får använda en mindre del av sina medel för sådana längre projekt. Det bör få ankomma på regeringen att i regleringsbrevet närmare precisera en sådan andel.

Chefen för Finansdepartementet har i proposition 1992/93:100 bil. 1 redovisat ett förslag om generell räntebeläggning av statliga medelsflöden samt presenterat den modell som bör tillämpas. TFB bör därför tilldelas ett räntekonto med kredit i Riksgäldskontoret och medlen under anslaget G 3. Transportforskningsberedningen föras till detta konto.

Anslaget för TFB har budgeterats utan hänsyn till de tekniska justeringar som måste göras till följd av ändringen av nivån på lönekostnadspålägget, den ändrade finansieringsformen för Statshälsan, övergången till lån i Riksgäldskontoret samt de nya principema för budgetering av anslagen. Riktlinjerna för dessa förändringar har redovisats av chefen för Finansdepar- tementet i prop. 1992/93:100 bil. 1. Det belopp som kommer att ställas till TFB:s disposition kommer slutligt att fastställas enligt de redovisade riktlinjerna och kan därför avvika från det nu budgeterade beloppet.

Ärenden till riksdagen Regeringen föreslår att riksdagen

1. till Transportforskningsberedningen för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 119 006 000 kronor,

2. godkänner att ett belopp motsvarande en eventuell utgående reservation på reservationsanslaget Transporgforskningsberedningen för budgetåret 1992/93 får förbrukas på det nya ramanslaget och användas under budgetåret 1993/94.

3. godkänner vad som förordats i fråga om bemyndigande för Transportforskningsberedningen att inom en given ram — utgörande en mindre del av beredningens anslag — besluta om medel "för en sexårs- period.

Prop. 1992/93:170 Avsnitt 6 Kommu- nikationsdep.

Kommunikationsdepartementets verksamhetsoriiråde ...... 6.1 Allmän inledning .............. | .......... 6.2 Forskningen inom kommunikationsområdet ........ 6.2.1 Omvärldsförändringar ................ 6.2.2 Nuvarande kommunikationsforskning ....... 6.3 Kommunikationsforskningens fortsatta omfattning och inriktning ............................. 6.3.1 Statens ansvar för sektorsforskningen ....... 6.3.2 Forskningens inriktning och omfattning ..... 6.3.3 Principer för styrning och samordning av forskningsinsatserna ................. 6.4 Kommunikationsforskningens organisation ......... 6.4.1 Transportforskningsberedningens roll stärks . . . 6.4.2 Forsknings-, utvecklings- och demonstrations- verksamhet inom kollektivtrafiken ......... 6.4.3 Verksamheten vid Statens väg- och trafikinsti- tut renodlas ....................... 6.5 Prognosverksamhet m.m. inom transportsektom ..... 6.6 Anslagsfrågor .......................... G 1. Statens väg- och trafikinstitut ........ G 2. Bidrag till Statens väg- och trafikinstitut . . G 3. Transportforskningsberedningen .......

Hänvisningar till PS21

7. Finansdepartementets verksamhetsområde PrOP- 1992/93:170

. . . . Avsnitt 7

7.1 Forskmngens 1nr1ktn1ng; Finansdep Inom fmansdepartementets verksamhetsområde bedrivs för närvarande forskning vid Konjunkturinstitutet. Vidare finansieras vissa forsknings- och utvecklingsinstatser av Ekonomiska rådet, Nordiska skattevetenskap-

liga forskningsrådet samt inom ramen för långtidsutredningama.

7.2. Ekonomisk forskning

13. Kostnader för vissa nämnder m.m

1991/92 Utgift 1 672 450 1992/93 Anslag 3 187 000 1993/94 Förslag 3 187 000

Från anslaget betalas kostnader för Ekonomiska rådet och bidrag till Nordiska skattevetenskapliga forskningsrådet.

Från anslaget betalas även kostnader — i regel arvoden ti11 ledamöter och ersättare m.m. — för Statstjänstenämnden (såvitt avser statsverket), Statens tjänstebostadsnämnd, Statens trygghetsnämnd, Skiljenämnden i vissa trygghetsfrågor, Skiljenäimnden för arbetsmiljöfrågor, Statens ansvarsnämnd, Offentliga sektorns särskilda nämnd, Statsförvaltningens centrala förslagsnämnd, Offentliga arbetsgivares samarbetsnämnd (såvitt avser statsverket), Statens tjänstepensions- och grupplivnämnd, Nämnden för vissa pensionsfrågor, Statens utlandslönenämnd, Nämnden för lokalanställda, Statens chefslönenämnd, Statens krigsförsäkringsnämnd och Statens krigsskadenämnd.

Ekonomiska rådet initierar forskning i frågor som är av intresse för den ekonomiska politiken och flmgerar som en länk mellan finansdepartemen- tet respektive Konjunkturinstitutet och den nationalekonomiska forsk- ningen. Ekonomiska rådets medlemmar förordnas av regeringen. Rådet består för närvarande av fem professorer i nationalekonomi, samt generaldirektören för Konjunkturinstitutet (KI) som adjungerad medlem.

Ekonomiska rådet stöder och leder för närvarande fem större forsk- ningsprojekt om bland annat skattereformen, det ekonomiska utbytet av högre utbildning och ekonomiska prognosmetoder.

Anslaget har i budgetpropositionen 1993 (bil. 8 s. 130) tagits upp med ett beräknat belopp i avvaktan på förslag i denna proposition. Kost- naderna för de forskningsprojekt: och de andra utgifter som betalas från detta anslag kan nu bedömas rymmas inom ramen för ett oförändrat anslag.

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår att riksdagen till Kostnader för vissa nämnder m.m för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 3 187 000 kronor.

E2. Konjunkturinstitutet PfoP- 1992/931170 . Avsnitt 7

1991/92 Utgift 26 674 587 kronor Finansdep. 1992/93 Anslag 24 733 000 kronor

1993/94 Förslag 24 896 000 kronor

Konjunkturinstitutet (KI) är enligt sin instruktion (1988:1531) ett vetenskapligt forsknings- och utredningsorgan. KI:s uppgift är att följa och analysera den ekonomiska utvecklingen inom och utom landet, att utarbeta prognoser för den svenska ekonomin och att bedriva forskning i anslutning därtill. Institutet skall också aktivt bidra till att förbättra den ekonomiska statistiken.

KI har till regeringen inkommit med en förenklad anslagsframställan för budgetåret 1993/94 och en årsredovisning avseende 1991/92.

Avgiftsinkomster vid KI, som redovisas under anslaget, beräknas till 1,4 miljoner kronor för nästa budgetår.

Kl har i sin årsredovisning (ÅR) i de delar som avser resultatredovis- ningen redovisat verksamheten i en anslags- och en avgiftsfinansierad del. Den anslagsfrnansierade delen omfattar följande verksamhetsområden: löpande verksamhet, forskning och metodutveckling samt särskilda utredningar. Strukturen överensstämmer med den som redovisades i den fördjupade anslagsframställningen inför den treåriga budgetperioden 1991/92 - 1993/94. För vardera av dessa tre verksamhetsområden formu- lerades målen i 1991 års budgetproposition.

Resultatredovisningen indikerar att en del av ovanstående mål har uppnåtts. KI arbetar med att integrera den ekonometriska modellen KOSMOS och den finansiella modellen FIMO i det löpande prognos- arbetet. KOSMOS har främst använts för att förlänga prognosperspekti- vet, genomföra olika känslighetsanslyser och konsistensprövning mellan prognoserna för ekonomins olika delar. FIMO används för analyser av finansiella sparbalanser för ekonomins olika sektorer. De kvartalsvisa s.k. barometerundersökningama för tjänstesektorn började publiceras under hösten 1991. En barometerundersökning för kommunsektorn utarbetades under våren 1991. Institutet samarbetar med andra myndigheter och statistikproducenter för att förbättra prognoser, prognosmetoder samt kvaliteten på den ekonomiska statistiken. Som exempel kan nämnas att Kl tillsammans med Statistiska centralbyrån (SCB) har utvecklat en ny lönestatistik under 1990/91. Forskningswrksamheten har under det gångna året bland annat gällt utveckling av KOSMOS och medverkan i 1992 års långtidsutredning med flera olika analysmodeller. Vidare har KI tillsammans med Ekonomiska rådet fortsatt forskningsprojektet om konjunkturprognoser samt nyttiggjort forskningsprogrammets resultat i sin ordinarie analysverksamhet. I 1992 års majrapport redovisades en utvärdering av höstrapporternas prognoser, av konjunkturutvecklingen 1946-1991 och en studie av finanspolitiska indikatorer. Två ytterligare utredningar är genomförda rörande mervärdeskatteutfallet efter skattere- formen samt överföring av kommunalskattemedel från staten till 169

kommunerna. 1 en bilaga påpekar institutet att kostnadsutvecklingen för PTOP- 1992/931170 enskilda produktområden och prestationer inte kunnat redovisas inom den Avsnitt 7 anslagsfinånsierade delen. Från och med innevarande budgetår kommer Finansdep. en successiv utbyggnad av kosutnadsredovisningen att kunna ske, när Kl övergått till det nya redovisningssystemet COSMOS.

I sin förenklade anslagsframställan har Kl i enlighet med tidigare budgetdirektiv minskat resurserna med 296 av föregående års anslag. Från nivån för 1992/93 har dragits 1,5 miljoner kronor som utgör anslag för konjunkturprognosprojektet, vilket avslutas under innevarande år. Institutet fick under föregående budgetår ett regeringsuppdrag att tillsammans med SCB utveckla miljöräkenskaper. För detta har KI i regleringsbrev för budetåret 1992/93 medgetts att redovisa en merutgift om 600 000 kronor per år under budgetåren 1992/93 - 1996/97. Detta belopp är inte inräknat i KI:s anslagsframställning inför kommande budgetår.

Anslagssparandet under det första året med ramanslag uppgår till 377 672 kronor, vilket därmed också motsvarar det utgående anslagsspa- randet. De avgiftsbelagda verksamhetema exkl. regeringsuppdrag redovisar vare sig över- eller underskott. Kl har angivit att inga äldre anläggningstillgångar invärderats hos institutet, men de har för avsikt att i fortsättningen klassificera persondatorer och liknande utrustning som tillgångar och skriva av dessa på fem år. KI har i denna ÅR endast invårderat en anläggningstillgång, en kopiator som köpts under året och som efter avskrivningar har ett värde av 63 520 kronor.

Riksrevisionsverkets (RRV) revisionsberättelse innehåller inga invändningar. RRV framförde dock en del kritik mot de nuvarande redovisningsprinciper KI använder och rekommenderade att årsredovis- ningen framgent får en uppställning i enlighet med 20 paragrafen budgetförordningen. RRV förutsatte att det nästa år ur redovisnings- systemet kan hämtas alla erforderliga ekonomiska data.

I budgetpropositionen 1993 (bil. 1 s. 113) har redovisats ett förslag om generell räntebeläggning av statliga medelsflöden samt presenterat den modell som bör tillämpas. KI kommer fr.o.m. budgetåret 1993/94 att tillämpa denna modell. KI kommer därför att tilldelas ett räntekonto med kredit i Riksgäldskontoret och medlen under detta anslag att föras till detta konto.

1 61)

Sammanfattning Finansdep.

Övergripande mål

De övergripande mål som gäller för treårsperioden 1991/92 — 1993/94 bör ligga fast. Resurser Ramanslag 1993/94 24 896 000 kronor

Resultatbedömning

KI:s årsredovisning visar, enligt regeringens mening, att verksamheten bedrivs med en sådan inriktning att de uppsatta målen kan nås. Den löpande verksamheten har förbättrats med framför allt en utsträckt prognoshorisont och tillkomsten av tjänstebarometem. En ökad in- tegrering av modellanvändningen och av forskningsresultaten i den löpande prognosverksamheten har skett och bör också fortsätta, liksom fortsatta ansträngningar att göra modellerna mer användarvänliga. Emellertid finns det fortfarande inte underlag för att göra en bedömning av institutets prestationer, effektivitet eller produktivitet, eftersom underlag för en sådan prövning saknas. Regeringen är samtidigt medveten om svårigheterna att bedöma en verksamhet av forskning- och utrednings- karaktär i dylika mått.

Regeringen kan också konstatera att RRV inte haft några invändningar i revisionsberättelsen avseende KI. Vi instämmer dock i RRV:s på- pekanden att redovisningssystemet måste förbättras och redovisnings- rutiner skärpas. Denna Åst redovisning av institutets tillgångar är inte tillfredställande.

Slutsatser

Sammantaget innebär regeringens bedömning att de riktlinjer som lades fast i 1991 års budgetproposition och som riksdagen beslutat om bör gälla även för budgetåret 1993/94.

Regeringen bedömer att myndighetens rationaliseringsarbete varit framgångsrikt och att goda förutsättningar finns för att verksamheten skall kunna bedrivas i nuvarande omfattning med de resurser vi beräknat för budgetåret 1993/94.

Regeringen ser samtidigt allvarligt på den kritik som framförts av RRV och anser att institutet bör förstärka sin ekonomi—adminstrativa kompe— tens, varför anslaget utökats med 450 000 kronor. Vi förutsätter att denna förstärkning möjliggör att kommande års årsredovisningar innehåller sådan resultatinformation som t.ex. produktivitetsmått.

För regeringsuppdraget att utveckla miljöräkenskaper utgår 600 000 kronor per år, vilka fr.o.m. budgetåret 1993/94 t.o.m. 1996/97 är 161

inkluderade i institutets anslag. PYOP- 1992/933170 Anslaget för KI har budgeterats utan hänsyn till de tekniska justeringar Avsnitt 7 som måste göras till följd av ändringen av nivån på lönekostnadspålägget, Finansdep. den ändrade finansieringsformen för Statshälsan, övergången till lån i Riksgäldskontoret samt de nya principerna för budgeteringen av anslagen. Riktlinjerna för dessa förändringar har redovisats i budgetpropositionen 1993 (bilaga 1, Statsbudgeten och särskilda frågor, avnsitt 2.2). Det belopp som kommer att ställas till myndighetens disposition kommer slutligt fastställas enligt de redovisade riktlinjerna och kan därför avvika från det nu budgeterade beloppet. Anslaget har i budgetpropositionen 1993 (bil. 8 s. 66) tagits upp med ett beräknat belopp i avvaktan på förslag i denna proposition.

Ärendet till regeringen

Regeringen föreslår att riksdagen till Konjunkturinstitutet för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 24 896 000 kronor.

8. Utbildningsdepartementcts verksamhetsområde

Till Utbildningsdepartementets verksamhetsområde hör grundforskning och forskarutbildning, forskning om universitet och högskolor (&l- 8.l4), och forskning inom skolväsendet (8.15).

Universitet och högskolor har tillsammans med forskningsråden hu- vudansvaret för grundforskningen i Sverige.

Sammanfattning av medel för forskning under åttonde huvudtiteln. tusental kronor.

Anvisat Förslag 1992/93 totalt förändring förändring 1993/94 1994/95 1995/96 Grundforskning och forskarutbildning1 - Universitet och 3 860 965 4 205 921 47 500 of högskolor - Forskningsråd ! 125 202 1 478 806 4 000 2 500 - Internationellt 405 378 527 574 of of samarbete - Vissa institut 1 678 592 1 885 524 of of m.m. - Dyrbar vetenskaplig utrustning - 110 000 of of Forskning om uni— 9 500 7 795 of of versitet och hög- skolor Forskning inom 24 812 26 117 of of skolväsendet lnrednings— och ut— rustningsanslag 2 872 600 1 405 ()()0 3

lExklusive lokalkostnader. 2Avser säväl grundutbildning som forskning och forskarutbildning. 3Exklusive medel för dyrbar vetenskaplig utrustning och universitetsda— tornätet SUNET.

Prop. 1992/932170 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

Hänvisningar till S8

8.1. Inledning

Universiteten och högskolorna är unika kunskapsmiljöer. Vid de stora högskolorna och universiteten förenas grundutbildning, forskning och forskarutbildning. De mindre och medelstora högskolorna utgör värde- fulla komplement med särskilda förutsättningar.

Den centrala roll universitet och högskolor har för kunskapsutveck- lingen i vårt land gör det angeläget att ge dessa goda arbetsvillkor. Den frigörelse av universitet och högskolor från statens detaljinflytande som riksdagen på regeringens förslag fattade beslut om 1992 hade detta syfte. Studenternas möjlighet att själva avgöra utbildningsinriktning har för- stärkts.

Universitet och högskolor är de viktigaste svenska forskningsinstitu- tionerna. Till dessa kanaliseras direkt eller indirekt huvuddelen av sta- tens stöd till forskning.

Beslut om den inomvetenskapligt motiverade forskning som finansie- ras genom fakultetsanslagen fattas av berörda universitet och högskolor. Härutöver svarar forskningsråden för betydande insatser för vetenskap— ligt högkvalificerad forskning. Att den inomvetenskapliga forskningen kan förenas med forskning också för mer speciella och i förväg bestäm- da syften, finansierad av sektorsorgan eller företag, är en styrka. Det ökar möjligheterna att utveckla och nyttiggöra forskningens resultat.

Utan att inkräkta på den nödvändiga integriteten behöver universite- tens och högskolornas växelspel med det omgivande samhället, inte minst näringslivet, förstärkas.

Med den ökade frihet som universitet och högskolor nu tillerkänts följer också ett betydande ansvar. Av vikt är att verksamheten ständigt förnyas genom att nydanande insatser ges tillräckligt utrymme och ge- nom att unga forskare engageras i tillräcklig utsträckning. Till ansvaret hör också att kunskap om forskningens resultat sprids till en bredare allmänhet. Kvaliteten och förnyelsekraften i universitetens och högsko- lornas verksamhet är av stor betydelse för den långsiktiga kompetens— och kunskapsutbyggnaden inom alla samhällssektorer.

Universiteten och de stora högskolorna har ansvaret för forskarutbild- ningen. Att denna byggs ut är avgörande för att Sverige i framtiden skall kunna mäta sig med andra viktiga kunskapsnationer. Fler forskarutbild- ade behövs inom universitetens och högskolornas egen verksamhet men också i det övriga samhället. Inte minst i näringslivet är bristen på ve- tenskapligt utbildade medarbetare stor.

Regeringens mål är att antalet doktorsexamina vid sekelskiftet skall ha fördubblats jämfört med 1990-talets början. För att nå detta mål krävs betydande insatser, inte minst i form av god handledning och en till- fredsställande studieftnansiering.

Flera forskarutbildade inom universitetens och högskolornas verk— samhet förstärker forskningen och skapar förutsättningar för ökad kva- litet i grundutbildningen. Vetenskapligt skolade lärare i gymnasieskolan ökar vitaliteten i undervisningen. Fler personer med doktorsexamen i företagen förbättrar kunskapsutvecklingen i dessa, men gör det också

Prop. 1992/93:170 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

lättare att upprätthålla naturliga och fruktbara relationer mellan företa- gen, universiteten och högskolorna. Gemensamma referensramar gör växelverkan enklare.

lnom många områden står sig svensk forskning väl i internationell jämförelse. Speciellt stark, i såväl kvalitativt som kvantitativt hänseende, är den medicinska och naturvetenskapliga forskningen. Men även inom teknik och kulturvetenskap finns många områden där forskningen är av yppersta kvalitet.

Med det allt starkare internationella samspelet, den högre föränd- ringstakten och de intensifierade forskningssatsningarna i vår omvärld skärps kraven. De utmaningar, som regeringen beskrivit tidigare i den- na proposition, berör direkt eller indirekt forskningen vid universiteten och högskolorna. Viktiga i detta sammanhang är de koncentrerade forskningssatsningar inom strategiska områden som möjliggörs med hjälp av de resurser som frigörs genom avvecklingen av löntagarfonder- na.

Universitetens och högskolornas uppgifter inom forskningen skall ses tillsammans med uppgiften att ge flera unga tillgång till högre utbild— ning. I annat sammanhang anger regeringen riktlinjerna för en fortsatt utbyggnad, inte minst av längre utbildningar.

Att denna utbyggnad kommer till stånd är viktigt för att tillgodose studenternas önskemål och olika samhällssektorers uppenbara behov av kompetent arbetskraft. Det är dessutom nödvändigt för. att sörja för att tillräckligt många välutbildade studenter finns tillgängliga för forskning- en och forskarutbildningen.

8.2. Fasta och rörliga resurser för grundläggande forskning

Fakultetsanslag och forskningsrådens anslag

Den helt övervägande delen av de statliga resurserna för inomveten- skapligt genererad forskning tilldelas universitet och högskolor genom fakultetsanslagen och genom anslag till forskningsråden. De samlade fa- kultetsanslagen under Jordbruks- och Utbildningsdepartementens verk- samhetsområde uppgår budgetåret 1992/93 till ca 4 195 miljoner kro- nor. Genom fakultetsanslagen finansieras framför allt tjänster som pro- fessor och forskarassistent, högskolelektorers forskning, biträdespersonal och olika expenser för forskningsändamål, studiefinansiering inom fors- karutbildningen samt vissa gemensamma funktioner som bibliotek och förvaltning.

Forskningsrådens samlade anslag är innevarande budgetår 1 560 mil- joner kronor. Rådens anslag går huvudsakligen till forskning vid uni- versitet och högskolor. Behovet av förnyelse och koncentration

En dynamisk forskning med hög kvalitet vid universitet och högskolor förutsätter en ständig avvägning mellan kontinuitet och förändring. Rå-

Prop. 1992/93:1 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

dens bidrag till forskning är ett viktigt instrument för förnyelse och en garanti för en omsorgsfull kvalitetsprövning av forskningen i ett natio— nellt och internationellt perspektiv. Det forskningsstöd som kommer till stånd genom användningen av de tidigare löntagarfondsmedlen in- nebär att andelen konkurrensutsatt och vetenskapligt prövad forskning ökar. Samtidigt är det angeläget att förnyelse av den inomvetenskapligt motiverade forskningen inte vilar enbart på den externa finansieringen.

Riksdagen har nyligen fattat beslut med anledning av regeringens pro- position Universitct och högskolor - frihet för kvalitet. Universitetens och högskolornas ansvar för kvaliteten i och förnyelsen av den forsk— ning och forskarutbildning som bekostas via fakultetsanslagen är en av de viktigaste uppgifterna. Fakultetsnämnderna måste ges möjligheter och incitament att ta ett tydligare ansvar för att den grundläggande forskningen inom respektive fakultet koncentreras och prioriteras med utgångspunkt i tydliga inomvetenskapliga kriterier. Endast därigenom kan en hög kvalitet uppnås i den grundläggande forskning som tinansie— ras genom fakultetsanslag.

De teologiska, juridiska och humanistiska fakulteterna karaktäriseras-

av att andelen externa medel av de totala forskningsresurserna i regel är mycket liten. Flera av dessa fakulteter har ett begränsat ekonomiskt rö- relseutrymme för förändring genom att en stor del av fakultetsanslaget tas i anspråk av kostnader för fasta tjänster, doktorandtjänster och ut- bildningsbidrag för doktorander. Antalet tidsbegränsade tjänster för främst nyexaminerade doktorer är för lågt för att tillgodose behovet av förnyelse och rimliga karriärvägar. De yngre forskarna blir ofta beroen- de av externa bidragsgivare för sin fortsatta forskning. De externa bidra- gen till forskning är emellertid relativt små, uppskattningsvis mindre än 25 % av de totala utgifterna inom fakulteten. Forskningsråd står för mer än hälften av de externa bidragen. Till bilden hör också en uppdel— ning av den humanistiska forskningen på många och ofta små institu- tioner.

Institutionerna vid de samhällsvetenskapliga fakulteterna är generellt sett större än de humanistiska. Färre institutioner är s.k. enprofessorsin- stitutioner.'l'illgången till externa bidrag för forskning är mera omfat- tande. Budgctårct 1991/92 var enligt Statistiska Centralbyrån (SCB) de externa bidragen till samhällsvetenskaplig fakultet drygt 50 % av de to- tala FoU—kostnaderna inom fakultetsområdet. Av dessa externa medel utgörs ca 20 % av rådsanslag.

l')e matematisk—naturvetenskapliga fakulteterna omfattar ett stort antal discipliner. Behovet av experimentella resurser och laboratorier, liksom av att bedriva fältarbete, karaktäriserar många ämnen. Storleken på in- stitutionerna varierar betydligt, alltifrån enprofessorsinstitutioner till storinstitutioner med ett betydande antal forskare. Fakultetsanslagcn ut— gjorde budgetåret 1990/91 drygt: hälften av de tillgängliga forskningsre- surserna inom fakultetsområdet. Rådsanslagen samma budgetår uppgick till drygt 40 % av de externa forskningsmedlen. Inget annat fakultets-

Prop. 1992/9311 Avsnitt 8 Utbildningsdcp.

område uppvisar en så stor andel rådsmedel i förhållande till fakultets- anslagen eller i förhållande till de totalt tillgängliga FoU-medlen.

Svensk forskning inom det medicinska området, inklusive odontologi och farmaci, ligger i den internationella frontlinjen på många områden. Forskningsresurserna är omfattande och samverkan med sjukvården ger ett fruktbärande samspel mellan grundläggande forskning och tillämp— ning. De externa bidragen utgör ca 55 % av de totala FoU—resurserna. Rådsmedlen upp '.år till ca 25 % av externa bidrag.

Flera fakulteter inom det medicinska området har infört system för resursfördelning som premierar förnyelse och kvalitet. Detta faktum. liksom den mycket betydande volymen externa medel, innebär att de medicinska fakulteterna kanske mer än andra kunnat omfördela resur- ser i takt med den vetenskapliga utvecklingens förändrade krav. Rådets anslag har mer än andra anslag kunnat användas för forskning i den in— ternationella frontlinjen. Den bredd som bl.a. utbildningen kräver har till stor del kunnat uppnås genom fakultetsanslagen.

De tekniska fakulteterna disponerar totalt sett de största resurserna för forskning och utvecklingsarbetet. Sammantaget är medlen för tek- nisk FoU något störrc än vad de medicinska, odontologiska och farma- ceutiska fakulteterna tillsammans disponerar. De tekniska fakulteterna har vidare den bredaste uppsättningen av betydande tinansieringskällor: fakultetsanslagen uppgår till drygt 40 % av de totala FoU-resurserna, bi— dragen från olika sektorsorgan till ca 35 % medan rådsmedel respektive medel från företag uppgår till drygt 5 % vardera. Tillkomsten av Tek- nikvetenskapliga forskningsrådet (TFR) kan förväntas ha ökat andelen rådsmedel sedan budgetåret 1991/92, det senaste är för vilket statistiska uppgifter är tillgängliga.

Fakultetsområdet präglas av betydande mångfald och i vissa fall upp— splittring på små institutioner. [ mångfalden ingår också att de tekniska fakulteterna innehåller alltifrån grundläggande discipliner inom det na- turvetenskapliga fältet till ämnen som är direkt knutna till teknikområ— den eller industriell produktion. En fördjupad leknikvetenskaplig grundforskning är en förutsättning för svensk teknisk och ekonomisk utveckling. Den teknikvetenskapliga grundforskningcn är en nödvändig förutsättning för den mera tillämpade tekniska FoU som bedrivs med medel från företag och sektorsorgan. I detta perspektiv är det angeläget att resurserna för leknikvetenskaplig grundforskning kan stärkas. Reger— ingens förslag i det följande innebär att resurser för det 'l'eknikveten- skapliga forskningsrådet fortsättningsvis anvisas under Utbildningsde- partementets huvudtitel. —

Medelsanvisningen till forskarutbildning och forskning vid universitet och högskolor följer i huvudsak en traditionell indelning i fakulteter. Fakultetsindelningen har i vissa delar djupa historiska rötter, delvis sprungna ur ett medeltida europeiskt universitctväsende. Naturligtvis innebär detta inte att indelningen är för alltid oföränderlig. Den nuva- rande fakultetsindelningcn har dock visat sig vara adekvat och ända- målsenlig både för statsmakternas övergripande beslut och som organi-

Prop. 1992/93:170 Avsnitt 8 - Utbildningsdep.

satorisk ram för verksamheten lokalt. Den fungerar väl och ger också utrymme för den flexibilitet som kan behövas.

Då och då framförs önskemål om etablerandet av nya fakulteter. Inför denna proposition har sådana förslag framförts gällande bl.a. didaktisk fakultet. Enligt regeringens bedömning ger nuvarande fakultetsordning utrymme och utvecklingsmöjligheter också för forskning med denna in- riktning. l)et är viktigt att samma höga vetenskapliga kvalitetskrav kan ställas på all verksamhet inom universitet och högskolor. Det är bl.a. fa- kultetsnämndernas uppgift att ansvara för detta. Forskningsområden får inte avgränsas så att den kvalitetshöjande konkurrens som ligger i me- delsfördelningen inom vidare fakultetsområden begränsas. Fakulteterna har goda möjligheter att inrymma och ta det vetenskapliga ansvaret för de ämnesområden som nu gjort framställningar om egna fakulteter.

Dagens forskning är ofta gränsöverskridande, inte bara över disci- plingränserna utan även över fakultetsgränserna. Forskare vid olika lä- rosäten kan också vara involverade. Detta gäller en rad forskningsområ- den och berör samtliga fakulteter. l)et ingår i universitets och högsko- lors normala ansvar att finna formerna för den samverkan som i olika avseenden kan anses behövlig.

I universitetens och högskolornas uppgifter ingår att svara för infor- mation om forskning och forskningsresultat. Det är viktigt att resurser- na för denna verksamhet förstärks. Förslagen i denna proposition inne- bär att - som komplement till den verksamhet som redan bedrivs - sam— manlagt 10 miljoner kronor förs. över från Forskningsrådsnämndcn till universitet och högskolor för att ställas till förfogande för lokala infor- mationsinsatser.

Ibland framförs den synpunkten att forskningsresurserna skulle di- mensioneras med grundutbildningen som måttstock. Självfallet är för- hållandena inom grundutbildningen en av de faktorer som måste vägas in när det gäller fördelningen av forskningsresurserna. Det finns emel- lertid också en rad andra faktorer att ta hänsyn till, exempelvis forsk- ningsbehoven inom området eller rent vetenskapliga aspekter. Om en— bart studentantalct inom en viss utbildning eller ett visst ämne skulle vara utslagsgivande vid fördelningen av forskningsmedlen, skulle det le- da till en rad negativa konsekvenser, inte minst i kvalitativt hänseende och till drastiska omfördelningar inom den nuvarande forskningsbud— geten. Exempelvis skulle medlen till medicinsk forskning minskas avse- värt.

Regeringen har angett att utbildningen inom universitet och högsko- lor bör bedrivas av lärare som genomgått forskarutbildning. Den grund- läggande utbildningens behov av ytterligare lärare med doktorsexamen inom olika områden är en viktig bakgrund till ansträngningarna att för- stärka forskarutbildningen.

Regeringen har i det föregående behandlat frågan om flexibilitet och förnyelse inom universitet och högskolor. De problem som kan vara förbundna med uppdelning av forskningen på alltför små enheter har därvid berörts. Den utveckling som inletts vid vissa universitet och hög-

Prop. 1992/%:] Avsnitt 8 Utbildningsdep.

skolor att samla mindre institutioner till större enheter välkomnas. Det ankommer på universiteten och högskolorna själva att driva detta för— ändringsarbete.

8.3. Forskningsrådsorganisationen

Den nuvarande rådsorganisationen

Forskningsråden har i Sverige, liksom i de flesta jämförbara länder, en strategisk betydelse för forskningen. Forskningsråden har ett nationellt perspektiv och arbetar med utgångspunkt i internationella kvalitetskri- terier.

Forskningsråden är för närvarande sex: Humanistisk-samhälls- vetenskapliga forskningsrådet (IISFR), Naturvetenskapliga forskningsrå- det (NFR) samt Medicinska forskningsrådet (MFR) inom Utbildnings- departementets verksamhetsområde; Socialvetenskapliga forskningsrådet (SFR) inom Socialdepartementets verksamhetsområde, Skogs- och jord- brukets forskningsråd (SJFR) inom Jordbruksdcpartementets verksam- hetsområde samt Teknikvetenskapliga forskningsrådet ('fFR) inom När-- ingsdepartmentets verksamhetsområde. SFR och SJFR fungerar dessu- tom som sektorsorgan. Till forskningsrådssystcmet räknas också Forsk- ningsrådsnämnden (FRN) inom Utbildningsdepartementets verksam- hetsområde. Rymdstyrelsen har uppgifter inom sitt område som över- ensstämmer med forskningsrådens. Byggforskningsrådet är, trots benäm- ningen, inte ett forskningsråd med uppgifter inom grundforskningcn. utan ett renodlat sektorsorgan inom Näringsdepartcmentets verksam- hetsområde.

Majoriteten av ledamöterna i forskningsråden väljs av och bland fors- kare vid universitet och högskolor genom ett elektorsförfarande. Hu- vuddelen av resurserna fördelas genom projektbidrag efter ansökan. Forskningsrådsnämnden skiljer sig från forskningsråden genom att ma- joriteten av ledamöterna utses av regeringen. Nämndens uppgifter skil- jer sig också från forskningsrådens genom det särskilda ansvaret för att initiera och stödja forskning av särskild samhällsrelevans.

Förändrade krav och uppgifter

I riksdagens beslut med anledning av proposition 1991/92:76 (bet. 1991/921UbU18, rskr. 1991/92:195) uttalades att regeringen i nästa forsk- ningsproposition borde redovisa en samlad bedömning av forsknings- rådsorganisationen.

Forskningsrådens prioriteringar och beslut har inflytande på den grundläggande forskningen i landet som går utöver den verksamhet rå- den direkt finansierar. Forskningsrådens högt ställda kvalitetskrav och former för granskning och utvärdering ger riktlinjer för såväl fakulte— ternas resursfördelning som för andra forskningsfinansiärcrs insatser. Den kompetens som ges möjlighet att utvecklas genom rådens stöd får

Prop. 1992/93:170 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

spridningseffekter i universitetens och högskolornas forskning, inte minst genom den forskarutbildning som ofta är en integrerad del i den rådsstödda forskningen.

Den betydande överblick och flexibilitet som forskningsråden har ger dem särskilda möjligheter att beakta behovet av att stödja yngre forskare liksom av att bidra till en ökad rörlighet. Det är angeläget att råden fullt ut utnyttjar dessa möjligheter.

Regeringen har inledningsvis redovisat förutsättningarna för förnyelse av forskningen. Goda forskningsmöjligheter för yngre forskare och en ökad rörlighet av forskare mellan institutioner och lärosäten är väsentli- ga i detta sammanhang.

Den inomvetenskapligt motiv-erade forskningens fortsatta utveckling bygger på ett samspel mellan fakulteter och forskningsråd. Inom vissa områden är emellertid fakultetsresurscrna så begränsade eller så bundna att råden kommit att få nära nog hela ansvaret för förändring och för- nyelse. Forskningsråden väljer tyvärr ofta att hellre sprida tillgängliga medel på ett större antal projekt, som sedan hämmas på grund av bris- tande resurser, än att välja ut färre och ge dessa en mer fullständig fi- nansiering. De krav på koncentration och kraftsamling som riktas mot fakulteterna gäller i minst lika hög grad forskningsråden.

”leknikvetenskaplig forskning

Det teknikvetenskapliga forskningsrådet (TFR) inrättades efter förslag i 1990 års forskningsproposition. Rådet tillhör i dag Näringsdepartc— mentets vcrksamhetsområde. Rådets uppgifter är helt parallella med forskningsrådens inom Utbildningsdepartementets verksamhetsområde, dvs. att främja och stödja vetenskapligt betydelsefull grundforskning. Genom inrättandet av TFR har samtliga vetenskapsområdcn likartade och goda förutsättningar för samspel mellan fakulteter och forskningsråd, som gör bedömningar i ett nationellt perspektiv. Samverkan också mellan forskningsråden är en angelägen uppgift. Genom de förslag som regeringen lägger i det följande kommer samtliga forskningsråd som har till uppgift att stödja inomvetenskapligt motiverad forskning att få gemensam departementstillhörighet genom att också TFR fortsättningsvis hör till Utbildningsdepartementets verksamhetsområde. Vad gäller SFR och SJFR, vars uppgifter huvudsakligen är inriktade på den sociala sektorns resp. skogs- och jordbrukets behov, föreslås inga förändringar.

Stöd till gränsöverskridande forskning

Det ligger ett särskilt ansvar på forskningsråden att ge stött till gräns- överskridande forskning vare sig det gäller samverkan mellan discipli- ner inom ett råds ansvarsområde eller samverkan över rådsgränserna. Det ligger i den gränsöverskridande forskningens natur att den svårligen låter sig organiseras fram. Däremot kan den ges goda förutsättningar

Prop. 1992/93:170- Avsnitt 8 Utbildningsdep.

och uppmuntras genom att forskningsråd och andra finansiärer, liksom fakulteterna, inte ser sitt ansvarsområde i strikt organisatoriska termer. Forskningsråden har inom vissa gränsområden visat på de möjligheter som står till buds. Forskningsråden bör nu öka sina ansträngningar att stimulera gränsöverskridande forskning. Det är viktigt att sådan forsk- ning också kan ha en förankring i disciplinerna.

Rådcns ansvar bör avse naturligt avgränsade forskningsområden. l)äri- genom torde såväl insatserna inom de vetenskapliga kärnområdena som stödet till gränsöverskridande forskning underlättas.

Forskningsrådsnämnden inrättades vid en tidpunkt, 1977, då behovet av särskilda insatser för stöd till gränsöverskridande forskning kring skilda frågor bedömdes som stort. Hela det svenska systemet för forsk- ning, såväl på fakultetsnivå som inom forskningsrådsorganisationen, har sedan dess utvecklat en betydande förmåga att ge stöd till problemorien- terad, gränsöverskridande forskning. l)en gränsöverskridande forskning- en utgör ett nödvändigt komplement till det forsknings- och utveck- lingsarbete som finansieras av sektorsorgan och näringsliv.

Forskningsrådsnämnden, som har ett särskilt ansvar för gränsöverskri- dande forskning inom områden som är angelägna från samhällets syn- punkt, bör mot bakgrund härav kunna få i viss mån förändrade uppgif- ter och ändrad sammansättning. Nämnden har av statsmakterna fått i uppgift att under viss tid uppmärksamma vissa särskilda områden eller frågeställningar, ofta av vitt skild art. Det har gällt områden som ung- domsforskning och longitudinell forskning, forskning om kooperation, kvinno- och jämställdhetsforskning, forskning om bibliotek och infor- mationsft'irsörjning m.m. Forskningsrådsnämnden har inom dessa om- råden verksamt bidragit till att gränsöverskridande forskningsområden upparbetats. Vissa förändringar med avseende på dessa uppgifter redovi— sas i det följande liksom vissa förändringar i fråga om nämndens uppgif- ter inom forskningsinformation. Nämndens verksamhet bör koncentre— ras till att ge stöd till områden som i breda termer anges av riksdag och regering. Regeringen återkommer till denna fråga. Därutöver har nämnden ålagts vissa uppgifter som griper över flera forskningsområden och forskningsråd, främst att fördela medel till dyrbar vetenskaplig ut— rustning.

Elcktorsförsamling vid forskningsråd

Majoriteten av ledamöterna och suppleanterna i forskningsråden utses av elektorer, som i sin tur väljs av fakulteternas ledamöter. Förfarings- sättet vid dessa val regleras i förordningen (SFS 19791728) om elektors- församling vid forskningsråd. Val sker vart tredje år.

Det har ibland föreslagits att valproceduren på olika sätt skulle för- enklas och begränsas. [itt förslag är att elektorerna skulle väljas inte av fakulteternas ledamöter utan av lärarrepresentanterna i fakultetsnämn- den.

Forskningsråden har ansvaret för bedömning av vetenskapliga projekt och fördelningen av medlen till dessa. De förfogar över en väsentlig del

Prop. 1992/93:170 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

av de resurser som i Sverige anslås till forskning. De som ansvarar för denna verksamhet har således ett av de allra viktigaste uppdragen inom svensk forskning.

I fakulteterna ingår disputerade forskare och lärare från olika håll, bl.a. mindre och medelstora högskolor och vissa andra inrättningar som är knutna till resp. universitet eller högskola.

Det är av stor vikt att ledamöterna i ett forskningsråd har bred för- ankring i forskarvärlden. Enligt regeringens mening ligger det därför ett stort värde i att samtliga i en fakultet ingående disputerade forskare och lärare ges möjlighet att i val påverka sammansättningen av ledamöter i forskningsråden.

De gällande bestämmelserna ger universitets- och högskolestyrelserna goda möjligheter att ge elektorsvalen den praktiska utformning som är den mest ändamålsenliga, exempelvis genom anordnande av poströst- ning.

Långsiktig/tet i forskningen

Grundläggande forskning bedrivs ibland inom sådana områden och med sådana metoder att det kan behöva ges långsiktiga förutsättningar i form av garanterad medelstilldelning för längre tid än det statliga budgetåret. Som exempel kan nämnas forskning om vissa biologiska processer eller långsiktiga sociala förändringar. Det är angeläget att forskningsråden kan besluta om fördelning av medel för längre perioder. Redan i dag kan rådens beslut om beviljande av medel avse treårsperioder. Regeringen föreslår att det skall bli möjligt för råden att fatta beslut för en sexårsperiod. Det är givetvis inte rimligt att forskningsråden låser betydande delar av sina anslag på fleråriga engagemang. Det bör få ankomma på regeringen att ange vilken högsta andel av rådens anslag som får bindas av fleråriga beslut.

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner vad som förordats i fråga om bemyn- digande för forskningsråden och forskningsrådsnämnden att be- sluta om medelstilldelning för högst sex år.

8.4. Forskarutbildningen

En central uppgift för universiteten är forskarutbildningen. Den skall förse den offentliga sektorn och det privata näringslivet med lärare, forskare och annan högt kvalificerad arbetskraft. Om Sverige skall kun- na hävda sig i den internationella konkurrensen i framtiden, måste an— delen forskarutbildade i arbetskraften höjas. Regeringen har satt som mål att antalet doktorsexamina som avläggs per år skall fördubblas un- der l990-talet. Det innebär en ökning från ca 1000 till ca 2000 år 2000.

Prop. 1992/OS:] Avsnitt 8 Utbildningsdep.

Efter en tidigare nedgång i examinationen har antalet disputationer långsamt ökat under 1980—talet. I slutet av decenniet låg nivån på ca 1000 per år. Budgetåren 1990/91 och 1991/92 har det årliga antalet av- lagda examina stigit till omkring 1100. Andelen kvinnor bland de nydis- puterade har ökat från 18 % budgetåret 1981/82 till 29 % budgetåret 1991/92.

Det årliga antalet nyantagna, som under slutet av 1980-talet varit omkring 2400, ökade budgetåret 1991/92 till ca 2500. Även bland de ny- antagna har kvinnornas andel ökat men inte lika mycket som bland de examinerade. Andelen uppgår nu till 35 %.

Det framgår av nedanstående tabeller att det finns stora skillnader mellan fakultetsområdena. De problem som ofta diskuteras — långa stu- dietider, stor avbrottsfrekvens och låg examination - finns framför allt inom humanistisk och samhällsvetenskaplig fakultet. Nettostudietiderna för doktorsexamen är inom dessa fakulteter mellan sex och sju år och genomsnittsåldern vid disputationen är över 40 år.

Omkring 60 % av de aktiva studerandena finns vid de tekniska, medi- cinska och matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna. Forskarutbild- ningen vid dessa fakulteter fungerar bättre i så måtto att studietiderna är kortare och de nyexaminerade doktorerna yngre. Vid de tekniska och matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna är den genomsnittliga ex— amensåldern omkring 33 år. Läsåret 1991/92 svarade dessa tre fakulteter för ca 69 % av det totala antalet avlagda doktorsexamina. Ökningar kan noteras särskilt för medicinsk och teknisk fakultet de senaste åren.

Antalet nyantagna forskarstuderande och deras fördelning mellan fa- kulteterna läsåren 1981/82 och 1991/92 framgår av nedanstående tabell.

1981/82 Därav 1991/92 Därav Fakultet Samtliga kvinnor % Samtliga kvinnor % Humanistisk 300 47 296 43 Teologisk 39 31 44 30 Juridisk 37 11 41 34 Sam hällsvet. 390 38 360 43 Medicinsk 421 26 484 44 Odontologisk 17 35 39 28 Farmaceutisk 19 16 20 55 Matematisk—nat. 304 25 453 30 Teknisk 389 12 646 23 Filosofisk i Linköping 23 48 32 47 Lantbruksvet. 45 33 52 38 Skogsvetensk. 1 1 0 34 32 Veterinärmed. 12 33 20 50 Handelshögskolan 28 18 17 29 Totalt 2 035 28 2 538 35

Prop. 1992/932170 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

Nedanstående tabell visar antalet avlagda doktorsexamina per fakultet Prop. 1992/932170 läsåren 1981/82 och 1991/92. Avsnitt 8 Utbildningsdep. 1981/82 Därav 1991/92 Därav Fakultet Samtliga kvinnor % Samtliga kvinnor %

Humanistisk 84 35 105 43 Teologisk 10 30 1 1 9 Juridisk 3 33 b 17 Samhällsvet. 88 24 123 37 Medicinsk 285 20 385 32 Odontologisk 15 20 22 32 Farmaceutisk 9 11 17 59 Matematisk—nat. 175 17 201 24 Teknisk 145 5 218 13 Filosofisk (Linköping) 5 20 17 59 Lantbruksvet. 15 7 23 26 Skogsvetensk. 5 0 1 1 () Veterinärmed. 9 0 8 63 Handelshögskolan 7 0 12 25

Totalt 855 18 I 159 29

De genomsnittliga nettostudierna (medianantal läsår) för dem som av- lade doktorsexamen 1990/91 redovisas nedan.

Examen 1990/91 Kv M Båda

Filosofie dr (hum) Teologie dr Juris dr Filosofie dr (sam) Med. dr Odontol. dr Farmacie dr Filosofie dr (mat-nat) Teknologie dr Agronomie dr Skoglig dr Veterinärmed. dr

x] ”_|

L)! xi cw'c'c ufo

UtUtL/v'va—JLNO

c—wOwoboccxc aammmg—f—uo—qu m—WOWOOO—WONIO ååOUtt/Ile-D-UUIMWO”

.:»

Medelåldern (median) för de som avlade doktorsexamen läsåret. 1990/91 framgår av följande tabell. Examen 1990/91

Kv M Båda Filosofie dr (hum) 41,0 39,5 40,5 Teologie dr 53,5 38,5 38,5 Juris dr 37,5 37,5 37,5 Filosofie dr (sam) 38,0 40,5 42,5 Med. dr 37,5 37,5 37,5 Odontol. dr 41,5 36,5 38,5 Farmacie dr 32,0 31,5 31,5 Filosofie dr (mat-nat) 33.5 33,5 33,5 Teknologie dr 33,5 32,5 32,5 Agronomie dr 36,0 35,0 35,5 Skoglig dr * 37,5 37,5 Veterinärmed. dr 37,5 38,0 37,5

" Ingen examinerad Källa: SCB

Regeringens överväganden Expansion av forskarutbildningen

En av förutsättningarna för att Sverige skall kunna hävda sig internatio- nellt är att arbetstagarna har en minst lika hög utbildningsnivå som konkurrentländernas. Sverige har i dag en mindre andel sysselsatta med längre akademisk utbildning än t.ex. de övriga nordiska länderna och Tyskland.

Det finns också alltför få forskarutbildade på den svenska arbetsmark— naden. Runt om i Europa har de senaste åren skett kraftiga satsningar på forskarutbildning. Behovet av en utvidgning av den svenska forskar- utbildningen blir härmed än mer markant.

Detta är bakgrunden till regeringens mål att examinationen inom forskarutbildningen skall fördubblas till år 2000.

Mer konkret kan detta mål relateras till

— Det ökande behovet av forskarutbildade i näringslivet och på arbets- marknaden i övrigt utanför högskoleväsendet.

Två tredjedelar av den FoU som bedrivs i Sverige sker inom näringsli- vet. Samtidigt är en mycket liten andel av de anställda i näringslivet forskarutbildade. För att öka utbytet av de svenska FoU-insatserna och därigenom kvaliteten på svenska produkter och konkurrenskraften år det nödvändigt att arbetskraftens utbildningsnivå höjs generellt och inte minst att en förstärkning sker av den vetenskapliga kompetensen. En väsentlig del av den nödvändiga industriella expansionen måste ske inom kunskapsintensiva områden.

Även i samhället i övrigt kommer mer personal med forskarutbild- ning att efterfrågas. Det blir en naturlig följd av att utbildningsnivån kommer att stiga generellt framöver. 1 ett samhälle där allt fler avlägger en grundläggande universitetsexamen framstår det som naturligt att ar- betsgivarna kommer att kräva ytterligare kvalifikationer när de skall ny- rekrytera personer för krävande uppgifter.

Prop. 1992/931170 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

—Det ökande behovet av lärare vid universitet och högskolor. Antalet disputerade lärare inom den högre utbildningen måste öka för att säkra kvaliteten i undervisningen. Många nu verksamma lärare är födda på 1940—talet. Det kommer därför att bli stora pensionsavgång- ar fr.o.m. början av 2000—talet. Den nuvarande examinationen räcker på många områden inte till att täcka de nyrekryteringsbehov som då uppstår.

- Behovet av fler forskarutbildade lärare i gymnasieskolan.

_] det nya skolsystern som nu tar form kommer en högutbildad lärar— stab att alltmer framstå som ett viktigt konkurrensmedel när skolorna skall skapa sig positiva och attraktiva profiler.

Målet i fråga om forskarutbildningen har satts högt och förutsätter samfällda ansträngningar från statsmakterna och universitet och hög- skolor. Utmaningen blir än större när målet skall nås i en tid av all- männa åtstramningar till följd av landets nuvarande ekonomiska läge. De ekonomiska problemen understryker samtidigt vikten av satsning på forskarutbildning för att Sverige långsiktigt skall kunna förbättra sin konkurrensposition på världsmarknaden.

För att målet skall kunna nås måste åtgärder sättas in på bred front. En samlad plan måste innefatta insatser inom följande områden

—studiefinansiering -handledning

-lokaler, utrustning och materiel — karriärmöjligheter och lönevillkor i högskolevåsendet och på arbets- marknaden i stort.

Enligt regeringens mening bör, trots det ansträngda statsfinansiella-lä- get, resurserna för studiefinansieringen successivt öka . En god studieti- nansiering år en av de avgörande faktorerna för att forskarstudier skall kunna bedrivas koncentrerat och effektivt. Förbättrade ekonomiska vill- kor stimulerar även rekryteringen.

Förstärkningen av studiefinansieringen i forskarutbildningen bör ske på olika vägar:

—Ökade resurser inom fakultetsanslagen. Den sammanlagda ökningen inför budgetåret 1993/94 uppgår till ca 163 miljoner kronor. Följande år kommer studiefinansieringen att prioriteras så att dess andel av fa- kultetsanslagen ökar.

—Tillskott från löntagarfonderna. Forskarutbildning avses bli en integrerad del av den forskning som fi- nansieras med löntagarfondsmedel. Stor frihet kommer att gälla för de nya fondstiftelsernas fördelning av medlen. Det är därför svårt att nu ange storleken av resurserna för forskarutbildning."

— Medel för forskarutbildning av universitets- och högskolelärare som saknar doktorsexamen.

För detta ändamål har för innevarande budgetår avsatts 75 miljoner kronor. För vardera av de tre följande budgetåren kommer 100 miljo- ner kronor att avsättas. Detta motsvarar ca 300-400 doktorandtjänster.

Prop. 1992/9311 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

—Ökade insatser för forskarutbildning från övriga forskningsfinansiä- rer (forskningsråd, sektorsorgan, fonder, industriforskningsinstitut, före- tag m.fl.).

Det ligger i alla forskningsfinansiärers intresse att stödja forskarutbild- ning 'inom för dem angelägna områden. Som ett räkneexempel kan vi- sas på att en ökning av dessa organs satsning på forskarutbildning i stor- leksordningen 2 % av deras samlade forskningsresurser skulle ge 100— 150 miljoner kronor. I t.ex. industriforskningsinstitutens uppgift bör ingå att finansiera ett visst minimiantal doktorander.

För att denna kraftfulla satsning på studieftnansiering skall få största möjliga effekt måste den kompletteras med andra insatser. Universitet och högskolor måste således genom omprioriteringar och intensifierade ansträngningar åstadkomma bättre studievillkor när det gäller handled- ning, lokaler, utrustning etc. Vidare är det angeläget att rekryterings— tjänster skapas för de nyexamineratle doktorerna.

För att målet att fördubbla examinationen skall nås måste i första hand andelen studerande som når fram till examen stiga. Antalet aktiva forskarstuderande behöver även öka. Det ankommer på berörda universitets- och högskoleorgan att göra de avvägningar som här behövs.

Till skillnad mot vad som gällt för den grundläggande högskoleutbild— ningen har det aldrig centralt fastställts planeringsramar, antagningstal eller dylikt för forskarutbildningen. Forskarutbildningen skall, enligt bestämmelserna i högskoleförordningen, dimensioneras utifrån lokala bedömningar av vad tillgängliga resurser medger. Självfallet är statsmak- ternas medelsanvisningar till olika forskningsområden de yttersta ram— betingelserna för forskarutbildningens omfattning. Genom inrättande av professurer har regering och riksdag även haft inflytande över forskar— utbildningens inriktning. Men detär således de lokala besluten om me- delsfördelning och bedömningarna av resursbehoven som slutligen av- gör den totala utbildningskapacitcten liksom den närmare fördelningen mellan olika ämnesområden.

Studenternas intresse för forskarutbildning påverkas i hög grad av ar- betsmarknadssituationen efter avlagd examen, dvs. möjligheterna till en anställning som motsvarar deras kompetens och har en lönenivå som ger ett rimligt ekonomiskt utbyte av de långa och kvalificerade studier- na. Som framgått ovan finns det en rad faktorer som gör att behovet av och efterfrågan på forskarutbildad personal långsiktigt kommer att öka kraftigt.

Inom den offentliga sektorn har det tidigare funnits regler om behö- righet i form av doktorsexamen för olika tjänster. Från bl.a. Sveriges universitctslärarförbund har framförts förslag att dessa regler skall åle- rinföras som ett medel att öka efterfrågan på forskarutbildad arbetskraft.

Regeringen konstaterar att de arbetssökandes kompetens självfallet skall vara en av de utslagsgivande faktorerna vid rekrytering av ny per- sonal. Forskarutbildning ger inte bara hög ämnesspecilik kompetens utan också generella erfarenheter av analys och problemlösning som år en stor tillgång vid utförandet av många typer av arbetsuppgifter. Det

Prop. 1992/9321 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

ligger därför i sakens natur att de forskarutbildade — även utan att for- mella meritkrav gäller — bör vara attraktiva på arbetsmarknaden. Reger- ingen är alltså inte beredd att återinföra behörighetsregler för tjänster i den offentliga sektorn. Det skall dock i detta sammanhang understrykas att när det gäller lärartjänster vid universitet och högskolor bör doktors- examen vara det normala kompetenskravet.

Koncentration på vissa fakulteter

Den ökning av antalet examina inom forskarutbildningen som regering- en eftersträvar varken kan eller bör gälla lika för alla fakulteter och åm- nen. Eftersom teknik och naturvetenskap spelar en nyckelroll för Sveri- ges internationella konkurrensförmåga, koncentreras insatserna för nya doktorandtjänster till dessa fakulteter. Även de humanistiska fakulteter- na ges resurscr för att öka antalet doktorandtjänster.

Flera utredningar har betonat att forskarutbildningen inom det tek- niska området behöver öka för att möta en kommande efterfrågan på högutbildad arbetskraft från näringslivet. Ett kunskapsutbyte mellan universiteten och högskolorna, å ena sidan, och företagen, å den andra, bör även kunna generera en ytterligare ökad efterfrågan på forskarutbil- dad personal på grund av de naturliga kontaktnät som då utvecklas. Som t.ex. det "l'eknikvetenskapliga forskningsrådet har påpekat räcker den nuvarande examinationen inom de mer tillämpade ämnesområdena inom teknisk fakultet knappt till att fylla de tekniska högskolornas egna behov av disputerade lärare, långt mindre till att skapa en bred kvali- tetshöjning inom industrin.

Teknisk forskning och teknikutveckling liksom medicinsk forskning har blivit alltmer beroende av resultat från naturvetenskapen. Den na— turvetenskapliga forskarutbildningen måste därför stärkas. lndustrin och det övriga näringslivet behöver fler forskarutbildade naturvetare. Detsamma gäller för gymnasieskolan. Ytterligare ett skäl för en ökad ex- amination inom forskarutbildningen är att inom bara ett decennium kommer vid de matematisk-nattirvetenskapliga liksom vid övriga fakul- teter att finnas nyrekryteringsbelhov på grund av pensionsavgångar.

Vid den närmare fördelningen av resurserna för studielinansiering bör behoven beaktas av forskarutbildning i anslutning till de särskilda forskningsprogram för informationsteknologi, flygteknik, fordonsteknik och träråvara, som presenteras på annan plats i denna proposition.

lnom humanistisk fakultet är det för närvarande brist på studielinan- sieringsmöjligheter, samtidigt som examinationen av forskarutbildade behöver öka bl.a. med hänsyn till kommande pensionsavgångar.

Den "av chefen för Utbildningsdepartementet tillsatta särskilda arbets- gruppen för jämställdhet inom högre utbildning och forskning har i en rapport (Ds 1992:119) bl.a. uppmärksammat behovet av bättre studieti- nansieringsmöjligheter inom forskarutbildningen på vissa områden med stark dominans av kvinnliga studerande på grundläggande nivå men li- ten övergång till forskarutbildning. Arbetsgruppen pekar särskilt på vis- sa lärar- och vårdutbildningar. Eftersom dessa utbildningar kom in i

Avsnitt 8 Utbildningsdep.

högskoleväsendet först genom 1977 års högskolereform finns inte någon längre forskningstradition. Regeringen anser att dessa behov bör beaktas vid den närmare fördelningen av medel för studiclinansiering inom forskarutbildningen som sker inom berörda fakulteter.

Rekrytering

Antalet nybörjare i forskarutbildningen har under lång tid legat på ca 2400 per år.

Det framgår av anslagsframställningarna för den kommande treårspe- rioden att universiteten och högskolorna inte bedömer att det totalt sett är några svårigheter att öka rekryteringen till forskarutbildningen. Det finns dock problem med tillströmningen bl.a. till språk och till vissa naturvetenskapliga ämnen. För språkens det bör i första hand åtgärder vidtas för att en ökad andel av de studerande i grundutbildningen skall gå vidare till forskarutbildning. lnom matematisk-naturvetenskaplig fa- kultet går redan ungefär hälften av studenterna i grundutbildningen vi- dare till forskarutbildningen. För att åstadkomma en ökning av rekry- teringen på detta område kan det därför krävas stimulansåtgärder på lägre nivåer i utbildningssystemet.

För att långsiktigt garantera att rekryteringsunderlaget för forskarut- bildningen inte blir otillräckligt krävs en ökning av examenstalen från de längre grundutbildningarna mer generellt.

Demografiska förändringar leder till minskande ungdomskullar un- der andra hälften av 1990-talet. Detta gör det än mer angeläget att öka intresset för den mest kvalificerade utbildningen så att en ökande andel går vidare till, forskarutbildningen.

För att öka rekryteringen utan att ge avkall på kvalitetskraven behö- ver åtgärder sättas in i hela skolsystemet, alltifrån grundskolan och upp- åt. Expansionen av forskarutbildningen bör - som redogjorts för tidiga- re — framför allt avse teknik och naturvetenskap. Särskilda ansträng- ningar bör därför göras för att öka intresset för studier inom dessa om- råden.

Ett sätt att stimulera elevernas intresse för universitetsutbildning och i förlängningen forskarutbildning är att öka antalet forskarutbildade gym— nasielärare.

Behörighetsgivande utbildning (s.k. teknisk-naturvetenskapliga basår) som inledning till universitets- och högskolestudierna har prövats på flera håll de senaste åren för att påverka ungdomarnas studieval. Detta är en verksamhet som det finns anledning för universitet och högskolor att vidareutveckla. Sådana basår kan ha särskild betydelse för att upp- muntra kvinnor att satsa på teknisk eller naturvetenskaplig utbildning.

Uppläggningcn av den högre utbildningen har en avgörande betydelse för tillströmningen till forskarutbildningen. En utbildning som präglas av självständigt inhämtande av kunskap och självständig problemlös- ning innebär en god förberedelse för och en stimulans till forskarutbild- ning. Studenterna måste på ett tidigt stadium ges kontakt med institu-

Prop. 1992/931170 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

tionernas forskning och forskarutbildning. Det är sålunda viktigt att de mest kvalificerade lärarkrafterna engageras i grundutbildningen .

Formerna för forskarutbildningen har självfallet också stor betydelse. En sammanhållen miljö med koncentrerade satsningar på kurser och seminarier kan stimulera fler att satsa på doktorandstudier. Detta be- handlas närmare i det följande.

1 dag kommer mycket få doktorander från de mindre och medelstora högskolorna. l viss mån beror detta på utbildningsutbudet vid dessa högskolor, men även med hänsyn tagen till detta går likväl en lägre an— del av studenterna vid dessa högskolor vidare till forskarutbildning än vad fallet är vid universiteten. Dessa högskolor utgör en potentiell re— kryteringsbas för forskarutbildningen som bör utnyttjas bättre. I detta sammanhang bör även nämnas studenter med medellång vårdutbildning som grund. Även dessa bör stinnuleras till forskarutbildning.

Ökningen av resurserna för forskningsstödjande åtgärder vid de mind- re och _medelstora högskolorna kommer att leda till en ökning av forsk- ningsaktiviteten. Genom denna satsning förbättras också möjligheterna att i samverkan med universitet eller högskolor med fasta forskningsre— surser genomföra forskarutbildning vid de mindre och medelstora hög- skolorna. De särskilda resurser som avsatts för att ge möjlighet för icke- disputeradc lärare att avlägga doktorsexamen kommer att ha en särskild betydelse för de mindre och medelstora högskolorna. Kompetenshöj- ningen kommer att medföra att flera lärare kan ge handledning och sannolikt också skapa ett större intresse för forskning bland studenterna vid dessa högskolor.

En stor outnyttjad bcgåvningsresurs finns bland kvinnorna. Andelen kvinnor bland de nyantagna till forskarutbildningen har stigit från 32 % år 1987 till ca 35 % är l991..'1'rots denna ökning går kvinnor fortfa— rande vidare till forskarutbildning i betydligt mindre utsträckning än män. Det bör sålunda vara möjligt för universitet och högskolor att ge- nom medvetna rekryteringsinsatser stimulera en större andel av kvin- norna '! grundutbildningen att påbörja doktorandstudier. Detta kräver åtgärder inte bara inom ramen för själva forskarutbildningen utan även ett systematiskt arbete för att: förbättra kvinnornas villkor generellt inom universitet och högskolor.

Merparten av de kvinnliga studenterna finns i dag inom utbildningar som inte är direkt forskningsfö-rberedande. Det är en av förklaringarna till kvinnornas låga andel inom forskarutbildningen.

Ett annat problem är att när det gäller de längre akademiska utbild- ningarna på grundnivå är kvinnorna särskilt underrepresenterade inom de naturvetenskapliga och tekniska områdena, där behovet av fler fors- karutbildade är som störst. Detta, traditionella studiemönster utgör ett problem när det gäller att öka antalet kvinnliga doktorander. För att en ändring skall kunna komma till stånd krävs åtgärder i hela skolsyste- met. Regeringen har beslutat genomföra ett program som täcker alla ni- våer från grundskolan till universitet och högskolor och som syftar till

Prop. 1992/93:170 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

att stimulera intresset för teknik och naturvetenskap, inte minst bland kvinnorna. Den pågående omvandlingen av utbildningsbidrag till doktorandtjäns- ter bör främja rekryteringen av kvinnor till forskarutbildningen. Detta ' sammanhänger med de sociala rättigheter som är förknippade med dok- torandtjänsterna.

Sludiefinansiering

Studiefinansieringcn inom forskarutbildningen utgörs för närvarande av utbildningsbidrag och doktorandtjänster. l viss utsträckning används även studiemedel för att inledningsvis finansiera doktorandstudier.

Medel för studieftnansiering i forskarutbildningen anvisas under fa- kultetsanslagen som särskilt angivna minimibelopp för varje högskole- enhet. Dessa resurser uppgår budgetåret 1992/93 till mer än 650 miljo- ner kronor. Därtill kommer ca 55-60 miljoner kronor för doktorand- tjänster som har inrättats av forskningsråden. Vidare finansieras dokto- randtjänster m.m. inom ramen för bl.a. rådsanslag och sektorsorganens anslag.

Utbildningsbidraget uppgår för närvarande till 130000 kronor per år. Vid heltidsstudier kan bidraget utgå under fyra år.

Doktorandtjänsten är en statlig tjänst och är förenad med de förmåner som en sådan medför. Lönen bestäms genom lokala förhandlingar. Ge- nomsnittslönen 1991 låg på ca 170 001) kronor per år. Det första förord- nandet på en doktorandtjänst får avse högst ett år och ett omförordnan— de högst två år. Doktorandtjänst kan innehas i fyra år för forskarutbild- ning på heltid. För att underlätta övergången från forskarstudier till lä- rarverksamhet inom universitet och högskolor har en bestämmelse in- förts i den nya högskoleförordningen att doktorandtjänst kan förlängas med högst ett år efter det att innehavaren avlagt doktorsexamen.

Innehavare av doktorandtjänst fär utföra institutionsgöromål i en om- fattning som motsvarar högst en tredjedel av full arbetstid. Om dokto- randen har haft institutionstjänstgöring, kan förordnandetiden uppgå till sammanlagt sex år. —

Doktorandtjänst inrättas som heltidstjänst. Utbildningsbidraget däre- mot kan delas upp mellan flera doktorander. Uppdelningen av bidragen har ofta lett till ineffektiva studiesituationer.

Doktorandtjänsterna har tillkommit i en strävan att effektivisera fors- karutbildningen genom att möjliggöra heltidsstudier på goda villkor. Deltidstjänster bör inte införas, eftersom de skulle innebära avsevärda nackdelar, såsom mer splittrade studier och därmed sannolikt stigande examensålder. Samtidigt bör påpekas att reglerna för tjänstledighet från statliga tjänster ger viss flexibilitet som kan utnyttjas när det uppenbarli- gen är av värde för utbildningen att en doktorand t.ex. kombinerar praktisk verksamhet med studierna. lnnehavarna av doktorandtjänster kan beviljas tjänstledighet i viss omfattning för att på deltid arbeta som exempelvis läkare. Denna möjlighet kan även utnyttjas när en dokto- rand genomför sin forskarutbildning inom ramen för ett samarbetspro-

Prop. 1992/93:170 Avsnitt 8 ' Utbildningsdep.

jekt mellan ett universitet och ett företag. Doktorandtjänst kan natur- ligtvis också som andra tjänster innehas på deltid i samband med föräld— raledighet. När reduktion av doktorandtjänsten förekommer, kan det löneutrymme som uppstår tilldelas en annan doktorand.

Det är väsentligt att de möjligheter som finns till en flexibel lönesätt- ning av doktorandtjänsterna utnyttjas för att ge en bättre anpassning till de skilda förhållanden som råder inom olika fakulteter. l—"ler forskarstu- denter skulle därigenom kunna få doktorandtjänst inom flera av fakul- tetsområdena.

En höjd lönenivå efter examen för forskarutbildade är den mest bety- delsefulla faktorn för att åstadkomma den nödvändiga ökningen av dok— torsexaminationen. Lång utbildning måste ge en rimligt god personlig ekonomisk avkastning. En angelägen förändring av lönestrukturen tar dock tid att genomföra. Kortsiktigt är det därför ofrånkomligt att ge- nomföra väsentliga förbättringar av doktorandernas studiefinansiering.

Enligt tidigare beslut av regering och riksdag har det sedan budgetåret 1987/88 skett en successiv omvandling av utbildningsbidragen till dokto- randtjänster. Doktorandtjänst är den form av studiestöd som ger bästa möjligheterna att bedriva effektiva studier. Det är därför angeläget att återstående utbildningsbidrag s.kyndsamt omvandlas. Dessutom bör yt- terligare doktorandtjänster inrättas för att främja forskarutbildningens expansion.

Enligt regeringens mening bör för nästa budgetår under fakultetsan- slagen totalt ca 815 miljoner kronor av fakultetsanslagen avsättas för studiefmansiering i forskarutbildningen. Detta innebär en ökning jäm— fört med innevarande budgettår med sammanlagt ca 163 miljoner kro— nor. Fördelningen per fakultet redovisas nedan.

Fakultet (motsvarande) 1993/94 Humanistiska fakulteterna 109 071 000 Teologiska fakulteterna 8 143 000 Juridiska fakulteterna 9 435 000 Samhällsvetenskapliga fakulteterna m.m. 119 654 000 Medicinska fakulteterna 103 284 000 Odontologiska fakulteterna 16 325 000 Farmaceutiska fakulteten 10 546000 Matematisk-naturvetenskapliga

fakulteterna m.m. 219 741 000 Tekniska fakulteterna 211 370 000 Temaorienterad forskning 8 123 000 Summa 815 693 000

Prop. 1992/93:170 Avsnitt 8 Utbildningsdep;

182.

Studiemedel

Närmare 700 doktorander finansierade budgetåret 1991/92 sina forskar- studier med studiemedel. Som jämförelse kan nämnas att antalet nyan— tagna forskarstuderande samma år var ca 2 500.

Studiemedel är en finansieringsform som i första hand är avsedd för grundläggande utbildning inom universitet och högskolor. 1 den senaste forskningspropositionen föreslogs att det fr.o.m. budgetåret 1993/94 inte skulle vara möjligt att finansiera doktorandstudier med studiemedel. Riksdagen beslutade dock att hålla frågan öppen till nu föreliggande proposition.

Skälet för förslaget att avskaffa studiemedelsmöjligheten var att man ansåg att doktorandstudier principiellt skall kunna bedrivas utan skuld- sättning. För ett bibehållande talar behovet av ökad rekrytering till fors- karstudier. Det finns studerande som är intresserade av att inleda fors- karutbildning också med den begränsade ersättning som studiemedlen ger.

Studiemedelssystemet har nyligen utretts. Utredningsmannen har lämnat betänkandet Målrelaterade statsstipendier (.Ds 1992:127). Frågan om studiemedel för doktorander bör enligt regeringens mening prövas i samband med ställningstagandet till ett nytt studieftnansieringssystem inom grundutbildningen.

Examenspremie till doktorander

De långa studietiderna och den höga avbrottsfrekvensen är sedan gam— malt ett stort problem inom i första hand samhällsvetenskaplig och hu— manistisk fakultet. Det är ofta mycket små ekonomiska incitament för doktoranderna att snabbt avlägga examen, eftersom doktorandtjänsten innebär trygghet och goda ekonomiska villkor under upp till sex års studietid. Det är angeläget att kraftigt öka genomströmningen, i första hand vid dessa två fakulteter men även inom andra områden. En metod som kan prövas för att minska studietiderna och bortfallet är att betala en examenspremie till doktoranden omedelbart efter avlagd doktorsex— amen. Det bör få ankomma på regeringen att meddela föreskrifter om sådana premier.

Handledning

Den handledning som skall ges varje doktorand är viktig för framgång— en i forskarutbildningen. Handledning inom forskarutbildningen kan vara en uppgift inte bara för professorer utan också för högskolelekto- rer och andra med doktorsexamen.

1 dag finns ca 2000 professorer och mer än 5000 lektorer och fors- karassistenter vid universitet och högskolor. En enkätundersökning ut— förd inom ramen för högskoleutredningen (UllÄ-rapport 199122") har visat att lärarkåren är intresserad av att öka sina handledningsinsatser.

Prop. 1992/93:170 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

Dessa pé'rsonalresurser skall sättas i relation till den totala doktorsex- aminationen, som uppgick till drygt 1000 i medeltal för perioden 1988/89—1990/91. Det ankommer på universitet och högskolor att svara för att resurser för handledning avsätts i sådan omfattning att examina- tionen inom forskarutbildningen kan öka.

llandledarkapaciten är emellertid inte bara en fråga om antal perso- ner. För att uppnå rimliga studietider är det av vikt att forskarhandled— ningen sköts omsorgsfullt. llandledning är en lika viktig uppgift för universitetens och högskolornas lärare som den egna forskningen. Ett syfte med det aktivitetsrelaterade budgetsystem som införs under den kommande treårsperiodens sista år är att stimulera till förbättrade hand- ledningsinsatser och öka disputationsfrekvensen.

Förmågan att ge handledning är mycket varierande. l vissa fall skulle det vara ett värdefullt stöd för handledarna om de fick utbildning för uppgiften. Särskilt angeläget är det att handledarna lägger vikt vid att kvinnliga och manliga doktorander stöds i samma utsträckning. Vid fle- ra universitet och högskolor genomförs seminarier och kurser för att hjälpa och utveckla handledarna i deras verksamhet. Denna verksam- het bör utvecklas vid alla universitet och högskolor.

K arriärmöjlighclcr

Karriärmöjligheter efter avlagd examen är ett av de viktigaste incita- menten för att såväl påbörja som genomföra en forskarutbildning. Ny- examinerade doktorer måste i större omfattning än nu kunna direkt gå vidare till högskoletjänster som ger möjlighet till meritering för fortsatt forskarkarriär. Regeringen förutsätter att behovet av rekryteringstjänster för unga doktorer ges stor uppmärksamhet när de lokala resursfördel- ningsbesluten görs.

Vissa särskilda åtgärder för forskarutbildning

Forskarutbildningen i Sverige innebär vanligen en relativt smal specia- lisering inom traditionella discipliner. Det finns inte några formella hinder för samarbete mellan olika institutioner omkring en forskarut— bildning med en större bredd. Sådant samarbete har dock hittills varit alltför sällsynt. '

'l'eknikvetenskapliga forskningsrådet tar i sin anslagsframställning upp forskarutbildningen i detta perspektiv och understryker att förmågan att effektivt angripa interdisciplinära problemställningar blir mycket viktig i framtiden. Det är angeläget från samhällets och industrins synpunkt att forskarutbildningen inriktas på metodisk skolning inom brett defi- nierade ämnesområden. För att främja detta föreslår/"flik att forskarsko- lor på försök inrättas inom väl etablerade teknikvetenskapliga områden. Detta skulle enligt TFR öka både doktorsexaminationen och kvaliteten på de nya doktorerna.

Vid universitet och högskolor har tagits initiativ till bl.a. ämnesöver-

Prop. 1992/931170 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

gripande kurser och andra systematiska aktiviteter. Universitetet i Lin- köping har presenterat intressanta förslag till s.k. Graduate Schools.

Enligt regeringens mening kan nya grepp i uppläggningen av forskar- utbildningen främja rekryteringen och öka effektiviteten i studierna. Ett mål bör vara att skapa en sammanhållen och stimulerande miljö för doktoranderna, där särskilda insatser görs när det gäller exempelvis se- minarievcrksamhet och doktorandkurser. Seminarier och kurser bör planeras samlat oeh systematiskt för att gradvis under studietiden bygga upp ett brett, gränsöverskridande synsätt på olika problemställningar. Den specifika fördjupningen skall givetvis samtidigt vara ett mål för forskarutbildningen. Verksamheten bör sikta på att dra till sig dokto- rander över institutions- och fakultetsgränser. Den forskningsintensiva och mångfasetterade miljö som skapas bör också kunna fungera som mötesplats och diskussionsforum för etablerade forskare.

Regeringen anser att det är angeläget att olika modeller prövas som syftar till att förbättra forskarutbildningen. Regeringen föreslår därför i det följande att 10 miljoner kronor anvisas för försöksverksamhet med forskarskolor m.m. under perioden 1993/94—1995/96. En förutsättning för bidrag bör vara att projekten samfinansieras, dvs. det ansökande uni- versitetet tillskjuter samma belopp som bidraget uppgår till. l'iörsöks- verksamheten bör utvärderas.

Forskarutbildning i samverkan med näringslivet

l strävan efter att utveckla forskarutbildningen kan förebilder och idéer hämtas från andra länder, inte minst när det gäller industrianknuten doktorandutbildning. ] Danmark finns två intressanta modeller för sam- verkan mellan universitets- och högskoleforskning och industriforsk- ning.

lnom ramen för den danska Forskarakademin, finns ett s.k. samfinan- sieringsprogram, som har till generellt syfte att höja kvaliteten i forskar- utbildningen. Dölta består av "stipendier" som utdelas av akademin ef— ter det att avtal slutits mellan akademin och privata företag, sektors- forskningsorgan eller andra offentliga, forskningsutförande enheter. Akademin betalar en tredjedel av de treåriga stipendierna. Stipendierna tar primärt sikte på studerande som just har tagit sin grundexamen. Sti- pendiaterna är anställda vid Forskarakademin, har sin dagliga arbets- plats vid samfinansieringspartens (företagets) forskningsenhet och är re- gistrerade som forskarstuderande vid ett universitet eller högskola. Pro- grammet. som har existerat sedan 1987, bedöms som framgångsrikt. Av— tal har slutits med ett betydande antal företag och organ. Omkring hälften av de doktorander som har avslutat sin stipendietid får fast an- ställning hos samfinansieringSpartnern.

1 Danmark finns även en annan form av samarbete om forskarutbild- ning mellan uniVersitet och högskolor (eller annan "relevant forsknings- miljö) samt företag, nämligen den s.k. näringslivsforskarutbildningen (erhvervsforskeruddannelse). Utbildningen sker genom utförande av en konkret forskningsuppgift. Den forskarstuderande skall vid utbildning-

Prop. 1992/93:170 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

ens början anställas på heltid i det medverkande företagets forskning- eller utvecklingsavdelning, om han eller hon inte redan är anställd där. Projektarbetet skall utföras växelvis i företaget och vid den medverkan- de universitetsinstitutionen; normalt med hälften av den totala tiden på vardera platsen. Den forskarstuderande skall ha handledare på såväl fö- retaget som institutionen. Det är universitetet som utdelar dok- tors/lieentiatexamen. Ansvarig för administrationen av denna forskarut- bildningsverksamhet är Akademinför de tekniska vetenskaperna. Kost- naderna för utbildningen vilar på företaget men akademin ger betydan- de bidrag, i första hand genom att betala ca 50 procent av den forskar- studerandes lön under utbildningen. Även detta system, som har funge— rat i mer än 20 år, anses vara framgångsrikt och har inte minst haft bc- tydelse för mindre företag.

1 Sverige har olika former av samverkan med näringslivet när det gäl- ler forskarutbildning prövats av enskilda universitet och höpkolor. Ny- ligen har Teknikvetenskapliga forskningsrådet tagit initiativ till en verk— samhet av samma typ som den danska "erhvervsforskeruddannelse”. Det är angeläget att doktorandprogram som bygger på samarbete med industrin fortsätter att växa fram och utvecklas. Härigenom tillförs före- tagen vetenskapligt skolad personal och därmed nytt vetande och nya metoder.

Genom att i högre grad än nu ha forskarutbildad personal stärks även företagens beställarkompetens av FoU liksom deras bedömningsförmåga när det gäller utnyttjandet av nya forskningsresultat. Samarbetsprojekt främjar också utbyggandet av de nödvändiga kontaktnäten mellan uni- versitet och högskolor och näringslivet.

l detta sammanhang hör även nämnas att det bör vara möjligt för sta- ten att i samband med upphandling av större tekniska system - såväl inom civil som militär verksamhet — sluta avtal om forskarutbildning el- ler andra former av kompetensutveckling.

Enligt regeringens mening bör de tekniska och matematisk- naturvetenskapliga fakulteterna avsätta en- viss del av studief'inansie- ringsmedlen för forskarutbildning med näringslivsanknytning. Utform- ningen av sådana program bör göras lokalt men samarbetet förutsätts delvis finansieras av industriföretag och till stor del utföras i företagens miljö. Särskilda ansträngningar bör göras att få till stånd samarbetspro— jekt med små och medelstora företag. Likaså bör särskilda insatser göras för att stimulera och stödja kvinnliga doktorander att delta i sådana pro- gram. '

Särskilt ansvar för vissa forskarutbildningsämnen

I propositionen 1992/93zl Universitet och högskolor. l—"rihet för kvalitet berördes frågan om en ”krysslista” för forskarutbildning. Syftet med en sådan förteckning skulle vara att säkra fortsatt forskarutbildning i små ämnen vars existens kunde vara hotad och som efter en övergripande nationell bedömning ansågs böra finnas kvar åtminstone vid något uni— versitet eller någon högskola i landet. Vid beredningen av frågan har

Prop. 1992/932170 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

behovet av en sådan lista ifrågasatts. Mot denna bakgrund bedömer re- geringen att någon förteckning med angivande av särskilt ansvar för forskarutbildningsämnen inte bör upprättas för närvarande. Frågan kommer dock att följas och vid behov aktualiseras på nytt.

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner de riktlinjer för forskarutbildningen med avseende på dimensionering, studietinansiering och vissa särskilda åtgärder för forskarutbildning som beskrivs i det föregå- ende. 8.5 Tjänsteorganisatoriska frågor

Utformningen av tjänsteorganisationen har stor betydelse både för att skapa goda arbetsvillkor för de anställda och för att möjliggöra ett effektivt resursutnyttjande. Med hänsyn härtill redovisas här översiktligt vad som enligt den nya högskoleförordningen kommer att gälla vid universitet och högskolor.

Universitets- och högskolelärarna har en på svensk arbetsmarknad närmast unik frihet att välja arbetsuppgifter. Forskningens frihet måste balanseras av bestämmelser som garanterar ett omsorgsfullt rekryter- ingsförfarande, inklusive en noggrann prövning av de sökande till olika tjänster. 1 den nya högskoleförordningen, som träder i kraft den I juli 1993, är således bestämmelserna om lärartjänster, doktorandtjänster och tjänsteförslagsnämnder liksom i dag förhållandevis detaljerade.

De lärartjänster som enligt förordningen får inrättas vid universitet och högskolor är professor (inbegripet adjungerad professor), lektor, ad- junkt, forskarassistent, nordisk lektor, utländsk lektor, timlärare och gästlärare. En nyhet är att särskilt högt kvalificerade lektorer kan ges ställning som biträdande professor.

Behörighetskraven för lärartjänsterna är i princip oförändrade. De be- stämmelser som reglerar proceduren vid tillsättning av lärartjänster vid universitet och högskolor är i korthet följande. lärartjänster skall kun- göras lediga till ansökan. Tjänst som lärare tillsätts av rektor. lnnan pro- fessurer eller lektorat tillsätts. skall förslag avges av en tjänsteförslags- nämnd. Innan tjänst som forskarassistent tillsätts, skall yttrande inhäm— tas från en sakkunnig. Vid tillsättning av tjänst som professor, lektor, adjunkt eller forskarassistent skall ämnet för tjänsten bestämmas, innan tjänsten kungörs ledig.

Bestämmelser av i huvudsak likartat innehåll gäller för Sveriges lantbruksuniversitet.

När det gäller tidsbegränsning av anställning görs vissa förändringar i den nya högskoleförordningen. För att underlätta rekrytering och ge ökad flexibilitet blir det möjligt att inledningsvis anställa högskolelekto— rer för en treårsperiod. Den andra förändringen, som avser tjänst som professor för konstnärlig verksamhet, redovisas närmare i det följande.

Prop. l992/93:l70 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

En fråga som övervägts vid flera tillfällen de senaste åren och där krav framförts om reglering är lektorers forskning. l-lögskolelagen (1992:1434) stadgar att det i en lektors arbetsuppgifter normalt skall ingå både utbildning och forskning. Enligt regeringens mening är det den lokala arbetsledningens ansvar att avgöra i vilken utsträckning lek— torerna skall ges tid för egen forskning.

lnomvetenskapligt genererad forskning, forskarutbildning och högre utbildning är universitetens centrala uppgifter och tjänsteorganisationen är i stor utsträckning uppbyggd för dessa funktioner. Men inom univer- sitet och högskolor bedrivs även en omfattande FoU—verksamhet bekos- tad av externa finansiärer, såsom företag och sektorsorgan. De externa ftnansiärernas behov kan ställa krav på andra anställningsformer än de som finns i dag.

Vilket problem som skall studeras och vilken tidsram som gäller re— gleras vanligen i ett kontrakt mellan universitet och finansiärer. Projek- tet utformas ofta i samarbete med den forskare, som förutsätts genomfö- ra det. Denna situation skiljer sig i viss män från den forskning som be- drivs på eget programansvar och kan leda till konflikt med vissa av hu- vudprinciperna för högskoletjänster, i första hand vad gäller ledigkun— görande och tidsbegränsning.

Den externt finansierade FoU-verksamheten är en väsentlig del av universitetens och högskolornas samlade aktiviteter. Inte minst kan samarbete med avancerade företags FoU-avdelningar ge stort utbyte. Det är därför angeläget att problem av den art som här anges kan lösas.

I det följande föreslås att universitet och högskolor skall ges rätt att bilda stiftelser eller äga aktiebolag med uppgift att bedriva sådan forsk- ningsverksamhet i samarbete med industrin som inte med fördel utförs inom respektive läroanstalt. Förslaget innebär att rekryteringen av den personal som skall arbeta med FoU inom bolaget eller stiftelsen kan ske på det sätt som gäller i arbetslivet utanför högskolorna.

Professurcr utanför universitet och högskolor

Den genomgripande omvandling som universitet och högskolor står in— för innebär decentralisering och avreglering. ! samma riktning går den förändring beträffande professurer som tidigare beslutats (prop. 1990/91:150 bil. ”17, bet. 1990/9l1UbU2l, rskr. 1990/91389). De nya re- gler som träder i kraft den 1 juli [993 innebär att regering och riksdag inte längre skall besluta om inrättande av professurer vid universitet och högskolor. Universitet och högskolor avgör själva antalet professu— rer och deras inriktning.

Det finns i dag professurer också vid forskningsråd och andra myn- digheter utanför universitet och högskolor.

Professurer som är inrättade vid forskningsråden bör föras över till de universitet och högskolor där tjänsterna nu är placerade. Detta bör ske& med verkan fr.o.m. den 1 juli 1994. Medel för dessa tjänster bör fr.o.m. budgetåret 1994/95 anvisas under anslaget till respektive universitet. Inga nya professurer bör inrättas vid forskningsråd.

Prop. 1992/93zl Avsnitt 8 Utbildningsdep.

Vid andra myndigheter än forskningsråden finns ett sjuttiotal tjänster som professor inrättade. Till många verksamhetsområden är det angelä- get att rekrytera personer med hög vetenskaplig kompetens. Härigenom kan kvaliteten i den aktuella verksamheten säkras. Det bör även fram- gent vara regeringen som inrättar och tillsätter professurer vid andra myndigheter än universitet och högskolor. Sådana tjänster bör dock en- dast avse högrc utbildning och forskning. 'l'jänsterna bör alltid tillsättas enligt föreskrifterna i högskoleförordningen och efter förslag av tjänste- förslagsnämnd. Tjänster som forskare vid forskningsråden

Vid forskningsråden finns i dag ett antal tjänster som forskare med tids- begränsade förordnanden. Efter förm'dnandetidens utgång har inneha- varen rätt att få en tjänst som högskolelektor vid det universitet eller högskola där tjänsten varit placerad. Universitetet eller högskolan skall då också finansiera tjänsten.

Universitet och högskolor kan i dag inrätta Icktorstjänster med tidshe— gränsade förordnanden om högst sex är med finansiering av andra ex- terna medel än medel från forskningsråd. Denna rätt bör utsträckas till att gälla Iektorstjänster finansierade av externa medel generellt, dvs. in— klusive forskningsrådsmedel. Regeringen återkommer till denna fråga i annat sammanhang.

Dessa tjänster kompletterar tjänster inrättade av råden. För dessa råds- tjänster bör emellertid inte universiteten eller högskolorna ha något an- svar efter förordnandetidens utgång.

K onzpetcnsmveckling för odisputeradc högskolelärare

Undervisningen vid universitet och högskolor bör normalt ske av dis- puterade lärare. Så är långtifrån alltid fallet i dag.

Drygt hälften av högskolelärarna (lektörer och adjunkter) saknar dok- torsexamen. Den största gruppen odisputeradc finns naturligtvis bland högskoleadjunkterna, eftersom behörighetskravet för denna tjänst en- dast är avlagd examen från grundläggande högskoleutbildning. Riksda— gen har beslutat om särskilda medel för forskarutbildning av icke- disputerade lärare. För perioden 1992/93—1995/06 beräknas totalt 375 miljoner kronor för detta ändamål.

Denna kraftfulla satsning kommer inte bara att förbättra kvaliteten i den högre utbildningen. Den kommer också att främja jämställdheten inom lärarkåren, eftersom flertalet kvinnliga högskolelärare finns bland de lärare som inte har doktorsexamen. Universitet och högskolor har inlämnat ett omfattande underlag för fördelningen av medlen. Reger— ingen avser att senare besluta om fördelningen av medlen.

'ljänsleslrukluren inom det odontologiska området

En särskild utredare har överlämnat en rapport med förslag till ny tjänsteorganisation inom odontologisk fakultet. Efter remissbehandling

Prop. 1992/93:170 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

har förslagen införts i den nya högskoleförordning som träder i kraft den 1 juli 1993. Förändringarna innebär att tjänsteorganisationen an- passas till vad som gäller för universitets- och högskoleväsendet i övrigt.

1 den nya ordningen avskaffas tjänstetyperna lärare i odontologiskt ämne med klinisk anknytning och assistenttandläkarc. ] fortsättningen skall i stället tjänsterna som högskolelektor och högskoleadjunkt använ— das också vid odontologisk-fakultet. .

Tjänst som professor eller lektor får förenas med tjänst för specialist- utbildad tandläkare vid sjukvårdsenhet som är upplåten för odontolo— gisk utbildning och forskning. Till en sådan förenad tjänst får utses en- dast den som är behörig till båda tjänsterna.

Arbetstidens fördelning mellan olika uppgifter för olika tjänstekatego- rier avgörs genom lokala beslut. 'l'jänstgöringens längd skall regleras i arbetstidsavtal.

Ändringarna innebär även att tjänstetypen klinisk assistent kommer att kunna användas vid odontologisk fakultet. Denna tjänstetyp inrätta— des 1990 och var då avsedd för utbildning och forskning inom medi— cinsk fakultet. Avsikten var att tjänsten skulle finnas under de närmaste fem åren. En utvärdering borde läggas till grund för beslut om huruvi- da denna typ av tjänst därefter skulle få finnas kvar (prop. 1989/90:90avsnitt 17, bet. 1989/()():UbU25, rskr. 328).

Professurer för konstnärlig verksamhet

Enligt den nya högskoleförordningen kan innehavare av professurer som är förenade med konstnärligt utvecklingsarbete förordnas tills vitla- re. Detta är en förändring gentemot tidigare. Möjligheten att tidsbegrän- sa förordnandena kvarstår dock. [ de fall tidsbegränsade förordnanden används, får de förnyas utan att tjänsten kungörs ledig. l'_-'.tt tidsbegränsat förordnande får ges för sammanlagt högst tio år.

Syftet med förändringen är i första hand att förbättra förutsättningar- na för dessa professorer att bedriva ett långsiktigt konstnärligt utveck- lingarbete.

Förändringen innebär även att de berörda högskolorna ges valfrihet att anpassa professorstjänsterna efter vad som anses bäst inom olika äm- nen.

Högskolor med konstnärlig utbildning kan naturligtvis liksom andra högskoleenheter knyta till sig adjungerade professorer och gästlärare. Denna möjlighet kan användas bl.a. för att främja den konstnärliga för- nyelsen.

Det bör understrykas att den valfrihet för högskolorna som nu införs också innebär att eventuella kostnader för framtida specialarrangcmang för professorer som anställs på tidsbegränsade förordnanden helt skall bäras av den berörda högskolan. Avgångsvederlag kan inte påräknas från regeringen.

Nuvarande innehavare av konstnärliga professurer som har förordnats av regeringen kan dock i enlighet med vad som tidigare angivits erbju

Prop. 1992/93:170 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

das avgångsvederlag för att underlätta återgången till egen konstnärlig verksamhet.

Hänvisningar till S8-4

8.6. Jämställdhet

Att främja jämställdheten är en fråga om kvalitet. Som ett led i strävan- dena att höja kvaliteten i svensk utbildning och forskning måste såväl kvinnors som mäns begåvningar och erfarenheter tas till vara fullt ut. Men det är naturligtvis också en fråga om rättvisa. Högskolelagen stad- gar att jämställdhet mellan kvinnor och män alltid skall iakttas i uni- versitetens och högskolornas verksamhet.

Forskarutbildning

[ det föregående har under avsnittet om forskarutbildning uppgifter re— dovisats om utvecklingen beträffande bl.a. rekrytering och examination.

Andelen kvinnor bland de nyexaminerade doktorerna ökade från 18% till 29 % under tioårsperioden 1981—1991. Under samma tid steg andelen kvinnor bland de nyantagna forskarstuderande från 28 % till 35 %. Kvinnorna är sålunda fortfarande i klar minoritet totalt sett, även om det finns stora skillnader mellan fakulteterna.

Kvinnornas andel bland de nydisputerade har ökat vid alla fakulteter utom teologisk och juridisk. Den mest markanta ökningen har skett inom medicinsk fakultet. Där utgjorde de kvinnliga doktoranderna 44 % av de nyantagna budgetåret l991/92 och svarade för en tredjedel av doktorsexamina samma år. lnom teknisk fakultet har kvinnornas an- del bland de nyantagna nästan fördubblats sedan 1981 och uppgick läså- ret 1991/92 till 23 %. Kvinnornas andel av avlagda doktorsexamina vid teknisk fakultet läsåret l99l/92 var 23 %.

Kvinnornas andelar inom forskarutbildningen vid de olika fakulteter— na avspeglar deras andelar inom den grundläggande högskoleutbild— ningen på respektive område. Andelen i forskarutbildningen är dock genomgående något lägre.

Lärarna

Fördelningen mellan kvinnor och män bland universitets- och högsko- lelärarna har ändrats ytterst litet de senaste åren. Under perioden 1987— 1991 har andelen kvinnor bland forskarassistenterna legat något över 20 %. Under samma tid har kvinnornas andel bland dem som avlagt dok- torsexamen ökat från 24 % till 29 %. lnom tjänstekategorin högskolead- junkt har andelen kvinnor varit drygt 40 %. Bland högskolelektorerna har andelen kvinnor stigit från 17 till 19 %. Andelen kvinnliga profes- sorer ligger på en fortsatt synnerligen låg nivå; en ökning från 5 till o % kan noteras för denna grupp under perioden 1987—1991.

Prop. 1992/93:170 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

Rapporter

] anslagsframställningarna har universitet och högskolor lämnat redo- visningar av sina jämställdhetsaktiviteter och sitt arbete med att få fram planer i enlighet med jämställdhetslagen. Där framgår bl.a. att flertalet enheter nu har jämställdhetshandläggare och att man på flera håll dess- utom har jämställdhetskommittéer. ! handledarseminarier uppmärk— sammas bl.a. kvinnoaspekter. Kartläggningar av löneutvecklingen för kvinnor och män pågår eller planeras på flera håll. Bl.a. Universitetet i Linköping redovisar insatser för att få en jämnare könsfördelning bland lärarna. Rektorsämbetet har dels utfärdat riktlinjer för tjänsteförslags- nämndernas och fakultetsnämndernas arbete med tillsättning av lärar- tjänster, dels meddelat föreskrifter om hur jämställdhetsaspekten i dessa sammanhang mera konkret skall beaktas. Det finns kurser och nätverk för kvinnor, bl.a. som resultat av arbete nedlagt av de olika centra/fora för kvinnoforskning. Centra/fora för kvinnoforskning har i en gemen- sam anslagsframställning redovisat sin verksamhet de senaste åren och framfört förslag för nästa budgetperiod.

På uppdrag av regeringen har Forskningsrådsnämnden (FRN) utrett frågan om hur kvinnoforskning med inriktning på naturvetenskap och teknik bör stödjas. FRN har 1992 avlämnat rapporten Genus, teknik och naturvetenskap.

Chefen för Utbildningsdepartementet tillsatte i juni 1992 en arbets- grupp, den s.k. JÄST-gruppen, med uppgift att lämna förslag till åtgär- der som på kort och lång sikt förbättrar jämställdheten inom högre ut— bildning och forskning. Arbetsgruppen har i november 1992 lämnat en första rapport (Ds 1992:1 19). Rapporten redovisas i prop. 1992/93:169 om högre utbildning. '

Regeringens överväganden

Regeringens strävan är att främja både bredd och kvalitet i den svenska forskningen. Därför måste alla begåvningar tas till vara och ges chansen att utvecklas. En stor outnyttjad begåvningsresurs finns bland kvinnor- na. Det nuvarande mönstret. där kvinnornas kapacitet utnyttjas allt mindre ju högre man kommer i utbildningsväsendet, måste brytas.

Detta blir en viktig utmaning för universitet och högskolor när de i framtiden självständigt skall forma sin profil och åstadkomma högsta möjliga kvalitet i verksamheten. För att det skall lyckas krävs ett mål- medvetet, långsiktigt arbete. Som. en extra stimulans i detta arbete pre- senterar regeringen ett tiopunktsprogram, som redovisas avslutningsvis i detta avsnitt.

Forskarutbildning

Av de siffror som redovisats tidigare framgår att inom forskarutbild- ningen sker en långsam men stadig ökning av andelen kvinnor. Med

Prop. l992/93: ] 70 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

nuvarande takt kommer det dock att dröja långt in i nästa sekel, innan balans mellan kvinnor och män har uppnåtts. Inte minst med tanke på målet om en fördubbling av antalet avlagda doktorsexamina till år 2000 är det angeläget att universitet och högskolor intensifierar rekryteringen av kvinnor på alla nivåer och även att handledarna lägger vikt vid att kvinnliga och manliga doktorander stöds i samma utsträckning. Lärarna

Männen är fortfarande i klar majoritet bland universitets- och högskole- lärarna. Detta kan till viss del förklaras av att många av de nuvarande tjänsteinnehavarna rekryterades på 1960- och 1970-talen, då antalet kvinnor behöriga till universitetslärartjänst var mer begränsat. Nyrekry- teringen under senare år, när tillgången på kompetenta kvinnliga kan- didater till tjänsterna stigit, har varit mindre omfattande. När pensions- avgångarna ökar i början av 2000-talet är förutsättningarna goda för att öka andelen kvinnor.

Även om det långsiktiga perspektivet sålunda är gynnsamt, och även om en förändring av könssammansättningen bland universitets- och högskolelärarna oundgängligen är en långsam process, krävs särskilda insatser i nuläget. '

Kvaliteten i verksamheten kan stärkas genom att man tar till vara kvinnornas erfarenheter och begåvningar fullt ut. Det gäller att skapa en god cirkel, där ett ökat antal kvinnliga lärare fungerar som förebil- der och handledare och stimulerar fler unga kvinnor att fortsätta från grundutbildningen till doktorandstudier och att så småningom vilja sat- sa på en forskarkarriär.

Jämställdhetslagen gäller för universitet och högskolor likaväl som för samhället i övrigt. Vid alla tjänstetillsättningar — alltifrån doktorand- tjänster till professurer — åligger det universitet och högskolor att iaktta denna lag. En viktig åtgärd som universitet och högskolor kan företa i detta sammanhang är att kritiskt pröva om praxis när det gäller merit- värdering i realiteten är helt könsneutral och vid behov utfärda riktlin- jer i detta avseende för tjänsteförslagsnämndernas och fakultetsnämn- dernas arbete.

Ett annat centralt arbetsfält i jämställdhetssammanhang är lönebild- ningen. Det framgår av flera anslagsframställningar att man är medve- ten om detta och är i färd med eller planerar kartläggningar av eventu- ella löneskillnader mellan kvinnor och män.

Med utgångspunkt i lönestatistik för högskolelärare 1991 som publi- cerats av Sveriges universitetslärarförbund (SULF) kan konstateras att kvinnor generellt har lägre lön än män på alla nivåer utom doktorand- tjänster. Lika lön skall enligt jämställdhetslagen utgå för lika och likvär- digt arbete. Det är angeläget att universitet och högskolor arbetsgivare aktivt verkar för att utjämna och förhindra löneskillnader som direkt eller indirekt kan bero på de anställdas kön.

Flertalet kvinnliga högskolelärare finns bland de lärare som saknar doktorsexamen. Detta innebär att den kraftfulla satsning som regering- en nyligen gjort för att ge möjlighet för icke disputerade lärare att dok-

Prop. 1992/93:170 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

torera (prop. 1992/93:42 om förstärkning av den grundläggande högsko- leutbildningen m.m.) kommer att ha positiv betydelse för jämställdhe- ten.

Fara för kvinnliga forskare

Fora för kvinnliga forskare har anvisats medel under Utbildningsdepar— tementets huvudtitel sedan budgetåret 1978/79. Dessa centra/fora funge- rar som nätverk för de kvinnliga forskarna. Vid samtliga centra finns numera någon tjänst på forskarnivå inrättad.

De olika former av utåtriktad verksamhet och nätverksarbete som centra bedriver är av stor betydelse för rekrytering av kvinnor till fors- karstudier och forskning samt för att förbättra arbetsvillkoren för kvinnliga forskare och forskarstuderande. Detta arbete bör utvecklas yt- terligare. ' '

Fora är också av stort värde för kvinno- och jämställdhetsforskning- ens fortsatta utveckling. Könsperspektivet' är fortfarande dåligt beaktat inom många discipliner och kvinnoforskare möter ofta ointresse eller motstånd.

Särskilt stöd bör mot denna bakgrund också under den kommande treårsperioden avsättas för fora för kvinnliga forskare. Medel för detta ändamål beräknas i det följande.

Tiopunktsprogram

Med utgångspunkt i de förslag som lagts fram i de tidigare nämnda rap- porterna från FRN och JÄST-gruppen föreslår regeringen att totalt 9 miljoner kronor avsätts för ett program som i_korthet kan beskrivas på följande sätt.

]) Rådet för grundläggande högskoleutbildning anvisas 5 miljoner kronor årligen under treårsperioden för insatser i syfte att främja jäm- ställdheten. Insatserna bör primärt vara inriktade på studenterna. För- slag redovisas i prop. 1992/93:16') om högre utbildning.

2) För särskilda åtgärder i syfte att främja jämställdheten vid universi— tet och högskolor avsätts 7,75 miljoner kronor årligen under treårspe- rioden. Medlen fördelas med utgångspunkt i förslag som inhämtas från universiteten och högskolorna.

Universitet och högskolor är enligt jämställdhetslagen (1991:433) skyl- diga att upprätta årliga planer med konkreta åtgärder. Det föreslagna beloppet är avsett som ett extra stimulansbidrag till universitet och hög- skolor i detta arbete. Särskilt angeläget är det att främja åtgärder som le- der till en ökad andel kvinnor bland universitets— och högskolelärarna. Inte minst gäller detta forskarassistenttjänsterna, eftersom dessa tjänster ofta ger grunden till fortsatt forskarkarriär inom universitet och hög- skolor.

3) Forskningsrådsnämndens projektmedel för kvinno— och jämställd- hetsforskning fördubblas. Detta ger bl.a. utrymme för ökat stöd till"

Prop. 1992/93:1 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

verksamhet på områdena teknik och naturvetenskap. Förstärkningen fi- nansieras genom omprioriteringar inom FRN:s anslag.

4) Anslaget till Högskolan i Luleå ökas med I miljon kronor för forskning och forskarutbildning inom området genus och teknik. Hög- skolan erbjuder en god miljö för gränsöverskridande forskning inom detta område.

5) En gästprofessur i kvinnoforskning med inriktning på naturveten- skap inrättas vid FRN. Professuren finansieras genom omprioriteringar inom FRN:s anslag.

6) Ett nationellt jämställdhetspris om 250 000 kronor instiftas och tilldelas en institution eller fakultet som gjort betydelsefulla insatser för jämställdheten. Priset kan t.ex utgå till en institution/fakultet som upp- visar positiva förändringar med avseende på underrepresenterat kön inom utbildning och examination eller bland lärare.

7) Återstående utbildningsbidrag omvandlas till doktorandtjänster. Genom de sociala förmåner, som är förenade med innehav av tjänst, är förändringen av betydelse också för jämställdheten.

8) Vissa riktlinjer ges för den närmare fördelningen av studiefinansie- ringen i syfte att prioritera områden med stora inslag av kvinnliga stu- derande. Inom ramen för anslagen till medicinsk respektive samhällSve- tenskaplig fakultet bör sålunda en viss del av resurserna för studieti— nansieringen avsättas till vård- och undervisningsområdena. Vidare skall särskilda stimulansinsatser göras för kvinnliga doktorander vid teknisk fakultet inom ramen för forskarutbildningsprogram ] samver- kan med näringslivet.

9) En samlad utvärdering skall göras av de projekt som bedrivits på senare år inom universitet och högskolor med sikte på ökad jämställd- het. '

10) För att samla in erfarenheter, synpunkter och idéer och stimulera det i punkt 2 nämnda programarbetet kommer chefen för Utbildnings- departementet att under 1993 hålla ett seminarium med landets kvinnli- ga professorer och andra kvinnor engagerade i vetenskapligt arbete.

Jämställdhetsaspekten kommer också att beaktas i det pågående arbe- tet med förändringar avseende anslagssystemet för forskning och fors- karutbildning.

8.7. Forskningssamverkan näringsliv - universitet och högskolor

Sverige har koncentrerat merparten av de statliga forskningsresurserna till universitet och högskolor. Nödvändig kraftsamling har därmed kun- nat_säkras. En offensiv för att genom utbildning och forskning stärka näringslivets konkurrenskraft ger universitet och högskolor en viktig roll.

Allt flera kunskapsområden är betydelsefulla för näringslivets utveck— ling och tillgång på kvalificerad arbetskraft. De tekniska högskolorna intar här en central roll. Utbildning och forskning i ekonomi, medicin,

Prop. 1992/931170 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

naturvetenskap, språk, formgivning m.m. har en ofullständigt utnyttjad potential.

Sveriges industriella kris har gjort frågan om hur forskning och ut- veckling skall kunna ge svensk industri ny växtkraft till en central forskningspolitisk fråga. I ett antal anslagsframställningar, studier och uppvaktningar har problembilden analyserats och en lång rad förslag framförts, huvudsakligen krav på resursförstärkningar.

Det statsfinansiella läget och knappa resurser hos såväl företag som universitet, högskolor och institut gör det angeläget att pröva olika for- mer för samverkan med utgångspunkt i företags, universitets och hög- skolors intressen och förutsättningar. Pluralism och egna initiativ från såväl enskilda företag eller företagsgrupper som från universitet och högskolor eftersträvas från regeringen. Det är viktigt att företag och uni- versitet och högskolor känner att samverkan lönar sig ekonomiskt och intellektuellt.

Brister i dagens system

Strukturellt sett är den svenska, i vid mening industriellt inriktade forskningen starkt koncentrerad till dels ett fåtal företag, dels tekniska högskolor och universitet. I en internationell jämförelse har Sverige en blygsam andel av de samlade resurserna i fristående forskningsinstitut. Under avsnittet Näringsdepartcmentets verksamhetsområde tar regering- en upp frågan om en översyn av industriforskningsinstituten. Översy- nen skall bl.a. innefatta frågan om utökad och förbättrad samverkan med universitet och högskolor.

Inom delar av näringslivet finns ringa kontakt med universitet och högskolor. Där finns få akademiker och disputerade forskare. Det bety— der att den avkastning Sverige i .sin helhet får av investeringarna i forsk- ning är lägre än vad som borde vara möjligt. Regeringen har tidigare re- dovisat förslag till en förstärkning och breddning av forskarutbildning— en, bl.a. med särskild hänsyn till näringslivets behov.

Universiteten och högskolorna saknar i dag ofta tillräckliga incita- ment för att närma sig näringslivet. Den inomvetenskapligt disciplinori- enterade organisationen kan hämma kontakter med företagens pro- blemvärld och är svår att marknadsföra mot företagen. Samtidigt finns en rad exempel på områden där samverkan utvecklats mycket långt till ömsesidigt utbyte för universitet. och högskolor-å ena sidan och företag å den andra. Om samverkan mellan näringsliv och universitet och hög- skolor kunde stärkas skulle den forskning som i dag utförs med finan- siering via fakultetsanslag eller med medel från forskningsråd kunna få en ökad betydelse för näringslivet. Ett ökat antal doktorander och dis-' puterade forskare i företagen skulle avsevärt förbättra förutsättningarna för samverkan. Det är angeläget att potentialen för uppdragsforskning inom universitet och högskolor kan utnyttjas fullt ut. Produktidéer och forskningsrön måste på ett effektivt sätt kunna föras vidare från univer- sitet och högskolor ut i kommersiell och teknisk-industriell tillämp— ning.

Prop. 1992/93zl Avsnitt 8 Utbildningsdep.

I flera analyser har uppmärksammats att infrastrukturen kring uni- versitet och högskolor är bristfällig i dessa avseenden. Brist på mäklare mellan forskare och näringsliv liksom brist på startkapital för forsk- ningsbaserade företag och för uppdragsverksamhet har påpekats. Den interna organisationen vid universitet och högskolor har också utpekats som ett hinder i detta sammanhang.

Olika former har prövats för att vid universitet och högskolor främja samverkan med det omgivande samhället, i första hand näringslivet. Ex- empel är kontaktsekretariaten. I en särskild utredning (.UllÄ-rapport 199214) redovisas att erfarenheterna av dessa är varierande men i hu- vudsak positiva.

Varken ansvar eller resurser för utveckling av samverkan med när- ingslivet har hittills klart och tydligt lagts på universitet och högskolor. Tradition och organisation har snarast verkat i motsatt riktning. Lokala initiativ har ibland lett till att oklarheter uppstått vad gäller ansvar och ekonomisk redovisning.

Regeringens överväganden

Många företag har, som tidigare nämnts, under 1980-talet decentralise- rat sin verksamhet till mindre affärsenheter. Därmed har verksamheten kommit att styras mot alltmer kortsiktiga mål. Företagen har prioriterat produktutveckling och samtidigt reducerat sina praktiska och kompe- tensmässiga resurser för forskning. Stora delar av svensk industri har alltså ökat sitt behov av forskningsresultat utifrån men samtidigt reduce— rat sin förmåga att efterfråga och ta till sig de rön från forskningsfronten som högskolornas institutioner kan förmedla.

Insatserna inom högre utbildning och forskning kommer endast till begränsad nytta om inte företagen efterfrågar och tillgodogör sig utbu- det från universitet och högskolor. Det bör ligga i företagens intresse att även analysera sina framtida kunskapsbehov och ge högskolorna incita— ment att inrikta sin forskning och forskarutbildning mot områden av betydelse för företagens utveckling på längre sikt.

Universitet och högskolor ges från den I juli 1993 väsentligt ökad fri- het i förhållande till regering och riksdag. Vidsträckta befogenheter rör- ande grundutbildning, forskning och forskarutbildning överläts till uni- versitet och högskolor. Syftet är att genom mångfald och konkurrens höja kvaliteten och stärka dynamiken i verksamheten.

Efter samma principer bör ansvaret för den absolut nödvändiga ut- vecklingen av samverkan med näringslivet organiseras.

Slutsatser

Mot denna bakgrund bör universitetens och högskolornas möjligheter att bedriva samverkan med näringslivet utvecklas.

Universitet och högskolor har i viss utsträckning medverkat som bild- are av stiftelser för forsknings- och utvecklingsverksamhet.

Prop. 1992/93:1 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

Regeringen har senast i årets finansplan redovisat sin syn på bolags- och stiftelsebildning.

Som ett led i forskningspolitiken anser regeringen att bolagsbildning- ar kan vara ett värdefullt komplement till de samverkansformer som i dag finns inom myndighetsform.ens ram vid samarbete med exempelvis industrin. Flödet av forskare mellan universitet och högskolor å ena si- dan och näringslivet å den andra, kan därmed underlättas och stimule- ras.

En särskild organisationsform för verksamheten, skild från den juri- diska personen staten, ger i sig bättre förutsättningar för en klarare och tydlig ansvarsfördelning ekonomiskt, materiellt och juridiskt mellan den verksamhet som inriktas mot näringslivet, särskilt industrin, uni- versitetens och högskolornas traditionella huvuduppgifter. De regler som gäller för aktiebolag ger en lämplig organisatorisk ram för denna verksamhet.

Det bör nu fastslås att universitet och högskolor skall ha rätt att äga bolag för forskning. Det är angeläget att formerna för bolagsbildning läggs fast och att de krav som staten i egenskap av ägare bör ställa vid förmögenhetsöverföring och finansiering fastställs så att de främjar en sådan ändamålsenlig ansvarsfördelning. Regeringen bör ge ett slutgiltigt medgivande i varje enskilt fall.

Regeringen avser mot denna bakgrund att ge Riksrevisionsverket i uppdrag att lämna förslag till vilka krav och rutiner som bör beaktas vid bolagsbildning för de ändamål som nu beskrivits. Särskilt angeläget är att klargöra ansvarsfördelnningen mellan verksamheterna. Regering- en återkommer i det följande till frågan om det kapital som bör avsättas för aktiebolagen.

8.8. Forskning vid de mindre och medelstora högsko- lorna

I regeringens proposition 1992/%:] om universitet och högskolor — fri- het för kvalitet framhålls vikten av att universitet och högskolor främjar god kvalitet och profilerar sin verksamhet för att kunna konkurrera om studenter och forskningsmedel. Viktigt i detta sammanhang är att kvali- ficerad forskning kan bedrivas vid alla universitet och högskolor, inklu- sive de mindre och medelstora högskolorna.

Forskningen vid de mindre och medelstora högskolorna finansieras i huvudsak på tre sätt. För det första har forskarutbildade lärare vid dessa högskolor möjlighet att få del av den s.k. rörliga resursen inom fakul- tetsanslagen. Den rörliga resursen är till för att bereda högskolelektorer och högskoleadjunkter, som har avlagt doktorsexamen, tillfälle att be- driva forskning. Vilka medel som skall avsättas som rörlig resurs beslu- tas av styrelsen för det universitet eller den högskola till vilken fakulte- ten är knuten. I sak bereds frågan om vilka lärare som skall få medel ur den rörliga resursen av respektive fakultetsnämnd. Fakultetsnämnderna har ansvar för att god forskarutbildning och forskning bedrivs inom he

Prop. 1992/93:170 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

la deras respektive verksamhetsområde. För det andra finansieras en hel del forskning vid de mindre och medelstora högskolorna med externa medel från olika anslagsbeviljande myndigheter, organisationer och fö- retag. För det tredje anvisas särskilda medel till forskningsstödjande åt- gärder vid mindre och medelstora högskolor. Medlen för forsknings- stödjande åtgärder går direkt till respektive högskola och avser bl.a. att underlätta för lärarna att ansöka om forskningsstöd och projektanslag hos forskningsråd och andra finansiärer. Ur dessa medel kan också stöd ges för forskarutbildning av lärare.

Medlen för forskningstödjande åtgärder vid de mindre och medelstora högskolorna uppgår 1992/93 till knappt 45 miljoner kronor. Budgetåret 1990/91 var den totala omslutningen av medel för forskning ca 213 mil- joner kronor vid dessa högskolor.

Medlen för forskningsstödjande åtgärder fördelas 1992/93 enligt föl- jande tabell:

Högskola Anslag Högskolan i Eskilstuna/Västerås 2 335 000 Högskolan i Falun/Borlänge 2 263 000 Högskolan i Gävle/Sandviken 2 303 000 Högskolan i örebro 4 830 000 Högskolan i Jönköping 2 345 000 Högskolan i Halmstad 2 286 000 Högskolan i Kalmar 2 274 000 Högskolan i Karlskrona/Ronneby I 215 000 Högskolan i Kristianstad 2 301 000 Högskolan i Växjö 5 074 000 Högskolan i Borås 2 336 000 Högskolan i Karlstad 4 985 000 Högskolan i Skövde 2 278 000 Högskolan i 'I'rollhättan/Uddevalla 1 274 000 Högskolan i Sundsvall/Härnösand 4 113 000 Högskolan i Östersund 2 309 000 Summa 44 521 000

Forskningen vid de mindre och medelstora högskolorna har från en blygsam start utvecklats i omfattning och betydelse och har idag sin ton- vikt inom teknik, naturvetenskap, samhällsvetenskap och humaniora. I många fall är forskningen organiserad i olika centra, ofta i samarbete med representanter för offentlig verksamhet och det lokala näringslivet.

Prop. 1992/93:170 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

Regeringens överväganden Resultatbedömning

Forskningen vid landets mindre och medelstora högskolor är mycket heterogen med avseende på både omfattning och inriktning. Den veten- skapliga prövningen och den vetenskapliga ledningen sker i samarbete med universitet och högskolor till vilka fakultetsnämnd är knuten. Forskningen vid högskolorna ökar i omfattning. Det finns i dag exem- pel på forskningsinsatser som har fått nationellt och internationellt er- kännande. Även om forskningen vid dessa högskolor ökar, så svarar forskningen totalt sett fortfarande för en mycket begränsad del av de sammanlagda forskningsinsatserna vid universitet och högskolor.

Fördjupad prövning

Vid Forskningsberedningens hearing om forskning vid de mindre och medelstora samt kommunala högskolorna i september 1992 framkom två huvudståndpunkter: 1) Forskning vid de mindre och medelstora högskolorna är nödvändig för att garantera kvaliteten i grundutbild- ningen, 2) Sverige är ett för litet land för att vi skall ha råd att sprida ut våra forskningsresurser på alla institutioner som bedriver högre utbild- ning.

En betydande del av forskningsmedlen vid de mindre och medelstora högskolorna kommer från länsstyrelse, landsting, kommun samt företag och lokala forskningsstiftelser med flera. Forskning som bedrivs för des- sa medel är inte utsatt för sedvanlig vetenskaplig bedömning. Det är an- geläget att andelen medel som erhålls i vetenskaplig konkurrens, dvs. medel som kommer från forskningsråd och fakultetsnämnder, ökar vid- de mindre och medelstora högskolorna.

Slutsatser

Inledningsvis har redovisats huvudlinjerna i regeringens insatser för forskning vid de mindre och medelstora högskolorna.

Ansvaret för forskning och forskarutbildning vid universitet och hög- skolor kommer även i fortsättningen att vila på fakultetsnämnderna. Genom att låta forskningen vid de mindre och medelstora högskolorna prövas av fakultetsnämnderna vid universiteten skapas förutsättningar för forskning av god kvalitet även vid dessa högskolor.

Ett viktigt led i arbetet att skapa goda undervisningsmiljöer är att höja den vetenskapliga kompetensen. Den genomsnittliga andelen forskarut- bildade lärare vid de mindre och medelstora högskolorna är drygt 20 %. Vid universiteten och högskolorna är motsvarande andel ungefär 50 %. Statsmakterna har nyligen beslutat om vissa insatser för att förstärka lärarkompetensen vid universitet och högskolor (prop. 1992/93:42). Härigenom avsätts betydande belopp bl.a. för forskarutbildning av lära

Avsnitt 8

Utbildningsdep.-

re utan forskarutbildning. Detta kommer att få stor betydelse för lärar- kompetensen vid de mindre och medelstora högskolorna. På sikt för- stärks naturligtvis härmed även forskningspotentialen vid dessa högsko- lor. .

Riksdagen har nyligen beslutat att det inom den rörliga resursen un- der varje fakultetsanslag skall avsättas en viss minsta andel för lärare från mindre och medelstora högskolor. Denna andel skall baseras på antalet lärare med doktorsexamen. Dessa medel skall liksom hittills för- delas efter prövning i fakultetsnämnderna.

Lärare från mindre och medelstora högskolor skall bedömas med samma kvalitativa krav som lärare .vid universitet och högskolor med fasta forskningsresurser. Finns vid ett visst fördelningstillfälle inte kvali- ficerade sökande bör medlen få reserveras till ett följande budgetår eller användas t.ex. för lärares forskarutbildning.

Verksamheten vid de mindre och medelstora högskolorna bör kunna bedrivas inom en stimulerande och kreativ miljö ur vilken nya idéer och projekt kan växa fram. Medlen för forskningsstödjande åtgärder är betydelsefulla för dessa högskolors uppbyggnad av forskning. Med an— ledning härav föreslår regeringen en förstärkning av medlen för forsk- ningsstödjande åtgärder för budgetåret 1993/94 med 20 miljoner kronor. Förstärkningen avser att skapa förbättrade förutsättningar för de mindre och medelstora högSkolorna att initiera och stödja forskningsprojekt. Därtill föreslår regeringen att 40 miljoner kronor avsätts för stöd till nätverk för forskning och forskarutbildning mellan dessa högskolor och universiteten eller större högskolor. Detta finansieras inom ramen för de medel som riksdagen efter förslag i prop. 1992/93:42 beslutat ställa till förfogande för kvalitetsförstärkande åtgärder vid universitet och hög- skolor. Fr.o.m. budgetåret 1994/95 ökas resurserna för de mindre och medelstora högskolorna med ytterligare 40 miljoner kronor. Härigenom kommer stöd att kunna ges till långsiktigt forskningssamarbete med näringslivet.

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner vad regeringen i avsnittet Slutsatser förordat beträf- fande forskning vid de mindre och medelstora högskolorna.

Prop. 1992/93:170 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

8.9. Vissa infrastrukturfrågor 8.9.1 Informationsförsörjning

Biblioteksnätet m.m.

I högskoleförordningen stadgas att det skall finnas tillgång till bibliotek vid alla universitet och högskolor. Biblioteken har två uppgifter: att sva- ra för biblioteksservice inom den egna högskolan och att samverka med landets biblioteksväsende i övrigt för att ge biblioteksservice.

Universitets- och högskolebiblioteken finansieras inom ramen för de medel som respektive universitet och högskola disponerar. Deras verk- samhet regleras genom lokala lörcskrifter från universitets— eller hög— skolestyrelse.

Medel för verksamheten vid Kungl. biblioteket (KB) anvisas under ett särskilt anslag.

Medel för Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek (SPPB) anvisas för närvarande genom särskild anslagspost under anslaget Samhällsve- tenskapliga fakulteterna m.m. I det följande föreslås finansiering genom särskilt anslag.

Arkivet för ljud och bild (ALB) bör behandlas i samband med biblio- teken, då man vid detta liksom vid biblioteken i huvudsak omhändertar dokument som spritts till allmänheten. En nyligen avslutad utredning, Pliktleveransutredningen, har starkt betonat att dokument som upptar ljud och bild har samma betydelse som skrifter när det gäller att belysa svenskt samhälle och liv och framhållit den parallellitet som finns mel- lan Kungl. biblioteket och Arkivet för ljud och bild när det gäller an— svar för det svenska kulturarvet. Arkivet för ljud och bild anvisas medel under innevarande budgetår under två särskilda anslag.

De statligt finansierade biblioteken bildar ett nätverk i samarbete med andra bibliotek och institutioner såsom arkiv. Bland biblioteken spelar universitets— och högskolebibliotek samt de nyss nämnda fristående bib— lioteken den viktigaste rollen. Ett trettiotal bibliotek registrerar sina för- värv i det nationella datorbaserade systemet LIBRIS. Inom KB:s, SPPB:s och universitets- och högskoleb-ibliotekens område, vilket uppgifterna nedan gäller om inget annat sägs, uppgår det totala antalet förväntade användare till ca en kvarts miljon. Antalet läsplatser är i dag påfallande lågt och framhålls ofta som otillräckligt: ca 6 600 sammanlagt. Antalet besökande per dag kan inte fastställas för alla bibliotek, men ligger en- bart för universitetsbiblioteken på 3 000 — 6 000 om dagen för vart och ett av dessa, dvs. sammanlagt 18 (100 - 36 000. Det totala antalet volymer är drygt 22 miljoner. Antalet län är närmare två miljoner om året, var— till kommcr drygt 400000 lån till andra bibliotek. Antal årsverken är ca

Prop. 1992/93:170 Avsn itt 8 Utbildningsdep.

1 400. De sammanlagda driftkostnaderna uppgår till i det närmaste en halv miljard kronor.

Det totala antalet utländska monografier (”vanliga böcker”) som regi- strereras i det nationella datorbaserade informationssystemet LIBRIS är drygt 60 000, av vilka ca 35 000 är unika.

Informationsförsörjning till forskning

Forskning är beroende av informationsft'irsörjning. På något sätt måste resultat av tidigare arbete inom och utom landet komma till forskarens kännedom. Vägarna är många: konferenser, personlig samvaro, utnytt- jande av bibliotek och deras resurser i fråga om böcker, tidskrifter och databaser, direkt tillgång till databaser, direkt tillgång till andra forska- res arbete genom ett datornätverk som SUNET, m.m. Någon principiell skillnad mellan olika forskningsområden finns inte när det gäller beho- vet av information, även om man arbetar på olika sätt inom olika fält och i olika grad är försedd med hjälpmedel.

Kungl. biblioteket och vissa andra från hög5kolorna fristående biblio- tek samt universitets- och högskolebiblioteken är de viktigaste bestånds— delarna i nätverket för forskningens informationsförsörjning. Arkiven utgör en viktig resurs genom att de bevarar och tillhandahåller forsk- ningsunderlag på olika medier.

Den centrala informationsresursen vid varje högskola är biblioteket. Den tekniska utvecklingen gör det i dag möjligt för forskaren att i stor utsträckning själv svara för sin informationsförsörjning. Forskare kan, åtminstone på vissa områden, utnyttja databaser från hela världen och i många fall beställa kopior av originaldokumenten. Detta innebär inte att bibliotekens betydelse minskat. De kvarstår som en stark central re— surs i högskolan eller universitetet. De har ett bestånd av den viktigaste litteraturen, som finns på plats och ger möjlighet att följa med i den ve- tenskapliga utvecklingen; de har kompetent personal som har god över- blick över informationsf'ältet.

Biblioteket och universitetens och högskolornas olika institutioner bör vara förenade sinsemellan genom ett väl fungerande nätverk; vägen måste stå öppen till högskolans egna resurser liksom till omvärldens ge- nom lokala, nationella och internationella nätverk.

Regeringens överväganden

Regeringens ökade ambitioner i fråga om forskning och forskarutbild- ning aktualiserar frågan om resurserna för de svenska universitets- och högskolebiblioteken. Universitet och högskolor måste möta nya behov bl.a. genom beredskap att satsa på uppbyggnad av bibliotek och andra resurser för informationsförsörjning.

Förr ladc universitets- och högskolebiblioteken huvudvikt vid för- värv. Numera läggs större vikt vid service än vid uppbyggande av sam- lingar. Ännu återstår dock arbete när det gäller att integrera biblioteken i studenters och forskares arbete på olika nivåer.

Prop. 1992/93:170 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

Genomsnittligt erhåller biblioteken vid universitet och högskolor samt mindre och medelstora högskolor ca 3 % av resp. myndighets tota- la resurser. Som lämpligt mått anges i den internationella diskussionen ofta 5 %. I Danmark och Finland ligger kostnaderna över denna nivå.

Slutsatser

Universitet och högskolor måste ta sitt ansvar att sörja för tillräckliga anslag till bibliotek och lokala nätverk och för god anknytning till na— tionella och internationella nätverk och databaser. Detta är en förutsätt- ning för att framgångsrik forskning skall kunna bedrivas och forskarut- bildningen leda till en kraftig ökning av antalet avlagda doktorsexami- na.

8.9.2. Pliktleveranser

Bakgrund

Lagen (1978z487) om pliktexemplar av skrifter och ljud— och bildupp- tagningar innebär att exemplar av i stort sett allt som trycks och förläggs i Sverige skall levereras till Kungl. biblioteket (KB) och samtliga uni- versitetsbibliotek (sammanlagt sju exemplar). KB har i egenskap av na— tionalbibliotek skyldighet att bevara allt inlevererat material. Universi- tetsbiblioteket i Lund har dessutom skyldighet att bevara det s.k. natio- nella reservexemplaret. Kopior av ljud— och bildupptagningar, även in— nefattande referensbandningar av rikstäckande radio— och TV- sändningar, skall inlämnas i ett exemplar till Arkivet för ljud och bild (ALB). Av inlämnade filmer skall kopia tas, varefter originalet återläm- nas. Pliktexemplaren skall bevaras och tillhandahållas för forskningsän- damål. '

Stora förändringar har inträffat sedan lagen började tillämpas. Mo- dern teknik har gjort det möjligt att framställa dokument, som innehål- ler skrift, ljud och bild, på ett annat och billigare sätt; utbudet av radio- och TV—sändningar har ökat oerhört; den risk att förstöras som hotar äldre material har alltmera uppmärksammats. Utredningar arbetade un- der I980-talet med dessa problem utan att detta ledde till ändringar i gällande lag.

Utredningens förslag

Mot denna bakgrund tillkallade regeringen 1991 en särskild utredare, riksarkivarien Sven Lundkvist, som i september 1992 avlämnade betän— kandet (SOU 199292) Pliktleverans. Utredaren föreslår en ny lag. plikt- leveranslagen, som skall ersätta den i det föregående nämnda lagen. Som mål och motiveringar fören lagstiftning anger utredaren framför allt behovet av att bevara och tillhandahålla yttringar av svenskt liv, svenskt samhälle och svensk kultur för eftervärlden, samt det önskvärda i att så långt det är möjligt inom upphovsrättslagstiftningens råmärken

Prop. 1992/93:1 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

ge tillgång till detta material. Tillgång till de dokument som spritts till Prop. 1992/931170 allmänheten betraktas som en förutsättning för insyn i hur samhället Avsnitt 8 fungerar, för ett fritt meningsutbyte och för en allsidig upplysning. Med Utbildningsdep. detta synsätt blir det självklart att inte göra någon värdering mellan skrift, ljud och bild utan betrakta alla dokumenttyper som likvärdiga. Det blir också självklart att inte göra någon kvalitetsskillnad mellan do- kument och söka bevara endast det man subjektivt betraktar som bra el- ler intressant.

Kriterierna för att ett dokument skall vara leveranspliktigt föreslås i stort sett bli att det är tillgängligt för allmänheten och att det år fram— ställt i Sverige eller rör svenska förhållanden.

Tryckta skrifter och andra dokument som lagrar text eller fast bild än den traditionella tryckta skriften, såsom mikroformer och fixerade elek- troniska dokument (t.ex. CD-ROM), föreslås bli leveranspliktiga. Lik- nande skall gälla för s.k. kombinerat material, som oftast består av skrift jämte ljud- eller bildupptagning. Sju exemplar skall levereras, ett till KB, ett till vardera Stockholms, Uppsala, Linköpings, Lunds, Göteborgs och Umeå universitetsbibliotek. Den bestämmelse om bevarande för framtiden som nu gäller för exemplaret i Lund (det nationella reservex- emplaret) föreslås inte längre gälla.

Utredaren föreslår att ett exemplar av dokument som upptar ljud och rörlig bild levereras till ALB. Detta gäller film, videogram och fono— gram samt överhuvudtaget alla former av elektroniska dokument, som innehåller ljud och rörlig bild, håribland s.k. multimedia.

lagförslaget innebär att film skall levereras på filmbas och att kopia (videogram) skall framställas endast av utländska filmer, varefter dessa lämnas tillbaka.

Radio- och TV-sändningar, som utgår från Sverige, skall i princip va- ra leveranspliktiga. I fråga om sändningar med begränsad räckvidd, dvs. närradio, kabel-TV och i framtiden privatradio, skall visst material ut- väljas av ALB och inlevereras.

För dokument som framställts inom landet gäller i de flesta fall att framställare eller producent skall leverera. '

Pliktexemplar skall bevaras och tillhandahållas för forskning och stu- dier enligt föreskrifter, som meddelas av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer. Förslaget till lag, liksom det samtidigt utar— betade förslaget till förordning om pliktleverans, förutsätter att upp- hovsrättslagstiftningen iakttages vid tillhandahållandet.

En mer sammanhållen organisation av de mottagande institutionerna KB och ALB diskuteras. Dessa två bör under den närmaste framtiden verka som från varandra fristående institutioner. På sikt måste emeller— tid enligt utredarens uppfattning ett närmare samgående tas upp till ny prövning, inte minst därför att framtiden kommer att kräva god sam- ordning när det gäller att bevara och tillhandahålla kulturarvet.

Utredaren framhåller att film bör levereras på filmbas och att ALB bör ha ansvaret för dessa dokument.

IK) 0 'J'I

Utredaren har uppmärksammat frågan om bevarande av det leverera— de materialet på lång sikt. Det är välkänt att papper från ca 1850 och framåt ofta är skört och löper risk att förstöras. På senare år har man alltmera uppmärksammat att elektroniska dokument även av ungt da- tum hotas av förstörelse. Utredaren föreslår insatser för att överföra in— nehållet både i pappersdokument och elektroniska dokument till mera hållbar form. l samverkan mellan KB, ALB och Riksarkivet bör plane- ring påbörjas för att på lång sikt; bevara framförallt elektroniska doku- ment.

Remissinstanserna

Utredningsförslaget har remissbehandlats. En sammanställning av re- missyttrandena finns tillgänglig i Utbildningsdepartementet.

Remissynpunkterna kommer att redovisas i den proposition om Plikt- leveranslag som regeringen föreliigger riksdagen senare i år.

Regeringens överväganden

Regeringen kommer att i en särskild proposition behandla förslaget till ny lagstiftning om pliktleverans. Regeringens överväganden gäller nu de ekonomiska konsekvenserna för budgetåren 1993/94-1995/96 av föränd- ringarna i pliktleveranslagstiftningen. Förslag till medelstilldelning re- dovisas i det följande under anslagen Kungl. biblioteket resp. Arkivet för ljud och bild samt Universitetet i Lund.

De viktigaste skälen för pliktleverans är behovet att ge insyn i vårt samhälle samt att bevara och tillhandahålla yttringar av svensk kultur och vittnesbörd om det svenska samhället och om livet i Sverige för ef- tervärlden. Detta material är av största betydelse för forskning och stu— dier. En ny lag på området är väl motiverad med hänsyn till de viktiga förändringar som inträtt när det gäller allmänt tillgängliga dokument sedan nu gällande lag tillkom. Olika dokumentslag skall betraktas som likvärdiga och gallring av kvalitetsskäl undvikas.

Det ligger ett stort värde i att ha god tillgång till svenska skrifter på olika medier vid universitetsbiblioteken i landet. Antalet pliktexemplar av sådana bör även framdelesvara sju. Om KB:s och Lunds universitets- biblioteks exemplar bör gälla att de skall bevaras för framtiden med största möjliga fullständighet. Detta innebär att det s.k. reservexemplaret i Lund bibehålls.

Enligt regeringens mening bör ALB anvisas ytterligare medel för att finansiera ett urval för arkivering ur hela utbudet av radio- och TV- sändningar.

Åtgärder är nödvändiga för att rädda skrifter och elektroniska doku- ment, som hotas av förstörelse, samt förebygga framtida skador på det material som nu levereras. Under KB:s och ALst anslag föreslås medel till bevarande av äldre material.. Under KB:s anslag föreslås medel bli anvisade till ett projekt för att undersöka metoder att bevara främst

Prop. "1992/93: I 70 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

;.

elektroniska dokument. Projektetarbetet skall ske i nära samverkan mellan ALB, KB och Riksarkivet.

Regeringen föreslår inte nu någon förändring av KB:s och ALB:s ställ- ning som fristående myndigheter. Uppgiften att bevara kulturarvet kommer att kräva en god samordning. På sikt måste emellertid ett när- mare samgående tas upp till ny prövning för att ge möjlighet att inom en och samma organisation kunna göra prioriteringar och resursavväg— ningar mellan näraliggande verksamhetsområden.

8.9.3. Superdatorer

För att behålla och utveckla god kvalitet i svensk forskning kommer det att krävas stora satsningar på mycket avancerade datorer, s.k. superdato- rer. Det har hittills vid superdatoranskaffning främst varit den naturve— tenskapliga forskningen som motiverat insatser. De teknikvetenskapliga områdenas superdatoranvändning ökar nu i omfattning. Även viss in- dustri, t.ex. flyg— och personbilsindustri, använder superdatorer.

Delar av svensk forskning och utveckling är helt beroende'av tillgång till mycket avancerad beräkningskraft. Superdatorerna har möjliggjort en mycket snabb vetenskaplig utveckling på många områden. Den tidi- gare indelningen i teori och experiment har kompletterats med beräk- ningsexperiment, dvs. datorsimuleringar. Detta kan i många fall ersätta mycket kostsamma eller i praktiken ogenomförbara experiment. Ett område där man dagligen är beroende av stora datorer är meteorologis- ka prognosberäkningar som också var ett av de första tillämpningsområ- dena för datorer. l och med datorernas utveckling har alltmer avancera- de klimatmodeller kunnat framställas. inom vissa delar av kemi, fysik, matematik och biologi finns stora användare av superdatorer. Även inom materialforskning och strömningsmekanik har superdatorer en viktig funktion.

Svensk industri har hittills i allt för liten utsträckning utnyttjat den potential som finns i användningen av superdatorer. Superdatorer- nas möjligheter till utomordentligt snabba beräkningar och simulering av komplicerade förlopp kan även här ersätta dyrbar och tidsödande försöksverksamhet. Därigenom kan utvecklingstider för nya produkter minskas, produktkvaliteten förbättras och tillverkningskostnaderna sän- kas. inom den största delen av svensk industri, men även inom flera ve- tenskapsgrenar, behöver förmågan att använda superdatorer förbättras.

Naturvetenskapliga forskningsrådet har haft i uppdrag att tillsammans med Forskningsrådsnämnden fortlöpande bevaka frågan om samord- ning och behov av superdatorkapacitet. Efter samråd med FRN tillsatte NFR i maj 1990 en kommitté med uppgift att utreda behoven och före- slå åtgärder som säkrar svensk forsknings behov av superdatorer. Super- datorkommittén har 1992 redovisat sina förslag till regeringen i rappor- ten Framtida behov av kraftfulla beräkningsresurser i Sverige.

Förslagen innebär i korthet att forskningen bör förses med de mest kraftfulla datorer som finns tillgängliga för att kunna vara i frontlinjen. Resurser bör avsättas för minst ett konkurrenskraftigt superdatorcent-

Prop. 1992/931170 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

rum. Med centrum avses här även möjligheten att decentraliserade be— räkningsresurser kopplas samman med ett effektivt nät. Genom en na- tionell superdatorstyrelse kan beräkningstid köpas in från olika ägare till datorresurser. Därigenom kan vissa fördelar erhållas; exempelvis undviks bundenhet till en viss tillverkare och maskinvara. Kommittén betonar också vikten av att industrins behov av superdatorresurser be- aktas.

Regeringens överväganden

Utvecklingen kommer också att ställa allt större krav på högklassig datorkommunikation. Det är angeläget att svensk forskning och industri får god tillgång till avancerad beräkningskraft. Behoven kan mötas antingen genom ett nationellt centrum eller genom en decentraliserad modell.

Danmark, Finland, Norge och Sverige har gjort stora insatser inom området men står alla inför ett behov av att förnya sina superdatoranläggningar.

För närvarande pågår beredning inom regeringskansliet i syfte att åstadkomma en samordning inom superdator- och datorkommunika- tionsområdet i Danmark, Finland, Norge och Sverige. Arbetet sker i nära samverkan länderna emellan. ] maj 1993 förväntas underlag för beslut i frågan föreligga.

Regeringen bör bemyndigas att, om så skulle behövas, inrätta en superdatorstyrelse som tilldelas adekvata resurser.

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner vad som förordats beträffande super- datorer.

8.9.4 Universitetsdatornätet SUNET

SUNET, det gemensamma universitetsdatornätet i Sverige, är ett viktigt hjälpmedel för svensk forskning. Det ger möjlighet till datakommunika- tion mellan högskolorna samt med organisationer och företag. Det ger också möjlighet till kommunikation över internationella datanät. llös- ten l99l uppgraderades delar av SUNETzs datakommunikationslinjer från överföringskapaciteten b4kbit/s till 1 Mbit/s. Det är därigenom möj- ligt att utföra vissa nya tjänster och funktioner i nätet.

Det finns emellertid behov av en uppgradering av SUNET:s linjer till betydligt högre hastigheter än 1 Mbitjs. Med en överföringskapacitet på 30 Mbit/s, eller mera, blir det möjligt att utföra en rad nya funktioner. Man kan t.ex. lagra mätdata vid en dator som samlar in information och bearbeta dessa data på en dator på annan ort, t.ex. en superdator. Visualisering av vetenskapliga beräkningar som utförts av en superdator kan användas över ett höghastighetsnät. Om forskarna fullt ut skall kunna nyttja arbetsstationer som integreras med superdatorer krävs ett

Prop. 1992/93:170 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

höghastighetsnät. Tekniken för detta finns redan idag. SUNET kan ut- vecklas till ett höghastighetsnät genom att viss befintlig utrustning byts ut och genom att befintliga linjer i nätet ersätts med linjer med högre överföringshastigheter.

Regeringens överväganden

Regeringen finner det angeläget att svensk forskning får tillgång till de avancerade funktioner som ett höghastighetsnät erbjuder och avser att göra omfattande satsningar på datorkommunikationens område. En uppgradering av SUNET till 34 Mbit/s har kostnadsberäknats till 10 miljoner kronor/år. Under budgetåret 1993/94 kommer medel att ställas till förfogande för att möjliggöra en kraftfull förstärkning av datorkom- munikationen inom Sverige. Även datorkommunikationen mellan de nordiska länderna bör beaktas i detta sammanhang.

Högskolornas lokala datornät behöver uppgraderas för att de skall kunna dra nytta av de nya funktionerna. Berörda högskolor förutsätts inom sina ordinarie budgetramar prioritera medel till en adekvat upp- gradering av de lokala näten.

För att stärka organisationen av SUNET föreslås Verket för högskole- service (VHS) bli ansvarigt administrativt organ. inför budgetåret 1994/95 avser regeringen ändra formerna för finansieringen av SUNET. För att praktiskt underlätta det framåtsyftande utvecklingsarbete som ovan beskrivits kommer VHS från den i juli 1994 att tilldelas ett drifts- anslag för SUNET. Anslagets storlek baseras på tidigare användaravgif— ter från universitet och högskolor.

8.9.5. Nationella forskningsanläggningar

De nationella forskningsanläggningarna möjliggör att svensk forsk- ning kan bedrivas inom områden som kräver så avancerad och dyr ut- rustning att ett universitet eller en högskola inte ensam kan svara för verksamheten. En nationell anläggning innebär koncentration av resur- ser och kompetens samtidigt som tillgängligheten säkras för forskare i hela landet. Därigenom uppnås både vetenskapliga fördelar i den forsk- ningsintensiva miljö som uppstår samt ekonomiska samordningsvinster.

Samtidigt skall de nationella forskningsanläggningarna utgöra centra för ett växande internationellt forskningsutbyte. Genom att de nationel- la anläggningarna är fritt tillgängliga för alla forskare, efter projektens vetenskapliga granskning, representerar de viktiga knutpunkter i den fria forskningens tjänst.

Inom vissa vetenskapliga discipliner har forskningen nått ett stadium där storskaliga anläggningar med mycket dyrbar utrustning är en förut- sättning för avancerad forskning. De nuvarande fyra nationella anlägg- ningarna är The Svedberg laboratoriet ('I'Sl.) vid Universitetet i Uppsa- la, MAX-laboratoriet vid Universitetet i Lund, Onsala Rymdobservatori

Prop. 1992/93:170 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

um vid Chalmers tekniska högskola samt det Nationella superdatorcen- tret vid Universitetet i Linköping.

Vid TSL bedrivs acceleratorbaserad forskning. TSL driver tre accelera- torer vilka utnyttjas av mer än 200 forskare samt ett stort antal forskar- studerande. Acceleratorerna används för forskning inom skilda ämnen som fysik, strålningsbiologi, medicin, geologi och arkeologi. MAX- laboratoriet är en anläggning för forskning med synkrotronljus och energirika elektroner. Anläggningen har expanderat kraftigt de senaste åren och användes det senaste året av drygt 200 forskare från Sverige och utlandet. Bland användarna dominerar fysiker, men allt fler använ- dare finns inom kemi, biologi och materialvetenskap. Vid Onsala rymd- observatorium är huvudinstrurnenten radioteleskop som används för studier inom astronomi. Nationella superdatorcentret i Linköping an- vänds inom ramen för ett 50—tal forskningsprojekt med cirka 150 använ- dare inom främst naturvetenskaplig forskning som kemi och fysik. Även inom tekniska områden finns stora användare. '

Investeringskostnaderna för anläggningarna har i huvudsak täckts ge- nom engångsanslag via statsbudgeten, FRN-ramen för dyrbar utrustning eller privata fonder. Kostnaderna för driften har huvudsakligen bestritts genom öronmärkta medel inom fakultetsanslagen. Av stor betydelse för verksamheten har också varit bidrag från externa finansiärer.

Utredningen

Naturvetenskapliga forskningsrådet och det tidigare Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) och har haft i uppdrag att analysera de natio- nella anläggningarna med avseende på resursbehov, koncentrationsför- delar och anslagsfördelningsteknik. Rapporten Nationella forskningsan- läggningar och nationella forskningsresurser (UllÄ—rapport 19925) har överlämnats av NFR och UHÄ till regeringen.

i utredningen konstateras att finansiering av driften över fakultetsan- slagen inte har fungerat tillfredsställande utan inneburit bristande flexi- bilitet. Nationella och lokala behov har på ett olyckligt sätt ställts emot varandra. lnvesterings- och driftskostnader har hanterats skilda från va- randra av olika organ. Då ansvaret varit uppdelat på många instanser har den överblick saknats som krävs för att bedöma relationen mellan presterade resultat och anslagstilldelning.

Då det nuvarande systemet bedöms vara förenat med brister föreslår utredningen ett nytt tinansieringssystem för de nationella forskningsan- läggningarna. För de nu aktuella anläggningarna föreslås att ett gemen- samt driftsanslag tilldelas NFR. Medel till anläggningarna fördelas av NFR efter samråd med övriga forskningsråd. De nuvarande nationella anläggningarna föreslås behålla denna status. Som ny nationell forsk- ningsanläggning föreslås CRYRING-laboratoriet vid Manne Siegbahnin— stitutet för fysik. CRYRING-lab-oratoriet ger möjlighet till forskning i den internationella frontlinjen i främst atom- och molekylfysik. Det bör enligt utredningen också övervägas om Neutronforskningslaboratoriet i Studsvik bör erhålla status som nationell forskningsanläggning. Vid

Prop. 1992/93:170 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

Neutronforskningslaboratoriet bedrivs forskning huvudsakligen inom materialfysik och materialkemi. Slutligen föreslås att vissa småskaliga vetenskapliga inrättningar med stor användarkrets utanför det egna uni- versitetet kan ges ställning som s.k. nationella forskningsresurser.

Remissinstanserna

Utredningen har remissbehandlats. En sammanställning över remissytt- randena finns tillgänglig på Utbildningsdepartementet. Remissinstanser- na instämmer i att det finns problem förknippade med den nuvarande organisationen och att en förändring bör komma till stånd. En majori- tet av remissinstanserna instämmer också i utredningens huvudförslag om överföring av ansvaret för driften av nationella forskningsanlägg- ningar till forskningsrådsorganisationen. Beträffande inrättandet av na- tionella forskningsresurser kritiseras utredningsförslaget för att vara allt- för kortfattat.

Regeringens överväganden

Den närmare organisationen av forskningen inom universitet och hög- skolor beslutas lokalt. Vissa verksamheter måste ändå ses nationellt och ges en organisatorisk form som möjliggör tillgänglighet för alla intresse- rade forskare, samtidigt som olika berörda myndigheter ges inflytande över verksamheten. Det är också viktigt att verksamheten prioriteras av vetenskapligt kompetenta organ.

Utredningen och remissynpunkterna visar tydligt att organisationen av de nationella forskningsanläggningarna bör ändras för att åstadkom— ma en långsiktig och ändamålsenlig finansiering och utveckling. Reger- ingens förslag i det följande syftar till att åstadkomma en bättre samord- ning inom landet av forskningsresurserna. Samtidigt erhålls en kontinu- erlig utvärdering genom skärpt vetenskaplig konkurrens mellan anlägg- ningarna.

Regeringen beslutar på förslag av ansvariga forskningsråd om inrät- tande respektive avveckling av nationella anläggningar. En stor forsk— ningsanläggning kan klassas som nationell forskningsanläggning om den har hög internationell klass och stort nationellt och internationellt ut- nyttjande. En nationell forskningsanläggning skall vara knuten till ett universitet eller en högskola, värduniversitet, som har förvaltnings- och arbetsgivaransvar. Ett avtal reglerar relationerna mellan ansvarigt forsk- ningsråd, värduniversitet och anläggning. Varje anläggning bör ledas av en styrelse där forskningsrådet utser ordförande. Styrelsen skall vidare bestå av ledamöter utsedda av ansvarigt forskningsråd, av värduniversi- tetet samt'av forskare och anställda vid anläggningen. Föreståndaren ut- ses av styrelsen. Till styrelsen knyts ett vetenskapligt råd.

Medel till drift av de nationella forskningsanläggningarna anvisas via forskningsråden. Det ansvariga forskningsrådet svarar för den veten- skapliga bedömningen, lämnar anslagsframställning för anläggningen

Prop. 1992/93:170 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

till regeringen och fördelar driftsmedel mellan anläggningarna efter ve— tenskapliga kriterier. Förändringarna bör träda ikraft den 1 juli 1994.

Forskningsråden bör även ta ansvar för mindre, ofta tvärvetenskapli- ga, inrättningar av stort nationellt intresse, där det föreligger risk att det lokala ansvaret för anläggningen upphör. Som exempel på sådana in- rättningar kan nämnas arkeologiska laboratorier som utför naturveten- skapliga analyser. Dessa anläggningar skall, där så erfordras utses och hanteras i samråd mellan berörda forskningsråd.

De fyra existerande nationella anläggningarna uppfyller väl de krav som ställs på en nationell forskningsanläggning och bör behålla denna status. CRYRING-laboratoriet vid Manne Siegbahninsitutet för fysik bör från den 1 juli 1994 ges status av nationell forskningsanläggning. För dessa fem anläggningar utgör NFR ansvarigt forskningsråd. Beträf- fande Nationellt superdatorcentrum bör NFR nära-samråda med Tek- nikvetenskapliga forskningsrådet. För anläggningar inom andra områ— den kommer ansvaret att på motsvarande sätt läggas på berört forsk- ningsråd.

Det är angeläget att rimliga resurser avsätts för anläggningarna. 1 ex- isterande underlag finns delvis motstridiga och ofullständiga uppgifter om medelsbehovet hos de olika anläggningarna och förhållandena be- höver utredas närmare. Regeringen avser därför ge NFR i uppdrag att tillsammans med berörda universitet och övriga forskningsråd bedöma medelsbehovet för anläggningarna inför överföringar av driftsmedel för de nationella anläggningarna från fakultetsanslagen. Även överföringar av tjänster skall beaktas. ! detta sammanhang bör även effekterna av ett avskiljande av Tandemacceleratorn från The Svedberglaboratoriet över- vägas. NFR bör samtidigt pröva om även Neutronforskningslaboratoriet i Studsvik samt delar av institutionen för Neutronforskning vid Univer- sitetet i Uppsala uppfyller kriteriet för att få ställning som nationell forskningsanläggning. '

Övriga forskningsråd bör på motsvarande sätt pröva behovet och lämpligheten av att viss verksamhet inom deras respektive områden ges ställning som nationell forskningsanläggning eller nationell resurs.

Vid universiteten i Lund och Umeå bedrivs forskning vid små natur— vetenskapliga laboratorier av stor betydelse för delar av den humanistis— ka, särskilt den arkeologiska, forskningen. i Lund finns det dendrokro- nologiska laboratoriet och det keramiska laboratoriet vid naturgeogra- fiska institutionen, i Umeå det miljöarkeologiska laboratoriet vid den arkeologiska institutionen. Delar av verksamheten har en resursmässigt svår situation, delvis beroende på den tvärvetenskapliga karaktären. Re- geringen finner det angeläget att denna verksamhet säkerställs och för- utsätter att universiteten i Lund och Umeå tillskjuter erforderliga medel minst fram till den tidpunkt då den nya organisationen enligt ovan trä- der i kraft.

Regeringen avser inför budgetåret 1994/95 återkomma 'till riksdagen med en bedömning av resursbehovet hos anläggningarna.

Avsnitt 8 Utbildningsdep.

lx) ix)

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner vad regeringen förordar beträffande nationella forskningsanläggningar.

8.9.6 Vissa institut och centra

En ny högskoleförordning, innebärande ett förenklat övergripande re- gelverk för universitet och högskolor med stark betoning av dessas själv- ständighet, träder i kraft den 1 juli 1993. Vid universitet och högskolor finns i dag ett antal särskilda inrättningar om vilkas organisation och uppgifter regeringen fattat beslut. Vissa av dessa särskilda regeringsin— struktioner kommer att upphävas.

Utgångspunkten är nu, att universitet och högskolor själva skall bedö— ma formerna för hur arbetet bedrivs och organiseras. Regeringen bör endast i undantagsfall fatta beslut som reglerar den institutionella orga- nisationen inom ett universitet eller en högskola. Regeringens beslut kan t.ex. syfta till att ge särskilt stöd till en framstående forskningsverk- samhet av nationellt intresse. De kan givetvis också vara föranledda av att en inrättning t.ex. skall ha vissa uppgifter som inte följer av högsko- leförordningen eller regleras av denna.

Att specialdestinera anslagsbelopp till en viss verksamhet är ett sätt för statsmakterna att uttrycka prioriteringar inom ramen för de övergri- pande forskningspolitiska avvägningarna. Verksamhetens karaktär och betingelser kan vara sådana att det, även i ett system med i princip de- centraliserat beslutsfattande, bör finnas separata medel anvisade för än- damålet.

8.10 lnternationellt forskningssamarbete

De allmänna förutsättningarna för internationell forskningssamverkan inklusive deltagandet i EG:s forskningssamarbete har beskrivits i inled— ningen till denna proposition. Svenska forskare kommer framgent att ha en ökande andel av sin forskning inom ramen för internationella samarbetsprogram av olika slag. Forskarna måste rikta in sig på att även söka finansiering hos internationella organisationer till vilka Sverige bi- dragit.

Universitetens och högskolornas internationella samverkan

Sverige är utomordentligt beroende av att forskningsrön och annan kunskap från den internationella forskningsfronten hämtas hem och kommer till nytta. Forskare och lärare vid de svenska universiteten och högskolorna har här en nyckelroll. Den allra största delen av vad som skall läras ut till studenter och doktorander är ju importerad kunskap.

Prop. 1992/93:170 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

Ett livligt internationellt informationsflöde och samarbete är oundgäng- ligt för att institutionerna vid universitet och högskolor skall kunna ut- föra sina huvuduppgifter.

En institution med kvalitet har mycket internationell samverkan. Å andra sidan är en institution attraktiv som partner i internationellt forskningssamarbete endast om den inomvetenskapliga kvaliteten är hög.

inom varje forskningsområde och för varje institution finns särskilda förutsättningar för internationell samverkan. Det finns olika slags inter- nationella samarbetsorganisationer och system av konferenser och tid- skrifter. Genom kommunikationsteknikens utveckling ges nya möjlig- heter att utbyta information om färska forskningsresultat. Dessa olika samverkansmöjligheter utnyttjas redan i stor utsträckning.

Av det internationella projektsamarbete som pågår utgör endast en mindre del sådant som organiserats under internationella ramöverens— kommelser. Denna andel kan väntas öka under de kommande åren.

För närvarande utbyggs snabbt olika system för internationell samver- kan på utbildningsområdet. Denna samverkan utvecklas på olika nivå- er. institutioner knyter fastare band med utvalda institutioner i andra länder. Allt vanligare blir dock att hela universitet eller fakulteter sluter överenskommelser med lämpliga motparter internationellt. Detta görs för att underlätta utbyte av information och ge studenter och forskare möjligheter att arbeta i en ny miljö. Resultaten blir att lärare likaväl som blivande forskare i allt högre utsträckning får internationella kon- takter och rörlighet, vilket i sin tur främjar en kraftfull långsiktig ut- veckling av forskningssamarbete över gränserna. Svenska högskolor, fö- retag och samhället i övrigt behöver forskare med god förmåga till in- ternationell kommunikation.

Detta är ett av målen för och skälen till exempelvis det svenska delta- gandet i EG:s samarbetsprogram ERASMUS och COMETT.

Flera av högskolorna har i sina fördjupade anslagsframställningar med hög prioritet fört fram behov av ökade medel för internationell samverkan, inte minst med hänvisning till Baltikum och andra länder i östra Europa.

Forskningsrådens internationella samverkan

De forskningsstödjande organens internationella samverkan har på oli- ka sätt stor betydelse som stöd för svensk forskning. Företrädare för des- sa representerar Sverige i internationella sammanhang och kan således medverka till att samarbetsprogram utvecklas på för Sverige gynnsamt sätt. Dessutom informerar de svenska forskare om möjligheter som yp— par sig, exempelvis genom nya program.

Genom kontakter med andra länders forskningsstödjande organ utby- tes erfarenheter och metodik för inriktning, prioritering, uppföljning m.m. av forskning. Forskningsråden har bildat ett forum för sådana kontakter: European Science Foundation.

Prop. 1992/93:170 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

En allt vanligare form av internationell samverkan är användningen av internationell expertis för utvärdering av exempelvis inomvetenskap- lig kvalitet på institutioner eller på hela programsatsningar inom vissa områden. Dessa s.k. peer reviews har stort värde för utformning och in— riktning av framtida verksamhet såväl inom institutioner som hos forsk- ningsstödjande organ.

i detta sammanhang bör de vetenskapliga akademiernas betydelse nämnas. Akademierna har goda internationella nätverk som kommer till nytta för forskningen på många sätt, exempelvis genom forskarutby— tesprogram.

Internationella forskningsanläggningar

Sverige deltar sedan många år i flera internationella samarbetsorganisa- tioner med omfattande anläggningar och stora forskargrupper. Av dessa kan följande nämnas:

—eur0peiska molekylärbiologiska laboratoriet EMBL i Heidelberg —europeiska centret för forskning inom kärnfysik CERN utanför Ge- néve

—europeiska sydobservatoriet ESO med anläggningar bl.a. i Chile. i praktiken utgör detta svenska engagemang en värdefull del av lan- dets forskning inom respektive område.

Vissa frågor om forskares internationella rörlighet

Ett viktigt inslag i forskningens internationalisering är, såsom påpekats tidigare, forskarnas rörlighet mellan länder och kontakter med utländs- ka forskningsmiljöer. Skattereglerna för svenska högskolelärare och forskare vid vistelser utomlands liksom för utländska lärare och forska- re vid vistelser i Sverige är en betydelsefull fråga i detta sammanhang.

På uppdrag av chefen för Utbildningsdepartementet har professor Gustaf Lindencrona år 1992 utarbetat en rapport om skatter och fors- karutbyte. Av rapporten framgår att flertalet problem på detta område är lösta. Ett återstående problem är dock den skatterättsliga behandling- en av de merkostnader som utlandsvistelser innebär. Närmare bestämt är det fråga om reglerna för traktamenten. Rapporten har överlämnats till utredningen om tjänsteinkomstbeskattningen (Fi 1992z01), som bl.a. behandlar traktamentsfrågor, för att beaktas i dess arbete.

Regeringens överväganden

Forskarna vid universitet och högskolor har stor betydelse när det gäller att föra in och ge spridning åt kunskap som utvecklats i andra länder. Regeringen bedömer att det inom de flesta områden finns en potential till utökad internationell samverkan. De möjligheter som öppnas att i ökad omfattning samarbeta internationellt bör utnyttjas. Detta gäller samverkan i många olika former, alltifrån utbyte av dokument till nära

Prop. 1992/932170 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

ro kit

projektsamarbete, spontant mellan institutioner likaväl som inom inter- nationella samverkansprogram.

Särskilt bör den internationella rörligheten hos forskare på olika ni- våer uppmuntras. Det gäller såväl svenska forskares besök utomlands som mottagandet av framstående utländska gästforskare.

Det är viktigt att det internationella forskningssamarbetet utgår från forskarnas egna behov och bedömningar.

Flera svenska universitet och högskolor har samarbetsavtal av generell eller avgränsad omfattning med utländska universitet. Avtalen avser så- väl forskning och forskarutbildning som grundläggande utbildning.

Regeringen vill understryka vikten av att ta till vara möjligheterna till fortsatt internationalisering. Sådan verksamhet skall prioriteras av forsk- ningsråd, universitet och högskolor samt andra forskningsorgan.

Därutöver föreslår regeringen i det följande att särskilda resurser av- sätts för att ytterligare stärka den internationella profilen på svensk forskning. Dessa resurser skall användas för att göra det möjligt för vissa universitet och högskolor att sluta avtal om långsiktigt och kontinuer- ligt forskningssamarbete med utländska elituniversitet. Avtalen bör gälla väl avgränsade forskningsområden, där svenska universitet och högsko- lor har en sådan framskjuten internationell position att de kan samarbe- ta på lika villkor med ett utländskt universitet. Diskussioner om sådana avtal har inletts mellan några svenska universitet och högskolor och elitinstitutioner i USA. Samtal pågår exempelvis mellan Universitetet i Lund och Harvard samt mellan "Universitetet i Stockholm och Stanford. Universitetet i Uppsala för överläggningar med vissa ledande ryska forskningsinstitut och universitet för samarbete inom fysik- och bioom- rådena.

internationella forskarstipendier

internationellt samarbete ingår som naturligt inslag i all vetenskaplig verksamhet och hör därför till det som universitet och högskolor bör ta ansvar för inom reguljära anslag. inte minst viktigt är att stödja interna- tionellt utbyte inom forskarutbildningen. För närvarade anvisas ca 21 miljoner kronor till Svenska institutet (Si) för forskarutbyte med utlan- det.

Si har ansvaret för fördelning av medel till internationella forskarsti- pendier. inom detta stipendieprogram fördelas resebidrag och stipendier till framför allt forskarstuderande för studier och forskning utomlands samt, efter förslag från en svensk forskningsinstitution, till kvalificerade utländska forskare för vistelse vid densamma.

Värdet av internationella forskarstipendier är mycket stort. internatio- nellt samarbete bygger mycket på vilja, kunskap och kontakter hos en- skilda individer. Att vistas vid ett. utländskt lärosäte ger inte bara en vä- sentlig specialistkompetens utan också ett mervärde som består i bl.a. förståelse för dessa kunskapers roll och plats i värdlandets samhällsliv och kultur samt möjlighet att utveckla personliga kontakter. Vistelse i en främmande miljö ger också nya perspektiv på verksamheten hemma.

Prop. 1992/9321 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

Varje utlandsbesök ger möjlighet till kvalitativa jämförelser och är ett embryo till en utvärdering av den egna verksamheten och forsknings- miljön.

Det är därför synnerligen värdefullt att särskilt yngre forskare bereds möjlighet att vistas vid en utländsk institution, liksom att svenska insti- tutioner har möjlighet att ta emot utländska gästforskare. Det ligger i sa- kens natur att etablerade forskare har större möjligheter att utnyttja fakultets- och forskningsrådsanslag för sin internationella vetenskapliga verksamhet. Stipendier fyller därför en stor funktion när det gäller än— nu inte etablerade forskare och doktorander samt utländska forskare, vars medverkan i svensk forskning är av intresse. .

inför Sveriges allt närmare samarbete med tie Europeiska Gemenska— perna har detta forskarutbyte en nyckelroll. Utbytet med Nordamerika och andra engelskspråkiga länder har alltid sin givna attraktion i fors- karvärlden. Det är emellertid önskvärt att kompetens och kontakter byggs ut även inom andra språk- och kulturområden. Utbytet med Tyskland och Frankrike bör därför särskilt stimuleras.

Det är viktigt att det finns goda kontakter med vetenskapliga miljöer även utanför Europa och Nordamerika, t.ex. i Asien. Japan är ett land med rik kunskapsutveckling inom många områden, som det är synner- ligen värdefullt att svenska forskare mera kommer i förbindelse med. Det vetenskapliga utbytet med Japan visar på ett växande intresse från forskare inom skilda områden. Det är värdefullt att detta stimuleras och att ökade möjligheter för goda forskningskontakter skapas. Under l993 kommer ett svensk—japanskt symposium att arrangeras med deltagande av framstående företrädare för båda ländernas forskningssystem.

Sverige och Frankrike har sedan gammalt upprätthållit goda och tid- vis intensiva kulturella och vetenskapliga förbindelser. Frankrike intar en framskjuten ställning inom en rad vetenskapsområden och forsk- ningsgrenar. Mycket av det europeiska integrationsarbetet präglas av franska initiativ. De allt närmare förbindelserna inom Europa under- stryker angelägenheten i en utbyggnad av forskarutbytet med Frankrike.

Förbundsrepubliken Tyskland intar en särskild roll i det nya Europa och i det framväxande europeiska samarbetet. För Sverige finns också speciella, både geografiska och historiska, skäl att utveckla förbindelser- na med Tyskland.

Det är viktigt att understödja och stimulera en fortsatt utveckling av det svensk—tyska samarbetet inom forskning och utbildning. Överens- kommelse har träffats med Deutscher Akademischer Austauschdienst (DAAD) om en ordning för ömsesidigt stöd till projekt som avser ve— tenskapligt samarbete mellan svenska och tyska institutioner och inrätt- ningar. Avsikten är att merkostnader för forskares/lärares resor och up— pehälle skall kunna täckas i särskild ordning. Varje land förutsätts här- vid betala för sina resenärer. För detta ändamål beräknas medel i det följande. Medlen bör disponeras av Svenska institutet.

Prop. 1992/93:170 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

Samarbete med Central- och Östeuropa

Särskilda medel har sedan budgetåret 1991/92 anvisats för bilateralt forskningssamarbete direkt till universitet och högskolor, vilket gjort det möjligt för dessa att ta initiativ till och utveckla olika former av samarbete med länderna inom det forna östblocket. Därutöver har Svenska institutet anvisats särskilda medel för stöd till individuella pro- jekt. '

Samarbetet varierar från mottagande av doktorander och arrangeran- de av symposier till gemensamma forskningsprojekt och samarbetsavtal med systerorganisationer i öst.

Uppbyggnaden av samarbetet med Central- och Östeuropa har fått en god början. För att insatserna skall få en positiv effekt i ett längre per- spektiv krävs att de är långsiktiga. Det tar viss titt att utveckla nätverk för forskning och utveckling. Det är angeläget med en mer djupgående och därmed tidskrävande kunskapsöverföring inom områden där dessa länder har begränsade egna erfarenheter. Det finns vidare en rad fält där svenska forskare har intresse av att utveckla ett varaktigt och diffe- rentierat samarbete med kollegor i öst.

Det vetenskapliga samarbetet med Central- och Östeuropa innebär i de flesta fall att något nytt skall byggas upp. Det finns en rad svårigheter som skall överbryggas. Ambitionerna måste peka mot ett långsiktigt samarbete. Regeringen anser därför att särskilda medel för bilateralt forskningssamarbete bör anvisas även för den kommande treårsperio- den.

För att kunskapsöverföringen skall bli både långsiktig och effektiv är det viktigt att universiteten och högskolorna själva kan välja områden och samarbetspartner. Medel för bilateralt samarbete med Central- och Östeuropa bör därför, liksom tidigare, anvisas direkt till berörda uni- versitet och högskolor. För kompletterande stöd till individuella utby- tesprojekt bör liksom för närvarande anvisas via Svenska institutet.

8.11. Kvalitet och utvärderingar

Riksdagen har i flera sammanhang understrukit behovet av en kontinu- erlig uppföljning och utvärdering av de statliga verksamheterna som underlag för prövning av fortsatt inriktning och finansiering. införandet av nya planeringsformer där myndigheterna i stor utsträckning delege- ras rätten att besluta om utformningen av verksamheten, ställer ökade krav på ansvarstagande från myndighetsledningarnas sida och på åter- föringen av verksamhetens resultat till regeringen. Genom att stora bc— lopp ställs till myndigheternas förfogande för ett visst ändamål utan att användningen detaljregleras, är det väsentligt att statsmakterna kan följa upp verksamheten.

Universitet, högskolor och forskningsråd får med den nya modell re- geringen nu föreslår, med få inskränkningar dispositionsrätt till bety- dande belopp på statsbudgeten för forskning och forskarutbildning. För

Prop. 1992/93:170 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

att regeringen skall få det underlag den behöver för prövning av verk- samhetens resultat, krävs därför att universitet och högskolor tar fram metoder och system för löpande uppföljning och utvärdering och dess tillämpning.

Inom vissa typer av verksamhet är det lätt att mäta resultaten. Kvanti- tativa eller andra tämligen handfasta mått på måluppfyllelser kan an— vändas, En utvärdering av resultaten innebär då inga större problem. När det gäller vetenskaplig verksamhet är det inte lika lätt. Om enbart kvantitativa mått används här kan kraven på utvärdering bli destrukti- va. Vad som behövs är metoder för att rätt bedöma kvaliteten.

När det gäller forskarutbildningen är antalet avlagda doktorsexamina ett givet prestationsmått. Det kan dock vara problematiskt att ta fram entydiga uppgifter om kostnaderna för olika forskarutbildningar.

Frågan om hur motsvarande prestationsmått för forskningen skall se ut och hur produktivitetsmåtningar skall utföras har länge diskuterats inom universitet och högskolor. Olika slag av prestationsmått har före— slagits och utsatts för varierande grad av kritik. Det finns flera svårighe- ter att bemästra. Den kanske största rör själva kärnan av verksamheten, nämligen kvaliteten i det vetenskapliga arbetet.

När det gäller forskning är kvalitetskravet överordnat kvantitetskravet. Det är dock knappast möjligt att finna gemensamma och objektiva kva- litetsmått för all vetenskaplig verksamhet. Disciplinerna är många, forskningsområdena ännu fler och de är varandra mycket olika. Natur- vetenskapliga och humanistiska forskare arbetar med mycket skilda ve- tenskapliga metoder och inom skilda forskningstraditioner. Kvalitet be- döms och mäts inte på samma sätt. En likriktning här vore heller inte önskvärd.

Universitets— och högskoleämbetet bedrev under flera år projekt angå- ende uppföljning och utvärdering inom sitt ansvarsområde. Det är vik- tigt att arbetet med att utveckla och förankra prestationsmåtten förs vi- dare. Så kommer bl.a. att ske i anslutning till arbetet med övergång till aktivitetsrelaterad budgetering av fakultetsanslagen. Detta arbete skall också vara ett naturligt led i framtagningen av underlaget till universi- tets och högskolors årliga resultatredovisning i årsredovisningen till re- geringen.

Det ankommer på ansvarigt universitet och högskola att lägga upp sin interna redovisning och uppföljning så att det ur ekonomisystem och andra verksamhctsuppföljningssystem går att få fram underlag för be— dömning av om verksamheten bedrivits på ett kostnadseffektivt sätt och i enlighet med de målsättningar som regeringen och riksdagen lagt fast. Liksom för övriga statliga myndigheter kommer regeringen vid sin prövning av universitetens och högskolans resultat att lägga stor vikt vid den resultatinformation som kommer att lämnas i årsredovisningarna och i de fördjupade anslagsframställningarna.

Ansvaret för att verksamheten inom universitet och högskolor håller en god vetenskaplig standard vilar ytterst på forskarsamhället. Detta är en viktig grundsats som inte får rubbas. Initiativ till utvärderingar kan

Prop. 1992/93:17 Avsnitt 8 ' Utbildningsdep.

L-

tas från skilda håll, men kvaliteten kan bara bedömas av dem som har tillräckliga insikter i forskningsområdet.

Den typ av större utvärderingar som bygger'på externa experters be- dömningar har hittills visat sig vara det mest givande sättet att göra en sammanvägning av kvantitet och kvalitet. Majoriteten av dessa utvärder- ingar har skett i forskningsrådens regi och dessa har samlat stor erfaren- het när det gäller denna typ av bedömningar. Det är också en typ av ut- värderingar som kan ges ett tillräckligt djup för att vinna förtroende inom forskarsamhället.

Utvärderingar av detta slag sätter dessutom i gång en process som un- der sitt förlopp påverkar forskningen. Själva beslutet att utvärdera ett område innebär ofta att ämnesföreträdarna själva granskar sin verksam— het på ett delvis nytt sätt samt att diskussionerna inom ämnet förnyas och intensifieras. En utvärdering innebär också att unga forskare får tillfälle att diskutera sitt arbete med framstående internationella forska- re. Utvärderingarna bör kunna ta sig olika utformningar beroende på problemställningar och ämnesområde. ] samtliga fall är det dock viktigt att utvärderingarna också leder till uppföljningar i någon form.

Ett bra universitet behöver utveckla både djup och bredd i verksam— heten. Grundfprskning har med nödvändighet en annan och längre tidsaxel än utvecklingsarbete. Nyskapande teoribildningar och kreativt experimenterande kan inte bindas av mått och normer som är avpassa- de för helt andra typer av verksamhet. Det är också därför viktigt att inom universitet, högskolor och forskningsråd fortsätta att arbeta med kvalitets- och utvärderingsfrågorna.

Till den kvalitativa bredden i ett universitets verksamhet hör också att det måste finnas ämnen som framstår som resurskrävande i förhållande till sin disciplinära omgivning. Hit hör t.ex. laborativa ämnen och äm- nen som kräver en mer dyrbar utrustning än vad som är vanligt inom området. Exempel på sådana ämnen finns framför allt inom naturveten- skap och teknik, men också inom andra fakultetsområden. Där kan nämnas psykologi och arkeologi. '

lnom tillämpade discipliner, säskilt inom det tekniska området, krävs av goda institutioner att deras :resultat är användbara på ett märkbart sätt. Viktiga kvalitetsmått för deras forskning, vid sidan av dem som ka- raktiserar god inomvetenskaplig kvalitet, är att så kallade relevans— och nyttokriterier också är väl uppfyllda.

8.12. Forskning och forskarutbildning under treårspe- rioden 1993/94-1995/96

8.12.1. Omfattning och inriktning

Regeringens förslag avseende forskning och forskarutbildning inom Utbildningsdepartementets verksamhetsområde innebär för budgetåret 1993/94 en ökad medelsanvisning med i det närmaste 700 miljoner

Prop. 1992/93:170 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

kronor. För de därpå följande två budgetåren innebär förslagen vissa smärre förstärkningar därutöver. '

Riksdagen har beslutat (prop. l988/89:65, bet. 1988/89UbU:9, rskr. 1988/891148) att medel för forskning och forskarutbildning fr.o.m. budgetåret 1993/94 skall anvisas under ett anslag till vart och ett av universiteten och de högskolor som har fakultetsorganisation. Enligt beslutet skall även i fortsättningen regering och riksdag planera omfattningen och inriktningen av forskning och forskarutbildning vid universitet och högskolor fakultetsområdesvis.

De föreslagna förändringarna möjliggör således för regering och riksdag att bibehålla och ytterligare utveckla nuvarande former för den övergripande planeringen för forskningen och forskarutbildningen inom högskolornas fakultetsorganisation, samtidigt som anslagssystemet tydligare markerar det lokala ansvaret för genomförandet av verksamheten.

I det följande redovisas således regeringens ställningstaganden inledningsvis per fakultets— och forskningsområde och därefter i form av förslag till medelsanvisning till universitet, högskolor och andra myndigheter.

Medlen för forskning och forskarutbildning kommer vid bifall till regeringens förslag att fördelas på fakultetsområden enligt följande.

Fakultet m.m. Belopp tusental kronor

totalt förändring förändring 1993/94 1994/95 1995/96 Humanistisk 438 126 of of Teologisk 33 583 of of Juridisk 45 937 5 000 of Samhällsvetenskaplig 510 559 of of Medicinsk 920 206 2 500 of Odontologisk 96 381 of of Farmaceutisk 35 172 of of Matematisk-natur- vetenskaplig 1 009 195 of of Teknisk 943 313 of of Temaorienterad forskning 42 434 of of

Konstnärligt utveck-

Prop. 1992/93:170 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

li ngsarbete Forskningsstödjande åtgärder

Summa

Medel till forskningsråd m.m. fördelas enligt följande

Ändamål

Forskningsråd m.m.

- Forskningsrådsnämnden - Humanistisk-samhälls- vetenskapliga

— Medicinska

- Naturvetenskapliga

- Teknikvetenskapliga

- Rymdforskning

- Polarforskning

Övrigt forskningsstöd

- Europeisk forsknings- samverkan m.m.

— Forskningsinstitut

- Bibliotek

- Viss ersättning för klinisk utbildning och forskning

- Dyrbar vetenskaplig utrustning

- Övrigt

Summa

24 780

106 235 4 205 921

] 993/94

91 942

214901

370 282 525 683 234 007 41 925 20 588

527 574 37 824 117 820

1 446 778

1 10 000 302 514 4 0141 904

of

40 000

l 994/95

of

1 500

-2 500 of

5 000

of

of

of of

of

of

of

of

of

of

Belopp tusental kronor

] 995/96

of

2 500 of of of of

of

of of

of

of

of

of

IQ lx)

Prop. 1992/93:170 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

Medel för forskning och forskarutbildning fördelas budgetåret 1993/94 till universtet och högskolor enligt följande.

Universitet/högskolor Miljoner kronor Universitetet i Uppsala 668 Universitetet i Lund 72l Universitetet i Göteborg 502 Universitetet i Stockholm 534 Universitetet i Umeå 407 Universitetet i Linköping 232 Karolinska institutet 344 Tekniska högskolan i Stockholm 303 Chalmers tekniska högskola 257 Högskolan i Luleå 117

Mindre och medelstora högskolor 106 Summa 4 191

8.122. Det kulturvetenskapliga forskningsområdet

Till kulturvetenskaperna räknas de humanistiska, teologiska, juridiska och samhällsvetenskapliga forskningsområdena.

Humanistiska fakulteterna

Humanistisk fakultet finns vid universiteten i Uppsala. Lund, Göteborg, Stockholm och Umeå.

De största fakulteterna finns i Stockholm och Uppsala. 1 Lund och Göteborg är de något mindre. 1 Umeå finns landets yngsta humanistiska fakultet och den är ungefär hälften så stor som de övriga. För humanis- tisk forskning anvisas innevarande år sammanlagt 404 401 000 kronor under fakultetsanslagen. Härutöver erhåller fakulteterna externa medel motsvarande ca 30 % av anslaget.

Det humanistiska forskningsområdet innefattar de estetiska, filosofis- ka, historiska och språkvetenskapliga ämnesområdena. Humanistisk forskning bedrivs dock även inom andra områden som har med mänsk- lig kultur att göra, såsom etnologi och humanekologi, liksom inom om- råden som även har en hemvist inom andra fakulteter, t.ex. religionsve- tenskap, journalistik och masskommunikation.

Prop. 1992/932170 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

Medlen till de humanistiska fakulteterna fördelas innevarande budget- år enligt följande:

Universitet Belopp

Universitetet i Uppsala 96 568 000 Universitetet i Lund 80 538 000 Universitetet i Göteborg - 84 632 000 Universitetet i Stockholm 99 056 000 Universitetet i Umeå 43 607 000 Summa kr 404 401 000

De humanistiska fakultetnämndernas resultatanalys visar bredden i det humanistiska forskningsområdet, ett förhållande som nämnderna också värnar om. Själva det breda spektrat av ämnen, som vart och ett bidrar med sina insatser och speciella forskningsaspekter, ses som gynn- samt för verksamheten inom fakulteten som helhet. Allsidigheten i forskningsmiljön kan sägas främja kvaliteten för humanistisk forskning. Det finns också en strävan från universitetens sida att komplettera de olika humanistiska fakulteterna med discipliner som saknas och vars frånvaro ses som en brist i fakultetsarbetet.

Det framhävs att förutsättningen för att s.k. profilområden skall kun- na utvecklas är att det finns väl fungerande fakulteter med ett brett ut- bud av grundutbildning, forskarutbildning och forskning inom olika områden.

Universiteten redovisar alla sådana profilområden. Universitetet i Stockholm framhåller särskilt de europeiska integrationssträvandena och forskningen kring miljö- och naturresursproblemen. Det finns en rad problem som kräver insatser av humanister.

Även övriga universitet nämner aspekter på internationaliseringen och miljöforskningen som viktiga inte bara för universitetet som helhet utan också som uppgifter för kulturvetenskaperna, inte minst humanio- ra.

Universitetet i Uppsala pekar ut prof'ilskapande forskningsområden med stark ställning inom den humanistiska fakulteten, nämligen afrika— nistik, multietnicitet. etik och miljöfrågor. De humanistiska sektions- nämnderna har utarbetat forskningsprogram och utvecklingsstrategier.

Styrelsen för Universitetet i Lund har prioriterat fem områden i uni- versitetets verksamhet. Till dessa hör internationalisering och miljö- forskning, vilka båda berör den humanistiska fakulteten. Genom den av riksdagen nyligen inrättade professuren i humanekologi har en förbätt- rad anknytning av humaniora till miljöforskningen skapats.

Universitetet i Göteborg har medvetet satsat på ett antal profilområ- den, som samtliga kännetecknas av samverkan mellan fakulteter och in- stitutioner. Humanistiska fakulteten berörs särskilt av temaområdena

Prop. 1992/93:170 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

Öst- och Sydöstasien samt Vetenskapsstudier. Fakultetsnämnden tar i en programförklai'ing bl.a. upp upp principiellt stöd för centrumbildning- ar och tvärvetenskap, allmän lingvistisk forskning, invandrar- och mig— rationsforskning samt kvinnoforskning.

Vid Universitetet i Umeå har verksamheten under den senaste treårs- perioden inriktats på att skapa mer slagkraftiga enheter. Verksamheten vid en ung fakultet präglas av uppbyggnad och konsolidering. Universi- tetet har använt tillskotten från förra forskningspropositionen och den särskilda resursen för att befordra forskningen i denna riktning.

Genom den senaste forskningspropositionen skapades en särskild fa- kultetsresurs för humaniora. Detta är en försöksverksamhet som skall utvärderas först efter sex år. Samtliga fakultetsnämnder redogör dock redan nu för hur arbetet med den särskilda resursen fortlöper. Till- komsten av den särskilda resursen har utgjort en mycket påtaglig stimu- lans.

Humanistiska fakulteten vid Universitetet i Stockholm, framhåller att denna nya resurs bl.a. medfört att fortlöpande utvärderingar framgent kommer att vara ett självklart inslag i fakultetens arbete. Medlen skall användas till forskare som fakulteten anser sig vilja behålla efter det att en inledande forskningsperiod gått ut. Fakulteten har kunnat stödja forskning som prioriterats men som annars hade fått marginellt utrym- me inom tidigare budgetramar.

Konsistoriet vid Universitetet i Uppsala anför att den särskilda resurs som tillförts bl.a. de humanistiska fakulteterna har gjort det möjligt för universitetet att-på samma sätt som forskningsråden stödja tidsbegränsa- de projekt inom olika prioriterade områden och då inte minst inom den mångvetenskapliga forskningen.

Vid Universitetet i Lund har nya tjänster tilldelats områden där insti- tutionerna är långt framme och har särskilt goda möjligheter att bygga upp en forskningsmiljö med hög internationell standard som kan locka forskare och forskarstuderande till Lund.

Humanistiska fakulteten vid Universitetet i Göteborg framhåller att redan själva processen i samband med beslutet om hur pengarna skulle användas vitaliserade fakulteten. Fakulteten har beslutat att medlen skall användas till inrättande av fem större forskningsprogram.

Vid Universitetet i Umeå har medel ur den särskilda resursen använts för att inrätta tjänster i anknytning till sådana forskningsprogram som av en kommitté har bedömts vara av hög vetenskaplig kvalitet och i överensstämmelse med de kriterier som angavs i den senaste forsknings- propositionen. Härigenom har man kunnat behålla forskare som annars skulle ha försvunnit från universitetet och samtidigt rekryterat kvalifice— rade externa krafter. Detta har kommit forskarutbildningen tillgodo och medfört en nydaning och utökning av den humanistiska forskningen.

Prop. 1992/93:170 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

Resultalbedömning

internationaliseringen har naturligen stark anknytning till en rad hu- manistiska discipliner. Grundläggande i all internationalisering är na- turligtvis språken, men i utbytet med andra länder och kulturer spelar många andra humanistiska kunskapsområden stor roll.

Miljöproblemen beror väsentligen av mänskliga attityder och mänsk- ligt agerande. Humanvetenskaplig analys krävs för granskning av atti- tydmässiga och etiska frågor kring livsstil och teknikval. Denna typ av forskning har idag osäkrare metoder och färre kända detaljresultat än den naturvetenskapliga.

De humanistiska fakulteterna har alla lagt ned stort arbete på att ut- nyttja den särskilda resursen på ett genomtänkt och framåtsyftande sätt.

Fördjupad prövning och slutsatser

Det humanistiska forskningsområdet har mycket stor bredd. Ambitio- nen att täcka toi'skningsområdets väsentligaste delar är stor och de olika fakulteterna har utarbetat genomtänkta utvecklingsstratcgier.

Humanistisk forskning har inte den tillgång till extern finansiering som många av de samhällsvetenskapliga, naturvetenskapliga. tekniska och medicinska forskningsinriktningarna har.

Ett område där det är viktigt att det finns tillfredsställande vctenskap- lig kompetens är kulturvärden. Detta är ett ansvar inte bara för sektors- organen inom området utan också för universiteten. Vid Universitetet i Göteborg har ett betydande arbete lagts ned inom detta område, framför allt med inriktning på teknisk antikvarisk byggnadsvård. Även vid and- ra universitet bl.a. Universitetet i Umeå, finns olika slag av verksamhet inom kulturvärden. Det är viktigt att verksamheten kan utvecklas och att forskningen och forskarutbildningen inom området kulturvård får en fastare organisation. F.n nära samverkan med Riksantikvarieämbetet är angelägen.

HSFR har nyligen gjort en utvärdering av svensk lingvistisk forsk- ning, som visar att denna har god bredd och hög kvalitet. I vissa fall, t.ex. inom fonetik, är den svenska forskningen av världsklass. Utvärde- rarna pekar på några områden där forskningen behöver förstärkas och utvidgas, såsom fonologi. dialektforskning och historisk lingvistik.

Eftersom språk spelar en grundläggande roll inom humaniora, är det av stor vikt att forskningen och forskarutbildningen har god täckning och hög standard. Vissa enskilda språkområden har haft svårigheter när det gäller rekrytering och examination inom forskarutbildningen, vilket är problem som bör lösas. Utvecklandet av områden som lexikologi och moderna tvåspråkiga ordböcker ökar förutsättningarna för studiet av språken.

Prop. 1992/93:170 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

Forskning och forskarutbildning inom språken gäller inte bara rent Prop. 1992/932170 lingvistiska frågor utan innefattar även litteratur och kultur, något som Avsnitt 8 har stor betydelse för den mellanfolkliga förståelsen och kommunika- Utbildningsdep. tionen. Det är därför värdefullt att universiteten har gjort prioriteringar rörande såväl de mer näraliggande europeiska språken som vissa utom— europeiska, t.ex. östasiatiska.

I en värld präglad av ökande internationella relationer spelar även de historiska perspektiven en avgörande roll. Dessa är viktiga inte bara för internationell förståelse, utan även för medvetandet om Sveriges histo- riska arv och kulturella identitet. Forskning inom historievetenskaper- na, från arkeologi till modern social och ekonomisk historia, är inte ha- ra av inhemskt intresse utan har också ett värde för omvärlden.

] kulturarvet ingår också kunskap om de idéer och normer som präg- lat såväl det västerländska samhälle som Sverige är en del av, som andra folkgruppers kulturer. Utvecklingen såväl inom samhälle som forsk- ning, t.ex. inom naturvetenskaperna, teknik och medicin, har accentue- rat en rad etiska problem som kan uppstå när olika intressen kolliderar med etiska principer. En mer fördjupad och allsidig vetenskaplig dis- kussion och kunskapsuppbyggnad när det gäller världs- och livsåskåd- ningsproblem liksom olika etiska frågor bör inta en väsentlig plats inom det humanistiska forskningsområdet.

Humanistisk forskning har i dag stora uppgifter. Komplexiteten i da- gens samhälle, internationaliseringen m.m. kräver ökade insatser av hu- manistiska forskare.

Regeringens förslag innebär att till de humanistiska fakulteterna anvisas sammanlagt 438 126 000 kronor för budgetåret 1903/94. För de därpå två följande budgetåren föreslås oförändrade resurser.

Ärendet till riksdagen Regeringen föreslår

att riksdagen godkänner vad som förordats i avsnittet Slutsatser beträffande de humanistiska fakulteterna.

'I teologiska fakulteterna

Teologisk fakultet finns vid universiteten i Uppsala och Lund .

Det teologiska forskningsområdet omfattar hela det religionsveten- skapliga ämnesområdet. Forskning om religion och livsåskådning har i Sverige sin tyngdpunkt i de två teologiska fakulteterna, även om viss re- ligionsvetenskaplig forskning också bedrivs inom de humanistiska fa- kulteterna. Kristendomsforskningen har av hävd en stark ställning inom de teologiska fakulteterna, men under senare decennier har forsknings- fältet alltmer vidgats.

Vid de båda teologiska fakulteterna bedrivs forskarutbildning inom vardera elva discipliner, vilka kan grupperas inom två övergripande

IQ lx) XI

problemområden: allmän religions- och livsåskådningsforskning och särskild kristendomsforskning.

Enligt en allmänt vedertagen indelning som ansluter till grundutbild— ningens organisation urskiljs fem ämnesområden, religionshistoria med judaistik och islamologi, religionspsykologi och religionssociologi, ex- egetik, kyrkohistoria och samfundsvetenskap, samt tros- och livsåskåd- ningsvetenskap innefattande religionsfilosofi och etik. De olika forsk- ningsämnena står metodiskt och. tematiskt i nära relation till systeräm- nena inom humaniora och samhällsvetenskap.

För teologisk forskning anvisas innevarande år sammanlagt 31 171 000 kr. under fakultetsanslagen. Härutöver erhåller fakulteterna externa medel motsvarande ca 13 % av anslaget.

Medlen till de teologiska fakulteterna fördelas innevarande budgetår enligt följande:

Universitet Belopp

Universitetet i Uppsala 15 617 000 Universitetet i Lund 15 554 000 Summa kr 31 171 000

De båda teologiska fakulteterna är jämnstora, såväl vad avser medel som tjänster och verksamhet.

Teologiska fakulteten vid Universitetet i Uppsala pekar på att en av följderna av pågående internationalisering och större rörlighet är att be- hov av kunskap om livsåskådningsfrågor och etiska frågor ökar. Här finns ett mångvetenskapligt forskningsområde där medverkan av forska— re från teologisk fakultet är väsentlig. Teologiska fakulteten vid Univer- sitetet i Lund framhåller att internationalisering utgör en integrerad del av religionsvetenskaplig utbildning och forskning.

Religion och invandring är ett forskningsområde som prioriterats av båda fakulteterna. Detta visar sig såväl i pågående forskningsprojekt som i annan verksamhet. 1 Uppsala finns ett institutionsövcrgripande forskarseminarium inom området som har goda kontakter med Cent- rum för multietnisk forskning.

Vid Universitetet i Uppsala är afrikanistik ett profilområde. lnom teo- logisk fakultet återfinns afrikanistiken inom religionshistoria, religions- fenomenologi och kristendomens historia. 1 olika forskningsprojekt ar- betar man också med frågor som förhållandet mellan traditionell väster- ländsk teologi och kristendomstolkningar i Afrika, Asien och Latiname- rika, och kyrkan mellan socialism och kapitalism (kyrkohistoria med ett tredje världen-perspektiv).

Vid Universitetet i Lund har fakulteten arbetat på att konsolidera och utveckla forskningsorganisationen och därvid markerat Mellanöstern som ett väsentligt religionsvetenskapligt forskningsområde.

Prop. 1992/932170 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

När det gäller kristendomens historia arbetar båda fakulteterna inom områdena patristik och medeltidsforskning. Vid Universitetet i Lund har ett centrum för nordisk patristisk forskning bildats. lnom respektive forskningsämne strävar man efter att tillvarata ekumeniska perspektiv. Det nya Europa med förändrade maktpositioner och nya strävanden från de olika kyrkorna kräver speciell historisk och teologisk kompe- tens.

Nordisk förkristen religion tilldrar sig ett ökat intresse vid båda fakul- teterna.

Religionsvetenskaplig kvinnoforskning har stark ställning i Uppsala, bl.a. genom att HSFst forskartjänst inom området har innehafts av en Uppsalaforskare, som lett ett kvinnovetenskapligt forskarseminarium. Enligt det forskningsprogram som fakulteten antagit avser den att inrät- ta en professur i religionsvetenskaplig kvinnoforskning.

Teologiska fakulteten i Lund organiserar ett tvärvetenskapligt forskar- seminarium i religionsvetenskaplig och teologisk kvinnoforskning.

Regeringens överväganden Resultatbedömning och fördjupad prövning

Det finns en bred och livlig religionsvetenskaplig forskning, som inter- nationellt sett håller god kvalitet.

Båda fakulteterna är mycket beroende av fakultetsanslagen. Den ex- ternfinansierade delen av forskningen är blygsam. Religionsvetenskaplig forskning har få möjligheter till extern finansiering.

] ett internationellt perspektiv har den politiska utvecklingen bl.a. medfört att kyrkornas ställning på flera håll stärkts. Det finns en ny- väckt religiös medvetenhet, med stundom mycket komplicerade histo- riska rötter, och på många håll har antisekulära (fundamentalistiska) förnyelserörelser växt fram. 1 Sverige håller ett mångkulturellt och mångreligiöst samhälle på att växa fram. Allt detta bidrar till att göra re- ligionsvetenskaplig forskning och forskarutbildning angelägen.

Vid västerländska universitet bedrivs av hävd etisk forskning både i humanistiska och religionsvetenskapliga sammanhang. Etiska värde- ringar och normer är ofta förankrade i religion och livsåskådning. Ut- vecklingen såväl nationellt som internationellt aktualiserar behovet av grundforskning avseende etik. Det är angeläget att de teologiska fakulte- terna även fortsättningsvis uppmärksammar etiken och dess roll inom religionsforskningen.

Slutsatser

Den religionsvetenskapliga forskningen har många och aktuella uppgif- ter i det moderna samhället inte minst när det gäller studiet av värder- ingsförskjutningar. Livsåskådnings- och etikfrågor behöver belysas. [ da- gens mångkulturella och internationella samhälle spclar religionen stor

Prop. 1992/93:170 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

PJ

roll. Här har den religionsveteiiskapliga forskningen många angelägna Prop. 1992/932l70 uppgifter. Avsnitt 8 Regeringens förslag i det följande innebär att till de teologiska fakulte- Utbildningsdep. terna anvisas sammanlagt 33 5.83 000 kronor för budgetåret 1993/94. För de därpå två följande budgetåren föreslås oförändrade resurser.

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner vad som förordats i avsnittet Slutsatser beträf- fande de teologiska fakulteterna.

Juridiska fakulteterna

Juridisk fakultet finns vid universiteten i Uppsala, Lund och Stock- holm. De juridiska fakulteterna är jämförelsevis små.

Det juridiska forskningsområdet har av tradition indelats i två huvud- inriktningar, de civilrättsliga, som behandlar enskilda individers mel- lanhavanden, och offentlig rätt, som gäller förhållandet mellan det all- männa och individerna. Numera finns det inte enbart väl etablerade specialiserade discipliner inom de båda huvudgrupperna, såsom exem- pelvis familjerätt och immaterialrätt inom civilrätten eller straffrätt, so- cialrätt och finansrätt inom den offentliga rätten. utan i ökande ut- sträckning också mellanformer mellan de traditionella huvudgrupperna såsom arbetsrätt, marknadsrätt och försäkringsrätt.

Folkrätten reglerar förhållandet mellan olika stater medan internatio- nell privaträtt tar upp frågor kring vilken privaträtt som skall gälla för den enskilde i internationella sammanhang. Även här utvecklas dock nya forskningsområden, gällande exempelvis internationella organisa- tioner och marknader. Allmän rättslära och rättshistoria gränsar till hu- maniora, medan nationalekonomi och allmän kriminologi inrymmer juridiska likaväl som samhällsvetenskapliga aspekter.

Medlen till de juridiska fakulteterna fördelas innevarande budgetår enligt följande:

Universitet Belopp

Universitetet i Uppsala ' 12 970 000 Universitetet i Lund 9 78] 000 Universitetet i Stockholm 15 507 000 Summa kr 38 258 000

Budgetåret 1990/91 erhöll fakulteterna härutöver externa medel mot- svarande ca 45 % av fakultetsanslaget.

De juridiska fakulteterna redovisar finansiering, verksamhet och ad- ministration. De anger också antalet vetenskapliga publikationer, mo- nografier, artiklar och övriga läromedel. Stockholmsfakultetcn, som är störst, redogör för flest publikationer, medan de i Uppsala och Lund ligger relativt nära varandra. Alla fakulteterna lägger ned ett omfattande arbete på att utarbeta remissyttranden i lagstiftningsärentlen.

Alla tre fakulteterna har väl utvecklade internationella kommunika- tionsnät med en omfattande utbytesvcrksamhet av gästforskare och gäst- föreläsare, arrangerande av och deltagande i internationella symposier och konferenser. En del av dessa bygger på fakulteternas samarbetsavtal av olika slag med systcrinstitutioner utomlands, såväl i öst- som i väst- världen.

Vid alla de juridiska fakulteterna pågår ett aktivt samarbete med de östeuropeiska grannländerna.

Genom närmandet till EG står det svenska rättssystemet inför sin största omställning någonsin. Konsekvenserna av detta är att behovet av svenska juridiska forskningsinsatser ökar dramatiskt. Därför tillkallades i augusti 1991 en utredning om konsekvenserna för juridisk vetenskap av ett EES-avtal och ett eventuellt framtida medlemskap i FC. Utredare var de tre dekanerna vid de juridiska fakulteterna och en ledamot i HSFR15 med juridisk kompetens. Utredningen, kallad liuropagemen- skap och rättsvetenskap, överlämnades till utbildningsministern i början av juni 1992.

I utredningen inventeras och analyseras forskningsbehovct inom skil- da juridiska områden med anledning av de krav och förutsättningar som den europeiska integrationen ställer Sverige inför.

Eftersom medlen och metoderna att förverkliga såväl EG:s övergri- pande syften som dess detaljerade beslut är juridiska, ställer ett närman- de till Europa stora krav på rättsvetenskaplig kunskapsutveckling och analys. Utredarna är eniga om att det är fel att satsa på särskilda institut för EG-forskning el.dyl. EES och liG har en genomgripande inverkan på all juridisk materia i landet, inbegripet en annorlunda syn på utnytt- jandet av juridiska lösningar i olika sammanhang, vilket med nödvän- dighet får konsekvenser för all juridisk vetenskap och utbildning.

Regeringens överväganden Resultatbedömning

Den juridiska forskningen i Sverige har stor bredd och hävdar sig i all- mänhet väl kvalitetsmässigt sett i ett internationellt perspektiv. Fakulte- terna har lyckats väl när det gäller att dra till sig externa resurser av skilda slag, som bl.a. utnyttjats för att bygga ut olika specialiseringar.

Det publiceras en rad rättsvetenskapliga arbeten, såväl i form av mO- nografter som vetenskapliga artiklar och läroböcker. De juridiska fakul- teterna deltar också aktivt i det praktiska lagstiftningsarbetet genom att vardera i genomsnitt utarbeta 25—35 svar på lagremisser årligen.

Prop. 1992/931170 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

De juridiska fakulteterna har alla omfattande internationella kontak- ter. Professorerna deltar i regel mycket aktivt inom de internationella rättsvetenskapliga organisationerna och många forskare deltar också i olika internationella projekt.

De juridiska fakulteterna har ett väl fungerande samarbete sinsemel- lan och genomtänkt planering för att utveckla den juridiska forskning- en ytterligare såväl i ett nationellt som i ett internationellt perspektiv.

Fördjupad prövning

Utredningen Europagemenskap och rättsvetenskap visar att behoven av rättsvetenskaplig forskning och kompetens ökar dramatiskt som följd av ett EES—avtal och integreringen med l-LG.

Juridiska fakulteten i Stockholm har sökt påskynda omvandlingen av utbildningsbidrag till doktorandtjänster. Fakulteten visar att studiefram- gången varit god för de heltidsfinansierade forskarstuderandena. Fakul- tetens policy är därför att visa restriktivitet vid antagningen av forskar— studerande samtidigt som allt större insatser görs för att stödja de antagna i deras arbete. I det fördjupade internationella arbete, som allt fler svenska jurister får kontakt med, kommer behovet av disputerade att bli större.

Slutsatser

EES—avtalet och framför allt ett svenskt medlemsskap i EG innebär den största omvandlingen av svensk rätt någonsin. Förändringen berör praktiskt taget varje rättsområde. Det är dock väsentligt att Sverige inte begränsar sig till att enbart anpassa sig till den existerande EG-rätten utan aktivt bidrar till rättsutvecklingen inom Europa. Det innebär att svensk rättsvetenskap också måste ägna sig åt olösta problem som diskuteras inom EG.

Resurserna för de juridiska fakulteterna bör nästa budgetår förstärkas med sammanlagt 5 miljoner kronor.

Regeringens förslag i det följande innebär att till de juridiska fakulte- terna anvisas sammanlagt 45 937 000 kronor för budgetåret l993/94. För det därpå följande budgetåret förordas en ökning med 5 miljoner kronor. För budgetåret 1995/96 förordas därutöver ingen ytterligare ändring.

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner vad som förordats i avsnittet Slutsatser beträffande de juridiska fakulteterna.

Avsnitt 8 Utbildningsdep.

R) U"? lx)

Samhällsvetenskapliga fakulteterna

Samhällsvetenskaplig fakultet finns vid universiteten i Stockholm. Upp— sala, Linköping, Lund, Göteborg och Umeå. Viss samhällsvetenskaplig forskning bedrivs vid Högskolan för lärarutbildningi Stockholm.

Till de samhällsvetenskapliga fakulteterna anvisas innevarande år sammanlagt 471 591 000 kronor.

Omkring 50 % av fakultetsområdets totala omslutning för forskning utgörs av externa medel, varav omkring 20 % är rådsanslag.

Medlen till de samhällsvetenskapliga fakulteterna fördelas enligt föl- jande.

Universitet Belopp Universitetet i Stockholm 109 383 0110 Högskolan för lärarutbildning () 423 (itll) i Stockholm Universitetet i Uppsala 77 323 000 Universitetet i Linköping 9 177 000 Universitetet i Lund 82 194 (itll) Universitetet i Göteborg 107 211 (100 Universitetet i Umeå 74 110 000 Summa kr ' 465 821 (nm

Regeringens överväganden Resultatbedönuting

Forskningen inom det samhällsvetenskapliga området är mångfacette- rad. l-littills gjorda utvärderingar visar att den samhällsvetenskapliga forskningen i huvudsak håller internationell nivå. Inom vissa områden är publiceringsgraden hög och antalet internationella kontakter många. På flera håll förekommer teman och centrumbildningar vilka skapar förutsättningar för gränsöverskridande forskningssamverkan.

Universitetet i Stockholm

Samhällsvetenskapliga fakulteten vid Universitetet i Stockholm verkar för att skapa en internationell profil med inriktning mot främst interna- tionella relationer och internationell politik.

lnom ämnen som nationalekonomi, statsvetenskap och socialt arbete är den offentliga sektorn ett självklart forskningsområde, men även inom ekonomisk historia, företagsekonomi, kriminologi, kulturgeogra- fi, pedagogik och sociologi har inriktningen mot den offentliga sektorn en central plats. Universitetet i Stockholm har tilldelats medel för en vi-

Prop. 1992/931170 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

dareutveckling av forskning om offentlig politik och förvaltning i sam- arbete med Handelshögskolan i Stockholm.

Vid fakulteten finns forskningskompetens om miljö- och naturresurs- problemen i världen vilket har bäring på samtliga fakultetsområden.

Longitudinell forskning är ett område där det finns exempel på orga- niserat samarbete med andra institutioner, främst inom medicinsk fa— kultet.

Vid Högskolan för lärarutbildning i Stockholm är viktiga områden bl.a. barn- och ungdomsforskning samt didaktisk forskning. Ett flertal forskningsområden knyter an till andra samhällssektorer, t.ex. hälsope- dagogik, idrottspedagogik och yrkespedagogik.

Universitetet i Uppsala

Några tyngdpunkter kan urskiljas inom den samhällsvetenskapliga fa- kulteten. Den ekonomiska forskningen är välutvecklad. Forskning med internationell inriktning rör utvecklingen i Östcuropa liksom EG. l)en statsvetenskapliga institutionen lägger vikt vid demokratifrågor.

Universitetet i Uppsala har skapat flera forskningsanknytanile cent- rumbildningar för en successiv utbyggnad av didaktisk forskning som binder samman de metodiska och pedagogiska delarna av lärarutbild- ningarna med de olika universitetsämnenas särart.

Kollegiet för samhällsforskning, SCASSS (The Swedish Collegium for Advanced Study in the Social Sciences"), som är ett centrum för mång- vetenskaplig samhällsforskning är förlagt till Uppsala. SCASSS etablera- des våren 1985. Verksamheten vid SCASSS utvärderades 1989 och rap- porten understryker kollegiets höga kvalitet. Den samhällsvetenskapliga fakulteten i Uppsala stödjer förslaget från de nuvarande finansiärerna att SCASSS knyts till universitetet.

Universitetet i Linköping

Vid Universitetet i Linköping bedrivs samhällsvetenskaplig forskning vid filosofisk fakultet dels i pedagogik och psykologi, dels i ekonomi. Samhällsvetenskaplig forskning finns även vid sektionen för temaorien- terad forskning, vilken redovisas i dct följande.

Ett nära samarbete finns mellan ekonomi och teknisk forskning och utbildning. Bl.a. planeras Linköping School of Management and ln— dustrial Economics. Verksamheten kommer att omfatta såväl grundläg- gande utbildning som forskning och forskarutbildning inom flera äm- nesområden.

Universitetet i Lund

Den sektoriellt finansierade forskningen har ökat kraftigt vid flera av universitetets fakulteter, däribland den samhällsvetenskapliga. Från fa- kulteten framhålls vikten av att satsa på kunskap om samhällets politis-

Prop. 1992/93:170 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

lk.)

ka, strukturella och ekonomiska förändring. Alla fakultetens prioritera- de forskningsområden har internationell anknytning.

Miljöforskning är ett annat centralt forskningsområde. En vidgad för- ståelse av miljöproblem kräver djupare analyser inte minst i ett sam- hällsperspektiv. Ett interdisciplinärt miljövetenskapligt centrum är un- der uppbyggnad vid Universitetet i Lund.

Universitetet i Göteborg

Vid Universitetet i Göteborg har samhällsvetenskaplig fakultet två hu- vudinriktningar, en ekonomisk, som täcker i huvudsak kunskapsområ- dena ekonomi och juridik och en med bred inriktning mot administra- tion och betcendevetenskaplig/social verksamhet.

En övergripande inriktning för forskning och forskarutbildning inom fakulteten tar sin utgångspunkt i de krav som kommer att ställas både i Sverige och i omvärlden från näringsliv och offentlig verksamhet. Det ökade användandet av olika media kommer att ställa nya kompetens- krav och fordra förändringsberedskap. Den etniska mångfalden i det moderna samhället är ett område som också behöver forskningsinsatser. Dessa och andra angelägna problemområden får vetenskaplig belysning dels i de traditionella disciplinerna och dels i ett antal tvärvetenskapliga centra vid universitetet.

Universitetet i Umeå

Den samhällsvetenskapliga fakulteten vid Universitetet i Umeå är den yngsta i landet men har i stort sett samma ämnesuppsättning och bredd som vid de övriga universiteten. Tyngdpunkten i fakultetens verksamhet ligger huvudsakligen på ekonomi, psykologi och sociologi. Inom dessa områden finns fler internationellt verksamma forskare. Ett centrum för EG-rätt har inrättats och i statskunskap pågår projekt med bl.a. inrikt— ning på Östeuropa. Den regionala forskningen är väl förankrad, bl.a. finns ett tvärvetenskapligt centrum (CERUM). Till fakulteten hör nu- mera den Demografiska databasen.

Fördjupad prövning

Den samhällsvetenskapliga forskningen är väsentlig för nationell och regional utveckling av näringsliv såväl som offentlig verksamhet och förvaltning.

De ökade internationella kontakterna betonar vikten av samhällsve- tenskaplig forskning med internationell inriktning. Av särskild betydel- se är områden som på olika sätt studerar det nya Europa och Baltikum. Det gäller såväl ekonomisk och politisk förändring, som internationell migration och etniska relationer.

Den tekniska utvecklingen samt miljö- och naturresursfrågorna är två områden som kommer att ha en central nationell och internationell position inom samhällsvetenskaplig forskning under överskådlig tid.

Prop. 1992/93:170 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

Bakgrunden till dessa problemområden ligger i mänsklig verksamhet och kulturpåverkan.

Forskning aktualiserar olika etiska frågor, såväl när det gäller val av ämnen och metoder som förhållningssätt till forskningsobjekt och det egna utnyttjandet av resultaten. Detta är särkilt känsligt när forsknings- objektet utgörs av människor, vars integritet det är viktigt att värna. Forskarsamhället har därför utarbetat etiska regler i enlighet med inter- nationella konventioner och ansvarar för att det över allt finns en väl fungerande granskningsorganisation. Detta spelar en viktig roll i det svenska forskningssystemet.

Utbyggnaden av SCASSS har hittills finansierats av Humanistisk- samhällsvetenskapliga forskningsrådet och Forskningsrådsnämnden, Riksbankens jubileumsfond, Statens naturvårdsverk och danska Carls— bergsfonilen. HSFst och FRN:s åtagande gentemot SCASSS löper ut vid utgången av budgetåret 1994/95.

Latinamerika-institutet är knutet till Universitetet i Stockholm och är ett svenskt centrum för dokumentation, information och forskning om Latinamerika. lnstitutets centrala uppgift är att främja studiet av samhälls- och kulturutvecklingen i de latinamerikanska länderna. En- dast en mindre del av verksamheten har kunnat bedrivas med fast an- ställd personal varför riksdagen har beslutat om en förstärkning av in- stitutets resurser (bet. 1989/901UbU25, rskr. 1989/90:328).

Slutsatser

Samhällsvetenskaplig forskning är viktig för att ge kunskaper om det moderna samhället och skapa bättre förutsättningar för mänsklig sam- verkan.

l)e stora politiska, ekonomiska och sociala förändringarna i Central- och Östeuropa har under de senaste åren accentuerat behovet av ökad forskning inom dessa områden.

Regeringen föreslår att medel anvisas till Universitetet i Uppsala för koncentrerade insatser rörande Central- och Östeuropa med inriktning på samhällsvetenskap, juridik och humaniora. Denna resurs ger även goda möjligheter till utveckling av forskarutbildningen inom detta ange- lägna område.

I enlighet med riskdagens beslut (bet. 1989/90:Ubl)25, rskr. 1989/901328). föreslår regeringen att anslaget till Latinamerika—institutet ökas med 1 658 000 miljoner kronor.

Regeringen anser att Kollegiet för samhällsforskning, SCASSS, fort- sättningsvis bör vara förlagt till Universitetet i Uppsala. Eftersom llSFR:s och FRN:s nuvarande finansiering upphör vid utgången av budgetåret 1994/95 bör motsvarande medel överföras från HSFR och FRN till Universitetet i Uppsala fr.o.m. budgetåret 1995/96. Därmed ga- ranteras kollegiets grundfinansiering. SCASSS bör inom sitt forsknings— område medverka i forskarutbildning.

Regeringen har under avsnittet Justitiedepartementets verksamhets- område redovisat förslag till förstärkningar av den kriminalvetenskapli-

Prop. 1992/%:] Avsnitt 8 Utbildningsdep.

ga forskningen. Genom överföringar förstärks såväl de samhällsveten- skapliga fakulteterna i Stockholm respektive Lund som Humanistisk- samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR). Detta ger möjlighet till såväl individinriktad som samhällsinriktad kriminalvetenskaplig forsk— ning.

Regeringens förslag i det följande innebär att till de samhällsveten— skapliga fakulteterna anvisas sammanlagt 510 559 000 kronor för budge- tåret 1993/94. För de där på två följande budgetåren föreslås oförändra- de resurser.

Ärendet till riksdagen Regeringen föreslår

att riksdagen godkänner vad som förordats i avsnittet Slutsatser beträffande de samhällsvetenskapliga fakulteterna.

Humanistisk—santhällsvetenskapliga forskningsrådet

l-lumanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådets ansvar omfattar det kulturvetenskapliga området.

llSFR anvisades för budgetåret 1992/93 sammanlagt 195 285 000 kro- nor över UtbiIdningsdepartementets huvudtitel. Därutöver anvisades 4 100 000 kronor för stöd till grundforskning av relevans för byggområ- det under anslaget till Byggforskning (1992/93 Xll J ])

Drygt 62 % av rådsmedlen går till projekt. 17,5 % används för profes- surer, forskar- och doktorandtjänste rsamt basresurser för dessa. Publi- cering, tidskrifter, översättningar och forskningsinformation står för upp emot 11 % av rådets budget, medan de internationella åtagandena, internationellt samarbete och internationella stipendier bclöper sig till drygt 4 %. Utvärderingar, symposier m.m. kostar l-lSFR en knapp pro- cent av dess budget. Den egna organisationen och förvaltningen tar un- gefär 4,5 % av medlen.

Rådet har inför budgetåret 1992/93 prövat omkring niohundra ansök- ningar. Antalet ansökningar om projektbidrag visar en ökande tendens. Forskningsmedel kan i allmänhet beviljas åt omkring hälften av de ing- ivna prt')jektförslagen. Ett icke obetydligt antal projekt av vetenskapligt intresse måste sållas bort på grund av resursbrist.

Forskningsrådet har ett ansvar för att främja och initiera forskning som är angelägen inom olika forsknings- och samhällsområden. [ den mångfald av projektförslag som inges till l-lSFR speglas såväl forsknings- läget inom olika vetenskapsområden som behovet av forskning i viktiga frågor i samhälle och kulturliv. l rådets prövning av projektmedel ingår därför alltid bedömningar av forskningsbehov.

Budgetåren 1990/91-1991/92 fördelade sig rådets projektstöd till olika områden enligt följande.

Prop. 1992/93:170 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

Humanistisk forskning 46,9 % Religionsvetenskaplig forskning 2,6 % Rättsvetenskaplig forskning 2,8 % Samhällsvetenskaplig forskning 43,2 %

Vissa områden är föremål för särskilda insatser, några tar rådet initia- tiv till, andra är uppdrag från statsmakterna. Till de områden som rådet själv tagit upp hör samarbete och integration i Europa, miljö och ut- veckling, Mellanösternforskning och modern svensk politisk historia. Programmen för arbetsmarknadsforskning och forskning om offentlig sektor har inletts på uppdrag av statsmakterna. l samarbete med NUTEK har rådet startat ett program för språkteknologi:

Rådet har sex forskartjänster inom området jämställdhetsforskning. Projekt med inriktning på jämställdhetsforskning genomförs inom olika vetenskapsområden och rådet stödjer aktivt jämställdhetsforskningen ge- nom symposier och genom att främja internationellt forskningssamar- bete.

Under den kommande planeringsperioden avser HSFR att starta ett brett upplagt program med temat Forskning om Europa. Avsikten är att programmet skall initiera forskning inom ”515st hela ansvarsområde: humaniora, religionsvetenskap, rättsvetenskap och samhällsvetenskap. Betydande resurser kommer att avsättas för programmet.

Utvärderingar är en av rådets viktigaste arbetsuppgifter. Förutom den utvärdering som sker vid kvalitetsbedömning av forskningsprojekten och som är en del av rådets arbete gör också HSFR utvärderingar av hc— Ia forskningsområden. De senaste utvärderingarna gäller nationalekono- mi, kognitiv och biologisk psykologi samt lingvistik.

HSFR avser att under de kommande åren förstärka sin uppföljning av utvärderingarna.

HSFR har ett mångsidigt internationellt arbete. Rådet är liksom övri- ga grundforskningsråd medlem i det europeiska samarbetsorganet Euro- pean Science Foundation (ESF), vilket innebär att rådet deltar i och främjar en rad fruktbärande internationella forskningsprojekt. Rådet har lagt upp ett program för att främja internationaliseringen inom svensk kulturvetenskaplig forskning. I arbetet ingår bl.a. postdoktorala stipendier för forskning utomlands. Rådet har slutit avtal med EG:s liu- ropean University Institute i Florens, vilket ger svenska doktorander i juridiska och samhällsvetenskapliga ämnen samt historia möjlighet att bedriva avhandlingsarbete i internationell miljö. llSl—R har även bilate- rala utbytesavtal med forskningsråd i ett flertal länder. Rådet deltar vi- dare i arbetet inom de nordiska forskningsrådens samt samarbetsnämn- derna för humaniora och samhällsvetenskap.

Rådets utvärderings- och publiceringsverksamhet — inte minst stödet till svenska vetenskapliga tidskrifter utgivna på engelska — är också led i internationaliseringsarbcte.

Prop. 1992/93:170 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

Fördjupad prövning

l sin fördjupade anslagsframställning har HSFR redovisat en lägesbe- skrivning och framtidsanalys. Humaniora, samhällsvetenskap, juridik och teologi, som tillsammans utgör rådets ansvarsområde, uppvisar en rik mångfald av vetenskapsområden med olika metodologi och analys- tekniker. Mellan disciplinerna finns dock ett samspel, som bl.a. avspeg— las i form av tvärvetenskapliga forskningsansatser.

HSFst viktigaste uppgift är att med inomvetenskapliga kriterier som grund pröva projektförslag och fördela forskningsmedel över olika ve- tenskapsområden till projekt initierade inom forskarsamhället.

Därutöver gör rådet särskilda insatser inom vissa områden till vilka statsmakterna specialdestinerat medel för att angelägen grundforskning skall kunna utvecklas.

Riksdagen beslöt våren 1990 att HSFR skulle disponera medel för forskning av betydelse för arbetsmarknadspolitiken. Intresset för sådan forskning visade sig redan från början vara stort och kvaliteten på an- sökningarna var, enligt rådets bedömning, mycket god. Forskningsom— rådet är komplext och omfattande. Det är väsentligt att detta forsknings— program fullföljs.

Rådct har också inlett två större disciplingrundadc program inom området forskning om offentlig sektor. Även här fordras en långsiktig- het i verksamheten för att goda resultat skall kunna uppnås.

Kriminologisk och kriminalpolitisk forskning har varit föremål för en särskild utredning (SOU 1992:80). Kriminalvetenskap är ett mångveten- skapligt forskningsområde med stor bredd och komplexitet, som omfat- tar såväl individinriktade undersökningar som studier ur ett bredare samhällsperspektiv. Kriminalvetenskaplig forskning bedrivs inom en rad discipliner, humanistiska, samhälls- och beteendevetenskapliga, ju— ridiska och medicinska. Hittillsvarande statliga insatser har huvudsakli- gen avsett tillämpad forskning, utrednings- och utvecklingsarbete. Grundforskningen har varit svagt utvecklad. Med hänsyn till allvaret i de problem som brottsligheten tillfogar samhället är det angeläget att forskningsområdet byggs upp både kvalitativt och till omfånget. Det är väsentligt att de forskningsmiljöer som finns stimuleras och att nya till- kommer. Forskningsområdet ligger huvudsakligen inom l-lSFR:s kom- petensområde. Rådet bör därför få särskilt ansvar för utveckling och uppbyggande av kriminalvetenskaplig grundforskning. l enlighet med vad som tidigare anförts under avsnittet Justitiedepartementets verksam- hetsområde bör medel föras över från anslaget till Brottsförebyggande rådet (BRÅ) till HSFR:s anslag.

Regeringen har i det föregående förordat att ansvaret för Kollegiet för samhällsforskning (SCASS) från budgetåret 1995/% skall läggas på Universitetet i Uppsala. Medel för verksamheten överförs detta budgetår från llSFst anslag till anslaget Universitetet i Uppsala.

Prop. 1992/931170 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

HSFR:s ansvarsområde innefattar religionsvetenskap och rättsveten- skap, vetenskaper som har få möjligheter till annan extern finansiering än rådsmedel. Dagens komplexa. och föränderliga samhälle med ökande internationalisering, integrationssträvanden, möten mellan kulturer ställer krav på båda dessa vetenskapsområden.

Riksdagen bemyndigade år 1987 regeringen att inrätta en gästprofes— sur i konstnärligt utvecklingsarbete. Efter Universitets- och högskole- ämbetets nedläggning har HSFR. fördelat dessa medel. HSFR, som även har ansvaret för två andra gästprofessurer, bör även i fortsättningen an- svara för fördelningen av medlen för gästprofessuren i konstnärligt ut- vecklingsarbete.

Slutsatser

Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsområdet har till uppgift att utveckla och stödja god grundforskning inom det kulturvetenskapli- ga forskningsområdet.

Den kriminalvetenskapliga grundforskningen bör utvecklas och för- stärkas. En överföring av medel från anslaget till Brottsförebyggande rå- det till anslaget till HSFR bör ge ökade möjligheter till detta. Regering- en kommer i det följande att föreslå att för budgetåret 1994/95 anslaget till HSFR förstärks med 1 500 000 kronor och för budgetåret 1995/% med 2 500 000 kronor..

Kollegiet för samhällsforskning bör ges en permanent placering vid Universitetet i Uppsala. ! arbetsuppgiftema för SCASSS bör ingå att medverka i forskarutbildning. HSFR bör fram till överföringen till uni- versitetet tillsammans med FRN fortsätta att finansiera SCASSS på sam- ma nivå som tidigare.

HSFR hör även i fortsättningen fördela de särskilda medlen till en gästprofessur i konstnärligt utvecklingsarbete.

Ärendet till riksdagen

Regeringen förslår att riksdagen godkänner vad som förordats i avsnittet Slutsat- ser beträffande llumanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrå- det.

8.12.3. Medicinska forskningsområdet

Medicinska fakulteterna

Medicinsk fakultet finns vid Karolinska institutet och vid Universiteten i Uppsala, Linköping, Lund, Göteborg och Umeå.

Medlen till de medicinska fakulteterna fördelas innevarande budgetår enligt följande:

Prop. 1992/93:170 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

Universitet Belopp

Karolinska institutet 298 570 000 Universitetet i Uppsala | 19 444 000 Universitetet i Linköping 67 990 000 Universitetet i Lund 136 060 000 Universitetet i Göteborg 139 320 000 Universitetet i Umeå 108 659 000 Summa kr 870 043 000

Härutöver erhåller fakulteterna externa medel motsvarande ca 130 % av fakultetsanslaget.

Staten ersätter, enligt avtal, sjukvårdshuvudmännen för vissa kostna- der som uppstår i samband med klinisk forskning och utbildning. Bud- getåret 1992/93 anvisades ca 1 300 000 000 kronor för detta ändamål.

Den medicinska forskningen i Sverige är till stora delar i den interna- tionella forskningsfronten. Många av landets medicinska forskare är in- ternationellt respekterade och citerade. För att bibehålla och utveckla den kvalitet och konkurrenskraft som råder inom den medicinska forskningen sker löpande utvärderingar och omprioriteringar. Flera fa- kulteter planerar att skapa s.k. ”centers of excellence", dvs. centrum- bildningar med högsta vetenskapliga kompetens inom specifika forsk- ningsområden med samarbete över forskningsområdesgränserna.

Vid Karolinska institutet ligger landets ojämförligt största medicinska fakultet. I dagsläget bedrivs kraftfull internationell frontlinjeforskning bl.a. inom områdena biokemi, molekylär- och cellbiologi, endokrinolo- gi, neurobiologi, tumörbiologi samt mikrobiologi. Patientorienterad forskning bedrives till största delen vid de två stora undervisningssjuk- husen Karolinska sjukhuset och lluddinge sjukhus. Mot bakgrund av den förändrade karaktären av biomedicinsk forskning, där traditionella ämnesgränser upplöses, där experimentell och klinisk forskning bedrivs i nära samverkan och där kraven på breddad kompetens och avancerad metodik ökar har initiativ tagits för skapandet av ett antal slagkraftiga centrum- och nätverksbildningar. Inom Karolinska institutet finns se- dan flera år erfarenheter av sådana organisationsformer i form av Cent- rum för molekylärbiologi och inom Novum vid Huddinge sjukhus med inriktning mot bioteknik, näringsforskning och strukturbiokemi.

lnom Karolinska sjukhuset pågår uppbyggnaden av ett antal nya cent— rumbildningar t.ex. inom molekylär biologi och onkologi i anslutning till Radiumhemmet, molekylärmedicin samt för forskning kring barns sjukdomar och hälsa. En annan organisationsform inom Karolinska in- stitutet utgör institutet för miljömedicin, vilket är en särskild inrättning med ett övergripande nationellt ansvar för miljömedicinen. Även inter- nationella stiftelser har valt att lokalisera centers of excellence till Sveri-

Prop. 1992/93:170 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

ge. Vid Karolinska institutet finns t.ex. ett Ludwiginstitut för avancerad cancerforskning vilket är väl integrerat med den forskning som bedrivs vid Karolinska institutet.

Som ett led i fakulteternas ökade ansvar för forskning vid enheter utan fasta forskningsresurser har Karolinska institutet inrättat ett cent- rum för vårdvetenskap, i nära samarbete med vårdhögskolan i Stock- holm med syfte att stärka forskningsanknytningen av grundutbilningen samt utveckla forskningen inom de nya ämnesområden som dessa ut- bildningar representerar.

Vid Universitetet i Uppsala bedrivs omfattande grundforskning vid de prekliniska och kliniska institutionerna. Genom koncentrationen till Biomedicinska centrum, BMC, skapas dessutom unika möjligheter till samverkan med andra fakulteter med biologisk forskning, nämligen den farmaceutiska fakulteten, delar av den matematisk-naturvetenskapliga fakulteten och vissa institutioner vid Sveriges lantbruksuniversitet. Den medicinskt genetiska forskningen vid Universitetet i Uppsala syftar bl.a. till att lokalisera och identifiera viktiga sjukdomsframkallande arvsan- lag. Utvecklingen har lett till att Uppsala intar en framträdande position i Sverige inom det genetiska området. I Uppsala finns också framståen- de transplantationsforskning med flera projekt i den internationella forskningsfronten. Forskningen utförs delvis inom ramen för ett EG- projekt. Verksamheten vid universitetets HUF-centrum (Positron emis- sion tomography) startade i oktober 1991. Tillkomsten av detta centrum med dess helkroppskamera, den första och enda i landet, har givit förut- sättningar för humanstudicr ino-m hjärt— och lungsjukdomar samt olika typer av cancersjukdomar. Även vid Universitetet i Uppsala finns ett Ludwiginstitut för avancerad cancerforskning.

Utbildnings- och forskningso-rganisationen vid llälsouniversitetet i Linköping är relativt liten jämfört med landets övriga medicinska fakul- teter, men utvecklas starkt. Förutom att etablerade forskningsområden förstärkts har en kraftig nysatsning skett inom flera områden. llälsouni- versitetet har vidare mycket gynnsamma möjligheter att verka över åm— nesgränserna och därigenom bidra till förnyelse. lin uppbyggnad av forskningsområdet medicinsk genetik har under en följd av år stått högst på hälsouniversitetcts prioriteringslista.

lnom forskningen vid medicinska fakulteten i Lund kan särskiljas ett antal profilområden vilka genom omfattande satsningar och sin natio- nella position fått en särskild betydelse och styrka. Särskilt bör neuro- biologi omnämnas, vilket är det forskningsområde som i dag erhåller starkast stöd. Vidare finns en internationellt stark forskning inom områ- det rörelseorganen och deras sjukdomar. Under flera år har fakulteten byggt upp ett starkt centrum för samhällsmedicinsk forskning i Malmö. Forskningen kring proteiner i koagulationsprocessen samt proteinspjäl- kande enzymer och deras hämmare har en internationellt framträdande roll. I syfte att stärka den grundvetenskapliga forskningen samt bättre integrera den med den kliniska, finns långt framskridna planer på ett biomedicinskt centrum inom lasarettsområdet.

Prop. 1992/93:170 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

Forskningen vid medicinska fakulteten vid Universitetet i Göteborg har ett antal internationellt konkurrenskraftiga profilområden, där forskningen om cell- och vävnadsytor samt forskningen om ålderfeno- men speciellt bör framhållas. Vaccinforskningen intar en internationellt framstående position. Vidare bedrivs omfattande forskning kring åder- förkalkning. lljärt—kärlområdet är ett av de viktigaste fälten för den epi- demiologiska forskningen inom fakulteten och svarar totalt för en tred— jedel av fakultetens disputationer. Vid Universitetet i Göteborg görs be- tydande insatser inom forskning inom endokrinologi och metabolism. De neurovetenskapliga disciplinerna är internationellt slagkraftiga och kännetecknas av ett etablerat samarbete mellan grundforskning och kli- nisk forskning. Forskningen kring rygg och rörelseorganen, har givit Göteborg en internationellt ledande ställning inom området.

Vid Universitetet i Umeå finns flera profilområden med forskning som både nationellt och internationellt håller hög klass. Av dessa bör speciellt molekylärbiologi och bioteknik nämnas vilka båda har en stor utvecklingspotential samt är av stor medicinsk betydelse. Universitetet i Umeå avser att inrätta ett Centrum för molekylär patogenes. Såväl Umeå kommun som Västerbottens läns landsting medverkar i projektet. Vidare bör universitetets satsning på forskning kring nervsystemet och folkhälsovetenskaplig forskning framhållas.

Centrum för idrottsforskning

Centrum för idrottsforskning är gemensamt för Universitetet i Stock- holm, Karolinska institutet och Högskolan för lärarutbildning i Stock- holm. l.)et leds av en styrelse. utsedd av regeringen, bestående av ordfö- rande och åtta ledamöter.

Centrums uppgifter är framför allt: —att bedriva forskning inom idrottens område samt verka för samord- ning av denna forskning

—att bedriva fristående kurser med syfte att föra ut aktuella forsk— ningsresultat, varvid nationella som regionala utbildningsbehov skall beaktas,

-att sprida information och upplysningar om idrottsforskning. Sveriges riksidrottsförbund har uttryckt idrottsrörelsens finskan om en nationell samordning av idrottsforskningen. Centrum för idrotts- forskning har enligt riksidrottsförbundet med nuvarande organisations- form inte fått möjlighet att tillräckligt utveckla sin verksamhet.

Regeringens överväganden RcsuItalbcdömning

Den medicinska forskningen i Sverige är av mycket god internationell kvalitet. Bibliometriska studier och olika utvärderingar visar att många svenska forskare och forskargrupper tillhör den internationella eliten. Under perioden 1987-1991 producerade forskare vid de svenska med

Prop. 1992/93:170 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

cinska fakulteterna inte mindre än 30 000 publikationer. De svenska medicinska forskarna är dessutom framgångsrika när det gäller att få ve— tenskapliga rön publicerade i de ledande internationella tidskrifterna.

Flera fakulteter använder former för resursfördelning som liknar forskningsrådens vilket gynnar de i ett internationellt perspektiv ledan- de forskarna. På ett nationellt plan har de medicinska fakulteterna nyli- gen genomfört en jämförande analys av publiceringmönstret inom den medicinska forskningen i Sverige. Analysen redovisar jämförelser mel— lan fakulteter och discipliner och ger bl.a. en bild av den internationel- la konkurrenskraften. Vad gäller parametrar för att fastställa forsknings- kvalitet ses förmågan att erhålla medel från forskningsråd som ett vik— tigt kvalitetsmått.

Fördjupad prövning

Den samlade redovisningen för de medicinska fakulteterna som bygger på bibliometriska studier av olika forskningsområden visar bland annat att medicinska fakulteten i Umeå har en särställning inom mikrobiolo- gisk forskning, att de medicinska fakulteterna i Stockholm och Uppsala dominerar inom området immunologi och medicinska fakulteterna i Lund, Stockholm och Göteborg inom endokrinologi. Forskningen om nervsystemet är väl representerad i Stockholm, Lund och Göteborg. Inom ramen för Hälsouniversitetet i Linköping drivs en starkt etablerad grundläggande mikrobiologisk och cellbiologisk forskning. De fördjupa- de anslagsframställningarna visar att det pågår ett omfattande samarbete mellan flera av de medicinska fakulteterna och både nationella och in— ternationella företag. Speciellt kan nämnas forskning kring tillväxthor- mon samt grunder för nya läkemedel mot infektioner och inflammatio- ner. Vidare visar de fördjupade anslagsframställningarna på ett gott sam— arbete mellan de medicinska fakulteterna och sjukvårdshuvudmännen, samtidigt som nödvändigheten av att noggrant följa utvecklingen av om- struktureringarna av hälso- och sjukvården inom landstings- och pri- märkommunerna påpekas.

Samarbete med sjukvårdshuvud rnän nen

År 1989 slöts ett samarbetsavtal mellan staten och sjukvårdshuvudmän- nen (SOU 1989129). Avtalet reglerar bl.a. systemet för driftersättningar till sjukvårdshuvudmannen samt antalet timmar som skall avsättas för forskning.

De fördjupade anslagsframställningarna visar att de medicinska fakul- teterna anser att samarbetsavtalets konstruktion är bra, bl.a. genom att det har bidragit till klara förbättringar när det gäller att utnyttja de sam— lade resurserna för klinisk utbildning och forskning. Vad gäller former- na för tilldelning av forskarmånader, har flertalet landsting tillsammans med de medicinska fakulteterna skapat rådsliknande fördelningssystem som prövar de olika forskarnas kompetens och forskningsprogram. Det

Prop. 1992/932170 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

råder enighet om att avtalet är av stor betydelse för klinisk forskning och utbildningi landet.

Slutsatser

Stora delar av svensk medicinsk forskning ligger i den internationella frontlinjen. Den medicinska forskningen har potential att även fortsätt— ningsvis tillhöra den internationella eliten och genom tillkomsten av olika typer av forskningscentra, kommer möjligheterna därtill att öka. Genom samarbete med sjukvårdshuvudmän och över både fakultets- gränser och institutionsgränser kommer den medicinska forskningen att ha stora utvecklingsmöjligheter. Omprioriteringar och kontinuerlig uppföljning av verksamheten är hela tiden nödvändig, en strävan mot allt högre kvalitet bör utgöra basen för detta. Regeringens mening är att detta bör ske inom de medicinska fakulteternas befintliga resursramar. Regeringen vill understryka det angelägna i att effekterna av den pågå- ende omstruktureringen av hälso- och sjukvården på den kliniska forsk- ningen följs upp

Universitetet i Umeå avser att bygga upp ett Centrum för molekylär patogenes, med s.k. programmerad celldöd som grund för verksamhe- ten. Forskningen kommer att öka förståelsen av uppkomst och förlopp av en rad sjukdomar som t.ex. cancer, infektioner samt andra nervdege- nerativa och autoimmuna sjukdomar.

Programområdet är starkt förankrat i ledande grundforskning samti- digt som flera kliniska kopplingar kan göras. Därmed har programmet även betydelse för utvecklingen av klinisk forskning. Regeringen föror- dar att sammanlagt 6 miljoner kronor anvisas för en uppbyggnad av ett Centrum för molekylär patogenes. Av beloppet bör 3 miljoner kronor beräknas för den medicinska fakulteten. I detta sammanhang vill reger- ingen också hänvisa till den särskilda satsning på långsiktigt och konti- nuerligt forskningssamarbete med utländska elituniversitet som beskrivs under avsnittet Internationellt forskningssamarbete.

För att bedriva effektiv och ändamålsenlig idrottsforskning i Sverige är det angeläget att en lämplig organisation utformas. En omstrukturer- ing av Centrum för idrottsforskning bör göras.

Centrum för idrottsforskning bör få ett nationellt samordningsansvar för forskningen inom idrottsområdet samt initiera och stödja forskning inom idrottens område.

Karolinska institutet övertar huvudmannaskapet för Centrum, i nära samarbete med Idrottshögskolan. Dessa två högskolor bör ha gemen- samt ansvar för driften av Centrum för idrottsforskning.

Centrum för idrottsforskning bör ledas av en styrelse med represen- tanter för universiteten, Karolinska institutet, Ilögskolan för lärarutbild- ning i Stockholm, Idrottshögskolan och Riksidrottsförbundet. Ordfö- randen i styrelsen utses av regeringen. F.tt vetenskapligt råd knyts till styrelsen för Centrum för idrottsforskning. Regeringen kommer i annat sammanhang att besluta om föreskrifter för verksamheten.

Prop. 1992/93:170 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

I—"ör Centrums verksamhet bör för budgetåret 1993/94 föreslås en för- stärkning med 2,5 miljoner kronor.

Regeringens förslag i det följande innebär att till de medicinska fakul- teterna anvisas sammanlagt 920 206 000 kronor för budgetåret 1993/94. För det därpå följande budgetåret förordas en ökning med 2 500 000 kronor avseende Centrum för idrottsforskning. För budgetåret 1995/96 förordas därutöver ingen ytterligare ändring.

Ärendet till riksdagen Regeringen föreslår

att riksdagen godkänner vad som förordats i avsnittet Slutsatser beträffande de medicinska fakulteterna.

Odontologiska fakulteterna

Odontologisk fakultet finns vid universiteten i Göteborg, Umeå, Lund samt vid Karolinska institutet.

Medlen till de odontologiska fakulteterna fördelas innevarande budge— tår enligt följande:

Universitet Belopp

Universitetet i Lund 22 498 000 Universitetet i Göteborg 17 778 000 Universitetet i Umeå 21 999 000 Karolinska institutet 28 946 000 Summa kr 91 221 000

llärutöver erhåller fakulteterna externa medel motsvarande ca 30 % av fakultetsanslaget.

Den odontologiska forskningen i Sverige har framför allt under det senaste decenniet genomgått en väsentlig förändring i det att steget mel— lan grundforskning och klinisk forskning och dess tillämpning minskat avsevärt. Vid de odontologiska "fakulteterna bedrivs i huvudsak forsk- ning och utbildning angående sjukdomar och avvikelser i munhålan och angränsandc vävnader, deras etiologi, patogenes, prevention, be- handling och epidemiologi. Dessutom bedrivs en omfattande forskning kring dentala material. Många av ämnena är av experimentell karaktär och ställer således speciella krav. Den svenska kliniska odontologin har inom flera områden varit internationellt vägledande.

Inom odontologisk forskning vid Karolinska institutet har man lagt tyngdpunkten på biomedicin och dentala material, infektionssjukdo- mar, klinisk mikrobiologi samt immunologi och innehar en särställ- ning inom dessa områden. Fakulteten har ett mycket brett samarbete

Prop. 1992/93:170 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

med Huddinge sjukhus vilket är Sveriges största forskningscentrum för infektionssjukdomar.

Vid odontologiska fakulteten vid Universitetet i Lund har etablerats en forskningsprofil som bygger på omfattande nationella och internatio- nella kontaktnät bl.a. kring karies, kariesrelatcrade mikroorganismers epidemiologi, tandlossningssjukdomarna, immunologi, användbarheten av nya material, som ersättning för amalgam och som implantat saint utveckling av diagnostiska metoder för tidig upptäckt av maligna för- ändringar och andra sjukdomar i käkar och ansiktsskelett.

För att den kliniska forskningen vid odontologiska fakulteten i Göte- borg även i framtiden skall kunna vara internationellt slagkraftig har vissa basala forskningsinriktningar prioriterats starkt som t.ex. cytogene- tik, mikrobiell adhesionsforskning samt oral biokemi, vilka har en stor betydelse för utvecklingen av den odontologiska forskningen.

Forskningsorganisationen vid odontologiska fakulteten vid Universite- tet i Umeå har varit föremål för fortlöpande utvärdering genom åren. Under den senaste femårsperioden har skapats en enhet för studier av benets biologi, speciellt då för studier av de inflammationsintlucerade benförändringarnas patogenes. I Umeå finns en för landet unik kompe- tens inom detta område. Genom framsynt planering disponerar fakulte- ten idag över ändamålsenliga forskningslaboratorier i anslutning till den kliniska verksamheten, samt planerar för att knyta de prekliniska verk- samheterna närmare forskningen inom de kliniska ämnena.

Efter bemyndigande av regeringen den 25 oktober 1990 tillkallades en särskild utredare med uppdrag att förhandla om systemet för ersättning till tandvårdshuvudmännen för vissa kostnader i samband med odonto- logisk utbildning och forskning m.m. Genom beslut den ll juni 1992 utfärdade regeringen tilläggsdirektiv till utredningen. F.nligt dessa direk- tiv skulle förhandlingsarbetet bl.a. begränsas till att avse Göteborgs kommun och Västerbottens läns landstingskommun

Utredarens förslag med avseende på vissa förändringar i tjänsteorgani- sationen, som lades fram under våren 1992, har remissbehandlats. För- slaget tillstyrktes i huvudsak. Resmissvaren finns tillgängliga på Utbild- ningsdepartementet. Utredaren har nyligen lagt fram förslag till avtal. Förslaget bereds nu inom regeringskansliet.

Regeringens överväganden Resultatbedömning och fördjupad prövning

Den kliniska odontologiska forskningen har förändrats väsentligt sedan 1980-talets början. Fakulteterna har bl.a. skapat sig vissa profilområden vilket medfört en ökad publicering av artiklar.

De fördjupade anslagsframställningarna visar att speciell vikt kommer att läggas vid samverkan mellan preklinisk och klinisk verksamhet inom den odontologiska forskningen. Samhällets ökade krav på att de material som används inom sjukvården håller hög kvalitet påverkar i hög grad den odontologiska forskningen, vilket bl.a. lett till att flera fa-

Prop. 1992/93:170 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

kulteter prioriterar forskningen kring dentala material. Den nya biolo- giska grundsyn som forskningen utvecklat ställer krav på en förändrad forskningsstrategi och forskningsorganisation.

Slutsatser

Odontologisk forskning är angelägen för den samlade kunskapen om människornas hälsa och sjukdomar. Det är bl.a. viktigt att få kunskaps- underlag för de orala problem som uppstår genom att befolkningens ål— dersstruktur förändras.

Regeringens förslag i det följande innebär att till de odontologiska fa- kulteterna anvisas sammanlagt 96 381 000 kronor för budgetåret 1993/94. För de där på två följande budgetåren föreslås oförändrade re- surser.

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner vad som förordats i avsnittet Slutsatser beträffande de odontologiska fakulteterna.

Farmaceutiska fakulteter:

Farmaceutisk fakultet finns vid Universitetet i Uppsala.

För farmaceutisk forskning anvisas budgetåret |992/93 sammanlagt 32 606 000 kronor. Härutöver erhåller fakulteten externa medel motsva- rande ca 35 % av fakultetsanslag-et.

Mellan den medicinska fakulteten i Uppsala och den farmaceutiska fakulteten pågår för närvarande samverkan i ett stort antal forsknings- projekt och då framför allt med olika kliniska institutioner vid Akade— miska sjukhuset i Uppsala.

Det har härigenom framkommit ett antal profilområden för forsk- ningen vid den farmaceutiska fakulteten, områden inom vilka en inter- nationellt uppmärksammad forskning bedrivs och där det mångdiscipli- nära forskningssamarbetet har spelat en betydelsefull roll. Bland dessa finns tre tydliga profilområden: design av farmaka, läkemedelstillförsel samt läkemedels upptag och disposition i den levande organismen och betydelsen därav för läkemedelsterapin och miljöforskningen.

Av de samlade externa medlen svarar forskningsråd för i genomsnitt 30 %. Forskningen inom exempelvis biofarmaci, galenisk farmaci, läke- medelsformulering. farmakognosi och socialfarmaci har läkemedelsin- dustrin och Apoteksbolaget som främsta finansieringskällor. Regeringens överväganden

Resultatbcdönming och fördjupad prövning

Inom den farmaceutiska fakulteten har 854 artiklar publicerats under perioden I986-1990 inom det kemiska området. Inom det bioveten-

Prop. 1992/9311 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

skapliga området har 455 artiklar publicerats samt 248 artiklar inom området farmaci. Det internationella samarbetet är väl utvecklat.

Svensk farmaceutisk forskning och utbildning har en internationellt framskjuten ställning. l samarbetet mellan läkemedelsindustrin, sjuk- vården och den farmaceutiska forskningen finns en kreativ växelverkan mellan utveckling och grundforskning. lnom läkemedelsområdet finns ett fåtal större företag eller offentliga verksamheter med utpräglad be- ställarkompetens och relativt hög andel forskarutbildad personal, som i samarbete med forskare inom det farmaceutiska området satsar på egen forskning och eget utvecklingsarbete.

Slutsatser

Svensk farmaceutisk forskning håller en mycket god kvalitet. Den far- maceutiska forskningen har potential att även fortsättningsvis hålla in- ternationellt högsta standard. Ett fortsatt samarbete med läkemedelsin- dustrin ger den farmaceutiska forskningen goda utvecklingsmöjlighetcr. Likaså är samarbetet över fakultets- och institutionsgränserna betydan- de. Den farmaceutiska fakulteten i Uppsala prioriterar ett antal viktiga områden. Så långt möjligt bör av fakulteten prioriterade områden tillgo- doses genom omfördelningar inom fakultctanslaget.

Regeringens förslag i det följande innebär att till den farmaceutiska fakulteten anvisas sammanlagt 35 172 000 kronor för budgetåret 1993/94. För de där på två följande budgetåren föreslås oförändrade re- surser.

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner vad som förordats i avsnittet Slutsatser beträffande den farmaceutiska fakulteten.

Medicinska forskningsrådet

För Medicinska forskningsrådet anvisas budgetåret 1992/93 sammanlagt 3409 miljoner kronor.

Förutom att stödja inomvetenskapligt motiverad forskning av grund— läggande och långsiktig karaktär har Medicinska forskningsrådet till uppgift att ta initiativ till att stärka forskning inom medicinska områ- den som har särskild betydelse för samhället samt att stärka internatio— nellt forskningssamarbete och informera om forskningens resultat.

Rådet arbetar över hela det medicinska forskningsfältet inklusive de farmaceutiska, odontologiska och veterinärmedicinska områdena.

Drygt hälften av medlen används till projektbidrag, ungefär en femte- del till olika forskartjänster och en tiondel till olika initiativområden. Dessutom används resurserna till finansiering av forskningsapparatur och till stipendier av olika slag samt symposier, konferenser m.m. Stöd till internationellt samarbete är en relativt stor post i rådets budget. För-

Prop. 1992/931170 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

delningen av rådets resurser på de olika ändamålen är inte konstant, utan omprioriteringar sker ständigt.

Rådets projektstöd till olika områden fördelades budgetåret 1991/()?. enligt följande: Bidrag till forskningsprojekt 54,o% Forskartjänster l9,3% Forskning inom initiativområden 10,9% Bidrag till forskningsapparatur 29% Internationell forskningsverksamhet 7,6% Information 0,4% Kanslikostnader 1,6% Övrigt 2,7%

Regeringens överväganden Resultatbedömning och fördjupad prövning

MFR:s forskningsstöd finansierar till största delen forskningsprojekt och forskartjänster. Stora ämnesområden när det gäller rådets projektstöd är nervsystemet och dess sjukdomar, mikrobiologi, cellbiologi, forskning om hjärtat och kärlsystemen samt molekylärbiologi.

I förhållande till befolkningen, intar Sverige en internationellt ledan- de ställning inom området biomedicin och ligger på tredje plats inom området klinisk medicin när det gäller publiceringsaktivitet.

MFR påbörjade år 199] en ny aktivitet i form av s.k. ämneskonfercn- ser. Avsikten med dessa är att identifiera starka forskningsområden samt problemområden inom MFR:s verksamhet, att ta fram instrument för att konsolidera och vidareutveckla rådets tyngdpunktsområden samt att lägga fram förslag till åtgärder inom problemområden. Hittills har fyra konferenser avhållits och behandlat neurovetenskap, fysiologi och far- makologi, patologi och bioteknik.

Konferenserna har visat att svensk forskning inom dessa områden är av god kvalitet och omfattning. Gemensamt för dessa områden är att samarbetet mellan de prekliniska och kliniska disciplinerna måste un- derlättas och vidgas

Gen-etik

Forskning där människor och djur utgör en del av studieområdet inne- håller alltid en etisk dimension. Vid all forskning av denna typ träder forskaren in i ett ansvarsförhållandc till de undersökta. Vetenskapssam- hället har också av tradition varit medvetet om etiska överväganden. För att garantera att forskning bedrivs på ett etiskt tillfredsställande sätt behövs både en etisk granskningsorganisation och tydligt formulerade regler för området.

lnom medicinsk forskning har byggts upp ett system för etisk gransk- ning av forskningsprojekt. l)enna granskningsverksamhet sker i spe- ciellt tillsatta forskningsetiska kommittéer, som är direkt eller indirekt

Prop. 1992/931 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

knutna till de medicinska fakulteterna och har en sammansättning av fackmän och lekmän. Etisk granskning av forskningsprojekt krävs idag av alla medicinska fakulteter, sjukvårdshuvudmännen, Medicinska forskningsrådet och andra anslagsgivare samt av vetenskapliga tidskrif- ter.

I och med introduktionen av molekylärbiologiska tekniker i den bio— medicinska och biologiska forskningcn i mitten på 1970-talet skapades experimentella möjligheter att studera de centrala livsprocesserna hos växter och djur på ett sätt som dittills varit helt otänkbart. Vidare skapa- des förutsättningar för helt nya industriella tillämpningar av biotekno- logiska metoder i kommersiell skala. Den snabba utvecklingen som sc- dan ägt rum inom biotekniken och konsekvenserna av denna i ett bre- dare perspektiv har aktualiserats ytterligare efter starten av det s.k. HUGG—projektet (Human Genome Organisation), vilket syftar till en kartläggning av människans arvsmassa. Detta genomprojekt förutses kunna lämna mycket stora bidrag till den medicinska vetenskapen och förväntas hjälpa oss förstå och eventuellt också behandla monogenetiska liksom många multifaktoriella sjukdomar vid vilka genetisk predisposi- tion spelar en stor roll.

Samtidigt med denna forsknings- och industriutveckling startade en debatt kring de etiska, sociala och juridiska konsekvenser som ett okon— trollerat utnyttjande av denna nya kunskap skuller kunna få. Dessa dis- kussioner accentuerades ytterligare av HUGG-projektet. Många av de frågor som kan ställas med anledning av detta projekt är inte nya utan har rests mot bakgrund av den ”traditionella" genetiska forskningen se- dan lång tid tillbaka. Däremot kan problemen i samband med dagens forskning förväntas öka både till storlek och mångfald när antalet iden- tifierade gener ökar och olika diagnostiska tester utvecklas och börjar användas. I detta sammanhang är det viktigt att främst belysa tre aspek- ter på bioetiken: '

Den biologiska mångfalden och dennas betydelse. Utvecklingen inom fosterdiagnostiken och HUGG-projektet. Etiska, sociala och juridiska konsekvenser av de ökade kunskaper- na kring människan och andra organismers genom. Det är viktigt att ha en god kunskapsberedskap för att kunna klarläg- ga utvecklingslinjerna inom bioetiken så att de möjligheter den nya forskningen innebär kan utnyttjas med beaktande av etiska, sociala och juridiska aspekter. Gen—etiken berör verksamheter inom ett flertal om— råden som jordbruk, miljö. medicin, samhällsvetenskap, industri, juri- dik och U-landsstöd.

Regeringen avser att noga följa de frågor som är förknippade med kunskapsutvecklingen inom området och härvid särskilt bevaka de etis- ka aspekterna.

Slutsatser

MFR:s insatser är avgörande för att forskningen inom området skall hålla en hög internationell nivå.

Prop. 1992/93: l 70 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

MFR har prioriterat ett antal angelägna forskningsområden, däribland forskning inom områdena proteinkemi och glykobiologi. Detta är om- råden som är centrala för att bioteknologiska industriprodukter, främst nya typer av vacciner och läkemedel skall kunna utvecklas.

Ett annat angeläget område MFR prioriterat för framtiden är folkhäl- soforskning. Speciellt bör molekylärbiologisk epidemiologi omnämnas, vilken kommer att få allt större betydelse för förståelsen av sjukdomsut- bredning och sjukdomsuppkomst. Tillämpad forskning med inriktning på faktisk folkhälsoverksamhet finansieras i första hand via Socialveten- skapliga forskningsrådet och Folkhälsoinstitutet.

MFR prioriterar också kartläggningen av människans och andra orga- nismers arvsmassa, "genom", för att man skall kunna tillvarata kun- skap av betydelse för diagnostik och behandling av sjukdomar, och ut- veckla läkemedel och andra industriprodukter,

Regeringen utgår från att MFR. på bästa sätt tillgodoser dessa områden inom ramen för de resurser rådet disponerar.

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner vad regeringen i slutsatser förordat beträffande Medicinska forskningsrådet.

8.12.4. Naturvetenskapliga forskningsområdet

Matematisk—naturvetenskapliga fakulteterna

Matematisk-naturvetenskaplig fakultet finns vid universiteten i Stock- holm, Uppsala, Lund, Göteborg och Umeå. l—"ör naturvetenskaplig forskning anvisas innevarande år sammanlagt 921 034 000 kronor. För budgetåret 1990/91 erhöll fakulteterna dessutom externa anslag motsva- rande ca 85 % av fakultetsanslag-en. (Källa: SCB l99l)

De största fakulteterna finns i Uppsala och Stockholm. I storleksord- ning följer sedan fakulteterna i Lund, Umeå och Göteborg.

Prop. 1992/931170 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

Universitet m.m. Belopp Universitetet i Stockholm 251 632 000 Universitetet i Uppsala 252 088 000 Universitetet i Lund 172 009 000 Universitetet i Göteborg 107 670 000 Universitetet i Umeå 126 393 000 Internationella meteorologiska institutet i Stockholm 1 583 000 Botaniska trädgården i Göteborg 4 487 000 Till regeringens disposition 4 512 000 Summa 921 034 000

Vid de matematisk—naturvetenskapliga fakulteterna bedrivs forskning och utbildning inom de övergripande områdena matematik, fysik, ke- mi, biologi samt geovetenskapliga ämnen. Inom dessa områden finns en mycket stor mängd skilda vetenskapliga discipliner. Flertalet av ämnena har experimentell natur, vilket ställer speciella krav på resurser i form av lokaler och utrustning. Laboratorier och apparatur kräver kontinu- erlig förnyelse för att forskningen skall kunna upprätthållas på en inter— nationellt konkurrenskraftig nivå.

Den svenska naturvetenskapliga forskningen är av hög internationell klass och karaktäriseras av god internationell förankring. Publicerings- frekvensen i internationella, ansedda tidskrifter är mycket hög inom fle- ra ämnesområden.

Universitetet i Stockholm prioriterar två övergripande aspekter som båda har betydelse för den naturvetenskapliga forskningen nämligen in- ternationalisering och miljöfrågor. 1 studiet av Östersjön tydliggörs bety- delsen av dessa frågor. 1 Stockholm finns Stockholms marina centrum som en del av fakultetens profil. Vidare prioriteras flera sektionsövcr— skridande forskningsområden, astrofysik, fundamental växelverkan. ma- terialvetenskap, molekylära livsegenskaper och naturresurs- och miljö— forskning.

Uppsalafakulteten är landets största och inkluderar även teknisk forskning. Fakultetens beteckning kommer att ändras till teknisk- naturvetenskaplig fakultet. Tyngdpunkten finns inom den experimen- tella delen och selektiva satsningar på internationellt starka områden ef- tersträvas. Biomedicinskt centrum erbjuder en forskningsintensiv miljö. Här finns biologer och kemister i samverkan med forskare både från andra fakulteter och från Sveriges lantbruksuniversitet. Vid fakulteten finns också den nationella forskningsanläggningen The Svcdberglabora- toriet som bedriver acceleratorbaserad forskning.

Vid fakulteten i Lund finns en tyngdpunkt inom fysik—kemi. Här finns t.ex. den nationella forskningsanläggningen MAX—laboratoriet, där

Prop. 1992/93:170 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

synkrotronljusforskning bedrivs. Tillkomsten av fysiska institutionens lasercentrum öppnar också nya möjligheter för forskare inom kemi— fysik. Några av fakultetens områden är särskilt framträdande: astrono- mi, fysik—teoretisk fysik, synkrotronljusforskning, matematik och data- logi, kemi, våxtbiologi och ekologi, molekylärbiologi och vissa geove- tenskaper.

Den matematisk—naturvetenskapliga fakulteten i Göteborg har flera institutioner gemensamma med Chalmers tekniska högskola. Detta ger positiva synergieffekter. Universitetets prioriterade forskningsprofiler finns till stor del inom naturvetenskaperna, nämligen biomedicin och bioteknik där man eftersträvar kraftfulla satsningar. Andra forsknings— profiler är den marina forskningen med Göteborgs marina centrum och miljöforskning där fakulteten har en med Chalmers gemensam miljöve— tenskaplig sektion.

Vid Universitetet i Umeå är biologiforskningen den volymmässigt största vid matematisk-naturvetenskapliga fakulteten. Här finns några av landets ledande institutioner. Viktiga områden är molekylärbiologi, mikrobiologi, och botanik. Umeå marina centrum och Centrum för miljövetenskaplig forskning utgör andra delar av Umeåproftlen. Kemi- institutionen är universitetets största institution. En stor del av kemi- forskningen rör biologiskt relevanta frågeställningar.

Regeringens överväganden Resultatbedömning

Svensk naturvetenskaplig forskning är av god kvalitet, och befinner sig i många fall inom den världsledande eliten. Vid samtliga fakulteter har delar av forskningen blivit föremål för NFst internationella utvärde- ringar och har mestadels erhällit mycket goda omdömen. Ett brett spektrum av forskningsområden lyfts fram som mycket framgångsrika och angelägna, samtidigt som det linns vissa strukturella förbättringar att eftersträva.

En vilja till ökad forskning om miljöfrågor och forskning inom områ— det cell— och molekylärbiologi förenar universiteten. På flera håll beto- nas vikten av tvärvetenskapliga satsningar, då framtidens komplexa sam- hälle kommer att kräva ämnesöverskridande forskning. Den mest liv- fulla forskningen återfinns ofta just i gränsområdet mellan olika ämnen. litt exempel är biologisk, kemisk och medicinsk forskning som alltmer berör samma områden samt stödjer och kompletterar varandra. Även i grånsskiktet kemi—fysik finns ett. växande forskningsområde.

Fördjupad prövning

lnom den matematisk—naturvet-enskapliga fakulteten i Uppsala har en utvärdering gjorts av fakultetens hela verksamhet. Internationella topp— forskare engagerades i utvärderingen och lämnade värdefulla synpunk-

Prop. 1992/93:170 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

ter på starka och svaga sidor. 1 positiva ordalag nämndes framförallt ast- ronomi, jonfysik, strukturbiologi och bioorganisk kemi.

Denna typ av utvärderingar är, enligt regeringens mening, ett värde- fullt instrument för fakulteterna. Resultaten ger riktlinjer för fakulte— tens planeringsarbete och torde vara särskilt värdefulla inför de konti- nuerliga omprioriteringar som bör eftersträvas.

En god förmåga att erhålla rådsmedel betraktas allmänt som kvalitets- kriterium. En jämförelse i detta avseende mellan de matematisk- naturvetcnskapliga fakulteterna visar att fakulteten i Lund har den hög- sta andelen rådsmedel i förhållande till fakultetsmedel (41 %.). Variatio- nerna mellan olika ämnen inom fakulteterna är dock mycket stora.

De rekommendationer som gjordes i Naturvetenskapliga forskningsrå- dets utvärdering av den samlade svenska fysikforskningen bör utgöra ut- gångspunkt för ett långsiktigt förändringsarbete angående fysikforsk- ningens inriktning och struktur. Det är viktigt att en god samordning och planering av området åstadkoms liksom en rimlig arbetsfördelning mellan universitet och högskolor. Detta motiveras bl.a. av rent veten- skapliga skäl men även av fysikens behov av mycket avancerad och dyr- bar utrustning. Det är likaså viktigt om de stora investeringar som nu görs på fysikområdet, bl.a. i Fysikcentrum i Stockholm, skall utnyttjas optimalt. Alla berörda instanser från rådsnivå till enskilda fakulteter bör engageras i den långsiktiga processen. Det är likaså viktigt att inter- nationell expertis deltager. Regeringen äterkomtner i annat samman- hang till det fortsatta arbetet med detta. Regeringen avser att behandla denna fråga i den uppföljande propositionen om forskning är 1994.

Biologisk forskning

Regeringen linner det av största vikt att fakulteterna genomför omfat- tande satsningar på den grundläggande, forskarstyrda allmänna biolo- gin. Grundvetenskaplig forskning inom områden som botanik. zoologi och ekologi med aktuella inriktningar som biologisk mångfald, för att endast ge några exempel, har ett stort inomvetenskapligt värde. Den ger oss kunskap både om vår omvärld och om oss själva som biologiska va- relser. Den grundläggande biologin är också basen för den medicinska forskningen. Utan förståelse för de fundamentala lagar som styr celler och organismer kan inte sjukdomsframkallande störningar botas.

Grundläggande biologisk forskning är också nödvändig som bas för den mer tillämpade miljöforskningen. Forskningen får inte alltför ensi- digt inriktas på existerande miljöproblem och därmed försumma det undersökande, förebyggande arbetet. Om förändringar i naturen skall kunna uppmärksammas, tolkas och eventuellt åtgärdas är det essentiellt med kunskap om organismernas och ekosystemens naturliga samspel och funktion. Detta ger en kunskapsbas som kan nyttjas vid framtida. i dag okända. miljöproblem.

lfrån universiteten har redovisats behov av en rad punktvisa insatser inom olika forskningsprofiler. Här förutsätter regeringen att lokala omprioriteringar kan ge utrymme för de mest angelägna åtgärderna.

Avsnitt 8 Utbildningsdep.

I.) Ur

Cell- och molekylärbiologi

Inom de cell- och molekylärbiologiska områdena har nya metoder de senaste decennierna åstadkommit en revolutionerande utveckling. Vi får nu en allt djupare kunskap om grundläggande biologiska fenomen som arvsanlagens konstruktion och funktion. Detta ger i sin tur ny kunskap och förståelse för en rad viktiga biologiska områden som arter- nas utveckling, fosterutveckling, åldrande osv. Både biologisk och medi- cinsk forskning har dragit nytta av denna utveckling. De nya metoderna ger även förutsättningar för att förklara uppkomsten av många av våra vanligaste folksjukdomar. Resultaten kan också leda till bättre metoder för att bota sjukdomar. 1 många fall kan även svensk industri dra nytta av resultaten, bl.a. i framställningen av läkemedel.

Svenska forskare har på dessa områden en framskjuten ställning. Ett flertal grupper befinner sig vid forskningsfronten. 1 anslagsframställ- ningarna påpekas det generellt att det finns ett behov av ökade insatser inom dessa forskningsområden som sysslar med studiet av de grundläg- gande livsegenskaperna: cell- och molekylärbiologi med angränsande kemiska områden som biokemi och strukturstudier av biologiska makrokromolekyler. Behoven av ökade resurser för denna forskning bör beaktas vid den lokala medelsfördelningen.

Ett av de intressanta förslagen på området har lämnats av Universite- tet i Umeå. Universitetet avser inrätta ett Centrum för molekylär pato- genes. Verksamheten bygger inte på den traditionella modellen med ämnesinriktade tjänster, utan på en kraftsamling kring en grundläggan- de biologisk frågeställning med aktualitet vid den moderna forsknings- fronten. Verksamheten inriktas på s.k. programmerad celldöd, ett feno- men som kan ge förklaringar i sammanhang som fosterutveckling och åldrande. En ökad förståelse för den programmerade celldöden kan också bidra till förståelsen för hur autoimmuna sjukdomar som reuma- tism och diabetes uppkommer. Även för behandlingen av cancer och för ku nskapcn om infektioner kan forskning om programmerad celldöd vara viktig. Området har alltså stort grundforskningsvärde kombinerat med ett högt kliniskt intresse. Regeringen förordar att sammanlagt 6 miljoner kronor anvisas för uppbyggnad av ett centrum för molekylär patogenes. Av beloppet bör 3 miljoner kronor beräknas för den natur- vetenskapliga fakulteten.

Fartyg för marin forskning

De tre marina centra i Stockholm, Göteborg och Umeå har tillsammans ansvaret för marin forskning och viss miljökontroll längs den svenska kusten. Fartyg, anpassade för forskningens behov, är därför ett nödvän- digt redskap i deras verksamhet. Tillgången på fartyg har varit otillräck- lig.

Regeringen uppdrog år 1901 åt generaldirektören Ulf Larsson att före— slå organisationsform för samordnat utnyttjande av fartyg för marin

Avsnitt 8 Utbildningsdep.

forskning. Utredaren har till regeringen överlämnat rapporten, Organi- sationsform för samordnat utnyttjande av fartyg för marin forskning, Ds 1991:74. .

Utredaren konstaterar att bristen på fartygsresurser är mest akut för den forskning som bedrivs i öppet hav. Det konstateras också att det finns en potential av fartyg i Sverige som dock nu inte är användbara för forskning. Den nuvarande anslagsnivån är också för låg för att täcka de marina centras behov av att hyra fartyg. . '

Förslagen innebär i korthet att lämpliga fartyg byggs om för att passa forskningens behov samt att de marina centras förhyrning av fartyg samordnas. Utredningen har remissbehandlats och en sammanställning av remissyttrandena finns tillgänglig på Utbildningsdepartementet. Re— missinstanserna är eniga i att anslagsnivån inte räcker för att täcka be- hoven. Många ser också positivt på förslaget att marina centra via en samordningsfunktion hyr in ombyggda och basutrustade fartyg: Vissa remissinstanser hävdade att utredningen inte är fullständig då frågan om nybygge eller köp av ett begagnat fartyg inte belysts.

Regeringens överväganden

Det är viktigt att de marina centras behov av fartyg kan tillgodoses, även för forskning i öppet hav. litt utökat utbud av fartyg som står till förfo- gande är därför en nödvändighet. Genom samordning vid förhyrning bör vissa vinster kunna uppnås. För att rationalisera de marina centras förhyrning av fartyg bör därför en samordningsfunktion inrättas som de marina centra kan nyttja. Till följd av forskningspropositionen 1990 fördes 800000 kronor till det marina centret i Göteborg för vissa kost- nader för samordning avseende samtliga marina centra. [ enlighet med detta bör samordningsfunktionen placeras vid Universitetet i Göteborg. Medel för fartygsanvändning anvisas fortsättningsvis till de olika berör- da universiteten. För fartygsanvändning bör en resursförstärkning med 5 000 000 kronor anvisas, jämnt fördelat mellan universiteten i Stock— holm, Göteborg och Umeå.

Frågan om hur fartygsbehovet skall kunna mötas utreds vidare inom Utbildningsdepartementet för att ge underlag för den långsiktiga be- handlingen av fartygsfrågan.

Manne Siegbahninstitutet för fysik

Institutet skall enligt förordningen (19882734) med instruktion för insti- tutet bedriva forskning och utbildning inom atomfysik i vid bemärkel- se, särskilt den aeceleratorbaserade atom-, kärn— och elementarpartikel- fysiken med angränsande områden. Manne Siegbahninstitutet för fysik (MSl) anvisas innevarande år ett reservationsanslag om 23 221 000 kro- nor.

Verksamheten vid MSl domineras sedan mitten av 1980-talet av upp- byggnad och forskning vid CRYRING-anläggningen. Denna är en unik accelerator—lagringsring för tunga joner med tillhörande jonkällor som

Prop. 1992/93:170 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

ger möjlighet till avancerad forskning. CRYRING invigdes hösten 1992 Prop. 1992/931170 och experimenten har påbörjats. Mot bakgrund av att MSI föreslås bli Avsnitt 8 integrerat i högskolan och CRYRlNG föreslås som nationellt laboratori- Utbildningsdep. um har institutets organisation redan anpassats därefter.

NFR har genomfört internationella utvärderingar av huvuddelen av den forskning som bedrivs vid institutet. Utvärderingarna har givit goda vitsord. En nyorientering av institutets verksamhet mot studiet av ato- mära kollisioner (CRYRING) är följden av en sådan utvärdering. l)e— sign och uppbyggnad av CRYRINGh har tekniskt och vetenskapligt be- dömts av en internationell expertgrupp. Gruppen har avgivit goda om- dömen om anläggningen.

En grundläggande princip för organisationen av den svenska grund- forskningen är att den äger rum vid universitet och högskolor och inte vid fristående forskningsinstitut. Regeringen uppdrog år 1990 åt Universitets- och högskoleämbetet (Ul-lÄ) att utreda förutsättningarna för en integration av institutet i högskoleorganisationen i Stockholm. Rapporten, Överföring av Manne Siegbahninstitutet för fysik till hög- skoleorganisationen i Stockholm överlämnades under är 1992 till reger- ingen. .

UHÄ föreslog att MSl integreras i högskoleorganisationen i Stock- holm, med undantag för CRYRING-Iaboratoriet som föreslogs bli en nationell forskningsanläggning. Utredningen visar att förutom undervis- ningssamarbetet med Tekniska högskolan i Stockholm (KTll) förekom- mer samarbete mellan MSl, Universitetet i Stockholm och KTH bl.a. inom Fysikcentrum. Universitetet och MSl har administrativt samarbe- te. Utredningcn föreslår att medel som nu disponeras av CRYRlNG förs till anslaget för nationella forskningsanläggningar och övriga medel till högskolan samt att verksamheten drivs vidare i nuvarande lokaler.

Utredningen har remissbehandlats och en sammanställning över re- missyttrandena finns tillgänglig på Utbildningsdepartementet. Remissin- stanserna är positiva till en integration i högskoleorganisationen. Många betonar att integrationen kan ses som ett första steg på vägen mot ett ut- byggt Fysikcentrum. Det råder delade meningar bland remissinstanser- na om huruvida en integration i organisationen vid KTH eller Universi- tetet i Stockholm är att föredra. -

1 en skrivelse till regeringen från Universitetet i Stockholm, KTH och MSI har de tre enheterna uttryckt önskemål om att forskargrupperna vid MSl överförs efter fritt val till antingen KTH eller universitetet samt att MSl:s anslag delas mellan KTH och universitetet.

litt ökat samarbete inom fysikforskningen i Stockholm har länge ef- tersträvats bl.a. inom Fysikcentrum. Även i NFst nyligen genomförda utvärdering av svensk fysikforskning förordas ett ökat samarbete mellan" olika fysikinriktningar. Det är också angeläget att främja ett väl utveck-i lat samarbete mellan fysikforskare i Stockholmsregionen. ' '

Regeringen föreslår att verksamheten vid MSl blir gemensam mellan Universitetet i Stockholm och K'l'll. Regeringen avser vidare att. göra"

IJ 'Jl OC

CRYRING-anläggningen till en nationell forskningsanläggning, vilket Prop. 1992/93:170'

redovisas under avsnittet om nationella forskningsanläggningar. Avsnitt 8 , Anslaget'för MSl bör föras till KTH och till matematisk— Utbildningsdep. naturvetenskaplig fakultet vid Universitetet i Stockholm. Medlen bör fördelas dem emellan i överensstämmelse med förslag från de berörda

myndigheterna.

Övriga frågor

] skrivelser från Kärnkraft-säkerhet och Utbildning AB samt Svensk för- ening för radiobiologi har strålningsbiologins' hotade ställning påpekats. Strålningsbiologin riskerar att försvinna som ämne. Av tidigare sex en- heter med strålningsbiologisk forskning finns 1992 endast en kvar. De övriga har lagts ner bl.a.' genom att professurer 'med denna inriktning inte har återbesatts eller fått ändrad inriktning.

Detta kan innebära problem med tanke på strålskydd, medicinska be- handlingar, information tich Sveriges deltagande i internationella strål- skyddsorgan. inte minst den bristande säkerheten i många kärnkraft- verk i Sveriges närhet och den alltmer uppmärksammade radonproble- matiken i våra bostäder motiverar att Sverige uppehåller egen forskning kring strålningseffekter på biologiska organismer. Universiteten bör ta ansvar för forskningen inom detta område.

Vid flera av landets universitet ftnns naturvetenskapliga museer. Des- sa museer har gemensamt framfört till regeringen att det finns stora problem inom deras verksamhet. De anser bl.a. att deras organisation är föråldrad och att deras roll inom universiteten behöver stärkas. lin ut- redning kommer att tillkallas för att granska det statliga museiväsendet med avseende på struktur, organisation och inrikting. 1 den översynen bör frågan om de statliga museernas roll och ansvar. i forskningsorgani- sationen tas upp. Här bör även uppmärksammas universitetsmuseerna samt deras framtida roll för forskning och utbildning.

Slutsatser

Den naturvetenskapliga grundforskningen ger ökade kunskaper om de grundläggande naturlagarna och bildar därigenom även basen för de medicinska, tekniska och industriella framstegen. Det moderna samhäl— lets utveckling härrör till stora delar från naturvetenskapernas landvin— ningar.

Fakultetsanslagen skapar långsiktighet i forskningen och möjliggör den infrastruktur i form av bl.a. laboratorier och utrustning som är nödvändig för den naturvetenskapliga forskningen.

Regeringens förslag i det följande innebär att till de naturvetenskapli- ga fakulteterna anvisas sammanlagt 1 009 195 000 kronor för budgetåret 1993/94. För de därpå två följande budgetåren föreslås oförändrade re— surser.

I"») 1.11 ©

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner vad som förordats i avsnittet Slutsatser beträffande de matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna.

Polarforskning

Från anslaget Polarforskning bestrids vissa kostnader för planering och genomförande av svensk polarf-orskningsverksamhet i Arktis och An- tarktis. Polarforskningssekretariatet anvisas innevarandeår ett reserva- tionsanslag om 19 825 000 kronor. ' '

Polarområdenas betydelse för klimat. och den globala miljön har lett till ökat behov av forskning. I Sverige har detta behov tillgodosetts ge- nom Polarforskningssekretariatets tillkomst år 1984. Polarforsknings- sekretariatet har till uppgift att främja svensk polarforskning. Främst sker det genom att organisera och genomföra expeditioner i polarområ- dena.

Sedan sin tillkomst 1984 har Polarforskningssekretariatet snabbt byggt upp en omfattande forskningsverksamhet. Svenska forskare deltar årIi-l gen i expeditioner till polarområdena. Polarforskningssekretariatet avser nu stärka forskningen i Arktis. Ett första steg var expeditionen till Nordpolen med isbrytaren Oden 1991. År 1994 planeras en svensk-rysk expedition längs den ryska ishavskusten från Kolahalvön till Berings sund för att studera den arktiska tundrans ekologi.

Under den kommande treårsperioden kommer forskningsverksamhe- ten i Antarktis att bibehållas på en oförändrad ambitionsnivå med årliga samordnade expeditioner tillsammans med Norge och Finland. Säsong-' en 1993/94 har Sverige huvudansvaret för transporter och annan logis- tik.

Polarforskningssekretariatet kommer att inom nuvarande budgetra- mar tilldelas utökade uppgifter i och med att en ny svensk lagstiftning införs med anledning av Antarktisfördragets miljöskyddsprotokoll. Po- larforskningssekretariatet kommer att få ansvar för tillståndsgivning och tillsyn över vistelse i Antarktis. Denna uppgift sträcker sig utanför forskningens domäner och omfattar bl.a. även turister.

Regeringens överväganden Resultatbedömning och fördjupad prövning

Redovisningen av Polarforskningssekretariatets verksamhet visar att det på nuvarande budgetnivå är möjligt att bedriva ett väl fungerande forsk- ningsprogram i Arktis och Antarktis.

Sverige har en polarforskningsverksamhet som omfattar ca 150 aktiva forskare. Årligen engageras ca 50 forskare i expeditioner till Arktis och Antarktis. En avsevärd del av forskningen sker i internationell samver- kan. Svensk polarforskning går nu in i en konsolideringsfas där det är viktigt att lägga större vikt vid strategiska och långsiktiga uppgifter.

Prop.”- 1992/93:170 Avsnitt 8 ' Utbildningsdep.

För att granska de vunna erfarenheterna och göra en fördjupad analys av verksamheten" uppdrog regeringen är 1991 åt FRN att utvärdera svensk polarforskning. Den 25 juni 1992 avlämnade FRN sin rapport, Swedish polar research: an evaluation.

Den nuvarande organisationen av svensk polarforskning, där Polar— forskningssekretariatet svarar för planering och genomförande av expe- ditioner och Vetenskapsakademiens Polarforskningskommitté är veten- skapligt rådgivande organ, ansågs av utvärderingen som bästa lösning bland olika organisationsalternativ. Strukturen borde dock stärkas. Ut- värderingen konstaterade också att svensk polarforskning generellt har en hög kvalitet med god relevans för området. En ökad långsiktighet i planeringen och tydligare samordning av forskningsinsatserna efterlystes emellertid.

Utvärderingen har varit på remiss till universitet, högskolor, forsk- ningsråd m.fl. Remissyttrandena visar på nästan total enighet om att ökad långsiktighet är att eftersträva. En sammanställning av remissytt- randena finns tillgänglig på Utbildningsdepartementet.

Slutsatser

Genom de långa plancringstiderna för expeditioner kräver polarforsk— ning i hög grad långsiktighet och kontinuitet. Detta främjas genom en bas av fasta polarforskartjänster. En sådan bas underlättar också rekry- teringen av forskarstuderande. Utan en kvalificerad handledning mins- kar möjligheterna att behålla intresserade studenter och skapa en stabil forskningsmiljö. Av remissvaret från NFR framgår att rådet finner det välmotiverat med en förstärkning av tjänster med polarforskningsinrikt- ning. Tjänster som särskilda forskartjänster, forskarassistenter och dok- torandtjänster nämns som lämpliga. Vid utlysningen av forskartjänster bör NFR särskilt beakta behoven av tjänster för polarforskning.

Det är angeläget att finansieringen av de vetenskapliga projekten och expeditionsplaneringen samordnas så att ett vetenskapligt och kostnads— mässigt effektivt arrangemang uppnås. 1 remissvaren framkommer en tydlig vilja hos flera intressenter att öka samordningen mellan expedi- tionsplanering och finansiering av forskningsprojekten. Regeringen för- utsätter att de förslag till samordningsinsatser som nämns också utveck— las till en ökad koordination.

Den intensitiering av forskningen i Arktis, som Polarforskningssekre— tariatet betonar och som även stöds av utvärderingen, är angelägen. Arktis är ett av Sveriges närområden. Arktis betydelse för den globala miljö- och klimatsituationen är ett viktigt forskningsmotiv. Den senaste tidens politiska utveckling i det forna Sovjetunionen har nu möjliggjort utvidgad forskning i området.

Naturvetenskapliga forskningsrådet

Naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR) stödjer forskning inom mate- matik, biologi, kemi, fysik och geovetenskap. Genom olika stödformer som projektanslag, tjänster och medel till utrustning kan NFR dels byg-

Prop. 1992/93:170 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

ga upp nya forskningsområden, dels stödja etablerad, högklassig forsk- ning. .| _ .

För Naturvetenskapliga forskningsrådet anvisades budgetåret 1992/93 sammanlagt 464 176 000 kronor under Utbildningsdepartementets hu- vudtitel. Därutöver disponerade rådet 57 588 000 kronor under När- ingsdepartementets huvudtitel för energiforskning.

Rådets anslag till forskningen vid matematisk-naturvetenskaplig fakul- tet utgör ca 30 % av fakultetsanslagen. Universiteten, som är basen i forskningsverksamheten, står för sammanhang, uthållighet och mång- fald i verksamheten. Forskningsrådet har ett särskilt ansvar för kvalitet och förnyelse i forskningen. Grunden för detta arbete är en nära sam- verkan mellan rådet och universiteten. ,

NFst kvalitetsgranskning har sin gru nd i bedömningen av projektan- sökningar som innebär en hår-tl gallring. NFR genomför också regel- bundna utvärderingar av väl avgränsade områden inom svensk forsk- ning. Dessa genomförs med internationella expertgrupper och innebär en noggrann kvalitetsgranskning. Denna form av utvärderingar är en väsentlig del i rådets verksamhet. Omdömen från denna typ av utvär- deringar är också den form av prestationsmått som forskarna själva har störst förtroende för. En ny form av utvärdering har nyligen införts då en internationell expertgrupp fick i uppdrag att granska hela den svens- ka astronomi- och fysikforskningen. .

NFR bidrar till förnyelse av forskningen även genom-stöd till tjänster åt unga forskare som får möjlighet att ägna sig åt nya, lovande forsk- ningsområden. Även stöd till unga forskare som vidareutbildar sig utomlands bidrar till forskning-ens utveckling. NFR initierar och med- verkar även i planering av forskningsinsatser på nationell och interna- tionell nivå i syfte att främja nya utvecklingslinjer.

NFR finansierar olika typer av tjänster, bl.a. doktorandtjänster, fors- karassistenttjänster, s.k. forskartjänster och rådsprofessurer. Av de me- del NFR disponerar används nästan 40 % till internationellt samarbete, i form av deltagande i internationella forskningsanläggningar, interna- tionella forskningsprogram och forskarutbyte samt stipentlieprogram. NFR är svenskt ansvarigt organ för en rad internationella forskningsan- läggningar och program.

Regeringens överväganden Resultatbedönming

Den fördjupade anslagsframställningen visar, enligt regeringens mening, att svensk naturvetenskaplig forskning har en mycket god internationell standard. 1 de internationella utvärderingar av avgränsade områden som NFR låtit göra har kvaliteten mestadels beskrivits som mycket god. Pro- jektstödet har alltså fungerat väl och riktats till grupper som haft förmå- ga att bedriva internationellt högklassig forskning. Detta visade sig ock- så nyligen då NFR lät utvärdera hela den svenska astronomi- och fysik- forskningen. Utvärderingen gav över lag goda vitsord samtidigt som viss

Prop. 1992/931170 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

I'd I”!)

omorientering rekommenderades inom vissa delar av fysiken. Målet att stödja den vetenskapligt bästa forskningen har därmed uppnåtts.

Fördjupad prövning

1 sin fördjupade anslagsframställning har NFR redovisat en lägesbeskriv- ning och framtidsanalys av svensk naturvetenskaplig forskning. Rådets projektstöd till olika områden fördelar sig budgetåret 1990/91 enligt föl- jande: Matematik 3,l% Fysik 29,5% Kemi 24,S% Biologi 28.692; Geovetenskaper 14,3%

NFst analys visar att matematikens roll blir allt större inom natur- vetenskaplig och teknisk forskning. I förhållande till forskningens stor- lek är den nuvarande ekonomiska ramen mycket liten och måttliga ök-' ningar kan förväntas ge god utdelning.

När fysiken i Sverige nyligen utvärderades ansågs den ha en hög inter- nationell standard, samtidigt som vissa rekommendationer gjordes för att förbättra områdets förhållanden och vetenskapliga balans. En för— stärkning av infrastrukturen i form av nya byggnader där olika fysikin— riktningar kan samlokaliseras ansågs viktig. Bättre samordning av astro— fysiken samt en bredare satsning inom området kondenserade materiens fysik rekommenderades också. Ett gott samarbete mellan NFR, Teknik- vetenskapliga forskningsrådet och Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) betonades som önskvärt för att upprätthålla en god balans mellan fysikens olika forskningsfält.

Svensk kemi är även den framstående, men har liten volym i förhål- lande till invånarantalet. Kemin växer framför allt i gränsområdena mot andra ämnen som fysik och biologi. Kemi kommer alltmer att kräva ut- nyttjande av tung utrustning för att nå internationellt konkurrenskrafti- ga resultat. I framtiden kommer specialisering och kanske koncentra- tion till vissa centra att bli alltmer betydelsefull. '

lnom biologin har den snabba metodikrevolutionen på molekylärbio- logins område tvärtom medfört att medeldyr utrustning inte kan ko'n- centreras till centra utan måste finnas tillgänglig på allt fler laboratorier även inom traditionella biologiämnen. Svensk biologi har en mycket god internationell standard. ' '

Beträffande geovetenskapen betönas den starka internationella'prä- geln och vikten av att stödja deltagandet i internationella forskningspro— gram. Vidare understryks ämnesområdets vikt för miljöforskningen.

Svensk naturvetenskaplig forSkning är således internationellt konkur- renskraftig. Analysen visar 'också att det finns områden där balansen bör justeras och omfördelningar av stödet kan vara aktuella. Detta bör vara en viktig uppgift för NFst kommande arbete.

Forskningens internationalisering kommer att bli allt viktigare, inte minst på områden där dyrbar utrustning krävs. Här har NFR aktivt bi-

Prop. 1992/93:170 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

dragit till att svenska forskare har mycket goda möjligheter att utnyttja internationella forskningsanläggningar. Den naturvetenskapliga forsk- ningen har mycket goda och omfattande internationella kontakter. En enkät visar att under 1991 reste svenska naturvetenskapliga forskare till 71 länder. USA mottog det ojämförligt största antalet svenska deltagan— de i konferenser och svenska gästföreläsare. Under de senaste åren har dock antalet besök i Ryssland och EG-länder ökat kraftigt. Även antalet gästforskarbesök i Sverige har ökat. Slutsatser

Den naturvetenskapliga forskningen är av stor vikt. l)en naturveten- skapliga forskningen ger grundläggande kunskap om naturlagar och livsbetingelser. Den utgör därför i många fall basen även för andra ve- tenskaper.

Matematisk-naturvetenskaplig forskning är dynamisk till sin natur. Det är därför av största vikt att NFR fortsatt bidrar till forskningens för— nyelse. Då rådet har ambitionen att kontinuerligt omfördela stödet till de olika vetenskapsområdena är det ett utmärkt initiativ som tagits i och med utvärderingen av den samlade fysik- och astronomiforskning— en. '

Genom utvärderingar av samlade områden som fysik, biologi osv.,kan rådet ftnna instrument för att jämföra kvaliteten mellan olika vetenska- . per. Därmed skapas ett underlag för omfördelningar. Det är samtidigt viktigt att omfördelningar ske-r över längre tidsperioder för att rådet skall uppfylla sina åtaganden att stödja högkvalitativ, långsiktig grund- forskning.

l.')et är enligt regeringens mening också av största vikt att utvärdering- arna av avgränsade delområden fortsätter för att den höga kvaliteten skall upprätthållas inom forskningen.

Den internationella verksamheten inom NFR kommer att bli allt vik- tigare. Regeringen finner det mycket angeläget att svenska forskare be- reds möjlighet att vistas utomlands i livaktiga forskningsmiljöer. Likaså är det angeläget att öka möjligheterna för svenska forskningsgrupper att bjuda in gästforskare bland annat i form av post-doktorstipendlater. NFR har visat vilja att utöka sitt program för postdoktorstipendier och regeringen förutsätter att detta initiativ förverkligas.

NFR har prioriterat flera angelägna forskningsområden. Som exempel kan nämnas matematiska modeller inom kemi och fysik, biologisk di- versitet, klimatforskning samt materialkonsortier. lnom kemi, fysik, biologi och geovetenskaper undersöks alltmer komplicerade system. Ex- perimenten genererar stora mängder data som måste analyseras mate— matiskt. För att göra detta effektivt behöver matematiska modeller ut- vecklas. Exempel på användningsområden är studiet av livets kemisk— biologiska byggstenar, material och nedbrytning av föroreningar i om- givningen.

Ett annat angeläget område som NFR har prioriterat inför framtiden är biologisk diversitet. Den biologiska mångfalden visas i artrikedomen och variationen av de levande organismerna. Med den utveckling som

Prop. 1992/931170 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

[-

nu pågår beräknas stora delar av jordens arter försvinna inom 50 år; 1 flertalet forskningsmedvetna länder förbereder man nu satsningar inom området. Det handlar bl.a. om att kartlägga genetisk information och taxonomisk forskning, samt att studera ekosystemen för att nå kunskap om mekanismerna för deras långsiktiga reglering.

Ytterligare ett angeläget forskningsområde som NFR valt att prioritera är klimatforskning. Ökningen av växthusgaser och risken för en framti- da temperaturhöjning har ökat betydelsen av sådan forskning. Dess mål är att förstå de processer som reglerar jordens klimat.

1 överenstämmelse med 1990 års forskningsproposition har NFR och NUTEK stött ett materialtekniskt program i form av tvärvetenskapliga konsortier. Programmet beskrivs närmare inom avsnittet Näringsdepar- tementets verksamhetsområde. Verksamheten har givit värdefulla resul- tat och NFR böräven fortsättningsvis stödja denna.

De områden som NFR prioriterar, av vilka några här nämnts, bör så långt möjligt ges utrymme inom NFst ramar. Flera av dessa områden har både samhällelig och inomvetenskaplig betydelse och prioritering— arna utgör viktiga letl i forskningens förnyelse.

Polarforskning är ett område som genom de långa planeringstiderna för expeditioner i hög grad kräver kontinuitet och långsiktighet. Detta gynnas av en bas av tjänster inriktade mot sådan forskning. NFR bör vid utlysandet av forskartjänster särskilt beakta behovet av tjänster för polarforskning.

Under en följd av år har NFR tillsammans med Skogs- och jordbru- kets forskningsråd stött ett gränsöverskridande forskningsprogram om skog och miljö. Programmet var tidsbegränsat och avslutades för NFR:s del vid utgången av budgetåret 1991/92. Som en följd av initiativ inom programmet har NFR och andra berörda myndigheter även i fortsätt- ningen stött en rad värdefulla forskningsprojekt om skog och och miljö. NFR och SJFR bör även framdeles ägna uppmärksamhet åt detta områ- de. I detta sammanhang är det angeläget att NFR stödjer grundläggande biologisk och kemisk forskning inom det gränsöverskridande forsk- ningsprogram kring träråvara som regeringen avser föreslå till riksda- gen. Programmet beskrivs under avsnitten Jordbruksdepartementets och Näringsdepartcmentets verksamhetsområden.

Sverige deltar i arbetet vid den internationella forskningsanläggningen för högenergifysik, CERN. Sedan början av 1980-talet har NFR tillsam- mans med STU/NUTEK och Sveriges Exportråd ägnat ökad uppmärk— samhet åt Sveriges industriella utnyttjande av CERN. Ett mål har varit att öka CERst upphandling i Sverige,-vilket också har skett. Andelen beställningar borde dock öka ännu mer för att stå i proportion till Sve- riges finansiella bidrag till forskningsorganisationen och för att stärka svensk industri. _

Regeringen kommer i annat sammanhang att anvisa särskilda medel för åtgärder i syfte att förbättra det industriella utbytet av svensk med- verkan i internationella forskningsanläggningar, framför allt CERN.

Avsnitt 8 Utbildningsdep.

lx)

Regeringen avser i annat sammanhang anvisa medel för att möjliggöra åtgärder syftande till förbättrade relationer mellan svensk industri och internationella forskningsanläggningar. framför allt CERN.

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår . att riksdagen godkänner vad regeringen i avsnitten Slutsatser förordat beträffande det Naturvetenskapliga forskningsrådet.- 8.125 Tekniska forskningsområdet

Tekniska fakulteterna

Medlen till de tekniska fakulteterna fördelas innevarande budgetår en- ligt följande:

Universitet .- Belopp

Universitetet i Uppsala - - 11 295 000 Universitetet i Lund . - . 149 279 000 Universitetet i Linköping ' - . 103 072 000 Tekniska högskolan i Stockholm 276 088 000 Chalmers tekniska högskola 244 576 000 Högskolan i Luleå - '- - 111 706 000 Summa - ' - - 896 016 000

Enligt senast tillgängliga uppgifter utgör fakultetsanslaget 41 % av de tekniska fakulteternas samlade resurser-. Endast 6 % utgörs av rådsme- del medan 36 % kommer från övriga statliga sektorn,.särskilt Närings- och teknikutvecklingsverket NUTEK. 10% av finansieringen kommer från den privata sektorn, främst företag. '

Flera högskolor utvecklar olika slags interdisciplinära ansatser. Som exempel kan nämnas den s.k. immateriella sektion för miljöforskning som Chalmers tekniska högskola och Universitetet i Göteborgs driver gemensamt, Linköpings centrum för industriell informationsteknik samt teknikverksamheten i Uppsala som profilerar sig med hänsyn till sin hemvist inom den matematisk-naturvetenskapliga fakulteten där.

Styrkeområden vid tekniska fakulteten inom Universitetet i Lund är bl.a. miljöteknik, materialteknik, informationsteknologi och energitek- nik. Andra områden med mer speciell Lunda-profil är livsmedels- och bioteknik samt laserteknik. Styrkan ligger i samverkan mellan flera etablerade forskargrupper. Fakulteten satsar tillsammans med teknik- och företagsparken lDEON på att utveckla kontakterna med främst det regionala näringslivet.

Prop. 1992/93:170 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

Tekniska fakulteten är den största fakulteten inom Universitetet i Lin- köping. Forskningen där har sedan'bildandet profilerats och koncentre- rats mot strategiskt viktiga områden. Exempel är informationsteknologi, industriell ekonomi, konstruktions- och produktionsteknik, medicinsk teknik och tillämpad matematik. Verksamheten är organiserad i storin— stitutioner vilket skapat goda förutsättningar för fruktbärande samver- kan över ämnesgränser.

Tekniska högskolan i Stockholm (KTll) har den fakultet som omfat- tar flest discipliner. KTH pekar således ut ett tiotal områden som för högskolan speciella styrkeområden. K'l'l-l har beslutat genomföra en omfattande organisationsförändring som innebär att ämnena organiseras i avsevärt större institutionsenheter. En för KTH speciell företeelse är närheten till och samverkan med ett flertal industriforskningsinstitut och statliga forskningsinstitut.

Chalmers tekniska högskola (C'l'll) har, liksom KTH, bred verksam— het. CI'H har sin största styrka i de grundläggande vetenskaperna såsom matematik, fysik och kemi. Även den riktade grundforskningen inom material- och mikroelektronikområdena är internationellt konkurrens- kraftig Satsningar på miljörelaterad forskning, delvis tillsammans med Universitetet i Göteborg, ger CTH en särskild profil. I många år har CTH varit föregångare genom olika initiativ för kontakter med företag och för kommersialisering av idéer och rön från forskningen.

Forskningen vid Högskolan i Luleå bedrivs i storinstitutioner i nära kontakt med företag och samhället i övrigt. Viktiga ämnesområden av såväl regionalt som nationellt intresse är bland andra material- och till— verkningsteknik, förädling av mineral och trä, anläggningsbyggande,—

tillämpad informationsteknik, exempelvis geografiska informationssys- tem, teknik för kallt klimat samt kvinnor och teknik.

Till de tekniska fakulteterna hör verksamheten vid två nationella forskningsanläggningar: Superdatorcentrum vid Universitetet i Linkö- ping samt Onsala rymdohservatorium vid Chalmers tekniska högskola. ,

Studsvik AB har i särskild ordning hemställt om medel för material- teknisk forskning som ingår i deltagandet i |?st fusionsforskningspro- gram.

Regeringens överväganden

Rcsultatbcdömning

Av alla forskningsområden är det tekniska i många avseenden det som har störst närhet till kommersiellt mätbara resultat. 1 sin resultatanalys hänvisar emellertid högskolorna i relativt liten utsträckning till nyttoin— riktade indikatorer såsom mängd patent,.industriella forskningsuppdrag eller antal utbildade forskare som gått till näringslivet. i en studie som gjorts om FoU för svensk industriell förnyelse ("L. Ohlsson Swedish R&l) for industrial renewal) framhålls att under 1980-talet många av de tekniska högskolornas institutioner orienterat sig från de tillämpade de-

Prop. 1992/93zl Avsnitt 8 Utbildningsdep.

larna av respektive ämne och mot mer grundläggande forskning. Under samma tid har stora delar av svensk industri decentraliserats och mins- kat sin forskning till förmån för mer kortsiktig produktutveckling.

En god balans mellan grundläggande och tillämpad forskning måste eftersträvas. Att utveckla teknisk forskning som inriktas mot industrin kräver insatser också inom vetenskapligt motiverad grundforskning. Utan denna kan den tillämpade forskningen i längden inte hävda sig in- ternationellt.

Flera högskolor påpekar i sina anslagsframställningar att en ökning av samverkan med näringslivet är angelägen. Regeringen delar den bedöm- ningen. Samverkan kan ha många olika former.. Särskilt värdefullt, inte minst på lång sikt, bör gemensamma insatser för utbildning av indust- riellt inriktade forskare vara. Detta har tagits upp i det föregående.

Svenska företag och samhället i övrigt bör vara intresserade avnämare av de tekniska institutionernas utbud: färdiga civilingenjörer, kurser för vidareutbildning, utbildade forskare, kunskap från den internationella fronten, egenutvecklade nya rön, embryon till nya produkter etc. Goda institutioner inom det tekniska området karakteriseras av god förmåga till kommunikation med företagen och med, samhället i övrigt. Detta går att förena med kravet på förstklassig inomvetenskaplig kvalitet.

Kraftsamling bör eftersträvas till områden där forskningscentra av in- ternationell klass kan byggas upp och understödjas. Härigenom kan högskolorna bidra till att svenska företag blir internationellt konkur- renskraftiga. Behovet av koncentration gäller särskilt inom forsknings— områden som kräver dyrbar utrustning.

De fördjupade anslagsframställningarna från de tekniska högskolorna bär vittnesbörd om det tekniska forskningsområdets mångfasetterade ka- raktär och mångfald. Varje disciplin har sina speciella förutsättningar med hänsyn till relevansen för svenskt näringsliv och samhälle, med hänsyn till det inomvetenskapliga forskningsläget, med hänsyn till be- hovet av samverkan med grundläggande eller angränsande ämnen, etc. Vidare kan det vara stor skillnad i inriktning och kvalitet mellan insti- tutioner för samma ämne vid olika högskolor. Detta kan exempelvis be— ro på närhet till ett framstående företag inom fackområdct eller på att ledande forskare fått utvecklas och verka inom en institution. Det är vä- sentligt att förutsättningarna för att utveckla en ledande forskningsmil- jö i varje speciellt fall verkligen tillvaratas.

Regeringen stödjer högskolornas insatser för gränsöverskridande forskning. Vetenskapliga liksom kommersiella genombrott kan i första hand förväntas genom kombinationer av olika discipliner. Vidare kan många problem — det kan exempelvis gälla miljö- elleritransportpro- blem eller utveckling av komplexa produkter eller system — lösas endast genom gränsöverskridande forskning. Det behöver då inte enbart vara kombinationer av olika tekniska vetenskaper utan kan även inkludera samhällsvetenskap eller humaniora. En huvudsak är dock att deltagan- de forskare håller hög kvalitet genom god förankring i sin disciplin.

Prop. 1992/93: [70 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

Utvecklingen av svenska företag och samhällsfunktioner beror alltmer på hur informationsteknologin behärskas. Forskning krävs på en mång- fald områden alltifrån mikroelektronik till programvaruteknik. Även om ledande forskning och produktframtagning sker på annat håll måste Sverige hålla en användar- och beställarkompetens på högsta nivå. Forskning inom området kan och hör sysselsätta många olika tekniska högskoleinstitutioner. _

Användning av informationsteknik har lett till en avsevärd ökning av produktiviteten, inte minst inom olika forskningsdiscipliner. l samman- hanget skall påpekas betydelsen för många områden att ha tillgång till stor datorkapacitet och att teknologier för kommunikation utnyttjas och vidareutvecklas.

Flera års satsningar inom olika biovetenskaper som i första hand lig- ger inom det naturvetenskapliga området har lagt grunden för vidare utveckling: bioteknologicrna kan utnyttjas och ge bidrag till landets väl- stånd. Det är angeläget att bioteknikens möjligheter tas till vara genom utveckling av olika tillämpningar. Sverige har en position iden interna- tionella konkurrensen att försvara och utveckla.

Flera högskolor påpekar särskilt behovet av ökad internationalisering av verksamheten. Det gäller såväl grundutbildning som forskarutbild- ning och forskning.

Även i detta avseende har varje disciplin och varje institution sina förutsättningar. Regeringen delar bedömningen att det internationella samarbetet måste öka, inte minst inom den tekniska forskningen. Detta har närmare beskrivits i tidigare avsnitt av denna proposition. i detta sammanhang bör påpekas att de stora satsningarna på internationella forskningsanläggningar exempelvis CERN, öppnar vissa möjligheter även för tekniska forskare. ' .

I avsnittet Näringsdepartcmentets verksamhetsområde behandlas Centrum för mikroelektronik, som är gemensamt för Universitetet i Linköping och Tekniska högskolan i Stockholm.

Fördjupad prövning

[ forskningsberedningens regi hölls under 1902 en serie konferenser, bl.a. en med rubriken ”Forskning och Näringslivets Utveckling”. Vid detta tillfälle bekräftades behovet av utökad kunskapsöverföring från högskoleinstitutioner till industriföretagen. I det föregående har reger- ingen redovisat förslag i syfte att förstärka samarbetet med näringslivet. De särskilda lösningar som där förordas innebär givetvis inte att inte också i fortsättningen en betydande del av samarbetet kommer att äga rum inom den reguljära organisationen.

Under avsnittet Näringsdepartcmentets verksamhetsområde redovisas bedömningar och förslag rörande insatser inom informationstekniken. Universitet och högskolor har viktiga uppgifter i detta sammanhang i utbildning, forskarutbildning, forskning och kunskapsförmedling som stöd såväl till informationsteknikindustrin som till användarna av infor— mationsteknologin.

Prop. 1992/93:170 Avsnitt 8 Utbildningsdep.