Prop. 1992/93:170

Forskning för kunskap och framsteg

Regeringens proposition & 1992/93: 170

Forskning för kunskap och framsteg Prop. 1992/93: 170

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Föredragande vid regeringssammantrådet har varit chefen för Uthild- ningdepartementet; vidare cheferna för Justine—_ I-"örsvars—, Social—, Kommunikations—, Finans-. Jordhruks-, Arhetsmarknads-, Kultur-," Närings-, Civil- samt Miljö- och naturresursdepartementen och statsrå— det Svensson.

Stockholm den ll februari !()93 På regeringens vägnar Carl Bildt

- Per Unckel

Propositionens huvudsakliga innehåll

! propositionen presenteras regeringens forskningspolitik för åren . l993/94 — HOS/()().

Sveriges framtid ligger i målmedveten satsning på kunskap. Det gäller såväl skolan som den högre utbildningen och forskningen.

Genom forskningen bryts ny mark. Den ökar vårt vetande om livets villkor, om människors relationer till varandra, om historien och kul- turer. l.)en är förutsättningen för Sveriges industriella och ekonomiska växt.

Regeringens forskningspolitik syftar till att skapa förmsätth'i'ngar "för vetenskapen att nå kunskapens frontlinje. l')en utgår från att

I Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 170

forskningsresultat inte kan kommenderas fram utan skapas i det naturliga samspelet människor emellan.

Avvecklingen av löntagarfonderna undanröjer en rest av socialistisk politik. Fonderna utnyttjas nu "för att ge svensk forskning möjlighet, att på områden där grunden redan är av hög klass; bli världsledande. De ' möjligheter för. forskningen - och därmed för hela vårt samhälles utveckling - som nu Öppnas, kan inte överskattas.

På de områden inom forskningen där ökade insatser mohiliseras, kommer effekten att bli tydlig. [Effekterna sträcker sig emellertid längre än så. Satsningen kan förstärka kreativiteten i hela det svenska forskarsamhället. öka vårt lands internationella attraktionskraft och stärka det svenska näringslivets utvecklingsförmåga.._

Regeringen avstår från att själv i enskildheter avgöra hur forskningsförstärkningen skall fördelas. Det kan andra göra bättre. insatserna skall emellertid vara koncentrerade och bygga vidare på redan vunna framsteg. De skall förstärka det humanistiska och' samhällsvetenskapliga kunskapssökandet, förstärka strategiska forskningsomräden inom teknik och naturvetenskap och vidareutveckla redan framgångsrik forskning för en bättre miljö.

De som ges uppgiften att avgöra hur den svenska forskningen nu skall utvecklas har ett stort ansvar.

l ett litet land som vårt år det särskilt viktigt att all kunskap tillvaratas. Kunskapsutbytet mellan universiteten och högskolorna å ena sidan och det övriga samhället å den andra måste bli bättre. Särskilt gäller detta utbytet med näringslivet. Kunskapsutbytet underlättas om fler forskare är verksamma inom industrin.

Regeringen vill främja kunskapstillväxten. Det kräver att fler unga får möjlighet att forska. Regeringen presenterar därför en plan för en fördubbling av antalet doktorsexamina till år 2000. lin del av forskningsrådens resurser bör gå till unga, särskilt lovande forskare. Särskilda forskarskolor introduceras.

Fler kvinnor måste engageras i forskning. Regeringen presenterar ett tiopunktsprogram för fler kvinnor i forskning och forskarutbildning. Kvinno- och jämställdhetsforskningcn fördubblas. '

Det svenska forskningsystemet måste göras mer flexibelt. Kunskapsutvecklingen världen över går numera så fort att forskningsorganisationer och enskilda forskare'måste "klara en kontinuerlig anpassning till nya villkor.

Sveriges internationella forskningsrelationer'är centrala. ! (TliRst partikelfysikforskning deltar svenska forskare i arbetet med att utröna materiens ursprung. Det internatitinella llUGO-projektetkartlägger det

mänskliga genomet. Rymdsamarbetet inom ESA bidrar till förståelsen av universum, men ökar också kunskapen om miljöförstöringens orsaker. ' ' '

Sveriges internationella forskningssan'iarbete förstärks genom ett fullt deltagande i 15st forsk-ningsprogram. Det kompletteras med ett utökat bilateralt samarbete med Tyskland och Frankrike. Relationerna med USA och Japan understryks särskilt. Fasta och omfattande relationer eftersträvas mellan svenska universitet och utländska institutioner av högsta klass. ' '

Den snabbt föränderliga ' omvärlden aktualiserar nya forskningsområden. Utrikespolitiska Institutets möjligheter att bedriva forskning om säkerhetspolitiken förbättras.'Vid Uppsala universitet upprättas ett särskilt institut för Central- och Östeuropaforskning.

le—samarbctet ställer krav på "vidgade kunskaper om Europas kultur, idéutveckling och juridik. Forskningen kring dessa områden utvidgas. Den utveckling i mångkulturell riktning som vårt eget land genomgår understryker betydelsen av detta. '

Den socialvetenskapliga forskningen byggs ut. Det är' angeläget inte minst som ett stöd för det svenska välfärdssystemets omvandling i riktning mot ökad hänsyn till personliga krav.

Forskning på områden av särskilt intresse för det svenska näringslivets utveckling ges hög prioritet. Det sker genom såväl ordinarie forskningsinsatser som inom ramen för forskning med löntagarfondsmedel. Områden av särskilt intresse är bl.a. bioteknik och mikroelektronik. Regeringen föreslår i annat sammanhang att bl.a. civilingenjörsutbiIdningen byggs ut.

'fransportforskningen ges bättre utvecklingsmöjligheter. Forskning kring miljövänliga transporter är av särskild betydelse.

Forskningen om skogen och skogsråvaran förskjuts i riktning mot de senare leden i förätllingsketljan.

Forskning och utvecklingsarbete kräver tillgång till kompetenta forskare, men också till avancerad utrustning och ändamålsenliga lokaler.

Förutsättningar skapas för att uppföra ett fysikcentrum i Stockholm som ett första steg i förverkligandet av projekt Vetenskapsstaden, ett sammanhängande kunskapsområde mellan Stockholms universitet och Tekniska högskolan.

Vid Lunds universitet fortsätter tillskapandet av ett biomedicinskt centrum. litt djurhus uppförs vid universitetet i Göteborg för att möjliggöra en rationell förändring av det s.k. medicinarberget. litt materialtekniskt centrum uppförs vid Uppsala universitet en särskild forskningsenhet för molekylärmediein möjliggörs vid universitetet i Umeå. En omfattande ombyggnad av Karolinska institutet inleds.

För att främja en bred spridning av forskningen ges de mindre och medelstora högskolorna större möjligheter att bedriva forskning. Det är av särskild betydelse för att upprätthålla en hög regional kompetensnivå. Särskilt forskningsstöd föreslås till nätverk i vilka

också ingår-universitet och högskolor med fast forskningsorganisation. Forskningsstöd föreslås också till mindre och medelstora högskolor som etablerar varaktigt forskningssamarbete med t.ex. industrift'iretag. Propositionen omfattar alla anslag på statsbudgeten tiI_l forsknings— och utvecklingsarbete med undantag av medlen till försvarsforskning och biståndsmotiverad forskning. Propositionen innebär att för den kommande treårsperioden årligen ca l2,5 miljarder kronor ställs till förfogande för forskning och utveckling, dvs. sammanlagt för de tre åren 37,5 miljarder kronor. Jämfört med innevarande budgetår ökar resurserna, utöver kompensation för kostnadsökningar, med ca 200- miljoner kronor årligen, sammanlagt för de tre åren 000 miljoner kronor. Därtill kommer investeringar i lokaler och utrustning för universitet och högskolor" uppgående till minst två miljarder kronor.

Med den förstärkning av forskningen som regeringen nu föreslår skapas förutsättningar för att Sverige skall kunna etableras som en såväl kulturell som industriell kunskapsnation av hög klass.

I en separat proposition (prop. l992/93zl7l) preciseras regeringens förslag om användning av löntagarfondspengar för forskningsändamål.

lin uppföljande forskningsproposition planeras till l9()4.

1 Inledning 1.1 Forskningens möjligheter och begränsningar-

Det moderna samhället är ett kunskapssamhälle. Det innebär bland an- nat att höga krav ställs på varje enskild människas förmåga att förstå en komplex verklighet. Kunskapssamhället ger emellertid också nya möj- ligheter för var och en att berika och fördjupa sitt liv.

Kunskapen utvecklar människan. Samtidigt utvecklas kunskapen av och genom enskilda människor. För detta växelspel skall skolan, den högre utbildningen och forskningen skapa de bästa förutsättningar.

I det samhälle som ligger framför oss kommer gamla indelningar i kunskaps— och yrkesfack att bli alltmera otidsenliga. Snarare kommer de unika kombinationerna att bli viktigare. Varje enskild människas särart får större möjligheter att komma till sin rätt.

Förmågan att ta till vara den nya tidens möjligheter förutsätter att vi förstår att det är just ur unika kombinationer baserade på grundläggan- de kunskap som framstegen uppstår. Det förutsätter också att varje människa ges redskapen härför. Den kulturvetenskapliga och naturve- tenskapliga bildningen, liksom förmågan att hantera ökande informa- tionsmängder' är härvidlag av särskild betydelse.

Den humanistiska bildningen ger förankring i kultur, språk och hi- storia. Den hjälper oss att förstå där snäv rationalitet inte förslår. Den värnar det goda samhällets värden. '

Kulturvetenskaperna är emellertid betydelsefulla också i en mera omedelbar mening. Humanistiska och samhällsvetenskapliga studier och forskning vidgar vyer och förstärker toleransen. Humaniora och samhällsvetenskap ger grunden för förståelsen av såväl individer som samhällsinstitutioner. . _

Den naturvetenskapliga bildningen ger oss nyckeln till den lagbundna naturen, fysiken, kemin och biologin. Den gör oss kapabla att utveckla naturens möjligheter utan att undergräva dess förmåga att trygga framti- den för dem som kommer efter oss.

Den avancerade teknologi och medicinska vetande som karaktäriserar det moderna samhället bygger på naturvetenskaperna. Det är genom in- sikter i de naturvetenskapliga grunderna och sammanhangen som indi— viden kan behärska tekniken.

Förmågan att kunna hantera och nyttiggöra växande informations- mängder är en kunskap av annat slag.

Informationstekniken har länge varit just teknik. Också i framtiden kommer de tekniska aspekterna att vara centrala. Men härtill kommer den påverkan som den nya tekniken har på hela vårt sätt att leva. Kun- skap om hur information kan användas till vår fördel blir ett värde av lika stor betydelse som de teknologiska landvinningarna själva.

Kunskapsutvecklingen går fort. Samtidigt kan forskningens resultat li- ka lite som framtiden själv förutsägas. Det ställer nya krav på hela ut- bildningssystemet. Varje människa måste kunna tillgodogöra sig ny

kunskap hela livet. Den grundläggande bildningen hjälper henne med detta. '

Kunskaputvecklingen är samtidigt långsiktig. Ny- -kunskap läggs till ti- digare gjorda erfarenheter. Vården lav kunskapens institutioner blir där— med avgörande för samhällets intellektuella livskraft.

Forskningen är kunskapsutvecklingens viktigaste medel. En satsning på forskning är alltid långsiktig. Gårdagens forskningsre- _ Sultat är grunden för vår förmåga att lösa dagens problem. Långsiktighe- ten garanterar därmed kompetensen i nuet.

Omvänt gäller att forskningen inte kan 'förlösa ett land i ekonomisk ' kris från dagsbekymren. Orealistiska förväntningar om snabba praktiska resultat av forskningsinsatser leder till besvikelser och dessutom lätt till

felaktiga ställningstaganden om forskningens inriktning. Framgångsrik forskning har sitt viktigaste ursprung i 'den enskilde

forskarens kreativitet och utvecklingsförmåga. Nyfikenheten och intres- ' set att ställa nya frågor, att kritiskt ifrågasätta etablerade sanningar, att finna lösningar till gamla eller nya problem och att vidga kunskapshori- '

sonten är forskningens viktigaste drivkrafter.

Det understryker själva forskningsmiljöns betydelse.. Det är genom miljöer där individer får stimulans och möjlighet till nytänkande, nya kontakter och nya utmaningar som forskningens kvalit'e't, dynamik och nytta varaktigt kan garanteras.

Nydanande forskning förutsätter engagemang och vilja till hårt arbete, men också uthållighet och tid till eftertanke. Därtill krävs att arbetsin- satsen ger den enskilde individen avkastning. Dessutom behövs ett bety- dande mått av risktagande. För att framgångsrika resultat skall kunna genereras måste också misslyckanden tillåtas. . '

Sanningssökande är forskningens kännetecken och yttersta syfte. Forskning kan dock inte i sig ge svar i grundläggande normativa-fråge- ställningar. Samtidigt måste forskningen "bedrivas inom de etiska ramar som utgör grundvalarna för vårt samhälle. Det innefattar ett värnande av den personliga integriteten, men också av de rättsliga och andra reg- ler som gäller för samhällelig verksamhet i övrigt. Speciellt inom medi— cinsk och genetisk forskning behövs särskilda förmer för forskningsetisk granskning. Det är viktigt att kontinuerligt följa verksamheten i detta avseende. Regeringens grundsyn i etiska frågor framgår av regeringsför- klaringen från hösten 1991.

Forskning om normers och etiska principers roll och funktion i "sam- hällets utveckling, inte minst i ekonomiskt hänseende, har likaså ett be- _ tydande värde. Ökade insikter om dessas betydelse kommer oss till gagn i flera olika avseenden.

Forskningens uppgifter har flera dimensioner. Inåt skall forskningen bidra till att skapa'det fundament som utbild- ning på lägre och högre stadier skall baseras på. Det är nödvändigt med nära samband mellan forskningen och den högre utbildningen, men också med utökade kontakter mellan skolväsendet och universiteten och högskolorna. Det senare kan åstadkommas bl.a. genom fler lektorer

i gymnasieskolan. Lärarnas ämneskunskaper är grunden för den under- visning som förmedlas till kommande generationer.

Intensiva och vitala kontakter mellan forskningen och undervisning- en är dessutom nödvändiga för att säkra rekryteringen till och kvalite- ten i forskningen själv. Dagens studenter och skolungdomar är de som kommer att skapa framtidens forskningsresultat.

Utåt är forskningen en viktig förutsättning för att vårt lands välstånd i vidaste mening skall kunna tryggas.

Kunskap är i dag ett utslagsgivande konkurrensmedel. Råvaror och kapital har fått en relativt sett mindre betydelse för industriell fram- gång. Ökad kunskap krävs för att generera nyföretagande inom högtek- nologiska och kunskapsintensiva branscher, men även för att stärka och utveckla dagens näringsliv. Svenskt näringsliv måste ha tillgång till en kunskaps- och forskningsmiljö som är minst lika dynamisk och stimu- lerande som den i våra viktigaste konkurrentländer.

Ökad kunskap är nödvändig också för att stärka vår förmåga att han— tera och lösa såväl inhemska som globala problem av de mest skilda slag. Det gäller inte minst övergripande miljö—, klimat— och naturre- sursfrågor, men också utmaningar inom t.ex. ekonomin, vården, omsor— gen och de offentliga trygghetssystemen. Den allt snabbare internationa— liseringen aktualiserar särskilt vårt behov av kunskaper om omvärlden och dess förändringar, liksom i språken. Samhällsutvecklingen och de ekonomiska sambanden, men också det egna kulturarvet i alla dess skiftningar, behöver ständigt granskas, och nytolkas. I en samtid präglad av migration och alltmer mångkulturella samhällen får detta en allt större betydelse.

För att forskningens resultat skall kunna komma till nytta och glädje fordras att kontakterna mellan forskningsvärlden och det övriga samhäl- let är intensiva och ömsesidiga. Information om forskningens rön och landvinningar måste ges största möjliga spridning. Utan en förståelse för forskningens värde och möjligheter bland medborgare, företag, organi- sationer, kommuner och myndigheter kommer inte satsningarna på forskning att ge den avkastning som det finns anledning att förvänta. Omvänt kan inte forskningens egen potential utvecklas till fullo utan kontakter med den verklighet och de förhållanden som råder utanför forskningens institutioner.

Det är med denna utgångspunkt regeringens forskningspolitik for- mats.

1.2 En ny forskningspolitik

Sverige tillhör de länder som av tradition prioriterar forskning och ut- veckling högt. Med en ny tid ställs emellertid nya krav. Såväl förstärkta insatser som ett bättre utnyttjande av tillgängliga resurser är i dag nöd- vändiga.

De två huvudfrågor som regeringen prioriterar är följande: ' Koncentrerade forskningssatsningar inom strategiska områden

'Ett förstärkt samspel mellan universitet och högskolor å ena sidan och näringslivet och samhället i övrigt å den andra Därtill kommer ytterligare tre frågor som har ett nära samband med de två huvudfrågorna: .

' Ökad förnyelseförmåga inom. forskningen vid universiteten och hög- skolorna

' Förstärkt rekrytering av forskare ' Vidgad internationell samverkan.

1.2.1 Forskningens olika villkor

De förändringar som den svenska forskningen nu står inför måste ta hänsyn till de mångskiftande villkor som olika former av forskning be- drivs under. Forskning rymmer många verkligheter och har många syf- ten.

Inom humaniora och samhällsvetenskap, men även inom religionsve- tenskap och juridik, består forskningsproblemen inte sällan i att tolka och beskriva ett historiskt skeende eller en samhällelig process. Männi- skan, språken, kommunikationen, det offentliga samtalet, samhället och kulturarvet står i centrum för forskningsverksamheten. Tillgång till väl— utrustade bibliotek och arkiv är viktiga förutsättningar för denna forsk- ning. Vissa delar av forskningen har också en karaktär som kräver till- gång till avancerad datorutrustning och laboratorier. Empiriska under- sökningar, ofta mycket långvariga, är nödvändiga bl.a. inom den sociala_

forskningen.

Forskning inom naturvetenskap, teknik och medicin, samt lantbruksve- tenskap och farmaci, kännetecknas ofta av systematiska experiment och observationer. Utrustning, apparatur och laboratorier spelar en väsent- lig roll för forskningsverksamheten. Hypoteser och forskningsproblem, som sträcker sig allt ifrån makro— till mikrokosmos, genereras vanligen utifrån internationellt etablerade teorier, eller synteser därav, i en ku— mulativ forskningsprocess.

I mer direkt näringslivsinriktad, tillämpad forskning kan man ofta utgå från grundforskningens resultat. Även här har experiment och laborato- rieförsök en central funktion. Syftet med forskningen är dock delvis ett annat än grundforskningens. De: problem man söker lösa tar sikte på di- rekta tillämpningar, som i sin tur kan resultera i utvecklingsarbeteoch i nya produkter eller processer. Det förutsätter som regel att grund- forskning, tillämpad forskning och utvecklingsarbete bedrivs parallellt och i ett kontinuerligt samspel.. Forskningsproblemen spänner därmed normalt över ett flertal inomvetenskapliga forskningsdisciplin'er, samti- digt som mer praktiska kunskaper och beprövad erfarenhet integreras i forskningsverksamheten.

I företagens utvecklingsarbete utnyttjas systematiskt och metodiskt den tillämpade forskningens resultat tillsammans med mer praktiska erfa- renheter och idéer för att ta fram nya eller förbättrade produkter, pro- cesser eller system. Ett brett, gränsöverskridande kunnande är därmed nödvändigt. Experiment och tester utförs ofta i laboratorier eller med

datasimuleringar, prototyper eller försöksanläggningar. Innovationerna syftar direkt till att öka företagens försäljning och konkurrenskraft. Kundernas efterfrågan och konkurrenternas utmaningar utgör väsentli- ga drivkrafter för verksamheten. .

Inom forskning för särskilda syften, vanligen kallad sektorsforskning,

ryms såväl rena grundforskningsproblem som forskningSproblem. av'

mer tillämpad karaktär. Ökad kunskap är avgörande för att Sverige skall kunna hantera och lösa allehanda problem alltifrån övergripande frågor om biologisk mångfald och kretslopp till sådana som rör förnyel- searbetet inom den offentliga sektorn och de offentliga trygghetssyste- men. '

Så kan huvudstrukturen beskrivas. Undantagen är emellertid många. Även inom humaniora och samhällsvetenskap genomförs systematiska och teoribaserade experiment och observationer. Även inom den medi- cinska, naturvetenskapliga eller tekniska grundforskningen är böcker, bibliotek, praktiska kunskaper och beprövad erfarenhet nödvändiga ele- ment i forskningsverksamheten. Även i den tillämpade, direkt näringS- livsinriktade forskningen eller i forskningen för särskilda syften genere— ras fundamentala grundforskningsresultat och nya teoribildningar. Dessutom spänner åtskilliga viktiga forskningsproblem över flera dis- ciplin- och fakultetsgränser. '

Inom många områden når svensk forskning och utvecklingsverksam- het i dag en dokumenterat hög standard. I en tid av snabba förändringar skärps emellertid kvalitets—och förnyelsekraven. Att ge varje forsk- ningsområde de bästa tänkbara utvecklingsmöjligheterna "är ett övergri— pande syfte med regeringens forskningspolitik.

I detta avsnitt, 1.2, sammanfattas de prioriteringar regeringen gör för de kommande åren. Avsnitten 1.3—1.5 ger en bakgrund till förslagen.

Dessa beskrivs mera utförligt i avsnitten l.6-1.11. Därefter följer sex av- '

snitt, 1.12—1.l7, som i sammanfattning beskriver viktiga satsningar inom forskningen för särskilda syften. Detaljerade redogörelser förs i respekti-' ve ansvarigt departements avsnitt för de olika förslagen till riksdagen där också anslagsfrågorna behandlas.

1.2.2 Öppen förberedelse

Den forskningspolitik för de kommande tre åren som regeringen här presenterar baseras på ett stort underlag. Genom fördjupade anslags- framställningar har universitet, högskolor, forskningsråd, sektorsorgan och andra myndigheter redovisat sin verksamhet och givit förslag till önskvärda förändringar, prioriteringar och förnyelseåtgärder. I många fall har dessutom speciella redovisningar inom anslagsframställningar- nas ram, exempelvis angående åtgärder för att förbättra forskarrekryter- ingen, bidragit till ett ökat beslutsunderlag.

Härtill kommer den serie utfrågningar, seminarier och konferenser som avhållits om forskningsstrategiska frågor under det gångna året. Ett stort antal representanter för skilda verksamheter inom och utom uni— versiteten och högskolorna, inte minst näringslivet, har kommit till tals

och lagt fram sin syn .på forskningspolitiken. Rapporter från dessa dis- kussioner har presenterats i en särskild skriftserie.

De förslag och synpunkter som framkom ur denna process resultera- de, efter ytterligare diskussioner i regeringens forskningsberedning, i en

särskild forskningsstrategi, ”Forskningens utmaningar” (Ds 1992:97),'

utarbetad av beredningens sekretariat. Under hösten 1992 var strategin föremål för en bred, informell snabbremiss. .

Det övergripande mål för forskningspolitiken som ställdes. upp i forskningsstrategin var "att bidra till att skapa långsiktiga förutsättningar för en konkurrenskraftig svensk kunskapsmiljö och därvid främja både bredd och internationella topprestationer inom den svenska forskningen. ”

De väsentligaste utmaningar som svensk forskning står inför angavs vara: ' ' Kunskapsutveckling och koncentration

' Flexibilitet och förnyelseförmåga .

' Idé— och kunskapsutbyte mellan universiteten och högskolorna och samhället i stort ' ' Forskarrekrytering ' Internationellt samarbete

En stor majoritet av remissinstanserna ställde sig bakom såväl målet som bedömningen av vilka områden som har särskild strategisk betydel- se för forskningens utveckling. '

När det gäller den mer specifika inriktningen på de presenterade för- slagen var emellertid meningarna mera delade. Sålunda "gick åsikterna isär exempelvis om prioriteringarna mellan olika forskningsområden och mellan fakultets- respektive rådsanslag. Även vad gäller rollfördel- ningen mellan stat, universitet, högskolor, sektorsorgan, institut och en— Skilda företag inom den mer direkt näringslivsinriktade forskningen fanns skilda åsikter. Förslagen om koncentrerade elitforskningssatsning— ar fick i allmänhet ett positivt mottagande.

Samtidigt efterfrågade ett flertal remissinstanser ytterligare förslag gäl- lande industriellt inriktad forskning, jämställdhet, forskning vid mindre och medelstora högskolor samt forskning om miljö— och naturresursfrå- gor.

En remissammanställning finns tillgänglig på Utbildningsdeparte- mentet.

1.2.3 De avgörande utmaningarna

Enligt regeringens bedömning är det av stor betydelse att forskningspo- litiken anpassas till de nya villkor som det svenska samhället nu står in- för. Konkurrensen härdnar och därmed också de krav hela vårt samhäl- le måste leva upp till. Såväl den privata som den offentliga sektorn står inför förändringar.

Forskningen måste vara bred för att den skall kunna bidra till att upprätthålla ett öppet, tolerant och vitalt samhälle. Därmed skapas ock- så en beredskap för framtida oförutsägbara upptäckter'och innovatio- ner. En bred kunskapsutveckling är" nödvändig också för att aktuella

lO

forskningsresultat från andra delar av världen skall kunna tas till vara och exploateras i Sverige. Avancerad kunskap kan inte tas emot utan en stark bas inom nationell forskning och forskarutbildning.

Samtidigt måste Sverige också kunna kraftsamla sina resurser till ett mindre antal strategiska områden, där vi i gengäld skall kunna vara bland de allra främsta internationellt. Det är nödvändigt dels för vår egen kunskapsutveckling på vitala områden, dels för att skapa möjlighe- ter till samarbete och kontakter med motsvarande miljöer utomlands, dels för att stimulera till förnyelse och dynamik inom det svenska forsk- ningssystemet. Inom forskningen, liksom på så många andra områden, utgör kvaliteten i toppen och breddenlvarandras förutsättningar.

I fråga om världsunika forskningsmiljöer finns i dag förutsättningar för väsentliga förstärkningar. Tas inte dessa möjligheter till vara riskerar Sverige att förlora i internationellt intresse med konsekvenser för hela det svenska samhällets utveckling.

Målmedvetna forskningsinsatser inom strategiska områden är därför regeringens första prioritet. Att förstärka kunskapsutbytet mellan de ve- tenskapliga institutionerna och framför allt forskningen och utveck- lingsarbetet i företagen är den andra. Förstärkt kunskapsutbyte är ock— så viktigt mellan de vetenskapliga institutionerna och intressenterna in- om den offentliga sektorn.

Sedan länge har statens insatser för forskning i allt väsentligt kanalise- rats till universitet och högskolor. Detta är ett sätt att effektivt ta till va- ra det lilla landets alltid begränsade resurser.

En sådan strategi förutsätter emellertid att företag och offentlig sektor kan ges tillgång till den forskning som bedrivs vid universitet, högsko- lor och andra forskningsenheter. I detta avseende krävs väsentliga för- bättringar genom vidareutveckling av nuvarande samverkansformer och utveckling av nya. För företag med möjlighet till etablering utomlands kan brister i den svenska forskningsmiljön leda till utflyttning.

Samtidigt skärps kraven också på det svenska näringslivet. Kan inte företagen hävda sig kvalitativt och prismässigt i den internationella kon- kurrensen undergrävs hela välståndsutvecklingen. Näringslivet självt måste satsa brett och långsiktigt på forskning och utveckling. Inom många branscher krävs en radikal kompetensuppbyggnad. RiSkerna för att halka efter tilltar i takt med kunskapens allt viktigare roll i konkur- renshänseende.

1970- och 80-talen präglades av en tvekan, ibland till och med miss- tänksamhet, mellan de akademiska och industriella kulturerna. Det le- de till påtagliga förluster i det nödvändiga kunskapsutbytet.

Att förstärka samspelet mellan universitet/högskolor och företagen är mot denna bakgrund av stor betydelse. Det skapar förutsättningar för en utbyggnad och utveckling av den industriinriktade forskning företagen har behov av. Av liknande skäl behöver kommuners, landstings och öv- rig offentlig sektors kontakter med forskningen stärkas.

Till dessa huvudfrågor finns det enligt regeringens bedömning skäl att

lägga ytterligare tre frågor, vilka dessutom har nära samband med de angivna huvudfrågorna.

Den första gäller behovet av en större förnyelseförmåga inom framför allt universitetens och högskolornas forskningsverksamhet. Utan att äventyra den nödvändiga långsiktighe'ten måste forskningssystemet bätt- re än i dag förmå ta sig an nya problem och utmaningar. Det kan inte minst ske genom att bereda bättre utvecklingsmöjligheter för unga be- gåvningar. '

Den andra frågan gäller forskarrekryteringen. Sverige har en alltför låg andel forskarutbildad arbetskraft. Det utgör ett problem för indu- strins utveckling, för skolan och för övrig offentlig verksamhet, men också för återväxten inom universitets— och högskoleforskningen. Flera måste därför rekryteras till forskarutbildningen. Inte minst gäller det att stimulera flera kvinnor att gå vidare till en forskarutbildning.

Till slut behöver också forskningens internationalisering påskyndas. Sveriges deltagande i EG:s forskningsprogram bidrar till detta. Härtill behövs emellertid vidgad samverkan bl.a. på ett' bilateralt plan med and- ra starka forskningSländer.

Härutöver är en rad förändringar vad gäller forskningens inriktning inom och mellan enskilda områden av stor betydelse för att stärka kun- skapsutvecklingens kvalitet och dynamik.

1.2.4 Statens roll

För att förverkliga dessa nödvändiga förstärkningar av den svenska forskningskapaciteten krävs insatser av såväl staten som andra finansiä-'

rer och utförare av forskning. -

Statens roll i forskningspolitiken är framför allt att vårda och utveckla den vetenskapliga infrastrukturen. Det innebär en koncentration till de mer grundläggande och inomvetenskapliga delarna av forskningen samt till forskarutbildningen. Staten har också ett ansvar för att forskningsor- ganisationen har en rimlig geografisk täckning utan att resurserna för den skull splittras upp.

Därtill har staten också en viktig uppgift i att bidra till att stärka kun- skapsutvecklingen inom områden av speciellt intresse för olika sam— hällssektorer genom stöd. till forskning för särskilda syften. Med en tyd- ligare rollfördelning mellan enskilda organ och en större beställarkom— petens inom myndigheter, företag, kommuner och landsting kan-denna forskning ges nya och bättre utvecklingsmöjligheter.

Staten har en roll också i att stimulera till forskningsinsatser inom för landets industriella utveckling viktiga områden. I sådan forskning bör även producerande företag och organisationer aktivt delta.

Genom statliga insatser kan näringslivets forskningsengagemang vid- gas. Ett fruktbart samspel mellan—stat och näringsliv måste utvecklas. Viktigt är att stimulera de små och medelstora företagens intresse för forskning och utvecklingsarbete. Statliga insatser kan däremot inte kompensera brister i näringslivets egna forskningsansträngningar. De

förstärkningar av den statligt finansierade forskningen som kan göras bör kompletteras med ökade insatser också av andra.

Statens roll inriktas i detta sammanhang på att bidra'med stöd till så- dan övergripande, teknikdrivande tillämpad forskning som är av lång- siktig betydelse för näringslivets utveckling. Utvecklingsarbete och till- lämpad forskning som är av direkt och exklusivt intresse för enskilda företag sköts mest ändamålsenligt i nära anslutning till de kommersiella bedömningar som endast företagen själva kan göra.

För den inomvetenskapliga forskningen vid universiteten och högsko- lorna måste största möjliga frihet garanteras. Det är en förutsättning för kreativitet och nytänkande liksom för en bred, förutsättningslös kun- skapsutveckling. Den fria forskningen skapar en beredskap inför framti- da utmaningar och kunskapsbehov.

Regering och riksdag har emellertid ansvaret för övergripande priori- teringar mellan olika forskningsområden. Dessutom krävs att system för resursfördelning och utvärderingar får sådan utformning att uppkoms- ten av kreativa forskningsmiljöer stimuleras och hög kvalitet främjas. Pluralism vad gäller bl.a. finansieringskällor och bedömningsgrunder är därvid av särskilt värde. I vissa fall är också riktat stöd till speciellt an- gelägna eller eftersatta kunskapsområden befogat.

Förverkligandet av de utmaningar som regeringen har angivit kräver både strukturella förändringar och tillskott i fråga om resurser.

I strukturellt hänseende bidrar den frigörelse av universitet och hög- skolor från statens omedelbara inflytande som nu pågår till att skapa mera dynamiska och flexibla forskningsmiljöer.

Resurstillskott möjliggörs dels genom att statliga forskningsfmansie- rande organ, i första hand genom omprioriteringar från annan verksam- het, tillförs vissa nya resurser, dels genom att löntagarfonderna till bety- - dande del används för forskning. Det innebär att exceptionella möjlig- heter öppnas för svensk forskning. Förslag om forskning med löntagar- fondsmedel läggs fram i en särskild proposition (prop. 1992/93:171).

Regeringen återkommer i det följande till de utmaningar svensk forskning står inför. Innan dess är det emellertid angeläget att forsk- ningspolitiken sätts in i sitt utbildningsperspektiv.

1.2.5 Utbildningen — forskningens bas

För att Sverige skall kunna utvecklas som kultur— och industrination krävs inte bara forskning och utveckling av högsta internationella klass, utan också utbildning av mycket god kvalitet i skola och vid universitet och högskolor. Ett utbildningssystem som förmår utveckla talanger är dessutom en förutsättning för forskningens utveckling och den framtida forskarrekryteringen. Genom den högre utbildningen överförs också for'SRnin'gens'res'ultat till resten av samhället. .

En rad undersökningar har visat att mängden "mänskligt kapital", i form av individernas kunskaper, i dag har ett starkare samband med den genomsnittliga inkomstnivån i olika länder än mängden fysiskt ka-

pital per capita. Annan kapitalbildning riskerar att ge låg tillväxt om den inte åtföljs av utbildnings— och forskningsmvesteringar.

För ett litet och exportinriktat land som Sverige är det av central be- tydelse att en genomgripande satsning för att stärka arbetskraftens ut- bildningsnivå genomförs. Fler studenter och doktorander måste ' ges möjlighet till god utbildning. Detta behov förstärks av de stofa struktu- rella förändringar, inte minst inom den offentliga verksamheten, som det svenska samhället' 1 dag står inför. '

För att insatser av detta slag faktiskt skall få avsedd effekt, dvs. att in- dividerna genomför och på bästa sätt tillgodogör sig den utbildning som statsmakterna ger möjlighet till, krävs emellertid också att det ligger i individens eget intresse, och då inte minst i form av ekonomisk avkast- ning, att skaffa sig en fördjupad utbildning eller att genom doktorand- studier gå vidare till en framtida verksamhet som kräver vetenskaplig kompetens.

I dag är den s.k. utbildningspremien, dvs. det ekonomiska värdet för - den enskilde av ytterligare studier, väsentligt lägre 1 Sverige än' i andra länder. Den individuella avkastningen har halverats sedan slutet av 1960—talet. Det leder till en rad negativa konsekvenser internt för ut- bildnings— och forskningssystemet: rekryteringen försämras, målmedve— - tenheten i studierna minskar, studietiderna förlängs 'och examensfre- kvensen minskar. Den bristande individirella nyttan avsätter direkt ne-"

gativa resultat för samhället i stort genom- minskad tillväxt och sämre välståndsutveckling. '

Den konstruerade motsättning som under lång-tid har präglat såväl utbildningspolitiken söm samhällsutvecklingen i stort mellan det som är bra för individen och det som 'är bra för samhället måste hävas.

Den enda långsiktigt hållbara 'lösningen är att 'se till att individens in-

tresse sammanfaller med det som är i hela samhällets intresse. Signaler - från både privata och offentliga arbetsgivare 'måstei-tala om'för den en- '

skilde att högre utbildning och doktorandstudier lönar sig.

Grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen förändras nu i ' syfte att öka kvaliteten och öppna nya vägar för varje elevs personliga val. Eleverna ges möjlighet att välja skola efter eget intresse.- Språken-får ökat utrymme.

Samtidigt som universitet och högskolor frigörs från statens detaljin- fIytande utökas antalet platser inom den högre utbildningen. Särskilt betydelsefullt år det att stimulera fler'studenter att gå igenom längre akademiska utbildningar. Sverige ligger i dag klart efter de viktigaste konkurrentländerna när det gälle r den andel av varje ung'domskull som genomgår längre utbildningar på universitets—" och högskolenivå.

För att möjliggöra den snabba utbyggnaden av den högre utbildning- ens volym genomförs ett kvalitetsprogra'rri'L'Genom detta ge's bl.a. många universitets- och högskolelärare utan doktorsexamen möjlighet till fors- karutbildning. Vidare ges alla uni'versi'tets— och-högskolelärare möjlig- het att genomgå pedagogisk utbildning. '

Prop. 1992/93:1'70

I proposition 1992/93:169 anger chefen för Utbildningsdepartementet de utbildningsuppdrag som skall gälla för respektive universitet eller högskola de närmaste tre åren. I dessa uppdrag ingår bl.a. en ökning av civilingenjörsutbildningen för att säkra den svenska industrins långsikti- ga utveckling.

Sammantaget ger dessa utbildningsförstärkningar en god grund för forskning och teknisk utveckling av högsta klass.

1.3 Det svenska forskningssystemet 1.3.1 Definitioner av forskning och utveckling .

Forsknings— och utvecklingsverksamhet' (FoU) definieras vanligen som att på ett systematiskt sätt öka mängden av kunskap,'att utnyttja denna inom befintliga och nya användningsområden och att härigenom skapa nya eller förbättrade produkter, system eller metoder.

Den kontinuerliga forsknings— och utvecklingsprocessen brukar av tradition delas upp i tre olika delar eller stadier -' grundforskning, som utgör ett metodiskt sökande efter ny' kunskap utan någon bestämd till- lämpning i sikte, tillämpad forskning, med vilket avses sökande efter kunskap med en bestämd tillämpning i sikte samt' utvecklingsarbete vil- ket innebär att systematiskt och'metodiskt utnyttja forsknings'resultat, vetenskaplig kunskap och nya idéer för att skapa nya produkter, pr'o'ces- '

:

ser och system eller för att förbättra reda'n existerande sådana.

Under senare år har denna terminologi utökats med benämningar

som tillämpad grundforskning, industrinära forskning, grundläggande forskning, strategisk forskning, riktad grundforskning, grundläggande teknikutveckling m.fl. Detta förhållande återspeglar dels' den förändring som forsknings— och utvecklingSprocessen genomgått under det Senaste decenniet i form av en ökad gränsupplösni'ng' mellan och integrering av olika forsknings- och utvecklingsstädier," 'dels den tendens till kategori-'

sering av administrativa och revirbevakande skäl som även kan iakttas inom andra delar av samhället. Merparten av de statliga finansiärerna av forskning och utvecklingsar-

bete stödjer i dag såväl grundforskning som tillämpad for'Sknin'g'. En uppdelning där exempelvis fakultetsanslag och anslag från forskningsrå- ' den antas finansiera enbart grundforskning ooh där sektorsmedel och andra icke statliga tinansiärerantas stödja'enbart'tillämpad forskning vore felaktig. De olika finansieringssätten ger snarare besked om 'vilken

eller vilka aktörer som väljer och avgränsar de problem forskningen av- . _ ser att lösa. En mer ändamålsenlig uppdelning av forsknings- och utvecklings— verksamheten är därför inomvetenskapligt genererad forskning samt FoU motiverad av en sektors eller "specifik avnämares intressen. Båda ' dessa typer kan innefatta såväl grundforskning som tillämpad forskning och utvecklingsarbete. Den första typen av FoU bedrivs huvudsakligen" '

vid universitet och högskolor och finansieras till största delen av faku'l— ' " "

tetsanslag, rådsanslag och anslag från privata stiftelser. Den andra typen av FoU utförs inom näringslivet, vid forskningsinstitut samt vid univer- sitet och högskolor. Denna verksamhetstyp finansieras främst av nä- ringslivet självt, av olika sektorsorgan samt av kommuner, landsting och vissa myndigheter.

1.3.2 Forskningens finansiering och utförande

De samlade svenska FoU-satsningarna uppgick under budgetåret 1989/90 till ca 35 miljarder kronor. Nära 60% av dessa finansierades med privata medel. Offentliga medel svarade för 38%. Finansieringen från utlandet utgjorde mindre än 2%. Från mitten av 1980—talet fram till 1989 sjönk det svenska näringslivets forskningsinsatser. Trots att de statliga insatserna ökade under samma period sjönk därmed den samla- de forskningsandelen av BNP från ca 3 till ca 2,7 procent.

Den registrerade nedgången i företagens FoU-insatser har emellertid - vänts .i en uppgång mellan 1989 och 1991. Ökningen avser både perso- nalinsatserna, som ökat med 2%, och utgifterna, som ökat med 10% i fasta priser. Det är emellertid osäkert om uppgången har fortsatt. Vissa uppgifter tyder på en ny nedgång.

Av forsknings— och utvecklingsverksamheten utförs 64% inom nä- ringslivet, medan universitets—__ och högskolcsektorn svarar för 32%. och den övriga offentliga sektorn för 4%. .

Endast en liten del av den FoU som utförs inom universiteten och högskolorna utgörs av utvecklingsarbete. Inom näringslivet bedöms ca 15% av FoU-verksamheten vara forskning. Nära hälften av näringsli- vets FoU-verksamhet avser förbättring av existerande produkter och processer. Verksamheten ,är i hög grad koncentrerad till vissa branscher.

Egenfinansieringen av näringslivets forskning och utvecklingsarbete ligger runt 85%. Av det offentliga stödet till näringslivets forsknings— och utvecklingsverksamhet' går endast en mindre del till civil FoU, ca 1%. . .

Av de totala offentliga medlen till FoU, totalt 18,5 miljarder kronor under budgetåret 1991/92, anslogs 45% till allmän vetenskaplig utveck- ling, dvs. i huvudsak fakultetsa'nslag och rådsmedel till universitetens och högskolornas inomvetenskapliga forskning. Drygt en fjärdedel gick till försvarsändamål. Den återstående delen fördelades av olika sektors- organ till sådan forskning för särskilda syften som är väsentlig för olika samhällssektorer. Merparten av dessa resurser går till u—landsforskning, miljö- och naturvårdsforskning, byggforskning, skogs- och jordbruks— forskning, transportforskning samt teknik-, energi- och näringslivs- forskning.

Huvuddelen av medlen för allmän vetenskaplig utveckling kanalise- ras, som nämnts, till universitet" ooh" högskolor. Dessutom går totalt 25% av de övriga offentliga FoU—medlen, inklusive dem till försvarsän— damål, vidare till universitets— och högskoleforskningen. 40% av med- len från sektorsforskningsorganen allokeras till universiteten och hög-

skolorna. En mindre del av de offentliga FoU-medlen går även till in- ternationella organisationer och utländska forskningsenheter.

Av FoU-anslagen med försvarsinriktning går huvuddelen vidare till näringslivet. Av sektorsorganens FoU—medel går ca 20% till branschor- ganisationer och industriforskningsinstitut och 15% till svenska företag. Det dominerande ändamålet för sektorsorganens satsningar är indust- riell verksamhet.

I figuren nedan sammanfattas ovanstående resonemang. De andelar som anges för mottagare av offentliga FoU-medel är ungefärliga.

Offentliga medel till FoU 323512?!” Föreg

Industritorskningsinst. & ,- - . . /,- ' Ovrigt . .Branschorganlsatloner. / .. .

8 8 %

Andel av totala offentliga FoU-anslagen (%) N 0

10 0 Allmän Försvars- Forskning vetenskaplig forskning för särskilda utveckling syften

Figur ]: Fördelningen av FoU-resurser.

Genom framför allt Närings- och Teknikutvecklingsverkets (NUTEK) försorg kanaliseras resurser för tillämpad teknisk forskning till områden av särskilt intresse för näringslivets utveckling. För att stimulera sam- verkan mellan företag och universitet/högskolor ges stöd till tidsbegrän- sade programsatsningar i form av ramprogram och särskilda insatsområ- den inom prioriterade områden såsom informationsteknik, bioteknik och miljöteknik. Dessutom har på materialområdet interdisciplinära konsortier inom universitet och högskolor inrättats i samarbete med det naturvetenskapliga forskningsrådet.

Koncentrationen av industrins FoU-verksamhet till ett fåtal företag är påtaglig. Transportmedelsindustrin och maskinindustrin svarar för mer än hälften av näringslivets totala forskning och utveckling. Högsta FoU- intensiteten, dvs. andelen av tillgängliga resurser som satsas på FoU, har läkemedelsindustrin, medan trävaruindustrin och den grafiska industrin har den lägsta. De tio största företagen står för 90% av näringslivets eg- na satsningar på forskning och utveckling.

Av statens anslag till allmän vetenskaplig utveckling går 28% till me- dicin, 24% till teknik, 21% till naturvetenskap, 9% till lantbruksveten— skap, 9% till samhällsvetenskap och 6% till humaniora.

Olika former av statliga anslag står därmed för 82% av de totala forsk- ningssatsningarna vid universiteten och högskolorna. Övriga medel till forskning kommer från kommuner och landsting, företag, privata icke vinstdrivande finansiärer samt från utlandet. Privata forskningsstiftelser spelar en viktig, om än totalt sett begränsad, roll inom dagens svenska forskningssystem. Sammantaget står således dessa övriga finansierings- källor för 18% av universitetens. och högskolornas forskningsutgifter.

Forskarutbildning finansieras i huvudsak med fakultetsmedel. Samtli- ga finansieringskällor bidrar emellertid i varierande utsträckning ge- nom doktorandtjänster och utbildningsbidrag eller på andra sätt till ut- bildning av doktorer.

Totalt examineras ca 1 100 doktorer per år. Det största antalet disputa- tioner sker inom medicin, naturvetenskap och teknik. Under senare år har antalet licentiatexamina ökat. Huvuddelen, 272 av totalt 466 under läsåret 1990/91, avläggs vid teknisk fakultet. Av ca 27 000 sysselsatta forskarutbildade fanns år 1989 21 000 i den offentliga sektorn, dvs. 75%. Industrin hade relativt få forskarutbildade, 2 184 personer eller 02% av de där sysselsatta. Stora skillnader finns även i detta hänseende mellan olika branscher. Endast inom läkemedelsindustrin finns forskarutbildad personal i någon större omfattning. Stora skillnader finns mellan olika forskningsområdens finansierings- situation. Humanistisk forskning stöds väsentligen genom fakultetsan- ' slag. Teknisk forskning har största andelen sektorsmedel, medan medi- cinsk forskning och jordbruksforskning i högre grad än andra områden finansieras med medel från kommuner och landsting respektive privata icke vinstdrivande finansiärer. Även samhällsvetenskap har en relativt sett stor andel sektorsmedel. Medicin och teknik erhåller betydande re- surser från näringslivet. För samtliga övergripande forskningsområden vid universiteten och högskolorna är emellertid fakultetsanslagen den viktigaste finansieringskällan.

Viss forskning bedrivs även vid de mindre och medelstora högskolor- na. Till en del finansieras denna via de större universitetens och hög- skolornas fakultetsanslag samt med särskilda resurser för forskningsstöd- jande åtgärder. Huvudsakligen finansieras emellertid forskningen vid dessa högskolor med sektorsmedel och med medel från övriga finansiä- rer.

I anslutning till universitet och högskolor finns normalt olika former av forskarbyar med varierande finansiering. Syftet med dessa byar är att underlätta kommersiell tillämpning av 'forskningsresultat och därmed överbrygga avståndet mellan universitetens och högskolornas forskning å ena sidan och näringslivet å den andra.

Den forsknings- och utvecklingsverksamhet som bedrivs vid industri- forskningsinstituten finansieras enligt avtal till ca två tredjedelar av nä- ringslivet och till ca en tredjedel av statliga sektorsmedel. Dessutom har instituten uppdrag från näringslivet. För närvarande är statens andel av kostnaderna för institutens verksamhet drygt 30%.

Härutöver bör också noteras att det sker viss FoU-verksamhet inom olika statliga myndigheter som en del av dessas reguljära arbetsuppgif- ter.

1.3.3 Metoder för val av forskningsproblem

De olika tinansieringskällorna stöder, som tidigare påpekats, i flertalet fall såväl grundforskning som tillämpad forskning.

Fakultetsanslagen går huvudsakligen till tjänster vid universiteten och högskolorna. Dessa tjänster tillsätts med inomvetenskapliga kvalitets- krav. Tjänsteinnehavare väljer fritt och avgränsar själv vilka problem han eller hon vill forska om.

Rådsmedel fördelas av forskningsråden enligt inomvetenskapliga kvali- tetskriterier till tidsbegränsade forskningsprojekt eller forskningspro- gram. Aktiva forskare utgör flertalet i rådens styrelser. Enskilda forska- re eller grupper av forskare ansöker om medel i konkurrens med va- randra. Baserat på internationella utvärderingar och jämförelser priori- terar även råden vissa forskningsområden som de bedömer vara spe- ciellt viktiga eller intressanta. Enskilda forskare väljer och avgränsar så- ledes själva vilka problem de vill forska om, varefter de projekt som an- ses, efter en bedömning gjord av andra forskare ha högst kvalitet och vara mest intressanta tilldelas mcdel, ett s.k. peer review—system.

Sektorsmedel fördelas av sektorsorgan såsom Naturvårdsverket, vilkas uppgift är att tillgodose en viss samhällssektors eller ett visst politiskt prioriterat områdes behov av forskning och utvecklingarbete. Inte minst gäller detta den mer direkt näringslivsinriktade forskningen.

Dessa organs uppgifter och arbetssätt varierar stort. Delar av sektors- medlen fördelas på ett med rådsmedlen likartat sätt, dvs. enskilda fors- kare eller grupper av forskare ansöker om medel i konkurrens med var- andra. En viktig skillnad är emellertid att den forskning som får stöd också måste uppfylla andra kriterier som fastställs av sektorsorganet i fråga.

En stor del av de sektorsmedel som fördelas till universiteten och högskolorna går till forskning inom ramen för av sektorsorganen i för- hand fastställda program. Dessutom beställs viss forskning. Sådan forsk- ning benämns ofta uppdragsforskning. Sektorsorganens metoder för att fastställa vilka avgränsade forskningsområden som skall prioriteras eller vilken forskning som skall beställas varierar. Vanligen inhämtas bedöm-

ningar från experter, näringslivsföreträdare, forskare, politiker, tjänste- män osv. Forskare utgör mindretalet i flertalet sektorsorgans styrelser.

Sammantaget betyder detta att de problem man avser att lösa med sek- torsmedel ofta både väljs och avgränsas av andra aktörer än de enskilda forskarna. Det förekommer emellertid också att forskarna själva på sam- ma sätt som i fråga om den inomvetenskapliga forskningen, väljer och avgränsar forskningsproblemen, varefter de projekt som anses vara av störst betydelse för respektive sektor tilldelas medel.

Övriga forskningsmedel fördelas av en rad olika typer av finansiärer och myndigheter, såsom kommuner och landsting, företag, privata icke- vinstdrivande forskningsfinansiärer, utländska organisationer m.m. En liten del av dessa medel fördelas på samma sätt som inom forskningsrå- den, företrädesvis de medel som kommer från privata forskningsstiftel— ser. Till största delen finansierar dessa aktörer emellertid forskning som de- själva valt och avgränsat. En skillnad jämfört med sektorsmedlen är dock att det i dessa fall oftast är användarna, producenterna eller företa- gen själva som beställer forskningen.

Det offentliga forskningssystemet kan översiktligt illustreras med ned- anstående figur. Endast större organ och aktörer har tagits med. Därtill kommer bl.a. ett antal större affärsdrivande verk som själva finansierar FoU. Under varje departement finns ett antal forskningsfinansierande och forskningsutförande organ. I den inre cirkeln närmast varje depar- tement finns sektorsorganen. ] den yttre cirkeln finns forskningsråden. Utanför cirklarna ligger de organ som utför forskning. Dessa interagerar på olika sätt med företag, akademier, privata forskningsstiftelser, land- sting, kommuner och andra myndigheter. Härtill kommer ett antal sek- torsmyndigheter och affärsverk som finansierar och utför FoU som en del av sin verksamhet.

Universitet _ _ Landsting& & Högskolor kommuner

Industri- forsknings-

Intemationella Andra

. . . . Akademler m n ' h ter organisationer amma y dlg e

stiftelser

Vissa kortformer. AFR: Avfallsforskningsrådet; AI: Arbetsmiljöinstitulel; ALC: .»lrbetslivscenlmm; AMFO: Arbeismil/ofonden; BFR: Byggforskningsrådei; BRÅ: Brotts/örebyggande rådet; FFA: Flygtekniskajörsöksanstalren: FHI: Folkhälsainsrliutet: FOA: Försvarets forskningsanslalt; FMV: Försvarets materielverk; FRN: Forskningsrådsnämnden; HSFR: Humanistisk-samhälls- vetenskap/iga forskningsrådet; IPM: Statens institutet för psykosocial miljömedicin; JTI: Jordbmkstekniska institutet; KI: Kanjunkturinslitulet; KV: Konsumentverket; LV: Läkemedelsverket; MFR: Medicinska forskningsrådet; NFR: Naturvetenskapliga forskningsrådet; NUTEK: Närings- och teknikutvecklingsverker; RFV: Riksförsäkringsverket; RMV: Rättsmedicinalverket; RS: Rymdstyrelsen; SAREC: Styrelsen för u-lands/orskning; SBL: Statens bakteriologiska laboratorium; SBU: Statens beredning för utvärdering av medicinska teknologier; SFR: Socialvetenskapligaforskningsrådel; SGI. Statens Geologiska institut; SIDA: Styrel- sen för interna/lone” ulveckling; 5113: Statens institut/ör byggnads/erImingr' SJF R: Skog — och jordbruken forskningsråd; Skog- forsk: Stiftelsen skogsbruketsforskningsinstitut; SLU: Sveriges lantbruksuniversiiel; SMHI: Sveriges mererologiska och hydrolo- giska institut; SNV: Statens naturvårdsverk; SoS: Socialstyrelsen; SPRI: Sjukvårdens- och socialvårdens planerings- och rationa- liseringsinslitul; Telev.: Televerket; TFB: Transportforskningsberedningen; TFR: Teknikve/enskapliga forskningsrådet; UI: Utri- kespolitiska institutet; VTI: Statens väg- och' trafikinslitul; ÖB: Överbefälhawren; ÖCB: Överstyrelsen för civil beredskap.

Figur 2: Det offentliga forskningssystemet.

1.4 Sverige i forskningsvärlden

Sveriges bidrag till världens samlade satsningar på forskning och ut- vecklingsarbete uppgår till mellan 0,5 och 1%. Bland OECD—länderna, där statistiken är mest tillförlitlig, svarar USA för 47%, Japan för 19%, Tyskland för 9% och Frankrike respektive Storbritannien för 6% varde- ra av FoU—utgifterna. Sammantaget står dessa länder för hela 85% av forsknings- och utvecklingsverksamheten inom OECD—området. Sveri- ges andel därav är 1,2%.

Flera av Sveriges viktigaste konkurrentländer stärker i dag sina insat- ser på forsknings— och utvecklingsarbete. Ökade utgifter på detta områ- de betraktas som en nödvändig förutsättning för kunskapsutveckling och konkurrenskraft.

Exempelvis har USA under 1980—talet ökat sina federala satsningar på FoU med ca 25%. I Japan. har man beslutat fördubbla de statliga satsningarna på universitetens forskning så snabbt som möjligt. Det är framför allt stödet till grundforskning som härigenom förstärks i Japan.

1.4.1 Forskningstendenser i omvärlden

Sverige är i hög grad beroende av att följa utvecklingen i omvärlden för ' att kunna grunda nationella beslut om forskningens inriktning på erfa- renheter från andra länder och göra prioriteringar med ledning av kun- skaper som finns i det internationella samhället.

Några principiella frågeställningar framträder som centrala i ett så- dant sammanhang. Det gäller inte minst finansieringen av forskningen och hur stor andel av kostnaderna som kan och bör bäras av det offent- liga respektive av näringslivet. En annan är prioriteringen mellan olika forskningsområden samt dimensioneringen av'inomvetenskapligt gene- rerad forskning i förhållande till mer tillämpad avnämarmotiverad forskning En tredje frågeställning gäller former för samverkan mellan näringslivet och universiteten och högskolorna

I OECD:s rapport "Technology and the Economy The Key Relation- ships” belyses sambandet mellan teknik och ekonomi och den betydelse forsknings— och teknikfrågorna har för det moderna samhällets ekono- miska utveckling. Viktiga steg i uppbyggnaden av internationell kon- kurrenskraft är enligt rapporten en effektiv, offentlig forskningsstruk- tur, fungerande samarbete mellan vetenskap och näringsliv samt stöd för forsknings— och utvecklingsarbete i medelstora företag.

Inom EG:s forskningspolitik är konkurrenskraften hos den europeis- ka industrin ett av de områden som har högst prioritet. EG—kommissio- nens utvärdering av det andra ramprogrammet (1987—1991) visar att störst påverkan på industrins konkurrenskraft har den omfattande ut- byggnaden av nätverk för europeisk forskningssamverkan mellan såväl industriella parter som mellan industri och universitet och högskolor haft.

Energiforskning, som tidigare varit det dominerande forskningsområ- det inom EG—forskningen, har minskats till förmån för industriellt in—

riktad miljöforskning samt informations— och kommunikationsteknolo- gi. Resurserna till bioteknologi har ökat betydligt.

Andra prioriterade forskningsområden i Europa och övriga världen gäller fordon och transporter, hälsa och medicin, havs— och polarområ— den, material— och tillverkningsteknologi samt telekornmunikation. På flera håll, däribland Frankrike, finns ett starkt växande intresse för mil- jöfrågor och betydande resurser läggs idag på miljöforskning. I Tyskland finns fortfarande en tyngdpunkt på kärnkraftsrelaterad forskning. Stora insatser görs också inom flyg och rymdfart samt på miljöteknik. I de flesta större länder görs också alltfort stora satsningar på försvarsforsk- ning även om tendenser till minskningar också finns.

Som bl.a. visats i den utvärdering som .orts av Sveriges lantbruksuni— versitet är en allmän annan tendens en viss minskning av lantbruksve— . tenskaplig universitetsforskning, med undantag av Danmark, Italien och Sverige. Irland har minskat denna forskning kraftigt. I Storbritannien har den traditionella tillämpade lantbruksforskningen lagts om i rikt— ning mot mer grundläggande strategisk agrikulturell FoU.

Något entydigt internationellt mönster vad gäller den mer övergripan— de fördelningen mellan naturvetenskap, teknik, medicin och lantbruks- vetenskap, å ena sidan, och samhällsvetenskap och humaniora, å den andra, går inte att urskilja. Den svenska fördelningen liknar den tyska och brittiska, medan exempelvis Danmark och Nederländerna avsätter en större andel till humaniora och samhällsvetenskap än vad Sverige i dag gör. Sveriges andel till humaniora och samhällsvetenskap ligger vä— sentligt under OECD-genomsnittet.

Ett skäl till att internationella jämförelser av detta slag är problematis— ka är att Sverige har valt att inte i någon större utsträckning ha speciella forskningsinstitut vid sidan av universiteten och högskolorna. Flera andra länders högre andel för humaniora och samhällsvetenskap inom universiteten och högskolorna beror till stor del på att i första hand viss medicinsk, teknisk och lantbruksvetenskaplig forskning utförs vid såda— na institut. Tillgängliga beräkningar för den övergripande fördelningen av den totala forskningen i samhället tyder dock på att de prioriteringar som görs i Sverige liknar dem som görs i andra jämförbara länder.

Flertalet länder koncentrerar sitt statliga FoU—stöd, till informations— teknik, bioteknik och materialteknik. Dessa vetenskaps— och teknikom— råden bedöms ha stor betydelse för respektive lands konkurrensförmå— ga. I bl.a. Nederländerna, Belgien, Tyskland och Frankrike görs också stora insatser för att öka antalet forskarutbildade.

Program för att främja samverkan och kunskapsutbyte mellan företag och offentligt finansierade forskargrupper vid universitet och högskolor och andra typer av organisationer har redan introducerats eller är un- der uppbyggnad i de flesta länder. Det gäller program för att stimulera forskares rörlighet, för att ge företag incitament att samarbeta i finansie- ring och genomförande av konkurrensneutral forskning, etc.

I exempelvis USA och Storbritannien bedrivs en stor del av denna forskning vid universitet, högskolor och i särskilda forskningscentra. Ett

huvudmotiv för senare års etablering av sådana centra, eller ”centers of Prop. 1992/93:170 excellence”, har ofta varit att stärka kontaktytan mot näringslivet. I Frankrike, Tyskland med flera länder i Europa utgör fristående institut viktiga komplement till universitetssektorn.

Internationell samverkan uppmuntras i de flesta länder och ges på olika sätt särskilda resurser. Ett exempel är den tyska von Humboldt— stiftelsens finansiering av utvalda utländska gästforskares vistelse i Tysk- land. Europeiska länder stödjer sina forskares och företags deltagande i EG:s ramprogram, Eureka, COST med flera samarbetsprogram. I Frankrike får institut särskilt stöd för bilateralt samarbete med institut i andra länder.

1.4.2 Forskningspolitik i några viktiga länder

I Tyskland avsattes år 1990 2,8% av BNPltill FoU. .

Tyskland har internationellt sett en hög andel grundforskning i den statligt stödda forskningen. Det tyska federala forskningsministeriet Bundesministerium fiir Foschung und Technologie ökar för närvarande grundforskningsstödet till 40% av sin budget. Eftersom grundforskning- en företrädesvis ökar vid forskningsinstitut, som Max Planck-instituten, innebär det samtidigt att grunclforskningen i viss utsträckning flyttas från universiteten och högskolorna, vilket har orsakat kritik.

Högre utbildning och delvis även forskning är i Tyskland en delstatlig uppgift. Högskolor och universitet utbildar för närvarande mycket stora studentkullar. Det stora studerandeantalet anses utgöra ett hot mot forskningen, eftersom delstaterna inte samtidigt förmår hålla uppe re- surserna till forskningen. Störst är problemet inom humanistisk fakul- tet.

Den klart största andelen, 70%, av all FoU finansieras i Tyskland av näringslivet. Denna andel ökar dessutom. Innehållsmässigt sker en viss förskjutning mot bioteknologi och medicin, där gränsen mellan grund- forskning och tillämpad forskning anses vara mindre uttalad. Andelen försvars—FoU är endast 13—14%.

I Frankrike gick är 1990 2,4% av BNP till forskning och utveckling. Staten finansierar 54% och näringslivet 46%. Staten spelar således en mycket central roll. Vid franska universitet och högskolor står staten för 80% av kostnaderna för forskningen. 38% av den statligt finansiera- de forskningen är för försvarsändamål.

Industrimedel går delvis till egen forskning, men även till statliga forskningsinstitutioner. Stora industriella forskningsprogram finansieras i Frankrike till högst 50% av forskningsministeriet. De största forsk- ningsprogrammen finns inom flyg, rymd, kärnkraft, telekommunikatio- ner och försvarsverksamhet. Dessa program anses i allmänhet ha varit framgångsrika.

Den franska regeringen beslöt år 1989 att mer än fördubbla antalet doktorsexamina per år. Ett framgångsrikt program för att öka antalet doktorander i industriella ämnen benämns CIFRE (Convention Indust- rielle de Formation de la Recherche). Enligt detta sluts ett avtal mellan

en student, ett företag och ett universitet. Staten finansierar något mind- re än halva kostnaden, medan industriföretaget står för resten. Idag lö- per 500 CIFRE—avtal. Totalt har sedan starten 1981 5 000 examina av- lagts. Flertalet doktorer har gått vidare till industrin.

Conseil Supérieur de la Recherch et de la Technologie (CSRT) är ett organ knutet till forskningsministeriet med uppgift att ge forskningspo— litiska rekommendationer. CSRT betonar i dessa att det gäller att öka industrins forskningssatsningar. Inte minst gäller detta FoU i mindre och medelstora industriföretag. Viktiga inslag i politiken är att det. etableras ett ökat samarbete med de tekniska högskolorna och att perso- nell rörlighet skapas genom möjlighet till sabbatsperioder och till perio- der av arbete i industrin för forskare vid universiteten och högskolorna.

I Storbritannien satsades budgetåret 1990/91 2,2% av BNP på FoU, varav staten bidrog med ca 36%. Av de totala statliga medlen går 26% till grundforskning. Den största andelen grundforskning sker vid uni- versiteten. Av de övriga statliga forskningsmedlen fördelas 36% till oli- ka typer av tillämpad forskning, samt 38% till experimentell utveckling. Försvaret får 44% av den totala statliga FoU—budgeten. Planer finns på att minska denna andel.

FoU—politiken i Storbritannien koncentreras på problemen kring den låga förekomsten av framgångsrika innovationer i industrin. Dessutom betonas kunskaps— och tekniköverföring samt behovet av mer tillämpad forskning. Av tradition har statsmakterna sedan länge avstått från in- blandning i form av politisk styrning av forskningen. Röster höjs för närvarande för ett aktivt stöd till teknisk FoU. Under senaste året har materialteknik, supraledare, genteknik och bioteknik anförts som nyck- elteknologier. Andra prioriterade områden är informations—, robot— och undervattensteknik samt forskning om infrastruktur och miljö. Från och med nästa år planeras en kraftig reducering av satsningarna på civil rymdfart och kärnkraft.

I USA satsades år 1990 2,8% av BNP på FoU. Den amerikanska indu- strin finansierar 51% av sin egen forskning och utvecklingsverksamhet, den federala regeringen står för 44% medan universitet och högskolor, delstater och kommuner står för återstoden. Försvarsforskningen får he- la 59% av de federala FoU—medlen. En minskning till förmån för civil forskning har emellertid föreslagits.

Den tillämpade forskningen uppgår till omkring 23%. Grundforsk— ningen utgör 16%, medan resten är utvecklingsarbete. Nära hälften av all grundforskning i USA Sker vid universiteten. En stor del av det fede- rala forskningsstödet till industrin avser försvarsforskning. Andra prio- riterade områden är exempelvis transport- och rymdforskning.

Amerikansk industri håller sig ofta med stora forskningsinstitutioner, där även grundforskning av hög kvalitet bedrivs. Dessa kan även tävla framgångsrikt med universitet och högskolor om federala forskningsan- slag.

Den amerikanska regeringen stödjer industriforskningen genom t.ex. skattelättnader för FoU och genom olika konsortier. Federala laborato—

rier är skyldiga att främja överförandet av teknologisk kunskap och forskning från myndigheter till industrin. Olika initiativ, som t.ex. Small Business Innovation Development Act, syftar till att med federala medel stödja forskning och teknikidéer vid mindre och medelstora före- tag.

Den nya amerikanska administrationen'har bl.a. utlovat att nationella federala laboratorier skall avsätta 10-20% av budgeten för samsatsningar med industrin.

Japan satsar nästan 3% av BNP på FoU. Staten svarar för knappt 20% av kostnaderna medan industrin bidrar med hela 80%. Av det skälet ut- görs merparten av japansk forskning i dag av tillämpad forskning. Kra- ven på att öka satsningarna på grundforskning har emellertid ökat kon— tinuerligt. Till största delen kanaliseras statliga medel för FoU till de statliga universiteten, vilka dock endast utgör ca 20% av det totala anta- let forskningscentra i Japan. Över 400 universitet i Japan är privata.

Huvuddelen av de riktade statliga satningarna på strategisk forskning har gjorts i statliga forskningsinstitut, i enskilda företag med stora resur- ser för avancerad forskning och, under senare år, i ett stort antal forsk— ningsinstitut, vilka ägs av grupper av företag och etablerats för genomfö- rande av 5—lO—åriga forskningsprogram. Dessas verksamhet är till större delen (vanligen 70%) statligt finansierad.

Den japanska regeringen har under det senaste decenniet i ökande grad betonat vikten av att på olika sätt försöka underlätta en närmare samverkan mellan universitetsektorn och näringslivet, bl.a. genom ge- mensamma forskningsprojekt och genom uppdragsforskning eller kon- traktsforskning. Kontraktsforskning innebär att universiteten tar emot en forskare från industrin, som helt bär forskningskostnaderna. KOn- traktsforskningen är på så sätt även ett utbildningsprogram för yngre forskare i industrin. Näringslivets finansiering av forskning vid univer- sitet och högskolor har också ökat markant under senare år.

Council for Science and Technology (CST), som är ett vetenskapligt räd direkt under japanska premiärministern, föreslog i den senaste re- kommendationen att statens insatser för FoU bör fördubblas, vilket skulle ge forskning och utveckling i Japan en total omfattning av 3,8% av BNP. Beslut har också fattats med denna inriktning. Bland övriga fö- reslagna åtgärder märks särskilt en rad förslag vilka tillsammans syftar till att stärka grundforskningens ställning. CST föreslär också ett system för att premiera kreativitet och kvalitet. Forskningsinstitut och organi- sationer som uppnår utmärkta forskningsresultat förses med ytterligare forskningsresurser. Ytterligare ett framträdande drag i rådets rekom- mendationer är ökad internationalisering genom ett ökat internationellt forskarutbyte.

1.4.3 Några sammanfattande slutsatser

Forskning är högt prioriterad i världens viktigaste länder. Det är vanligt att särskilda insatser görs inom teknik— och forskningsområden som an-

ses ha speciell strategisk betydelse. Formerna för dessa insatser varierar emellertid påtagligt.

I flertalet länder görs betydande ansträngningar för att förbättra sam- spelet mellan industrin och universiteten och högskolorna. Det sker i en rad olika former.

Sverige skiljer sig från flera andra länder genom att en högre andel av FoU-verksamheten utförs inom universitet och högskolor, i stället för att resurserna splittras på många speciella forskningsinstitut. Det har va- rit en riktig politik. Den ställer emellertid speciella krav på åtgärder för att stärka kunskapsflödet. I det följande lägger regeringen fram förslag i syfte att förbättra möjligheterna till kunskapsutbyte och FoU—samarbete mellan näringslivet och universiteten och högskolorna.

I många länder svarar näringslivet för en väsentlig del av FoU-satsni- ngarna, i vissa fall betydligt mer än i Sverige. Stora variationer finns emellertid. I de länder där den statliga forskningsandelen är högst riktas finansieringen extra starkt till försvarsforskning.

I vissa länder finns planer på att minska försvarsforskningen. Ett betydande, och i några fall ökande, stöd ges till inomvetenskapligt genererad forskning. Forskning av hög kvalitet premieras. Ett tydligt mönster är satsningen på olika former av ”centers of excellence”, ofta inom universiteten, med koncentrerade insatser på elitforskningsenhe- ter av interdisciplinärt slag.

I många länder avsätts också en betydande andel av forskningssats- ningarna till samhällsvetenskap och humaniora.

I flera europeiska länder görs betydande ansträngningar för att öka antalet doktorer. Dessutom stimuleras på olika sätt forskarrörlighet och internationell samverkan.

1.5 Forskningssamarbete med EG

EES—avtalet och ett möjligt svenskt EG—medlemskap ökar Sveriges forskningssamarbete med det Övriga Europa. Villkoren för detta bör därför beskrivas något grundligare.

Om man bortser från det omfattande fusionsforskningsprogrammet, sker i dag den övervägande delen av Sveriges deltagande i EG:s FoU— samarbete på projektnivå. Svenska forskare kan ansöka om att delta i ett projektsamarbete inom ett specifikt program, men utan att erhålla fi- nansiellt stöd från EG. Finansiering av de svenska projekten sker då via de nationella FoU—stödjande organen. Sverige får i avvaktan på EES— avtalet endast observatörsplats i respektive styrkommitté och kan där- med inte utöva direkt inflytande på programmets planering och genom- förande.

Sverige kan bli deltagare på programnivå i ett specifikt program ge- nom att betala en BNP—baserad andel av den budget som EG beslutar om för programmet i fråga. Svenska forskare får då på samma villkor som forskare från EG:s medlemsländer inkomma med projektförslag, och tävla om plats i programmet och finansiellt stöd ur dess budget.

Om svenska forskare kommer med flera förslag som bedöms positiva är det möjligt att få finansieringsom totalt överstiger den svenska insatsen i programmets budget. Sverige får fullt inflytande i Styrkommittén för programmet när deltagande sker på programnivå. Samarbete på denna nivå regleras genom avtal mellan Sverige och EG.

Det pågående tredje ramprogrammet, som avses gälla t.o.m. 1994, om- fattar 15 särprogram. De budgetmässigt största är informationsteknologi, tillverknings- och materialteknologi, mänskligt kapital och rörlighet samt kommunikationsteknologi. De övriga programmen gäller telema- tiksystem, mät- och provteknik, miljöteknologi, marin vetenskap och teknik, bioteknologi, jordbruk och agroindustri, biomedicin och hälsa, teknik för u-länder, ickenukleär energi, nukleär fissionssäkerhet samt termonukleär fusionsforskning.

De första utkasten till ett fjärde ramprogram, som skall gälla åren 1994-98, har presenterats. Detta program kommer att bli mera omfat- tande än det tredje ramprogrammet. Bl.a. har flera existerande och nya program, exempelvis inom sociala vetenskaper och livsmedelsteknologi, förts in i ramprogrammet.

EES—avtalet innebär på FoU-området att Sverige deltar fullt ut i EG:s ramprogram och därmed ansluts till alla dess särprogram med undantag för programmen för fissionssäkerhet och för fusionsforskning, vilka fal- ler under EURATOM—avtalet. Sverige får betala ett samlat bidrag, be- räknat med utgångspunkt från BNP-andel, till EG:s budget för hela ramprogrammet. Det innebär att Sverige då kommer att delta på pro- gramnivå i EG:s alla forskningsprogram. Sverige deltar också, på sam- ma villkor som EG-länderna, i de grupper som styr och planerar pro- grammen och kan genom deltagande i rådgivande och beslutande kom- mittéer påverka den övergripande planeringen på ramprogramnivå, ex- empelvis utvecklingen av det fjärde ramprogrammet.

Bidraget till ramprogrammet kommer för BETA-länderna att reduce- ras med hänsyn till att deras deltagande i projekt som beslutats före EES—avtalets ikraftträdande inte skall täckas ur EG:s programbudget.

Omläggningen av samarbetet från projektnivå till ramprogramnivå in- nebär vissa förändringar för ansvariga myndigheter och för forskarna. De svenska representanterna i EG:s grupper måste ha bred kännedom om olika svenska intressen så att de kan företräda landet på ett adekvat sätt. Dessutom skall information om de möjligheter som erbjuds genom de olika delprogrammen spridas till forskare som kan tänkas delta. Des- sa behöver också information om vilka kriterier som gäller för val av projekt och ibland kanske också hjälp med att finna samarbetspartner.

För att skapa samverkan mellan berörda myndigheter, inte minst i fråga om informationsinsatser, och för att utse svenska representanter i de olika grupper som styr EG-programmen har regeringen under år 1992 bildat Rådet för FoU-samarbete mellan Sverige och EG.

Till EES—överenskommelsen hör ett åtagande för Sverige att delta i fi- nansieringen av basverksamheten inom EG:s Joint Research Centre (JRC). Det är en grupp institut som tillhört Euratom-organisationen

men som numera i huvudsak arbetar med miljöteknik, grundläggande materialteknik, fjärranalys m.m. Det är en ny och viktig uppgift att på- verka JRC att forska inom för Sverige intressanta områden och att svara för hemlag'ning av resultat för nyttiggörande i Sverige. Det gäller även att bereda svenska forskare möjlighet att arbeta inom JRC-instituten.

Många frågetecken finns för närvarande vad gäller budgetering av kostnaderna för EG—samarbetet. Detta problem som Sverige delar med andra länder i Europa beror på att det är osäkert när och hur EES-av- talet kan träda i kraft och tillämpas, på att alla länder prövar hur stor andel av forsknings- och utvecklingsresurserna som skall finansieras och styras via internationella program, på att det fjärde ramprogrammet som avses gälla från 1994/95 berör flera samhällsområden än tidigare program samt, för EFTA-ländernas del, på att övergången enligt EES— avtalet till deltagande på ramprogramnivå medför nya förutsättningar för budgetering.

Bidrag till EG:s ramprogrambudget finansieras f.n. från anslag som anvisas de myndigheter där likartad nationell forskning finansieras. På detta sätt underlättas för ansvariga myndigheter och departement att föl- ja, styra och utvärdera alla satsningar inom sitt respektive ansvarsområ- de. .

Sammantaget är EG:s forskningsprogram relativt begränsade. Av EG— ländernas samlade FoU—insatser kanaliseras endast ca 4% genom de ge- mensamma programmen. Sveriges offentliga utgifter för forskning och utveckling är av samma storleksordning som EG:s.

EG-samarbetet på forskningsområdet är unikt både till omfattning, bredd och inriktning mot industriell utveckling. Dess främsta värde lig- ger emellertid inte i dess ekonomiska omfattning utan i de nätverk som EG—programmen initierar. Sveriges syn på_EG:s forskningssamarbete bör vägledas av nyttan av nätverken, snarare än av en strävan att expan- dera programmen.

1.6 Forskning och utveckling för industriell kompetens och konkurrenskraft

En gynnsam utveckling av näringSIivet är en grundläggande förutsätt- ning för fortsatt välstånd. För att försvara uppnådda positioner och för att ny industriell verksamhet skall kunna byggas upp krävs ett positivt företagsklimat och en god miljö för teknisk forskning och utveckling. Näringslivets konkurrenskraft kan härigenom stärkas och det svenska samhällets attraktionskraft i fråga om väsentliga industriella verksamhe- ter ökas.

En stor del av Sveriges strukturella förnyelse under de närmaste tio till femton åren måste ske genom tillväxt av forsknings- och kunskaps- intensiv industri. Det är en förutsättning såväl för en god levnadsstan- dard som för full sysselsättning.

Kunskap är på väg att bli den viktigaste produktionsfaktorn inom nä- ringslivet. Ökade satsningar inom kunskapsintensiva områden behövs

både från industrins och från statens sida. Utvecklingen av basteknolo- gier förutsätter ofta att grundläggande forskning, tillämpad forskning och utvecklingsarbete bedrivs parallellt och i ett'kontinuerligt samspel.

Svenska företag har i synnerhet under de allra senaste åren kraftigt ökat sin FoU-verksamhet utomlands. Intresset hos utländska företag för etablering i Sverige har emellertid hittills varit begränsat.

Under senare år har tendenser till stagnerande kunskapsinvesteringar och bristande förnyelse i svensk industri funnits även om en förstärk- ning nu kan skönjas.

De mest FoU-intensiva svenska företagen, dvs. företag inom trans- portmedels-, elektro- och läkemedelsindustri, bedriver fortfarande hu- vuddelen av sin FoU i Sverige. Läkemedelsindustrin sysselsätter flest forskarutbildade. Svensk verkstadsindustri utvecklas mot allt fler sys- temlevererande företag, som i växande grad blir beroende av utländska leverantörer för sin komponent- och materialutveckling.

Kunskapsutbytet mellan universiteten och högskolorna å ena sidan och näringslivet å den andra är betydelsefullt för svenska företags fram- gång.

Sverige har en forskningsstruktur som i en internationell jämförelse präglas av en dominans för universitet och tekniska högskolor. Det är en lösning som valts för att inte splittra de knappa forskningsresurser som vårt land i ett internationellt perspektiv förfogar över.

I anslutning till universiteten och högskolorna har s.k. kontaktsekre- tariat inrättats för att främja näringslivskontakter. Sekretariatens verk- samhet, inriktning och framgångar varierar emellertid stort. Kontakt- sekretariaten saknar ibland tillräckligt stöd från universitetens och hög- skolornas sida, och kontakterna och samarbetet med såväl det lokala som det övriga näringslivet är ofta otillräckliga. Många mindre och me- delstora högskolor har varit mer framgångsrika än de etablerade univer- siteten i denna verksamhet.

Vid vissa tekniska högskolor och universitet har även andra aktivite- ter för samarbete med näringslivet vuxit fram. Det kan röra sig om s.k. forskarbyar, uppdragsutbildning, teknikparker, stöd till spin-off-företag osv. Ofta bedrivs denna verksamhet i stiftelseform för att kunna ge marknadsmässiga intäkter och god flexibilitet. Även denna verksamhet har dock haft mycket varierande framgång.

Vid sidan om universiteten och de tekniska högskolorna finns ett an- tal industriforskningsinstitut och s.k. programstyrelser av varierande storlek och slagkraft. I instituten bedrivs ett långsiktigt FoU—samarbete mellan industriföretag och organisationer. Verksamheten finansieras ge- mensamt av staten via NUTEK och av de berörda företagen.

Det är uppenbart att kunskapsflödet mellan universiteten, högskolor- na och näringslivet är otillräckligt. Bristerna i samspelet gör att tillgäng- lig kunskap inte når industriell tillämpning i den utsträckning som bor— de vara möjlig. Att förbättra kunskapsflödet blir därmed en viktig forsk— ningspolitisk uppgift. Den bör lösas med olika men samverkande me- del.

Av stor vikt är att universiteten och högskolorna i framtiden själva mer aktivt deltar i olika former av samarbetsprojekt med näringslivet. Universiteten och högskolorna behöver stimuleras till att hjälpa enskil- da forskare och forskargrupper att etablera konstruktiva kontakter med svenska företag. De skiljaktigheter i mål och drivkrafter som finns, och bör finnas, mellan universitets- och högskoleforskning och företagsvärl— den kan överbryggas genom att flera samverkansformer utvecklas.

De grundläggande krav som en organisatorisk struktur för forskning måste uppfylla är att den främjar hög kvalitet och kostnadseffektivitet. Erfarenheterna från länder med omfattande verksamhet förlagd till fri- stående forskningsinstitut pekar på att sådana å ena sidan ofta till en början fungerar väl i förhållande till uppställt mål, medan de å andra si— dan ibland visar sig ha svårigheter att på sikt vidareutveckla eller om- orientera sin verksamhet. Om inte personalomsättningen kan hållas hög riskerar man att förnyelsen genom tillflöde av unga forskare uteblir.

De svenska erfarenheterna av forskningsinstitut varierar. Att kun- skapsbasen och verksamheten är anpassad efter industrins aktuella be- hov tillhör institutens styrkefaktorer. Instituten är vidare väl skickade att överföra forskningsresultat och ny kunskap till industrin på sina områden. Vidare utgör de en bas för industrins medverkan i EG:s FoU- program. Instituten fyller också en viktig funktion för teknikspridning till mindre och medelstora företag.

En av svagheterna i forskningsinstitutssystemet är - i Sverige liksom utomlands — att det avtalsbundna systemet kan verka konserverande. In- stitutens förhållande till universiteten varierar. Doktorander förekom- mer t.ex. bara vid vissa institut. Risken för ett alltför litet naturligt flöde av forskare genom instituten år inte obetydlig.

Universiteten och de tekniska högskolorna har i dag begränsningar som miljöer för industriellt inriktad forskning. De viktigaste härrör från de krav på organisation och arbetsvillkor som huvuduppgifterna - att bedriva inomvetenskapligt genererad forskning, forskarutbildning och grundläggande utbildning - ställer. Den universitetsbaserade forsk- ningen kräver väsentliga frihetsgrader i fråga om val av problem, rätt att publicera forskningsresultat, långsiktighet m.m., som ofta är svåra att förena med industriella krav på styrning, tidsplanering och kommersi— ellt motiverad sekretess. Universitets- och högskoleforskningen är oftast disciplinorienterad. Industriella problemställningar är marknadsoriente- rade och oftast gränsöverskridande.

Universitetens och de tekniska högskolornas styrka ligger i det faktum att de även bedriver forskarutbildning och grundutbildning inom indu- striellt intressanta kunskapsområden. Det skapar långsiktiga förutsätt- ningar för såväl förnyelse som kunskapsöverföring.

Det ter sig enligt regeringens uppfattning varken motiverat eller rea- listiskt att förändra den huvudsakliga rollfördelningen inom det svenska forskningssystemet. Det är således väsentligt att styrkefaktorerna inom såväl universitets— och högskoleväsendet som forskningsinstituten tillva- ratas. Förändringar i relationen mellan dessa båda system behöver ge-

nomföras. Dessutom behöver nya formerna för universitetens samver- Prop. 1992/932170 kan med näringslivet tillföras. De förhållanden som här beskrivs med avseende på industriforskningsinstituten gäller också på andra områden.

Industriforskningsinstituten har nyligen kartlagts. Motsvarande insti- tut inom Jordbruks— och Kommunikationsdepartementets verksamhets- områden har blivit föremål för en strukturell översyn. En sådan över- syn bör nu göras också av industriforskningsinstituten. .

En svaghet i konstruktionen med fristående forskningsinstitut är, som just nämnts, de svårigheter dessa kan möta i att långsiktigt utveckla och förändra sin verksamhet. Översynen bör ta sikte på att sådana mekanis- mer kan utvecklas som möjliggör en ökad förändringsbenägenhet. Des- sutom måste institutens förutsättningar att fungera som en brygga mel- lan näringslivet och den inomvetenskapligt genererade forskningen stär— kas.

Det är därför väsentligt att instituten normalt organiseras och förläggs i anslutning till ett universitet eller en högskola med egna forskningsre- surser. Den exakta organisatoriska hemvisten bör noga prövas från fall till fall. Forskarutbildning bör vara ett normalt inslag i institutens verk- samhet, vilket i sin tur förutsätter samverkan med en fakultet.

Varje industriforskningsinstitut bör med viss regelbundenhet bli före- mål för utvärdering genom vilken vetenskaplig kvalitet och industriell betydelse bedöms.

Forskningens förmåga att bidra till industriell-utveckling och-förnyel- se kan inte frikopplas från frågan om kompetensnivån generellt sett in- om industrin. Andelen anställda med grundläggande högre utbildning - t.ex. civilingenjörer - respektive forskarutbildning spelar en utomor— dentligt viktig roll för industriins möjligheter att tillgodogöra sig forsk- ning.

Förutom möjligheterna att bedriva företagsintern forskning reglerar den egna kompetensnivån företagets förutsättningar att formulera krav på forskningsinsatser inom t.ex. universitet och högskolor, liksom möj— ligheterna att bedöma vad i redan pågående forskning som kan utnyttjas för industriella syften.

En av flera åtgärder som fordras för att ge forskningen möjlighet att fungera som en utvecklande kraft inom svenskt näringsliv är att öka ka- paciteten när det gäller utbildning av civilingenjörer. En annan är att öka kapaciteten i forskarutbildningen inom de tekniska och naturveten- skapliga områdena. Doktorer har en unik kompetens, som får allt stör- re betydelse för teknikutvecklingen.

Gemensamma doktorandprogram i samverkan mellan universi- tet/högskolor och näringslivet kan främja kunskapsutbytet ytterligare. Genom sådana program skapas en ömsesidig och tidig relation mellan doktorand och företag.

Insatser av detta slag måste motsvaras av en tydlig vilja inom nä- ringslivet att anställa dem som utbildas. Vetenskaplig utbildning måste dessutom för den enskilde göras ekonomiskt lönsam.

Utöver den nyss beskrivna översynen av industriforskningsinstituten och förstärkningen av civilingenjörs- och forskarutbildningarna, behö- ver nya samverkansformer mellan universitet/högskolor och näringsliv utvecklas. Universiteten och de tekniska högskolorna måste förbättra formerna för kunskapsutbytet med industrin och andra stora avnämare av kvalificerad kunskap och öka närheten i samarbetet. Bättre kontak- ter krävs med såväl stora som mindre och medelstora företag. Det bör ' ske i sådana former att universitetens förmåga att utföra sina huvudupp- gifter inte hämmas.

En svaghet i nuvarande ordning, som leder till att forskningsbaserad produktion i Sverige utvecklas alltför långsamt och i alltför liten ut- sträckning, är dessutom bristen på högriskkapital. Bedömningar av forskning och utveckling kräver så speciell kompetens att de kreditinsti- tut som hittills förekommit i landet vanligtvis inte ansett sig kunna eller våga ta risken att i ett mycket tidigt skede på normala affärsmässiga grunder stödja utvecklingen av en forskningsbaserad idé. Uppfinnare, inom och utom forskarvärlden, möter särskilda problem när det gäller möjligheterna att utveckla sina idéer till marknadsmässiga produkter.

Det är viktigt att varje universitet och högskola utvecklar samverkans- former med företag. Stöd ges dessutom via bl.a. NUTEK för forsknings- insatser inom områden som har särskild vikt för näringslivets utveck- ling och som är av intresse både för universiteten och högskolorna och företagen.

En väg att främja en effektiv samverkan är att ge universiteten och högskolorna rätt att bedriva forskning också i bolagsform. Regeringen föreslår att denna möjlighet öppnas. Universitet och forskande högsko- lor erbjuds ett aktiekapital vid start av bolag av denna typ.

Forskningsföretagen bör arbeta i nära anslutning till respektive mo- derorganisation, vilket möjliggör utbyte av personal och samutnyttjande av exempelvis avancerad vetenskaplig utrustning. Forskningsbolagen skall dock kunna arbeta på normala, kommersiella villkor med forskan- de personal anställd på de villkor och förutsättningar som gäller t.ex. i näringslivet. Denna konstruktion möjliggör exempelvis arrangemang med deltidsanställning inom bolaget respektive universitetet/högskolan vilket är vanligt förekommande i många andra länder.

Genom att verksamheten bedrivs inom ramen för bolag kan en klar och tydlig ansvarsfördelning ekonomiskt, materiellt och juridiskt åstad- kommas mellan å ena sidan den industriellt orienterade verksamheten och å andra sidan universitetens traditionella huvuduppgifter inom forskning och utbildning.

De teknikparker, forskarbyar m.m. som finns etablerade runt univer- siteten och högskolorna kan spela stor roll för att föra forskningsresul- tat vidare till industriella tillämpningar.

Teknikparkerna och forskarbyarna, liksom kontaktsekretariatens ar- bete behöver emellertid utvecklas. Regeringen föreslår att en sådan vi- dareutveckling också skall kunna inkludera tillskjutandet av visst stat- ligt kapital. På så sätt kan inte minst små företag, skapade på grundval

av nya forskningsrön, ges bättre expansionsmöjligheter. Teknikparkstif- telserna bör också, tillsammans med universiteten/högskolorna, kunna engageras som ägare i de nyss nämnda forskningsbolagen.

Till de här nämnda samverkansformerna skall också läggas systemet med adjungerade professorer. Detta system har i allt väsentligt fungerat väl. Det bör kunna byggas ut ytterligare.

Det bör också framhållas att. en gynnsam utveckling av näringslivet kräver forskning och utveckling även inom andra områden än de rent tekniska. Exempelvis får komzmunikationerna en allt större betydelse för den framtida ekonomiska tillväxten både nationellt och internatio- nellt. En ökad satsning på forskning och utveckling inom kommunika- tionssektorn är mot denna bakgrund ett viktigt inslag i en politik för att ge det svenska näringslivet tillgång till högkvalitativa transport- och kommunikationssystem.

De betydande resursförstärkningar för forskning som sker genom av— vecklingen av löntagarfonderna kommer till sin huvuddel att kanalise- ras till forskning av väsentlig betydelse för Sveriges långsiktiga konkur- renskraft. Härutöver måste forskning som har ett mera direkt indust- riellt intresse stärkas. Förutom de just nämnda förslagen om en utbygg— nad av forskarutbildningen har insatser inom kunskapsområden som är särskilt teknikdrivande stor betydelse för svenska företags möjligheter att utvecklas.

I sammanfattning innebär regeringens förslag för forskning och ut- veckling för industriell kompetens och konkurrenskraft: ' Möjlighet för universitet och högskolor att upprätta bolag för forsk- ningssamverkan med industrin ' Förstärkning av forskarbyar och teknikparker, bl.a. genom tillskjutan- de av visst kapital 'Översyn av industriforskningsinstituten, bl.a. i syfte att främja en ökad samverkan mellan instituten och universiteten/högskolorna ' Särskilda insatser för forskarutbildning i samverkan med näringslivet ' Program för forskning inom teknikområden av speciell betydelse

1.7 Koncentrerade forskningssatsningar inom strategiska områden

Sverige kan endast upprätthålla världsnivå på ett mindre antal forsk- ningsområden. På andra områden måste ambitionen begränsas till forskning av en sådan omfattning att den gör det möjligt att ta till vara och utveckla genombrott gjorda i andra länder.

På de områden där vårt lancl av olika skäl har särskilda möjligheter att uppnå absolut världsklass är det av vikt att miljöer och villkor i öv- rigt skapas för att ge forskningen de bästa förutsättningar.

Vilka dessa områden är bestäms av flera faktorer. Viktigast av dessa är den mänskliga begåvningen. Kring forskare med särskilda förutsättning- ar måste det vara möjligt att bygga grupper och miljöer som kan mäta

sig med de bästa i världen. Det bör understrykas att områden valda med denna utgångspunkt kan komma att skifta över tiden.

Genom koncentrerade satsningar kan starka forskningsmiljöer skapas. De kommer att verka som en förnyande och pådrivande kraft i hela forskningssystemet. Inom de områden där Sverige redan i dag har forsk- ningsenheter med en kritisk massa av aktiva forskare, såsom exempelvis inom stora delar av medicinsk forskning, når forskningen också världs— klass.

Vetenskap av hög kvalitet är också industriellt betydelsefull, vilket in— te minst den medicinska forskningen i Sverige visar. Det är av nationell betydelse att säkerställa att svenskt näringsliv har tillgång till en infrast— ruktur i fråga om grundläggande och mera tillämpad forskning som gör det möjligt att erövra nya marknader.

Såväl forskningens inriktning som dess förutsättningar förändras emellertid ständigt. Det är därför nödvändigt att kontinuerligt anpassa organisation och resursfördelning till dessa ändrade förutsättningar.

Den internationella frontlinjeforskningen befinner sig för närvarande i ett skede av snabb metodologisk och idémässig utveckling, där gränsdragningen mellan olika traditionella ämnesområden, liksom mel— lan grundläggande och mer tillämpad forskning, luckrats upp och där kraven på breddad kompetens och tillgång på avancerad metodik ökar.

För att kunna vara konkurrenskraftig på 2000—talet kräver samtliga grenar av forskningen alltmer specialkompetens, kontinuitet, resurs— samling och gränsöverskridande tänkande med nära kontakt med avan— cerad metod- och teoriutveckling. För att säkerställa och utveckla kom- petensbasen och samtidigt svara för kontinuiteten inom forskningen fordras därför relativt stora grupper av forskare med hög och komplet- terande vetenskaplig kompetens.

För att göra det möjligt för Sverige att framgångsrikt konkurrera med andra länder bör elitforskningscentra eller -områden, s.k. centers of ex— cellence, skapas inom eller i nära anslutning till universitet och högsko— lor. Där kan forskning av högsta kvalitet av olika men kompletterande art inom ett ämnesområde integreras och härigenom ge upphov till sy- nergieffekter med ett bättre resultat och resursutnyttjande som följd. Så— dana centra, eller områden för kraftsamling, bör också långsiktigt kun— na bidra till svenskt näringslivs utveckling och konkurrenskraft.

Både i USA och i Europa har flera elitforskningsenheter av denna typ bildats, bl.a. via medel från privata stiftelser. Kända exempel är Howard Hughes-instituten och Ludwig-instituten. Erfarenheterna från dessa centra är mycket goda.

Det är väsentligt att förutsättningar skapas för bildande av sådana sär- skilt starka forskningsenheter även i Sverige. Utgångspunkten bör här— vid vara att samla forskare av exceptionell kvalitet. Arbetsvillkoren mås— te vara sådana att de blir attraktiva för utländska forskare av högsta klass. På detta sätt blir det också lättare att behålla de främsta forskarbe— gåvningarna i landet.

1,4 'JI

Ett brett utbud av forskarutbildning, postdoktorala program och se— minarieverksamhet skall finnas inom dessa centra eller områden. Åter- kommande kvalitetsutvärdering, genomförd med internationell medver- kan, av resultaten bör styra resurstilldelningen.

Förutsättningar att bilda den typ av forskningsenheter som här beskri- vits skapas genom de resurser som ställs till forskningens förfogande till följd av avvecklingen av löntagarfonderna. De förslag om särskilda kompetenscentra som regeringen också lägger fram, framför allt på det tekniska området, har samma Syfte. Program som inriktas på teknolo— gier av särskild teknikdrivande betydelse föreslås också.

Det förtjänar samtidigt att understrykas att riktade forskningsprogram måste initieras med betydande varsamhet. Kunskapsutvecklingen går numera så snabbt att riktade förskningssatsningar genom politiska be- slut lätt blir felsatsningar. Insatserna bör vara av sådant slag att resulta- ten har ett så brett användningsområde som möjligt.

I propositionen om utskiftning av löntagarfondernas tillgångar m.m. (prop. 1991/92z92) angavs att de medel som frigörs genom avvecklingen av löntagarfonderna i stor utsträckning bör användas för långsiktigt kunskapssökande av betydelse för Sveriges framtida konkurrenskraft. Riksdagen ställde sig bakom propositionens förslag.

Följande uttalanden ur propositionen anger hur fondmedlen skall an- vändas. Forskningen med löntagarfondsmedel skall: ' bidra till ”utvecklingen av Sveriges framtida konkurrenskraft” ' bidra till att ”tillgången på kvalificerade forskare i landet ökas väsent- ligt” 0 vara "forskning på högsta internationella nivå” ' "koncentreras till kraftfulla insatser inom ett begränsat antal områ- den”

' ”stimulera samarbetet internationellt”

' bedrivas ”i nära anknytning till universitet och högskolor” ' innefatta "den miljöstrategiska och medicinska forskningen”

Under den beredningsprocess som därefter har följt har forskningsråd och akademier redovisat önskvärdheten av och möjligheter till upp- byggnad av forskning inom skilda områden. Därtill har ett stort antal förslag till användning av löntagarfondsmedlen lämnats av universitet, högskolor, företag, forskargrupp-er, enskilda forskare m.fl.

Ett genomgående drag i förslagen är betoningen av koncentrerade in- satser av högsta kvalitet. Likaså understryks behovet av gränsöverskri- dande forskning, liksom av åtgärder som leder till en ökad internationa- lisering av forskningen.

I det förslag (prop. 1992/93:171) som presenteras samtidigt som denna proposition preciseras forskningen med löntagarfondsmedel till tre stra- tegiska ändamål:

' Huvuddelen av medlen tilldelas en stiftelse som inrättas för strategisk forskning med naturvetenskaplig, teknisk och medicinsk inriktning och med brett mandat.

' En stiftelse för stöd till miljöstrategisk forskning inrättas. Stiftelsen Prop. 1992/93:170 skall främja upprättandet av stabila former för långsiktigt samarbete mellan forskargrupper inom och utom universitets- och högskolesys- temet. * En stiftelse för stöd till kulturvetenskaplig forskning inrättas.

Koncentrerade forskningssatsningar

Strategisk forskning

Miljöstrategisk KulturvetenSkaplig forskning forskning

Figur 3: Koncentrerade forskningssatsningar med löntagarfondsmedel.

De insatser som avses bli finansierade genom medel från löntagarfon- derna skall vara sådana som inte normalt kan komma till stånd inom ramen för mera gängse finansiering.

I varje stiftelse bör ett internationellt utbytesprogram för gästforskar- verksamhet byggas upp.

Styrelserna för respektive stiftelse förutsätts ha en betydande självstän- dighet gentemot regering och riksdag.

1.7.1 Strategisk forskning

En huvuddel av de resurser som från löntagarfonderna kan ställas till forskningens förfogande föreslås gå till en stiftelse för strategisk forsk- ning inom naturvetenskap, teknik och medicin. Ett viktigt fält för insat- serna kan vara s.k. generiska teknologier, dvs. sådana teknologier som kan bedömas ha betydelse på många olika områden. Hit hör bl.a. infor- mationsteknologin. Medicinsk forskning skall också kunna ges stöd av stiftelsen.

Stiftelsen skall inom den allmänna ram som gäller för all forskning med löntagarfondsmedel stödja insatser efter hela skalan från inomve- tenskapligt grundforskning till tillämpad forskning. Inte minst viktigt är området däremellan. Sådan riktad grundforskning kan vara av avgöran- de betydelse inte minst för den svenska industrins långsiktiga utveck- ling.

Ledningen för stiftelsen för strategisk forskning bör utgöras av företrä— dare för såväl forskarsamhälle som näringsliv. Härigenom säkerställs att den i sammanhanget aktuella forskningen får den nödvändiga förank- ringen i såväl den vetenskapliga. världen som näringslivet.

1.7.2 Miljöstrategisk forskning

Sverige har nått långt i fråga om forskning inom miljöområdet. Det gäl- ler särskilt i fråga om den yttre miljön. Ett andra användningsområde för löntagarfondsmedel är att ge denna forskning ytterligare utvecklings- möjligheter.

Miljöstrategisk forskning med löntagarfondsmedel skall ske inom ra- men för ett nätverk mellan institutioner och forskargrupper, företrädes- vis vid universitet och högskolor. Stiftelsen har att fördela tillgängliga resurser.

Det är av stor vikt att miljöforskningens resultat snabbt kan omsättas i sådana praktiska insatser som har betydelse för miljön. I likhet med vad som avses gälla för stiftelsen för den strategiska forskningen skall led- ningen för stiftelsen för miljöstrategisk forskning vara tydligt förankrad i såväl forskarsamhället som näringslivet.

Inom ramen för den här beskrivna insatsen för miljöstrategisk forsk— ning skall också stöd till forskning kring bl.a. miljövänliga transportme— del kunna ges.

1.7.3 Kulturvetenskaplig forskning

Den kulturvetenskapliga forskningens utvecklingsmöjligheter behöver förbättras. Att stärka kunskapsutvecklingen inom detta område är sär- skilt betydelsefullt i en värld som präglas av snabba tekniska, ekonomis- ka och sociala förändringar. Tillsammans ger kulturvetenskaperna de teoretiska och metodologiska förutsättningarna för att förmedla och tol- ka viktiga samhällsprocesser, nationellt och internationellt. Härigenom ger de kunskaper av oundgänglig betydelse för utvecklingen av samhäl-

let. Humaniora behövs för att ge hela samhällsutvecklingen en nödvän— dig kulturell förankring.

Det förstärkta stödet till den kulturvetenskapliga forskningen bör byg— gas upp i anslutning till Riksbankens Jubileumsfond. Det förutsätts att prövningen och fördelningsbesluten för de resurser som tillförs den hu- manistiska och samhällsvetenskapliga forskningen från löntagarfonder- na genomförs på ett sådant sätt att pluralism främjas.

1.7.4 Varaktighet och storlek

Forskningen med löntagarfondsmedel skall, som regeringen nyss fram- hållit, vara av extraordinär natur. Avvecklingen av löntagarfonderna ger Sverige en unik möjlighet att utveckla kunskaps— och forskningsområ- den till världsnivå.

De resurser från löntagarfonderna som avses gå till forskning skall ut- nyttjas över en period om ca 15 år. Uppbyggnaden sker gradvis för att säkerställa högsta möjliga kvalitet i forskningen. Forskningsprojekten bör regelbundet utvärderas med hjälp av internationell sakkunskap.

Ett avsevärt internationellt deltagande förutses inom samtliga de just nämnda forskningssektorerna. Det gäller såväl de aktiva forskarna som ledningarna för respektive stiftelse och fond.

I sammanfattning innebär regeringens förslag att uppbyggandet av forskningsområden eller forskningsenheter av internationell slagkraft genomförs genom tillskapandet av oberoende forskningsstiftelser med beskriven inriktning inom följande områden: ' Strategisk forskning, huvudsakligen inom naturvetenskap, teknik och medicin

' Miljöstrategisk forskning ' Kulturvetenskaplig forskning

1.8 Flexibilitet och förnyelse inom universiteten och högskolorna

En huvuddel av statens stöd till forskningen kanaliseras direkt och indi- rekt till universiteten och högskolorna. Att dessa fungerar väl blir där- med av stor betydelse för den svenska forskningens kvalitet, förnyelse- förmåga och konkurrenskraft.

Genom den nya högskolelag som antogs av riksdagen i december 1992 tillförsäkras universiteten och högskolorna en ökad frihet bl.a. vad gäller studieorganisation, utbildningsutbud, antagning av studenter, in- rättande av professurer, skapande av karriärvägar för lärare, institutio- nell organisation samt disposition av resurser för grundutbildning och forskning.

Med den ökade friheten följer också ett ökat ansvar. Av stor betydelse är att universiteten och högskolorna själva förmår skapa förnyelse och göra prioriteringar. Därtill krävs vilja till profilering och ett medvetet ledarskap.

Förnyelse är ofta liktydigt med uppkomsten av kreativa forsknings- miljöer, där nya idéer och tankar har förutsättning att utvecklas till ny- danande rön och upptäckter. Sådana miljöers utseenden kan skilja sig åt mellan olika forskningsområden. I vissa fall är förnyelsens förutsätt- ning ökade resurser. Oftast är emellertid en ökad flexibilitet och dyna- mik det viktigaste. Genom ökade kontakter forskare emellan, gärna över fakultetsgränserna, genom insatser för att öka andelen kvinnliga forskare, genom förbättrade möjligheter för yngre forskare samt genom prioriteringar till expanderande forskningsinriktningar kan forsknings- resurserna utnyttjas bättre.

Universiteten och högskolorna är mångkulturella institutioner. Ett vitt spektrum av verksamheter med skilda villkor ryms inom dessas ram. Samtidigt som mängden kunskap ökat har utvecklingen också in- neburit en ofrånkomlig specialisering av kunskapen.

Specialiseringen rymmer betydande risker. Det finns en risk att upp— splittringen leder till allt för små enheter med ett otillräckligt antal akti— va forskare för att uppnå en nödvändig kritisk massa. Med liten rörlig- het mellan och inom universiteten och högskolorna ökar riskerna för förstelning. '

Detta är desto mera allvarligt som nya vetenskapliga rön allt oftare sker i gränsytorna mellan olika discipliner, snarare än i respektive om- rådes mitt.

Vid vissa universitet och högskolor har en utveckling inletts bort från småinstitutioner i riktning mot större enheter med syfte att öka forsk- ningens kvalitet och öka förnyelsen. Det är välkommen och angelägen utveckling.

1.8.1 Förnyelsens förutsättningar

En utveckling i riktning mot större enheter kan förväntas bidra till en angelägen förnyelse av de vetenskapliga institutionerna. Härutöver spe- lar formerna för finansiering av universitetens och högskolornas forsk- ning en viktig roll för den vetenskapliga förnyelsen.

Den forskning som bedrivs vid universitet och högskolor finansieras, som tidigare nämnts, via olika kanaler: fakultetsanslag, anslag från de vetenskapliga råden, anslag från sektorsorgan, anslag från privata fonder och stiftelser samt ersättning för särskild uppdragsforskning från bl.a; företag, myndigheter och kommuner. Relationerna mellan de olika fi- nansieringsformerna varierar starkt mellan olika ämnen och forsknings- områden.

Fakultetsanslagens syfte är att ge universitet och högskolor möjlighet att bygga upp en tillräckligt stark vetenskaplig infrastruktur. De är en förutsättning för såväl kontinuiteten som det fria kunskapssökandet. Förfarandet vid tillsättningen av tjänster ställer samtidigt hårda kvali— tetskrav. Fakultetsmedlen medger även att universitet och högskolor kan göra egna bedömningar om vilka discipliner som bör ges särskild prioritet.

Anslagen till forskningsråden fyller den dubbla funktionen att vara dels nationella - dvs. inte bundna geografiskt till ett visst universitet el- ler en viss högskola - dels direkt och kontinuerligt kvalitetsrelaterade. Rådsanslagen har därmed en direkt rörlighetsfrämjande effekt. De ökar förändringstrycket inom universiteten och högskolorna. Deras särställ— ning jämfört med andra anslagsformer skall dock inte överdrivas. Så- lunda har kritik stundom riktats mot råden för att i realiteten konserve- ra forskningsstrukturen, om än på ett nationellt plan.

Inom ramen för fakultetsmedlen tillämpar i dag flera universitet och högskolor forskningsrådsliknande procedurer vid fördelning av anslag enskilda forskare och institutioner emellan.

Det är enligt regeringens mening angeläget att främja uppkomsten av dynamiska forskningsmiljöer för att stimulera till en ökad vetenskaplig förnyelse. Det bör ske som en kombination av bl.a. följande åtgärder:

' Sammanläggningen av mindre institutioner till .större enheter full- följs. Det ankommer på varje universitets- och högskoleledning att tillse att den frihet man fått att organisera det vetenskapliga arbetet på sätt som bäst passar varje universitet eller högskola tas till vara. ' Forskningsråden bör vid sina prövningar särskilt uppmärksamma yngre forskare. . ' Råden bör särskilt främja'forskarrörlighet. ' Råden bör främja gränsöverskridande forskning. ' Fakulteterna stimuleras att introducera rådsliknande procedurer vid fördelningen av anslag forskare och forskargrupper emellan. ' Ett system utvecklas för aktivitetsrelaterad resursfördelning på natio- nell nivå, där en del av fakultetsanslagen relateras till forsknings- och forskarutbildningsaktivitet. Systemet börjar införas under den kom- mande treårsperiodens sista år. ' Till åtgärder av detta slag bör också läggas insatser av universitet och högskolor för att rekrytera forskare från andra lärosäten respektive sti- mulans till egna doktorander att efter fullbordad utbildning söka sig till andra institutioner än den där doktorandstudierna genomförts.

En förstärkning av rådens andel av de samlade anslagen till universi- tetens och högskolornas forskning har diskuterats som ett sätt att ytterli- gare främja rörligheten. En större del av forskningsanslagen skulle däri- genom komma att prövas av andra än universiteten och högskolorna själva.

Regeringen delar bedömningen att en sådan förskjutning vore angelä- gen särskilt på vissa områden. Den eftersträvade effekten kan emellertid uppnås utan att fakultetsmedlen behöver minska. Genom den nya struktur som föreslås i propositionen om forskning med löntagarfonds- medel för de i detta sammanhang aktuella forskningsmedlen kan den nödvändiga stimulansen till förnyelse erhållas. Fakultetsanslag och an- slag från forskningsråd, sektorsorgan och de stiftelser som avses bli in- rättade med löntagarfondsmedel kommer att kunna erbjuda en stimule- rande mångfald i fråga om forskningsfinansiering.

Till förnyelsemöjligheterna hör lokaler, utrustning och de biblioteks- resurser som står till forskningens förfogande.

En väl fungerande informationsförsörjning till forskningen är en för- utsättning för att de höjda ambitionerna skall kunna uppnås. Det har framhållits i det föregående i vilken stor utsträckning svensk forskning är beroende av forskningsresultat från andra länder. Universitets- och högskolebiblioteken, tillsammans med vissa fristående institutioner som Kungl. biblioteket, spelar en viktig roll för kontakten med internatio- nella forskningsresultat. Skyldigheten att hålla bibliotek finns inskriven i högskoleförordningen.

Universitets— och högskolebi'blioteken skall i samarbete med sina hu— vudmän ställa den vetenskapliga litteraturen till forskarnas förfogande, samarbeta med varandra i detta syfte, aktivt verka inom det lokala in- formationsnätet samt ge tillgång till och vägledning i användningen av lokala, nationella och internationella nätverk och databaser. Bibliote- ken är inte i dag alltid väl rustade för sin centrala roll i universitetens och högskolornas informationsförsörjning. Universiteten och högsko- lorna måste ställa rimliga resurser till deras förfogande.

Det är väsentligt, inte minst för den kulturvetenskapliga forskningen, att arkivväsendet upprätthåller hög standard och är lättillgängligt för forskare och andra intresserade. I detta avseende finns i dag brister, framför allt när det gäller arkivering av material från mer moderna me- dier. Regeringen förordar därför vissa resursförstärkningar till Riksarki- vet. Regeringen föreslår också att Arkivet för ljud och bild (ALB) till- förs ökade resurser.

Till den nödvändiga infrastrukturen hör också system och nät för da- takommunikation. Speciellt viktigt är att kommunikationssystemen mellan de enskilda universiteten och högskolorna har tillräcklig kapaci- tet och fungerar väl. Regeringen föreslår att universitetsdatanätet SU- NET uppgraderas samt att arbetet med nästa generation stordatorer ges särskilt stöd. I den senare frågan är nordisk samverkan av stort intresse.

Universitetens och högskolornas informationsverksamhet vänder sig också utåt.

Universitet och högskolor har ett stort ansvar för forskningsinforma— tionen. Detta ansvar gäller såväl' gentemot dem som har ett direkt behov av forskningens resultat som gentemot en bredare allmänhet. Utvidgade kontakter och ett förbättrat idé— och kunskapsutbyte krävs med företag, kommuner, landsting och myndigheter. Även med muséer, arkiv och kulturinstitutioner behöver utbytet öka. 1 ett senare avsnitt presenteras även förslag som tydliggör de större universitetens och högskolornas an- svar för att tillse att forskningen ges en vid geografisk täckning. Univer- siteten kommer att tillföras ökade resurser för informationsverksamhe- ten.

Att sörja för en tillfredsställande lokalförsörjning är en del av reger- ingens ansträngningar för att ge forskningen goda utvecklingsmöjlighe- ter. Trots omfattande insatser under det senaste året är behoven på detta område omfattande till följd av eftersatta investeringar under lång tid.

I en gemensam utredning av Byggnadsstyrelsen, Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) och Svenska akademiska rektorskonferensen 1991 bedömdes investeringsbehovet i lokaler och utrustning för den högre utbildningen och forskningen uppgå till åtskilliga miljarder kro- nor.

Inom ramen för de resurser som de närmaste tre åren kan tillföras forskningen ingår medel till lokala investeringar till en storleksordning av minst två miljarder kronor. Trots den ansenliga storleken är det lik- väl inte möjligt att redan under den kommande treårsperioden sätta i gång alla de projekt som kan bedömas vara av särskild vetenskaplig be- tydelse.

Några av de projekt som nu bör komma till utförande är särskilt an- gelägna. Hit hör etableringen av ett fysikcentrum i Stockholm och ut- vecklingen av biomedicinskt centrum i Lund. En gradvis förnyelse av Karolinska Institutets lokalbestånd är likaså angelägen för att forskning- en skall kunna upprätthålla sin starka internationella position.

Ytterligare en viktig faktor för stimulans till förnyelse och ökad kvali- tet i forskningen är karriärmöjligheterna för de enskilda forskarna. Ge- nom löntagarfondssatsningen, liksom genom de nya samverkansformer— na med näringslivet, förbättras dessa möjligheter. Av betydelse är även den nya karriärväg som nu skapas inom lektorstjänstens ram.

I det här sammanhanget bör framhållas de goda möjligheter som finns för företagen att kunna bidra till forskning och utveckling med rätt till avdrag vid inkomsttaxeringen. En generell utvidgning av avdragsrätten gjordes år 1970. För avdragsrätt krävs inte mer än att företaget har ett rimligt intresse av den FoU-verksamhet som bidraget avser. I samband med 1990 års skattereform konstaterades att tillämpningen fick anses Svara mot detta syfte (jfr. prop. 1989/90:110 s. 611 f.). Samtidigt gjordes den bedömningen att med sådana generella regler fanns det inte längre behov av särskilda regler liknande dem som tidigare fanns i den s.k. forskningsförordningen (jfr. SFS 1975:127). Det kan tilläggas att företag som bedriver industriell tillverkning får ta sina allmänna investerings- fonder i anspråk för FoU-kostnader.

En utvärdering av gällande regler för företagens rätt till avdrag vid in- komsttaxeringen för forskningsändamål är nu angelägen. Syftet med ut- värderingen skall vara att ge ett underlag för förbättringar av förutsätt- ningarna för företagen att bidra till forskningens utveckling. Regeringen återkommer i denna fråga i en uppföljande forskningsproposition 1994.

Pluralism

ökad forskarrörlighet

Infrastrukturella investeringar

Flexibilitet

Prioritet av OCh Förbättrad -- ' datakommunikation . förnyelse yngre forskare

Rådslika _ _ fördelningssystem Aktwutetsrelaterad "nom fakultetem . ' resursfördelning

Figur 4: Flexibilitet och förnyelse.

För att på ett nationellt plan möjliggöra förändrade tyngdpunkter i forskningsinsatserna krävs också andra åtgärder. Ett sådant instrument utgörs av de utvärderingar som sker kontinuerligt av universitet och högskolor, liksom av forskningsråd och sektorsorgan. Utvärderingar med internationell medverkan är av yttersta betydelse för att bedöma forskningens kvalitet. Universitetskanslern har bl.a. till uppgift att göra utvärderingar och se till att dessas resultat återförs som underlag för re- gerings och riksdags bedömningar om övergripande forskningsprioriter- ingar.

Inför den proposition som kommer att avse forskning efter perioden 1993/94 — 1995/96 bör frågan om resurstilldelning och omprioriteringar mellan olika ämnesområden särskilt tas upp. Underlag för denna be- dömning kommer att utgöras bl.a. av de årliga resultatredovisningar, uppföljningar och utvärderingar som kommer att genomföras för den statligt finansierade forskningsverksamheten.

I sammanfattning innefattar regeringens förslag för att öka flexibilite- ten och förnyelsen inom universiteten och högskolorna: ' Främjande av forskarrörlighet, yngre forskare och gränsöverskridande forskning ' Rådsliknande resursfördelningsprocedurer inom fakulteterna ' Aktivitetsrelaterad nationell resursfördelning

' Insatser för att främja datakommunikation ' Lokal- och andra infrastrukturinvesteringar ' Utvärdering av rätten till avdrag för forskningsverksamhet.

1.9 Rekrytering av forskare

Regeringen har redan tidigare fastlagt målet att fördubbla examinatio- nen av doktorer till är 2000. Denna ambition har flera syften: att förnya forskningen, att stärka kvaliteten i den högre utbildningen och att förse näringslivet och andra samhällssektorer med ett ökat antal vetenskapligt utbildade medarbetare. Om Sverige skall kunna hävda sig i den interna- tionella konkurrensen måste andelen forskarutbildade i arbetskraften höjas.

Efter en tidigare nedgång är antalet disputationer i dag uppe på sam— ma nivåer som rådde vid 1970-talets början. Totalt examineras nu ca 1 100 doktorer per år. Antalet nyantagna doktorander har emellertid se- dan lång tid tillbaka varit omkring 2 400 per år. Ofta överstiger den fak- tiska tid som krävs för att uppnå doktorsexamen de normerade fyra åren. Medianåldern bland de nyexaminerade ligger i dag på över 36 år.

Totalt antal forskarexamina läsåren 1970/71-1989/90

two ___". .

1400

1200

1000 , 300 600 400 - zoo

0

70/71 72/71 74/75 76f77 78/79 8018] 82/83 84/85 86/87 88/89 89/90

Dolaorunmen ] Doldonlnd . Ueendntuunen i Kill-: SCB

Figur 5: Totalt antalet forskarexamina läsåret 1970/71-1989/90

Fördelningen av de forskarutbildade mellan olika sektorer i arbetsli— vet förändrades endast marginellt under 1970- och 80-talen. Större de— len av nytillskottet anställdes och anställs alltjämt i den offentliga sek- torn.

Samtidigt har åldersstrukturen bland de forskarutbildade i arbetskraf- ten förändrats. Gruppen under 34 år, i figuren nedan, har krympt be- tydligt mellan 1970 och 1989. Dessutom är en större andel över 50 år 1989 jämfört med 1985. 30% av de forskarutbildade är över 50 år och kommer därför att vara pensionerade inom 10 — 20 år.

10096 - ålder 80% 1 | 60% -— % . 5 60-64 I 40% _ | I 50-59 [3 35-49 20% - I 16-34 096 '=— 1970 1985 1989 år Källa: Nutek

Figur 6: De forskarutbildades ålder 1970, 1985 och 1989

Bedömningen att en fördubbling av examinationen av doktorer är an- gelägen grundar sig på bl.a. följande: ' Andelen disputerade lärare vid universiteten och de stora högskolor— na är i dag för låg. Vid universitet och högskolor ligger andelen på drygt 50%, vid de små och medelstora högskolorna på endast drygt 20%. Regeringens strävan är att i princip all akademisk utbildning skall förmedlas av lärare med doktorsexamen. ' Under de närmaste tio åren när ett stort antal av dagens professorer och andra universitets— och högskolelärare pensionsåldern. Det inne- bär ett behov av flera doktorer bara för att fylla vakanserna och upp- rätthålla dagens kvalitetsnivå inom högre utbildning och forskning. ' Utanför universiteten och högskolorna finns flertalet doktorer inom den offentliga verksamheten. Inom industrin är, med undantag för lä- kemedelsindustrin, andelen doktorer låg. I en särskild studie har In- genjörsvetenskapsakademin (IVA) framhållit betydelsen av flera tek- nologie doktorer för att möta industrins krav på kunskapsförsörjning. ' Skolan behöver flera vetenskapligt skolade lärare för att kunna hävda kvalitetskraven. Inte bara i Sverige uppmärksammas nu behovet av flera doktorer. Runt om i Europa har kraftiga förstärkningar av forskarutbildning skett under de senaste åren. Att på detta sätt investera i ökad kompetens be- döms ofta ha en avgörande betydelse för samhällsutvecklingen.

Samtidigt som antalet doktorander behöver utökas måste forskarut— bildningen förbättras och effektiviseras för att säkerställa en' rimlig dis- putationsfrekvens. Inte minst viktigt är att fler yngre studenter rekryte-

ras och att disputationsåldern sänks. Andelen kvinnor bland forskarstu- denterna och bland de nya doktorerna måste öka.

Att tillse att forskarutbildningen sker effektivt är ett sätt att hushålla med knappa resurser. Att forskarstudierna kan fullföljas i unga år är dessutom väsentligt för slagkraften i doktorernas fortsatta forskargär- ning. En lägre examinationsålder torde även öka de examinerades at- traktionskraft på arbetsmarknaden i stort.

Rekryteringen till forskarutbildningen bestäms i hög grad av hur in- tressant och attraktiv den enskilde studenten finner en ytterligare för- djupad utbildning vara. Av betydelse är en stimulerande och kreativ forskningsmiljö, liksom reella möjligheter att hinna disputera inom fyra år. Framtida karriärmöjligheter och lön spelar också stor roll.

För att den nödvändiga expansionen av forskarutbildningen skall komma till stånd krävs en rad insatser.

Det långsiktigt mest betydelsefulla är sannolikt att doktorer avlönas bättre. Situationen i dag är för åtskilliga studenter sådan att en forskar- utbildning är direkt olönsam. Det har till konsekvens att incitamenten till den extrainsats som forskarutbildningen innebär, och som samhället är i stort har behov av, för den enskilde ofta är svaga.

En angelägen förändring av lönestrukturen tar tid att genomföra. För att kompensera lönebilden kortsiktigt är det därför ofrånkomligt att ge- nomföra väsentliga förbättringar av doktorandernas studiefmansiering. Regeringen föreslår därför en väsentlig utökning av antalet doktorand- tjänster. Teknik, naturvetenskap och humaniora prioriteras. Omvand- lingen av utbildningsbidragen fullföljs samtidigt.

Forskarutbildning avses bli en integrerad del av den forskning som li- nansieras med löntagarfondsmedel. Därtill kommer de resurser som av- satts för kompetenshöjning av universitetens och högskolornas lärare samt ambitionen att industriforskningsinstituten skall engagera dokto- rander. Tillsammans innebär dessa åtgärder en mycket kraftig utökning av forskarutbildningen.

Dessutom föreslår regeringen att program för forskarutbildningi sam— verkan med näringslivet skall främjas. Härigenom tillförs företagen ve— tenskapligt skolad personal och därmed nytt vetande. Program av detta slag, som bl.a. med framgång utvecklats i Frankrike och Danmark, främjar också kontaktnäten mellan de vetenskapliga institutionerna och näringslivet.

Inom de forskningsbolag i anslutning till universitet och högskolor som nämnts ovan bör utrymme skapas för tjänster efter avlagd doktors- examen. Detsamma gäller om de forskningssatsningar som genomförs med löntagarfondsmedel.

Utöver den betydelse sådana arbetstillfällen har för universite- ten/högskolorna respektive doktoranderna kan ett tillräckligt antal såda- na tjänster dessutom förväntas ha en effektivitetsfrämjande effekt på själva forskarstudierna. Den karriärstege inom lektorstjänsterna som in- troducerats i den nya högskoleförordningen kommer sannolikt också att verka rekryteringsfrämjande.

Huvuddelen av den framtida arbetsmarknaden för doktorer kommer med stor sannolikhet att ligga i näringslivet. Det är viktigt att näringsli- vets behov görs tydligt för studenterna, för att därigenom visa på kar- riärvägar efter examen.

Regeringen förordar även att det parallellt med dagens form av fors- karutbildning introduceras alternativa utbildningsmodeller. Av speciellt intresse är s.k. forskarskolor, eller ”graduate schools” som med fram- gång har prövats i flera andra länder. Inom dessa ges forskarutbildning i en mer sammanhållen form, med ett utbud av kurser och seminarier inom brett definierade ämnesområden.

Särskilda medel bör avsättas till försöksverksamhet för detta ändamål. Olika universitets och högskolors förslag till forskarskolor och liknande bör prövas mot varandra vid tilldelningen av anslagen. Universitetet el— ler högskolan förutsätts delta rned egen finansiering av verksamheten. Särskild betydelse kommer detta stöd till forskarskolor sannolikt att få på det tekniska området.

De ca 2 000 professorerna och mer än 5 000 lektorerna och forskaras- sistenterna bör räcka till för att handleda det ökande doktorandantalet. För att uppnå rimliga studietider är det av vikt att forskarhandledning— en sköts omsorgsfullt. Denna är en lika viktig uppgift för universitetens och högskolornas lärare som den egna forskningen.

Regeringen avser dessutom att senare lägga fram förslag om aktivitets- relaterade fakultetsanslag för introduktion under den kommande treårs- periodens sista år. En sådan anslagskonstruktion premierar goda hand— ledarinsatser.

Även om faktorer och insatser av det slag som regeringen här har be- skrivit är väsentliga för nyrekryteringen till forskningen kommer denna inte att vara tillräckligt attraktiv utan att det allmänna kunskapsklimatet stimuleras. Nyfikenheten och utbildningsglädjen spelar stor roll för forskningens framtid.

Nyfikenheten grundläggs i unga år. Eleverna måste stimuleras redan i tidiga årskurser i skolan att tänka nytt och annorlunda. På högre stadier och i gymnasiet bör kontakter med vetenskapligt skolade lärare vara en naturlig del i skolarbetet. Härtill krävs lektorer och andra lärare med gedigen bildning och bredd i sitt eget kunnande.

Sammanfattningsvis bör forskarrekryteringen enligt regeringens upp- fattning kunna stärkas på följande sätt: ' Flera doktorandtjänster, med särskild tonvikt på de tekniska, naturve- tenskapliga och humanistiska fakulteterna ' Forskarutbildning integreras i forskning som finansieras med lönta- garfondsmedel ' Forskarutbildning som ett normalt inslag i industriforskningsinstitu- ten

' Forskarutbildning i samverkan med industrin ' Försöksverksamhet med forskarskolor ' Omvandling av utbildningsbidragen för doktorander till tjänster

' Aktivitetsrelaterade' fakultetsanslag som stimulerar till förbättrade handledarinsatser och en ökad disputationsfrekvens ' Karriärmöjligheter efter doktorsexamen

1.10 Internationell samverkan

Forskning och utvecklingsarbete av hög klass har alltid en internatio- nell karaktär. Inom varje forskningsområde finns ett vittförgrenat nät av kontakter som ger möjlighet till tät informationsväxling. Dessa kontakt- nät har byggts upp genom internationella vetenskapliga organisationer eller spontant och direkt mellan forskare, institutioner och de veten- skapliga akademierna. Sådan internationell samverkan, oavsett om det gäller internationella konferenser, utbyte av gästforskare eller personli- ga kontakter enskilda forskare emellan, är oundgänglig och kommer att allt framgent vara av yttersta betydelse för svensk forskning och högre utbildning.

Sverige är mer beroende av utvecklade internationella forskarkontak- ter än många andra större och resursstarkare länder. Den svenska in- dustrins internationella inriktning understryker detta ytterligare. Inten- siva kontakter krävs inte bara inom Europa och EG—samarbetet utan även med USA, Japan och resten av världen.

Utbytet är nödvändigt dels för att vi skall kunna tillgodogöra oss re- sultat frambringade i andra länder, dels, och minst lika viktigt, för att kvaliteten i svensk forskning och utvecklingsarbete skall kunna upprätt- hållas. Internationell konkurrens och granskning, t.ex. i tidskrifter med referee-system, garanterar kvaliteten i den nationella forskningen.

En viktig egenskap hos forskare är därmed förmågan till internatio- nell kommunikation. Utvecklingen pä transport- och kommunikations- områdena har bidragit till ett alltmer omfattande utbyte av information och forskningsresultat. Gradvis upprättas datanät och andra infrastruk- turella hjälpmedel för snabb kontakt med internationella databaser och andra resurser.

På många områden är det inte möjligt att få tillgång till den senaste utvecklingen utan att delta i konkret samarbete på projekt— eller pro- gramnivå. Detta gäller särskilt områden där den vetenskapliga eller tek- niska utvecklingen är snabb. Således främjas i Sverige, liksom i andra länder, internationellt forskningssamarbete av olika slag.

Inom i första hand naturvetenskap och teknik finns det ytterligare skäl till att den internationella samverkan ökar. Fortsatta framsteg inom flera områden kräver tillgång till dyrbar utrustning av en storlek som inget enskilt land har råd till. Den allmänna utvecklingen skapar också gemensamma problem som måste lösas i internationellt samverkande forskning. På allt fler områden krävs dessutom internationell standardi— sering och lagstiftning. För att lägga grunden för sådan lagstiftning ford- ras att man tar fram det underlag som behövs genom gemensam utred- ning och forskning.

Prop. 1992/931170

Många samarbetsprogram inom forskning och utveckling har-startats med det uttryckliga motivet att de i ett längre perspektiv skall leda till etablering av industriell samverkan. Inte sällan har de därför till stor del finansierats av sektorsorganen. Under 1960— och 70—talen talades det om att möta den amerikanska utmaningen. Nu gäller det främst att i eu- ropeisk samverkan klara den japanska konkurrensen.

Det viktigaste exemplet för svensk del på forskningssamverkan med mellanstatliga överenskommelser som bas är EG:s ramprogram. Det finns emellertid även andra viktiga samarbetsområden.

I många fall rör det sig om grundforskning, exempelvis inom elemen- tarpartikelfysik, eller riktad grundforskning, som inom rymd- och fu- sionsforskningen. I andra fall gäller det i'nfrastrukturella program, så- som etablering av datanät för universiteten "eller program för främjande av forskares internationella rörlighet.

De volymmässigt största enskilda samarbetsprogram som Sverige del- tar i är de som byggts upp kring stora forskningsanläggningar, exempel- vis partikelfysikforskningen inom CERN, fusionsprogrammet JET samt det europeiska rymdsamarbetet inom ESA.

Trots EG:s forskningsprograms aktualitet finns det skäl att också un- derstryka den betydelse Sveriges forskningssamarbete med USA och med länderna i Ostasien, särskilt Japan, har för det ömsesidiga kun- skaputbytet. Även i förhållande till Ryssland finns inom främst naturve- tenskap och teknik en väsentlig potential för samarbete.

Därtill kommer också det viktiga samarbete som sker direkt via forsk- ningsråden och mellan akadennierna inom exempelvis de nationella forskningsrådens gemensamma organ European Science Foundation och Academia Europaea, som är en europeisk sammanslutning av ve— tenskapsmän.

Universitet & Högskolor

/! i x_ x ./ '. / / i t / ; Ir ».. xx / '. 'x. ' , | __ .. . &

&

Utländska Internationella

organisationer universitet

Figur 7: Internationell växelverkan.

Det nordiska samarbetet inom högre utbildning och forskning har en lång tradition. Även med beaktande av att Sverige är det största nordis- ka landet har svenska forskare en mycket framträdande roll i det nor- diska forskningssamarbetet. Inte minst gäller detta inom den medicins- ka forskningen.

Den geografiska och kulturella närheten gör nordiskt samarbete na- turligt och ömsesidigt berikande. Även i perspektiv av de vidare samar— betsmöjligheter i Europa som nu öppnar sig kommer de nordiska kon- takterna och det nordiska samarbetet att vara betydelsefullt.

För att främja forskningen i Norden finns ett avtalsreglerat samarbete, som finansieras av Nordiska ministerrådet. Kvantitativt är detta blyg- samt sett i relation till de samlade forskningsinsatserna i Norden. Det motsvarar endast någon procent av vad som avsätts för forskningsinsat- ser i de nordiska länderna. Genom insatser för dels särskilda prioritera- de forskningsområden, dels stöd till nordisk rörlighet och gemensamt resursutnyttjande får dock de gemensamt finansierade nordiska insatser- na strategisk betydelse för forskningen i hela Norden.

En viktig del av de nordiska insatserna gäller åtgärder för att stödja rörlighet inom Norden och gemensamt utnyttjande av forsknings- och forskarutbildningsresurser. Insatser av detta slag är koncentrerade till

Nordiska forskarutbildningsakademin (NorFA). NorFA stödjer framför Prop. 1992/93:170 allt gemensamma nordiska forskarutbildningsinsatser, men finansierar också olika typer av nordiska nätverk, kortare och längre stipendier och gästforskarverksamhet.

Nordisk industrifond har till syfte att stödja ett effektivt utnyttjande av nordiska resurser för teknologi och industriell utveckling.

Vid sidan av ministerrådssystemet finns ett relativt omfattande nor- diskt forskningssamarbete i forskningsrådens regi. Samarbetet finansie- ras av de berörda forskningsråden.

Regeringen bedömer att behoven av internationell samverkan inom forskningen kommer att öka fortlöpande. Det talar för att den andel av de svenska forskningssatsningarna som avsätts till internationellt samar- bete också bör tillåtas öka. Det bör dock ske så att inte behoven av na- tionell forskning eftersätts.

Regeringen föreslår en utvidgning av den internationella forsknings- samverkan på flera plan.

Forskningssamarbetet med EG kommer att förstärkas genom EES—av- talet. Genom detta får Sverige tillgång till alla EG:s program. Det är emellertid av vikt att denna vidgade forskningssamverkan på EG-nivå kompletteras med samverkan med först och främst USA och Japan, men också bilateralt med enskilda EG-länder. Särskilt samarbetet med amerikanska forskningsinstitutioner är avgörande på åtskilliga av de forskningsområden där Sverige i dag har särskilda förutsättningar.

För att möjliggöra en förstärkning av det bilaterala forskningssamar- betet bör en utökning av antalet forskar— och resestipendier ske. I Euro- pa framstår vidgade forskarrelationer med Tyskland och Frankrike som särskilt angelägna.

Den europeiska dimensionen måste dessutom ges särskilt utrymme i den svenska juridiska forskningen som förberedelse för Sveriges inträde i EG. Det gäller såväl forskning om EG-rätten som forskning inom all- män rättslära avseende europeiska rättstraditioner.

Som komplement till det internationella forskarutbytet är det enligt regeringens uppfattning också av värde om fastare och mera stadigva- rande relationer kan upprättas mellan svenska universitet och högsko- lor och världsledande universitet och forskningsinstitutioner i andra länder. Det bör ske genom särskilda samarbetsavtal som initieras av universitet och högskolor och som gäller fasta etableringar i Sverige. Så— dana relationer skulle dessutom kunna verka befruktande på den aka- demiska grundutbildningen.

Sveriges forskningssamarbete med Central— och Östeuropa är angelä- get i flera hänseenden. De snabba förändringarna i vår närhet ställer dessutom speciella krav på kunskapsuppbyggnad inom vissa angelägna områden.

För att förstärka forskningen i Sverige om Central- och Östeuropa fö- reslår regeringen att koncentrerad insats för detta syfte görs vid Univer- sitetet i Uppsala. Avsikten är .att forskare från olika discipliner skall kunna ges ökade möjligheter till samarbete.

-'J1 |” J

Dessutom föreslår regeringen att en uppbyggnad av säkerhetspolitisk forskning sker inom ramen för Utrikespolitiska Institutet i Stockholm. För att bistå forskare i Östeuropa har regeringen tidigare anslagit re- surser för stöd åt forskare med inriktning på fysik. Vidare har resurser avsatts för bilateralt samarbete med Central- och Östeuropa. Sverige har dessutom givit stöd för en utvärdering av den estniska forskningen. Regeringen anser det betydelsefullt att även i fortsättningen stödja forskare i Central- och Östeuropa. Inte minst investeringar i infrastruk- turen kan bidra till att skapa sådana förutsättningar att forskning kan bedrivas på hög nivå till gagn för de nya central- och östeuropeiska de- mokratiernas utveckling. Det är av stor betydelse att stödet ges i sådan form att vetenskapliga kvalitetskrav upprätthålls. . I sammanfattning innebär regeringens förslag för stärkt internationell växelverkan: ' Stöd till internationellt samarbete på såväl bilateral som multilateral basis ' Fler forskar- och resestipendier ' Förstärkt juridisk EG—forskning ' Långsiktigt organiserat samarbete mellan svenska och utländska uni- versitet ' Stöd till forskning om Central- och Östeuropa respektive säkerhetspo- litisk forskning

1.11 Vissa särskilda frågor

1.11.l Forskningsrådsorganisationens utveckling

Forskningsråden har en särskild betydelse för att upprätthålla kvaliteten i forskningen. Det granskningsförfarande råden tillämpar säkerställer en allsidig kvalitativ bedömning. Genom att råden är nationella kan de också göra mer övergripande prioriteringar mellan olika forskningsin- riktningar.

Regeringen har tidigare understrukit att råden, utöver sin normala uppgift, också särskilt bör främja forskarrörlighet och yngre forskares utveckling. På så sätt kan återväxt och flexibilitet i hela forskningssyste- met stimuleras.

Det är samtidigt viktigt att påpeka att råden själva kontinuerligt bör utveckla sin verksamhet. Exempelvis torde ett ökat internationellt in- slag i rådens kvalitetsbedömningar verka kvalitetsfrämjande. Dessutom bör möjligheten att göra prioriteringar också mellan mer övergripande forskningsområden utnyttjas. Historiskt framkomna fördelningstal mel- lan olika discipliner får inte tas för givna. Viktigt är att också en mer gränsöverskridande forskning mellan de traditionella fakultetsgränserna ges ökat stöd. Nya forskningsområden bör prioriteras.

Utöver de uppgifter forskningsråden i dag har bör dessa också får an- svaret för de s.k. nationella anläggningarna.

I fråga om de teknikvetenskapliga (TFR), socialvetenskapliga (SFR) och skogs- och jordbruksvetenskapliga (SJFR) forskningsråden har riksdagen uttalat att regeringen bör pröva dessa råds departementstillhö- righet. Regeringen vill i denna fråga anföra följande.

De tre forskningsråd som i dag hör till Utbildningsdepartementets verksamhetsområde stödjer alla inomvetenskapligt genererad forskning. I fråga om TFR, SFR och SJFR gäller det förhållandet att TFR i grun- den stödjer inomvetenskapligt genererad forskning och att SFR och SJFR stödjer såväl grundforskning som mer tillämpad forskning inom sina respektive sektorers ansvarsområden. När det gäller TFR kan des- sutom påpekas att rådet brutits ut ur STU/NUTEK med det klart uttala- de syftet att stödja grundforskning.

Regeringen finner det för sin del naturligt att TFR överflyttas till Utbildningsdepartementet. En sådan förflyttning renodlar departe- mentsansvaret för den inomvetenskapliga forskningen.

SFR och SJFR är huvudsakligen inriktade på den sociala sektorns re- spektive skogs- och jordbrukets behov och hör naturligen hemma un- der Socialdepartementets respektive Jordbruksdepartementets verksam- hetsområden.

Under det senaste året har ledamöter också från andra länder utsetts att ingå i forskningsrådens styrelser. Det är en arbetsmetod som bör vi- dareutvecklas. Utländska ledamöter tillför rådens arbete ny erfarenhet och skapar också fruktbärande relationer mellan råden och utländska forskningsinstitutioner.

1.11.2 Forskning för särskilda synen '

Forskning för särskilda syften — eller sektorsforskning - bedrivs och fi- nansieras i många olika former. Departement och myndigheter har re- gelmässigt medel till sitt förfogande för forskning och utvecklingsverk- samhet. Denna forskning utförs oftast vid universiteten och högskolor- na, men också vid institut och, i vissa fall, inom myndigheterna själva.

De medel som avsätts för forskning för särskilda syften fördelas av ett hundratal organ med varierande sammansättning och fördelningsruti- ner. Dock svarar de fem största sektorsforskningsorganen - Arbetsmiljö— fonden, Byggforskningrådet, NUTEK, Statens naturvårdsverk och Transportforskningsberedningen — för betydligt mer än hälften av dessa medel. Inom flera områden samarbetar forskningsråden med sektorsor- ganen. .

Den forskning som genom NUTEK:s försorg syftar till att främja in- dustriell utveckling har en betydande omfattning. Den har tidigare kort- fattat beskrivits.

Regeringen vill understryka att statens huvudansvar i detta samman— hang är att tillse att en intellektuell infrastruktur i form av grundutbild- ning och grundläggande forskning finns tillgänglig för företagen. I fråga

om tillämpad forskning och utvecklingsarbete måste ett betydande an— Prop. 1992/93:170 svar åvila företagen själva.

Forskning för särskilda syften och den inomvetenskapligt genererade forskningen har delvis olika uppgifter. Sektorsforskningsmedlen syftar primärt till att försörja olika samhällssektorer med specifik kunskap och beslutsunderlag. _

Det ligger i sakens natur att forskningen inom olika samhällsområden i hög grad måste utformas utifrån varje områdes speciella förutsättning- ar. På de flesta samhällsområden finns således ett allmänt behov av att genom forskning kunna tolka förhållanden och utvecklingsdrag i sam- hället. Inom andra sektorer, exempelvis inom kommunikationssektorn, har staten därutöver ett direkt utvecklingsansvar som producent av mångfasetterade tjänster och förvaltare av kapitalintensiva och tekniskt komplicerade anläggningar. Detta ställer särskilda krav på planerings— och kunskapsunderlag i form av riktade forsknings- och utvecklingsin- satser.

Kvalitetskraven är samtidigt grundläggande för all forskning. Forsk- ning som inte håller hög kvalitet saknar värde.

Det statliga stödet till forskning för särskilda syften måste följas upp och utvärderas med hänsyn till både kvalitet och betydelse för de syften som avses.

Bedömning av kvaliteten i den inomvetenskapligt genererade forsk- ningen sker vid den löpande medelstilldelningen, vid tjänstetillsättning— ar, disputationer osv. Dessutom innebär den internationella förmedling- en av forskningsresultat genom publicering och forskarutbyte en kvali- tetsgaranti i sig. Mer övergripande utvärderingar utförs framför allt av forskningsråden genom s.k. peer—reviews, dvs. grundliga genomgångar och bedömningar av internationella forskargrupper. Sådana utvärder- ingar utförs ibland även på initiativ av de myndigheter som har ansvar för forskning.

När det gäller forskning för särskilda syften ställs dessutom krav på användbarhet och nytta. De statliga organ som förmedlar stöd till sådan forskning bör löpande utvärdera såväl kvaliteten som betydelsen.

I vissa fall är frågan om forskningsresultatens betydelse relativt lätt att avgöra genom att mätbara mål för forskningsinsatserna kan sättas upp. Oftast kan användbarheten och'nyttan inte avgöras direkt, utan först ef- ter bedömningar där forskningsresultaten relateras till andra insatser inom respektive samhällssektor. Inom industriinriktad FoU—verksam- het utgör industrins finansiella medverkan ett tydligt tecken på forsk- ningens betydelse.

En förutsättning för att de myndigheter som ansvarar för finansiering av forskning för särskilda syften skall kunna redogöra för effekterna av sina insatser är att de utarbetar metoder för att följa upp och utvärdera de insatser som görs. Väsentliga förbättringar kan göras i dessa avseen- den.

Resultatbeskrivningarna bör omfatta dels sedvanliga kvalitativa mått, dels bedömningar av resultatens innehåll Och värde. De kvalitativa måt-

'.)1 'Jl

ten kan avse t.ex. antalet doktorsexamina som kommit till stånd med hjälp av de medel som satsats eller antalet publikationer inom ett visst område som tillkommit som ett resultat av forskningsprojekten.

1.11.3 Forskning vid mindre och medelstora högskolor

Forskning bedrivs i dag i varierande utsträckning vid Sveriges samtliga universitet och högskolor. Ansvaret för forskarutbildning vilar på uni- versitet och högskolor till vilka fakulteter är knutna.

Forskningen vid de mindre och medelstora högskolorna finansieras dels genom ett statligt anslag till forskningsstödjande åtgärder, dels ge- nom forskningsråd, sektorsforskningsorgan och uppdrag från näringsliv, myndigheter, kommuner och landsting. Forskare vid mindre och me- delstora högskolor har dessutom möjlighet att erhålla del i fakultets- medlen.

Utgångspunkten för dagens forskningsorganisation är medvetenheten om att ett litet land som Sverige inte kan splittra sina forskningsresur- ser. Förutsättningarna för internationellt slagkraftig forskning blir bätt- re om resurserna hålls samman.

Med forskningens betydelse som förnyande och utvecklande kraft i samhället är det naturligt att frågan om forskningsresursernas geografis— ka tillgänglighet ofta står i fokus för regionala utvecklingssträvanden.

Behovet av att skapa starka miljöer för forskning och forskarutbild- ning kan komma i ett motsatsförhållande till krav på nära tillgång till resurser för forskning och forskarutbildning.

I riksdagens beslut 1992 om ny högskolelag underströks fakulteternas regionala ansvar. Regeringen föreslår, som just nämnts, att anslaget för forskningsstödjande åtgärder vid mindre och medelstora högskolor för- stärks. Allteftersom dessa högskolor utvecklas, gynnas framför allt när- områdena. Det är emellertid viktigt att betona universitetens och de sto- ra tekniska och medicinska högskolornas speciella ansvar att göra sina resurser för forskning och undervisning nationellt tillgängliga.

Sveriges viktigaste forskningsresurser har samlats till de stora universi- teten och högskolorna. Det utgår från ett nationellt intresse i ett inter- nationellt perspektiv. Lokaliseringen av forskningsresurserna är med ett par undantag historiskt betingad. Det innebär att dessa läroanstalter har ett stort ansvar för att genom forskningsinformation och kontaktverk- samhet bereda näringsliv, komrnuner och andra, vars utveckling kan främjas därigenom, tillgång till sina kunskapsresurser.

Samtidigt som frontlinjeforskningen kräver koncentration kräver en decentraliserad akademisk utbildning också goda kontakter till aktuell forskning. Lärarna måste för att kunna förmedla en kvalitativt god un- dervisning vara väl förtrogna med aktuella forskningsrön.

Detta dilemma måste forskningspolitiken kunna hantera. Den linje regeringen förordar ser ut på följande sätt.

Ansvaret för forskarutbildning bör även framgent vara förbehållet universitet och de högskolor till vilka fakulteter är knutna. Som hittills . bör forskarutbildning kunna bedrivas vid mindre eller medelstora hög-

skolor med anknytning till fakultet. En ökad forskarrekrytering från dessa högskoleenheter är önskvärd.

Universitet och högskolor med fasta forskningsresurser har ett ansvar för alla disputerade lärare inom sitt område. Detta ansvar måste tas på allvar. Ansvaret bör manifesteras genom att en viss del av de rörliga fa- kultetsmedlen reserveras för lärare vid de mindre och medelstora hög- skolorna.

Medlen, som bör baseras på antalet disputerade lärare vid de mindre och medelstora högskolorna, bör liksom hittills fördelas efter prövning i de fakultetsnämnder som har ett ansvar för att god forskning bedrivs inom hela deras respektive verksamhetsområde. Finns vid ett visst för- delningstillfälle inte kvalificerade sökande bör medlen fonderas eller användas inom den avsedda högskolan för lärares forskarutbildning.

Utöver de resureser för forskning som därigenom säkerställes för lä- rarna vid de mindre och medelstora högskolorna bör vissa ytterligare förstärkningar ske.

Regeringen bedömer att det finns goda utvecklingsmöjligheter för de mindre och medelstora högskolorna efter två huvudlinjer.

De större högskolorna - Karlstad, Växjö, Örebro och Sunds- vall/Härnösand/Östersund - har alla i varierande form och utsträckning engagerat sig i uppbyggnaden av ett relativt fast strukturerat samarbete kring främst forskarutbildning med universitet eller högskola med fast organisation för forskning. Dessa högskolor har nyligen blivit föremål för en bedömning av sina kvalitativa förutsättningar att meddela magis- terexamen. De bör prioriteras vid en förstärkning av medlen för forsk- ningsstödjande åtgärder.

Förslag har utformats om en s.k. sydostfakultet med samarbete mellan högskolorna i Växjö, Kalmar, Karlskrona/Ronneby och Lunds universi- tet. Högskolorna i Karlstad, Borås, Trollhättan/Uddevalla samt universi- tetet i Göteborg har träffat överenskommelser om samarbete inom ra- men för högskolerådet för regional forskningssamverkan i Västsverige.

Enligt regeringens uppfattning är det angeläget att denna form av nät- verk förstärkes. Härigenom skapas samband mellan de nya högskolorna och de starka forskningsmiljöerna i landet, vilket säkerställer en god kvalitet i forskningsverksamheten, samtidigt som de mindre och medel- stora högskolornas rekryteringspotential för forskarutbildningen tas i anspråk och deras möjligheter att rekrytera vetenskapligt kvalificerade lärare förbättras.

Dessa modeller för samarbete i nätverk skulle kunna anpassas till för- utsättningar som gäller även vid andra högskolor. Regeringen anser där- för att särskilda resurser bör avsättas till regeringens förfogande för stöd och utveckling av väl strukturerat, långsiktigt samarbete inom forskar- utbildningen mellan mindre och medelstora högskolor och ett eller fle- ra universitet och högskolor med fast organisation för forskning. Med- len skall disponeras för verksamhet vid de mindre eller medelstora hög- skolorna av organisatoriska strukturer som bildas genom nätverkssam- arbetet.

'JI xl

Den andra utvecklingslinjen som förefaller lovande är att bygga vida- re på de profiler som vuxit fram vid vissa högskolor som en följd av ett samarbete mellan högskolan och ett eller flera företag eller organisatio- ner med kvalificerad vetenskaplig verksamhet. Vid t.ex. högskolorna i Karlskrona/Ronneby och Halmstad har en sådan utveckling ägt rum.

I proposition 1992/93:00 har chefen för Utbildningsdepartementet framlagt vissa förslag rörande förändringar i utbildningsutbudet vid någ- ra av de mindre och medelstora högskolorna som syftar till att stärka dessas möjligheter att spela en viktig roll för främst näringslivets utveck- ling. Om en sådan förstärkning kombineras med ett långsiktigt forsk- ningssamarbete med t.ex. en grupp företag eller annan organisation med egen vetenskaplig kompetens bör en samlad, mera slagkraftig miljö kunna skapas.

Regeringen anser av det skälet att särskilda medel bör ställas till förfo- gande som respektive högskolans andel i finansieringen av ett sådant samarbete.

Den inriktning på förstärkningen av resurserna för forskning vid de mindre och medelstora högskolorna som här redovisas aktualiserar frå- gan om i vilka former dessa resurser skall ställas till förfogande. Reger- ingen anser det självklart att det för högskolornas vidkommande är vik- tigt att medelstilldelningen baseras på en bedömning av kvaliteerna i den föreslagna verksamheten. En sådan bedömning förutsätter tillgång till bred vetenskaplig och i det senare fallet även industriell kompetens.

En särskild beredning bör därför upprättas, med ledamöter utsedda på förslag av forskningsråden och NUTEK, med uppgift att framlägga förslag till regeringen hur de anvisade resurserna slutligen skall förde- las.

1.11.4 Jämställdhet i forskningsvärlden

Alltför få kvinnor deltar i dag i forskning och forskarutbildning. Det är ett jämställdhetsproblem, men också ett kvalitetsproblem. Värdefull förmåga går förlorad för forskningen genom den könsmässiga snedre- kryteringen.

Under 1980—talet har kvinno— och jämställdhetsforskningen bidragit till ökade kunskaper om kvinnors villkor i arbetsliv och samhälle och om den bristande jämställdhet som ännu råder mellan kvinnor och män. Denna forskning kommer också i framtiden att spela en viktig roll i kunskapsutvecklingen.

Av särskild betydelse för att främja jämställdheten är rekryteringen till forskarassistenttjänsterna, eftersom dessa utgör den huvudsakliga re- kryteringsbasen för lektorat och professurer. Trots att kvinnornas andel bland de nyexaminerade doktorerna har stigit från 23 till 29% sedan 1987 har deras andel bland :forskarassistenterna förblivit oförändrade 22-23%.

Inom Utbildningsdepartementet arbetar en särskild grupp med jäm- ställdhetsfrågor inom högre utbildning och forskning. Gruppen har av- lämnat vissa förslag med sikte på forskningspropositionen. Forsknings-

'Jl DC

rådsnämnden (FRN) har haft i uppdrag att utreda frågan hur kvinno- forskning med inriktning på naturvetenskap och teknik bör stödjas.

På basis av det material som redovisats anser regeringen att följande tiopunktsprogram nu bör genomföras för att öka kvinnoandelen i forsk- ning och forskarutbildning:- * Rådet för grundutbildning tilldelas 5 miljoner kronor årligen under treårsperioden för insatser i syfte att främja jämställdheten i den grundläggande högskoleutbildningen under budgetåren 1993/94- 1995/96. Insatserna bör primärt vara inriktade på studenterna. Inom anslaget för vissa särskilda utgifter för forskningsändamål av— sätts 7,75 miljoner kronor årligen under treårsperioden för att främ— ja jämställdheten vid universitet och högskolor under budgetåren 1993/94—1995/96. Högskoleenheterna uppmanas att komma in med program till Utbildningsdepartementet som underlag för fördelning— en. Universitet och högskolor är enligt jämställdhetslagen skyldiga att upprätta årliga planer med konkreta åtgärder. Det föreslagna belop- pet är avsett som ett extra Stimulansbidrag till högskoleenheterna i detta arbete. Särskilt angeläget är det att främja åtgärder som leder till en ökad andel kvinnor i lärarkåren, inte minst bland forskar- assistenterna. FRst projektmedel för kvinno- och jämställdhetsforskning för- dubblas. Detta ger bl.a. utrymme för ökat stöd till verksamhet på områdena teknik och naturvetenskap. Förstärkningen sker genom omprioriteringar inom FRN:s anslag." Anslaget för Högskolan i Luleå ökas med 1 miljoner kronor för forskning/forskarutbildning inom området kvinnor och teknik. Hög- skolan erbjuder en god miljö för gränsöverskridande forskning på detta område. En gästprofessur i kvinnoforskning med inriktning på naturveten- skap inrättas vid FRN för en femårsperiod. Professuren bör finansie- ras genom omprioriteringar inom FRN:s anslag. Ett nationellt jämställdhetspris om 250 000 kronor införs och tillde- las en institution eller fakultet som gjort betydelsefulla insatser för jämställdheten. Priset kan t.ex. utgå till den institution/fakultet som uppvisar störst ökning av den kvinnliga examinationsfrekvensen inom forskarutbildningen eller till den fakultet som uppvisar största ökningen av andelen kvinnliga lärare. Omvandlingen av utbildningsbidrag till doktorandtjänster påskyn- das. Doktorandtjänster har betydelse för jämställdheten, eftersom in- nehavarna av dessa tjänster har rätt till alla sociala förmåner, inklu- sive föräldraledighet. Vissa riktlinjer ges för den närmare fördelningen av studiestödsre— surserna i syfte att prioritera kvinnliga doktorander på några områ- den. Inom ramen för anslagen till medicinsk respektive samhällsve- tenskaplig fakultet bör sålunda en viss del av studiestödsmedlen av- sättas till vård- och undervisningsområdena. Vidare skall särskilda

stimulansinsatser göras för kvinnliga doktorander vid teknisk fakul- tet inom ramen för forskarutbildningsprogram i samverkan med näringslivet.

* En samlad utvärdering skall. göras av de projekt som bedrivits på se- nare år inom universitet och högskolor med sikte på ökad jämställd- het. . * För att samla erfarenheter, synpunkter och idéer skall chefen för Utbildningsdepartementet under 1993 arrangera ett seminarium med kvinnliga professorer och andra kvinnor engagerade i veten- skapligt arbete. Utöver detta tiopunktsprogram kommer jämställdhetsaspekten att be- aktas i det pågående arbetet med förändringar avseende anslagssystemet för forskning och forskarutbildning. Det kan t.ex. innebära att positiva förändringar med avseende på underrepresenterat kön, både när det gäl- ler lärarkåren och bland dem som avlägger examina, görs till ett av kri- terierna för tilldelning av resurser till forskning och forskarutbildning.

1.11.S Frågor rörande hälsa, sjukvård och omsorg

En fortsatt framgångsrik utveckling av folkhälsan i Sverige är till stor del beroende av ett väl avvägt samspel mellan olika aktörer inom grundläggande och tillämpad forskning, hälso- och sjukvård, socialvård, miljövård och högre utbildning. Dessutom behövs ett utvecklat system för kvalitetssäkring inom sjukvården.

För den långsiktiga, fria inomvetenskapligt genererade forskningen svarar främst fakultetsorganisationen vid landets universitet och högsko- lor i samverkan med de nationella forskningsråden. Viktiga organ i sammanhanget är vidare olika institut och sektorsorgan med ansvar för speciella områden såsom miljömedicin, psykosocial miljömedicin, soci- alvetenskap, arbetsmiljö och folkhälsa. Omvårdnadsforskningen får ock— så ökande betydelse. För att dessa områden skall fortsätta att utvecklas krävs att de har en stark ställning i universitetsvärlden.

På samma gång som denna mångfald av aktörer inom vårdområdet kan stimulera utvecklingen och skapa nya möjligheter för att lösa stora folkhälsoproblem finns en risk att spridningen av forskningsresurserna kan leda till ojämn forskningskvalitet, dålig samordning, ett otillräckligt utbyte av forskningsresultat och ett suboptimalt resursutnyttjande.

Regeringen har en viktig uppgift i att kontinuerligt låta utvärdera verksamheterna och utifrån resultaten härav ompröva resursinsatserna. En koncentration måste eftersträvas för att uppfylla kraven på kreativa forskningsmiljöer med en kritisk massa av kompletterande, gränsöver- skridande kompetens och vetenskaplig utrustning. I detta sammanhang bör alternativa former för organisatorisk anknytning av forskningsinsti- tut till den befintliga universitetsorganisationen prövas i syfte att uppnå ett effektivare utnyttjande av insatta resurser.

Vad gäller den kliniska medicinska forskningen intar universitetssjuk- husen en nyckelställning. Här fullgörs såväl sjukvård som högkvalifice- rad forskning och undervisning.. Inom hälso— och sjukvården införs nu

Pr0p. 1992/93:170

nya ekonomiska styrsystem som kan komma att påverka universitets— sjukhusens arbetsvillkor.

Sveriges möjligheter att framgent följa med i och bidra till den inter- nationella och nationella utvecklingen inom hälso— och sjukvården samt i fråga om läkemedelsutvecklingen måste värnas. Mot denna bak— grund kommer regeringen noga att följa effekterna av de nya styrsyste- men inom hälso- och sjukvården på forsknings- och utbildningsverk- samheten vid universitetssjukhusen.

1.12 Forskning för välfärd

Ett mål för regeringens politik är att vård, omsorg och andra tjänster in- om offentlig sektor bättre skall anpassas till människornas behov och önskningar. Genom en ökad valfrihet inom bl.a. hälso- och sjukvården skall man själv kunna bestämma vem man vill få vård av. På samma sätt ges ökade valmöjligheter inom skolan och barnomsorgen.

En annan del av förnyelsen är-ett ökat inslag av privata entreprenö- rer, vilket leder till ökad konkurrens inom den offentligt finansierade tjänsteproduktionen. I allt högre grad deltar även folkrörelser, förening- ar, kooperativ och enskilda - som ibland kallas den idéella sektorn — i förnyelsen. Dessutom sker inom flera områden en privatisering av såväl finansiering som produktion.

Den strukturella obalansen i Sveriges ekonomi medför att den offent- liga sektorns åtaganden och verksamhet måste förändras och utvecklas. De offentliga transfereringssystemen spelar en central roll i det svenska samhället. En omfattande genomgång och prövning av bl.a. de offentli— ga trygghetssystemen har initierats. I kommunerna och landstingen på- går motsvarande omprövning av olika verksamheter. En ständig anpass— ning av offentlig sektors verksamhet och administration krävs till tjäns- ternas ändrade karaktär och de möjligheter som den snabba tekniska ut- vecklingen ger.

Förnyelsen av den offentliga sektorn påverkar direkt eller indirekt den politiska demokratin, de administrativa styrsystemen och välfärden. En viktig utgångspunkt för förnyelsearbetet är den s.k. subsidiaritets— principen, vilken innebär att beslut skall fattas på lägsta möjliga effekti- va nivå. Den fortsatta förnyelsen måste stödjas av en forsknings— och ut- vecklingsverksamhet. Det gäller såväl inom ramen för olika discipliner inom universitet och högskolor som inom ramen för framför allt of- fentliga verksamheter.

Viktiga forskningsområden gäller den offentliga verksamhetens faktis- ka innehåll och praktiska konsekvenser för medborgarna. Vetenskapligt grundat stöd behövs— också såväl för organisationsutvecklingen som myndigheternas egen utvärdering av givna tjänster. Vidare finns ett be- tydande behov av forskningsbaserad kunskap såväl om de faktorer som ligger bakom tendenserna vad gäller sjukfrånvaro och förtidspensione- ring som om de offentliga pensionssystemen och deras samband med övriga försäkringssektorer, sparande och arbetskraftsutbud. Ett annat

centralt område för forskning gäller gränszonen mellan offentlig, privat och ideell verksamhet.

Olika grupper i samhället lever under mycket skiftande förhållanden. Kunskapen om många utsatta gruppers villkor är bristfällig, delvis på grund av att verkligheten är svår att beskriva, förstå och följa över tiden. En väsentlig del av problemen är direkta eller indirekta effekter av missbruksproblem eller handikapp av olika slag. Barn— och familjeper- spektivet är här viktigt. '

Behovet av forskningsbaserad kunskap är, och kommer att vara, stort inom hela detta område. När det gäller delar av forskningen, framför allt om missbruksrelaterade frågor, finns det särskilda integritets— och metodproblem som måste lösas, bl.a. eftersom individer behöver kunna följas under en följd av år.

De offentliga socialförsäkringarna är rättighetsstyrda genom ett omfat- tande och komplext regelverk. Regeltillämpningen är långt decentralise- rad, vilket pekar på ett behov av tillämpad juridisk forskning. Satsning- en på en mer aktiv rehabilitering innebär att en rad nya åtgärder och instrument ställs till försäkringskassornas och andra rehabiliteringsan— svarigas förfogande, vilket skapar intressanta forskningsuppgifter för ut- värderings— och implementationsforskning. Forskningsbehoven är ange- lägna och kräver gränsöverskridande ansatser.

God hälso- och sjukvård, en positiv utveckling inom folkhälsoområ- det, förbättrade villkor för äldre och för personer med funktionshinder, goda uppväxtvillkor för barn samt goda bostäder och boendemiljöer är några av grundstenarna i det svenska samhället.

Hälso— och sjukvården befinner sig i ständig utveckling. Drivande i denna utveckling är den medicinska forskningen där nya metoder ut- vecklas för att diagnosticera och bota eller lindra olika former av ohäl- sa. Inom folkhälsoområdet sker ett omfattande forsknings- och utveck- lingarbete. Handikappforskningen och forskningen om äldre är bety- delsefull.

Samtidigt finns det stora kunskapsluckor att fylla. Parallellt med sam- hällsutvecklingen i stort uppstår också nya problemområden som krä- ver nya kunskaper. Trots att hälsoutvecklingen varit positiv finns det stora skillnader i sjuklighet och dödlighet mellan olika sociala grupper och mellan olika delar av landet. Också mellan infödda svenskar och invandrare finns det betydande skillnader.

Det finns också ett behov av att utveckla metoder för utvärdering av preventiva satsningar. Regeringen anser att folkhälsoforskning skall vara ett prioriterat område den kommande perioden. För att nå största möj- liga effekt av de insatta resurserna är det angeläget att de olika insatser- na samordnas också med Folkhälsoinstitutets forsknings- och utveck— lingsstödjande verksamhet. Den långsiktiga ambitionen att utvidga och utveckla den högre folkhälsoutbildningen bör fortsätta.

Delar av folkhälsoforskningen är fortfarande under snabb utveckling och betydande satsningar görs på folkhälsoforskning i vissa länder. Det är angeläget att internationella erfarenheter tas till vara i det svenska ar-

betet och att arbetet fortlöpande följs upp och utvärderas, framför allt med avseende på dess vetenskapliga kvalitet och betydelse för folkhäl- sans utveckling. ,

Vetenskapligt grundad kunskap behövs om hur de offentliga stödsys- temen påverkar funktionshindrades levnadsförhållanden. Samhällseko- nomiska studier av stöd, service etc. till personer med funktionshinder saknas. På motsvarande sätt behövs kunskap och metodutveckling om arbetslivets tillgänglighet för människor med funktionshinder. Det är angeläget att forskningen om handikapp stärks. Särskilt angelägna forsk- ningsområden är arbetslivet och dess tillgänglighet för människor med funktionshinder, habilitering för barn och ungdomar med svåra funk- tionshinder, tillgänglighet och utformning av bostäder och närmiljöer samt samhällsekonomiSka analyser av stöd, service etc. till funktions- hindrade.

Olika nätverk och centrumbildningar har skapat nya möjligheter för en positiv utveckling av interdisciplinär handikappforskning. Det gäller både i kontakterna mellan forskare och över fakultets— och discipling- ränser samt i kontakterna mellan forskningen och dess användare. Centrumbildningarna har också en viktig funktion att fylla när det gäl- ler den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden och som rekryteringsbas för forskare.

Prioriterade områden inom forskningen om äldre är forskning som rör omsorg och omvårdnad om äldre samt området äldre och ekono- min. Utvärderingsforskning är likaså viktig. Dessa områden bör även fortsatt ha hög prioritet. Det är särskilt angeläget att finna en vetenskap- lig grund inom utvärderingsområdet kvalitets- och effektivitetsmätning— ar samt om äldre och ekonomin i ljuset av de omfattande samhälls- och systemförändringar som pågår.

Konsumentfrågor, speciellt frågor om hushållsekonomi, har särskild betydelse för de enskilda människorna i tider av ekonomisk kris och stora samhällsförändringar. Den europeiska integrationen medför ett behov av forskning som bl.a. belyser genomslagskraften av olika rättsregler och analyserar behovet av kompletterande eller förändrade 'konsumentpolitiska åtgärder. Regeringen anser att det är angeläget att forskningen på konsumentområdet kan utvecklas.

Ungdomsforskningen har kommit att uppmärksammas allt mer i Sve- rige under senare år. Ett starkare internationellt intresse är en av orsa- kerna till detta. Enligt regeringens bedömning har forskning om ungdo- mars villkor stor betydelse både ur ett nationellt och ett internationellt perspektiv. En förstärkning inom detta område föreslås därför.

Sverige har en kvalificerad arbetsmiljöforskning som bör kunna tas till vara i ett europeiskt perspektiv och ligga till grund för svenska insat- ser i det internationella normeringsarbetet kring arbetsmiljön. Här kan den yrkesmedicinska och toxikologiska forskningen särskilt framhållas. En del av förklaringen till detta är att den bygger på på svenska styrke- områden inom grundforskningen.

Risker i den fysiska arbetsmiljön kvarstår trots betydande insatser så- väl från företagens som från statens sida. Samtidigt som hälsorisker i ar- betsmiljön identifieras och elimineras medför samhällets utveckling att nya viktiga frågeställningar aktualiseras. Exempel på sådana relativt nya frågor är arbetsmiljöproblemen kring elektromagnetiska tält och identi- fieringen av de psykiska och sociala frågornas betydelse för arbetsmil- jön.

Inte minst den höga förändringstakten i samhället kommer att ställa krav på forskningen och utvecklingen inom arbetslivsområdet också i framtiden. Det arbete som bedrivs inom arbetslivsområdet måste kopp- las till de förändringar som :sker i omgivande offentliga system, inte minst de som rör sj uk- och arbetsskadeförsäkringarna.

I Sverige är andelen kvinnor i den yrkesarbetande befolkningen hög. Under de senaste åren har också kvinnors arbetsmiljö kommit i fokus. Detta kommer även i framtiden att vara ett viktigt område. Invandrar- kvinnornas häISOproblem och utslagning från arbetsmarknaden är ett särskilt problemområde av vikt.

Tidigare erfarenheter visar att nedgångar i konjunkturen och syssel- sättningsnivån medför risker för en försämrad arbetsmiljö. En viktig uppgift för forskningen under de närmaste åren är att studera särskilt utsatta yrkesgruppers arbetsvillkor.

Till rättsstatens grundläggande uppgifter hör att upprätthålla lag och ordning. Att minska brottsligheten är en avgörande fråga för männi- skors trygghet i samhället och ett huvudmål för kriminalpolitiken. Ut- formningen av den framtida kriminalpolitiken måste grundas på goda kunskaper. Regeringen föreslår en förstärkning av den kriminologiska och kriminalpolitiska forskningen.

1.13 Forskning för en bättre miljö

För att skapa en bättre miljö ställs stora krav på kreativitet, aktivitet och samarbete mellan företrädare för industri, myndigheter, universitet och högskolor. En av de viktigaste förutsättningarna för att förstå och finna lösningar på dagens och framtidens miljöproblem kommer att vara till- gång till och tillämpning av kunskap, kompetens och forskningsresultat. Forskningens uppgift är att peka på lösningar, men också att ge en rätt- visande verklighetsbild.

Miljöforskningen har hittills. till stor del varit inriktad på att studera effekterna av miljöstörande aktiviteter, snarare än att precisera gränser- na för olika typer av resursutnyttjande och finna goda lösningar. Effekt- studierna behöver nu kompletteras med en ny, mer resultatorienterad forskning, för att få fram praktiskt tillämpbara kunskaper.

I samband med FN:s konferens om miljö och utveckling (Unced) har Sverige ställt sig bakom den s.k. Riodeklarationen för miljö— och ut- veckling. Sverige har också antagit handlingsprogrammet Agenda 21 för att uppnå målet om en hållbar utveckling och undertecknat konventio- nerna om biologisk mångfald och klimatförändringar. Enligt regering-

ens mening är Sveriges uppslutning bakom Rio—besluten politiskt och moraliskt förpliktigande, vilket bl.a. innebär att Sverige förbundit sig att också fortsättningsvis ge miljörelaterad forskning hög prioritet.

Att uppnå balans mellan förvaltningen av naturresurserna och män— niskans försörjning med livsförnödenheter är, och bör vara, gemensam— ma angelägenheter för många olika vetenskapliga discipliner.

Jordbruksforskningen behöver utvecklas i en riktning som gör det möjligt att snabbt närma oss ett mer uthålligt samhälle. Forskningen bör mot denna bakgrund inriktas på att klargöra de grundläggande sam— banden mellan produktivitet och de biologiska systemens uthållighet. De ekologiska sambanden och ett utvecklat miljötänkande måste bli centrala frågor inom jordbruksforskningen. Det framtida jordbruket bör präglas av mångfald i brukningens former och syften.

Brukningsformerna i det svenska skogsbruket behöver anpassas så långt som möjligt till vår kunskap om naturtillståndet och till Skogseko— systemens processer. Den ekologiska forskningen behöver, i högre ut— sträckning än i dag, tillämpas på skogsbrukets produktionssystem. Fors— karna inom ekologi och skogsbruk måste samarbeta för att finna lös— ningar som möjliggör en bevarad biologisk mångfald samtidigt med en hög virkesavkastning i en av våra viktigaste näringar.

Stora framtida investeringar i system för kretsloppsanpassad avfalls- hantering, dvs. återvinning, destruktion och vattenrening kan förutses. Forskningsinsatser krävs för att öka användningen av förnybara resurser och för att främja användningen av resurssnål tillverkningsteknik.

Forskning om förebyggande miljövård måste prioriteras. Samhällsve- tenskaplig forskning kommer att behövas för att uppmärksamma och bedöma olika slags utvecklingstendenser som kan påverka miljöförhål- landena i Sverige. De bakomliggande drivkrafterna till ekologiskt ohåll- bara samhällssystem måste analyseras.

Forskning om den byggda miljön har betydelse för utvecklingen av en god livsmiljö. Det förebyggande miljöarbetet måste baseras på kunskap om samhällsbyggande och samspel mellan stad och land. Samhällspla- neringen och -byggandet måste på ett aktivt sätt kopplas till miljö- och hälsofrågor. Detta kräver forskningsinsatser, men också ansträngningar för att omsätta forskningsresultaten i praktiken.

Vidare krävs kraftfulla satsningar på teknikutveckling inom viktiga områden som energi, transporter och andra kommunikationer för att öka förutsättningarna för att utveckla och kommersialisera helt nya, icke förorenande och resurssnåla tekniska lösningar.

Regeringen vill intensifiera insatserna mot buller i samhället. Forsk- ning kring utveckling av tystare redskap och maskiner, liksom forsk- ning kring skydd mot existerande buller, är angelägen.

För att kunna lösa olika miljöproblem krävs inte bara satsning på rätt områden utan också val av rätt arbetsmetoder i form av tvärsektoriella strategier. Som exempel kan nämnas försurningen som dels kräver stu- dier om kritiska belastningar och återhämtningsförlopp, dels konkreta

ON 'Jl

åtgärder i form av kalkning och minskade utsläpp av försurande äm- nen. Detta berör flera sektorer.

Miljöforskningen är interdisciplinär till sin karaktär. Universiteten och högskolorna bör underlätta gränsöverskridande forskning genom att skapa centra eller nätverk.. Anslagsgivare bör stimulera gränsöver- skridande forskning vid medelstilldelning och genom att initiera pro- gramforskning där sådant samarbete ges företräde.

Regeringen föreslår därför satsningar innefattande såväl teknik som ekonomi och beteendevetenskap. Satsningarna måste bygga på ett sam- arbete mellan forskarvärlden, näringslivet och kommunerna så att ny- vunna kunskaper snabbt kommer till användning.

Även forskarutbildning inom miljörelaterade ämnen behövs för att möta ett ökande behov av kvalificerad personal inom miljöområdet hos såväl näringsliv som myndigheter.

Ett sätt att främja långsiktigheten i miljöforskningen är att inrätta forskartjänster. Prioriteringen av forskartjänsterna bör göras utifrån miljöforskningens kvalitet och betydelse samt på basis av en utvärdering av befintliga forskartjänster finansierade av Statens naturvårdsverk.

Naturvårdsverkets forskning:;nämnd genomför översiktliga utvärde- ringar av dessa forskartjänster med avseende på deras betydelse för ve- tenskaplig kompetensuppbyggnad och användning i miljöarbete.

De områden som bör vara aktuella för inrättande av nya forskartjäns- ter skall karaktäriseras av långsiktighet och hög vetenskaplig kvalitet. Viktiga krav är också att forskningen kan bidra dels med upptäckt och dimensionering av miljöproblem, dels med ekonomiska/samhälls- vetenskapliga/tekniska åtgärder för att lösa miljöproblem och medverka till en hållbar utveckling. Inrättande av forskargrupper för att åstad- komma en stimulerande miljö och en starkare forskningsbas bör också prövas.

Mot denna bakgrund prioriteras tjänster inom följande områden: eko- logi och genetik för biologisk. mångfald, bärkraftigt naturresursbruk, riskvärdering/miljömedicin, klimatförändring, miljöanpassad teknikut- veckling, samhällsvetenskap, kustnära marinekologi atmosfärskemi och akvatisk kemi.

Naturvårdsverket bör inom ramen för sitt forskningsanslag bidra till att bilda sådana forskartjänster.

1.14 Forskning för näringslivets utveckling

En hög teknologisk nivå är en förutsättning för Sveriges ekonomiska ut- veckling. Näringslivets utveckling präglas alltmer av en ökad internatio- nalisering. Företagens internationella rörlighet förstärks. I ökad ut- sträckning förlägger näringslivet sin forsknings- och utvecklingsverk- samhet i utlandet.

Variationerna mellan branscherna är dock stora. läkemedels-, elekt- ro- och transportmedelsindustrin har Sverige som sin huvudsakliga bas för forskning och utveckling, medan de specialiserade maskinföretagen

ofta har förlagt hälften av sin forskning utomlands. Denna utveckling bottnar både i det faktum att ekonomin internationaliseras och i att ett alltmer komplext kunskapsbehov kräver forskningssamverkan över gränserna. Det blir därför allt viktigare att Sverige kan erbjuda en kon- kurrenskraftig forskningsmiljö.

En stark forskningsmiljö är en förutsättning för vår ekonomiska till- växt. Detta är en utgångspunkt för regeringens politik för den tekniska forskningen.

En stor del av Sveriges strukturella förnyelse under det närmaste de- cenniet måste ske genom tillväxt av forsknings— och kunskapsintensiv industri. Kunskap är på väg att bli den viktigaste produktionsfaktorn.

Näringslivet bär huvudansvaret för den tekniska förnyelsen av pro- duktionsapparaten och produkterna. Den övervägande delen av forsk- ningsinsatserna finansieras av och utförs följaktligen i företagen. Staten har emellertid en viktig uppgift att skapa gynnsamma generella förut— sättningar för näringslivet genom att bidra till en konkurrenskraftig miljö för forskning och utveckling. Generellt verkande insatser från sta- tens sida innebär bl.a. en betoning av grundläggande forskning och en utveckling av basteknologier för breda tillämpningar.

En ändamålsenlig infrastruktur är av avgörande betydelse för att ökad tillväxt skall kunna nås. Staten har ett övergripande ansvar för infra- strukturen. I denna inkluderas de nationella systemen för kunskapsupp- byggnad och forskning. En central uppgift är att organisera forskningS- systemet på ett sådant sätt att resultatet i största möjliga utsträckning också kan stödja den industriella utvecklingen. Det är vidare angeläget att näringslivets kompetens att ta emot och utnyttja forskningsbaserad kunskap är tillräckligt hög för att offentliga forskningsinvesteringar skall få effekt.

Insatser behövs för att stimulera forskning och utveckling av särskild betydelse för näringslivets utveckling. Närmare kontakter mellan forsk- ningen vid universitet och högskolor och företagens teknologiutveck- ling ökar industrins förnyelseförmåga och överlevnadskraft. Existerande samverkansformer behöver utvecklas och effektiviseras. Nya samver- kansformer bör införas för att öka mångfald och effektivitet. Ett väsent- ligt utökat utbyte av forskare mellan universitet och högskolor samt nä- ringslivet bör eftersträvas. Antalet forskarutbildade behöver ökas betyd- ligt, särskilt inom områden som är av betydelse för näringSIivets kon- kurrenskraft.

Regeringen lägger nu fram förslag som syftar till att förnya och effek- tivisera den tekniska forskningen. Detta sker genom resurstillskott, omprioriteringar och vissa organisatoriska förändringar. Härvid främjas tillväxt och förnyelse av det svenska näringslivet.

Regeringens förslag innebär i korthet. . En satsning sker på forskning och utveckling kring nya basteknolo- gier. De prioriterade områdena är informationsteknologi, materialtek— nik, bioteknik och teknik för komplexa system.

' Insatser för forskning och utveckling inom områden där Sverige har särskilt goda förutsättningar för tekniska genombrott har hög priori- tet. Det är samtidigt områden som kan bedömas vara starkt teknikdri- vande och därmed av väsentlig betydelse för näringslivet. Prioriterade områden är biomedicinsk teknik, produktionsteknik, processteknik, transportteknik och miljöteknik. ' Program för kompletterande insatser inom fordonsteknik, flygteknik och träråvaruteknik upprättas. Dessa program omfattar insatser även under Utbildningsdepartementets huvudtitel. I fråga om flygteknik görs dessutom insatser inom Försvarsdepartementets huvudtitel och i fråga om träråvara inom Jordbruksdepartementets huvudtitel. ' Utökade resurser avsätts för dleltagande i 15st forskningsprogram. Fö- retag får ökade möjligheter att erhålla stöd för deltagande i EUREKA—projekt. ' Ett nytt program för konkurrensforskning påbörjas. ' Insatser görs inom för industrin långsiktigt intressanta områden som rymdforskning och geovetenskaplig forskning. ' Byggforskningen omorganiseras och effektiviseras. ' Strukturförändringar bör genomföras inom industriforskningssyste- met. En översyn påbörjas i syfte att anpassa verksamhetens inriktning till de övergripande prioriteringar som anges för den tekniska forsk- ningen och utvecklingen och för att skapa större samband och rörlig- het mellan de olika forskningsmiljöerna, inte minst universiteten och högskolorna. ' Insatser genomförs som syftar till att underlätta små och medelstora företags deltagande i forsknings— och utbildningsaktiviteter. Företagens utveckling är också beroende av ett väl fungerande arbets- liv. Inom arbetslivsforskningen behandlas frågor om organisation, sys- tem och teknik såväl inom universitet och högskolor som vid särskilda

forskningsinstitut.

Vårt land har möjligheter att ligga långt framme vad gäller att forma tekniksystem och organisation till att ge hög effektivitet i ett väl funge- rande samspel. Detta kunnande borde kunna omsättas i export av pro— dukter, system och tjänster på en internationell marknad.

Några aspekter som är viktiga för näringslivets utveckling och kon- kurrenskraft på både kort och lång sikt belyses i den del av arbetslivs- forskningen som tar sin utgångspunkt i den enskilda människans behov av ett riskfritt och utvecklande arbete med möjlighet för henne att an— vända och vidareutveckla sin kompetens.

Det är i stor utsträckning fråga om att organisera arbetet på ett riktigt sätt. Många utvecklingsprojekt och försöksverksamheter, bland annat med stöd från Arbetsmiljöfonden och Arbetslivsfonden, ger exempel på att organisationsförändringar för en bättre arbetsmiljö i vid mening ock- så Ieder till en mer effektivt bedriven verksamhet.

Teknikfrågorna är av särskilt intresse i arbetslivsforskningen. Många studier visar att avancerad teknik inte räcker i sig. Betydelsefullt är ock- så hur den används, hur den anpassas till människan och hur samspelet

mellan teknik och organisation utformas. Dessa aspekter blir viktigare eftersom tekniken alltmer införs som hela system, ofta baserade på avancerad informationsteknologi, och inte i form av enskilda kompo- nenter.

De komplexa systemen aktualiserar också säkerhetsfrågorna. Dessa berör inte bara risker för människan utan också för den yttre miljön och är vidare kopplade till säkerhet och kvalitet i produktionen.

Näringslivet får ett allt större innehåll av tjänsteproduktion, i renodla- de tjänsteföretag eller integrerat i industriföretag. Tjänstefrågorna har i ökande grad uppmärksammats inom arbetslivsforskningen. Även inom tjänsteområdet finns ett viktigt samspel mellan människans utvecklings- möjligheter, arbetsorganisationens utformning och effektiviteten i arbe- tet.

1.15 Forskning för transporter och kommunikation

Regeringens förslag på kommunikationsområdet innebär en kraftigför- stärkning av den övergripande forskningen och en ändrad resurs— och ansvarsfördelning mellan forskningsfinansierande och forskningsutfö- rande myndigheter inom Kommunikationsdepartementets verksamhets- område. Avsikten är att skapa ett bättre forskningsbaserat underlag för utvecklingen inom kommunikationsområdet och att förbättra forsk- ningens kvalitet bl.a. genom en friare användning av resurserna.

En viktig utgångspunkt för forskningspolitiken inom kommunika- tionssektorn är de mål för trafik- och telepolitiken som har fastställts av riksdagen.

Det övergripande målet för trafikpolitiken är att erbjuda medborgar- na och näringslivet i landets olika delar en tillfredsställande, säker och miljövänlig trafikförsörjning till lägsta möjliga samhällsekonomiska kostnader. Telepolitikens mål är att ge hushåll, företag och myndigheter tillgång till ett telesystem som bidrar till ett effektivt resursutnyttjande i samhället som helhet. En god grundläggande postservice skall ges till så- väl stora som små kunder i hela landet. Kraven på ett vctenskapsbascrat underlag för kommunikationspolitiken skärps, både med anledning av förändringar i omvärlden och till följd av de övergripande ambitioner- na för samhällsutvecklingen. Viktiga faktorer som påverkar behovet av övergripande forskning är bl.a.:

' kraven på utbyggnad och modernisering av infrastrukturen som en viktig faktor för att åstadkomma ökad tillväxt och produktivitet, ' miljö- och naturresursproblemens ökande tyngd vid avvägningar som gäller transportsystemets utformning, ' affärsverkens förändrade förutsättningar, ' förändringar i Sveriges relationer med omvärlden, ' den snabba utvecklingen inom tele— och informationsteknologiområ- det, ' trafikolyckorna som utgör ett betydande hälsoproblem,

0 Sveriges geografiska läge och landets närings— och ortsstruktur som medför stora kommunikationsbehov. Regeringen föreslår mot denna bakgrund att anslagsramen för över- gripande forsknings-, utvecklings- och demonstrationsverksamhet inom kommunikationsområdet höjs kraftigt. Statens övergripande ansvar för kommunikationsforskning måste skil- jas från det ansvar som staten kan ha som producent och förvaltare av trafikanläggningar och som ägare av företag med verksamhet inom kommunikationssektorn. Affärsverkens FoU och den FoU som betingas av förvaltningsmyndigheternas behov av egenutveckling bör därför i fortsättningen inte räknas in i statens övergripande ansvar för kommu- nikationsforskningen. Sektorsforskningen på kommunikationsområdet bör avse alla former av kommunikationer. Sektorsforskningen inom transport-, post— och telekommunikationsområdet bör därför samordnas. För att effektivisera forskningen, skapa bättre överblick och underlät- ta samordningen bör en klarare rollfördelning eftersträvas inom den övergripande kommunikationsforskningen. Beställar-, utförar- och an- vändarrollerna bör så långt möjligt renodlas. Utvärderingen av forsk- ningens vetenskapliga kvalitet och betydelse bör förbättras. Regeringen föreslår att Transportforskningsberedningen (TFB) skall stärkas och utvecklas som beställare av övergripande kommunikations- forskning och att myndigheterna skall ges bättre förutsättningar att leva upp till sin samordningsroll. Banverket och Vägverket skall ha ansvaret för samhällsmotiverad tillämpad forskning inom sina respektive verk- samhetsområden. Ansvaret för all övrig övergripande kommunikations- forskning samlas till TFB. Beredningen ges vidare ett mer entydigt an— svar för att dokumentera och sprida information om forskning. Som ett led i denna omstrukturering av forskningsorganisationen fö- reslår regeringen att en betydande del av anslagen till Statens väg— och trafikinstitut (VTI) för s.k. egen FoU förs över till TFB. Härigenom ska- pas förutsättningar för en friare användning av resurserna för övergri- pande kommunikationsforskning. Regeringens förslag innebär att TFB även därutöver tillförs betydande resurser. Regeringen föreslår också vissa förändringar när det gäller TFst organisation och arbetssätt. Regeringen anser att VTI har en viktig uppgift att fylla i svensk trans- portforskning. VTI bör dock i största möjliga utsträckning renodlas till ett institut för tillämpad transportforskning. VTI:s ansvar för att utarbe- ta prognoser för tratikutvecklingen samt planeringsmodeller och sam- hällsekonomiska bedömningar rörande utvecklingen av transportsyste- met bör därför enligt regeringens mening överföras till en särskild dele- gation.

1.16 Forskning för försvarets utveckling

Liksom i de flesta större västländer svarar i Sverige försvarssektorn för en relativt stor andel av forskningen och utvecklingen av försvarsmate-

riel vid systemsammanhållande industrier. Eftersom staten utgör enda inhemska kund och dessutom noga reglerar exportmöjligheterna har det varit naturligt att staten och inte industrin svarat för investeringsme- del och risktagande när det gäller utveckling av nya produkter. Inom de flesta andra samhällssektorer svarar industrin själv för sina utvecklings- projekt och får sina kostnader täckta genom ett högre pris på produk- ten.

Ytterligare ett motiv för försvarssektorns satsningar står att finna i den krigshistoriska erfarenheten att förmågan att tillgodogöra sig ny teknik och att tekniskt utnyttja den ofta har varit av avgörande betydelse. För att försvaret skall bli effektivt är det nödvändigt att det ligger på tekno- logisk framkant.

De satsningar som gjorts har bl.a. medfört att det svenska försvaret inom flertalet områden kunnat försörjas med materiel som utvecklats och tillverkats vid svensk industri och som håller god internationell standard kvalitets- och funktionsmässigt. Det gäller t.ex. högteknologis- ka och kvalificerade system såsom stridsflygplan, ubåtar, spanings- och stridsledningssystem samt robotar.

Grunden för att detta kunnat genomföras utgörs av ett väl utvecklat samarbete mellan beställare, forskningsorgan och industri. Försvarssek- torn har själv svarat för dimensionering och inriktning av försvarsforsk- ningen och för att ta tillvara dess resultat och utnyttja de kunskaper som den ger.

Erfarenheterna är således goda av det nära samarbetet mellan forsk- ning och industri inom försvarssektorn. Samarbetet har givetvis också gynnats av statens starka ställning som beställare. Regeringen föreslår nu vissa förändringar i fråga om forskning och teknikutveckling inom totalförsvaret i syfte att ge ökat ansvar åt de centrala myndigheterna inom totalförsvarets militära och civila delar. Det är väsentligt att den materiella förnyelse på kvantitetens bekostnad, som nu inletts, genom- förs på ett effektivt sätt. Det är likaså viktigt att en kunskapsbas skapas för en fortgående prövning i det nya säkerhetspolitiska läget av försva- rets roller, uppgifter, inriktning och utrustning. Det är också väsentligt att det inom försvarsforskningens ram bedrivs forskning och utveck- lingsarbete som syftar till att minska samhällets sårbarhet i händelse av internationella konflikter. Det innefattar forskning för att stärka total- försvarets civila del.

Under senare år har de tekniska lösningar som används i försvarstill- lämpningar kommit att bli gemensamma eller liknande vad som an- vänds civilt. Det gäller t.ex. elektronik, informationsteknik, materialtek- nik och flygteknik. Inom industrin tar sig detta uttryck i att ett visst fö- retag kan utnyttja sin tekniska bas för både militära och civila produk- ter. Det är mot denna bakgrund angeläget att försvarssektorn utökar si- na kontakter med civil forskning och utveckling så att ett ömsesidigt kunskapsutbyte stimuleras. För att främja en sådan utveckling föreslår regeringen att ett nationellt program för flygteknisk forskning tillskapas, gemensamt för militära och civila tillämpningar, under förutsättning att

industrin är villig att medverka i lika stor utsträckning. Vidare föreslår regeringen att ett nytt anslag för strategisk försvarsforskning inrättas med syfte att i samverkan mellan universitet och högskolor och för- svarssektorn bedriva forskning inom områden som kan få stor betydelse för totalförsvaret. Anslaget bör disponeras av en nämnd under regering- en (Försvarsdepartementet).

De förändringar av försvarsforskningen som regeringen föreslår i före- liggande proposition är betydelsefulla. Det är viktigt att en utveckling och anpassning av forskningen ständigt sker. Regeringen avser, i syfte att erhålla bästa möjliga resultat av insatta medel, att i den uppföljande forskningsproposition som planeras till 1994 återkomma till frågan om hur verksamheter utanför försvaret skall kunna dra ökad nytta av den forskning som finansieras inom försvarets ram.

1.17 Forskning om kultur

Kunskap om kultur är en grund för ett vitalt kulturliv och ett livskraf- tigt kulturarv. Därför är forskning viktigt för kulturpolitken. Kultur- områdets myndigheter och instititutioner har ansvar för att fånga upp den kunskap om vår kultur som är resultatet av fri forskning vid uni- versitet och högskolor. De skall se till att denna kunskap förs in i verk- samheten och får prägla dess värderingar och inriktning.

Regeringen har vid utformningen av forskningSpolitiken fäst stort av- seende vid att det finns ett väl fungerande samspel mellan den inomve- tenskapliga genererade satsningen och den riktade kunskapsförsörjning som kulturområdets myndigheter har ansvar för. Det är i detta sam- manhang betydelsefullt att den kulturvetenskapliga forskningen ges för- stärkta resurser.

Regeringen föreslår att de sektorsansvariga kulturmyndigheternas möjligheter att uppträda som kvalificerade beställare av den forskning som behövs för att utveckla verksamheterna stärks. Anslaget för forsknings— och utvecklingsverksamhet inom kulturområdet föreslås därför uppräknat med 3,3 miljoner kronor, innebärande ökade resurser till Riksantikvarieämbetet, Riksarkivet och Statens kulturråd. Museer- nas ansvarsroll i forskningen bör preciseras i en särskild utredning.

Grundforskning om massmedier finns inom den vanliga forsknings- strukturen dvs. universitet, högskolor och forskningsråd. Såväl me- diebranscherna som offentliga myndigheter har emellertid behov av att kunna fungera bättre som kvalificerade beställare av forskning om massmedier. Regeringen föreslår därför att en översyn görs av formerna för en massmedieforskning som baseras på mediesektorns behov.

Forskningen om internationell migration och etniska relationer har under senare år bedrivits i en ökande omfattning. Från att främst ha va- rit inriktad på efterkrigstidens invandring till Sverige och invandrarnas integration i det svenska samhället har den internationella migrationen, dess orsaker och konsekvenser samt etniska konflikter ägnats allt större intresse.

Kunskapsbehovet inom det invandrar- och migrationspolitiska områ- det kommer framgent att vara stort. Det ökade invandringstrycket på Västeuropa, ställer t.ex. krav på kunskaper om hur denna invandring kan mötas och på vilket sätt flykting/migrations— och biståndspolitiska åtgärder kan användas för att undanröja orsakerna till påtvingad migra- tion. Vidare behövs kunskaper om invandrarnas integration i det svens- ka samhället och om hur denna kan förbättras liksom om de etniska re- lationerna. '

Inom kvinno— och jämställdhetsforskningen har nya frågeställningar, teorier och metoder utvecklats. Kvinnors speciella livsvillkor i.samhäl- let har lyfts fram. Benämningen kvinnoforskning har uppstått genom att det i huvudsak varit kvinnor och kvinnors kunskaper som bidragit till utvecklingen av nya forskningsperspektiv. Regeringen anser att stor uppmärksamhet bör ägnas åt denna forskning.

1.18 Fortsatta åtgärder

De resursförstärkningar och strukturella förändringar som presenteras i denna proposition och i propositionen om forskning med löntagar— fondsmedel (prop. 1992/93:171) innebär en väsentlig stimulans till för- nyelse och ökad kvalitet inom det svenska forskningssystemet. Det är viktigt att dessa förslag följs upp med insatser som ligger i linje med den nu presenterade forskningspolitiken.

Vissa förslag kommer att presenteras i en uppföljande proposition om svensk forsknings fortsatta utveckling som regeringen avser att lägga fram nästa år. Vissa andra förslag kommer att beredas med sikte på näs- ta forskningsproposition om tre år. .

Regeringen föreslår i nu föreliggande proposition en fortsatt satsning på fysikforskning, bl.a. i form av ett fysikcentrum i Stockholm. NFR har samtidigt genomfört en utvärdering av all fysikforskning i landet.

I anslutning till detta har frågan väckts om det inte vore rimligt att profilera de olika institutionerna hårdare. Regeringen avser att engagera berörda instanser för att ytterligare belysa denna fråga med sikte på en redovisning i den uppföljande forskningspropositionen 1994.

Försvarsforskningen genomgår för närvarande en omfattande och bety- delsefull omstrukturering. Som regeringen på annan plats i denna pro- position framhållit är de förändringar av försvarsforskningen som nu föreslås betydelsefulla. Det är viktigt att en utveckling och anpassning av forskningen ständigt sker. Regeringen avser, i syfte att erhålla bästa möjliga resultat av insatta medel, att i den uppföljande forskningspropo— sition återkomma till frågan om hur verksamheter utanför försvaret skall kunna dra ökad nytta av den forskning som finansieras inom för- svarets ram.

En utvärdering av SAREC bör genomföras. Den senaste utvärderingen av u—landsforskningen genomfördes för relativt lång tid sedan, varför det är naturligt att nu genomföra en ny studie. Utvärderingen bör avse den u-landsforskning som bedrivs i Sverige samt sådan forskning som

bedrivs under väsentlig medverkan av svenska vetenskapliga institutio— ner eller forskare. Det är regeringens förhoppning att resultatet skall kunna redovisas i den nyss nämnda uppföljningspropositionen.

En annan betydelsefull fråga gäller sektorsorganens sammansättning. Det har stort värde att offentliga myndigheter genom stöd till forsk- ning söker få viktiga aspekter av sina respektive verksamhetsfält veten- skapligt belysta. Ifrågasättas kan emellertid om alla sektorsforskningsor- gan är så sammansatta och fungerar på ett sådant sätt att bästa kvalitet i forskningen alltid främjas.

Även om sektorsforskningen ofta betecknas som ”uppdragsforskning” handlar den i praktiken ofta om ett möte mellan inomvetenskapliga och sektorsorienterade kunskapsintressen. Kvalitetsfrågor, jämte frågor om forskningens betydelse för sektorn, år väsentliga för den typ av forskning som sektorsorganen finansierar.

Dessa frågor har fått olika lösningar. Regeringen vill gärna framhålla de socialvetenskapliga och skogs- och jordbruksvetenskapliga forsk- ningsområdens sammansättning och arbetsformer som eftersträvansvär- da. Statens naturvårdsverk har inom sin samlade uppgift, som innefattar såväl renodlade myndighetsuppgifter som att vara expertorgan åt reger- ingen, skapat en särskild forskningsnämnd som ansvarar för kvalitets- granskning.

Regeringen anser att en utveckling av sektorsorganens verksamhets- former bör ske enligt någon av de huvudmodeller som nu refererats. Regeringen avser att återkomma till denna fråga i den uppföljande forskningspropositionen.

Till slut vill regeringen aktualisera möjligheten att föra över en del av de fasta anslag till forskning som i dag går till vissa institut och myndig- heter till en annan finansieringsform som vidgar möjligheterna för na- tionell konkurrens, Tanken bakom detta är att även fortsättningsvis öronmärka medlen för det ursprungliga syftet, men att öppna resurser- na för konkurrens även från andra utförare av forskning.

Vikten av att en sådan konkurrens stimuleras kan illustreras med de goda erfarenheter som motsvarande arrangemang har för kvaliteten inom den forskning som bedrivs vid universiteten och högskolorna. Andelen konkurrensutsatta medel ligger på mellan 45 och 60% för alla fakultetsområden, utom det humanistiska.

På detta sätt skulle ett kvalitetsutvecklande moment kunna introduce- ras. Självfallet skulle också den ursprungliga forskningsutföraren ha rätt att konkurrera om medlen hos ifrågavarande linansieringsorgan.

Regeringen avser att återkomma också till denna fråga i den uppföl- jande forskningspropositionen nästa år.

2. Justitiedepartementets verksamhetsområde

2.1. Inledning

Både lagstiftaren och de rättstillämpande myndigheterna har ett stort intresse av en väl fungerande juridisk forskning. Samarbetet inom Europa kommer i framtiden att ställa stora krav på den svenska råttsordningen, vilket även medför nya uppgifter för den råttsvetenskapliga forskningen. Regeringen föreslår därför en betydande satsning på detta område. Förslaget redovisas närmare under avsnittet om Utbildnings- departementets verksamhetsområde. Av stor vikt för arbetet inom Justitiedepartementets område är vidare all den forskning som bedrivs om brott, brottslingar, brottsoffer och brottsförebyggande åtgärder.

Alltsedan Brottsförebyggande rådets (BRÅ) tillkomst år 1974 har kriminologisk FoU utförts vid rådet eller med ekonomiskt stöd därifrån. Av det forsknings- och utredningsarbete som bedrivs inom andra myndigheter som sorterar under Justitiedepartementet bör särskilt nämnas det som utförs av Rikspolisstyrelsens forskningsenhet.

Under Justitiedepartementets huvudtitel redovisas även Stiftelsen Institutet för Framtidsstudier, som bedriver framtidsstudier samt långsiktig analys och därmed sammanhängande verksamhet för att stimulera en öppen diskussion om framtida möjligheter och hot i samhället.

Sammanfattning i tusentals kronor.

Anvisat Förslag Förändring Förändring Förändring 1992/93 1993/94 1993/94 1994/95 1995/96

Brottsförebyggande rådet 19184 20516 + 1332 - 1500 - 2500 Inst. för Framtidsstudier 12432 11636 — 796 - -

För att stärka den kn'minalvetenskapliga forskningen föreslår regeringen att 2,75 miljoner kronor tillförs den kn'minalvetenskapliga forskningen vid universitet och högskolor genom omprioriteringar inom Justitie- departementets ansvarsområde samt att 4 miljoner kronor under tre år förs över från sektorsorganet BRÅ till Humaniälsk—samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR) för stöd till kriminalvetenskaplig forskning.

2.2 Kriminologisk och kriminalpolitisk forskning

F.d. statssekreteraren, docenten Ola Nyquist, har på regeringens uppdrag sett över hur resurserna för kriminologisk forskning bäst kan utnyttjas för en verksamhet av hög kvalitet och samhällsrelevans.

I betänkandet (SOU 1992:80) Kriminologisk och kriminalpolitisk forskning har utredaren kartlagt den forskning och utredningsverksamhet som bedrivs inom universitet och högskolor och vid de s.k. sektors-

Prop. 1992/ 93: 170 Avsnitt 2 J ustitiedep.

myndigheterna, liksom hur derma verksamhet finansieras. Enligt hans Prop.1992/ 932170 uppfattning bör resurserna lämpligen fördelas så att hälften läggs på Avsnitt 2 grundläggande forskning inom universitet och högskolor och hälften på Justitiedep. tillämpad forskning och på utvecklingsarbete vid sektorsorganen.

Vid en hearing som hållits fick betänkandet överlag ett mycket positivt_ mottagande. En redogörelse för de synpunkter som då framfördes liksom de skriftliga yttranden som senare inkommit finns tillgänglig på Justitie- departementet (dnr 92-3491).

Utredaren har lämnat ett flertal förslag för att stärka den kriminologiska och kriminalpolitiska forskningen. Han har bl.a. föreslagit att den kriminologiska institutionen vid Universitetet i Stockholm skall förstärkas genom att det inrättas en professur i kriminalpolitik och anknytande tjänster. Han har också föreslagit att det skapas ett kriminalvetenskapligt nätverk vid Universitetet i Lund, där forskare inom olika ämnen av kriminalvetenskapligt intresse skall kunna samarbeta.

Bland utredarens övriga förslag kan nämnas inrättande av en professur med anknytning till longitudinell forskning under beteckningen professur i kriminalpsykologi, en professur i rättspsykologi med inriktning på vittnespsykologi samt ytterligare en forskartjänst i anslutning till Rättsmedicinalverkets centrala arkiv, vilket innehåller rättspsykiatriska utlåtanden och uppföljande domar. Utredaren har också förordat att man skall utreda en central funktion för att främja den kriminalvetenskapliga FoU-verksamheten, att det skall ske en utvärdering av verksamhetens vetenskapliga kvalitet och samhällsrelevans samt att det skall utses en särskild kontakt- och förhandlingsperson med uppgift att se till att frågor om kriminalvetenskaplig FoU tas upp till diskussion med universitet, högskolor, forskningsråd, etc.

Regeringen anser att tyngdpunkten och därmed resurserna vad avser grundforskningen bör koncentreras till universitet och högskolor. Ekonomiska förutsättningar bör därför ges till Universitetet i Stockholm i sådan omfattning att högre forskartjänster kan inrättas i kriminal— vetenskaplig forskning. Även Universitetet i Lund bör ges resurser för utveckling av kriminalvetenskaplig forskning. För att ge den samlade forskningen på det kriminalvetenskapliga området bättre förutsättningar att utvecklas på ett positivt sätt bör vidare en del av BRÅ:s resurser under en treårsperiod förs över till Humanistisk—samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR) för stöd till krirninalvetenskaplig forskning.

2.3 Brottsförebyggande rådet (BRÅ)

När Brottsförebyggande rådet inrättades år 1974 var avsikten att det skulle fungera som ett samordnande aktions- och informationsorgan, men redan från början har där även bedrivits en omfattande forskning. Enligt den nu gällande instruktionen skall BRÅ främja brottsförebyggande insatser inom olika områden av samhällsverksamheten och samordna samhällets och enskildas insatser mot brott. Det kan sägas att BRÅ för närvarande har fyra huvuduppgifter: samverkan, utredning och . utvärdering, forskning samt information. 76

I ledningen för BRÅ finns en överdirektör, som också ingår i rådets Prop.l992/ 931170 styrelse tillsammans med åtta andra ledamöter. Tre byråchefer har Avsnitt 2 ansvaret för forskning, utredning respektive information. Rådet har Justitiedep. vidare en samverkansdelegation som skall behandla frågor om brotts- förebyggande verksamhet, vilka är mer omfattande eller berör mer än en myndighet. BRÅ har också en vetenskaplig delegation som skall behandla frågor om metodik och vetenskaplig inriktning i nya forsknings-' och utredningsprojekt, etik i projektarbeten, utvärdering samt bidrag till enskilda för forskning och utredning. Delegationens arbete har främst koncentrerats till den sista uppgiften. BRÅ:s informationsdelegation bereder de informationsfrågor som berör flera myndigheter, utvärdering av informationsprojekt samt samarbete med utomstående intressenter.

Forskningen vid BRÅ har under senare är primärt inriktats på att ge underlag för kriminalpolitiska problemlösningar och brottsförebyggande reformer. En betydande del av denna verksamhet föranleds av regerings- och riksdagsbeslut. Av stor vikt för inriktningen är de prioriteringar som bl.a. framgår av budgetpropositionen.

I betänkandet om kriminologisk och kriminalpolitisk forskning har utredaren föreslagit att BRÅ:s samverkansdelegation skall förstärkas genom att den får en egen budget och en fast arbetande sekreterare. Utredaren har också föreslagit att BRÅ:s vetenskapliga delegation skall ersättas av en vetenskaplig nämnd med företrädare för olika ämnes- områden som har betydelse för rådets verksamhet. Avsikten är att denna nämnd även skall bli centrum i ett kriminalvetenskapligt nätverk.

Regeringen anser att BRÅ bör utvecklas till ett kvalificerat expertorgan i krirrrinalpolitiska frågor under regeringen. Det innebär att BRÅ får en delvis ny roll i fråga om utvecklingsarbete, utvärdering och tillämpad forskning. Samtidigt bör uppbyggnaden av den kriminalvetenskapliga forskningen vid universiteten intensifieras.

Förutom att BRÅ i sin framtida roll skall fokusera på utveckling och utvärdering inom det kriminalpolitiska fältet skall rådet även i fort- sättningen sammanställa och förmedla för rådets verksamhetsområde relevant information om krirrrinalvetenskaplig forskning till myndigheter, andra organisationer och enskilda. Det är därför viktigt att rådet noggrant följer den forskning som sker inom universitet och högskolor och vid andra sektorsorgan. En annan än mer betydelsefull uppgift i framtiden är att under regeringen ansvara för övergripande utredningar och analyser av samhällets saudade insatser inom det kriminalpolitiska fältet och därigenom ge underlag för statsmakternas kriminalpolitiska åtgärder.

Huvudansvaret för det praktiska brottsförebyggande arbetet ligger på andra myndigheter än BRÅ, i huvudsak på polisen. Det är därför naturligt att polisen i framtiden även tar ett större ansvar för samordningen av de brottsförebyggande åtgärderna. Mot denna bakgrund finns det inte längre samma behov av att BRÅ har en fast organisation i form av en särskild samverkansdelegation, varför denna bör avvecklas. Den nära samverkan med polisen och andra myndigheter, som BRÅ även i fortsättningen skall sträva efter, kan inordnas i verksamheten på annat sätt. Däremot ansluter sig regeringen till utredarens förslag om att BRÅzs 77

vetenskapliga delegation skall ersättas av en vetenskaplig nämnd. I Prop.l992/ 931170 BRÄ:s framtida roll är det värdefullt att det finns tillgång till veten- Avsnitt 2 skaplig kompetens inom den förslagna nämnden. Denna nämnd kan också Justitiedep. fungera som en förbindelselänk med forskningen inom universiteten och högskolorna. I och med att HSFR erhåller medel för stöd till kriminal- vetenskaplig forskning finns inte längre behov av att dela ut bidrag till

kriminologisk forskning genom BRÅzs försorg.

2.4 Rikspolisstyrelsens forskningsenhet

Rikspolisstyrelsens forskningsenhet, som är placerad vid polishögskolan, består för närvarande av en professor och ytterligare tio personer.

I sitt betänkande anger utredaren att han har övervägt att föreslå att professuren för polisforskning skall föras över till Universitetet i Stockholm, men att han har stannat för att inte lämna något förslag i denna del, bl.a. med hänsyn till att det vid universiteten bedrivs grundläggande forskning medan Rikspolisstyrelsens forskningsenhet företrädesvis har bedrivit tillämpad forskning och utvecklingsverksamhet. En ändring av professurens placering förutsätter att man samtidigt tar ställning till hur man skall tillgodose den sektoriellt inriktade FoU- verksamheten. _

Verksamheten har ännu inte funnit sin form och det är för närvarande svårt att överblicka konsekvensema av att göra en överflyttning. Ytterligare ett skäl att dröja är att polishögskolans framtida uppgifter och roll är föremål för särskilda överväganden inom ramen för en översyn av Rikspolisstyrelsen. Regeringen avser därför att ta upp denna fråga vid ett senare tillfälle.

2.5 Övriga myndigheter

Vid Kriminalvårdsstyrelsen finns en forskningsgrupp om tre personer som huvudsakligen är inriktad på inomverksuppgifter: utvärdering, verksamhetsuppföljning och resultatanalys. Den skall också följa forskningen på området och till organisationen förmedla resultat och erfarenheter som är relevanta för verksamheten.

Vid Statens kriminaltekniska laboratorium (SKL) utförs laboratorie- undersökningar med anledning av misstanke om brott. SKL skall också bedriva kriminalteknisk forskning samt samla, bearbeta och publicera materialet.

2.6 Anslagsfrågor Prop.1992/93:l70 Avsnitt 2

I prop. 1992/93:100 bil. 3 har regeringen föreslagit riksdagen att, i Justitiedep. avvaktan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1993/94 under angivna anslagsrubriker beräkna följande belopp.

A 4. Framtidsstudier, långsiktig analys m.m. 12 432 000 kr G 5. Brottsförebyggande rådet: Förvaltningskostnader 14 361 000 kr G 6. Brottsförebyggande rådet: Utvecklingskostnader 4 823 000 kr Regeringen tar nu upp dessa frågor.

Andra huvudtiteln

A. Justitiedepartementet m.m.

A 4. Framtidsstudier, långsiktig analys m.m.

1991/92 Utgift 12 432 000 Reservation - 1992/93 Anslag 12 432 000 1993/94 Förslag 11 636 000

Från anslaget betalas bidrag till den verksamhet som bedrivs av Stiftelsen Institutet för framtidsstudier. Stiftelsen, vars styrelse utses av regeringen, skall enligt sina stadgar i egen regi eller i samarbete med andra bedriva framtidsstudier samt långsiktig analys och därmed sammanhängande verksamhet för att stimulera till en öppen och bred diskussion om samhällsutvecklingen.

Institutet grundades år 1987 bl.a. på grundval av en utvärdering av dåvarande Sekretariatet för framtidsstudier. Utvärderingen tog fasta bl.a. på internationella erfarenheter. Slutsatserna var att det fanns anledning att metodologiskt förstärka den vetenskapliga profilen och den utåtriktade verksamheten.

Genom bildandet av stiftelsen fick verksamheten en från regeringen mer fristående ställning. Kravet på förankring i den politiska besluts- processen ansågs uppfyllt i och med att regeringen utsåg styrelsen.

För närvarande bedriver institutet projekt inom områdena Miljö och hälsa, Svenskt arbete och liv samt Internationell och global utveckling. Som exempel på konkreta projekt kan nämnas Biosamhället, De nya nätverkens samhälle och Sverige i nätverkens Europa.

En verksamhet av detta slag bör kontinuerligt prövas vad gäller mål, inriktning och metoder. Det har nu gått fem år sedan institutet bildades. Regeringen anser därför att det finns skäl att pröva dels i vilken utsträckning de ursprungliga målen har uppfyllts, dels om det finns anledning att gå vidare när det gäller att närma institutets villkor till de som gäller för forskning i övrigt.

Basen för dessa överväganden bör vara en utvärdering, där institutets verksamhet prövas i internationell belysning. En sådan prövning bör 79

innefatta den organisatoriska uppbyggnaden och graden av oberoende Prop.1992/93:l70 gentemot regeringen i syfte att förena behovet av långsiktighet i all Avsnitt 2 forskning med kravet på relevans i förhållande till samhällsutvecklingen JUStitiedep. och de centrala frågorna i samhällsdebatten.

Vidare bör prövningen också innefatta verksamhetens kvalitet i svensk och internationell jämförelse samt i vilken utsträckning institutets verksamhet kompletterar övrig forskning.

Utvärderingens resultat skall föreligga under år 1993 och tillsammans med eventuella förslag till förändringar tas upp i Samband med den uppföljning av forskningspropositionen som regeringen avser att presentera för riksdagen i febnlari 1994.

Anslaget för budgetåret 1993/94 bör vara 11 636 000 kronor. Detta är en reducering med cirka 6 procent i förhållande till anslaget för innevarande budgetår.

Ärendet till rilsdagen

Regeringen föreslår att riksdagen till Framtidsstudier, långsiktig analys m.m. för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 11 636 000 kr.

G. Övriga myndigheter G 5. Brottsförebyggande rådet

1993/94 Nytt anslag (förslag) 20 516 000

Under anslaget har beräknats medel för personalkostnader, övriga förvaltningskostnader, lokalkostnader, kostnader för forskning, utrednings- och utvecklingsarbete samt för informationsverksamhet.

Brottsförebyggande rådet

BRÅ har i den fördjupade anslagsframställningen lämnat en redogörelse för rådets verksamhet under de senaste åren, av vilken framgår bl.a. följande. Sedan år 1989 har vid BRÅ drivits ett fyrtiotal projekt. Man har prioriterat bl.a. lokala åtgärder mot brott, våldsbrott, invandrare och brott, ekonomisk brottslighet, utvärderingar/kliminalpolitik och narkotika. Under samma tid har BRÅ givit ut ett trettiotal svenska och fem engelska publikationer. BRÅ arbetar med att bygga upp en egen databas som skall innehålla bibliografiska litteraturreferenser på området. BRÅ:s inter- nationella kontakter har breddats. Anställda vid BRÅ har bl.a. biträtt i flera statliga utredningar samt föreläst vid universitet, organisationer och myndigheter. BRÅ har vidare anordnat studiebesök, konferenser och seminarier.

Även om det är mycket svårt att bedöma betydelsen av forsknings- resultat annat än i ett längre perspektiv, anser BRÅ att myndigheten är 80

liten men produktiv samt att verksamheten är relevant för sektorn och Prop.1992/ 93:170 håller en hög kvalitet. Avsnitt 2 BRÅ föreslår att anslaget räknasupp med 1 miljon kronor årligen under Justitiedep. den kommande treårsperioden 1993/94 - 1995/96 för att verksamheten skall kunna bedrivas med bibehållen ambitionsnivå och utrymme kunna ges för de ökade krav som ställs på verksamheten.

Regeringens överväganden

Övergripande mål: BRÅ skall utvecklas till ett kvalificerat expertorgan som skall arbeta med utveckling, utvärdering, tillämpad forskning och information inom det kriminalpolitiska området.

Resurser: Ramanslag 1993/94 20 516 000 kr

Planeringsram:

1993/94 1994/95 1995/96 20 516000kr 19 016000kr 16 516000kr

Som framgår av vad som anförts ovan under avsnitt 2.3 anser regeringen att BRÅ successivt skall utvecklas till ett kvalificerat expertorgan med uppgift att arbeta med utveckling, utvärdering, tillämpad forskning och information på det kriminalpolitiska området. Under den kommande treårsperioden bör resurser omfördelas för att förstärka universitets- forskningen. Regeringen föreslår därför att BRA:s anslag för 1994/95 minskas med 1 500 000 kr och att anslaget för 1995/96 minskas med ytterligare 2 500 000 kr. Avsikten är att dessa medel skall föras över till Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR) för att användas för stöd till kriminalvetenskaplig forskning. BRA:s bidrags- verksamhet skall avvecklas.

Planeringsmmen för perioden 1993/94 - 1995/96 har mot denna bakgrund beräknats till 20 516 000 kr för 1993/94, 19 016 000 kr för 1994/95 och 16 516 000 kr för 1995/96.

BRA har hittills tilldelats medel för förvaltningskostnader över ett förslagsanslag och medel för utvecklingskostnader över ett reservations- anslag. Enligt regeringens mening bör BRÅ tilldelas en treårig budgetram. Medlen bör tilldelas över ett ramanslag som omfattar all verksamhet vid rådet. Genom att de två tidigare anslagen ersätts av ett enda får BRÅ möjlighet att använda sina resurser på ett mera flexibelt sätt. Liksom för alla myndigheter gäller att BRÅ måste sträva efter att effektivisera och rationalisera verksamheten.

Chefen för Finansdepartementet har i prop. 1992/93:100 bil. 1 redovisat ett förslag om generell räntebeläggning av statliga medelsflöden 81

samt presenterat den modell som bör tillämpas. BRÅ bör fr.o.m. Prop.1992/93:170 budgetåret 1993/94 tillämpa denna modell. BRÅ bör därför tilldelas ett Avsnitt 2 räntekonto med kredit i Riksgäldskontoret och medlen under anslaget Justitiedep. Brottsförebyggande rådet föras till detta konto.

Anslaget till BRÅ har budgeterats utan hänsyn till de tekniska justeringar som måste göras tilll följd av ändringen av nivån på löne- kostnadspålägget, den ändrade finansieringsforrnen för Statshälsan, övergången till lån i Riksgäldskontoret samt de nya principerna för budgetering av anslagen. Riktlinjerna för dessa förändringar har redovisats i prop. 1992/93:100 bil. 1, avsnitt 2.2. Det belopp, som kommer att ställas till BRA:s disposition, kommer att slutligt fastställas enligt de redovisade riktlinjerna och kan därför avvika från det nu budgeterade beloppet.

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår att riksdagen l. godkänner den angivna inriktningen av Brottsförebyggande rådets verksamhet

2. till Brottsförebyggande rådet för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 20 516 000 kr.

Hänvisningar till PS3

3. Utrikesdepartementets verksamhetsområde E'Ol; 1392/932170 tri es e . Utrikes- och säkerhetspolitisk forskning samt u—landsforskning är cen- P

trala områden ur utrikespolitisk synpunkt. Även den forskning som är av betydelse för våra ekonomiska relationer med omvärlden spelar en stor roll. I dessa sammanhang är forskning med inriktning på Sveriges europeiska närområde av särskild betydelse. Också EG:s forskningspro- gram är av stort intresse för Sverige.

Långsiktig forskning på det utrikes— och säkerhetspolitiska området stöds genom anslag till Stockholms internationella fredsforskningsinsti- tut (SIPRI) och Utrikespolitiska Institutet (UI). Forskningsverksamhet för rustningsbegränsning och nedrustning stöds via Försvarets forsk- ningsanstalt (FOA).

Hittills har även en del av anslaget Utredningar inom det nedrustnings— och säkerhetspolitiska området disponerats för forsk- ningsverksamhet av särskild utrikes— och säkerhetspolitisk betydelse.

Stiftelsen Östekonomiska Institutet erhåller bidrag för forskning moti- verad från utrikeshandelssynpunkt. Den biståndsmotiverade forskning- en uppgår budgetåret 1992/93 till ca 456 miljoner kronor och finansie- ras över biståndsbudgeten.

I nedanstående tabell sammanfattas de anslag inom Utrikesdeparte- mentets verksamhetsområde, som tas upp i detta avsnitt.

Tkr Anvisat Förslag Beräknat Beräknat 92/93 93/94 94/95 95/96

Stiftelsen Öst— ekonomiska institutet 2 250 2 250 — —

Stockholms interna— tionella fredsforsk— ningsinstitut (SIPRI) 21 310 21 810 of of Forskningsverksamhet för rustningsbegränsning och nedrustning 15 840 10 205 of of Utrikespolitiska Institutet 10 028 1 10 028 1 of of Forskningsverksamhet av särskild utrikes— och säkerhetspolitisk betydelse 1 860 3 500 of of U—landsforskning 425 000 405 000 2 of of Styrelsen för u—landsforskning 25 405 26 936 2 26 636 of Nordiska afrikainstitutet 6 013 5 470 2 of of Summa 507 706 485 199 482 649 482 649

1 Varav hälften, 5 014, avser forskning. ? Anslagsfrägorna behandlas i prop. 1992/93:100 bil. 4.

3.1 Utrikes— och säkerhetspolitiskt motiverad Prop. 1992/93:170 forskning Utrikesdep.

I årets budgetproposition redogörs för de genomgripande förändringar- na i Sveriges omvärld. Sedan tre år pågår i Europa en dramatisk om— vandling. Svensk utrikespolitik. verkar i en — i förhållande till det kalla krigets period - mer föränderlig miljö, som anknyter till tidigare perio- der i europeisk historia. Denna förändringsprocess ger upphov till be- hov av vetenskapligt baserad kunskap. Processen ställer särskilda krav på relevant, utrikes— och säkerhetspolitiskt motiverad forskning av hög kvalitet.

I samband med behandlingen av 1990 års forskningsproposition fram- höll Utrikesutskottet (bet. 1989/90zUU20) att det fanns skäl att under de närmaste åren överväga ökade satsningar på utrikes— och säkerhetspoli- tisk forskning med inriktning på Europa. Regeringen föreslår att de be- hov av en stärkt forskning som Utrikesutskottet pekat på nu tillgodoses.

Insatserna för att stärka den säkerhetspolitiskt motiverade forskningen bör ske koncentrerat och ha en långsiktig målsättning. För att tydliggö- ra områdets betydelse och göra en snabb kompetensuppbyggnad möjlig bör huvuddelen av resurserna samlas i en organisatorisk enhet. En sam- manhållen forskargrupp för säkerhetspolitisk forskning ger goda möjlig- heter till samverkan med forskning vid universitet och högskolor lik- som med forskningsmiljöer i andra länder.

Utrikespolitiska Institutet (UI) bedriver en välrenommerad verksam- het med inriktning på forskning, information, föredrag, seminarier och konferenser. Institutet har landets bästa specialbibliotek för utrikes— och säkerhetspolitik. En uppbyggnad av en forskargrupp för säkerhets- politisk forskning inom institutets forskningsavdelning skulle innebära betydande fördelar. Forskningen skulle snabbt kunna etableras i en fun- gerande organisation. UI:s övriga verksamhet skulle vidare få en vidgad forskningsbas.

Regeringen avser att medverka till att en sådan forskargrupp kan byg- gas upp vid UI och särskilda medel bör beräknas för ändamålet utöver statens ordinarie bidrag till UI:s verksamhet. För ledningen av forsk- ningsverksamheten bör en särskild grupp inrättas. I denna bör förutom företrädare för UI ingå bl.a. företrädare för universitet och högskolor samt utrikesförvaltningen.

Forskning rörande Central— och Östeuropa

Utvecklingen i Central- och Östeuropa och före detta Sovjetunionen har en omedelbar betydelse för svensk utrikespolitik. En förstärkt forsk- ning kring Central— och Östeuropa är motiverad från utrikes- och så- kerhetspolitiska utgångspunkter. Detta kräver bredd i forskningen men också en koncentration av resurser som möjliggör samverkan mellan olika ämnesområden. Regeringens forskningspolitik syftar bl.a. till att koncentrera resurser till forskningsmiljöer som visat hög kvalitet och utvecklingspotential. Förstärkta forskningsresurser bör tillföras univer-

sitetet i Uppsala där en väl etablerad öststatsforskning bedrivs. Regering— Prop. 1992/932170 en föreslår under avsnittet Utbildningsdepartementets verksamhetsom- Utrikesdep. råde att samhällsvetenskapliga fakulteten vid universitetet i Uppsala till- förs 3 miljoner kronor för förstärkning av forskning om Central- och

Östeuropa.

3.2 Biståndsmotiverad forskning

Stöd till forskning med inriktning på u—länder och u—landsrelaterade frågor har en viktig plats i den svenska biståndspolitiken. Den forsk- ningrelaterade verksamhet som finansieras över biståndsbudgeten kan indelas i tre kategorier.

Den sett till volymen största kategorin utgörs av ekonomiskt stöd till forskare, forskningsinstitutioner och universitet i enskilda u—länder el- ler inom ramen för internationella biståndsprogram. Den andra katego- rin utgörs av stöd till produktion av forskningsresultat inom områden av särskild betydelse och relevans för u—länderna. Den tredje kategorin utgörs av olika effektivitetshöjande insatser i biståndet, t.ex. utveckling av nya metoder och tekniker samt spridning av forskningsresultat.

De tre kategorierna är inte fast knutna till vissa myndigheter eller an- slag inom biståndsområdet utan bedrivs i stor utsträckning integrerat i biståndets olika verksamheter.

3.2.1 Svensk u—landsforsknings organisation och omfattning

Styrelsen för u—landsforskning (SAREC — Swedish Agency for Research Cooperation with Developing Countries) inrättades som en självständig myndighet är 1979. SAREC har till uppgift att stärka u-ländernas kapa- citet för forskning och att främja sådan forskning som kan bidra till en utveckling i enlighet med de biståndspolitiska målen. Verksamheten be- drivs för närvarande inom fyra programområden.

— Bilateralt forskningssamarbete, genom avtal med 15 stater i Afrika, Asien och Latinamerika.

— Internationella program, bl.a. genom bidrag till FN-organen WHO och UNRISD (United Nations Research Institute for Social Develop- ment) samt genom jordbruksforskningsorganisationen CGIAR (Consul- tative Group on International Agricultural Research).

- Regionala och särskilda program, 13 program med inriktning på bl.a. AIDS, kvinnofrågor samt skog och miljö.

— Svensk u-landsforskning, genom finansiering av sju högre forskar- tjänster, långsiktigt miljöstöd till 21 forskargrupper/institutioner och stöd till ett stort antal enskilda projekt.

Medel för verksamheten tilldelas över tredje huvudtitelns anslag C 3. Andra biståndsprogram, anslagsposten 1. U—landsforskning. Anslagspos- ten uppgår budgetåret 1992/93 till 425 miljoner kronor.

Stödet till svensk u—landsforskning utgör ca 10 % av anslagsposten, för budgetåret 1992/93 43,5 miljoner kronor. Över hundra svenska

universitets- och forskningsimtitutioner är därutöver engagerade inom Prop. 1992/931170 ramen för det bilaterala forskningssamarbetet. SAREC:s förvaltnings- Utrikesdep. kostnader finansieras över ett särskilt anslag (C 6), som för budgetåret 1992/93 uppgår till 25,4 miljoner kronor. Vid SAREC:s kansli arbetar ca 40 personer.

Nordiska afrikainstitutet tillkom år 1962 på initiativ av Nordiska rå- det och har enligt sin instruktion (SFS 198811124, ändrad senast 1989:127) till uppgift "att inom Norden

— främja och driva vetenskaplig forskning om Afrika, — främja samarbete och kontakter mellan nordiska och afrikanska forskare,

- utgöra ett dokumentationscentrum för forskning och studier om Af- rika,

- informera om Afrikaforskning och aktuella afrikanska förhållan- den."

Institutets totala ekonomiska omslutning beräknas budgetåret 1992/93 uppgå till ca 18 miljoner kronor. Anslag under biståndsbudgeten svarar för 7,6 miljoner kronor och övriga nordiska länders bidrag beräknas uppgå till 6 miljoner kronor. Vid institutet arbetar ett 30-tal personer.

Styrelsen för internationell utveckling (SIDA — Swedish International Development Authority) stöder forskning och forskningsrelaterad verk- samhet i anslutning och som komplement till det bilaterala utvecklings- samarbetet.

SIDA medverkar i och finansierar därutöver en betydande metodutvecklings— och försöksverksamhet inom olika delar av det bi- ståndspolitiska området. Verksamheten är av stor vikt för den långsikti- ga utvecklingen av det svenska bilaterala biståndet och är inriktad på att utveckla, utvärdera, dokumentera och sprida erfarenheter av nya meto- der och tekniker. Verksamheten bedrivs ofta i nära samarbete med SAREC och finansieras huvudsakligen genom tredje huvudtitelns an- slag C 2. Utvecklingssamarbete genom SIDA, anslagsposten Särskilda program. '

Beredningen för internationellt tekniskt-ekonomiskt samarbete (BITS) stöder projekt i vilka inslag av tillämpad forskning kan ingå. I den kursverksamhet BITS bedriver engageras ofta svenska universitets- institutioner.

3.2.2 Framställningar från berörda myndigheter

Situationen vad gäller forskning och högre utbildning är mycket besvär- lig i ett antal av de fattigaste u--länderna, särskilt i södra och östra Afri- ka. Till stor del sammanhänger problemen med dessa länders allvarliga ekonomiska problem. Ett flertal universitet och forskningsmiljöer hotas av nedläggning. SAREC och SIDA har mot denna bakgrund tagit ett ge- mensamt initiativ. I den gemensamma utredningen Att äga, utveckla och förvalta kunskap - Bistånd till universitet i u—länder, presenterar myndigheterna ett antal förslag om nytt och förändrat stöd.

3.2.3 Regeringens överväganden Prop. 1992/93:170 Regeringen har i 1993 års budgetproposition (prop. 1992/93:100 bil. 4) Utrikesdep.

behandlat anslags- och verksamhetsfrågor när det gäller svenskt stöd till u-landsinriktad forskning. Detta gör att regeringen i förevarande propo- sition endast översiktligt behandlar dessa frågor. '

Till grund för regeringens överväganden ligger huvudsakligen SAREC:s och Nordiska afrikainstitutets fördjupade anslagsframställning— ar.

Vad gäller u—landsforskning har regeringen i årets budgetproposition (prop. 1992/93:100 bil. 4 s. 161) föreslagit att 405 miljoner kronor anvi- sas för budgetåret 1993/94 under anslaget C 3. Andra biståndsprogram. ' För SAREC:s förvaltningskostnader har regeringen för budgetåret 1993/94 föreslagit ett ramanslag om 26 936 000 kr.

SAREC:s och SIDA:s gemensamma förslag om nya former för insatser till stöd för universiteten i de fattigaste u-länderna bör enligt regering— ens mening ha mycket hög prioritet under de närmaste åren. Detta gäl- ler även forskning med inriktning på frågor om demokrati och mänsk- liga rättigheter.

Det är enligt regeringens mening viktigt att framhålla att SAREC i första hand är en myndighet med uppgifter inom det biståndspolitiska området. Det är för dessa uppgifter myndigheten har sin huvudsakliga kompetens och det är utifrån dessa som kansliet dimensionerats. SAREC har därutöver en viktig uppgift vad gäller finansiering av svensk u—landsforskning.

De särskilda resurser som tilldelas SAREC för stöd till u- landsforskning i Sverige syftar i första hand till att utveckla och upprätt- hålla en svensk resursbas för utvecklingssama'rbetet, såväl det bilaterala som det som sker genom de internationella biståndsprogrammen'.

SAREC bör enligt regeringens mening även framgent ha en viktig uppgift i egenskap av forskningsråd för svensk u-landsinriktad forsk- ning. Huvudansvaret för kunnande och forskning vad gäller u-länder och u-landsrelaterade frågor åvilar, liksom inom övriga områden av större allmänt intresse, det allmänna utbildningsväsendet, universiteten och de forskningsstödjande organen.

Regeringen avser att utvärdera u-landsforskningen. Utvärderingen bör avse u-landsforskning som bedrivs i Sverige samt sådan forskning som bedrivs under väsentlig medverkan av svenska vetenskapliga institutio- ner eller forskare. Avsikten är vidare att om möjligt slutföra utvärde- ringen så att resultaten kan redovisas i den uppföljande forskningspro- position som inledningsvis aviserats.

I 1990 års forskningsproposition (prop. 1989/90:90) ansåg regeringen' att en översyn borde göras av inriktning och institutionell förankring av forskningen om Latinamerika. Riksdagen ansåg att regeringen borde återkomma till riksdagen med förslag om en förstärkning av Latinamerika—institutets resurser (bet. l989/90:UbU25 s. 120 f.). En så- dan utredning har genomförts inom regeringskansliet. Kartläggningen visar att en omfattande svensk forskning om Latinamerika och ett bety-

dande samarbete med forsknings- och universitetsinstitutioner i regio- Prop. 1992/932170 nen byggts upp under 1980—talet. Utredningen föreslår både en ökad Utrikesdep. och en något förändrad roll för Latinamerika-institutet vid universitetet i Stockholm (LAIS) samt en utökning av institutets finansiella resurser. Regeringens överväganden vad beträffar LAIS behandlas under avsnittet Utbildningsdepartementets verksamhetsområde. Vad gäller Nordiska afrikainstitutet har regeringen i budgetpropositio- nen (prop. 1992/93:100 bil. 4 s. 187) för budgetåret 1993/94 föreslagit ett ramanslag om 5 470 000 kr. Därutöver föreslår regeringen att medel av- seende Sveriges bidrag till institutets nordiska forskargrupp tilldelas över anslaget C 1. Bidrag till internationella biståndsprogram.

3.3. Forskning motiverad från utrikeshandelssynpunkt m.m.

Europeiskt forskningssamarbete

Som tidigare framhållits är forskning om Sveriges ekonomiska förbin- delser med andra länder av stor betydelse, inte minst för näringslivets utveckling. Det europeiska närområdet är därvid av särskild betydelse.

Under senare år har stora delar av EG:s ramprogram på forsknings- området öppnats för svenskt deltagande på projekt— eller programnivå. EES-avtalet innebär att ytterligare betydelsefulla steg tas i detta samar- bete.

EES-avtalet innebär, förutom. fri rörlighet för varor, personer, tjäns- ter och kapital, också samarbete på en rad s.k. angränsande områden, däribland forskning. På forsknfingsområdet innebär avtalet att EFTA- länderna får tillträde till huvuddelen av EG:s s.k. tredje ramprogram och dess olika forskningsprogram. Totalt omfattas 13 av de 15 delpro- grammen. Den totala budgeten för de 13 programmen är ca 38 miljar- der kronor som fördelas över åren 1991—1994. De två program som be- rör forskning inom ramen för Euroatom ingår ej. EFTA-ländernas del- tagande inleds vid EES—avtalets ikraftträdande.

Det svenska samhället står inför stora förändringar i och med EES— avtalet och ett medlemskap i EG. Detta kommer i ökad utsträckning att motivera forskning inte minst på de juridiska, ekonomiska och sam- hällsvetenskapliga områdena. Sådan forskning kommer att ingå som en naturlig del i svenska institution-ers forskning.

3.4. Anslagsfrågor

I prop. 1992/93:100 bil. 4 har regeringen föreslagit riksdagen att, i av— vaktan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1993/94 under angivna anslagsrubriker beräkna följande belopp.

E 5. Bidrag till Stiftelsen Öst— Prop. 1992/932170 ekonomiska Institutet 2 250 000 kr Utrikesdep.

F 3. Bidrag till Stockholms inter- nationella fredsforskningsinstitut (SIPRI) 21 310 000 kr

F 4. Forskningsverksamhet för rustningsbegränsning och ned— rustning 15 840 000 kr F 5. Utrikespolitiska Institutet 10 028 000 kr

Regeringen tar nu upp dessa frågor.

Tredje huvudtiteln E Utrikeshandel och exportfrämjande E 5. Bidrag till Stiftelsen Östekonomiska Institutet

1991/92 Utgift 2 163 000 1992/93 Anslag 2 250 000 1993/94 Förslag 2 250 000

Stiftelsen Östekonomiska Institutet bildades den 15 juni 1989 sedan avtal träffats mellan staten och ett antal intressenter från näringslivet. Stiftelsen har som syfte att främja kunnandet i Sverige om de ekonomis- ka förhållandena i Central- och Östeuropa samt OSS—staterna. Verk- samheten inleddes hösten 1989.

Regeringens överväganden

Genom det nämnda avtalet åtar sig staten och övriga stiftare att under en femårsperiod lämna årliga bidrag till täckande av stiftelsens kostna- der. Därmed ges garanti för stabilitet och långsiktighet i verksamheten. Bidragen skall uppgå till 2 miljoner kronor årligen i 1989 års penning- värde från vardera staten och övriga intressenter (näringSIivet). Belop- pen skall räknas upp med hänsyn till pris— och löneutvecklingen vilket gjorts med ett av regeringen fastställt omräkningstal. För budgetåret 1993/94, som är det sista året i ovannämnda femårsperiod, har detta fast- ställts till 0 % varför anslaget bör vara oförändrat 2 250 000 kr. Frågan om den fortsatta finansieringen kommer att diskuteras under våren.

Ärendet till riksdagen Prop. 1992/93:170 Regeringen föreslår Utrikesdep.

att riksdagen till Bidrag till Stiftelsen Östekonomiska Institutet för budgetåret 1993/94 anvisar ett anslag på 2 250 000 kr.

F Nedrustnings— och säkerhetspolitiska frågor m.m.

F 3. Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI)

1991/92 Utgift 20 692 000 Reservation - 1992/93 Anslag 21 310 000 1993/94 Förslag 21 810 000

Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI) upprätta- des som en oberoende internationell stiftelse 1966. Stiftelsen har till än— damål att i enlighet med de grunder för bidrag som riksdagen godkänt (prop. 1966:76, bet. 1966:SU88, rskr. 1966z203, prop. l979/80:106, bet. 1979/801UU21, bet. 1979/80:SkU48, rskr. l979/801304) bedriva forskning i konflikt- och samarbetsfrågor av betydelse för internationell fred och säkerhet. Stiftelsen leds av en internationellt sammansatt styrelse. Styrel— sens sammanträden är förlagda till Stockholm.

SIPRI bedriver en opartisk och tillförlitlig forskning, främst baserad på kvantitativa analyser om vapenhandel, vapenutveckling och militär- utgifter. Denna kvantitativa forskning har, inte minst efter Sovjetunio- nens och Warszawa-paktens upplösning, kommit att kompletteras med analyser av orsakerna till olika konflikter. Institutet har ca 50 anställda, av vilka knappt hälften är forskare. Flertalet av forskarna kommer från andra länder än Sverige. Pågående forskning inriktas på europeisk sä- kerhet och rustningskontroll, militär teknologi och rustningskontroll, militärutgifter och utveckling i tredje världen, kemisk och biologisk krigföring samt vapenhandel och vapenproduktion. '

Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI)

SIPRI har ansökt om 24 810 000 kr för budgetåret 1993/94. Beloppet beräknas medge en viss breddning av verksamheten till att utöver pågå- ende forskning också studera stabilitet och instabilitet i Central- och Östeuropa. SIPRI avser också ägna större uppmärksamhet åt utveck- lingen i Mellanöstern och åt kopplingarna mellan kapprustning, ut- veckling och miljöskydd. Målet med forskningsverksamheten är att dels informera och därigenom påverka den allmänna opinionen, dels direkt utöva inflytande på beslutsfattare i regeringar och i internationella orga- nisationer.

SIPRI:s omfattande publikationsverksamhet utnyttjas över hela värl- Prop. 1992/93:170 den av regeringar, förtroendevalda, akademiker, studenter och massme— Utrikesdep. dia. Institutet har under senare år fått utmärkelser i form av American Choice—priset för årets mest värdefulla akademiska publikation och pris från Foreign Press Association of Sweden.

SIPRI moderniserar nu sitt omfattande bibliotek och sin dokumenta- tionsavdelning bl.a. genom inköp av nya datorer som kommer att med- verka till en effektivare databas. Institutet erhöll under anslaget F 1. Ut- redningar inom det nedrustnings- och säkerhetspolitiska området bud- getåret 1991/92 250 000 kr i extra anslag för detta ändamål. En fortsatt modernisering av SIPRI:s utrustning skulle också medge bättre lay-out för institutets omfattande publikationsverksamhet.

SIPRI framhåller även att institutet drabbas av väsentliga merkostna- der eftersom det är beroende av den internationella löneutvecklingen för forskare.

Regeringens överväganden

SIPRI har i sin forskning och publikationsverksamhet på ett värdefullt sätt bidragit till att öka kunskapen om omfattning och tendenser röran- de rustningsnivåer, globalt sett och i enskilda regioner.

SIPRI har ansökt om medel för de tre budgetåren 1993/94 — 1995/96. Regeringen föreslår, med anledning av att SIPRI inte är någon myndig- het, att medel nu anvisas endast för budgetåret 1993/94. Det är dock re- geringens ambition att för budgetåren 1994/95 och 1995/96 kunna bidra till verksamheten på oförändrad nivå. För nästa budgetår beräknar re- geringen anslaget Bidrag till Stockholms internationella fredsforsknings- institut till 21 810 000 kr.

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår att riksdagen till Bidrag till Stockholms internationella freds- forskningsinstitut (SIPRI) för budgetåret 1993/94 anvisar ett reser- vationsanslag på 21 810 000 kr.

F 4. Forskningsverksamhet för rustningsbegränsning och nedrustning

1991/92 Utgift 15 981 057 1992/93 Anslag 15 840 000 1993/94 Förslag 10 205 000

Anslaget bekostar ett verksamhetsprogram vid Försvarets forsknings- anstalt (FOA) som syftar till att stödja Utrikesdepartementets arbete i internationella förhandlingar för rustningsbegränsning och nedrustning.

Av följande tabell framgår fördelningen av anslaget på olika program- Prop. 1992/93:170 delar för budgetåret 1992/93. Utrikesdep. 1. Kärnvapenområdet 10 089 000 varav

1.1 Seismologisk multipelstation 7 575 000 och internationell datacentral 1.2 Insamling och analys av 1 700 000 luftburen radioaktivitet 1.3 Kärnvapen och kärnteknik. 814 000 2. B— och C—vapenområdet 1 826 000 3. Europeisk säkerhet 1 735 000 4. Rymdområdet 665 000 5. Allmänt underhåll, studier 1 525 000 Summa 15 840 000

Försvarets forskningsanstalt

Försvarets forskningsanstalt, FOA, erhåller via anslaget 15 840 000 kr under budgetåret 1992/93 för forskning rörande nedrustning och rust- ningskontroll. I sin framställan för budgetåren 1993/94 - 1995/96 ansö- ker FOA om två alternativa anslagsnivåer, antingen 15 840 000 kr var- dera året för en i huvudsak bibehållen ambitionsnivå, eller 20 115 000 kr per år för att medge ökade insatser bl.a. för minskade risker av sprid- ning av massförstörelsevapen och andra vapen från det före detta Sovjet- unionen.

Detta anslag finansierar ca 3 % av FOAzs verksamhet. Det innebär kostnadstäckning för 22 personår av vilka cirka hälften inriktas på kärnvapenområdet.

Regeringens överväganden

Den under anslaget finansierade. verksamheten bör även fortsättningsvis inriktas på centrala områden för nedrustning och icke—spridning av massförstörelsevapen (med viss förskjutning mot biologiska och kemis- ka vapen), europeisk säkerhet samt insatser i före detta Sovjetunionen rörande nedrustning och icke-spridning.

Anslaget bör med indikativa planeringSSiffror fördelas enligt tabellen nedan.

Förslag _ 1993/94 Utr1kesdep. 1. Kärnvapenområdet 5 805 000 varav

1.1 seismisk provstoppsövervakning 3 000 000 1.2 insamling och analys av luft- baserad radioaktivitet 1 700 000

1.3 kärnvapen och kärnteknik 1 105 000 2. B- och C-vapenområdet 2 000 000 3. Europeisk säkerhet 1 700 000 4. Rymdområdet/Open Skies 500 000 5. Allm. icke-spridning, bl.a. i OSS och Baltikum 200 000

Totalt 10 205 000

1. Kärnvapenområdet har varit det mest resurskrävande. Inom detta delområde, som under senare år tagit i anspråk 2/3 av anslaget, har tyngdpunkten lagts på övervakning av provstopp. Avsikten med över— vakningen är att kunna kontrollera vilka testsprängningar av kärnva- penladdningar som görs och övervaka att gällande internationella avtal följs. Sverige medverkar som ett av fyra länder i ett internationellt utby— te av seismiska data. Arbetet bedrivs inom ramen för en expertgrupp under FN:s nedrustningskonferens. Iraks upprustning och aktiva kärnvapenprogram är ett av flera exem- pel på att seismisk övervakning inte är tillräcklig för att upptäcka ökade risker för spridning av kärnvapen. Även andra insatser krävs' således för att minska spridningsriskerna. Inom kärnvapenområdet får också FOA medel för analys av luftbu- ren radioaktivitet. Kontroll av förekomst av luftburen radioaktivitet har intresse långt utanför kärnvapenområdet eftersom den även kan avslöja radioaktivitet som orsakas av kärnkraftsolyckor. Vidare finansieras verksamhet som rör internationella förhandlingar om att minska risker- na för spridning av kärnvapen. En viss ökning föreslås för dessa insat- ser.

2. På B- och C-vapenområdet erhåller FOA nära 2 miljoner kronor per år för bl.a. kontroll av export av kemiska produkter och förbättrade undersökningsmetoder vid påstådd C—vapenanvändning. FOA skall ock- så ställa experter och tekniskt underlag till förfogande för uppföljning rörande den konvention om kemiska vapen som Sverige undertecknade ijanuari 1993. Beträffande biologiska vapen krävs fortsatta insatser av FOA bl.a. för att stärka 1972 års konvention om sådana vapen.

3. På delområdet europeisk säkerhet erhåller FOA nära 2 miljoner kronor för fortsatta forskningsinsatser kring konventionella rustningsbe- gränsningar. Forskningen avser bl.a. studier av den militära utveckling- en i Europa. 93

4. Rymdområdet inriktas bl.a. på att upprätta en databas omfattande Prop. 1992/932170 satellitscener från Landsat och SPOT samt satsningar på Open Skies Utrikesdep. inom ESK:s ram. En viss minskning av verksamheten är motiverad med hänsyn till resursbehoven på övriga delområden.

5. I enlighet med vad som tidigare diskuterats mellan Utrikesdeparte- mentet och FOA bör insatserna öka vad gäller icke—spridning av mass- förstörelsevapen i Oberoende staternas samvälde (OSS) och Baltikum. Under senare år har UD och FOA gemensamt diskuterat behovet av förändringar av den verksamhet som finansierats under anslaget. Dis- kussionen har koncentrerats på den del av verksamheten som inte rör ren forskning utan insamling, analys och internationellt utbyte av seis— miska data. De förhållandevis höga kostnaderna för den seismiska verk- samheten måste sättas i relation till hur effektiv metoden är för att kon- trollera spridningsrisker på kärnvapenområdet. Den seismiska verksam- heten måste också relateras till andra s.k. verifikationsmetoder som ger möjlighet att begränsa riskerna för spridning av kärnvapen. FOA har med sina resurser på nedrustningsområdet kunnat bygga upp en kvalificerad teknisk kompetens och har därigenom bl.a. kunnat lämna ett viktigt underlag för det svenska förhandlingsarbetet på ned- rustningsområdet. Med hänsyn till vad som anförts ovan och behovet av besparingar inom statsverksamheten föreslås dock en minskning med 5 635 000 kr av FOA:s anslag innebärande bl.a. att FOA:s seismiska verksamhet skärs ner väsentligt. Denna lägre nivå bedöms vara tillräck- lig för att möjliggöra fortsatt svensk medverkan i det internationella ar- betet med att inhämta, analysera och vidarebefordra seismiska data för övervakning av gällande provstoppsavtal. FOA har i sin anslagsframställan ansökt om medel för de tre budget- åren 1993/94 — 1995/96. Regeringen föreslår att medel endast anvisas för budgetåret 1993/94. Det är dock regeringens ambition att för budgetåren 1994/95 och 1995/96 kunna bidra till verksamheten på oförändrad nivå. Medlen bör av riksdagen anvisas som ett obetecknat anslag i fortsätt- ningen.

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår att riksdagen till Forskningsverksamhet för rustningsbegränsning och nedrustning för budgetåret 1993/94 anvisar ett anslag på 10 205 000 kr.

F 5. Utrikespolitiska Institutet

1991/92 Utgift 8 719 000 Reservation — 1992/93 Anslag 10 028 000 1993/94 Förslag 10 028 000

Utrikespolitiska Institutet, som drivs av Utrikespolitiska Samfundet, Prop. 1992/93:170 har enligt stadgarna till uppgift att främja intresset för internationella Utrikesdep. frågor samt att. vidga kunskaperna och stödja forskning om sådana frå— gor. Detta sker genom att UI publicerar tidskrifter, böcker, skrifter och broschyrer om aktuella utrikespolitiska frågor, anordnar seminarier och föreläsningar samt förser massmedia med information och dokumenta- tion.

Utrikespolitiska Institutet vänder sig till en vid målgrupp, från specia- lister till allmänhet. Publikationer och programverksamhet sprids via bibliotek, universitet och vetenskapliga institutioner, skolor, tidningar, bildningsförbund samt enskilda prenumeranter. I nära anslutning till forskningsverksamheten arbetar studiegrupper med att genomföra kort- siktiga projekt kring avgränsade teman. Seminarie- och konferensverk- samheten spelar en viktig roll inom UI:s forskningsverksamhet. Den samordnas också med den övriga program— och föreläsningsverksamhe- ten. Institutet bedriver vidare en omfattande internationell kontaktverk- samhet.

Genom föredrag, seminarier och konferenser, och genom sin centrala belägenhet i Gamla Stan, kan institutet ofta utnyttjas i anslutning till ut- ländska besök på bl.a. Utrikesdepartementet, riksdagen och SIDA.

Regeringens överväganden

Utrikespolitiska Institutets verksamhet är av stor vikt, både vad avser forskning om utrikes- och säkerhetspolitik, vilken beräknas ta i an- språk cirka hälften av institutets resurser, samt informationsverksamhe- ten som har en bred intressentkrets.

UI har ansökt om medel för de tre budgetåren 1993/94 — 1995/96. Re- geringen föreslår, med anledning av att UI inte är någon myndighet, att medel nu anvisas endast för budgetåret 1993/94. Det är dock regering- ens ambition att för budgetåren 1994/95 och 1995/96 kunna bidra till verksamheten på oförändrad nivå. För nästa budgetår bör anslaget vara oförändrat i förhållande till innevarande budgetår. Det bör av riksdagen anvisas som ett obetecknat anslag i fortsättningen.

Regeringen avser också att bidra med särskilda medel till en säker- hetspolitisk forskargrupp vid UI under anslaget Forskningsverksamhet av särskild utrikes— och säkerhetspolitisk betydelse.

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår att riksdagen till Utrikespolitiska Institutet för budgetåret 1993/94 anvisar ett anslag på 10 028 000 kr.

F 6. Forskningsverksamhet av särskild utrikes— och Prop. 1992/93:170 säkerhetspolitisk betydelse* Utrikesdep.

1993/94 Nytt anslag (förslag) 3 500 000

I anslaget F 1. Utredningar inom det nedrustnings— och säkerhetspoli- tiska området ingår budgetåret 1992/93 en post för forskningsverksam- het av särskild utrikes— och säkerhetspolitisk betydelse. Dessa medel har utnyttjats bl.a. för forskning om säkerhetsfrågor i Norden och Balti- kum, försvar i Europa, Norden och det nya Europa, legala frågor röran- de Antarktis samt massmedias bevakning av svensk utrikes— och säker- hetspolitik. I budgetpropositionen 1992/93:100 bil. 4 s. 218 föreslås att anslaget från och med budgetåret 1993/94 skall benämnas Utredningar och andra insatser på det utrikespolitiska området.

Regeringens överväganden

Regeringen föreslår att ett särskilt anslag inrättas, som uteslutande skall användas för forskning. Det nya anslaget föreslås få benämningen Forskningsverksamhet av särskild utrikes- och säkerhetspolitisk bety- delse.

Regeringen har i det föregående mot bakgrund av de dramatiska om- världsförändringar som pågår och Utrikesutskottets uttalande, framhål- lit behovet av att stärka den långsiktiga forskning som har särskild bety- delse för svensk utrikes— och säkerhetspolitik. För att snabbast möjligt uppnå den nödvändiga kritiska storlek som kvalificerad forskning krä- ver, bör resurserna koncentreras. Regeringen avser därför att medverka till att en forskargrupp kan etableras vid Utrikespolitiska institutets forskningsavdelning. Forskargruppen bör erhålla statliga bidrag under en treårsperiod. De närmare formerna för resursanvändningen kommer att formuleras i ett avtal. Forskningen bör ledas av en särskild grupp med företrädare för UI, universitet, högskolor och utrikesförvaltning. Årskostnaden beräknas till 2 500 000 kr.

Forskargruppen skall tillsättas enligt de sedvanliga principer som gäl- ler för vetenskaplig verksamhet, dvs. efter öppen ansökan och sakkun- nig granskning.

Det är angeläget att forskningen vid UI fungerar i nära samverkan med universitet och högskolor. Det gäller såväl forskning och forskarut- bildning som den grundläggande utbildningen. Forskargruppens kom- petens bör kunna utnyttjas för handledning och utbildning inom en rad discipliner. Möjligheterna att knyta forskarstuderande liksom utländska gästforskare till verksamheten skall så långt möjligt utnyttjas.

* Medel har tidigare beräknats under anslaget F ]. Utredningar inom det nedrustnings— och säkerhetspolitiska området.

Övriga medel under anslaget F 6. Forskningsverksamhet av särskild Prop. 1992/932170 utrikes- och säkerhetspolitisk betydelse bör som hittills fördelas till oli- Utrikesdep. ka forskningsprojekt inom området.

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår . att riksdagen'till Forskningsverksamhet av särskild utrikes— och . säkerhetspolitisk betydelse för budgetåret 1993/94 anvisar ett reser— vationsanslag på 3 500 000 kr.

4. Försvarsdepartementets verksamhetsområde Prop. 1992/93:170

. _ _ Avsnitt4 4.1 Allmän 1nledn1ng Försvarsdep_

Forskning och utveckling för försvarssektorn syftar bl.a. till att göra försvaret mera effektivt. Varje år används ca tio procent av försvars- anslagen till forskning och utveckling. En väsentlig del av denna satsning utgörs f.n. av utvecklingen av flygplanssystemet JAS 39 -deen.

De grundläggande motiven för försvarets forskning står att finna i den in- ternationella och krigshistoriska erfarenheten. Kvaliteten hos de i krig deltagande förbanden och systemen, och förmågan att taktiskt utnyttja dem och exploatera nya tekniska möjligheter; har ofta varit avgörande för utgången och för möjligheterna att begränsa egna förluster. Som en del av den svenska säkerhetspolitiken har vi sedan lång tid genom att satsa på forskning, utveckling och en inhemsk försvarsindustri velat säkerställa en självständig förmåga att skapa ett slagkraftigt och effektivt totalför- svar.

Under budgetåret 1990/91 användes inom totalförsvaret ca 3,5 miljarder kronor för forskning och utveckling. Ca två tredjedelar av detta belopp avsåg direkt utveckling av försvarsmateriel vid svenska systemsamman— hållande industrier, s.k. objektbunden utveckling. Staten, den enda in— hemska kunden, beställer genom Försvarets materielverk (FMV) och fi- nansierar, i regel separat över försvarsmaktens materielanslag. produkt- utveckling av försvarsmateriel. Inom de flesta andra sektorer i samhället finansierar industrin själv sina utvecklingsprojekt och får sina kostnader täckta genom ett högre pris på produkten.

Huvuddelen av försvarets forskning och utveckling är således knuten till konkreta materielprojekt. Den resterande tredjedelen tas i anspråk för forskning och annan verksamhet som syftar till att skapa kunskap om egna, och andra länders, möjligheter att använda ny teknik för utveckling av försvarsmateriel. Vidare ingår verksamhet med syfte att utröna hur nya lösningar kan utnyttjas taktiskt och operativt samt att göra totalför- svaret effektivt i annat än materiellt hänseende.

Dessa mera generella satsningar sker genom FMV, Försvarets forsk- ningsanstalt (FOA) och myndigheter inom totalförsvarets civila del, främst Överstyrelsen för civil beredskap (ÖCB) och Statens räddnings- verk (SRV).

Inom ramen för försvarsmaktens materielanslag ger FMV uppdrag till främst industrin avseende teknikutveckling omfattande knappt en halv miljard kronor per år på främst industrin. Den försvarsinriktade verksam- heten vid Flygtekniska försöksanstalten (FFA) finansieras till stor del genom sådana uppdrag, och till en mindre del över FFA:s myndighetsan- slag, som f.n. omfattar ca 10 miljoner kronor per år. 98

FOA ansvarar för totalförsvarsprogrammet Gemensam försvarsforskning. Det omfattar knappt en halv miljard kronor per år. Dessa resurser an- vänds till största delen inom det militära försvarets funktioner för konventionell krigföring, men omfattar också skydd mot icke-konven- tionella slridsmedel, det samlade totalförsvarets och det civila försvarets funktion samt totalförsvarets verksamhet i fred.

Det civila försvarets myndigheter lägger därutöver själva ut uppdrag på forskning och utveckling omfattande ca 30 miljoner kronor per år.

Det bör i sammanhanget vidare noteras att försvarsindustrin gör stora egenlinansierade strategiska satsningar på kompetensutveckling, ny teknik Och nya processer.

Utöver att avdela resurser för att genomföra forskning och utveckling satsar försvaret avsevärda medel på att kunna styra utveckling, an- skaffning och vidareutveckling av materiel och därtill knuten forskning och teknikutveckling genom att ha egen teknisk kompetens för att vara en kompetent köpare. Den årliga kostnaden för den kvalificerade tekniska personal som FMV har för ändamålet uppgår till knappt en halv miljard kronor. FMV köper också över försvarsgrenamas materielanslag tekniska konsulttjänster för över 200 miljoner kronor per år som ett led i materielanskaffningen. Den del av dessa tjänster som avser forskning och utveckling finansieras inom ramen för nyss angivna belopp för objekt- bunden utveckling och teknikuppdrag.

FoU och teknisk kompetens

FoU I totalförsvaret Teknisk tomtens fbr mukaflnhg 1 Objektbunden utveckling (FMVI 5 FMV : egen tekniska kompetens 2 Ej obiektbunden teknikutveckling (FMV) 6 Konsulter till FMV 3 Gemensam försvarsforskning (FOA) 4 Ovrig FoU (MHS, FFA, Civilt totalförsvar)

Prop. 1992/93: l7O Avsnitt 4 Försvarsdep.

4.2. Forskning för totalförsvaret Prop. 1992/93:170

. Avsnitt 4 4.2.1 Inledning Försvarsdep. Regeringen bemyndigade den 3-0 maj 1991 (dir. l99lz43) chefen för Försvarsdepartementet att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att göra en översyn av forskning och utvecklingsarbete för totalförsvaret. Som utredare förordnades teknologie licentiaten Göran Franzén. Utredningen tog namnet 1991 år:; försvarsforskningsutredning (FFU 91).

Utredningen redovisade i oktober 1991 delbetänkandet (SOU 199lz9l) Forskning och utveckling för totalförsvaret- kartläggning och problemin- ventering. Med anledning av delbetänkandet beslutade regeringen i januari 1992 ändrade direktiv (dir. 1992: 6) för utredningen. Ändringen innebar främst att översynen även skulle omfatta den tekniska kompetens och kapacitet i övrigt som stödjer försvarets materielanskaffningsprocess.

Ett underlag för utredningen har varit betänkandet (SOU l99l153) Forskning och teknik för flyget - granskning av verksamheten vid flygtekniska försöksanstalten.

Utredningen lade i juni 1992 fram sitt slutbetänkande (SOU l992:62) Forskning och utveckling för totalförsvaret — förslag till åtgärder. Betänkandet har remitterats. En remissammanställning finns tillgänglig i Försvarsdepartementet.

I det följande redovisas först kortfattat utredningens bedömningar och förslag och därefter regeringen:; ställningstaganden till förslagen i de frågor som bör avgöras nu och som det ankommer på riksdagen eller regeringen att besluta om. Vissa av utredningens förslag rör frågor som bör avgöras av berörda myndigheter, eller efter vidare överväganden av utredningen om lednings- och myndighetsorganisationen för försvaret (LEMO). Förslagen har i de delarna överlämnats till dem.

4.2.2. Utredningens bedömningar och förslag

Utredningen bedömer att materielanskaffningen i den nya säkerhetspoli- tiska situationen alltmer kommer att ske i samarbete med andra länder. Försvarets tekniska myndigheter får med tiden sannolikt minskad anled- ning att specificera utvecklingsuppdrag till svensk industri samtidigt som det finns ökad anledning att samarbeta med andra länder om forskning och teknikutveckling.

Stora krav ställs nu på totalförsvarets möjligheter att anpassa organisa- tion, utrustning och förmåga att uppträda till förändrade uppgifter och till förändrade förhållanden iomvärlden. Ledningsorganens kunskapsförsörj- ning måste anpassas härtill.

Försvarssystemen kommer även i fortsättningen att vara komplexa. Prop. 1992/93:170 Försvarets myndigheter behöver främst kunna specificera och värdera Avsnitt 4 funktionella egenskaper. Industrin behöver kunna ta till sig och utnyttja Försvarsdep. ett brett spektrum av teknologier och delsystem vid sin produktutveck- ling. Rollerna förändras därigenom i förhållande till tidigare, när försvarets myndigheter tog en mera aktiv del i och kontrollerade utvecklingsarbetet. För grundläggande kunskaper får universitet och högskolor och civil verksamhet ökande betydelse.

Försvarets ledningssystem utvecklas mot ökat bruk av uppdragsstyming. Det kräver i ledningsorganen kompetens för att styra och bör för försvarets tekniska myndigheter kunna medföra att insatserna kan koncentreras mot vad som är viktigt för försvaret.

Det finns ett starkt behov av att åstadkomma besparingar inom 'den offentliga sektorn. För att skapa en rationell verksamhet är det angeläget med överblick över försvarssektorns tekniska och vetenskapliga kompe- tenser och att styra utvecklingen på dessa områden.

Mot bakgrund av bl.a. dessa faktorer prioriterar utredningen insatser inom forskning och teknikutveckling för att ge underlag till stats-. makternas, försvarsmaktens och det civila försvarets ledning av totalförsvarets utveckling. Begränsningar bör i första hand ske inom sådan verksamhet som stödjer materielanskaffningen.

Utredningen föreslår

- att ett system med utvidgad uppdragsstyming införs, där-Överbefäl- havaren (ÖB) och ÖCB ges större ansvar än i dag för att styra forskning och kvalificerad teknisk verksamhet vid främst FMV och FOA. FMV bör på ÖB:s uppdrag hålla samman forskning och teknikutveckling, som ger . stöd till verkets egen-' verksamhet eller direkt bidrar till industrins . kompetens. Förslaget behandlas i det följande (avsnitt 4.2.3).

- att en gemensam styrelse inrättas för FMV,,FOA och FFA, med . uppgift att förbättra effektivitet och samordning mellan verken. De tre - verken bör i sina huvuddrag bestå. * Förslaget har överlämnats till LEMO.

- att utbildningen vid Militärhögskolan (MI-IS) ges en bättre kontakt med forskning. Förslaget har överlämnats till LEMO.

- att stabema förstärks med tekniskt vetenskapliga rådgivare. Förslaget har överlämnats till Försvarsmaktens organisationsmyndighet

(FMC). 101

- att FMV slår vakt om sin systemkompetens men söker minska sitt Prop. 1992/93:170 konsultutnyttjande genom bättre samarbete med FOA och större Avsnitt 4 utnyttjande av industrin. Försvarsdep. Förslaget har överlämnats till LEMO.

- att FOA koncentrerar sin tekniska verksamhet på försvarsspecifika områden och frågor om hotbild samt funktion och sårbarhet hos delsystem i fältmässig miljö och under fientlig motverkan. Förmåga till konsekvensbeskrivning av militär-teknisk utveckling behöver utvecklas liksom förmåga till utvärdering. ABC-kompetens samt kompetenser för utredningar och studier på stabsnivå bör bibehållas.

Förslaget behandlas i det följande (avsnitt 4.2.4).

- att ett system införs där försvarets tekniska personal i ökad utsträckning roterar mellan befattningar i olika myndigheter och om möjligt även i industrin. Förslaget har överlämnats till FMV.

- att för5varets samverkan med universitet och högskolor stärks bl.a. genom att ett särskilt anslag inrättas för strategisk försvarsforskning. Förslaget behandlas i det följande (avsnitt 4.2.5).

- att FMV ges i uppdrag att szunordna insatser för att stärka ett in- ternationellt projektorienterat samarbete inom försvars-FoU. Förslaget har överlämnats till LEMO.

- att frågan om vilken ambition staten bör ha för att söka bibehålla säkerhetspolitiskt viktig försvarsindustri övervägs i annan ordning. Förslaget övervägs f.n. inom Försvarsdepartementet.

- att FMV och FOA, vid en besparing med 10 procent, förändrar sin kompetens på det sätt som nyss angetts och att därutöver besparingar görs främst inom forskning och konsulttjänster som stödjer materielan- skaffningen. En besparing med 25 eller 40 procent bör övervägas först i ett läge när en stor del av den inhemska försvarsindustrin försvunnit och Sverige anskaffar huvuddelen av sin materiel genom köp utifrån. I första hand bör då sådan verksamhet begränsas som ger grund för att förbättra vapentekniken och utveckla nya produkter. Inriktning bör ske mot att någorlunda välinformerat kunna köpa sådana system till försvaret som marknaden erbjuder.

Förslaget behandlas i det följande (avsnitt 4.2.6).

- att FFA bör ges ett större anslag än idag och att ett fristående kollektivt program för flygteknisk forskning inrättas. Förslaget är i huvudsak samstämmigt med förslag till regeringen från flygindustrin, från Universitetet i Linköping, från FlFA och från FMV.

Förslaget behandlas i det följande: (avsnitt 4.3).

4.2.3 Utvidgad uppdragsstyming Prop. 1992/93:170 Avsnitt 4 Regeringens bedömning: I:OTSVMSÖCP-

Ett system med utvidgad uppdragsstyming införs, där Försvarsmakten och ÖCB ges större ansvar än i dag för att styra forskning och kvalificerad teknisk verksamhet vid främst FMV och FOA. Den ökade uppdragsstymingen bör så långt möjligt tillämpas fr.o.m. budgetåret 1994/95.

Utredningens förslag: Utredningens förslag överensstämmer med regeringens bedömning. Remissinstanserna:

Flertalet remissinstanser tillstyrker utredningens förslag. Fortifikations- förvaltningen (FortF) och FOA avstyrker dock förslagen och anser att nuvarande ordning är att föredra.

Skälen för regeringens bedömning:

Olika instanser inom totalförsvaret bör ges ett större inflytande än f.n. över de kunskapshöjande verksamheter som finansieras av försvarsmedel och som syftar till att främja totalförsvarets effektivitet och förmåga att lösa sina uppgifter.

Förändringar i denna riktning håller på att genomföras av både FOA och FMV. Förändringarna bör dock gå längre, och finansieringen i ökad grad följa uppdragen.

Utredningen har beträffande statsmakternas styrning föreslagit att anslag till FOA och FMV bör ges i mera begränsad utsträckning än f.n. I stället bör anslagen till försvarsmakten och ÖCB anpassas till att också täcka insatser för forskning och teknikutveckling och behovet av kompetens och kapacitet att hantera materielanskaffningen. Av vikt i detta sammanhang är bl.a. att stimulera forskning som syftar till att förbättra förmågan hos totalförsvarets civila del under säkerhetspolitiska kriser och i krig. De styrande myndig- heterna bör utveckla sin kompetens att styra forskning och kvalificerad teknisk verksamhet.

Ett nytt anslag bör avse verksamhet som dels ger regeringen underlag för utformningen av säkerhets- och försvarspolitiken, dels ger underlag för hänsynstagandet till A-, B- och C-stridsmedel. En större samordning bör

. . . . 103 göras med utnkeshuvudtrtelns anslag avseende nedrustning och rustnings-

kontroll. Det kan vidare finnas skäl för att i vissa avseenden styra FMV genom ett direkt anslag, särskilt vad gäller underlag för utformning av för- svarsindustripolitiken samt i fråga om resurser för hantering av samarbete med andra länder.

Regeringen har för budgetåret 1993/94 lämnat sina budgetförslag i den nuvarande anslagsstrukturen. Inriktningen bör vara att regeringen så långt möjligt lämnar sina budgetförslag för budgetåret 1994/95 i en förändrad anslagsstruktur. Utredningens förslag kommer härvidlag att utgöra en viktig grund för förberedelsearbetet. En annan grund kan de förslag bli som LEMO kommer att lämna.

Hänvisningar till S4-2-2

4.2.4. Kompetens vid FOA

Regeringens bedömning:

Utredningens förslag om kompetensprofilen vid FOA bör utgöra ett underlag för de instanser som vid en utvidgad uppdragsstyming får ett ansvar för att styra forskningen.

Utredningens förslag:

Utredningen lämnar en rad konkreta förslag om vilken prioritet som olika kompetenser vid FOA bör ges. Förslagen om förändringar av kompetens- profilen avser främst sådana områden som föreslås bli styrda av För- svarsmakten i framtiden. Beträffande de områden som föreslås vara anslagsfinansierade även i fortsättningen föreslås inga förändringar-av kompetensprofilen.

Remissinstanserna:

ÖB anser att frågan om FOA:s kompetensprofil bör avgöras inom ramen för ' den utvidgade uppdragsstymingen, och ÖB "tar därför avstånd från förslagen. Övriga remissinstanser har inga avgörande invändningar mot förslagen. '

Skälen för regeringens bedömning:

Principiellt bör de instanser som finansierar forskningen styra dess inriktning och därmed indirekt forskningsorganens kompetensprofil. Detta utesluter dock inte att regeringen - åtminstone övergångsvis - lämnar vissa föreskrifter för hur styrningen skall ske.

Prop. 1992/931170 Avsnitt 4 Försvarsdep.

4.2.5 Anslag för strategisk försvarsforskning Prop. 1992/93:170 ' Avsnitt 4 Regeringens bedömning: Försvarsdep. .

Ett särskilt anslag under fjärde huvudtiteln inrättas inför budgetåret 1994/95 . Över anslaget skall finansieras s.k. strategisk forskning och utveckling för försvaret. Anslaget disponeras av en självständig nämnd som regeringen inrättar.

Utredningens förslag:

Utredningens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens bedöm- ning.

Remissinstanserna:

Ingen remissinstans motsätter sig att ett anslag inrättas för detta ändamål. Däremot går meningarna isär i frågan om vilken instans som bör disponera -_ anslaget. Flera instanser, bland dem ÖB, anser att ÖB bör disponera det. FOA anser att FOA bör disponera det.

Skälen för regeringens bedömning:

Med strategisk forskning och utveckling (FoU) för försvaret avses'sådan FoU som syftar till att bygga upp kunskaper'och färdigheter på grund- läggande nivå inom forskningsområden och teknologier som kan komma att få avsevärd betydelse för uppbyggnaden av det svenska totalförsvaret eller för bedömning av dess förmåga i kris och krig.

Med hänsyn till att många av försvarets kompetenser även kan vara av värde för övriga delar av samhället, och omvänt, finns det skäl att inrikta framför allt mer grundläggande satsningar på kunskapsuppbyggnad inom försvaret så att möjligheter till samverkan med andra sektorer tillvaratas. Exempel på civila områden lämpade för sådan samverkan är den tekniska forskning som Teknikvetenskapliga forskningsrådet (TFR) och Närings- och teknikutvecklingsverketl (NUTEK) finansierar. '

För att främja dessa syften bör ett särskilt anslag under fjärde huvudtiteln föras upp i statsbudgeten fr.o.m. budgetåret 1994/95 för strategisk FöU för försvaret. Anslaget bör disponeras av en självständig nämnd under regeringen (Försvarsdepartementet). Nämndens ledamöter bör ha bakgrund i universitet och högskolor, i försvarets myndigheter och i försvarsindustrin.

Kriterier för användning av medlen till projekt bör vara att projekten - har stor potentiell betydelse för totalförsvaret och har den inriktning mot ämnesområden i stort som regeringen anger, 105

- har god vetenskaplig kvalitet, - innebär en kunskapsöverföring till en mera tillämpad verksamhet vid försvarets myndigheter eller i industrin.

Uppdragen bör i regel avse samprojekt och läggas ut på universitet och högskolor, på FOA, FFA och på industrin. Urvalet av projekt bör i allmänhet ske efter öppen annonsering och granskning av ansökningar.

Ett viktigt syfte med anslaget är att skapa breda kontaktytor mellan å ena sidan försvarssektorn och dess forskningsorgan, och å andra sidan universitet och högskolor samt andra samhällssektorer.

4.2.6. Inriktning av besparingar

Regeringens bedömning:

Utredningens förslag om inriktning av besparingar vid främst FMV och FOA bör utgöra ett underlag för de instanser som vid en utvidgad uppdragsstyming får ett ansvar för att styra forskningen.

Utredningens förslag:

Utredningen lämnar i enlighet med direktiven förslag om, och belyser konsekvenser av, inriktningen av besparingen inom det utredda verksam- hetsområdet med 10, 25 och 40 procent.

Remissinstanserna:

Flera remissinstanser anser att stora besparingar inom försvarsforskningen inte bör göras. ÖB anser att ÖB bör styra inriktningen av eventuella besparingar.

Skälen för regeringens bedömning:

Principiellt bör de instanser som finansierar verksamheten styra dess inriktning och omfattning, och därmed inriktningen av de besparingar som kan bli aktuella. Detta utesluter dock inte att regeringen - åtminstone övergångsvis - lämnar vissa föreskrifter för besparingar och inriktningen av dem.

Prop. 1992/931170 Avsnitt 4 Försvarsdep.

4.3 Flygteknisk forskning och utbildning Prop. 1992/93:170 . Avsnitt 4 4.3.1 Bakgrund Forsvarsdep.

I den flygtekniska forskningen medverkar en rad tekniska och naturveten- skapliga discipliner. Den avancerade och komplexa karaktären hos flygplan och flygmotorer har inneburit ett fruktbärande samspel mellan forskning och utveckling samt industriell verksamhet. Den kunskapsutveclding som har ägt rum med utgångspunkt i fiygverksamhet har haft positiva effekter för forskning och utveckling även utanför det direkta tillämpningsområdet. Krav på material, avancerade beräkningar, miniatyrisering, tillförlitlighet m.m. har ställt forskning och ingenjörskonst inför stora utmaningar. Flygteknik i vid mening är en drivande kraft i allmän teknikutveckling och inom teknisk forskning och utbildning.

Svensk flygindustri har ett högt internationellt anseende som etablerats genom de för ett litet land unikt långsiktiga satsningarna på en militär flygindustri. Denna kunskaps- och kompetensbas har under de senaste tio åren använts för att bygga upp en omfattande civil produktion.

Parallellt med den Hygindustriella uppbyggnaden under 1940-, 50- och 60- lalen byggdes en kraftfull utbildning och akademisk forskning upp. För att få en långsiktigt hållbar försörjning av kompetens inom det flygtekniska området bör utbildning, forskning och industriell verksamhet gå hand i hand. En högteknologisk industri ger näring åt och driver på eller ställer krav på utbildning och forskning.

Dagens industriella verksamhet domineras f.n. av Industrigruppen JAS med JAS 39 Gripen, Saab-Scania AB med Saab 340 och Saab 2000 samt Volvo Flygmotor AB:s medverkan i ett antal internationella civila llygmo- torprojekt. Flygteknisk verksamhet finns också inom FFV-Aerotech samt inom försvaret.

Den flygtekniska högre utbildningen och forskningen är f.n. koncentrerad till Tekniska högskolan i Stockholm (KTH). Vrd FFA bedrivs en relativt omfattande forskning. Universitetet i Linköping har nyligen beslutat starta utbildning av civilingenjörer med inriktning på farkostteknik, huvudsakligen avsedd för flygindustrins behov. Utbildningen skall drivas i samverkan med KTH.

I ett flertal länder sker strategiska satsningar på forskning på det flygindu- striella området. Detta betraktas genom sin högteknologiska karaktär som ett nyckelområde för att höja teknologinivån. Den internationella samarbetet inom det flygtekniska området är omfattande. Sverige deltar i flera sam- arbetsprogram. Ett undertecknande av EES-avtalet innebär ytterligare möjligheter.

Det finns ett antal, i huvudsak samstämmiga, förslag från flygindustrin och 107

myndigheter om en satsning på flygteknisk forskning och utbildning. Förslagen innehåller två huvuddelar: ett nationellt flygtekniskt centrum samt ett nationellt flygtekniskt forskningsprogram. De innebär en väsentligt utökad samverkan mellan tekniska högskolor, försvarsmyndigheter och företag vad avser såväl forskning som utbildning.

Teknikvetenskapliga forskningsrådet (TFR) har föreslagit riktade satsningar vad avser teknisk grundforskning på området komplexa system. Flygteknik nämns här som ett prioriterat område.

Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) har föreslagit satsningar på basteknologier med användning blfa. inom farkostområdet."

4.3.2. Regeringens överväganden

Regeringen anser det angeläget att en förstärkning av den flygtekniska forskningen och utbildningen kommer till stånd med utgångspunkt i de lämnade förslagen. Det är viktigt att staten och flygindustrin delar lika på finansieringen av det nationella flygtekniska forskningsprogrammet. Det är vidare angeläget att för fiygteknik relevant forskning, som finansieras med medel som ligger utanför detnationella programmet, både kan bidra till och dra fördel av den koncentrerade satsningen inom ett avancerat teknikområde som det nationella programmet representerar. Inriktningen och styrningen av programmet bör dels spegla den gemensamma. finansieringen, dels grundas på strävan att maximera utnyttjandet av inom området tillgängliga resurser för forskning och utveckling, forskarutbildning och grundläggande teknisk utbildning. Regeringen avser att uppdra åt en särskild förhandlare att för staten förhandla med flygindustrin om omfattning, inriktning, finansiering och styrning av programmet.

Regeringen föreslår att,. av statliga medel från fjärde och tolfte huvudtit- lama, sammanlagt högst 30 miljoner kronor per år under treårsperioden 1993/94 -- 1995/96 avsätts för etl: nationellt flygtekniskt forskningsprogram. Därtill föreslår regeringen i det följande under avsnittet Utbildnings- departementets verksamhetsområde en förstärkning. av den tekniska forskningen och forskarutbildningen, bl.a. för att möjliggöra en förstärkt satsning inom vissa programområden av särskild betydelse för teknisk och industriell utveckling. '

I prop. 1992/93:169 föreslår regeringen vissa förstärkningar inom civilingenjörsutbildningen.

Resurser för Hygteknisk forskning och utveckling från fjärde huvudtiteln kommer främst från anslagen Dil. Flygvapenförband: Materielanskaffning, F3. Försvarets materielverk och 1K6. Flygtekniska försöksanstalten. Förslag om dessa anslag för budgetåret 1993/94 har lagts fram i budgetpropositio- nen. Förslagen innebär bl.a. att anslaget K6. ökat från nuvarande ca 10 till drygt 20 miljoner kronor.

Prop. 1992/93:170 Avsnitt 4 Försvarsdep.

Delar av den flygtekniska forskning som försvaret hittills finansierat utgör Prop. 1992/93:170 en gemensam grund för såväl militära som civila tillämpningar. Försvaret, Avsnitt 4 FMV och FFA bör utveckla samverkan med NUTEK och andra civila in- Försvarsdep. tressenter. Ett bidrag till det nationella flygtekniska forskningsprogrammet - bör lämnas från fjärde huvudtiteln. Bidraget bör anpassas till programmets finansiering i övrigt och omfatta högst 20 miljoner kronor per budgetår under perioden 1993/94-1995/96.

Bidraget bör för budgetåret 1993/94 lämnas från anslaget DZ. Med hänsyn till den förändrade anslagsstruktur som avses bli införd i samband med att 'den nya myndigheten Försvarsmakten inrättas, bör det avgöras senare från vilket anslag som bidraget bör lämnas fr.o.m. budgetåret 1994/95.

4.4. Övriga frågor

4.4.1 Sårbarhet och beredskapshänsyn .

I 1990 års forskningsproposition redovisades vissa riktlinjer för totalför- svarsforskningen. Regeringen förordade bl.a. att en grundläggande forsk- ningsverksamhet, i syfte att skapa kunskap om samhällets sårbarhet, för- söksvis borde påbörjas. För ändamålet föreslogs att 500 000 kronor skulle avsättas för budgetåret 1990/91. Riksdagen hade ingen erinran mot regeringens förslag (bet. UbU 1989/90:25, rskr. 1989/90:328).

ÖCB har svarat för en försöksverksamhet avseende forskning om samhällets sårbarhet. Bland projekt som genomförts eller pågår kan nämnas projektet Sårbarhet i nätverk, som drivs av Centrum för regionalvetenskaplig forskning i Umeå. V1dare bedrivs viss utbildning i samarbete med universiteten i Göteborg och Umeå inom området beredskapshänsyn i planering och samhällsutveckling, för lokala tjänstemän och politiker samt för beredskapshandläggare och samhällsplanerare. Totalt avsatte ÖCB för dessa områden för budgetåret 1991/92 tre miljoner kronor.

Genom Statens räddningsverks försorg genomförs f.n. forskning beträffande bl.a. riskhänsyn i samhällsplaneringen, ökad säkerhet vid transporter av farligt gods och beredskap mot kemikalieolyckor.

I likhet med vad som uttalades i 1992 års totalförsvarsbeslut (prop. 1991/92:102, bet. l99l/92:FöU12, rskr. 1991/92:337) vill regeringen betona betydelsen av att beredskapshänsyn tas i planering och samhäll- sutveckling. Att tidigt ta hänsyn till sårbarhet och risker skapar robusthet i samhället inför säkerhetspolitiska kriser och krig, minskar behovet av kostnadskrävande beredskapsåtgärder och ökar dessutom säkerheten i det fredstida samhället. En fortsatt forskningsverksamhet som skapar kunskap om samhällets sårbarhet och om möjligheterna att ta hänsyn härtill är mot denna bakgrund angelägen. En sådan verksamhet kan också ge detta område ökad stadga och en starkare förankring i den akademiska forskningsvärlden. 109

Det ankommer på ÖCB och berörda myndigheter att inom ramen för till- gängliga resurser vidta erforderliga åtgärder på resp. verksamhetsområden.

4.4.2. Fordonsteknisk forskning m.m.

Regeringen föreslår i det följande under avsnittet Näringsdepartementets verksamhetsområde att ett program för fordonsteknisk forskning skapas. Det är angeläget att de samverkansmöjligheter tas till vara som kan finnas mellan försvarsforskningen och det fordonstekniska forskningsprogrammet. FMV bör följa programmet, liksom NUTEK:s program i övrigt, och upp- märksamma sådana samverkansmöjligheter.

4.4.3. Anslagsfrågor för budgetåret 1993/94

Regeringens förslag rörande anslag under fjärde huvudtiteln lämnades i 1993 års budgetproposition (bilaga 5). Förslagen har beretts så att de är samstämda med de förslag och överväganden som redovisas i denna proposition.

4.5. Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår att riksdagen beträffande flygteknisk forskning och utbildning (avsnitt 4.3)

1. godkänner förslaget om riktlinjer för ett nationellt flygtekniskt forskningsprogram,

2. godkänner förslaget om bidrag från fjärde huvudtiteln till finansiering av ett nationellt flygtekniskt forskningsprogram.

Prop. 1992/93:170 Avsnitt 4 Försvarsdep.

1 10

Hänvisningar till S4-5

5. Socialdepartementets verksamhetsområde

Inom Socialdepartementets politikområden bedrivs och initieras forsk- ning och utvecklingsarbete rörande socialtjänst, barn- och familjepoli- tik, socialförsäkring, folkhälsa sarnt hälso- och sjukvård.

Från femte huvudtiteln stöds forsknings- och utvecklingsarbete inom samtliga dessa politikområden. Den medicinska forskningen finansieras främst genom fakultetsanslag samt genom anslaget till Medicinska forskningsrådet (MFR) vilka redovisas under åttonde huvudtiteln (Ut- bildningsdepartementet). Socialvetenskapliga forskningsrådet (SFR) ger stöd till grundforskning och tillämpad forskning inom socialvetenskap, socialpolitik och folkhälsovetenskap. Folkhälsoinstitutet (FHI) stöder, för sin vetenskapliga förankring, forskning och utveckling inom folk- hälsoområdet. Statens beredning för utvärdering av medicinsk metodik (SBU) bedriver forskningsbaserad utvärdering av medicinska metoder. Bidrag ges också från anslag på femte huvudtiteln till Spri som är hälso- och sjukvårdens utvecklingsinstitut. Dessutom bedrivs forsknings- och utvecklingsarbete som en integrerad del av verksamheten vid Statens bakteriologiska laboratorium (SBL), Statens institutet för psykosocial miljömedicin (IPM) och Läkemedelsverket (LV). Verksamheten med de statliga smittskyddsuppgifterna övertas fr.o.m. den 1 juli 1993 av Statens smittskyddsinstitut, varvid SBL läggs ner.

Även Socialstyrelsen (508) och Nämnden för vårdartjänst (NV) be— driver i viss omfattning forskningsanknutet utvecklingsarbete. Rätts- medicinalverket (RMV) skall svara för utvecklingsarbete och stöd åt viss forskning med betydelse för den egna verksamheten och är huvudman för ett arkiv av stort intresse för forskning. Riksförsäkringsverket (RFV) har ansvar för att utvärdera trygghetssystemens effekter för individ och samhälle.

Anvisat Förslag Förändring Förändring Förändring 1992/93 1993/94 1993/94 1994/95 1995/96

SFR: Förvaltning* — 5,6 + 5,6 — —

SFR: Forsknings— medel* 79.2 86,7 + 7,5 — —

IPM 5,7 6,9 + 1,2 — —

* Utgör budgetåret 1992/93 anslaget Socialvetenskapliga forskningsrådet

5.1. Inledning

De delar av den offentliga sektorn som ingår i Socialdepartementets verksamhetsområde utgör kärnan i den svenska välfärdspolitiken. Det gäller hälso- och sjukvården, äldre- och handikappomsorgen, barn- och familjepolitiken samt de ekonomiska trygghetssystemen som omfattar socialförsäkringama och anslutande bidragssystem. De samlade sociala

Prop. 1992/931170 Avsnitt 5 Socialdepartementet

utgifterna, inkl. landstingens och kommunernas utgifter för de sociala verksamheterna, beräknas budgetåret 1993/94 motsvara ca 32 % av BNP. ' Den strukturella obalansen i Sveriges ekonomi medför att utvecklingen av välfärdspolitiken måste ske under delvis förändrade förutsättningar. Det växande gapet mellan behov och resurser ställer krav på effektivi- ' sering och prioriteringar. Regeringen har med anledning härav bl.a. initierat en omfattande genomgång och prövning av de stora transfere- ringssystemen. [ kommuner och landsting pågår av samma anledning en omprövning av olika verksamheter.

Ett mål för regeringens politik är att vård, omsorg och andra tjänster skall anpassas bättre till .människomas behov och önskningar. Genom en ökad valfrihet inom bl.a. hälso- och sjukvården ges medborgarna möj— lighet att själva bestämma vem som skall ge vården. På. samma sätt_ skapas ökade valmöjligheter inom bl.a. skolan, barnomsorgen och äldreomsorgen. En annan del av förnyelsen är ett ökat inslag av privata entreprenörer vilket ger ökad konkurrens inom tjänsteproduktionen.

Den fortsatta utvecklingen och förnyelsen måste stödjas av en utökad forsknings- och utvecklingsverksamhet. Det gäller såväl inom ramen för olika discipliner vid universitet: och högskolor som inom statens, kom— munernas och landstingens verksamheter.

Hälso— och sjukvården liksom stora delar av de övriga sociala verk- samheterna är redan nu utpräglade kunskapsorganisationer. Kunskaps- flödet mellan universitet/högskolor och den sociala sektorn bör emeller- tid kunna ökas'ytterligare. Ny kunskap kring t.ex. organisations- och ledningsfrågor når inte alltid fram till praktisk tillämpning. Omvänt ' gäller att forskarna ibland inte låter sina val av forskningsproblem inspireras av den verklighet som finns inom de'sociala verksamheterna. Kompetensen inom kommuner, landsting och myndigheter är här av stor betydelse. Förutom möjligheterna att bedriva eget forsknings- och utvecklingsarbete är kompetensen avgörande för att kunna formulera beställningar av forskningsinsatser inom t.ex. universitet och högskolor, , liksom möjligheterna att rätt bedöma kvalitet och relevans i redan pågående forskning.

Den forskning och det utvecklingsarbete som är relevant för Social- departementets verksamhetsområde spänner över flera samhällssektorer — t.ex. hälso- och sjukvård, socialtjänst, socialförsäkring och arbets- marknad — och över många vetenskapliga discipliner. En utmaning är därför att finna de bästa formerna för att organisera och stimulera denna forskning som måste präglas av hög relevans och kvalitet för att kunna skapa underlag för den långsiktiga utvecklingen av den sociala sektorn.

Den forskning som bedrivs inom socialvetenskap och socialpolitik utgör i stor utsträckning underlag för den ständigt pågående debatten och utvecklingen av välfärdspolitiken som måste kunna bygga på ett så gott kunskapsunderlag som möjligt. Metoderna för att sprida den nya kun— skapen så brett som möjligt behöver vidareutvecklas så att denna kun— skap inte drunknar i det allt stridare informationsflödet i samhället.

Prop. 1992/93: 170 Avsnitt 5 Socialdepartementet

5.2 Forskning rörande de ekonomiska trygghetsssystemen

Behovet av forskningsbaserad kunskap om de ekonomiska trygghetssys— temens funktion och effekter är betydande, inte minst mot bakgrund av den genomgripande översyn och omprövning av socialförsäkringens olika grenar som för närvarande pågår.

Omfattningen av socialvetenskaplig forskning med anknytning till de ekonomiska trygghetssystemen är fortfarande relativt begränsad med hänsyn tagen till socialförsäkringens stora betydelse för individens välfärd och för samhällsekonomin. Betydande behov finns av mer forskningsbaserad kunskap om bl.a. de faktorer och samband som ligger bakom de stora förändringarna i sjukfrånvaro och förtidspensionering under senare är, liksom om samspelet mellan socialförsäkringen och arbetsmarknaden. Det är vidare angeläget med forskning kring de offentliga pensionssystemen, inte minst i förhållande till andra försäk— ringssektorer och hur detta påverkar sparande, kapitalbildning och arbetskraftsutbud.

Socialförsäkringarna är rättighetsstyrda genom ett omfattande och komplext regelverk. Regeltillämpningen är långt decentraliserad vilket pekar på ett behov av tillämpad juridisk forskning. Satsningen på en mer aktiv rehabilitering innebär att en rad nya åtgärder och instrument ställs till försäkringskassomas och andra rehabiliteringsansvarigas förfogande. Detta skapar intressanta forskningsuppgifter för utvärderings- och implementationsforskning.

Det ökade internationella samarbete på socialförsäkringsområdet som aktualiserats genom EES-avtalet innebär också att ett nytt angeläget område för forskningsinsatser öppnar sig. Metoder för studier inom detta område behöver utvecklas.

5.3 Forskning inom socialtjänstområdet

Forskning med inriktning mot socialtjänstens områden bedrivs i olika organisatoriska former och inom flera discipliner och specialiteter. Generella problem inom socialtjänsten behandlas vid universiteten, särskilt inom den nya disciplinen socialt arbete. Tillämpad forskning med det viktiga syftet att förbättra resultatet av socialtjänstens insatser är ännu relativt sällsynt. Även kunskapsutvecklingen inom bl.a. social- medicin och psykiatri är av betydelse för socialtjänstens utvecklings- arbete.

5.3.1 Forskning om handikapp

I 1990 års forskningsproposition framhölls de starka behoven av sam- hällsvetenskaplig forskning med inriktning mot handikapp. Bl.a. sakna- des tillräckliga kunskaper om de förhållanden i samhället som bidrar till att orsaka och vidmakthålla handikapp. 1989 års handikapputredning har i sitt slutbetänkande (SOU 19922) Ett samhälle för alla pekat på samma förhållande samt på behovet av tvär— och mångvetenskaplig forsknings-

Prop. 1992/93:170 Avsnitt 5 Socialdepartementet

samverkan med utgångspunkt i de olika disciplinerna. [ en kommande proposition om stöd och service till vissa funktionshindrade m.m. avser regeringen att lägga förslag inom bl.a. habilitering och rehabilitering som för planering och genomförande av åtgärder kräver samordning och samverkan mellan olika samhällsorgan.

SFR har ett särskilt samordningsansvar för handikappforskningen. Det är viktigt att forsknings— och utvecklingsarbete om funktions- hindrade och deras villkor ytterligare stärks. Det gäller bl.a. inom området habilitering för barn och ungdomar med svåra och komplicera- de funktionshinder. Även studier av omfattningen av olika funktions- hinder är eftersatta. För närvarande saknas också nästan helt forskning med särskild inriktning på samhällsekonomiska studier, liksom forskning om arbetslivet och dess tillgänglighet. Ett annat viktigt område är forskning om sociala och miljömässiga faktorer och processer som leder till att funktionshinder blir handikapp.

5.3.2 Forskning om äldre

Forskningsinsatserna på äldreområdet skall bl.'a. ses mot bakgrund av målen att äldre skall kunna känna sig trygga och veta att de får den omsorg de behöver. De skall själva få bestämma över sin livssituation och få behålla sin integritet och valfrihet även när vårdbehoven blir omfattande. Forskning om äldre är en gränsöverskridande och interdis- ciplinär verksamhet som berör ett flertal kunskapsområden.

Efter förslag i 1990 års forskningsproposition anslogs nya resurser till forskning om äldre. Riksdagens beslut att inrätta tre professurer i psykologi, sociologi och socialt arbete med inriktning mot äldre skapade också en förankring av äldreforskningen inom högskolan. Tjänsterna har utlysts. Tillsättningen av professuren i sociologi med placering i Uppsala är klar.

Socialvetenskapliga forskningsrådet har prioriterat tre områden, näm- ligen forskning som rör omsorg och omvårdnad, utvärderingsforskning samt forskning inom området äldre och deras ekonomi. Dessa områden bör även fortsatt ha hög prioritet. Det är särskilt angeläget att finna en vetenskaplig grund för utvärderingar av kvalitets- och effektivitets- mätningar samt av förändringar för äldre och deras ekonomi i ljuset av de omfattande samhälls- och systemförändringar som pågår.

5.3.3 Forskning om missbruk

Missbruksfrågoma utgör ett för samhället svårhanterligt problemkomp- lex och behovet av bred och väl underbyggd kunskap är mycket stort. Forskningen om missbrukets utbredning och orsaker liksom om vård och behandling av missbrukare samt metoder för att förebygga missbruk har betydande metodproblem. Missbruksforskning är ett av de forsk- ningsområden där stora datamaterial och studier över längre tid ofta är en förutsättning för ett gott vetenskapligt utbyte.

Prop. 1992/93:170 Avsnitt 5 Socialdepartementet

ll—l

Forskningen om missbruk är i ett socialvetenskapligt perspektiv in- riktad på såväl bruk som missbruk av alkohol, narkotika och andra beroendeframkallande medel. Hit hör forskning om resultat av alkohol- och narkotikapolitik samt om effekter av olika kontrollpolitiska åtgärder och av olika förebyggande insatser. Centrala forskningsfrågor är också vården av missbrukare och missbruksfrågomas koppling till HIV/aids— problematiken. Forskningen om förebyggande av missbruk är ett viktigt men än så länge underutvecklat område också inom folkhälsoforsk- ningen. '

Effekterna av den svenska alkohol- och narkotikapolitiken har endast i liten utsträckning intresserat forskare. Forskningen har hittills främst varit inriktad på behandlingsstudier. Trots detta saknas ännu kunskap på många områden. Dessutom är kunskaperna dåliga om missbrukets former och missbrukares sociala verklighet. Detsamma gäller den verkliga utbredningen av olika missbruksmönster.

Enligt SFR:s bedömning behövs en fortsatt satsning på forskning inriktad mot hela missbrukarvården, varav tvångsvården utgör en del. Innehållet i och effekterna av de samlade insatserna för missbrukare vidtagna inom olika vårdsystem samt samspelet mellan olika aktörer behöver få en vetenskaplig belysning.

Forskning om alkohol— och narkotikapolitikens effekter samt behand- lingsforskning bör prioriteras under den kommande perioden. Med hänsyn till den Ökande internationaliseringen är det därvid önskvärt med forskning som visar hur olika länder genom sin alkohol- och narkotika- politik har lyckats förebygga och reducera skador och missbruksut- bredning.

5.4 Forskning om barn och familj

Familjelivets utveckling och villkor har stor betydelse för välfärden och individernas livskvalitet. Familjernas livsformer och levnadsförhållanden är också av central betydelse för de flesta verksamheter inom såväl det sociala området som hälso- och sjukvårdsområdet.

Forskningen inom området barn och familj sker inom ett stort antal discipliner — främst vid samhällsvetenskaplig men även vid medicinsk, humanistisk och juridisk fakultet. En mycket stor del av forskningen är finansierad genom tidsbegränsade projektmedel. SFR har har utlyst programstöd samt avsatt medel för forskamätverk för forskning om barn och familj. '

Det är angeläget att forskningen stärks ytterligare inom barn— och familjeområdet. Viktiga områden för fortsatt forskningsstöd är samspelet mellan den demografrska utvecklingen, samhällsutvecklingen i stort och familjepolitikens utformning och innehåll. Förändringar sker idag i samspelet mellan offentliga trygghetssystem, privata omsorgsformer och informella nätverk. Forskning som belyser förändringamas innebörd och konsekvenser för barn och föräldrar är angelägen liksom forskning om betydelsen i ett långsiktigt perspektiv av socialt förebyggande arbete för utsatta barn och ungdomar.

Socialdepartementet

5.5 Forskning om internationell migration och etniska relationer

Med internationell migration och etniska relationer avses in— och utvand— ring, orsaker till och effekter av befolkningsrörelser, staters reglering av dessa befolkningsrörelser samt integrationsfrågor i vid bemärkelse.

Forskning om internationell migration och etniska relationer bedrivs inom ett flertal humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnen. Ett nationellt nätverk är under uppbyggnad och det internationella forskar- samarbetet utvecklas successivt..

Enligt SFR:s bedömning belhöver den demografiska, sociologiska, kulturgeografiska och ekonomiska forskningen om de internationella migrationsströmmamas orsaker och verkningar på framför allt svensk arbetsmarknad och näringsliv stärkas, både till omfång och kvalitet.

Mycket tyder på att den intemationella migrationen och därmed sam— manhängande problemkomplex under många år framöver kommer att utgöra mycket centrala faktorer i samhällsutvecklingen, såväl i Sverige som i många andra länder. Med hänsyn till det stora kunskapsbehovet måste forskningen på området därför ges hög prioritet.

5 . 6 Folkhälsoforskning

Den svenska befolkningens hälsa har fortsatt att förbättras de senaste åren och medellivslängden har ökat. Trots att hälsoutvecklingen i stort . varit positiv finns det stora skillnader i sjuklighet och dödlighet mellan könen, olika sociala grupper och mellan olika delar av landet. Också mellan infödda svenskar och invandrare finns det betydande skillnader.

Folkhälsoforskningen är interdisciplinär. Till området räknas forskning om familjers, arbetslivets, miljöns och hälso- och sjukvårdens betydelse för folkhälsan. Således innefattas studier inom bl a epidemiologi, hälso- och sjukvårdsforskning, hälsoekonomi, arbets— och miljömedicin, kost- och beroendefrågor samt preventiv medicin och socialmedicin i bred bemärkelse.

Regeringen har betonat att insatser för att ytterligare förbättra folk- hälsan är angelägna. En bred och kvalitativt god forskning har stor be- tydelse för att detta mål skall kunna nås. Det finns också ett behov av att utveckla metoder för utvärdering och att på ett mer systematiskt sätt utvärdera olika preventiva satsningar. Regeringen anser att folkhälso- forskning skall vara ett prioriterat område för det Socialvetenskapliga forskningsrådet under den kommande perioden. Även inom det medi- cinska forskningsområdet bör folkhälsoforskningen prioriteras. För att nå högsta möjliga effekt av de insatta resurserna är det angeläget att dessa insatser samordnas också med bl.a. Folkhälsoinstitutets forsk- nings- och utvecklingstödjande verksamhet.

Epidemiologisk metodik, som har en framträdande roll inom folkhälso- forskningen, kräver ofta stora och kostsamma datainsamlingar. Samtidigt är förutsättningarna för epidemiologiska studier ur ett internationellt perspektiv särskilt goda i Sverige. Det är därför väsentligt att möjlig-

Prop. 1992/93:170 Avsnitt 5 Socialdepartementet

heterna för denna forskning fortsätter att utvecklas, bl.a. genom att tillgången till relevanta datamaterial förbättras.

Delar av folkhälsoforskningen är fortfarande under snabb utveckling och betydande satsningar görs på folkhälsoforskning i vissa länder. Det är angeläget att internationella erfarenheter tas till vara i den svenska forskningen och utvecklingsarbetet och att arbetet fortlöpande följs upp och utvärderas, avseende framför allt dess vetenskapliga kvalitet och relevans för folkhälsans utveckling.

5.7 Forsknings— och utvecklingsarbete inom och till stöd för hälso— och sjukvården

En god hälso— och sjukvård är en av grundstenarna i den svenska väl- färdspolitiken. Målet är en god vård och omsorg på lika villkor för hela befolkningen.

Hälso- och sjukvårdens totala kostnader är av stort samhällsekonomiskt intresse i alla länder. År 1991 beräknas dess andel av bruttonationalpro- dukten (BNP) i Sverige motsvara 8,8 procent. Länder som USA, Irland, Canada, Frankrike, Tyskland och Finland använder en större andel av BNP till hälso— och sjukvård än Sverige. Lägre BNP-andel än Sverige använder bl.a. Storbritannien och Danmark. Antalet anställda inom den svenska hälso- och sjukvården var år 1991 omkring 380 000 personer.

Hälso— och sjukvården befinner sig i ständig utveckling. En drivkraft i denna utveckling är den medicinska forskningen där nya metoder ut- vecklas för att diagnostisera och bota eller lindra olika former av ohälsa. Den medicinska forskningen i Sverige är i ett internationellt perspektiv av mycket hög klass. Den höga nivån på den svenska forskningen inom detta område gör att internationella erfarenheter snabbt när Sverige och förs ut i det konkreta hälso— och sjukvårdsarbetet. Omvårdnadsforsk- ningen är en annan viktig komponent för att öka kvaliteten och patient- tillfredställelsen.

Stora förändringar har, inom flera landstingsområden, under de senaste åren gjorts i hälso- och sjukvårdens styrsystem. Bl.a. har uppdelning gjorts på beställare och utförare. De ekonomiska styrsystemen har förändrats från att vara budgetbaserade till att vara prestationsrelaterade. I vissa system utgår ersättning till utförarna i förhållande till vilka behandlingar som ges.

De nya styrsystemen och de därmed förbättrade redovisningsmetodema har visat att kostnaderna för olika ingrepp ofta är högre vid undervis— ningssjukhusen än inom sjukvården i övrigt. Huvudorsaken till detta torde vara att de reella kostnaderna för utbildning och forskning inte har tydliggjorts tidigare. Patienturvalet torde inte heller vara detsamma eftersom en högre andel svåra fall behandlas vid undervisningssjuk- husen. Från vissa håll har de förändrade styrsystemen setts som ett hot mot forskning och utveckling eftersom undervisningssjukhusen skulle kunna komma att förlora konkurrensen om patienterna och därmed få reducerade ekonomiska ramar.

Prop. 1992/93:170 Avsnitt 5 Socialdepartementet

En vidareutveckling av svensk hälso- och sjukvård kräver fortsatt stora forsknings- och utvecklingsins:atser, vilket också ligger i sjukvårds- huvudmännens intresse. Detta har lett till att olika lösningar nu prövas för att garantera att tillräckliga medel avsätts för forsknings- och utveck- lingsarbete inom ramen för de förändrade styrsystemen. Regeringen kommer att noga följa utvecklingen inom detta område.

En fortsatt effektivisering och utveckling av hälso- och sjukvården kräver forskning och utveckling inom ett flertal discipliner, inte minst inom samhällsvetenskapema. Även om det finns goda forskningsmiljöer också inom dessa områden är inte den svenska forskningen här lika stark som inom medicinen. I syfte att få underlag för att vidareutveckla framförallt den samhällsvetenskapliga forskningen av relevans för hälso- och sjukvården avser regeringen att låta kartlägga pågående forskning inom detta område, bl.a. i ett internationellt perspektiv, samt att utreda hur detta forskningsområde skall kunna förstärkas i framtiden.

Inom hälso- och sjukvården är det kvalificerade utvecklingsarbetet, d.v.s. ett metodiskt och systematiskt utnyttjande av forskningsresultat, vetenskaplig kunskap och nya idéer för att skapa nya metoder eller system, av stort värde. Merparten av detta arbete sker hos sjukvårds- huvudmännen men också inom ramen för vissa statliga myndigheters verksamhet m.m.

5.8 Ökad internationalisering

Intemationaliseringen inom olika forsknings- och utvecklingsområden kommer att bli allt viktigare såväl för Socialvetenskapliga forsknings- rådet som för Socialdepartementets övriga myndigheter. Vissa myndig- heter har redan ett mycket väl utvecklat internationellt samarbete, t.ex. IPM, LV, SBL, SBU och RFV.

EES-avtalet och ett framtida medlemskap i EG, då särskilt utveck- lingen av den s.k. sociala dimensionen inom EG, medför ett ökat behov av komparativa studier och ett ökat intresse för internationella jämförel- ser. Ur flera perspektiv är det av vikt att på vetenskaplig grund kunna relatera förhållanden och fenomen i det svenska samhället till mot- svarande i andra länder.

Inom det s.k. COST- programmets ram utvecklas för närvarande den samhällsvetenskapliga forskningen starkt under ledning av en särskild "Social Science Committee". Program för forskning om äldre, miss— bruk, handikapp och om migration befinner sig på olika stadier av planering. SFR räknar med att bidra till aktivt svenskt deltagande. SFR avser också att under perioden avsätta medel för utländska gästforskare (gästprofessurer) vilket kan förväntas resultera i bl.a. nya analyser av svenska förhållanden och nya teoretiska och metodologiska infallsvink- lar.

I det gällande tredje ramprogrammet för forskning i EG ingår endast ett program som i viss mån berör Socialdepartementets ansvarsområde. Däremot har i EG-kommissionezns utkast till det fjärde ramprogrammet för forskning föreslagits ett antal nya delprogram med inriktningar som berör Socialdepartementet och dess myndigheter.

Prop. -l992/93:170 Avsnitt 5 Socialdepartementet

llh'

Socialvetenskapliga forskningsrådet är representerat i det nybildade Rådet för FoU-samarbetet mellan Sverige och EG.

5.9 Forsknings- och utvecklingsarbete inom vissa myndigheter m.m.

I detta avsnitt lämnas en kortfattad beskrivning av de myndigheter under femte huvudtiteln som bedriver eller finansierar forsknings- och utveck- lingsarbete och för vilka budgetbehandling skedde i budgetpropositionen (prop. 1992/93:100 bil. 6). För Statens institut för psykosocial miljö- medicin (IPM) samt Socialvetenskapliga forskningsrådet (SFR) behand- las budgetfrågoma i föreliggande proposition, avsnitt 5.11. Även vissa frågor rörande forskning vid Smittskyddsinstitutet behandlas i ett särskilt avsnitt (5.10) men budgetfrågorna för Smittskyddsinstitutet regleras i den reviderade finansplanen.

Spri är hälso- och sjukvårdens utvecklingsinstitut. Huvudmän är staten och Landstingsförbundet som svarar för hälften var av finansieringen. Ett nytt avtal om Spri träffades i juni 1992 avseende perioden 1993 -l995. I avtalet markeras att tyngdpunkten i verksamheten skall ligga i ett långsiktigt och kvalificerat utvecklingsarbete och att ett närmare samarbete med olika forsknings- och utvecklingsinstitutioner skall utvecklas. Spri skall främst arbeta med frågor som rör kvalitet, effek- tivitet och produktivitet samt informationssystem och effektivisering i vården. En utvärdering av Spris verksamhet skall genomföras och vara aVSlutad senast den 1 september 1994.

Huvuduppgiftema för Socialstyrelsen (508) är att bedriva kvalificerad tillsyn, uppföljning, utvärdering och kunskapsförmedling inom hälso— och sjukvården och socialtjänsten. Inom Socialstyrelsen har nyligen inrättats ett Centrum för epidemiologi och social analys. Därmed kom- mer Socialstyrelsen att - på ett helt annat sätt än tidigare - kunna följa, analysera och rapportera hur bl.a. folkhälsoproblem, sociala problem och sjukdomar utvecklas. Även ett Centrum för utvärdering av metoder i socialt arbete har inrättats inom Socialstyrelsen för systematisk upp- byggnad av vetenskapligt grundad kunskap om behandlingsmetoder och andra insatser inom socialtjänstens individ- och familjeomsorg.

Statens beredning för utvärdering av medicinsk metodik (SBU) har till uppgift att utvärdera etablerade och nya medicinska metoder ur medicinskt, ekonomiskt, socialt och etiskt perspektiv. Utvärderingama utgår från den aktuella forskningen och från genomgångar av den vetenskapliga litteraturen inom det område som är föremål för utvärde— ring.

Läkemedelsverket (LV) skall i syfte att tillgodose behovet av säkra och effektiva läkemedel pröva inkonma ansökningar om godkännande av eller tillstånd till tillverkning av läkemedel, varvid läkemedel av högt medicinskt värde och samhällsekonomisk betydelse skall ges prioritet. Verket skall vidare verka för att dessa läkemedel används på ett ända- målsenligt och kostnadseffektivt sätt samt främja säkerheten och kvalite- ten för läkemedelsnära produkter. Läkemedelsverket bedriver visst

Prop. 1992/ 93: 170 Avsnitt 5 Socialdepartemente

forsknings- och utvecklingsarbete inom ramen för sin verksamhet.

Rättsmedicinalverket (RMV) är central förvaltningsmyndighet för rättspsykiatrisk, rättskemisk och rättsserologisk verksamhet. Verket skall enligt instruktionen svara för utvecklingsarbete och stöd åt forskning av betydelse för verksamheten.

Folkhälsoinstitutet (FHI), vars verksamhet inleddes den 1 juli 1992, skall främja för hela folket likvärdiga förutsättningar för en god hälsa genom att på bl.a. nationell nivå och med vetenskaplig förankring bedriva hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete av sektors— övergripande karaktär.

För närvarande arbetar FHI :med åtta program. Dessa är alkohol och narkotika, allergi, mat och motion, skador, tobak, barns och ungdomars hälsa, kvinnors hälsa samt ett program som omfattar HIV/aids, sex och samlevnad, abortförebyggande arbete samt sexuellt överförbara sjuk— domar.

Samarbete skall ske med universitet och högskolor för att garantera långsiktig kunskapsutveckling och medverkan av forskare inom Fles verksamhet. FHI har under innevarande budgetår avsatt 20 miljoner kronor för forsknings- och utvecklingsinsatser och skall även förstärka utvärderingsverksarnheten genom deltagande av olika forskningsgrupper.

Riksförsäkringsverket (RFV) skall bl.a. särskilt följa utvecklingen av de olika grenarna inom det ekonomiska trygghetssystemet och utvärdera effekter av dessa för individ och samhälle. Detta sker genom ett konti- nuerligt samarbete med forskare och forskningsinstitutioner som stöd för de egna analyserna av kunskapsbehov och pågående FoU. Uppföljnings- och utvärderingsprogram upprättas årligen.

Nämnden för vårdartjänst (NV) administrerar bl.a. statsbidrag till vårdartjänst och omvårdnadsinsatser för rörelsehindrade samt bedriver utvecklingsarbete inom ramen för sin verksamhet. Utvecklingsarbetet är inriktat på att förbättra förutsättningarna för utbildning och studier för unga och vuxna personer med funktionshinder samt att utveckla olika stöd som behövs i och omkring studiesituationen.

5.10 Forskning vid Smittskyddsinstitutet

Statens bakteriologiska laboratorium (SBL) bedriver bl.a. forskning för att förbättra smittskyddet för befolkningen. Laboratoriet har också ansvar för landets vaccinförsörjning och andra statliga smittskyddsupp- gifter.

Regeringen anförde i proposition 1989/90:90 om forskning bl.a. att forskningspotentialen inom srnittskyddsområde ytterligare behövde stärkas och att resurserna borde vidareutvecklas vid SBL, det nationella expertorganet. Regeringen konstaterade vidare att utförandet av forsk— ning även fortsättningsvis skulle koncentreras till universitet och hög- skolor.

Mot bl.a denna bakgrund föreslog regeringen som ett första steg att tre professurer i smittskydd med inriktning mot särskilt klinisk immunologi, särskilt klinisk parasitologi respektive särskilt klinisk virologi skulle

Hänvisningar till PS11

Prop. 1992/93:170 Avsnitt 5 Socialdepartementet

inrättas vid KI den 1 juli 1990. Innehavarna av dessa tjänster skulle tillika vara avdelningsföreståndare vid SBL.

Förslaget beaktades vid medelsberäkningen där reservationsanslaget Medicinska fakulteterna tillfördes 4,5 miljoner kronor medan motsvaran- de minskning gjordes under SBL:s anslag där också vissa tjänster drogs m.

Riksdagen har på förslag från regeringen bl.a. beslutat att godkänna att Smittskyddsinstitutet inrättas den 1 juli 1993 och att SBL avvecklas, sedan ett aktiebolag har övertagit ansvaret för produktion av vacciner m.m. och Smittskyddsinstitutet övertagit ansvaret för ifrågavarande statliga smittskyddsuppgifter (prop. 1992/93:46, bet. 1992/93:80U7, rskr 1992/93:86).

Föredragande statsrådet framhöll i propositionen bl.a. att Smittskydds- institutet i likhet med bl.a. de övriga nordiska smittskyddsinstituten skulle ha sin tyngdpunkt i ett kvalificerat forsknings- och utvecklings- arbete. I propositionen angavs att de bästa betingelserna för detta skulle ges om det nya institutet fick möjlighet till ett nära samarbete med KI.

I den utredning som ligger till grund för inrättandet av Smittskydds- institutet, Smittskyddsinstitutet — ny organisation för Sveriges nationella smittskyddsfunktioner (1992129) konstateras att samordningen med KI bör ske, förutom genom de tre tidigare inrättade professurema i smitt- skydd, genom att ytterligare tre professurer inrättas i smittskydd med inriktning särskilt mot bakteriologi, epidemiologi respektive vaccinforsk- ning och kombineras med tjänster på Smittskyddsinstitutet. Framställ- ning om inrättande av dessa professurer har även kommit in från SBL respektive förts fram i KI:s fördjupade anslagsframställning.

Regeringens överväganden

Det är av stor vikt att staten på nationell nivå har en högkvalificerad institution som kan kontrollera smittskyddsläget, bedriva kompetent forskning samt ta emot och anpassa den internationella utvecklingen inom smittskyddsområdet till landets behov. Samtidigt bör den grund- läggande forskningen i huvudsak ske inom högskolans ram.

De bästa förutsättningarna för att finna former för hur samarbetet mellan KI och Smittskyddsinstitutet bör byggas upp finns lokalt och i en dialog mellan de berörda myndigheterna. För att tydliggöra forsknings-

och utvecklingssamarbetet och ge detsamma stabilitet bör långsiktiga avtal träffas mellan KI och Smittskyddsinstitutet.

I syfte att Smittskyddsinstitutet skall ha möjlighet att göra avvägningar mellan forsknings— och utvecklingsinsatser å ena sidan och andra upp- gifter å andra sidan anser regeringen att medel bör disponeras av Smitt- skyddsinstitutet.

Regeringen avser att återkomma till medelsfrågor vad gäller Smitt- skyddsinstitutet i den reviderade finansplanen.

Prop. 1992/93:170 Avsnitt 5 Socialdepartementet

Ärende till riksdagen

Regeringen föreslår att riksdagen tar del av vad regeringen anfört om forskning vid Smittskydds— institutet.

5.11 Anslagsfrågor

I proposition 1992/93:100 har regeringen i avvaktan på särskild pro- position i ämnet, för budgetåret 1993/94 under angivna anslagsrubriker beräknat följande belopp: G 9. Statens institut för psykosocial miljömedicin, 5 741 000 kronor G 16. Socialvetenskapliga forskningsrådet, 79 175 000 kronor.

Vi tar nu upp dessa frågor.

Femte huvudtiteln G. Myndigheter under Socialdepartementet

G 9. Statens institut för psykosocial miljömedicin 1991/92 Utgift 5 122 044' 1992/93 Anslag 5 741 000 1993/94 Förslag 6 943 000

Statens institut för psykosocial miljömedicin (IPM) har till uppgift att utveckla, värdera och förmedla kunskaper om psykosociala risksituatio— ner. riskgrupper och riskreaktioner. Verksamheten omfattar målinriktad forskning samt utbildning, dokumentation och information.

Statens institut för psykosociall miljömedicin

IPM föreslår i sin anslagsframställan att — institutets roll som självständig myndighet bibehålls, — de nuvarande tre verksamhetsområdena arbetsmiljö och hälsa, allmän social miljö och hälsa samt vårdmiljö och hälsa kompletteras med ett fjärde — invandrarmiljö och hälSa,

— att personalresursema utökas.

Prop. 1992/93:170 Avsnitt 5 Socialdepartementet

Regeringens överväganden Prop. 1992/ 93: 170 Avsnitt 5

Socialdepartementet

Övergripande mål

-— IPM:s forskning skall inriktas på att vara praktiskt tillämpbar inom social—, hälsovårds- och arbetslivsområdena. Teoribild- ning och metoder för vetenskaplig forskning inom dessa verk- samhetsområden skall utvecklas. För att åstadkomma ett effektivt utnyttjande av de samlade resurserna för psykosocial miljömedicinsk forskning skall institutet samverka med andra myndigheter, institutioner och organisationer inom de områden, som institutets verksamhet omfattar. ' I samband med den pågående omstruktureringen av den offent- liga sektorn skall IPM medverka i utbildning och bidra med sådan information som kan minska de psykosociala påfrest- ningarna för de grupper som berörs.

Resurser: Ramanslag 1993/94 6 943 000 kronor

Planeringsram:

1993/94 1994/95 1995/96 6 943 000 kr 6 943 000 kr 6 943 000 kr

Resultatbedömning

Tillämpad forskning, som innefattar teori— och metodutveckling är IPM:s viktigaste verksamhetsgren och tar i anspråk cirka 60 % av de samlade resurserna. Cirka 20% ägnas utbildning på olika nivåer. Råd— givning till och samverkan med andra myndigheter, institutioner och organisationer tar i anspråk ytterligare 10 % och resterande 10 % ägnas dokumentation och information.

Under den gångna femårsperioden har cirka 67 % av IPM:s verksam— het finansierats övcr statsbudgeten och resten genom externa anslag.

En resultatanalys i kvantitativa termer för den gångna femårsperioden visar att IPM haft en mycket hög produktivitet inom samtliga verksam- hetsgrenar. Den samlade forskningsverksamheten, inkl. samarbetet med Karolinska institutets institution för stressforskning, ISF , har resulterat i mer än 300 vetenskapliga publikationer. Forskare vid IPM har varit handledare åt tolv doktorander av vilka åtta hittills disputerat. Forskarna vid IPM har också varit fakultetsopponenter vid åtta doktorsdisputatio- ner.

Även ur kvalitativ synpunkt kan IPM uppvisa goda resultat. Forskar— nas vetenskapliga artiklar har publicerats i internationellt erkända veten- skapliga tidskrifter. Forskarna anlitas också ofta av internationella orga- nisationer såsom WHO, ILO, UNICEF, UNESCO och EG och bjuds 1 IJ DJ

ofta in till internationella vetenskapliga konferenser. De anlitas i stor utsträckning som föreläsare och för konsultationer såväl inom som utom landet.

I mitten av 1980-talet granskades och utvärderades IPM:s verksamhet av tre kvalificerade externa sakkunniga. IPM:s forskning ansågs bl.a. vara imponerande såväl kvantitativt som kvalitativt och ha hög samhälls- relevans.

Slutsatser

Mot bakgrund av den fördjupade prövning som regeringen har gjort av Institutet för psykosocial miljömedicin anser regeringen att institutet även för perioden 1993/94 — 1995/96 skall ansvara för praktiskt tillämp— bar forskning inom den psykosociala miljömedicinen.

IPM:s verksamhet har utvecklats mycket väl i förhållande till de an- visade medlen. Verksamheten motsvarar sitt syfte och följer de instruk- tioner regering och riksdag utfärdat.

IPM är en myndighet med mycket hög forskningsandel vars verksam- het omfattar flera sektorer. Dess ställning som självständig myndighet med avnämarsammansatt styrelse och dess nära samverkan med Karolinska Institutet liksom dess samarbete med Socialstyrelsen har bidragit till verksamhetens samhällsrelevans. IPM kan också snabbt anpassa sig till eventuella ändrade målsättningar från statsmakternas sida och inrikta sin verksamhet mot aktuella problemområden genom att kommunicera direkt med dessa och andra avnämare. Ställningen som självständig myndighet torde också ha bidragit till IPM:s status i inter- nationella sammanhang. IPM:s organisatoriska ställning som självständig myndighet bör bl.a. mot denna bakgrund kvarstå under planeringsperio- den.

Många invandrare och speciellt flyktingar kommer från levnadsför- hållanden, som ofta inverkar menligt på deras fysiska och psykiska hälsa. Anpassningen till ett nytt och annorlunda samhälle kan medföra ytterligare påfrestningar, vilket: i sin tur kan leda till såväl mänskligt lidande som betydande belastningar på samhällets resurser. Det är vik- tigt att genom åtgärdsinriktad forskning belysa vad som gynnar resp. motverkar en framgångsrik anpassning till den nya livsmiljön och att denna kunskap sprids och får praktisk tillämpning. IPM har goda förut- sättningar att medverka i ett sådant arbete. Regeringen anser därför att IPM:s nuvarande tre verksamhetsområden bör utökas med ett fjärde med inriktning på invandrarmiljö och hälsa.

Målen för IPM:s verksamhet skall vara: — IPM:s forskning skall inriktas på att vara praktiskt tillämpbar inom social-, hälsovårds— och arbetslivsområdena. Teoribildning och meto- der för vetenskaplig forskning inom dessa verksamhetsområden skall utvecklas. — För att åstadkomma ett effektivt utnyttjande av de samlade resurserna för psykosocial miljömedicinsk forskning skall institutet samverka med andra myndigheter, institutioner och organisationer inom de om- råden, som institutets verksamhet omfattar.

Socialdepartementet

— I samband med den pågående omstruktureringen av den offentliga sektorn skall IPM medverka i utbildning och bidra med sådan infor- mation som kan minska de psykosociala påfrestningarna för de grupper som berörs. Chefen för Finansdepartementet har i prop. 1992/93:100 redovisat ett förslag om en generell räntebeläggning av statliga medelsflöden samt presenterat den modell som bör tillämpas. Statens institut för psyko- social miljömedicin kommer fr.o.m. budgetåret 1993/94 att tillämpa denna modell och kommer därför att tilldelas ett räntekonto med kredit i Riksgäldskontoret. Medlen under ramanslaget Statens institut för psy- kosocial miljömedicin förs till detta konto.

Anslaget för IPM har budgeterats utan hänsyn till de tekniska juste— ringar som måste göras till följd av ändringen på nivån på lönekostnads- pålägget, den ändrade finansieringsformen för Statshälsan, övergången till län i RGK samt de nya principerna för budgeteringen av anslagen. Riktlinjerna för dessa anvisningar har tidigare redovisats av chefen för Finansdepartementet i proposition 1992/93:100 bilaga 1, Statsbudgeten och särskilda frågor, avsnitt 2.2. Det belopp som kommer att ställas till IPM:s disposition kommer slutligt att fastställas enligt de redovisade riktlinjerna och kan därför avvika från det nu budgeterade beloppet.

IPM uppfyller enligt regeringens mening de krav som kan ställas på en myndighet för att erhålla en treårsrarn.

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår att riksdagen 1. godkänner att den övergripande målsättningen för verksam- heten inom ansvarsområdet för Statens institut för psykosocial miljömedicin skall vara i enlighet med vad som förordats i avsnitt— et Slutsatser, 2. till Statens institut för psykosocial miljömedicin för budget— året 1993/94 anvisar ett ramanslag på 6 943 000 kronor.

SOCIALVETENSKAPLIGA FORSKNINGSRÄDET (SFR)

Socialvetenskapliga forskningsrådet har till uppgift att stödja betydelse- full grundforskning och tillämpad forskning inom socialvetenskap, socialpolitik. och folkhälsovetenskap.

Socialvetenskapliga forskningsrådet

SFR föreslår i sin anslagsframställning en planeringer för perioden 1993/94-1995/96 med sammanlagt 362 miljoner kronor, varav 110 miljoner kronor för budgetåret 1993/94. Huvuddelen av dessa me- del bör utgöra stöd till av forskare initierade projekt. Vissa medel före- slås gå till särskilda initiativ och förstärkningsåtgärder. SFR betonar även vikten av att medel avsätts för stora datainsamlingar, helst samord- nat av FRN och med särskilda medel. I anslagsframställningen gör SFR

Hänvisningar till PS17

Prop. 1992/93:170 Avsnitt 5 Socialdepartementet

en bred genomgång av forskningläget inom olika prioriterade del- områden.

Regeringens överväganden

Övergripande mål

Socialvetenskapliga forskningsrådet skall stödja betydelsefull grundforskning och tillämpad forskning inom socialvetenskap, socialpolitik och folkhälsovetenskap, samt informera om kun- skapsläge och aktuell forskning.

Resurser

Anslag 1993/94

Socialvetenskapliga forskningsrådet: Forskningsmedel, reserva- tionsanslag 86 740 000 kronor Socialvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning, ramanslag 5 600 000 kronor

Planeringsram

1993/94 1994/95 1995/96 Forskningsmedel 86 740 000 kr 86 740 000 kr 86 740 000 kr Förvaltning 5 600 000 kr 5 600 000 kr 5 600 000 kr

Resultatbedömning

Det socialvetenskapliga forskningsrådet, SFR, inrättades genom riks- dagens beslut med anledning av förra forskningspropositionen (prop. 1989/90:90) och började sin verksamhet den 1 juli 1990. SFR övertog därvid de pågående forskningsprojekt som finansierats genom de tidigare sektorsorganen Delegationen för social forskning (DSF) och Delegatio- nen för invandrarforskning (Deifo) samt det ansvar för handikappforsk- ning som tidigare legat på Forskningsrådsnämnden.

I samband med bildandet av SFR tillkallades ett antal utomstående sak- kunniga för särskilda analyser .av de satsningar som tidigare har gjorts av DSF för att befrämja långsiktig kunskapsuppbyggnad och forskning när det gäller socialt arbete respektive socialpolitik och det ekonomiska trygghetssystemet. I dessa analyser, som nyligen presenterats, pekar utvärderama bl.a på att de gjorda satsningarna på ett avgörande sätt bidragit till kompetensuppbyggnaden inom forskningsområdena. Behovet av långsiktighet i satsningarna på kompetensuppbyggnad betonas liksom att en större koncentration av satsningarna bör ske. Man noterar också den viktiga forskningsstimulans som tillgången till stora datamaterial har inneburit.

Prop. 1992/932170 Avsnitt 5 Socialdepartementet

I anslagsframställningen analyserar SFR hur forskningen har utvecklats inom olika forskningsområden. Bristområden identifieras som bör bli föremål för fortsatta insatser från SFR. Analys av detta slag sker även fortlöpande inom SFR eftersom rådet är brett sammansatt med företräda- re för olika fakulteter samt företrädare för olika tillämpningsområden.

Regeringen anser att SFR på ett välavvägt sätt har skapat goda förut— sättningar för att garantera kvaliteten och samhällsrelevansen i den forskning som stöds av rådet. Det är viktigt att denna ambitionsnivå upprätthålls.

Den omvärldsanalys som SFR redovisar i sin anslagsfrarnstållan och de forskningsbehov som SFR identifierar stämmer väl överens med rege- ringens syn. Denna har översiktligt beskrivits i avsnitt 5.2- 5.6.

Slutsatser

Mot bakgrund av sin fördjupade prövning av Socialvetenskapliga forsk— ningsrådet anser regeringen att rådet även för perioden 1993/94—1995/96 skall ha till uppgift att stödja betydelsefull grundforskning och tillämpad forskning inom socialvetenskap, socialpolitik och folkhälsovetenskap samt informera om kunskapsläge och aktuell forskning.

Med hänsyn till det stora behov av forskningsbaserad kunskap som finns inom de stora områdena socialvetenskap, socialpolitik och folk— hälsovetenskap anser regeringen att SFR genom ökade resurser skall ges möjlighet att förstärka forskningen på området.

Rådet har självt den bästa kompetensen att pröva och ta ställning till hur dess uppgift bäst genomförs. Det kan dock finnas stora fördelar att vinna med att koncentrera insatserna inom olika forskningsområden, t.ex i form av programstöd eller andra former av stöd till sammanhållna forskarmiljöer och uppbyggnad av nationella nätverk. I avsnitt 8, Ut- bildningsdepartementet, redovisar regeringen motiv för att bemyndiga forskningsråden att göra fleråriga ekonomiska åtaganden. SFR bör så— ledes ges ett bemyndigande att göra sådana åtaganden.

Regeringen vill i sammanhanget betona det stora behov som föreligger av lättillgänglig överblick över kunskapsläget och aktuella forsknings— insatser inom olika forskningsområden, bl.a. inom de områden som SFR stöder. Det är viktigt att metoderna för denna forskningsinformation vidareutvecklas.

SFR uppfyller enligt regeringens mening de krav som kan ställas på en myndighet för att erhålla en treårsram.

Anslag

Socialvetenskapliga forskningsrådet: Forskningsmedel

1991/92l Utgift 68 927 027 Reservation 10 487 248 .1992/93l Anslag 79 175 000 1993/94 Förslag 86 740 000

' Anslaget Socialvetenskapliga forskningsrådet

Hänvisningar till PS19

Prop. 1992/93:170 Avsnitt 5 Socialdepartementet

Under detta anslag redovisas de forskningsmedel som Socialvetenskap- liga forskningsrådet disponerar. Tidigare har även förvaltningsmedlen redovisats under detta anslag, men föreslås fr.o.m. 1993/94 redovisas under ett eget anslag.

Socialvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning Nytt anslag (förslag) 5 600 000

Under detta anslag redovisas de medel som Socialvetenskapliga forsk- ningsrådet disponerar för förvaltningsuppgifter. Tidigare har förvalt- ningsmedlen redovisats under samma anslag som forskningsmedlen men föreslås fr.o.m. 1993/94 redovisas under ett eget anslag.

Chefen för Finansdepartementet har i prop. 1992/93:100 redovisat ett förslag om en generell räntebeläggning av statliga medelsflöden samt presenterat den modell som bör tillämpas. Socialvetenskapliga forsk— ningsrådet kommer fr.o.m. budgetåret 1993/94 att tillämpa denna modell och kommer därför att tilldelas ett räntekonto med kredit i Riks- gäldskontoret. Medlen under ramanslaget Socialvetenskapliga forsk— ningsrådet: Förvaltning förs till detta konto.

Anslaget har budgeterats utan hänsyn till de tekniska justeringar som måste göras till följd av ändringen på nivån på lönekostnadspålägget, den ändrade finansieringsformen för Statshälsan, övergången till län i RGK samt de nya principerna för budgeteringen av anslagen. Riktlinjer- na för dessa anvisningar har tidigare redovisats av chefen för Finans- departementet i proposition 1992/931100 bilaga 1, Statsbudgeten och särskilda frågor, avsnitt 2.2. Det belopp som kommer att ställas till SFR:s disposition kommer slutligt att fastställas enligt de redovisade riktlinjerna och kan därför avvika från det nu budgeterade beloppet.

Ärenden till riksdagen

Regeringen föreslår att riksdagen l. godkänner att den övergripande målsättningen för Social- vetenskapliga forskningsrådets verksamhet skall vara i enlighet med vad som förordats i avsnittet Slutsatser, 2. till Socialvetenskapliga forskningsrådet: Forskningsmedel för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 86 740 000 kronor,

3. till Socialvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning för bud- ' getåret 1993/94 anvisar ett ratnanslag på 5 600 000 kronor.

4. godkänner vad som förordats ifråga om bemyndigande för Socialvetenskapliga forskningsrådet att inom en given ram — ut— görande en mindre del av anslaget Socialvetenskapliga forsknings— rådet: Forskningsmedel — besluta om fördelning av medel för en 6—årsperiod.

Hänvisningar till PS20

Prop. 1992/93:170 Avsnitt 5 Socialdepartementet

. .. ' .— .- .-. :. :". l '. : .. — -. ' : - ..." t- '. ' . . . . , - .

6.2 Forskningen inom kommunikationsområdet

Som grund för regeringens bedömningar och förslag i det följande ligger främst följande utredningar och framställningar:

Transportforskningsutredningens (T FU) betänkande Råd för forskning om transporter och kommunikationer (SOU l992z55), Riksrevisionsver- kets rapport (Fu 199114) Statens väg— och tralikinstitnt inför framtiden samt särskilda rapporter och fördjupade anslagsframställningar från Banverket, Statens geotekniska institut, Statens väg- och trafikinstitut, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, Transportforsknings- beredningen och Vägverket. TFU:s betänkande har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna samt en sammanfattning av remissva- ren finns att tillgå i Kommunikationsdepartementet (dnr K92/ 1968/4). Ytterligare underlag för regeringens bedömning är Produktivitetsdele- gationens betänkande Drivkrafter för produktivitet och välstånd (SOU l99lz82) samt Långtidsutredningen 1992 (SOU l992zl9).

Inledningsvis redovisas de utgångspunkter som ligger till grund för regeringens förslag och bedömningar rörande transport- och kommunika- tionsforskningen.

6.2.1 Omvärldsförändringar

En viktig utgångspunkt för forskningspolitiken inom kommunikationssek- tom är de mål för trafik-, post-- och telepolitiken som har beslutats av riksdagen.

Det övergripande målet för trafikpolitiken är att erbjuda medborgarna och näringslivet i landets olika delar en tillfredsställande, säker och miljöväan trafikförsörjning till lägsta möjliga samhällsekonomiska kostnader. Telepolitikens mål är att ge hushåll, företag och myndigheter tillgång till ett effektivt telesystem som bidrar till ett effektivt resursut- nyttjande i samhället som helhet. En god grundläggande postservice skall ges till såväl stora som små kunder i hela landet.

Kraven på politiken, och därmed också på underlaget för politiska ställningstaganden, förändras över tiden. Viktiga faktorer som påverkar behovet av övergripande forskning inom kommunikationssektom är bl.a.:

'" kraven på utbyggnad och modemisering av infrastrukturen som en viktig faktor för att åstadkomma ökad tillväxt och produktivitet, '" miljö— och naturresursproblemens ökande tyngd vid avvägningar som gäller transportsystemets uttömning, * affärsverkens förändrade förutsättningar, '" förändringar i Sveriges relationer med omvärlden, bl.a. till följd av EES-avtalet och EG-ansökan, * de allt tydligare, flerdimensionella samband som finns mellan fysiska transporter av personer och gods och överföring av information via post— och telekommunikationer, den mycket snabba utvecklingen inom informationsteknologiområdet, * trafikolyckoma som utgör ett betydande hälsoproblem, * Sveriges geografiska läge och landets närings- och ortsstruktur som medför stora kommunikationsbehov.

Avsnitt 6 Kommu- nikationsdep.

. Prop. 1992/93:170 6.2.2 Nuvarande kommunikationsforskning Avsnitt 6

Kommu-

Den svenska kommunikationsforskningen domineras av företagssektorn . . mkatronsdep.

Företagssektom svarar för den helt övervägande delen av den forsknings- och utvecklingsverksamhet som har anknytning till transporter, post— och telekommunikationer.

Transportmedel är enligt Statistiska centralbyråns forskningsstatistik den enskilda produktgnrpp som svarar för den största andelen av industrins FoU-resurser. År 1989 satsades över 4 miljarder kronor på transportmedelsanknuten FoU. Stora summor — över 2 miljarder kronor år 1989 - satsades också på forskning och utveckling om teleprodukter. Av industrins samlade FoU-insatser kan därmed över 1/3 hänföras till områden med stark anknytning till kommunikationssektom.

Transportmedel och teleprodukter hör också till de produktgrupper i industrin som är mest FoU-intensiva. I förhållande till förädlingsvärdet är FoU-utgiftema för teleprodukter fyra gånger så höga och för transportmedel dubbelt så höga som för industriproduktema i genomsnitt.

Företagssektoms FoU-insatser syftar dock, med forskningsstatistikens terminologi, mera till att främja industriell verksamhet med anknytning till produkterna än till att utveckla transporter och telekommunikationer som sådana. Syftet att främja transporter/telekommunikationer spelar således en relativt sett betydligt större roll inom den offentliga sektorn.

Många myndigheter bidrar till den statliga komunikationsforskningen

De flesta verk och myndigheter som hör till Kommunikationsdepartemen- tets verksamhetsområde är på ett eller annat sätt involverade i transport- och kommunikationsforskning. Samtidigt är flera myndigheter utanför Kommunikationsdepartementets område, såsom Närings- och teknikut- vecklingsverket (NUTEK), Statens råd för byggnadsforskning, Arbetsmil- jöfonden och Statens naturvårdsverk, engagerade i forskning rörande transporter och telekommunikationer.

TFU redovisar att de statliga verken och myndigheterna inom Kommunikationsdepartementets verksamhetsområde avsätter närmare 300 miljoner kronor på forskning och utveckling inom transportområdet. Ställt i relation till de totala utgifterna för ttansportändamål inom Kommunikationsdepartementets område utgör transportforskningsut— gifterna ca 0,8 procent. Merparten av de medel som satsas på transport— forskning är föranledda av verkens behov av egenutveckling och därmed jämförbara med industrins FoU. Enligt TFU indikerar en Överslagsmässig beräkning att högst 130 miljoner kronor per år satsas på mer över- gripande transportforskning.

En uppdelning av FoU-insatsema på olika trafrkgrenar visar att väg- och jämvägsforskningen dominerar med en total volym på ca 140 resp. 1 15 miljoner kronor. Statligt finansierad forskning om sjöfart och luftfart har en blygsam omfattning. Inte heller de trafikgrensövergripande FoU- insatsema, som ofta representerar en mer grundläggande och långsiktigt inriktad forskning, har särskilt stor volym.

6.3 Kommunikationsforskningens fortsatta omfattning och Avsnitt 6 inriktning Kommu- nikationsdep.

6.3.1 Statens ansvar för sektorsforskningen Regeringens bedömning:

Det behövs fortsatt sektorsforskning på kommunikationsområdet. Sektorsforskningen bör avse alla former av kommunikationer. Sektorsforskningen inom transport- och telekommunikationsområdet bör därför samordnas. Statens ansvar för övergripande kommunikationsforskning måste skiljas från det ansvar som staten kan ha som producent och förvaltare av trafikanläggningar och som ägare av företag med verksamhet inom kommunikationssektom. Affärsverkens FoU och den FoU som betingas av förvaltnings- myndigheternas behov av egenutveckling bör i fortsättningen inte räknas in i statens ansvar för övergripande kommunikations- forskning. Statens övergripande ansvar för kommunikationsforskningen bör omfatta: - Långsiktig kunskapsuppbyggande forskning som i första hand syftar till att bygga upp en för sektorn gemensam kunskapsbas inom olika områden och till att säkerställa tillgång på fungerande forskningsmiljöer och ko-mpetenta forskare. Tillämpad samhällsmotiverad forskning och utveckling, dvs. forskning och utveckling som syftar till att skaffa fram underlag för statsmakterna och dess myndigheter, liksom för alla övriga som deltar i samhällsdebatten, inför beslut som är samhällets gemensamma angelägenhet. Övrig tillämpad forskning, utveckling och demonstrationsverk- samhet inom områden där en sådan verksamhet bedöms vara av betydande samhällsintresse samtidigt som det saknas en naturlig huvudman för verksamheten.

Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens bedömning.

Remissinstanserna: Den helt övervägande delen av remissinstansema tillstyrker förslagen. _

Bakgrund och skälen för regeringens bedömning: En viktig princip inom svensk forskningspolitik är att varje samhällssektor har ansvar för att bedöma, formulera, initiera och finansiera sina egna forsknings- och utvecklingsbehov. Med hänsyn till kommunikationemas grundläggande betydelse för samhällsekonomi och välfärd år en fortsatt sektorsforskning på detta område nödvändig.

TFU har föreslagit att staten i fortsättningen skall integrera planeringen av och stödet till forskningen om transporter och övriga kommunikationer. Förslaget baserar sig bl.a. på att nuvarande sektorsforskningsansvar inom 34

telekommunikationsområdet måste omprövas inför den planerade bolagise- ringen av Televerket. Vidare framhålls att i synnerhet telekommunikatio- nema börjar få lika genomgripande konsekvenser för samhället som transporterna samt att transporter, post- och telekommunikationer sedan länge utvecklats i ett nära samspel och att detta samspel väntas öka ytterligare och ta sig delvis nya former.

Regeringen anser att man bör kunna uppnå betydande synergieffekter genom att sammanföra transportforskningen och övrig kommunikationspoli— tiskt motiverad forskning — i första hand viss forskning om post— och telekommunikationer — till ett sammanhållet forskningsområde. Särskilt den kommunikationspolitiskt motiverade forskningen om telekommunikationer har varit starkt eftersatt. En sammanhållen sektorsforskning som omfattar hela kommunikationsområdet bör ge förutsättningar för en över hela fältet mera balanserad kunskapsförsörjning.

För att regering och riksdag skall kunna ta ställning också i andra frågor som rör forskningen såsom dimensionering, inriktning, finansiering och organisation måste statens ansvar för kommunikationsforskningen vara tydligt definierat och avgränsat.

Det finns därvid enligt regeringens mening anledning att skilja på statens ansvar för övergripande kommunikationsforskning och det ansvar som staten kan ha som producent och förvaltare av bl.a. trafikanläggningar och ägare av enskilda transportföretag. I enlighet med detta anser regeringen att varken affärsverk som kvarstår i sin nuvarande associationsform eller affärsverk som ombildas till aktiebolag bör ha ett övergripande forsknings- ansvar. Däremot är det naturligt att affärsverkens behov av egenutveckling och de överväganden rörande FoU-åtgärder som framkommer utifrån dessa behov även i fortsättningen måste vara en fråga för resp. verk. Detta är också en ordning som samtliga affärsverk tillstyrkt i sina remissvar på TFU.

Detta innebär att ansvaret för såväl den långsiktiga kunskapsuppbyggande forskningen som den tillämpade samhällsmotiverade forskningen inom luftfartens och sjöfartens område samt för järnvägstrafikens behov måste läggas på något annat organ än affärsverken.

Även delar av förvaltningsmyndigheternas forskning och utveckling har karaktär av egenutveckling, dvs. den syftar enbart till att ge myndigheterna ett beslutsunderlag i deras löpande verksamhet. Denna FoU skiljer sig inte på något avgörande sätt från forsknings— och utvecklingsverksamheten i affärsverken eller i näringslivet i övrigt. Regeringen ser därför inga skäl att fortsättningsvis inordna denna typ av insatser under begreppet övergripande kommunikationsforskning. Omfattningen, inriktningen och uppföljningen av forskningen i denna del bör följaktligen vara en angelägenhet och ett ansvar för myndigheterna själva.

Flera myndigheter inom Kommunikationsdepartementets område stödjer dock även forskning som syftar till att skaffa fram underlag för beslut på strategisk nivå, t.ex. frågor om transportbehov, transportmedelsval, trafiksäkerhet, miljökonsekvenser, samhällsekonomisk värdering m.m. Denna typ av forskning har implikationer långt utöver den egna verksam- heten och måste därför enligt regeringens uppfattning betraktas som en del av den övergripande kommunikationsforskningen.

I samband med de nya förutsättningar för sektorsforskningen som följer av marknadsförändringar och avvecklingen av monopolen på kommunika- tionsområdet bör det göras en tydligare avgränsning av statens ansvar för övergripande kommunikationsforskning. Samtidigt bör en renodling av olika aktörers roller inom sektorsforskningen åstadkommas. Regeringen anser

Prop. 1992/93: 170 Avsnitt 6 Kommu— nikationsdep.

x _

. . . _. _ . . .. .

..... h . . . . . . . . .. . . ,

demonstrationsverksamhet inom kommunikationsområdet ökar med 51 miljoner kronor eller närmare 50 procent i förhållande till innevarande budgetår.

För planeringsperioden 1993/94-1995/96 har såväl TFB som Banverket och Vägverket redovisat förslag till insatser inom olika forskningsområden. Regeringens bedömning är att dessa förslag ligger väl i linje med de riktlinjer som nyss redovisats.

6.3.3 Principer för styrning och samordning av forskningsinsatserna

Regeringens bedömning:

För att effektivisera forskningen, skapa bättre överblick och underlätta styrningen och samordningen bör en klarare rollfördel- ning eftersträvas inom den övergripande kommunikationsforsk- ningen. I fråga om övergripande forskning bör beställar-, utförar- och användarrollema så långt möjligt renodlas. Regeringens och riksdagens uppgift bör framför allt vara att ange de övergripande ramarna och riktlinjerna för forskningen samt att svara för att det skapas en effektiv organisation för att förvalta de resurser som avsätts för detta ändamål. Övergången till resultatstyming ställer krav på en bättre redovis- ning av uppnådda resultat. Forskningens kvalitet och relevans bör fortlöpande utvärderas.

Utredningens förslag: Överensstämmer i allt väsentligt med regeringens bedömning.

Remissinstanserna: Huvuddelen av remissinstansema tillstyrker utred- ningens förslag.

Bakgrund och skäl till regeringens bedömning: En klar rollfördelning inom den övergripande kommunikationsforskningen är effektivitetsbe- främjande, skapar förutsättningar för en bättre överblick över forskningen och underlättar styrningen och samordningen av forskningen.

Att skilja på beställar- och utförarfunktionema inom FoU på områden där det inte finns någon yttre effektivitetspress i form av ett sammanhållet resultatansvar ger bättre förutsättningar för en fortlöpande utvärdering av forskningen och starkare incitament att anpassa forskningsresurserna efter behoven. Från kvalitets- och effektivitetssynpunkt kan det också uppstå problem med att blanda beställar— och användarrollema framför allt när det gäller forskning som skall motivera eller utvärdera en verksamhet eller då underlag skall utarbetas för avvägningar mellan olika verksamheter.

TFU riktar viss kritik mot regering och riksdag för att ha ägnat sig för mycket åt att detaljstyra forskningen inom kommunikationsområdet och därigenom försvårat en effektiv planering av den övergripande forskningen. Regeringens uppfattning är att statsmakternas uppgift framför allt ligger i att ange de övergripande ramarna och riktlinjema för forskningen samt att svara för att det skapas en effektiv organisation för att förvalta de resurser som avsätts för detta ändamål. Att planera och genomföra forskningen bör däremot överlåtas på ansvariga myndigheter och forskarna. I fråga om viss

Prop. 1992/93 : 170 Avsnitt 6 Kommu- nikationsdep.

Prop. 1992/93:170 tillämpad forsknings-, utvecklings- och demonstrationsverksamhet som är Avsnitt 6 utpräglat målinriktad kan det emellertid vara befogat att regering och riksdag ger närmare direktiv för verksamheten.

Utvärderingen av svensk transportforskning har med avseende på kvalitet och inomvetenskaplig relevans varit eftersatt i jämförelse med flera andra sektorsforslmingsområden. _

I 'I'FB:s, VTI:s och Vägverkets fördjupade anslagsframställningar redovisas resultatanalyser med redogörelser för genomförda projekt och effektbeskrivningar. Myndigheterna framhåller att det sedan en tid pågår arbete med att utveckla resultatmått och system för att mer systematiskt dokumentera verksamheten.

För att avhjälpa de brister inom transport- och kommunikationsforsk- ningen som TFU pekat på bör samtliga beställare av övergripande kommunikationsforskning åläggas ett tydligt ansvar för att utvärdera den forskning som ges stöd. Det arbete som TFB och VTI inlett i samarbete med andra sektorsforskningsorgan för utveckling av resultatmått och resultatstyming bör därvid kunna utgöra ett stöd också för trafikverken vid den närmare utformningen av uppföljningssystemen.

Regeringen avser att återkomma med riktlinjer till berörda myndigheter beträffande uppföljningssystem och resultatmått.

Forskningen inom kommunikationsområdet hämmas av bristen på kvalificerade forskare vid universitet och högskolor. I Utbildningsdeparte- mentets promemoria, Forskningens utmaningar — En strategi inför 2000-talet (Ds 1992:97), konstateras att disputationsgraden i dag är allt för låg.

Detta gäller i särskilt hög grad inom de discipliner som har direkt anknytning till kommunikationsforskningen. En förklaring till att denna forskning är eftersatt kan vara att den är tvärvetenskaplig till sin karaktär medan forskningen vid universitet och högskolor har en företrädesvis disciplinindelad struktur.

Regeringen redovisar i inledningsavsnittet till denna proposition sin syn på behovet av särskilda åtgärder rörande utbildning och forskning inom universitet och högskolor. Med de ändrade styrformer som införs för universiteten och högskolorna vilar ett stort ansvar på dessa att svara upp mot de utbildnings- och forskningsbehov som finns inom bl.a. kommunika— tionssektom. De statliga myndigheterna, verken och bolagen har också ett betydande eget ansvar för kompetensutvecklin gen inom sektorn, bl.a. genom att i sin personalpolitik premiera forskarutbildad personal.

Kommu- nikationsdep.

6.4 Kommunikationsforskningens organisation

Som tidigare framgått anser regeringen att en av statsmakternas huvudupp— gifter inom sektorsforskningen är att utforma en organisation som på ett ändamålsenligt och effektivt sätt kan förvalta de medel som avsätts för övergripande forskning, utveckling och demonstrationsverksamhet. Med utgångspunkt i de principiella ställningstaganden som nyss redovisats föreslås i det följande vissa organisationsförändringar för att öka forsk- ningens effektivitet och kvalitet.

. . . | . . . ..... . . .. . . , . . . . .. , x.| ..

. _ Prop. 1992/93:170 regeringens förslag innebär att TFB även kommer att ha i uppgift att beakta Avsnitt 6

behovet av medel för långsiktig lmnskapsutveckling vid VTI. Kommu- Den långsiktiga kunskapsuppbyggande forskningen bör inte detaljstyr'as. nikationsdep Insatserna från TFB:s sida bör därför i princip inskränka sig till att ' prioritera forskningsteman med utgångspunkt bl.a. i förväntade kunskaps- behov och bedöma förutsättningarna för att bygga upp långsiktigt fringe- rande forskningsmiljöer. Detta bör ske med utgångspunkt i användar- intressena inom kommunikationssektom. Att ta ställning till det närmare innehållet i forskningen bör däremot överlåtas på forskarvärlden. Det bör också vara forskamas/forskningsinstitutionemas uppgift att utforma de ramprogramförslag som skall ligga till grund för TFst stöd på detta område. Strävan måste vara att etablera forskningsmiljöer som är kreativa, kvalitetsdanande och uthålliga. Detta talar för att miljöerna inte böra vara för små. Det är därför angeläget att TFst insatser för långsiktig kunskaps- uppbyggande forskning i tillämpliga delar samordnas med insatser som görs av trafikverken och inom angränsande sektorsforskningsområden, exempel- vis inom ramen för NUTEK:s industripolitiskt motiverade stöd till forskning inom kommunikationsområdet.

Tillämpad samhällsmotiverad forskning och utveckling inom komunikarionsområdet

När det gäller den samhällsrnotiverade tillämpade forskningen och utvecklingen kan stymingsbehoven vara större än när det gäller den långsiktigt kunskapsuppbyggande forskningen. I många fall kan och bör forskningsuppgifterna anges med stor precision eftersom forskningens uppgift i detta fall är att finna lösningar på konkreta och väl definierade samhällsproblem. Detta talar för att man bör sörja för att användarna får ett betydande inflytande över forskningen.

Kraven på forskningsresultatens kvalitet och integriteten i forskningspro- cessen bör dock även här ställas högt, bl.a. därför att även denna forskning har till uppgift att förse såväl statsmakterna som många andra intressenter med ett från särintressen fristående kunskaps- och beslutsunderlag. Forskarna bör därför i samverkan med användarna bestämma FoU- programmens inriktning. Att utforma och styra enskilda projekt bör vara forskarnas sak. Regeringen vill understryka att dessa krav inte bara bör gälla den forskning som finansieras av TFB utan även den övergripande tillämpade FoU som Banverket och Vägverket ges ansvar för.

Övrig tillämpad forsknings-, utvecklings- och denwnsrrationsverksamhet

Beträffande den tillämpade forsknings-, utvecklings- och demonstrations- verksamhet där statens övergripande ansvar består i att uppträda som ombud för användarintressen som saknar förutsättningar att själv finansiera verksamheten är styrproblemet ett annat än för övriga typer av övergripande forskning. Forskningen bör här i huvudsak vara nära kopplad till de utvecklingsbehov som användarna har. Det betyder att användarintressena bör kunna styra denna forskning på i princip samma sätt som enskilda forskningsfinansiärer inom staten och näringslivet kan. Användarinflytandet inom denna forskning bör således vara mycket långtgående och även kunna inbegripa styrning eller åtminstone nära uppföljning av enskilda projekt. 142

. _ Prop. 1992/93:170 För denna typ av forskning är det också enligt regeringens mening rimligt Avsnitt 6

att statsmakterna ger betydligt mer detaljerade riktlinjer för forskningens inriktning än vad som annars är lämpligt. Detta gäller i synnerhet för forsknings-, utvecklings— och demonstrationsverksamheten inom kollektivtra- frkområdet där regeringen i det följande kommer att föreslå en omläggning av stödet till kollektivtratikens utveckling.

Kommu- nikationsdep.

Dokumentation och information

En förutsättning för att kunna tillgodogöra sig resultatet av FoU är att det finns en god dokumentation av verksamheten.

Någon heltäckande kartläggning av och information om FoU på trans- port-, post— och telekommunikationsområdet sker fortfarande inte. TFB har hittills framför allt känt ansvar för att dokumentera den forskning bered- ningen frnansierar. Som underlag för sin fördjupade anslagsframställning för budgetåret 1993/94—1995/96 har TFB dock utarbetat en särskild informa- tionsplan.

Dokumentations- och informationssystemen inom transportforskningsom- rådet har successivt byggts ut. Det återstår dock mycket att göra för att förbättra informationen för olika användargrupper. Behovet av ökad internationell anknytning av svensk transportforskning berör inte minst dokumentations- och informationsområdet.

Regeringens förslag innebär att det övergripande ansvaret för infor— mations- och dokumentationsfrågoma på kommunikationsforskningsområdet samlas till en myndighet — TFB. Ansvaret för informations- och dokumenta- - tionsförsörjningen förenas därmed med ansvaret för övriga övergripande forskningsfrågor på kommunikationsområdet.

Transporforskningsberedningens organisation och arbetssätt

Det ansvar som läggs på det nya TFB att göra avvägningar i fråga om bl.a. den långsiktiga kunskapsuppbyggande forskningens inriktning och bedöma vilka forskningsmiljöer som är lämpliga för sådan forskning kräver att TFB kan agera långsiktigt och som en kompetent och obunden beställare med hög integritet. Det finns därför enligt regeringens mening starka skäl att ställa särskilda krav på TFB:s organisation och arbetssätt. Det gäller bl.a. FoU- planeringen, beslutssystemen, uppföljningen av forskningen samt informa- tions- och dokumentationsinsatsema.

Ett krav som fortsättningsvis bör ställas på TFB är att myndigheten har en bred översikt över forskningsläget och håller kontakt med forskningsfron- ten inom hela kommunikationsområdet. Inte minst uppgiften att planera de långsiktiga FoU-insatsema ställer krav på överblick och helhetssyn. Regeringen anser mot denna bakgrund att TFB bör återuppta systemet med mera långsiktiga planer för inriktningen av forskningen. I sådana inrikt- ningsplaner bör det vara möjligt att sammanfatta forskningsläget och ge övergripande riktlinjer för fortsatta FoU-insatser inom hela TFB:s verksam- hetsområde.

Det är angeläget att TFB:s uppföljnings- och utvärderingssystem är av god kvalitet. De förslag i dessa avseenden som TFB redovisat i sin fördjupade anslagsframställning är enligt regeringens mening en god grund att bygga vidare på. Regeringens bedömning är att utvärderingar av forskningsin- satsemas kvalitet och relevans på sikt bör utvecklas till att bli TFB:s viktigaste planeringsinstrument och spela en långt viktigare roll än t.ex. 143 granskning av ansökningar om medel till forskningsprojekt.

6.4.2 Forsknings-, utvecklings- och demonstrationsverksamhet inom kollektivtrafiken

Regeringens förslag:

- Anslaget B 4. Byggande av länstrafikanläggningar, delposten Bidrag till investeringar i trafrkmedel m.m. avskaffas. TFB skall, för forsknings-, utvecklings- och demonstrationsverk- samhet inom kollektivtrafikområdet, avsätta ett belopp i samma storleksordning som man hittills gjort inom ramen för engångsan- slaget för detta ändamål. Utgående reservation för budgetåret 1992/93 på anslaget B 4. Byg- gande av länstratikanläggningar, delposten Bidrag till investeringar i trafikmedel m.m. får disponeras av TFB för att användas under budgetåret 1993/94 för forsknings-, utvecklings- och demonstra- tionsverksamhet inom kollektivtrafikområdet.

Bakgrund och skälen till regeringens förslag: I 1988 års trafikpolitiska beslut ingick såsom en väsentlig del ett ökat ekonomiskt stöd till kollektiv- trafiken (prop. 1987/88:50, bet. 1987/88zTU20, rskr. 1987/88:297).

Bland annat inrättades ett särskilt bidrag för investeringar i lokal och regional kollektivtrafik för att stimulera utvecklingen av bl.a. miljövänliga fordon samt trafrklednings— och informationssystem. För detta ändamål avsattes för budgetåret 1988/89 85 miljoner kronor från anslaget B 4. Byggande av länstrafikanläggningar.

Dessa medel har använts till ett mycket stort antal småskaliga objekt, där nyttan av det statliga bidraget knappast står i proportion till kostnaderna för ansökningsförfarandet. De anslagna medlen har inte heller kommit att förbrukas under de löpande åren trots en riktad informationsverksamhet från Vägverkets sida. Regeringen anser därför att kollektivtrafiken i länen bör stödjas på ett annat sätt än genom bidrag till enstaka smärre investeringar. Detta innebär inte att Vägverkets ansvar för yrkestrafik- och kollektivtrafik— frågor i övrigt ändras.

1988 års trafikpolitiska beslut innebar också att försöks- och demonstra- tionsprojekt inom kollektivtrafiken skulle stödjas genom ett särskilt engångsanslag på 100 miljoner kronor. Inom ramen för detta anslag skulle det även ske en utveckling av fordon för lokal och regional järnvägstrafik. Dessa medel har nu fördelats.

Det är angeläget med fortsatta utvecklingsinsatser för den lokala och regionala kollektivtrafiken. På detta område saknas ekonomiskt starka aktörer som på egen hand kan genomföra kraftfulla och långsiktiga utvecklingsinsatser. Erfarenheter från tidigare anslag för stöd till utveck- lingsprojekt är också goda. TFB:s stöd till forsknings-, utvecklings- och demonstrationsprojekt har således stimulerat till beslut om resurser från många andra intressenter. En miljon kronor i stöd från staten har skapat utvecklingsprojekt på i storleksordningen 4-5 miljoner kronor. Anslaget har därmed fungerat som en brygga och katalysator för samarbete mellan bransch och forskning.

Prop. 1992/93:170 Avsnitt 6 Kommu- nikationsdep.

Regeringen föreslår mot denna. bakgrund att anslaget G 3. Transport- forskningsberedningen tillförs medel för att säkerställa permanenta insatser inom kollektivtrafikområdet samt att delposten Bidrag till investeringar i trafikmedel m.m. inom ramen för anslaget B 4. Byggande av länstratikan- läggningar avskaffas. Minst 15 miljoner kronor per år av TFB:s anslag bör användas till större forsknings-, utvecklings- och demonstrationsprojekt inom kollektivtrafiken, företrädesvis sådan trafik som faller under trafik- huvudmännens ansvar.

De föreslagna medlen bör kunna medverka till att begränsa det risktagan- de som trafikföretag, trafikhuvudrnän och kommuner utsätter sig för när de vill pröva nya trafiklösningar med okonventionell teknik. Därigenom kan också de resultat och erfarenheter som kommer fram t.ex. genom olika forskningsprojekt som TFB, NUTEK och VTI driver komma till snabbare tillämpning.

Det är angeläget att TFB även fortsättningsvis eftersträvar en så stor medfinansiering som möjligt från bl.a. trafikhuvudmän, trafikföretag och tillverkare. Stödet bör även i övrigt ha samma inriktning som det tidigare engångsanslaget för forsknings-, utvecklings- och demonstrationsverksamhet inom lokal och regional kollektivtrafik.

Ärenden till riksdagen

Regeringen föreslår att riksdagen

l. godkänner vad som anförts om forsknings-, utvecklings- och demonstrationsverksamhet inom kollektivtrafik, inkl. dess finansiering,

2. godkänner att utgående reservation för budgetåret 1992/93 inom delposten Bidrag till investeringar i trafikmedel m.m. inom anslaget B 4. Byggande av länstrafikanläggningar under budgetåret 1993/94 får disponeras på anslaget G 3. Transportforskningsberedningen för forsknings-, utvecklings- och demonstrationsverksamhet inom kollektiv- trafikområdet.

6.4.3 Verksamheten vid Statens väg- och trafikinstitut renodlas Regeringens bedömning:

VTI bör i största möjliga utsträckning renodlas till ett institut för tillämpad transportforskning. VTI bör dock alltjämt vara en viktig resurs vad gäller miljö- och energikonsekvensbedömningar. Uppgiften att utarbeta prognoser m.m. bör överföras till en särskild delegation. Huvuddelen av VTI:s anslag för forskning och för övergripande dokumentations— och inforrnationstjänster bör överföras till TFB den ljuli 1993. VTI:s ansvar för viss dokumentations- och informationsverksamhet bör upphöra den 1 juli 1993. VTI skall fritt utforma sin verksamhet inom de mål och ramar som statsmakterna lägger fast.

Utredningarna: VTI:s verksamhet har behandlats dels i en särskild rapport från Riksrevisionsverket, dels av TFU.

Prop. 1992/93:170 Avsnitt 6 Kommu- nikationsdep.

Prop. 1992/93:170 RRV redovisar i sin rapport att det hos VTI inte förekommer någon Avsnitt 6 egentlig bedömning av den vetenskapliga kvaliteten i arbetet eftersom verksamheten inte är underkastad de krav som gäller i vetenskapliga sammanhang. Det förekommer inte heller någon formaliserad bedömning av samhällsrelevansen av VTI:s forskning eller hur VTI uppfyller de krav som ställs på organisationen av dess uppdragsgivare.

TFU:s slutsatser i fråga om VTI:s verksamhet överensstämmer i allt väsentligt med RRV:s. TFU:s förslag till förändringar i VTI:s uppgifter överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag.

RemissinstarLsema: Huvuddelen av de remissinstanser som yttrat sig över TFU tillstyrker utredningens förslag. VTI har emellertid en avvikande mening.

Bakgrund och skälen till regeringens bedömning: Såväl RRV, TFU som de remissinstanser som behandlat frågan ger ett entydigt positivt svar på frågan om VTI behövs. Såväl VTI:s kompetens som resurser framhålls i remissvaren. Regeringens slutsats är att VTI inom den framtid som nu kan överblickas behövs och fyller en viktig funktion inom transportforskningen.

VTI representerar en värdefull forskningsresurs och forskningsmiljö genom institutets tvärvetenskapliga uppbyggnad och kontinuiteten i verksamheten. Vidare förfogar institutet över betydande materiella tillgångar i form av utrustning och anläggningar. Sammantaget utgör VTI den i särklass starkaste forskningsresurs på transportområdet som Sverige förfogar över i dag. De flesta bedömningar pekar mot att efterfrågan på den typ av forskning som VTI utför kommer att öka om man ser till verksamheten som helhet. Det finns inte heller i dag några altemativa forskningsutförande organ som har sådan kompetens eller kapacitet i övrigt att de kan ta över samtliga VTI:s uppgifter. Universitet och högskolor är t.ex. inget heltäckan- de alternativ.

Verksamheten saknar dock inte problem. Dessa har utförligt belysts i den ovan nämnda rapporten från RRV. RRV:s iakttagelser överensstämmer i stort med den bild TF U genom sina kontakter fått av verksamheten vid VTI.

RRV konstaterar i sin granskning att VTI i flera avseenden avlägsnat sig från den ursprungliga idén om VTI som i första hand ett institut för tillämpad forskning. Att lägga fast VTI:s grundläggande roll och uppgift anser RRV vara ett ansvar för statsmakterna. Regeringen delar den uppfattningen. Regeringens utgångspunkt är därvid att VTI:s uppgift framför allt bör vara att utgöra en viktig nationell basresurs för tillämpad transport- forskning.

Utvecklingen av VTI:s verksamhet kännetecknas av att skilda uppgifter tillförts under årens lopp. Verksamheten har därigenom efter hand blivit allt mer omfattande och diversifierad. Det har i sin tur medverkat till att VTI är den organisation inom transportforskningsområdet som har den största blandningen av uppgifter — en blandning som enligt fleras mening ger- upphov till delvis oförenliga krav på verksamheten.

Den dubbla roll av forskningsutförande organ och myndighet som lagts på VTI ser TFU som ett problem även för statsmakterna och för forsknings- organisationen i stort. Denna sammanblandning av roller strider också mot den ökade renodling av användar-, beställar- och utförandefunktionema som utredningen förespråkar.

Flera av de s.k. myndighetsuppgifter som VTI i dag har är, som institutet själv påpekat, inte några myndighetsuppgifter i egentlig mening. VTI anser för sin del att "kunskapsförmedling" vore en mer adekvat benämning. Det 147 handlar till stor del om vissa uppgifter inom informations- och dokumenta-

Kommu- nikationsdep.

tionsområdet samt deltagande i nationella och internationella kommittéer och expertorgan.

Regeringens bedömning är att det finns ett brett stöd för att i huvudsak renodla VTI:s roll på det sätt som TFU förordat.

Den enligt TFU besvärligaste dubbelrollen ligger i de nya prognos- och utredningsuppgifter som VTI övertagit från det nedlagda Transportrådet. Formellt sett har VTI inordnat denna verksamhet i forskningsorganisationen och den finansieras delvis via anslaget för s.k. egen FoU. I sak rör det sig emellertid om betydligt mera renodlade myndighetsuppgifter än de som anslagstekniskt betecknas som "myndighetsuppgifter". Enligt regeringens mening är denna verksamhet till arten främmande för det renodlade forskningsinstitut som VTI bör vara. Uppgiften att utarbeta prognoser för transportsektoms utveckling bör därför överföras till en delegation knuten till regeringskansliet (Kommunikationsdepartementet). Regeringen åter- kommer med en utförligare redovisning av motiven för och innebörden av förslaget under avsnitt 6.5.

Regeringen har tidigare förordat att ansvaret för att samordna dokumen- tationen och informationen om den kommunikationsforskning som bedrivs både nationellt och internationellt fr.o.m. den 1 juli 1993 skall åvila endast TFB. VTI:s myndighetsansvar för dokumentation av och information om forskning inom institutets verksamhetsområde bör därmed upphöra. VTI:s instruktion bör ändras i enlighet med detta förslag. I detta ligger ingen kritik mot det arbete som hittills bedrivits av VTI inom detta fält. Regeringen utgår också ifrån att TFB framöver i stor utsträckning kommer att köpa dokumentations- och informationstjänster av VTI. Regeringen utgår givetvis också från att VTI av eget intresse fortsätter att dokumentera och sprida information om sin egen forskning på ett ändamålsenligt sätt.

Att forskningen vid VTI utsätts för konkurrens ställer krav på att de skilda utförarna av forskning ges någorlunda likartade förutsättningar. Från statsmakternas sida är det angeläget att likvärdiga förutsättningar för å ena sidan VTI och å andra sidan universitet och högskolor tillskapas. Det kan konstateras att resurstilldelningen till universitet och högskolor primärt baseras på deras huvudfunktion, nämligen att sörja för den högre utbildning- en vilket innebär relativt stora fasta resurser. Mot den bakgrunden är det svårt att helt jämföra förutsättningarna. Regeringen gör bedömningen att VTI med den basresurs som föreslås ges goda förutsättningar att alltfort utgöra en viktig del av svensk transportforskning. Regeringen avser att säkerställa att erfarenheterna av konkurrensen mellan utförarna dokumente- ras på lämpligt sätt.

Regeringen har nyss framhävt VTI:s roll som forskningsinstitut och konstaterat att det medför vissa problem att förena denna roll med utpräglade myndighetsuppgifter. "Enligt regeringens uppfattning är det själva myndighetsutövningen som är problemet och inte associationsformen i sig. Regeringen ser därför inte några skäl att ändra VTI:s formella ställning som myndighet. De närmast till hands liggande alternativen — aktiebolag eller stiftelse — medför enligt regeringens mening inga fördelar vare sig ur verksamhetens perspektiv eller för staten i dess egenskap av huvudman.

I samband med nedläggningen av Transportrådet överfördes till VTI vid årsskiftet 1991/92 uppgiften att ta fram beslutsunderlag i form av kon- sekvensbeskrivningar för energihushållningen och miljön av olika trafik— och miljöpolitiska åtgärder. Även framgent är det värdefullt för regeringen att ha tillgång till ett trafikgrensneutralt organ som kan bidra till utvärderingar av skilda slag. VTI besitter obestridligen en betydande kompetens inom

Prop. 1992/931170 Avsnitt 6 Kommu- nikationsdep.

_ . Prop. 1992/93:170 området. Regeringen finner det mest ändamålsenhgt att denna arbetsuppgift Avsnitt 6

kvarstannar hos VTI.

Med ett bibehållet VTI i myndighetsform är det självklart en angelägenhet för regeringen att medverka till att VTI kan vidareutveckla sin kompetens. Resursmässigt föreslås VTI få en basresurs för de kommande tre åren för att täcka bl.a. vissa kostnader för lokaler, särskild utrustning och kompe- tensutveckling. Därmed ges förutsättningar för myndigheten att även framgent tillgodose angelägna forskningsbehov. Med den modell för efterfrågestyming av forskningsverksamheten vid VTI som regeringen förordar är det primärt VTI:s ansvar att utforma verksamheten efter beställamas krav. .

Arbetsfördelningen mellan SGI och VTI är en fråga som aktualiserats av båda myndigheterna. I den senaste budgetpropositionen (prop. 1992/93:100 bil. 7) har regeringen föreslagit att SGI skall tilldelas ett övergripande geotekniskt sektorsansvar. Regeringen har vidare i februari 1993 uppdragit åt Statskontoret atti samverkan med SGI och VTI lämna förslag till hur en administrativ samordning mellan de två instituten bör utformas samt analysera konsekvenserna av SGI:s och VTI:s nya forskningsansvar. Statskontorets uppdrag skall vara slutfört under maj 1993.

TFU har också tagit upp relationerna mellan Vägverket och VTI. Utredningen redovisar att det tidigare utarbetats riktlinjer av regeringen med innebörden att Vägverket haft en skyldighet att köpa uppdrag för en viss volym hos VTI. ] linje med regeringens förslag om renodling av beställar- och utförarrollema bör klargöras att Vägverket framöver inte bör vara bundet till att köpa tjänster hos VTI. Bestämmelserna i Vägverkets regleringsbrev rörande uppdragsforskningen vid VTI har också tagits bort fr.o.m. innevarande budgetår. Med tanke på de grundläggande förändringar som nu föreslås finns det anledning för myndigheterna att se över sitt gemensamma avtal. Regeringen har också erfarit att myndigheterna är beredda att göra detta.

Den föreslagna omfördelningen av medel från VTI till TFB aktualiserar en liknande frågeställning. I enlighet med vad som tidigare anförts bör inte heller TFB vara bundet till VTI för upphandling av forskning. Dock är det angeläget att långsiktiga avtal kan träffas för att underlätta planeringen. Regeringen har också i denna del erfarit att myndigheterna är beredda att skyndsamt se över sina relationer med anledning av regeringens förslag.

Universitetet i Linköping (ULi) har i en skrivelse till Utbildningsdeparte- mentet i december 1992 redovisat förutsättningarna att inordna VTI eller delar av VTI i universitetet.

VTI och ULi har under ett par års tid fört diskussioner om formerna för en utvidgad samverkan. En gemensam utredning — benämnd Transportlän- ken — presenterade förslag till långtgående samverkan inom ett antal preciserade forskningsområden. Regeringen vill understryka att den lösning som valts innebär en betydande omstrukturering av hela transportforsknings- sektom, inkl. VTI. Regeringen vill emellertid samtidigt understryka den allmänna betydelsen av samarbete mellan forskningsinstitut och universitet och högskolor. Med hänsyn till att genomgripande förändringar genomförs i hela strukturen för svensk transportforskning avser regeringen inte nu vidta några åtgärder med anledning av ULi:s skrivelse. Regeringen förutsätter emellertid att VTI och ULi fortsätter det inledda arbetet på utvidgad sam- verkan. Inför den uppföljande forskningspropositionen år 1994 bör VTI och universitetet kunna rapportera om hur detta arbete fortskrider. 149

Kommu- nikationsdep.

Prop. 1992/93:170 Som en konsekvens av vad som nu redovisats föreslås anslaget till VTI Avsnitt 6 minskas med drygt 27 miljoner kronor fr.o.m. budgetåret 1993/94. Regeringen avser att återkomma med beslut om hur uppföljningen av VTI:s verksamhet bör utformas.

Kommu- nikationsdep.

6.5 Prognosverksamhet m.m. inom transportsektorn

Regeringens förslag:

- Delegationen för prognos- och utvecklingsverksamhet inom transportsektorn (DPU) skall utarbeta prognoser för trafikutveck- lingen, planeringsmetoder samt samhällsekonomiska bedömningar av effekter av utvecklingen av transportsystemet. DPU skall utarbeta nulägesbeskrivningar och statistik rörande transporter och trafik. DPU skall även svara för samordning av riksomfattande resvaneunclersökningar.

Regeringens bedömning:

- VTI:s databas för person- och godstransporter och teknisk ut- rustning för denna verksamhet samt utarbetad metodik för progno- ser och för samhällsekonomiska bedömningar bör överföras till DPU.

Bakgrund och skälen till regeringens förslag och bedömning:

En konsistent prognosmodell

Trafikutskottet har i sitt betänkande (l99l/92:TU22) med anledning av bl.a. regeringens förslag i 1992 års budgetproposition om investeringsplaneringen understrukit att det råder stor politisk enighet om att samhället har ett ansvar för att investeringar i och underhåll av trafikanläggningar som behövs för allmänna transportbehov kommer till stånd. Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag (rskr. 1991/92:333). När det gäller investeringar i infrastruktur för transporter har staten således ett direkt ansvar. Även när det gäller driften av delar av de interregionala transportsystemen kan staten sägas ha ett ansvar genom sitt ägarinflytande.

Av väsentlig betydelse för de framtida investeringarna är att besluts- fattarna har underlag för bedömningar av hur den totala marknaden kan tänkas utveckla sig och hur den lan fördela sig på de olika transportmedlen. Större struktur- och systemförändringar skall kunna prövas och konsekvens- beskrivas innan beslut tas om investeringar i en enskild trafikgren. Dubbelinvesteringar bör undvikas. Vidare behöver konsekvenserna för miljön och energiåtgången studeras, liks'öm också för den regionala utvecklingen.

För investeringsplaneringen behövs dels planeringsunderlag i form av nulägesbeskrivningar, dels prognosmodeller som beskriver den totala efterfrågan på transporter med fördelning på transportmedel och som också kan beskriva konsekvenserna av utbudsförändringar inom de olika trafikgrenama. Prognosmodellema bör vara konsistenta också i den 150 meningen att de beaktar överströmningar mellan trafikgrenama.

Prop. 1992/93:170 Riksdagen har vid ett flertal tillfällen under senare år uttalat att det är Avsnitt 6 särskilt viktigt att det anläggs en helhetssyn när det gäller investeringar i s.k. strategiska objekt. Detta talar för att planeringsunderlaget i form av prognoser och metoder för samhällsekonomiska bedömningar bör utarbetas på ett enhetligt sätt och inte separat av de olika trafikverken.

Kommu- nikationsdep.

Sambandet mellan planeringsunderlag och beslutsfattande

Produktivitetsdelegationen har i sitt betänkande (SOU 1991:82) Drivkrafter för produktivitet och välstånd framhållit att analyserna och besluten inom transportsektorn ofta kännetecknas av en sektorssyn. Vägar analyseras för sig, järnvägar för sig osv. För liten hänsyn tas till möjliga synergieffekter mellan olika infrastrukturella system. Mer av helhetssyn krävs därför vid bedömningen av infrastrukturinvesteringar.

Det sistnämnda uttalandet torde innebära att både utarbetandet av planeringsunderlag och utvärderingar inför beslut rörande vissa investeringar av strategisk natur bör hållas samman på central nivå. Denna fråga diskuterades ingående i utredningen (SOU 1990:4) om Transportrådets verksamhet. I betänkandet pläderades för en sammanhållen verksamhet.

Regeringens ställningstagande och riksdagens beslut med anledning härav beträffande avvecklingen av Transportrådet innebar emellertid att man skiljde på dessa båda arbetsuppgifter (prop. 1990/91:100 bil. 8, bet. 1990/911TU18, rskr. 1990/1991 : 176). Uppgiften att utarbeta prognoser, planeringsmetoder samt samhällsekonomiska bedömningar av effekter av trafikutvecklingen lades således på VTI som fick medel motsvarande tio årsarbetskrafter härför.

Den andra huvuduppgiften överfördes till regeringen vars roll skall vara att ge direktiv för prognosverksamheten och de samhällsekonomiska bedömningarna, att utvärdera resultaten och konsekvensbeskrivningama samt på grundval härav utarbeta beslutsunderlag av trafikpolitisk natur.

Riksdagen har därefter, bl.a. våren 1992, understrukit att riksdagens och regeringens inflytande över investeringsplaneringen bör stärkas utan att någon detaljstyrning får ske (bet. l991/92:TU22, rskr. 1991/922333). Ett förbättrat underlag måste därför redovisas för riksdagen som innebär att de i de trafikpolitiska målen inneboende konflikterna lyfts fram och alternativa utvecklingar ställs mot varandra. Riksdagen skall därmed kunna inta en mer aktiv roll. Krav måste vidare ställas på uppföljning och utvärdering av in— vesteringsbesluten.

Ansvaret för prognosverksamheten

Prognoser, konsekvensbeskrivningar och utvärderingar är en central del i den samordnade investeringsplaneringen. Den delen måste i ökad utsträck- ning integreras med Kommunikationsdepartementets övriga arbete med infrastrukturplaneringen.

I betänkandet avgivet av utredningen om Transportrådets verksamhet avvisas mycket bestämt tanken på att prognosverksamheten skulle bedrivas inom Kommunikationsdepartementet. Motivet är att sådan verksamhet helt enkelt inte hör hemma i regeringskansliet. Samma uppfattning återfinns i 1991 års budgetproposition. Regeringens förslag var som tidigare nämnts att uppgiften skulle tillfalla VTI. Riksdagen anslöt sig till denna bedömning.

Prognosverksamheten bör dock bedrivas i nära anslutning till Kommunika-- tionsdepartementet eftersom det är nödvändigt för regeringen att ha tillgång 151 till sektoroberoende underlag för investeringsplaneringen, bl.a. bedömningar

av ekonomisk utveckling och av trafikförändringar samt av miljökrav och regionalpolitiska förutsättningar. En annan fördel med en prognosverksam- het nära knuten till Kommunikationsdepartementet är att investerings- underlagen kan få större genomslagskraft i sektorsorganens planeringsarbete.

Av betydelse i detta sammanhang är också VTI:s dubbla roll såsom både forskningsutförande organ och myndighet. TFU har som nämnts tagit upp detta problem och konstaterat att när det gäller prognos- och utredningsverk- samheten kring bl.a. investeringsplaneringen uppträder VTI i viss mån som en "överdomare" över myndigheter som man i sina andra roller skall betjäna som en kundanpassad underleverantör av kunskap. Regeringen delar utredningens uppfattning att prognos- och utredningsverksamheten kan ge upphov till betydande dubbelriktade integritetsproblem som träffar både forskningen och myndighetsutövningen. När nu VTI med regeringens förslag skall få en mer renodlad roll som ett forskningsutförande organ är det lämpligt att ansvaret för att utarbeta prognoser inom ramen för den samordnade investeringsplaneringen förs över till ett annat organ.

Ett skäl som kan anföras mot att förlägga dessa uppgifter till Kommunika- tionsdepartementet är att en prognosfunktion skulle bli en udda företeelse i departementsverksamheten. En betydande del av arbetsuppgiftema omfattar metodutveckling. Detta arbete har nära anknytning till forskningen inom området och är inte lämpligt att förlägga till ett departement.

Regeringens samlade bedömning är att ansvaret för att utarbeta prognoser för trafikutvecklingen samt planeringsmodeller och samhällsekonomiska bedömningar rörande utvecklingen av transportsystemet fr.o.m. den 1 juli 1993 bör överföras till en särskild delegation. Delegationen bör benämnas Delegationen för prognos- och utvecklingsverksamhet (DPU).

I DPU:s ansvarsområde bör också ligga att svara för nulägesbeskrivningar och statistik rörande transporter och trafik. DPU skall också svara för samordning av riksomfattande resvaneundersökningar samt för samordning av beställningar hos bl.a. SCB av övrig statistik inom transportsektorn.

Stor vikt bör läggas på vetenskaplig kompetens inom DPU. Ett särskilt råd med framstående forskare bör knytas till delegationen. DPU bör ha ett nära samarbete med de forskningsinstitutioner som arbetar inom området. Det är också önskvärt att de som arbetar vid delegationen deltar i speciella forskningsprogram för att utveckla prognosmetodiken i vid mening.

Ett samspel bör ske mellan DPU och Kommunikationsdepartementet vid utformningen av den långsiktiga infrastrukturpolitiken. Den nära kopplingen mellan prognosarbetet vid DPU och departementets arbete gör också att regeringen finner det lämpligt med en relativt stor personalrörlighet mellan DPU och departementet.

Eftersom bedömningar av den framtida ekonomiska utvecklingen är av grundläggande betydelse för trafikprognosema finns det stora fördelar i att DPU lokalmässigt förläggs till Konjunkturinstitutet eller i nära anslutning därtill. Vid Konjunkturinstitutet finns också modeller som bör integreras med transportprognosema liksom en grundläggande kompetens på flera viktiga områden.

Finansiering av delegationens verksamhet bör ske med medel, motsva- rande tio årsarbetskrafter, dvs. 3 490 000 kronor, som disponeras under sjätte huvudtitelns anslag A 2. Utredningar m.m. Medel för detta ändamål har tidigare reserverats i årets budgetproposition (prop. 1992/93:100 bil. 7).

Det är väsentligt att VTI:s databas för person— och godstransporter och teknisk utrustning för denna verksamhet samt utarbetad metodik för prognoser och för samhällsekonomiska bedömningar förs över till DPU.

Prop. 1992/93:170 Avsnitt 6 Kommu- nikationsdep.

_ _ Prop. 1992/93:170 Chefen för Kommunikationsdepartementet har för avsrkt att tillsätta en Avsnitt 6

särskild arbetsgrupp för att utreda hur denna överföring lämpligen bör gå till.

Kommu- nikationsdep.

Ärende till riksdagen

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner vad som anförts om omorganisationen av prognosverksam- het m.m. inom transportsektorn.

6.6 Anslagsfrågor

I prop. 1992/93:100 bil. 7 har regeringen föreslagit riksdagen att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1993/94 under angivna anslagsrubriker beräkna följande belopp.

G 1. Statens väg- och trafikinstiut 1 000 G 2. Bidrag till Statens väg- och trafikinstitut 61 129 000 G 3. Transportforskningsberedningen 44 006 000

Regeringen tar nu upp dessa frågor.

Sjätte huvudtiteln G. Transportforskning

G 1. Statens väg- och trafikinstitut

1991/92 Utgift - 1992/93 Anslag 1 000 1993/94 Förslag 1 000

G 2. Bidrag till Statens väg- och trafikinstitut

1991/92 Utgift 50 167 000 1992/93 Anslag 61 129 000 1993/94 Förslag 33 639 000

Statens väg- och trafikinstitut

VTI har lämnat en fördjupad anslagsframställning för budgetåren 1993/94—1995/96. VTI föreslår att institutet tilldelas ett anslag om sammanlagt 67 030 000 kronor för budgetåret 1993/94.

Regeringens överväganden

Övergripande mål: VTI skall utvecklas till ett kvalificerat institut för tillämpad transportforskning.

Resurser: Ramanslag 1993/94 33,64 miljoner kronor

Planeringsram

1993/94 1994/95 1995/96 33 639 000 33 639 000 33 639 000

Regeringens resultatbedömning och fördjupade prövning av verksamheten vid VTI har redovisats i avsnitt: 6.4. Regeringens slutsatser är att VTI i största möjliga utsträckning bör renodlas till ett institut för tillämpad transportforskning. VTI:s ansvar för vissa prognosuppgifter m.m. samt viss informations- och dokumentationsverksamhet bör överföras till DPU resp. TFB. Vidare bör en betydande del av bidraget till VTI omfördelas till TFB.

Planeringsramen för perioden 1993/94—1995/96 har mot denna bakgrund beräknats till 33 639 000 kronor för budgetåret 1993/94, 33 639 000 kronor för budgetåret 1994/95 och 33 639 000 kronor för budgetåret 1995/96.

VTI har hittills tilldelats medel över ett förslagsanslag och ett reser- vationsanslag. Enligt regeringens mening bör VTI tilldelas en treårig budgetram. Reservationsanslaget bör därför ersättas med ett ramanslag.

Nuvarande system med avkastningspliktigt kapital med konsoliderings- ansvar bör avvecklas. Investeringar bör finansieras genom lån i Riks- gäldskontoret. VTI bör lösa sitt statskapital genom lån i Riksgälden. Regeringen beräknar det totala lånebehovet till 7 miljoner kronor.

VTI redovisade i en skrivelse till regeringen den 21 oktober 1991 ett underskott på 1 646 175 kronor för budgetåret 1990/91. Regeringen beslutade den 23 januari 1992 att underskottet med 1 563 681 kronor och 86 öre skulle täckas av balanserade vinstmedel och att resterande belopp skulle bokföras som en balanserad förlust. Regeringen beslutade vidare att det avkastningskrav som institutet inte förmått uppfylla skulle redovisas inom linjen som en ansvarsförbindelse och inlevereras till statsverket när så var möjligt. VTI har i en skrivelse i maj 1992 till regeringen redovisat ett antal åtgärder för att reducera kostnaderna i syfte att förhindra en upp- repning av utfallet budgetåret 1990/91. VTI har vidare i en skrivelse till regeringen den 27 oktober 1992 föreslagit att det ackumulerade avkastnings- kravet för budgetåren 1990/91 och 1991/92 uppfylls genom att en del av VTI:s överskott för budgetåret 1991/92 disponeras för en uppskrivning av statskapitalet med 287 637 kronor samt att 287 378 kronor inlevereras till statsverket.

Chefen för Finansdepartementet har i proposition 1992/93:100 bil. 1 redovisat ett förslag om generell räntebeläggning av statliga medelsflöden samt presenterat den modell som bör tillämpas. VTI bör därför tilldelas ett räntekonto med kredit i Riksgäldskontoret och medlen under anslaget G 2. Bidrag till Statens väg- och trafikinstitut föras till detta konto.

Prop. 1992/931170

Avsnitt 6 Kommu- nikationsdep.

Anslaget för VTI har budgeterats utan hänsyn till de tekniska justeringar som måste göras till följd av ändringen av nivån på lönekostnadspålägget, den ändrade finansieringsformen för Statshälsan samt de nya principerna för budgetering av anslagen. Riktlinjerna för dessa förändringar har redovisats av chefen för Finansdepartementet i prop. 1992/93:100 bil. 1. Det belopp som kommer att ställas till VTI:s disposition kommer slutligt att fastställas enligt de redovisade riktlinjerna och kan därför avvika från det nu budgeterade beloppet.

Ärenden till riksdagen

Regeringen föreslår att riksdagen

1. till Statens väg- och trafikinstitut för budgetåret 1993/94 anvisar ett anslag på 1 000 kronor,

2. till Bidrag till Statens väg- och trafikinstitut för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 33 639 000 kronor,

3. godkänner att ett belopp motsvarande eventuell utgående reserva— tion på reservationsanslaget Bidrag till Statens väg- och trafikinstitut för budgetåret 1992/93 får förbrukas på det nya ramanslaget under budgetåret 1993/94,

4. godkänner de av regeringen vidtagna åtgärderna vad avser VTI:s resultat för budgetåret 1990/91.

G 3. Transportforskningsberedningen

1991/92 Utgift 43 854 000 1992/93 Anslag 44 006 000 1993/94 Förslag 119 006 000

Transportforskningsberedningen

TFB har lämnat en fördjupad anslagsframställning för budgetåren 1993/94—1995/96. TFB föreslår att beredningen tilldelas ett anslag på 105 300 000 kronor för budgetåret 1993/94.

Regeringens överväganden Övergripande mål: TFB skall planera, initiera, stödja och samordna övergripande, kommunikationspolitiskt motiverad forsknings-, utveck- lings- och demonstrationsverksamhet. TFB skall också ha ansvar för

informations- och dokumentationsverksamheten inom området.

Resurser: Ramanslag 1993/94 119,00 miljoner kronor

Planeringsram

1993/94 1994/95 1995/96 119006000 119006000 119 006000

Prop. 1992/93:170 Avsnitt 6 Kommu- nikationsdep.

U| 'Jl

Regeringens resultatbedömning och fördjupade prövning av verksamheten vid TFB har redovisats i avsnitt 6.4. Regeringens slutsatser är att TFB bör stärkas och utvecklas i rollen som beställare av övergripande kommunika- tionsforskning och att myndigheten bör ges bättre förutsättningar att leva upp till sin samordningsroll. Banverket och Vägverket skall ha ansvar för samhällsmotiverad tillämpad forskning inom sina resp. verksamhetsom- råden. Ansvaret för all övrig övergripande kommunikationsforskning samlas till TFB. Den kommunikationspolitiskt motiverade delen av sektorsforsk- ningsansvaret inom telekommunikationsområdet bör därvid överföras till TFB medan NUTEK ges ansvaret för sådan övergripande forskning inom området som har industripolitisk inriktning.

Planeringsramen för perioden 1993/94—1995/96 har mot denna bakgrund beräknats till 119 006 000 honor för budgetåret 1993/94, 119 006 000 kronor för budgetåret 1994/95 och 119 006 000 kronor för budgetåret 1995/96.

TFB har hittills tilldelats medel över ett reservationsanslag. Enligt regeringens mening bör TFB tilldelas en treårig budgetram. Anslagstypen bör således vara ramanslag i fortsättningen.

Det är angeläget att TFB kan besluta om fördelning av medel för forskningsprojekt med en löptid över en längre period. Regeringen föreslår därför att det skall bli möjligt för TFB att fatta sådana beslut för en sexårsperiod. Det är givetvis vare sig från konstitutionell eller saklig synpunkt rimligt att TFB låser betydande delar av sina anslag för fleråriga engagemang. Däremot kan det vara lämpligt att beredningen får använda en mindre del av sina medel för sådana längre projekt. Det bör få ankomma på regeringen att i regleringsbrevet närmare precisera en sådan andel.

Chefen för Finansdepartementet har i proposition 1992/93:100 bil. 1 redovisat ett förslag om generell räntebeläggning av statliga medelsflöden samt presenterat den modell som bör tillämpas. TFB bör därför tilldelas ett räntekonto med kredit i Riksgäldskontoret och medlen under anslaget G 3. Transportforskningsberedningen föras till detta konto.

Anslaget för TFB har budgeterats utan hänsyn till de tekniska justeringar som måste göras till följd av ändringen av nivån på lönekostnadspålägget, den ändrade finansieringsformen för Statshälsan, övergången till lån i Riksgäldskontoret samt de nya principema för budgetering av anslagen. Riktlinjerna för dessa förändringar har redovisats av chefen för Finansdepar- tementet i prop. 1992/93:100 bil. 1. Det belopp som kommer att ställas till TFB:s disposition kommer slutligt att fastställas enligt de redovisade riktlinjerna och kan därför avvika från det nu budgeterade beloppet.

Ärenden till riksdagen Regeringen föreslår att riksdagen

1. till Transportforskningsberedningen för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 119 006 000 kronor,

2. godkänner att ett belopp motsvarande en eventuell utgående reservation på reservationsanslaget Transporgforskningsberedningen för budgetåret 1992/93 får förbrukas på det nya ramanslaget och användas under budgetåret 1993/94.

3. godkänner vad som förordats i fråga om bemyndigande för Transportforskningsberedningen att inom en given ram — utgörande en mindre del av beredningens anslag — besluta om medel "för en sexårs- period.

Prop. 1992/93:170 Avsnitt 6 Kommu- nikationsdep.

Kommunikationsdepartementets verksamhetsoriiråde ...... 6.1 Allmän inledning .............. | .......... 6.2 Forskningen inom kommunikationsområdet ........ 6.2.1 Omvärldsförändringar ................ 6.2.2 Nuvarande kommunikationsforskning ....... 6.3 Kommunikationsforskningens fortsatta omfattning och inriktning ............................. 6.3.1 Statens ansvar för sektorsforskningen ....... 6.3.2 Forskningens inriktning och omfattning ..... 6.3.3 Principer för styrning och samordning av forskningsinsatserna ................. 6.4 Kommunikationsforskningens organisation ......... 6.4.1 Transportforskningsberedningens roll stärks . . . 6.4.2 Forsknings-, utvecklings- och demonstrations- verksamhet inom kollektivtrafiken ......... 6.4.3 Verksamheten vid Statens väg- och trafikinsti- tut renodlas ....................... 6.5 Prognosverksamhet m.m. inom transportsektom ..... 6.6 Anslagsfrågor .......................... G 1. Statens väg- och trafikinstitut ........ G 2. Bidrag till Statens väg- och trafikinstitut . . G 3. Transportforskningsberedningen .......

Hänvisningar till PS21

7. Finansdepartementets verksamhetsområde PrOP- 1992/93:170

. . . . Avsnitt 7

7.1 Forskmngens 1nr1ktn1ng; Finansdep Inom fmansdepartementets verksamhetsområde bedrivs för närvarande forskning vid Konjunkturinstitutet. Vidare finansieras vissa forsknings- och utvecklingsinstatser av Ekonomiska rådet, Nordiska skattevetenskap-

liga forskningsrådet samt inom ramen för långtidsutredningama.

7.2. Ekonomisk forskning

13. Kostnader för vissa nämnder m.m

1991/92 Utgift 1 672 450 1992/93 Anslag 3 187 000 1993/94 Förslag 3 187 000

Från anslaget betalas kostnader för Ekonomiska rådet och bidrag till Nordiska skattevetenskapliga forskningsrådet.

Från anslaget betalas även kostnader — i regel arvoden ti11 ledamöter och ersättare m.m. — för Statstjänstenämnden (såvitt avser statsverket), Statens tjänstebostadsnämnd, Statens trygghetsnämnd, Skiljenämnden i vissa trygghetsfrågor, Skiljenäimnden för arbetsmiljöfrågor, Statens ansvarsnämnd, Offentliga sektorns särskilda nämnd, Statsförvaltningens centrala förslagsnämnd, Offentliga arbetsgivares samarbetsnämnd (såvitt avser statsverket), Statens tjänstepensions- och grupplivnämnd, Nämnden för vissa pensionsfrågor, Statens utlandslönenämnd, Nämnden för lokalanställda, Statens chefslönenämnd, Statens krigsförsäkringsnämnd och Statens krigsskadenämnd.

Ekonomiska rådet initierar forskning i frågor som är av intresse för den ekonomiska politiken och flmgerar som en länk mellan finansdepartemen- tet respektive Konjunkturinstitutet och den nationalekonomiska forsk- ningen. Ekonomiska rådets medlemmar förordnas av regeringen. Rådet består för närvarande av fem professorer i nationalekonomi, samt generaldirektören för Konjunkturinstitutet (KI) som adjungerad medlem.

Ekonomiska rådet stöder och leder för närvarande fem större forsk- ningsprojekt om bland annat skattereformen, det ekonomiska utbytet av högre utbildning och ekonomiska prognosmetoder.

Anslaget har i budgetpropositionen 1993 (bil. 8 s. 130) tagits upp med ett beräknat belopp i avvaktan på förslag i denna proposition. Kost- naderna för de forskningsprojekt: och de andra utgifter som betalas från detta anslag kan nu bedömas rymmas inom ramen för ett oförändrat anslag.

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår att riksdagen till Kostnader för vissa nämnder m.m för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 3 187 000 kronor.

E2. Konjunkturinstitutet PfoP- 1992/931170 . Avsnitt 7

1991/92 Utgift 26 674 587 kronor Finansdep. 1992/93 Anslag 24 733 000 kronor

1993/94 Förslag 24 896 000 kronor

Konjunkturinstitutet (KI) är enligt sin instruktion (1988:1531) ett vetenskapligt forsknings- och utredningsorgan. KI:s uppgift är att följa och analysera den ekonomiska utvecklingen inom och utom landet, att utarbeta prognoser för den svenska ekonomin och att bedriva forskning i anslutning därtill. Institutet skall också aktivt bidra till att förbättra den ekonomiska statistiken.

KI har till regeringen inkommit med en förenklad anslagsframställan för budgetåret 1993/94 och en årsredovisning avseende 1991/92.

Avgiftsinkomster vid KI, som redovisas under anslaget, beräknas till 1,4 miljoner kronor för nästa budgetår.

Kl har i sin årsredovisning (ÅR) i de delar som avser resultatredovis- ningen redovisat verksamheten i en anslags- och en avgiftsfinansierad del. Den anslagsfrnansierade delen omfattar följande verksamhetsområden: löpande verksamhet, forskning och metodutveckling samt särskilda utredningar. Strukturen överensstämmer med den som redovisades i den fördjupade anslagsframställningen inför den treåriga budgetperioden 1991/92 - 1993/94. För vardera av dessa tre verksamhetsområden formu- lerades målen i 1991 års budgetproposition.

Resultatredovisningen indikerar att en del av ovanstående mål har uppnåtts. KI arbetar med att integrera den ekonometriska modellen KOSMOS och den finansiella modellen FIMO i det löpande prognos- arbetet. KOSMOS har främst använts för att förlänga prognosperspekti- vet, genomföra olika känslighetsanslyser och konsistensprövning mellan prognoserna för ekonomins olika delar. FIMO används för analyser av finansiella sparbalanser för ekonomins olika sektorer. De kvartalsvisa s.k. barometerundersökningama för tjänstesektorn började publiceras under hösten 1991. En barometerundersökning för kommunsektorn utarbetades under våren 1991. Institutet samarbetar med andra myndigheter och statistikproducenter för att förbättra prognoser, prognosmetoder samt kvaliteten på den ekonomiska statistiken. Som exempel kan nämnas att Kl tillsammans med Statistiska centralbyrån (SCB) har utvecklat en ny lönestatistik under 1990/91. Forskningswrksamheten har under det gångna året bland annat gällt utveckling av KOSMOS och medverkan i 1992 års långtidsutredning med flera olika analysmodeller. Vidare har KI tillsammans med Ekonomiska rådet fortsatt forskningsprojektet om konjunkturprognoser samt nyttiggjort forskningsprogrammets resultat i sin ordinarie analysverksamhet. I 1992 års majrapport redovisades en utvärdering av höstrapporternas prognoser, av konjunkturutvecklingen 1946-1991 och en studie av finanspolitiska indikatorer. Två ytterligare utredningar är genomförda rörande mervärdeskatteutfallet efter skattere- formen samt överföring av kommunalskattemedel från staten till 169

kommunerna. 1 en bilaga påpekar institutet att kostnadsutvecklingen för PTOP- 1992/931170 enskilda produktområden och prestationer inte kunnat redovisas inom den Avsnitt 7 anslagsfinånsierade delen. Från och med innevarande budgetår kommer Finansdep. en successiv utbyggnad av kosutnadsredovisningen att kunna ske, när Kl övergått till det nya redovisningssystemet COSMOS.

I sin förenklade anslagsframställan har Kl i enlighet med tidigare budgetdirektiv minskat resurserna med 296 av föregående års anslag. Från nivån för 1992/93 har dragits 1,5 miljoner kronor som utgör anslag för konjunkturprognosprojektet, vilket avslutas under innevarande år. Institutet fick under föregående budgetår ett regeringsuppdrag att tillsammans med SCB utveckla miljöräkenskaper. För detta har KI i regleringsbrev för budetåret 1992/93 medgetts att redovisa en merutgift om 600 000 kronor per år under budgetåren 1992/93 - 1996/97. Detta belopp är inte inräknat i KI:s anslagsframställning inför kommande budgetår.

Anslagssparandet under det första året med ramanslag uppgår till 377 672 kronor, vilket därmed också motsvarar det utgående anslagsspa- randet. De avgiftsbelagda verksamhetema exkl. regeringsuppdrag redovisar vare sig över- eller underskott. Kl har angivit att inga äldre anläggningstillgångar invärderats hos institutet, men de har för avsikt att i fortsättningen klassificera persondatorer och liknande utrustning som tillgångar och skriva av dessa på fem år. KI har i denna ÅR endast invårderat en anläggningstillgång, en kopiator som köpts under året och som efter avskrivningar har ett värde av 63 520 kronor.

Riksrevisionsverkets (RRV) revisionsberättelse innehåller inga invändningar. RRV framförde dock en del kritik mot de nuvarande redovisningsprinciper KI använder och rekommenderade att årsredovis- ningen framgent får en uppställning i enlighet med 20 paragrafen budgetförordningen. RRV förutsatte att det nästa år ur redovisnings- systemet kan hämtas alla erforderliga ekonomiska data.

I budgetpropositionen 1993 (bil. 1 s. 113) har redovisats ett förslag om generell räntebeläggning av statliga medelsflöden samt presenterat den modell som bör tillämpas. KI kommer fr.o.m. budgetåret 1993/94 att tillämpa denna modell. KI kommer därför att tilldelas ett räntekonto med kredit i Riksgäldskontoret och medlen under detta anslag att föras till detta konto.

1 61)

Sammanfattning Finansdep.

Övergripande mål

De övergripande mål som gäller för treårsperioden 1991/92 — 1993/94 bör ligga fast. Resurser Ramanslag 1993/94 24 896 000 kronor

Resultatbedömning

KI:s årsredovisning visar, enligt regeringens mening, att verksamheten bedrivs med en sådan inriktning att de uppsatta målen kan nås. Den löpande verksamheten har förbättrats med framför allt en utsträckt prognoshorisont och tillkomsten av tjänstebarometem. En ökad in- tegrering av modellanvändningen och av forskningsresultaten i den löpande prognosverksamheten har skett och bör också fortsätta, liksom fortsatta ansträngningar att göra modellerna mer användarvänliga. Emellertid finns det fortfarande inte underlag för att göra en bedömning av institutets prestationer, effektivitet eller produktivitet, eftersom underlag för en sådan prövning saknas. Regeringen är samtidigt medveten om svårigheterna att bedöma en verksamhet av forskning- och utrednings- karaktär i dylika mått.

Regeringen kan också konstatera att RRV inte haft några invändningar i revisionsberättelsen avseende KI. Vi instämmer dock i RRV:s på- pekanden att redovisningssystemet måste förbättras och redovisnings- rutiner skärpas. Denna Åst redovisning av institutets tillgångar är inte tillfredställande.

Slutsatser

Sammantaget innebär regeringens bedömning att de riktlinjer som lades fast i 1991 års budgetproposition och som riksdagen beslutat om bör gälla även för budgetåret 1993/94.

Regeringen bedömer att myndighetens rationaliseringsarbete varit framgångsrikt och att goda förutsättningar finns för att verksamheten skall kunna bedrivas i nuvarande omfattning med de resurser vi beräknat för budgetåret 1993/94.

Regeringen ser samtidigt allvarligt på den kritik som framförts av RRV och anser att institutet bör förstärka sin ekonomi—adminstrativa kompe— tens, varför anslaget utökats med 450 000 kronor. Vi förutsätter att denna förstärkning möjliggör att kommande års årsredovisningar innehåller sådan resultatinformation som t.ex. produktivitetsmått.

För regeringsuppdraget att utveckla miljöräkenskaper utgår 600 000 kronor per år, vilka fr.o.m. budgetåret 1993/94 t.o.m. 1996/97 är 161

inkluderade i institutets anslag. PYOP- 1992/933170 Anslaget för KI har budgeterats utan hänsyn till de tekniska justeringar Avsnitt 7 som måste göras till följd av ändringen av nivån på lönekostnadspålägget, Finansdep. den ändrade finansieringsformen för Statshälsan, övergången till lån i Riksgäldskontoret samt de nya principerna för budgeteringen av anslagen. Riktlinjerna för dessa förändringar har redovisats i budgetpropositionen 1993 (bilaga 1, Statsbudgeten och särskilda frågor, avnsitt 2.2). Det belopp som kommer att ställas till myndighetens disposition kommer slutligt fastställas enligt de redovisade riktlinjerna och kan därför avvika från det nu budgeterade beloppet. Anslaget har i budgetpropositionen 1993 (bil. 8 s. 66) tagits upp med ett beräknat belopp i avvaktan på förslag i denna proposition.

Ärendet till regeringen

Regeringen föreslår att riksdagen till Konjunkturinstitutet för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 24 896 000 kronor.

8. Utbildningsdepartementcts verksamhetsområde

Till Utbildningsdepartementets verksamhetsområde hör grundforskning och forskarutbildning, forskning om universitet och högskolor (&l- 8.l4), och forskning inom skolväsendet (8.15).

Universitet och högskolor har tillsammans med forskningsråden hu- vudansvaret för grundforskningen i Sverige.

Sammanfattning av medel för forskning under åttonde huvudtiteln. tusental kronor.

Anvisat Förslag 1992/93 totalt förändring förändring 1993/94 1994/95 1995/96 Grundforskning och forskarutbildning1 - Universitet och 3 860 965 4 205 921 47 500 of högskolor - Forskningsråd ! 125 202 1 478 806 4 000 2 500 - Internationellt 405 378 527 574 of of samarbete - Vissa institut 1 678 592 1 885 524 of of m.m. - Dyrbar vetenskaplig utrustning - 110 000 of of Forskning om uni— 9 500 7 795 of of versitet och hög- skolor Forskning inom 24 812 26 117 of of skolväsendet lnrednings— och ut— rustningsanslag 2 872 600 1 405 ()()0 3

lExklusive lokalkostnader. 2Avser säväl grundutbildning som forskning och forskarutbildning. 3Exklusive medel för dyrbar vetenskaplig utrustning och universitetsda— tornätet SUNET.

Prop. 1992/932170 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

Hänvisningar till S8

8.1. Inledning

Universiteten och högskolorna är unika kunskapsmiljöer. Vid de stora högskolorna och universiteten förenas grundutbildning, forskning och forskarutbildning. De mindre och medelstora högskolorna utgör värde- fulla komplement med särskilda förutsättningar.

Den centrala roll universitet och högskolor har för kunskapsutveck- lingen i vårt land gör det angeläget att ge dessa goda arbetsvillkor. Den frigörelse av universitet och högskolor från statens detaljinflytande som riksdagen på regeringens förslag fattade beslut om 1992 hade detta syfte. Studenternas möjlighet att själva avgöra utbildningsinriktning har för- stärkts.

Universitet och högskolor är de viktigaste svenska forskningsinstitu- tionerna. Till dessa kanaliseras direkt eller indirekt huvuddelen av sta- tens stöd till forskning.

Beslut om den inomvetenskapligt motiverade forskning som finansie- ras genom fakultetsanslagen fattas av berörda universitet och högskolor. Härutöver svarar forskningsråden för betydande insatser för vetenskap— ligt högkvalificerad forskning. Att den inomvetenskapliga forskningen kan förenas med forskning också för mer speciella och i förväg bestäm- da syften, finansierad av sektorsorgan eller företag, är en styrka. Det ökar möjligheterna att utveckla och nyttiggöra forskningens resultat.

Utan att inkräkta på den nödvändiga integriteten behöver universite- tens och högskolornas växelspel med det omgivande samhället, inte minst näringslivet, förstärkas.

Med den ökade frihet som universitet och högskolor nu tillerkänts följer också ett betydande ansvar. Av vikt är att verksamheten ständigt förnyas genom att nydanande insatser ges tillräckligt utrymme och ge- nom att unga forskare engageras i tillräcklig utsträckning. Till ansvaret hör också att kunskap om forskningens resultat sprids till en bredare allmänhet. Kvaliteten och förnyelsekraften i universitetens och högsko- lornas verksamhet är av stor betydelse för den långsiktiga kompetens— och kunskapsutbyggnaden inom alla samhällssektorer.

Universiteten och de stora högskolorna har ansvaret för forskarutbild- ningen. Att denna byggs ut är avgörande för att Sverige i framtiden skall kunna mäta sig med andra viktiga kunskapsnationer. Fler forskarutbild- ade behövs inom universitetens och högskolornas egen verksamhet men också i det övriga samhället. Inte minst i näringslivet är bristen på ve- tenskapligt utbildade medarbetare stor.

Regeringens mål är att antalet doktorsexamina vid sekelskiftet skall ha fördubblats jämfört med 1990-talets början. För att nå detta mål krävs betydande insatser, inte minst i form av god handledning och en till- fredsställande studieftnansiering.

Flera forskarutbildade inom universitetens och högskolornas verk— samhet förstärker forskningen och skapar förutsättningar för ökad kva- litet i grundutbildningen. Vetenskapligt skolade lärare i gymnasieskolan ökar vitaliteten i undervisningen. Fler personer med doktorsexamen i företagen förbättrar kunskapsutvecklingen i dessa, men gör det också

Prop. 1992/93:170 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

lättare att upprätthålla naturliga och fruktbara relationer mellan företa- gen, universiteten och högskolorna. Gemensamma referensramar gör växelverkan enklare.

lnom många områden står sig svensk forskning väl i internationell jämförelse. Speciellt stark, i såväl kvalitativt som kvantitativt hänseende, är den medicinska och naturvetenskapliga forskningen. Men även inom teknik och kulturvetenskap finns många områden där forskningen är av yppersta kvalitet.

Med det allt starkare internationella samspelet, den högre föränd- ringstakten och de intensifierade forskningssatsningarna i vår omvärld skärps kraven. De utmaningar, som regeringen beskrivit tidigare i den- na proposition, berör direkt eller indirekt forskningen vid universiteten och högskolorna. Viktiga i detta sammanhang är de koncentrerade forskningssatsningar inom strategiska områden som möjliggörs med hjälp av de resurser som frigörs genom avvecklingen av löntagarfonder- na.

Universitetens och högskolornas uppgifter inom forskningen skall ses tillsammans med uppgiften att ge flera unga tillgång till högre utbild— ning. I annat sammanhang anger regeringen riktlinjerna för en fortsatt utbyggnad, inte minst av längre utbildningar.

Att denna utbyggnad kommer till stånd är viktigt för att tillgodose studenternas önskemål och olika samhällssektorers uppenbara behov av kompetent arbetskraft. Det är dessutom nödvändigt för. att sörja för att tillräckligt många välutbildade studenter finns tillgängliga för forskning- en och forskarutbildningen.

8.2. Fasta och rörliga resurser för grundläggande forskning

Fakultetsanslag och forskningsrådens anslag

Den helt övervägande delen av de statliga resurserna för inomveten- skapligt genererad forskning tilldelas universitet och högskolor genom fakultetsanslagen och genom anslag till forskningsråden. De samlade fa- kultetsanslagen under Jordbruks- och Utbildningsdepartementens verk- samhetsområde uppgår budgetåret 1992/93 till ca 4 195 miljoner kro- nor. Genom fakultetsanslagen finansieras framför allt tjänster som pro- fessor och forskarassistent, högskolelektorers forskning, biträdespersonal och olika expenser för forskningsändamål, studiefinansiering inom fors- karutbildningen samt vissa gemensamma funktioner som bibliotek och förvaltning.

Forskningsrådens samlade anslag är innevarande budgetår 1 560 mil- joner kronor. Rådens anslag går huvudsakligen till forskning vid uni- versitet och högskolor. Behovet av förnyelse och koncentration

En dynamisk forskning med hög kvalitet vid universitet och högskolor förutsätter en ständig avvägning mellan kontinuitet och förändring. Rå-

Prop. 1992/93:1 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

dens bidrag till forskning är ett viktigt instrument för förnyelse och en garanti för en omsorgsfull kvalitetsprövning av forskningen i ett natio— nellt och internationellt perspektiv. Det forskningsstöd som kommer till stånd genom användningen av de tidigare löntagarfondsmedlen in- nebär att andelen konkurrensutsatt och vetenskapligt prövad forskning ökar. Samtidigt är det angeläget att förnyelse av den inomvetenskapligt motiverade forskningen inte vilar enbart på den externa finansieringen.

Riksdagen har nyligen fattat beslut med anledning av regeringens pro- position Universitct och högskolor - frihet för kvalitet. Universitetens och högskolornas ansvar för kvaliteten i och förnyelsen av den forsk— ning och forskarutbildning som bekostas via fakultetsanslagen är en av de viktigaste uppgifterna. Fakultetsnämnderna måste ges möjligheter och incitament att ta ett tydligare ansvar för att den grundläggande forskningen inom respektive fakultet koncentreras och prioriteras med utgångspunkt i tydliga inomvetenskapliga kriterier. Endast därigenom kan en hög kvalitet uppnås i den grundläggande forskning som tinansie— ras genom fakultetsanslag.

De teologiska, juridiska och humanistiska fakulteterna karaktäriseras-

av att andelen externa medel av de totala forskningsresurserna i regel är mycket liten. Flera av dessa fakulteter har ett begränsat ekonomiskt rö- relseutrymme för förändring genom att en stor del av fakultetsanslaget tas i anspråk av kostnader för fasta tjänster, doktorandtjänster och ut- bildningsbidrag för doktorander. Antalet tidsbegränsade tjänster för främst nyexaminerade doktorer är för lågt för att tillgodose behovet av förnyelse och rimliga karriärvägar. De yngre forskarna blir ofta beroen- de av externa bidragsgivare för sin fortsatta forskning. De externa bidra- gen till forskning är emellertid relativt små, uppskattningsvis mindre än 25 % av de totala utgifterna inom fakulteten. Forskningsråd står för mer än hälften av de externa bidragen. Till bilden hör också en uppdel— ning av den humanistiska forskningen på många och ofta små institu- tioner.

Institutionerna vid de samhällsvetenskapliga fakulteterna är generellt sett större än de humanistiska. Färre institutioner är s.k. enprofessorsin- stitutioner.'l'illgången till externa bidrag för forskning är mera omfat- tande. Budgctårct 1991/92 var enligt Statistiska Centralbyrån (SCB) de externa bidragen till samhällsvetenskaplig fakultet drygt 50 % av de to- tala FoU—kostnaderna inom fakultetsområdet. Av dessa externa medel utgörs ca 20 % av rådsanslag.

l')e matematisk—naturvetenskapliga fakulteterna omfattar ett stort antal discipliner. Behovet av experimentella resurser och laboratorier, liksom av att bedriva fältarbete, karaktäriserar många ämnen. Storleken på in- stitutionerna varierar betydligt, alltifrån enprofessorsinstitutioner till storinstitutioner med ett betydande antal forskare. Fakultetsanslagcn ut— gjorde budgetåret 1990/91 drygt: hälften av de tillgängliga forskningsre- surserna inom fakultetsområdet. Rådsanslagen samma budgetår uppgick till drygt 40 % av de externa forskningsmedlen. Inget annat fakultets-

Prop. 1992/9311 Avsnitt 8 Utbildningsdcp.

område uppvisar en så stor andel rådsmedel i förhållande till fakultets- anslagen eller i förhållande till de totalt tillgängliga FoU-medlen.

Svensk forskning inom det medicinska området, inklusive odontologi och farmaci, ligger i den internationella frontlinjen på många områden. Forskningsresurserna är omfattande och samverkan med sjukvården ger ett fruktbärande samspel mellan grundläggande forskning och tillämp— ning. De externa bidragen utgör ca 55 % av de totala FoU—resurserna. Rådsmedlen upp '.år till ca 25 % av externa bidrag.

Flera fakulteter inom det medicinska området har infört system för resursfördelning som premierar förnyelse och kvalitet. Detta faktum. liksom den mycket betydande volymen externa medel, innebär att de medicinska fakulteterna kanske mer än andra kunnat omfördela resur- ser i takt med den vetenskapliga utvecklingens förändrade krav. Rådets anslag har mer än andra anslag kunnat användas för forskning i den in— ternationella frontlinjen. Den bredd som bl.a. utbildningen kräver har till stor del kunnat uppnås genom fakultetsanslagen.

De tekniska fakulteterna disponerar totalt sett de största resurserna för forskning och utvecklingsarbetet. Sammantaget är medlen för tek- nisk FoU något störrc än vad de medicinska, odontologiska och farma- ceutiska fakulteterna tillsammans disponerar. De tekniska fakulteterna har vidare den bredaste uppsättningen av betydande tinansieringskällor: fakultetsanslagen uppgår till drygt 40 % av de totala FoU-resurserna, bi— dragen från olika sektorsorgan till ca 35 % medan rådsmedel respektive medel från företag uppgår till drygt 5 % vardera. Tillkomsten av Tek- nikvetenskapliga forskningsrådet (TFR) kan förväntas ha ökat andelen rådsmedel sedan budgetåret 1991/92, det senaste är för vilket statistiska uppgifter är tillgängliga.

Fakultetsområdet präglas av betydande mångfald och i vissa fall upp— splittring på små institutioner. [ mångfalden ingår också att de tekniska fakulteterna innehåller alltifrån grundläggande discipliner inom det na- turvetenskapliga fältet till ämnen som är direkt knutna till teknikområ— den eller industriell produktion. En fördjupad leknikvetenskaplig grundforskning är en förutsättning för svensk teknisk och ekonomisk utveckling. Den teknikvetenskapliga grundforskningcn är en nödvändig förutsättning för den mera tillämpade tekniska FoU som bedrivs med medel från företag och sektorsorgan. I detta perspektiv är det angeläget att resurserna för leknikvetenskaplig grundforskning kan stärkas. Reger— ingens förslag i det följande innebär att resurser för det 'l'eknikveten- skapliga forskningsrådet fortsättningsvis anvisas under Utbildningsde- partementets huvudtitel. —

Medelsanvisningen till forskarutbildning och forskning vid universitet och högskolor följer i huvudsak en traditionell indelning i fakulteter. Fakultetsindelningen har i vissa delar djupa historiska rötter, delvis sprungna ur ett medeltida europeiskt universitctväsende. Naturligtvis innebär detta inte att indelningen är för alltid oföränderlig. Den nuva- rande fakultetsindelningcn har dock visat sig vara adekvat och ända- målsenlig både för statsmakternas övergripande beslut och som organi-

Prop. 1992/93:170 Avsnitt 8 - Utbildningsdep.

satorisk ram för verksamheten lokalt. Den fungerar väl och ger också utrymme för den flexibilitet som kan behövas.

Då och då framförs önskemål om etablerandet av nya fakulteter. Inför denna proposition har sådana förslag framförts gällande bl.a. didaktisk fakultet. Enligt regeringens bedömning ger nuvarande fakultetsordning utrymme och utvecklingsmöjligheter också för forskning med denna in- riktning. l)et är viktigt att samma höga vetenskapliga kvalitetskrav kan ställas på all verksamhet inom universitet och högskolor. Det är bl.a. fa- kultetsnämndernas uppgift att ansvara för detta. Forskningsområden får inte avgränsas så att den kvalitetshöjande konkurrens som ligger i me- delsfördelningen inom vidare fakultetsområden begränsas. Fakulteterna har goda möjligheter att inrymma och ta det vetenskapliga ansvaret för de ämnesområden som nu gjort framställningar om egna fakulteter.

Dagens forskning är ofta gränsöverskridande, inte bara över disci- plingränserna utan även över fakultetsgränserna. Forskare vid olika lä- rosäten kan också vara involverade. Detta gäller en rad forskningsområ- den och berör samtliga fakulteter. l)et ingår i universitets och högsko- lors normala ansvar att finna formerna för den samverkan som i olika avseenden kan anses behövlig.

I universitetens och högskolornas uppgifter ingår att svara för infor- mation om forskning och forskningsresultat. Det är viktigt att resurser- na för denna verksamhet förstärks. Förslagen i denna proposition inne- bär att - som komplement till den verksamhet som redan bedrivs - sam— manlagt 10 miljoner kronor förs. över från Forskningsrådsnämndcn till universitet och högskolor för att ställas till förfogande för lokala infor- mationsinsatser.

Ibland framförs den synpunkten att forskningsresurserna skulle di- mensioneras med grundutbildningen som måttstock. Självfallet är för- hållandena inom grundutbildningen en av de faktorer som måste vägas in när det gäller fördelningen av forskningsresurserna. Det finns emel- lertid också en rad andra faktorer att ta hänsyn till, exempelvis forsk- ningsbehoven inom området eller rent vetenskapliga aspekter. Om en— bart studentantalct inom en viss utbildning eller ett visst ämne skulle vara utslagsgivande vid fördelningen av forskningsmedlen, skulle det le- da till en rad negativa konsekvenser, inte minst i kvalitativt hänseende och till drastiska omfördelningar inom den nuvarande forskningsbud— geten. Exempelvis skulle medlen till medicinsk forskning minskas avse- värt.

Regeringen har angett att utbildningen inom universitet och högsko- lor bör bedrivas av lärare som genomgått forskarutbildning. Den grund- läggande utbildningens behov av ytterligare lärare med doktorsexamen inom olika områden är en viktig bakgrund till ansträngningarna att för- stärka forskarutbildningen.

Regeringen har i det föregående behandlat frågan om flexibilitet och förnyelse inom universitet och högskolor. De problem som kan vara förbundna med uppdelning av forskningen på alltför små enheter har därvid berörts. Den utveckling som inletts vid vissa universitet och hög-

Prop. 1992/%:] Avsnitt 8 Utbildningsdep.

skolor att samla mindre institutioner till större enheter välkomnas. Det ankommer på universiteten och högskolorna själva att driva detta för— ändringsarbete.

8.3. Forskningsrådsorganisationen

Den nuvarande rådsorganisationen

Forskningsråden har i Sverige, liksom i de flesta jämförbara länder, en strategisk betydelse för forskningen. Forskningsråden har ett nationellt perspektiv och arbetar med utgångspunkt i internationella kvalitetskri- terier.

Forskningsråden är för närvarande sex: Humanistisk-samhälls- vetenskapliga forskningsrådet (IISFR), Naturvetenskapliga forskningsrå- det (NFR) samt Medicinska forskningsrådet (MFR) inom Utbildnings- departementets verksamhetsområde; Socialvetenskapliga forskningsrådet (SFR) inom Socialdepartementets verksamhetsområde, Skogs- och jord- brukets forskningsråd (SJFR) inom Jordbruksdcpartementets verksam- hetsområde samt Teknikvetenskapliga forskningsrådet ('fFR) inom När-- ingsdepartmentets verksamhetsområde. SFR och SJFR fungerar dessu- tom som sektorsorgan. Till forskningsrådssystcmet räknas också Forsk- ningsrådsnämnden (FRN) inom Utbildningsdepartementets verksam- hetsområde. Rymdstyrelsen har uppgifter inom sitt område som över- ensstämmer med forskningsrådens. Byggforskningsrådet är, trots benäm- ningen, inte ett forskningsråd med uppgifter inom grundforskningcn. utan ett renodlat sektorsorgan inom Näringsdepartcmentets verksam- hetsområde.

Majoriteten av ledamöterna i forskningsråden väljs av och bland fors- kare vid universitet och högskolor genom ett elektorsförfarande. Hu- vuddelen av resurserna fördelas genom projektbidrag efter ansökan. Forskningsrådsnämnden skiljer sig från forskningsråden genom att ma- joriteten av ledamöterna utses av regeringen. Nämndens uppgifter skil- jer sig också från forskningsrådens genom det särskilda ansvaret för att initiera och stödja forskning av särskild samhällsrelevans.

Förändrade krav och uppgifter

I riksdagens beslut med anledning av proposition 1991/92:76 (bet. 1991/921UbU18, rskr. 1991/92:195) uttalades att regeringen i nästa forsk- ningsproposition borde redovisa en samlad bedömning av forsknings- rådsorganisationen.

Forskningsrådens prioriteringar och beslut har inflytande på den grundläggande forskningen i landet som går utöver den verksamhet rå- den direkt finansierar. Forskningsrådens högt ställda kvalitetskrav och former för granskning och utvärdering ger riktlinjer för såväl fakulte— ternas resursfördelning som för andra forskningsfinansiärcrs insatser. Den kompetens som ges möjlighet att utvecklas genom rådens stöd får

Prop. 1992/93:170 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

spridningseffekter i universitetens och högskolornas forskning, inte minst genom den forskarutbildning som ofta är en integrerad del i den rådsstödda forskningen.

Den betydande överblick och flexibilitet som forskningsråden har ger dem särskilda möjligheter att beakta behovet av att stödja yngre forskare liksom av att bidra till en ökad rörlighet. Det är angeläget att råden fullt ut utnyttjar dessa möjligheter.

Regeringen har inledningsvis redovisat förutsättningarna för förnyelse av forskningen. Goda forskningsmöjligheter för yngre forskare och en ökad rörlighet av forskare mellan institutioner och lärosäten är väsentli- ga i detta sammanhang.

Den inomvetenskapligt motiv-erade forskningens fortsatta utveckling bygger på ett samspel mellan fakulteter och forskningsråd. Inom vissa områden är emellertid fakultetsresurscrna så begränsade eller så bundna att råden kommit att få nära nog hela ansvaret för förändring och för- nyelse. Forskningsråden väljer tyvärr ofta att hellre sprida tillgängliga medel på ett större antal projekt, som sedan hämmas på grund av bris- tande resurser, än att välja ut färre och ge dessa en mer fullständig fi- nansiering. De krav på koncentration och kraftsamling som riktas mot fakulteterna gäller i minst lika hög grad forskningsråden.

”leknikvetenskaplig forskning

Det teknikvetenskapliga forskningsrådet (TFR) inrättades efter förslag i 1990 års forskningsproposition. Rådet tillhör i dag Näringsdepartc— mentets vcrksamhetsområde. Rådets uppgifter är helt parallella med forskningsrådens inom Utbildningsdepartementets verksamhetsområde, dvs. att främja och stödja vetenskapligt betydelsefull grundforskning. Genom inrättandet av TFR har samtliga vetenskapsområdcn likartade och goda förutsättningar för samspel mellan fakulteter och forskningsråd, som gör bedömningar i ett nationellt perspektiv. Samverkan också mellan forskningsråden är en angelägen uppgift. Genom de förslag som regeringen lägger i det följande kommer samtliga forskningsråd som har till uppgift att stödja inomvetenskapligt motiverad forskning att få gemensam departementstillhörighet genom att också TFR fortsättningsvis hör till Utbildningsdepartementets verksamhetsområde. Vad gäller SFR och SJFR, vars uppgifter huvudsakligen är inriktade på den sociala sektorns resp. skogs- och jordbrukets behov, föreslås inga förändringar.

Stöd till gränsöverskridande forskning

Det ligger ett särskilt ansvar på forskningsråden att ge stött till gräns- överskridande forskning vare sig det gäller samverkan mellan discipli- ner inom ett råds ansvarsområde eller samverkan över rådsgränserna. Det ligger i den gränsöverskridande forskningens natur att den svårligen låter sig organiseras fram. Däremot kan den ges goda förutsättningar

Prop. 1992/93:170- Avsnitt 8 Utbildningsdep.

och uppmuntras genom att forskningsråd och andra finansiärer, liksom fakulteterna, inte ser sitt ansvarsområde i strikt organisatoriska termer. Forskningsråden har inom vissa gränsområden visat på de möjligheter som står till buds. Forskningsråden bör nu öka sina ansträngningar att stimulera gränsöverskridande forskning. Det är viktigt att sådan forsk- ning också kan ha en förankring i disciplinerna.

Rådcns ansvar bör avse naturligt avgränsade forskningsområden. l)äri- genom torde såväl insatserna inom de vetenskapliga kärnområdena som stödet till gränsöverskridande forskning underlättas.

Forskningsrådsnämnden inrättades vid en tidpunkt, 1977, då behovet av särskilda insatser för stöd till gränsöverskridande forskning kring skilda frågor bedömdes som stort. Hela det svenska systemet för forsk- ning, såväl på fakultetsnivå som inom forskningsrådsorganisationen, har sedan dess utvecklat en betydande förmåga att ge stöd till problemorien- terad, gränsöverskridande forskning. l)en gränsöverskridande forskning- en utgör ett nödvändigt komplement till det forsknings- och utveck- lingsarbete som finansieras av sektorsorgan och näringsliv.

Forskningsrådsnämnden, som har ett särskilt ansvar för gränsöverskri- dande forskning inom områden som är angelägna från samhällets syn- punkt, bör mot bakgrund härav kunna få i viss mån förändrade uppgif- ter och ändrad sammansättning. Nämnden har av statsmakterna fått i uppgift att under viss tid uppmärksamma vissa särskilda områden eller frågeställningar, ofta av vitt skild art. Det har gällt områden som ung- domsforskning och longitudinell forskning, forskning om kooperation, kvinno- och jämställdhetsforskning, forskning om bibliotek och infor- mationsft'irsörjning m.m. Forskningsrådsnämnden har inom dessa om- råden verksamt bidragit till att gränsöverskridande forskningsområden upparbetats. Vissa förändringar med avseende på dessa uppgifter redovi— sas i det följande liksom vissa förändringar i fråga om nämndens uppgif- ter inom forskningsinformation. Nämndens verksamhet bör koncentre— ras till att ge stöd till områden som i breda termer anges av riksdag och regering. Regeringen återkommer till denna fråga. Därutöver har nämnden ålagts vissa uppgifter som griper över flera forskningsområden och forskningsråd, främst att fördela medel till dyrbar vetenskaplig ut— rustning.

Elcktorsförsamling vid forskningsråd

Majoriteten av ledamöterna och suppleanterna i forskningsråden utses av elektorer, som i sin tur väljs av fakulteternas ledamöter. Förfarings- sättet vid dessa val regleras i förordningen (SFS 19791728) om elektors- församling vid forskningsråd. Val sker vart tredje år.

Det har ibland föreslagits att valproceduren på olika sätt skulle för- enklas och begränsas. [itt förslag är att elektorerna skulle väljas inte av fakulteternas ledamöter utan av lärarrepresentanterna i fakultetsnämn- den.

Forskningsråden har ansvaret för bedömning av vetenskapliga projekt och fördelningen av medlen till dessa. De förfogar över en väsentlig del

Prop. 1992/93:170 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

av de resurser som i Sverige anslås till forskning. De som ansvarar för denna verksamhet har således ett av de allra viktigaste uppdragen inom svensk forskning.

I fakulteterna ingår disputerade forskare och lärare från olika håll, bl.a. mindre och medelstora högskolor och vissa andra inrättningar som är knutna till resp. universitet eller högskola.

Det är av stor vikt att ledamöterna i ett forskningsråd har bred för- ankring i forskarvärlden. Enligt regeringens mening ligger det därför ett stort värde i att samtliga i en fakultet ingående disputerade forskare och lärare ges möjlighet att i val påverka sammansättningen av ledamöter i forskningsråden.

De gällande bestämmelserna ger universitets- och högskolestyrelserna goda möjligheter att ge elektorsvalen den praktiska utformning som är den mest ändamålsenliga, exempelvis genom anordnande av poströst- ning.

Långsiktig/tet i forskningen

Grundläggande forskning bedrivs ibland inom sådana områden och med sådana metoder att det kan behöva ges långsiktiga förutsättningar i form av garanterad medelstilldelning för längre tid än det statliga budgetåret. Som exempel kan nämnas forskning om vissa biologiska processer eller långsiktiga sociala förändringar. Det är angeläget att forskningsråden kan besluta om fördelning av medel för längre perioder. Redan i dag kan rådens beslut om beviljande av medel avse treårsperioder. Regeringen föreslår att det skall bli möjligt för råden att fatta beslut för en sexårsperiod. Det är givetvis inte rimligt att forskningsråden låser betydande delar av sina anslag på fleråriga engagemang. Det bör få ankomma på regeringen att ange vilken högsta andel av rådens anslag som får bindas av fleråriga beslut.

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner vad som förordats i fråga om bemyn- digande för forskningsråden och forskningsrådsnämnden att be- sluta om medelstilldelning för högst sex år.

8.4. Forskarutbildningen

En central uppgift för universiteten är forskarutbildningen. Den skall förse den offentliga sektorn och det privata näringslivet med lärare, forskare och annan högt kvalificerad arbetskraft. Om Sverige skall kun- na hävda sig i den internationella konkurrensen i framtiden, måste an— delen forskarutbildade i arbetskraften höjas. Regeringen har satt som mål att antalet doktorsexamina som avläggs per år skall fördubblas un- der l990-talet. Det innebär en ökning från ca 1000 till ca 2000 år 2000.

Prop. 1992/OS:] Avsnitt 8 Utbildningsdep.

Efter en tidigare nedgång i examinationen har antalet disputationer långsamt ökat under 1980—talet. I slutet av decenniet låg nivån på ca 1000 per år. Budgetåren 1990/91 och 1991/92 har det årliga antalet av- lagda examina stigit till omkring 1100. Andelen kvinnor bland de nydis- puterade har ökat från 18 % budgetåret 1981/82 till 29 % budgetåret 1991/92.

Det årliga antalet nyantagna, som under slutet av 1980-talet varit omkring 2400, ökade budgetåret 1991/92 till ca 2500. Även bland de ny- antagna har kvinnornas andel ökat men inte lika mycket som bland de examinerade. Andelen uppgår nu till 35 %.

Det framgår av nedanstående tabeller att det finns stora skillnader mellan fakultetsområdena. De problem som ofta diskuteras — långa stu- dietider, stor avbrottsfrekvens och låg examination - finns framför allt inom humanistisk och samhällsvetenskaplig fakultet. Nettostudietiderna för doktorsexamen är inom dessa fakulteter mellan sex och sju år och genomsnittsåldern vid disputationen är över 40 år.

Omkring 60 % av de aktiva studerandena finns vid de tekniska, medi- cinska och matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna. Forskarutbild- ningen vid dessa fakulteter fungerar bättre i så måtto att studietiderna är kortare och de nyexaminerade doktorerna yngre. Vid de tekniska och matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna är den genomsnittliga ex— amensåldern omkring 33 år. Läsåret 1991/92 svarade dessa tre fakulteter för ca 69 % av det totala antalet avlagda doktorsexamina. Ökningar kan noteras särskilt för medicinsk och teknisk fakultet de senaste åren.

Antalet nyantagna forskarstuderande och deras fördelning mellan fa- kulteterna läsåren 1981/82 och 1991/92 framgår av nedanstående tabell.

1981/82 Därav 1991/92 Därav Fakultet Samtliga kvinnor % Samtliga kvinnor % Humanistisk 300 47 296 43 Teologisk 39 31 44 30 Juridisk 37 11 41 34 Sam hällsvet. 390 38 360 43 Medicinsk 421 26 484 44 Odontologisk 17 35 39 28 Farmaceutisk 19 16 20 55 Matematisk—nat. 304 25 453 30 Teknisk 389 12 646 23 Filosofisk i Linköping 23 48 32 47 Lantbruksvet. 45 33 52 38 Skogsvetensk. 1 1 0 34 32 Veterinärmed. 12 33 20 50 Handelshögskolan 28 18 17 29 Totalt 2 035 28 2 538 35

Prop. 1992/932170 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

Nedanstående tabell visar antalet avlagda doktorsexamina per fakultet Prop. 1992/932170 läsåren 1981/82 och 1991/92. Avsnitt 8 Utbildningsdep. 1981/82 Därav 1991/92 Därav Fakultet Samtliga kvinnor % Samtliga kvinnor %

Humanistisk 84 35 105 43 Teologisk 10 30 1 1 9 Juridisk 3 33 b 17 Samhällsvet. 88 24 123 37 Medicinsk 285 20 385 32 Odontologisk 15 20 22 32 Farmaceutisk 9 11 17 59 Matematisk—nat. 175 17 201 24 Teknisk 145 5 218 13 Filosofisk (Linköping) 5 20 17 59 Lantbruksvet. 15 7 23 26 Skogsvetensk. 5 0 1 1 () Veterinärmed. 9 0 8 63 Handelshögskolan 7 0 12 25

Totalt 855 18 I 159 29

De genomsnittliga nettostudierna (medianantal läsår) för dem som av- lade doktorsexamen 1990/91 redovisas nedan.

Examen 1990/91 Kv M Båda

Filosofie dr (hum) Teologie dr Juris dr Filosofie dr (sam) Med. dr Odontol. dr Farmacie dr Filosofie dr (mat-nat) Teknologie dr Agronomie dr Skoglig dr Veterinärmed. dr

x] ”_|

L)! xi cw'c'c ufo

UtUtL/v'va—JLNO

c—wOwoboccxc aammmg—f—uo—qu m—WOWOOO—WONIO ååOUtt/Ile-D-UUIMWO”

.:»

Medelåldern (median) för de som avlade doktorsexamen läsåret. 1990/91 framgår av följande tabell. Examen 1990/91

Kv M Båda Filosofie dr (hum) 41,0 39,5 40,5 Teologie dr 53,5 38,5 38,5 Juris dr 37,5 37,5 37,5 Filosofie dr (sam) 38,0 40,5 42,5 Med. dr 37,5 37,5 37,5 Odontol. dr 41,5 36,5 38,5 Farmacie dr 32,0 31,5 31,5 Filosofie dr (mat-nat) 33.5 33,5 33,5 Teknologie dr 33,5 32,5 32,5 Agronomie dr 36,0 35,0 35,5 Skoglig dr * 37,5 37,5 Veterinärmed. dr 37,5 38,0 37,5

" Ingen examinerad Källa: SCB

Regeringens överväganden Expansion av forskarutbildningen

En av förutsättningarna för att Sverige skall kunna hävda sig internatio- nellt är att arbetstagarna har en minst lika hög utbildningsnivå som konkurrentländernas. Sverige har i dag en mindre andel sysselsatta med längre akademisk utbildning än t.ex. de övriga nordiska länderna och Tyskland.

Det finns också alltför få forskarutbildade på den svenska arbetsmark— naden. Runt om i Europa har de senaste åren skett kraftiga satsningar på forskarutbildning. Behovet av en utvidgning av den svenska forskar- utbildningen blir härmed än mer markant.

Detta är bakgrunden till regeringens mål att examinationen inom forskarutbildningen skall fördubblas till år 2000.

Mer konkret kan detta mål relateras till

— Det ökande behovet av forskarutbildade i näringslivet och på arbets- marknaden i övrigt utanför högskoleväsendet.

Två tredjedelar av den FoU som bedrivs i Sverige sker inom näringsli- vet. Samtidigt är en mycket liten andel av de anställda i näringslivet forskarutbildade. För att öka utbytet av de svenska FoU-insatserna och därigenom kvaliteten på svenska produkter och konkurrenskraften år det nödvändigt att arbetskraftens utbildningsnivå höjs generellt och inte minst att en förstärkning sker av den vetenskapliga kompetensen. En väsentlig del av den nödvändiga industriella expansionen måste ske inom kunskapsintensiva områden.

Även i samhället i övrigt kommer mer personal med forskarutbild- ning att efterfrågas. Det blir en naturlig följd av att utbildningsnivån kommer att stiga generellt framöver. 1 ett samhälle där allt fler avlägger en grundläggande universitetsexamen framstår det som naturligt att ar- betsgivarna kommer att kräva ytterligare kvalifikationer när de skall ny- rekrytera personer för krävande uppgifter.

Prop. 1992/931170 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

—Det ökande behovet av lärare vid universitet och högskolor. Antalet disputerade lärare inom den högre utbildningen måste öka för att säkra kvaliteten i undervisningen. Många nu verksamma lärare är födda på 1940—talet. Det kommer därför att bli stora pensionsavgång- ar fr.o.m. början av 2000—talet. Den nuvarande examinationen räcker på många områden inte till att täcka de nyrekryteringsbehov som då uppstår.

- Behovet av fler forskarutbildade lärare i gymnasieskolan.

_] det nya skolsystern som nu tar form kommer en högutbildad lärar— stab att alltmer framstå som ett viktigt konkurrensmedel när skolorna skall skapa sig positiva och attraktiva profiler.

Målet i fråga om forskarutbildningen har satts högt och förutsätter samfällda ansträngningar från statsmakterna och universitet och hög- skolor. Utmaningen blir än större när målet skall nås i en tid av all- männa åtstramningar till följd av landets nuvarande ekonomiska läge. De ekonomiska problemen understryker samtidigt vikten av satsning på forskarutbildning för att Sverige långsiktigt skall kunna förbättra sin konkurrensposition på världsmarknaden.

För att målet skall kunna nås måste åtgärder sättas in på bred front. En samlad plan måste innefatta insatser inom följande områden

—studiefinansiering -handledning

-lokaler, utrustning och materiel — karriärmöjligheter och lönevillkor i högskolevåsendet och på arbets- marknaden i stort.

Enligt regeringens mening bör, trots det ansträngda statsfinansiella-lä- get, resurserna för studiefinansieringen successivt öka . En god studieti- nansiering år en av de avgörande faktorerna för att forskarstudier skall kunna bedrivas koncentrerat och effektivt. Förbättrade ekonomiska vill- kor stimulerar även rekryteringen.

Förstärkningen av studiefinansieringen i forskarutbildningen bör ske på olika vägar:

—Ökade resurser inom fakultetsanslagen. Den sammanlagda ökningen inför budgetåret 1993/94 uppgår till ca 163 miljoner kronor. Följande år kommer studiefinansieringen att prioriteras så att dess andel av fa- kultetsanslagen ökar.

—Tillskott från löntagarfonderna. Forskarutbildning avses bli en integrerad del av den forskning som fi- nansieras med löntagarfondsmedel. Stor frihet kommer att gälla för de nya fondstiftelsernas fördelning av medlen. Det är därför svårt att nu ange storleken av resurserna för forskarutbildning."

— Medel för forskarutbildning av universitets- och högskolelärare som saknar doktorsexamen.

För detta ändamål har för innevarande budgetår avsatts 75 miljoner kronor. För vardera av de tre följande budgetåren kommer 100 miljo- ner kronor att avsättas. Detta motsvarar ca 300-400 doktorandtjänster.

Prop. 1992/9311 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

—Ökade insatser för forskarutbildning från övriga forskningsfinansiä- rer (forskningsråd, sektorsorgan, fonder, industriforskningsinstitut, före- tag m.fl.).

Det ligger i alla forskningsfinansiärers intresse att stödja forskarutbild- ning 'inom för dem angelägna områden. Som ett räkneexempel kan vi- sas på att en ökning av dessa organs satsning på forskarutbildning i stor- leksordningen 2 % av deras samlade forskningsresurser skulle ge 100— 150 miljoner kronor. I t.ex. industriforskningsinstitutens uppgift bör ingå att finansiera ett visst minimiantal doktorander.

För att denna kraftfulla satsning på studieftnansiering skall få största möjliga effekt måste den kompletteras med andra insatser. Universitet och högskolor måste således genom omprioriteringar och intensifierade ansträngningar åstadkomma bättre studievillkor när det gäller handled- ning, lokaler, utrustning etc. Vidare är det angeläget att rekryterings— tjänster skapas för de nyexamineratle doktorerna.

För att målet att fördubbla examinationen skall nås måste i första hand andelen studerande som når fram till examen stiga. Antalet aktiva forskarstuderande behöver även öka. Det ankommer på berörda universitets- och högskoleorgan att göra de avvägningar som här behövs.

Till skillnad mot vad som gällt för den grundläggande högskoleutbild— ningen har det aldrig centralt fastställts planeringsramar, antagningstal eller dylikt för forskarutbildningen. Forskarutbildningen skall, enligt bestämmelserna i högskoleförordningen, dimensioneras utifrån lokala bedömningar av vad tillgängliga resurser medger. Självfallet är statsmak- ternas medelsanvisningar till olika forskningsområden de yttersta ram— betingelserna för forskarutbildningens omfattning. Genom inrättande av professurer har regering och riksdag även haft inflytande över forskar— utbildningens inriktning. Men detär således de lokala besluten om me- delsfördelning och bedömningarna av resursbehoven som slutligen av- gör den totala utbildningskapacitcten liksom den närmare fördelningen mellan olika ämnesområden.

Studenternas intresse för forskarutbildning påverkas i hög grad av ar- betsmarknadssituationen efter avlagd examen, dvs. möjligheterna till en anställning som motsvarar deras kompetens och har en lönenivå som ger ett rimligt ekonomiskt utbyte av de långa och kvalificerade studier- na. Som framgått ovan finns det en rad faktorer som gör att behovet av och efterfrågan på forskarutbildad personal långsiktigt kommer att öka kraftigt.

Inom den offentliga sektorn har det tidigare funnits regler om behö- righet i form av doktorsexamen för olika tjänster. Från bl.a. Sveriges universitctslärarförbund har framförts förslag att dessa regler skall åle- rinföras som ett medel att öka efterfrågan på forskarutbildad arbetskraft.

Regeringen konstaterar att de arbetssökandes kompetens självfallet skall vara en av de utslagsgivande faktorerna vid rekrytering av ny per- sonal. Forskarutbildning ger inte bara hög ämnesspecilik kompetens utan också generella erfarenheter av analys och problemlösning som år en stor tillgång vid utförandet av många typer av arbetsuppgifter. Det

Prop. 1992/9321 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

ligger därför i sakens natur att de forskarutbildade — även utan att for- mella meritkrav gäller — bör vara attraktiva på arbetsmarknaden. Reger- ingen är alltså inte beredd att återinföra behörighetsregler för tjänster i den offentliga sektorn. Det skall dock i detta sammanhang understrykas att när det gäller lärartjänster vid universitet och högskolor bör doktors- examen vara det normala kompetenskravet.

Koncentration på vissa fakulteter

Den ökning av antalet examina inom forskarutbildningen som regering- en eftersträvar varken kan eller bör gälla lika för alla fakulteter och åm- nen. Eftersom teknik och naturvetenskap spelar en nyckelroll för Sveri- ges internationella konkurrensförmåga, koncentreras insatserna för nya doktorandtjänster till dessa fakulteter. Även de humanistiska fakulteter- na ges resurscr för att öka antalet doktorandtjänster.

Flera utredningar har betonat att forskarutbildningen inom det tek- niska området behöver öka för att möta en kommande efterfrågan på högutbildad arbetskraft från näringslivet. Ett kunskapsutbyte mellan universiteten och högskolorna, å ena sidan, och företagen, å den andra, bör även kunna generera en ytterligare ökad efterfrågan på forskarutbil- dad personal på grund av de naturliga kontaktnät som då utvecklas. Som t.ex. det "l'eknikvetenskapliga forskningsrådet har påpekat räcker den nuvarande examinationen inom de mer tillämpade ämnesområdena inom teknisk fakultet knappt till att fylla de tekniska högskolornas egna behov av disputerade lärare, långt mindre till att skapa en bred kvali- tetshöjning inom industrin.

Teknisk forskning och teknikutveckling liksom medicinsk forskning har blivit alltmer beroende av resultat från naturvetenskapen. Den na— turvetenskapliga forskarutbildningen måste därför stärkas. lndustrin och det övriga näringslivet behöver fler forskarutbildade naturvetare. Detsamma gäller för gymnasieskolan. Ytterligare ett skäl för en ökad ex- amination inom forskarutbildningen är att inom bara ett decennium kommer vid de matematisk-nattirvetenskapliga liksom vid övriga fakul- teter att finnas nyrekryteringsbelhov på grund av pensionsavgångar.

Vid den närmare fördelningen av resurserna för studielinansiering bör behoven beaktas av forskarutbildning i anslutning till de särskilda forskningsprogram för informationsteknologi, flygteknik, fordonsteknik och träråvara, som presenteras på annan plats i denna proposition.

lnom humanistisk fakultet är det för närvarande brist på studielinan- sieringsmöjligheter, samtidigt som examinationen av forskarutbildade behöver öka bl.a. med hänsyn till kommande pensionsavgångar.

Den "av chefen för Utbildningsdepartementet tillsatta särskilda arbets- gruppen för jämställdhet inom högre utbildning och forskning har i en rapport (Ds 1992:119) bl.a. uppmärksammat behovet av bättre studieti- nansieringsmöjligheter inom forskarutbildningen på vissa områden med stark dominans av kvinnliga studerande på grundläggande nivå men li- ten övergång till forskarutbildning. Arbetsgruppen pekar särskilt på vis- sa lärar- och vårdutbildningar. Eftersom dessa utbildningar kom in i

Avsnitt 8 Utbildningsdep.

högskoleväsendet först genom 1977 års högskolereform finns inte någon längre forskningstradition. Regeringen anser att dessa behov bör beaktas vid den närmare fördelningen av medel för studiclinansiering inom forskarutbildningen som sker inom berörda fakulteter.

Rekrytering

Antalet nybörjare i forskarutbildningen har under lång tid legat på ca 2400 per år.

Det framgår av anslagsframställningarna för den kommande treårspe- rioden att universiteten och högskolorna inte bedömer att det totalt sett är några svårigheter att öka rekryteringen till forskarutbildningen. Det finns dock problem med tillströmningen bl.a. till språk och till vissa naturvetenskapliga ämnen. För språkens det bör i första hand åtgärder vidtas för att en ökad andel av de studerande i grundutbildningen skall gå vidare till forskarutbildning. lnom matematisk-naturvetenskaplig fa- kultet går redan ungefär hälften av studenterna i grundutbildningen vi- dare till forskarutbildningen. För att åstadkomma en ökning av rekry- teringen på detta område kan det därför krävas stimulansåtgärder på lägre nivåer i utbildningssystemet.

För att långsiktigt garantera att rekryteringsunderlaget för forskarut- bildningen inte blir otillräckligt krävs en ökning av examenstalen från de längre grundutbildningarna mer generellt.

Demografiska förändringar leder till minskande ungdomskullar un- der andra hälften av 1990-talet. Detta gör det än mer angeläget att öka intresset för den mest kvalificerade utbildningen så att en ökande andel går vidare till, forskarutbildningen.

För att öka rekryteringen utan att ge avkall på kvalitetskraven behö- ver åtgärder sättas in i hela skolsystemet, alltifrån grundskolan och upp- åt. Expansionen av forskarutbildningen bör - som redogjorts för tidiga- re — framför allt avse teknik och naturvetenskap. Särskilda ansträng- ningar bör därför göras för att öka intresset för studier inom dessa om- råden.

Ett sätt att stimulera elevernas intresse för universitetsutbildning och i förlängningen forskarutbildning är att öka antalet forskarutbildade gym— nasielärare.

Behörighetsgivande utbildning (s.k. teknisk-naturvetenskapliga basår) som inledning till universitets- och högskolestudierna har prövats på flera håll de senaste åren för att påverka ungdomarnas studieval. Detta är en verksamhet som det finns anledning för universitet och högskolor att vidareutveckla. Sådana basår kan ha särskild betydelse för att upp- muntra kvinnor att satsa på teknisk eller naturvetenskaplig utbildning.

Uppläggningcn av den högre utbildningen har en avgörande betydelse för tillströmningen till forskarutbildningen. En utbildning som präglas av självständigt inhämtande av kunskap och självständig problemlös- ning innebär en god förberedelse för och en stimulans till forskarutbild- ning. Studenterna måste på ett tidigt stadium ges kontakt med institu-

Prop. 1992/931170 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

tionernas forskning och forskarutbildning. Det är sålunda viktigt att de mest kvalificerade lärarkrafterna engageras i grundutbildningen .

Formerna för forskarutbildningen har självfallet också stor betydelse. En sammanhållen miljö med koncentrerade satsningar på kurser och seminarier kan stimulera fler att satsa på doktorandstudier. Detta be- handlas närmare i det följande.

1 dag kommer mycket få doktorander från de mindre och medelstora högskolorna. l viss mån beror detta på utbildningsutbudet vid dessa högskolor, men även med hänsyn tagen till detta går likväl en lägre an— del av studenterna vid dessa högskolor vidare till forskarutbildning än vad fallet är vid universiteten. Dessa högskolor utgör en potentiell re— kryteringsbas för forskarutbildningen som bör utnyttjas bättre. I detta sammanhang bör även nämnas studenter med medellång vårdutbildning som grund. Även dessa bör stinnuleras till forskarutbildning.

Ökningen av resurserna för forskningsstödjande åtgärder vid de mind- re och _medelstora högskolorna kommer att leda till en ökning av forsk- ningsaktiviteten. Genom denna satsning förbättras också möjligheterna att i samverkan med universitet eller högskolor med fasta forskningsre— surser genomföra forskarutbildning vid de mindre och medelstora hög- skolorna. De särskilda resurser som avsatts för att ge möjlighet för icke- disputeradc lärare att avlägga doktorsexamen kommer att ha en särskild betydelse för de mindre och medelstora högskolorna. Kompetenshöj- ningen kommer att medföra att flera lärare kan ge handledning och sannolikt också skapa ett större intresse för forskning bland studenterna vid dessa högskolor.

En stor outnyttjad bcgåvningsresurs finns bland kvinnorna. Andelen kvinnor bland de nyantagna till forskarutbildningen har stigit från 32 % år 1987 till ca 35 % är l991..'1'rots denna ökning går kvinnor fortfa— rande vidare till forskarutbildning i betydligt mindre utsträckning än män. Det bör sålunda vara möjligt för universitet och högskolor att ge- nom medvetna rekryteringsinsatser stimulera en större andel av kvin- norna '! grundutbildningen att påbörja doktorandstudier. Detta kräver åtgärder inte bara inom ramen för själva forskarutbildningen utan även ett systematiskt arbete för att: förbättra kvinnornas villkor generellt inom universitet och högskolor.

Merparten av de kvinnliga studenterna finns i dag inom utbildningar som inte är direkt forskningsfö-rberedande. Det är en av förklaringarna till kvinnornas låga andel inom forskarutbildningen.

Ett annat problem är att när det gäller de längre akademiska utbild- ningarna på grundnivå är kvinnorna särskilt underrepresenterade inom de naturvetenskapliga och tekniska områdena, där behovet av fler fors- karutbildade är som störst. Detta, traditionella studiemönster utgör ett problem när det gäller att öka antalet kvinnliga doktorander. För att en ändring skall kunna komma till stånd krävs åtgärder i hela skolsyste- met. Regeringen har beslutat genomföra ett program som täcker alla ni- våer från grundskolan till universitet och högskolor och som syftar till

Prop. 1992/93:170 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

att stimulera intresset för teknik och naturvetenskap, inte minst bland kvinnorna. Den pågående omvandlingen av utbildningsbidrag till doktorandtjäns- ter bör främja rekryteringen av kvinnor till forskarutbildningen. Detta ' sammanhänger med de sociala rättigheter som är förknippade med dok- torandtjänsterna.

Sludiefinansiering

Studiefinansieringcn inom forskarutbildningen utgörs för närvarande av utbildningsbidrag och doktorandtjänster. l viss utsträckning används även studiemedel för att inledningsvis finansiera doktorandstudier.

Medel för studieftnansiering i forskarutbildningen anvisas under fa- kultetsanslagen som särskilt angivna minimibelopp för varje högskole- enhet. Dessa resurser uppgår budgetåret 1992/93 till mer än 650 miljo- ner kronor. Därtill kommer ca 55-60 miljoner kronor för doktorand- tjänster som har inrättats av forskningsråden. Vidare finansieras dokto- randtjänster m.m. inom ramen för bl.a. rådsanslag och sektorsorganens anslag.

Utbildningsbidraget uppgår för närvarande till 130000 kronor per år. Vid heltidsstudier kan bidraget utgå under fyra år.

Doktorandtjänsten är en statlig tjänst och är förenad med de förmåner som en sådan medför. Lönen bestäms genom lokala förhandlingar. Ge- nomsnittslönen 1991 låg på ca 170 001) kronor per år. Det första förord- nandet på en doktorandtjänst får avse högst ett år och ett omförordnan— de högst två år. Doktorandtjänst kan innehas i fyra år för forskarutbild- ning på heltid. För att underlätta övergången från forskarstudier till lä- rarverksamhet inom universitet och högskolor har en bestämmelse in- förts i den nya högskoleförordningen att doktorandtjänst kan förlängas med högst ett år efter det att innehavaren avlagt doktorsexamen.

Innehavare av doktorandtjänst fär utföra institutionsgöromål i en om- fattning som motsvarar högst en tredjedel av full arbetstid. Om dokto- randen har haft institutionstjänstgöring, kan förordnandetiden uppgå till sammanlagt sex år. —

Doktorandtjänst inrättas som heltidstjänst. Utbildningsbidraget däre- mot kan delas upp mellan flera doktorander. Uppdelningen av bidragen har ofta lett till ineffektiva studiesituationer.

Doktorandtjänsterna har tillkommit i en strävan att effektivisera fors- karutbildningen genom att möjliggöra heltidsstudier på goda villkor. Deltidstjänster bör inte införas, eftersom de skulle innebära avsevärda nackdelar, såsom mer splittrade studier och därmed sannolikt stigande examensålder. Samtidigt bör påpekas att reglerna för tjänstledighet från statliga tjänster ger viss flexibilitet som kan utnyttjas när det uppenbarli- gen är av värde för utbildningen att en doktorand t.ex. kombinerar praktisk verksamhet med studierna. lnnehavarna av doktorandtjänster kan beviljas tjänstledighet i viss omfattning för att på deltid arbeta som exempelvis läkare. Denna möjlighet kan även utnyttjas när en dokto- rand genomför sin forskarutbildning inom ramen för ett samarbetspro-

Prop. 1992/93:170 Avsnitt 8 ' Utbildningsdep.

jekt mellan ett universitet och ett företag. Doktorandtjänst kan natur- ligtvis också som andra tjänster innehas på deltid i samband med föräld— raledighet. När reduktion av doktorandtjänsten förekommer, kan det löneutrymme som uppstår tilldelas en annan doktorand.

Det är väsentligt att de möjligheter som finns till en flexibel lönesätt- ning av doktorandtjänsterna utnyttjas för att ge en bättre anpassning till de skilda förhållanden som råder inom olika fakulteter. l—"ler forskarstu- denter skulle därigenom kunna få doktorandtjänst inom flera av fakul- tetsområdena.

En höjd lönenivå efter examen för forskarutbildade är den mest bety- delsefulla faktorn för att åstadkomma den nödvändiga ökningen av dok— torsexaminationen. Lång utbildning måste ge en rimligt god personlig ekonomisk avkastning. En angelägen förändring av lönestrukturen tar dock tid att genomföra. Kortsiktigt är det därför ofrånkomligt att ge- nomföra väsentliga förbättringar av doktorandernas studiefinansiering.

Enligt tidigare beslut av regering och riksdag har det sedan budgetåret 1987/88 skett en successiv omvandling av utbildningsbidragen till dokto- randtjänster. Doktorandtjänst är den form av studiestöd som ger bästa möjligheterna att bedriva effektiva studier. Det är därför angeläget att återstående utbildningsbidrag s.kyndsamt omvandlas. Dessutom bör yt- terligare doktorandtjänster inrättas för att främja forskarutbildningens expansion.

Enligt regeringens mening bör för nästa budgetår under fakultetsan- slagen totalt ca 815 miljoner kronor av fakultetsanslagen avsättas för studiefmansiering i forskarutbildningen. Detta innebär en ökning jäm— fört med innevarande budgettår med sammanlagt ca 163 miljoner kro— nor. Fördelningen per fakultet redovisas nedan.

Fakultet (motsvarande) 1993/94 Humanistiska fakulteterna 109 071 000 Teologiska fakulteterna 8 143 000 Juridiska fakulteterna 9 435 000 Samhällsvetenskapliga fakulteterna m.m. 119 654 000 Medicinska fakulteterna 103 284 000 Odontologiska fakulteterna 16 325 000 Farmaceutiska fakulteten 10 546000 Matematisk-naturvetenskapliga

fakulteterna m.m. 219 741 000 Tekniska fakulteterna 211 370 000 Temaorienterad forskning 8 123 000 Summa 815 693 000

Prop. 1992/93:170 Avsnitt 8 Utbildningsdep;

182.

Studiemedel

Närmare 700 doktorander finansierade budgetåret 1991/92 sina forskar- studier med studiemedel. Som jämförelse kan nämnas att antalet nyan— tagna forskarstuderande samma år var ca 2 500.

Studiemedel är en finansieringsform som i första hand är avsedd för grundläggande utbildning inom universitet och högskolor. 1 den senaste forskningspropositionen föreslogs att det fr.o.m. budgetåret 1993/94 inte skulle vara möjligt att finansiera doktorandstudier med studiemedel. Riksdagen beslutade dock att hålla frågan öppen till nu föreliggande proposition.

Skälet för förslaget att avskaffa studiemedelsmöjligheten var att man ansåg att doktorandstudier principiellt skall kunna bedrivas utan skuld- sättning. För ett bibehållande talar behovet av ökad rekrytering till fors- karstudier. Det finns studerande som är intresserade av att inleda fors- karutbildning också med den begränsade ersättning som studiemedlen ger.

Studiemedelssystemet har nyligen utretts. Utredningsmannen har lämnat betänkandet Målrelaterade statsstipendier (.Ds 1992:127). Frågan om studiemedel för doktorander bör enligt regeringens mening prövas i samband med ställningstagandet till ett nytt studieftnansieringssystem inom grundutbildningen.

Examenspremie till doktorander

De långa studietiderna och den höga avbrottsfrekvensen är sedan gam— malt ett stort problem inom i första hand samhällsvetenskaplig och hu— manistisk fakultet. Det är ofta mycket små ekonomiska incitament för doktoranderna att snabbt avlägga examen, eftersom doktorandtjänsten innebär trygghet och goda ekonomiska villkor under upp till sex års studietid. Det är angeläget att kraftigt öka genomströmningen, i första hand vid dessa två fakulteter men även inom andra områden. En metod som kan prövas för att minska studietiderna och bortfallet är att betala en examenspremie till doktoranden omedelbart efter avlagd doktorsex— amen. Det bör få ankomma på regeringen att meddela föreskrifter om sådana premier.

Handledning

Den handledning som skall ges varje doktorand är viktig för framgång— en i forskarutbildningen. Handledning inom forskarutbildningen kan vara en uppgift inte bara för professorer utan också för högskolelekto- rer och andra med doktorsexamen.

1 dag finns ca 2000 professorer och mer än 5000 lektorer och fors- karassistenter vid universitet och högskolor. En enkätundersökning ut— förd inom ramen för högskoleutredningen (UllÄ-rapport 199122") har visat att lärarkåren är intresserad av att öka sina handledningsinsatser.

Prop. 1992/93:170 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

Dessa pé'rsonalresurser skall sättas i relation till den totala doktorsex- aminationen, som uppgick till drygt 1000 i medeltal för perioden 1988/89—1990/91. Det ankommer på universitet och högskolor att svara för att resurser för handledning avsätts i sådan omfattning att examina- tionen inom forskarutbildningen kan öka.

llandledarkapaciten är emellertid inte bara en fråga om antal perso- ner. För att uppnå rimliga studietider är det av vikt att forskarhandled— ningen sköts omsorgsfullt. llandledning är en lika viktig uppgift för universitetens och högskolornas lärare som den egna forskningen. Ett syfte med det aktivitetsrelaterade budgetsystem som införs under den kommande treårsperiodens sista år är att stimulera till förbättrade hand- ledningsinsatser och öka disputationsfrekvensen.

Förmågan att ge handledning är mycket varierande. l vissa fall skulle det vara ett värdefullt stöd för handledarna om de fick utbildning för uppgiften. Särskilt angeläget är det att handledarna lägger vikt vid att kvinnliga och manliga doktorander stöds i samma utsträckning. Vid fle- ra universitet och högskolor genomförs seminarier och kurser för att hjälpa och utveckla handledarna i deras verksamhet. Denna verksam- het bör utvecklas vid alla universitet och högskolor.

K arriärmöjlighclcr

Karriärmöjligheter efter avlagd examen är ett av de viktigaste incita- menten för att såväl påbörja som genomföra en forskarutbildning. Ny- examinerade doktorer måste i större omfattning än nu kunna direkt gå vidare till högskoletjänster som ger möjlighet till meritering för fortsatt forskarkarriär. Regeringen förutsätter att behovet av rekryteringstjänster för unga doktorer ges stor uppmärksamhet när de lokala resursfördel- ningsbesluten görs.

Vissa särskilda åtgärder för forskarutbildning

Forskarutbildningen i Sverige innebär vanligen en relativt smal specia- lisering inom traditionella discipliner. Det finns inte några formella hinder för samarbete mellan olika institutioner omkring en forskarut— bildning med en större bredd. Sådant samarbete har dock hittills varit alltför sällsynt. '

'l'eknikvetenskapliga forskningsrådet tar i sin anslagsframställning upp forskarutbildningen i detta perspektiv och understryker att förmågan att effektivt angripa interdisciplinära problemställningar blir mycket viktig i framtiden. Det är angeläget från samhällets och industrins synpunkt att forskarutbildningen inriktas på metodisk skolning inom brett defi- nierade ämnesområden. För att främja detta föreslår/"flik att forskarsko- lor på försök inrättas inom väl etablerade teknikvetenskapliga områden. Detta skulle enligt TFR öka både doktorsexaminationen och kvaliteten på de nya doktorerna.

Vid universitet och högskolor har tagits initiativ till bl.a. ämnesöver-

Prop. 1992/931170 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

gripande kurser och andra systematiska aktiviteter. Universitetet i Lin- köping har presenterat intressanta förslag till s.k. Graduate Schools.

Enligt regeringens mening kan nya grepp i uppläggningen av forskar- utbildningen främja rekryteringen och öka effektiviteten i studierna. Ett mål bör vara att skapa en sammanhållen och stimulerande miljö för doktoranderna, där särskilda insatser görs när det gäller exempelvis se- minarievcrksamhet och doktorandkurser. Seminarier och kurser bör planeras samlat oeh systematiskt för att gradvis under studietiden bygga upp ett brett, gränsöverskridande synsätt på olika problemställningar. Den specifika fördjupningen skall givetvis samtidigt vara ett mål för forskarutbildningen. Verksamheten bör sikta på att dra till sig dokto- rander över institutions- och fakultetsgränser. Den forskningsintensiva och mångfasetterade miljö som skapas bör också kunna fungera som mötesplats och diskussionsforum för etablerade forskare.

Regeringen anser att det är angeläget att olika modeller prövas som syftar till att förbättra forskarutbildningen. Regeringen föreslår därför i det följande att 10 miljoner kronor anvisas för försöksverksamhet med forskarskolor m.m. under perioden 1993/94—1995/96. En förutsättning för bidrag bör vara att projekten samfinansieras, dvs. det ansökande uni- versitetet tillskjuter samma belopp som bidraget uppgår till. l'iörsöks- verksamheten bör utvärderas.

Forskarutbildning i samverkan med näringslivet

l strävan efter att utveckla forskarutbildningen kan förebilder och idéer hämtas från andra länder, inte minst när det gäller industrianknuten doktorandutbildning. ] Danmark finns två intressanta modeller för sam- verkan mellan universitets- och högskoleforskning och industriforsk- ning.

lnom ramen för den danska Forskarakademin, finns ett s.k. samfinan- sieringsprogram, som har till generellt syfte att höja kvaliteten i forskar- utbildningen. Dölta består av "stipendier" som utdelas av akademin ef— ter det att avtal slutits mellan akademin och privata företag, sektors- forskningsorgan eller andra offentliga, forskningsutförande enheter. Akademin betalar en tredjedel av de treåriga stipendierna. Stipendierna tar primärt sikte på studerande som just har tagit sin grundexamen. Sti- pendiaterna är anställda vid Forskarakademin, har sin dagliga arbets- plats vid samfinansieringspartens (företagets) forskningsenhet och är re- gistrerade som forskarstuderande vid ett universitet eller högskola. Pro- grammet. som har existerat sedan 1987, bedöms som framgångsrikt. Av— tal har slutits med ett betydande antal företag och organ. Omkring hälften av de doktorander som har avslutat sin stipendietid får fast an- ställning hos samfinansieringSpartnern.

1 Danmark finns även en annan form av samarbete om forskarutbild- ning mellan uniVersitet och högskolor (eller annan "relevant forsknings- miljö) samt företag, nämligen den s.k. näringslivsforskarutbildningen (erhvervsforskeruddannelse). Utbildningen sker genom utförande av en konkret forskningsuppgift. Den forskarstuderande skall vid utbildning-

Prop. 1992/93:170 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

ens början anställas på heltid i det medverkande företagets forskning- eller utvecklingsavdelning, om han eller hon inte redan är anställd där. Projektarbetet skall utföras växelvis i företaget och vid den medverkan- de universitetsinstitutionen; normalt med hälften av den totala tiden på vardera platsen. Den forskarstuderande skall ha handledare på såväl fö- retaget som institutionen. Det är universitetet som utdelar dok- tors/lieentiatexamen. Ansvarig för administrationen av denna forskarut- bildningsverksamhet är Akademinför de tekniska vetenskaperna. Kost- naderna för utbildningen vilar på företaget men akademin ger betydan- de bidrag, i första hand genom att betala ca 50 procent av den forskar- studerandes lön under utbildningen. Även detta system, som har funge— rat i mer än 20 år, anses vara framgångsrikt och har inte minst haft bc- tydelse för mindre företag.

1 Sverige har olika former av samverkan med näringslivet när det gäl- ler forskarutbildning prövats av enskilda universitet och höpkolor. Ny- ligen har Teknikvetenskapliga forskningsrådet tagit initiativ till en verk— samhet av samma typ som den danska "erhvervsforskeruddannelse”. Det är angeläget att doktorandprogram som bygger på samarbete med industrin fortsätter att växa fram och utvecklas. Härigenom tillförs före- tagen vetenskapligt skolad personal och därmed nytt vetande och nya metoder.

Genom att i högre grad än nu ha forskarutbildad personal stärks även företagens beställarkompetens av FoU liksom deras bedömningsförmåga när det gäller utnyttjandet av nya forskningsresultat. Samarbetsprojekt främjar också utbyggandet av de nödvändiga kontaktnäten mellan uni- versitet och högskolor och näringslivet.

l detta sammanhang hör även nämnas att det bör vara möjligt för sta- ten att i samband med upphandling av större tekniska system - såväl inom civil som militär verksamhet — sluta avtal om forskarutbildning el- ler andra former av kompetensutveckling.

Enligt regeringens mening bör de tekniska och matematisk- naturvetenskapliga fakulteterna avsätta en- viss del av studief'inansie- ringsmedlen för forskarutbildning med näringslivsanknytning. Utform- ningen av sådana program bör göras lokalt men samarbetet förutsätts delvis finansieras av industriföretag och till stor del utföras i företagens miljö. Särskilda ansträngningar bör göras att få till stånd samarbetspro— jekt med små och medelstora företag. Likaså bör särskilda insatser göras för att stimulera och stödja kvinnliga doktorander att delta i sådana pro- gram. '

Särskilt ansvar för vissa forskarutbildningsämnen

I propositionen 1992/93zl Universitet och högskolor. l—"rihet för kvalitet berördes frågan om en ”krysslista” för forskarutbildning. Syftet med en sådan förteckning skulle vara att säkra fortsatt forskarutbildning i små ämnen vars existens kunde vara hotad och som efter en övergripande nationell bedömning ansågs böra finnas kvar åtminstone vid något uni— versitet eller någon högskola i landet. Vid beredningen av frågan har

Prop. 1992/932170 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

behovet av en sådan lista ifrågasatts. Mot denna bakgrund bedömer re- geringen att någon förteckning med angivande av särskilt ansvar för forskarutbildningsämnen inte bör upprättas för närvarande. Frågan kommer dock att följas och vid behov aktualiseras på nytt.

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner de riktlinjer för forskarutbildningen med avseende på dimensionering, studietinansiering och vissa särskilda åtgärder för forskarutbildning som beskrivs i det föregå- ende. 8.5 Tjänsteorganisatoriska frågor

Utformningen av tjänsteorganisationen har stor betydelse både för att skapa goda arbetsvillkor för de anställda och för att möjliggöra ett effektivt resursutnyttjande. Med hänsyn härtill redovisas här översiktligt vad som enligt den nya högskoleförordningen kommer att gälla vid universitet och högskolor.

Universitets- och högskolelärarna har en på svensk arbetsmarknad närmast unik frihet att välja arbetsuppgifter. Forskningens frihet måste balanseras av bestämmelser som garanterar ett omsorgsfullt rekryter- ingsförfarande, inklusive en noggrann prövning av de sökande till olika tjänster. 1 den nya högskoleförordningen, som träder i kraft den I juli 1993, är således bestämmelserna om lärartjänster, doktorandtjänster och tjänsteförslagsnämnder liksom i dag förhållandevis detaljerade.

De lärartjänster som enligt förordningen får inrättas vid universitet och högskolor är professor (inbegripet adjungerad professor), lektor, ad- junkt, forskarassistent, nordisk lektor, utländsk lektor, timlärare och gästlärare. En nyhet är att särskilt högt kvalificerade lektorer kan ges ställning som biträdande professor.

Behörighetskraven för lärartjänsterna är i princip oförändrade. De be- stämmelser som reglerar proceduren vid tillsättning av lärartjänster vid universitet och högskolor är i korthet följande. lärartjänster skall kun- göras lediga till ansökan. Tjänst som lärare tillsätts av rektor. lnnan pro- fessurer eller lektorat tillsätts. skall förslag avges av en tjänsteförslags- nämnd. Innan tjänst som forskarassistent tillsätts, skall yttrande inhäm— tas från en sakkunnig. Vid tillsättning av tjänst som professor, lektor, adjunkt eller forskarassistent skall ämnet för tjänsten bestämmas, innan tjänsten kungörs ledig.

Bestämmelser av i huvudsak likartat innehåll gäller för Sveriges lantbruksuniversitet.

När det gäller tidsbegränsning av anställning görs vissa förändringar i den nya högskoleförordningen. För att underlätta rekrytering och ge ökad flexibilitet blir det möjligt att inledningsvis anställa högskolelekto— rer för en treårsperiod. Den andra förändringen, som avser tjänst som professor för konstnärlig verksamhet, redovisas närmare i det följande.

Prop. l992/93:l70 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

En fråga som övervägts vid flera tillfällen de senaste åren och där krav framförts om reglering är lektorers forskning. l-lögskolelagen (1992:1434) stadgar att det i en lektors arbetsuppgifter normalt skall ingå både utbildning och forskning. Enligt regeringens mening är det den lokala arbetsledningens ansvar att avgöra i vilken utsträckning lek— torerna skall ges tid för egen forskning.

lnomvetenskapligt genererad forskning, forskarutbildning och högre utbildning är universitetens centrala uppgifter och tjänsteorganisationen är i stor utsträckning uppbyggd för dessa funktioner. Men inom univer- sitet och högskolor bedrivs även en omfattande FoU—verksamhet bekos- tad av externa finansiärer, såsom företag och sektorsorgan. De externa ftnansiärernas behov kan ställa krav på andra anställningsformer än de som finns i dag.

Vilket problem som skall studeras och vilken tidsram som gäller re— gleras vanligen i ett kontrakt mellan universitet och finansiärer. Projek- tet utformas ofta i samarbete med den forskare, som förutsätts genomfö- ra det. Denna situation skiljer sig i viss män från den forskning som be- drivs på eget programansvar och kan leda till konflikt med vissa av hu- vudprinciperna för högskoletjänster, i första hand vad gäller ledigkun— görande och tidsbegränsning.

Den externt finansierade FoU-verksamheten är en väsentlig del av universitetens och högskolornas samlade aktiviteter. Inte minst kan samarbete med avancerade företags FoU-avdelningar ge stort utbyte. Det är därför angeläget att problem av den art som här anges kan lösas.

I det följande föreslås att universitet och högskolor skall ges rätt att bilda stiftelser eller äga aktiebolag med uppgift att bedriva sådan forsk- ningsverksamhet i samarbete med industrin som inte med fördel utförs inom respektive läroanstalt. Förslaget innebär att rekryteringen av den personal som skall arbeta med FoU inom bolaget eller stiftelsen kan ske på det sätt som gäller i arbetslivet utanför högskolorna.

Professurcr utanför universitet och högskolor

Den genomgripande omvandling som universitet och högskolor står in— för innebär decentralisering och avreglering. ! samma riktning går den förändring beträffande professurer som tidigare beslutats (prop. 1990/91:150 bil. ”17, bet. 1990/9l1UbU2l, rskr. 1990/91389). De nya re- gler som träder i kraft den 1 juli [993 innebär att regering och riksdag inte längre skall besluta om inrättande av professurer vid universitet och högskolor. Universitet och högskolor avgör själva antalet professu— rer och deras inriktning.

Det finns i dag professurer också vid forskningsråd och andra myn- digheter utanför universitet och högskolor.

Professurer som är inrättade vid forskningsråden bör föras över till de universitet och högskolor där tjänsterna nu är placerade. Detta bör ske& med verkan fr.o.m. den 1 juli 1994. Medel för dessa tjänster bör fr.o.m. budgetåret 1994/95 anvisas under anslaget till respektive universitet. Inga nya professurer bör inrättas vid forskningsråd.

Prop. 1992/93zl Avsnitt 8 Utbildningsdep.

Vid andra myndigheter än forskningsråden finns ett sjuttiotal tjänster som professor inrättade. Till många verksamhetsområden är det angelä- get att rekrytera personer med hög vetenskaplig kompetens. Härigenom kan kvaliteten i den aktuella verksamheten säkras. Det bör även fram- gent vara regeringen som inrättar och tillsätter professurer vid andra myndigheter än universitet och högskolor. Sådana tjänster bör dock en- dast avse högrc utbildning och forskning. 'l'jänsterna bör alltid tillsättas enligt föreskrifterna i högskoleförordningen och efter förslag av tjänste- förslagsnämnd. Tjänster som forskare vid forskningsråden

Vid forskningsråden finns i dag ett antal tjänster som forskare med tids- begränsade förordnanden. Efter förm'dnandetidens utgång har inneha- varen rätt att få en tjänst som högskolelektor vid det universitet eller högskola där tjänsten varit placerad. Universitetet eller högskolan skall då också finansiera tjänsten.

Universitet och högskolor kan i dag inrätta Icktorstjänster med tidshe— gränsade förordnanden om högst sex är med finansiering av andra ex- terna medel än medel från forskningsråd. Denna rätt bör utsträckas till att gälla Iektorstjänster finansierade av externa medel generellt, dvs. in— klusive forskningsrådsmedel. Regeringen återkommer till denna fråga i annat sammanhang.

Dessa tjänster kompletterar tjänster inrättade av råden. För dessa råds- tjänster bör emellertid inte universiteten eller högskolorna ha något an- svar efter förordnandetidens utgång.

K onzpetcnsmveckling för odisputeradc högskolelärare

Undervisningen vid universitet och högskolor bör normalt ske av dis- puterade lärare. Så är långtifrån alltid fallet i dag.

Drygt hälften av högskolelärarna (lektörer och adjunkter) saknar dok- torsexamen. Den största gruppen odisputeradc finns naturligtvis bland högskoleadjunkterna, eftersom behörighetskravet för denna tjänst en- dast är avlagd examen från grundläggande högskoleutbildning. Riksda— gen har beslutat om särskilda medel för forskarutbildning av icke- disputerade lärare. För perioden 1992/93—1995/06 beräknas totalt 375 miljoner kronor för detta ändamål.

Denna kraftfulla satsning kommer inte bara att förbättra kvaliteten i den högre utbildningen. Den kommer också att främja jämställdheten inom lärarkåren, eftersom flertalet kvinnliga högskolelärare finns bland de lärare som inte har doktorsexamen. Universitet och högskolor har inlämnat ett omfattande underlag för fördelningen av medlen. Reger— ingen avser att senare besluta om fördelningen av medlen.

'ljänsleslrukluren inom det odontologiska området

En särskild utredare har överlämnat en rapport med förslag till ny tjänsteorganisation inom odontologisk fakultet. Efter remissbehandling

Prop. 1992/93:170 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

har förslagen införts i den nya högskoleförordning som träder i kraft den 1 juli 1993. Förändringarna innebär att tjänsteorganisationen an- passas till vad som gäller för universitets- och högskoleväsendet i övrigt.

1 den nya ordningen avskaffas tjänstetyperna lärare i odontologiskt ämne med klinisk anknytning och assistenttandläkarc. ] fortsättningen skall i stället tjänsterna som högskolelektor och högskoleadjunkt använ— das också vid odontologisk-fakultet. .

Tjänst som professor eller lektor får förenas med tjänst för specialist- utbildad tandläkare vid sjukvårdsenhet som är upplåten för odontolo— gisk utbildning och forskning. Till en sådan förenad tjänst får utses en- dast den som är behörig till båda tjänsterna.

Arbetstidens fördelning mellan olika uppgifter för olika tjänstekatego- rier avgörs genom lokala beslut. 'l'jänstgöringens längd skall regleras i arbetstidsavtal.

Ändringarna innebär även att tjänstetypen klinisk assistent kommer att kunna användas vid odontologisk fakultet. Denna tjänstetyp inrätta— des 1990 och var då avsedd för utbildning och forskning inom medi— cinsk fakultet. Avsikten var att tjänsten skulle finnas under de närmaste fem åren. En utvärdering borde läggas till grund för beslut om huruvi- da denna typ av tjänst därefter skulle få finnas kvar (prop. 1989/90:90avsnitt 17, bet. 1989/()():UbU25, rskr. 328).

Professurer för konstnärlig verksamhet

Enligt den nya högskoleförordningen kan innehavare av professurer som är förenade med konstnärligt utvecklingsarbete förordnas tills vitla- re. Detta är en förändring gentemot tidigare. Möjligheten att tidsbegrän- sa förordnandena kvarstår dock. [ de fall tidsbegränsade förordnanden används, får de förnyas utan att tjänsten kungörs ledig. l'_-'.tt tidsbegränsat förordnande får ges för sammanlagt högst tio år.

Syftet med förändringen är i första hand att förbättra förutsättningar- na för dessa professorer att bedriva ett långsiktigt konstnärligt utveck- lingarbete.

Förändringen innebär även att de berörda högskolorna ges valfrihet att anpassa professorstjänsterna efter vad som anses bäst inom olika äm- nen.

Högskolor med konstnärlig utbildning kan naturligtvis liksom andra högskoleenheter knyta till sig adjungerade professorer och gästlärare. Denna möjlighet kan användas bl.a. för att främja den konstnärliga för- nyelsen.

Det bör understrykas att den valfrihet för högskolorna som nu införs också innebär att eventuella kostnader för framtida specialarrangcmang för professorer som anställs på tidsbegränsade förordnanden helt skall bäras av den berörda högskolan. Avgångsvederlag kan inte påräknas från regeringen.

Nuvarande innehavare av konstnärliga professurer som har förordnats av regeringen kan dock i enlighet med vad som tidigare angivits erbju

Prop. 1992/93:170 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

das avgångsvederlag för att underlätta återgången till egen konstnärlig verksamhet.

Hänvisningar till S8-4

8.6. Jämställdhet

Att främja jämställdheten är en fråga om kvalitet. Som ett led i strävan- dena att höja kvaliteten i svensk utbildning och forskning måste såväl kvinnors som mäns begåvningar och erfarenheter tas till vara fullt ut. Men det är naturligtvis också en fråga om rättvisa. Högskolelagen stad- gar att jämställdhet mellan kvinnor och män alltid skall iakttas i uni- versitetens och högskolornas verksamhet.

Forskarutbildning

[ det föregående har under avsnittet om forskarutbildning uppgifter re— dovisats om utvecklingen beträffande bl.a. rekrytering och examination.

Andelen kvinnor bland de nyexaminerade doktorerna ökade från 18% till 29 % under tioårsperioden 1981—1991. Under samma tid steg andelen kvinnor bland de nyantagna forskarstuderande från 28 % till 35 %. Kvinnorna är sålunda fortfarande i klar minoritet totalt sett, även om det finns stora skillnader mellan fakulteterna.

Kvinnornas andel bland de nydisputerade har ökat vid alla fakulteter utom teologisk och juridisk. Den mest markanta ökningen har skett inom medicinsk fakultet. Där utgjorde de kvinnliga doktoranderna 44 % av de nyantagna budgetåret l991/92 och svarade för en tredjedel av doktorsexamina samma år. lnom teknisk fakultet har kvinnornas an- del bland de nyantagna nästan fördubblats sedan 1981 och uppgick läså- ret 1991/92 till 23 %. Kvinnornas andel av avlagda doktorsexamina vid teknisk fakultet läsåret l99l/92 var 23 %.

Kvinnornas andelar inom forskarutbildningen vid de olika fakulteter— na avspeglar deras andelar inom den grundläggande högskoleutbild— ningen på respektive område. Andelen i forskarutbildningen är dock genomgående något lägre.

Lärarna

Fördelningen mellan kvinnor och män bland universitets- och högsko- lelärarna har ändrats ytterst litet de senaste åren. Under perioden 1987— 1991 har andelen kvinnor bland forskarassistenterna legat något över 20 %. Under samma tid har kvinnornas andel bland dem som avlagt dok- torsexamen ökat från 24 % till 29 %. lnom tjänstekategorin högskolead- junkt har andelen kvinnor varit drygt 40 %. Bland högskolelektorerna har andelen kvinnor stigit från 17 till 19 %. Andelen kvinnliga profes- sorer ligger på en fortsatt synnerligen låg nivå; en ökning från 5 till o % kan noteras för denna grupp under perioden 1987—1991.

Prop. 1992/93:170 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

Rapporter

] anslagsframställningarna har universitet och högskolor lämnat redo- visningar av sina jämställdhetsaktiviteter och sitt arbete med att få fram planer i enlighet med jämställdhetslagen. Där framgår bl.a. att flertalet enheter nu har jämställdhetshandläggare och att man på flera håll dess- utom har jämställdhetskommittéer. ! handledarseminarier uppmärk— sammas bl.a. kvinnoaspekter. Kartläggningar av löneutvecklingen för kvinnor och män pågår eller planeras på flera håll. Bl.a. Universitetet i Linköping redovisar insatser för att få en jämnare könsfördelning bland lärarna. Rektorsämbetet har dels utfärdat riktlinjer för tjänsteförslags- nämndernas och fakultetsnämndernas arbete med tillsättning av lärar- tjänster, dels meddelat föreskrifter om hur jämställdhetsaspekten i dessa sammanhang mera konkret skall beaktas. Det finns kurser och nätverk för kvinnor, bl.a. som resultat av arbete nedlagt av de olika centra/fora för kvinnoforskning. Centra/fora för kvinnoforskning har i en gemen- sam anslagsframställning redovisat sin verksamhet de senaste åren och framfört förslag för nästa budgetperiod.

På uppdrag av regeringen har Forskningsrådsnämnden (FRN) utrett frågan om hur kvinnoforskning med inriktning på naturvetenskap och teknik bör stödjas. FRN har 1992 avlämnat rapporten Genus, teknik och naturvetenskap.

Chefen för Utbildningsdepartementet tillsatte i juni 1992 en arbets- grupp, den s.k. JÄST-gruppen, med uppgift att lämna förslag till åtgär- der som på kort och lång sikt förbättrar jämställdheten inom högre ut— bildning och forskning. Arbetsgruppen har i november 1992 lämnat en första rapport (Ds 1992:1 19). Rapporten redovisas i prop. 1992/93:169 om högre utbildning. '

Regeringens överväganden

Regeringens strävan är att främja både bredd och kvalitet i den svenska forskningen. Därför måste alla begåvningar tas till vara och ges chansen att utvecklas. En stor outnyttjad begåvningsresurs finns bland kvinnor- na. Det nuvarande mönstret. där kvinnornas kapacitet utnyttjas allt mindre ju högre man kommer i utbildningsväsendet, måste brytas.

Detta blir en viktig utmaning för universitet och högskolor när de i framtiden självständigt skall forma sin profil och åstadkomma högsta möjliga kvalitet i verksamheten. För att det skall lyckas krävs ett mål- medvetet, långsiktigt arbete. Som. en extra stimulans i detta arbete pre- senterar regeringen ett tiopunktsprogram, som redovisas avslutningsvis i detta avsnitt.

Forskarutbildning

Av de siffror som redovisats tidigare framgår att inom forskarutbild- ningen sker en långsam men stadig ökning av andelen kvinnor. Med

Prop. l992/93: ] 70 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

nuvarande takt kommer det dock att dröja långt in i nästa sekel, innan balans mellan kvinnor och män har uppnåtts. Inte minst med tanke på målet om en fördubbling av antalet avlagda doktorsexamina till år 2000 är det angeläget att universitet och högskolor intensifierar rekryteringen av kvinnor på alla nivåer och även att handledarna lägger vikt vid att kvinnliga och manliga doktorander stöds i samma utsträckning. Lärarna

Männen är fortfarande i klar majoritet bland universitets- och högskole- lärarna. Detta kan till viss del förklaras av att många av de nuvarande tjänsteinnehavarna rekryterades på 1960- och 1970-talen, då antalet kvinnor behöriga till universitetslärartjänst var mer begränsat. Nyrekry- teringen under senare år, när tillgången på kompetenta kvinnliga kan- didater till tjänsterna stigit, har varit mindre omfattande. När pensions- avgångarna ökar i början av 2000-talet är förutsättningarna goda för att öka andelen kvinnor.

Även om det långsiktiga perspektivet sålunda är gynnsamt, och även om en förändring av könssammansättningen bland universitets- och högskolelärarna oundgängligen är en långsam process, krävs särskilda insatser i nuläget. '

Kvaliteten i verksamheten kan stärkas genom att man tar till vara kvinnornas erfarenheter och begåvningar fullt ut. Det gäller att skapa en god cirkel, där ett ökat antal kvinnliga lärare fungerar som förebil- der och handledare och stimulerar fler unga kvinnor att fortsätta från grundutbildningen till doktorandstudier och att så småningom vilja sat- sa på en forskarkarriär.

Jämställdhetslagen gäller för universitet och högskolor likaväl som för samhället i övrigt. Vid alla tjänstetillsättningar — alltifrån doktorand- tjänster till professurer — åligger det universitet och högskolor att iaktta denna lag. En viktig åtgärd som universitet och högskolor kan företa i detta sammanhang är att kritiskt pröva om praxis när det gäller merit- värdering i realiteten är helt könsneutral och vid behov utfärda riktlin- jer i detta avseende för tjänsteförslagsnämndernas och fakultetsnämn- dernas arbete.

Ett annat centralt arbetsfält i jämställdhetssammanhang är lönebild- ningen. Det framgår av flera anslagsframställningar att man är medve- ten om detta och är i färd med eller planerar kartläggningar av eventu- ella löneskillnader mellan kvinnor och män.

Med utgångspunkt i lönestatistik för högskolelärare 1991 som publi- cerats av Sveriges universitetslärarförbund (SULF) kan konstateras att kvinnor generellt har lägre lön än män på alla nivåer utom doktorand- tjänster. Lika lön skall enligt jämställdhetslagen utgå för lika och likvär- digt arbete. Det är angeläget att universitet och högskolor arbetsgivare aktivt verkar för att utjämna och förhindra löneskillnader som direkt eller indirekt kan bero på de anställdas kön.

Flertalet kvinnliga högskolelärare finns bland de lärare som saknar doktorsexamen. Detta innebär att den kraftfulla satsning som regering- en nyligen gjort för att ge möjlighet för icke disputerade lärare att dok-

Prop. 1992/93:170 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

torera (prop. 1992/93:42 om förstärkning av den grundläggande högsko- leutbildningen m.m.) kommer att ha positiv betydelse för jämställdhe- ten.

Fara för kvinnliga forskare

Fora för kvinnliga forskare har anvisats medel under Utbildningsdepar— tementets huvudtitel sedan budgetåret 1978/79. Dessa centra/fora funge- rar som nätverk för de kvinnliga forskarna. Vid samtliga centra finns numera någon tjänst på forskarnivå inrättad.

De olika former av utåtriktad verksamhet och nätverksarbete som centra bedriver är av stor betydelse för rekrytering av kvinnor till fors- karstudier och forskning samt för att förbättra arbetsvillkoren för kvinnliga forskare och forskarstuderande. Detta arbete bör utvecklas yt- terligare. ' '

Fora är också av stort värde för kvinno- och jämställdhetsforskning- ens fortsatta utveckling. Könsperspektivet' är fortfarande dåligt beaktat inom många discipliner och kvinnoforskare möter ofta ointresse eller motstånd.

Särskilt stöd bör mot denna bakgrund också under den kommande treårsperioden avsättas för fora för kvinnliga forskare. Medel för detta ändamål beräknas i det följande.

Tiopunktsprogram

Med utgångspunkt i de förslag som lagts fram i de tidigare nämnda rap- porterna från FRN och JÄST-gruppen föreslår regeringen att totalt 9 miljoner kronor avsätts för ett program som i_korthet kan beskrivas på följande sätt.

]) Rådet för grundläggande högskoleutbildning anvisas 5 miljoner kronor årligen under treårsperioden för insatser i syfte att främja jäm- ställdheten. Insatserna bör primärt vara inriktade på studenterna. För- slag redovisas i prop. 1992/93:16') om högre utbildning.

2) För särskilda åtgärder i syfte att främja jämställdheten vid universi— tet och högskolor avsätts 7,75 miljoner kronor årligen under treårspe- rioden. Medlen fördelas med utgångspunkt i förslag som inhämtas från universiteten och högskolorna.

Universitet och högskolor är enligt jämställdhetslagen (1991:433) skyl- diga att upprätta årliga planer med konkreta åtgärder. Det föreslagna beloppet är avsett som ett extra stimulansbidrag till universitet och hög- skolor i detta arbete. Särskilt angeläget är det att främja åtgärder som le- der till en ökad andel kvinnor bland universitets— och högskolelärarna. Inte minst gäller detta forskarassistenttjänsterna, eftersom dessa tjänster ofta ger grunden till fortsatt forskarkarriär inom universitet och hög- skolor.

3) Forskningsrådsnämndens projektmedel för kvinno— och jämställd- hetsforskning fördubblas. Detta ger bl.a. utrymme för ökat stöd till"

Prop. 1992/93:1 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

verksamhet på områdena teknik och naturvetenskap. Förstärkningen fi- nansieras genom omprioriteringar inom FRN:s anslag.

4) Anslaget till Högskolan i Luleå ökas med I miljon kronor för forskning och forskarutbildning inom området genus och teknik. Hög- skolan erbjuder en god miljö för gränsöverskridande forskning inom detta område.

5) En gästprofessur i kvinnoforskning med inriktning på naturveten- skap inrättas vid FRN. Professuren finansieras genom omprioriteringar inom FRN:s anslag.

6) Ett nationellt jämställdhetspris om 250 000 kronor instiftas och tilldelas en institution eller fakultet som gjort betydelsefulla insatser för jämställdheten. Priset kan t.ex utgå till en institution/fakultet som upp- visar positiva förändringar med avseende på underrepresenterat kön inom utbildning och examination eller bland lärare.

7) Återstående utbildningsbidrag omvandlas till doktorandtjänster. Genom de sociala förmåner, som är förenade med innehav av tjänst, är förändringen av betydelse också för jämställdheten.

8) Vissa riktlinjer ges för den närmare fördelningen av studiefinansie- ringen i syfte att prioritera områden med stora inslag av kvinnliga stu- derande. Inom ramen för anslagen till medicinsk respektive samhällSve- tenskaplig fakultet bör sålunda en viss del av resurserna för studieti— nansieringen avsättas till vård- och undervisningsområdena. Vidare skall särskilda stimulansinsatser göras för kvinnliga doktorander vid teknisk fakultet inom ramen för forskarutbildningsprogram ] samver- kan med näringslivet.

9) En samlad utvärdering skall göras av de projekt som bedrivits på senare år inom universitet och högskolor med sikte på ökad jämställd- het. '

10) För att samla in erfarenheter, synpunkter och idéer och stimulera det i punkt 2 nämnda programarbetet kommer chefen för Utbildnings- departementet att under 1993 hålla ett seminarium med landets kvinnli- ga professorer och andra kvinnor engagerade i vetenskapligt arbete.

Jämställdhetsaspekten kommer också att beaktas i det pågående arbe- tet med förändringar avseende anslagssystemet för forskning och fors- karutbildning.

8.7. Forskningssamverkan näringsliv - universitet och högskolor

Sverige har koncentrerat merparten av de statliga forskningsresurserna till universitet och högskolor. Nödvändig kraftsamling har därmed kun- nat_säkras. En offensiv för att genom utbildning och forskning stärka näringslivets konkurrenskraft ger universitet och högskolor en viktig roll.

Allt flera kunskapsområden är betydelsefulla för näringslivets utveck— ling och tillgång på kvalificerad arbetskraft. De tekniska högskolorna intar här en central roll. Utbildning och forskning i ekonomi, medicin,

Prop. 1992/931170 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

naturvetenskap, språk, formgivning m.m. har en ofullständigt utnyttjad potential.

Sveriges industriella kris har gjort frågan om hur forskning och ut- veckling skall kunna ge svensk industri ny växtkraft till en central forskningspolitisk fråga. I ett antal anslagsframställningar, studier och uppvaktningar har problembilden analyserats och en lång rad förslag framförts, huvudsakligen krav på resursförstärkningar.

Det statsfinansiella läget och knappa resurser hos såväl företag som universitet, högskolor och institut gör det angeläget att pröva olika for- mer för samverkan med utgångspunkt i företags, universitets och hög- skolors intressen och förutsättningar. Pluralism och egna initiativ från såväl enskilda företag eller företagsgrupper som från universitet och högskolor eftersträvas från regeringen. Det är viktigt att företag och uni- versitet och högskolor känner att samverkan lönar sig ekonomiskt och intellektuellt.

Brister i dagens system

Strukturellt sett är den svenska, i vid mening industriellt inriktade forskningen starkt koncentrerad till dels ett fåtal företag, dels tekniska högskolor och universitet. I en internationell jämförelse har Sverige en blygsam andel av de samlade resurserna i fristående forskningsinstitut. Under avsnittet Näringsdepartcmentets verksamhetsområde tar regering- en upp frågan om en översyn av industriforskningsinstituten. Översy- nen skall bl.a. innefatta frågan om utökad och förbättrad samverkan med universitet och högskolor.

Inom delar av näringslivet finns ringa kontakt med universitet och högskolor. Där finns få akademiker och disputerade forskare. Det bety— der att den avkastning Sverige i .sin helhet får av investeringarna i forsk- ning är lägre än vad som borde vara möjligt. Regeringen har tidigare re- dovisat förslag till en förstärkning och breddning av forskarutbildning— en, bl.a. med särskild hänsyn till näringslivets behov.

Universiteten och högskolorna saknar i dag ofta tillräckliga incita- ment för att närma sig näringslivet. Den inomvetenskapligt disciplinori- enterade organisationen kan hämma kontakter med företagens pro- blemvärld och är svår att marknadsföra mot företagen. Samtidigt finns en rad exempel på områden där samverkan utvecklats mycket långt till ömsesidigt utbyte för universitet. och högskolor-å ena sidan och företag å den andra. Om samverkan mellan näringsliv och universitet och hög- skolor kunde stärkas skulle den forskning som i dag utförs med finan- siering via fakultetsanslag eller med medel från forskningsråd kunna få en ökad betydelse för näringslivet. Ett ökat antal doktorander och dis-' puterade forskare i företagen skulle avsevärt förbättra förutsättningarna för samverkan. Det är angeläget att potentialen för uppdragsforskning inom universitet och högskolor kan utnyttjas fullt ut. Produktidéer och forskningsrön måste på ett effektivt sätt kunna föras vidare från univer- sitet och högskolor ut i kommersiell och teknisk-industriell tillämp— ning.

Prop. 1992/93zl Avsnitt 8 Utbildningsdep.

I flera analyser har uppmärksammats att infrastrukturen kring uni- versitet och högskolor är bristfällig i dessa avseenden. Brist på mäklare mellan forskare och näringsliv liksom brist på startkapital för forsk- ningsbaserade företag och för uppdragsverksamhet har påpekats. Den interna organisationen vid universitet och högskolor har också utpekats som ett hinder i detta sammanhang.

Olika former har prövats för att vid universitet och högskolor främja samverkan med det omgivande samhället, i första hand näringslivet. Ex- empel är kontaktsekretariaten. I en särskild utredning (.UllÄ-rapport 199214) redovisas att erfarenheterna av dessa är varierande men i hu- vudsak positiva.

Varken ansvar eller resurser för utveckling av samverkan med när- ingslivet har hittills klart och tydligt lagts på universitet och högskolor. Tradition och organisation har snarast verkat i motsatt riktning. Lokala initiativ har ibland lett till att oklarheter uppstått vad gäller ansvar och ekonomisk redovisning.

Regeringens överväganden

Många företag har, som tidigare nämnts, under 1980-talet decentralise- rat sin verksamhet till mindre affärsenheter. Därmed har verksamheten kommit att styras mot alltmer kortsiktiga mål. Företagen har prioriterat produktutveckling och samtidigt reducerat sina praktiska och kompe- tensmässiga resurser för forskning. Stora delar av svensk industri har alltså ökat sitt behov av forskningsresultat utifrån men samtidigt reduce— rat sin förmåga att efterfråga och ta till sig de rön från forskningsfronten som högskolornas institutioner kan förmedla.

Insatserna inom högre utbildning och forskning kommer endast till begränsad nytta om inte företagen efterfrågar och tillgodogör sig utbu- det från universitet och högskolor. Det bör ligga i företagens intresse att även analysera sina framtida kunskapsbehov och ge högskolorna incita— ment att inrikta sin forskning och forskarutbildning mot områden av betydelse för företagens utveckling på längre sikt.

Universitet och högskolor ges från den I juli 1993 väsentligt ökad fri- het i förhållande till regering och riksdag. Vidsträckta befogenheter rör- ande grundutbildning, forskning och forskarutbildning överläts till uni- versitet och högskolor. Syftet är att genom mångfald och konkurrens höja kvaliteten och stärka dynamiken i verksamheten.

Efter samma principer bör ansvaret för den absolut nödvändiga ut- vecklingen av samverkan med näringslivet organiseras.

Slutsatser

Mot denna bakgrund bör universitetens och högskolornas möjligheter att bedriva samverkan med näringslivet utvecklas.

Universitet och högskolor har i viss utsträckning medverkat som bild- are av stiftelser för forsknings- och utvecklingsverksamhet.

Prop. 1992/93:1 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

Regeringen har senast i årets finansplan redovisat sin syn på bolags- och stiftelsebildning.

Som ett led i forskningspolitiken anser regeringen att bolagsbildning- ar kan vara ett värdefullt komplement till de samverkansformer som i dag finns inom myndighetsform.ens ram vid samarbete med exempelvis industrin. Flödet av forskare mellan universitet och högskolor å ena si- dan och näringslivet å den andra, kan därmed underlättas och stimule- ras.

En särskild organisationsform för verksamheten, skild från den juri- diska personen staten, ger i sig bättre förutsättningar för en klarare och tydlig ansvarsfördelning ekonomiskt, materiellt och juridiskt mellan den verksamhet som inriktas mot näringslivet, särskilt industrin, uni- versitetens och högskolornas traditionella huvuduppgifter. De regler som gäller för aktiebolag ger en lämplig organisatorisk ram för denna verksamhet.

Det bör nu fastslås att universitet och högskolor skall ha rätt att äga bolag för forskning. Det är angeläget att formerna för bolagsbildning läggs fast och att de krav som staten i egenskap av ägare bör ställa vid förmögenhetsöverföring och finansiering fastställs så att de främjar en sådan ändamålsenlig ansvarsfördelning. Regeringen bör ge ett slutgiltigt medgivande i varje enskilt fall.

Regeringen avser mot denna bakgrund att ge Riksrevisionsverket i uppdrag att lämna förslag till vilka krav och rutiner som bör beaktas vid bolagsbildning för de ändamål som nu beskrivits. Särskilt angeläget är att klargöra ansvarsfördelnningen mellan verksamheterna. Regering- en återkommer i det följande till frågan om det kapital som bör avsättas för aktiebolagen.

8.8. Forskning vid de mindre och medelstora högsko- lorna

I regeringens proposition 1992/%:] om universitet och högskolor — fri- het för kvalitet framhålls vikten av att universitet och högskolor främjar god kvalitet och profilerar sin verksamhet för att kunna konkurrera om studenter och forskningsmedel. Viktigt i detta sammanhang är att kvali- ficerad forskning kan bedrivas vid alla universitet och högskolor, inklu- sive de mindre och medelstora högskolorna.

Forskningen vid de mindre och medelstora högskolorna finansieras i huvudsak på tre sätt. För det första har forskarutbildade lärare vid dessa högskolor möjlighet att få del av den s.k. rörliga resursen inom fakul- tetsanslagen. Den rörliga resursen är till för att bereda högskolelektorer och högskoleadjunkter, som har avlagt doktorsexamen, tillfälle att be- driva forskning. Vilka medel som skall avsättas som rörlig resurs beslu- tas av styrelsen för det universitet eller den högskola till vilken fakulte- ten är knuten. I sak bereds frågan om vilka lärare som skall få medel ur den rörliga resursen av respektive fakultetsnämnd. Fakultetsnämnderna har ansvar för att god forskarutbildning och forskning bedrivs inom he

Prop. 1992/93:170 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

la deras respektive verksamhetsområde. För det andra finansieras en hel del forskning vid de mindre och medelstora högskolorna med externa medel från olika anslagsbeviljande myndigheter, organisationer och fö- retag. För det tredje anvisas särskilda medel till forskningsstödjande åt- gärder vid mindre och medelstora högskolor. Medlen för forsknings- stödjande åtgärder går direkt till respektive högskola och avser bl.a. att underlätta för lärarna att ansöka om forskningsstöd och projektanslag hos forskningsråd och andra finansiärer. Ur dessa medel kan också stöd ges för forskarutbildning av lärare.

Medlen för forskningstödjande åtgärder vid de mindre och medelstora högskolorna uppgår 1992/93 till knappt 45 miljoner kronor. Budgetåret 1990/91 var den totala omslutningen av medel för forskning ca 213 mil- joner kronor vid dessa högskolor.

Medlen för forskningsstödjande åtgärder fördelas 1992/93 enligt föl- jande tabell:

Högskola Anslag Högskolan i Eskilstuna/Västerås 2 335 000 Högskolan i Falun/Borlänge 2 263 000 Högskolan i Gävle/Sandviken 2 303 000 Högskolan i örebro 4 830 000 Högskolan i Jönköping 2 345 000 Högskolan i Halmstad 2 286 000 Högskolan i Kalmar 2 274 000 Högskolan i Karlskrona/Ronneby I 215 000 Högskolan i Kristianstad 2 301 000 Högskolan i Växjö 5 074 000 Högskolan i Borås 2 336 000 Högskolan i Karlstad 4 985 000 Högskolan i Skövde 2 278 000 Högskolan i 'I'rollhättan/Uddevalla 1 274 000 Högskolan i Sundsvall/Härnösand 4 113 000 Högskolan i Östersund 2 309 000 Summa 44 521 000

Forskningen vid de mindre och medelstora högskolorna har från en blygsam start utvecklats i omfattning och betydelse och har idag sin ton- vikt inom teknik, naturvetenskap, samhällsvetenskap och humaniora. I många fall är forskningen organiserad i olika centra, ofta i samarbete med representanter för offentlig verksamhet och det lokala näringslivet.

Prop. 1992/93:170 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

Regeringens överväganden Resultatbedömning

Forskningen vid landets mindre och medelstora högskolor är mycket heterogen med avseende på både omfattning och inriktning. Den veten- skapliga prövningen och den vetenskapliga ledningen sker i samarbete med universitet och högskolor till vilka fakultetsnämnd är knuten. Forskningen vid högskolorna ökar i omfattning. Det finns i dag exem- pel på forskningsinsatser som har fått nationellt och internationellt er- kännande. Även om forskningen vid dessa högskolor ökar, så svarar forskningen totalt sett fortfarande för en mycket begränsad del av de sammanlagda forskningsinsatserna vid universitet och högskolor.

Fördjupad prövning

Vid Forskningsberedningens hearing om forskning vid de mindre och medelstora samt kommunala högskolorna i september 1992 framkom två huvudståndpunkter: 1) Forskning vid de mindre och medelstora högskolorna är nödvändig för att garantera kvaliteten i grundutbild- ningen, 2) Sverige är ett för litet land för att vi skall ha råd att sprida ut våra forskningsresurser på alla institutioner som bedriver högre utbild- ning.

En betydande del av forskningsmedlen vid de mindre och medelstora högskolorna kommer från länsstyrelse, landsting, kommun samt företag och lokala forskningsstiftelser med flera. Forskning som bedrivs för des- sa medel är inte utsatt för sedvanlig vetenskaplig bedömning. Det är an- geläget att andelen medel som erhålls i vetenskaplig konkurrens, dvs. medel som kommer från forskningsråd och fakultetsnämnder, ökar vid- de mindre och medelstora högskolorna.

Slutsatser

Inledningsvis har redovisats huvudlinjerna i regeringens insatser för forskning vid de mindre och medelstora högskolorna.

Ansvaret för forskning och forskarutbildning vid universitet och hög- skolor kommer även i fortsättningen att vila på fakultetsnämnderna. Genom att låta forskningen vid de mindre och medelstora högskolorna prövas av fakultetsnämnderna vid universiteten skapas förutsättningar för forskning av god kvalitet även vid dessa högskolor.

Ett viktigt led i arbetet att skapa goda undervisningsmiljöer är att höja den vetenskapliga kompetensen. Den genomsnittliga andelen forskarut- bildade lärare vid de mindre och medelstora högskolorna är drygt 20 %. Vid universiteten och högskolorna är motsvarande andel ungefär 50 %. Statsmakterna har nyligen beslutat om vissa insatser för att förstärka lärarkompetensen vid universitet och högskolor (prop. 1992/93:42). Härigenom avsätts betydande belopp bl.a. för forskarutbildning av lära

Avsnitt 8

Utbildningsdep.-

re utan forskarutbildning. Detta kommer att få stor betydelse för lärar- kompetensen vid de mindre och medelstora högskolorna. På sikt för- stärks naturligtvis härmed även forskningspotentialen vid dessa högsko- lor. .

Riksdagen har nyligen beslutat att det inom den rörliga resursen un- der varje fakultetsanslag skall avsättas en viss minsta andel för lärare från mindre och medelstora högskolor. Denna andel skall baseras på antalet lärare med doktorsexamen. Dessa medel skall liksom hittills för- delas efter prövning i fakultetsnämnderna.

Lärare från mindre och medelstora högskolor skall bedömas med samma kvalitativa krav som lärare .vid universitet och högskolor med fasta forskningsresurser. Finns vid ett visst fördelningstillfälle inte kvali- ficerade sökande bör medlen få reserveras till ett följande budgetår eller användas t.ex. för lärares forskarutbildning.

Verksamheten vid de mindre och medelstora högskolorna bör kunna bedrivas inom en stimulerande och kreativ miljö ur vilken nya idéer och projekt kan växa fram. Medlen för forskningsstödjande åtgärder är betydelsefulla för dessa högskolors uppbyggnad av forskning. Med an— ledning härav föreslår regeringen en förstärkning av medlen för forsk- ningsstödjande åtgärder för budgetåret 1993/94 med 20 miljoner kronor. Förstärkningen avser att skapa förbättrade förutsättningar för de mindre och medelstora högSkolorna att initiera och stödja forskningsprojekt. Därtill föreslår regeringen att 40 miljoner kronor avsätts för stöd till nätverk för forskning och forskarutbildning mellan dessa högskolor och universiteten eller större högskolor. Detta finansieras inom ramen för de medel som riksdagen efter förslag i prop. 1992/93:42 beslutat ställa till förfogande för kvalitetsförstärkande åtgärder vid universitet och hög- skolor. Fr.o.m. budgetåret 1994/95 ökas resurserna för de mindre och medelstora högskolorna med ytterligare 40 miljoner kronor. Härigenom kommer stöd att kunna ges till långsiktigt forskningssamarbete med näringslivet.

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner vad regeringen i avsnittet Slutsatser förordat beträf- fande forskning vid de mindre och medelstora högskolorna.

Prop. 1992/93:170 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

8.9. Vissa infrastrukturfrågor 8.9.1 Informationsförsörjning

Biblioteksnätet m.m.

I högskoleförordningen stadgas att det skall finnas tillgång till bibliotek vid alla universitet och högskolor. Biblioteken har två uppgifter: att sva- ra för biblioteksservice inom den egna högskolan och att samverka med landets biblioteksväsende i övrigt för att ge biblioteksservice.

Universitets- och högskolebiblioteken finansieras inom ramen för de medel som respektive universitet och högskola disponerar. Deras verk- samhet regleras genom lokala lörcskrifter från universitets— eller hög— skolestyrelse.

Medel för verksamheten vid Kungl. biblioteket (KB) anvisas under ett särskilt anslag.

Medel för Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek (SPPB) anvisas för närvarande genom särskild anslagspost under anslaget Samhällsve- tenskapliga fakulteterna m.m. I det följande föreslås finansiering genom särskilt anslag.

Arkivet för ljud och bild (ALB) bör behandlas i samband med biblio- teken, då man vid detta liksom vid biblioteken i huvudsak omhändertar dokument som spritts till allmänheten. En nyligen avslutad utredning, Pliktleveransutredningen, har starkt betonat att dokument som upptar ljud och bild har samma betydelse som skrifter när det gäller att belysa svenskt samhälle och liv och framhållit den parallellitet som finns mel- lan Kungl. biblioteket och Arkivet för ljud och bild när det gäller an— svar för det svenska kulturarvet. Arkivet för ljud och bild anvisas medel under innevarande budgetår under två särskilda anslag.

De statligt finansierade biblioteken bildar ett nätverk i samarbete med andra bibliotek och institutioner såsom arkiv. Bland biblioteken spelar universitets— och högskolebibliotek samt de nyss nämnda fristående bib— lioteken den viktigaste rollen. Ett trettiotal bibliotek registrerar sina för- värv i det nationella datorbaserade systemet LIBRIS. Inom KB:s, SPPB:s och universitets- och högskoleb-ibliotekens område, vilket uppgifterna nedan gäller om inget annat sägs, uppgår det totala antalet förväntade användare till ca en kvarts miljon. Antalet läsplatser är i dag påfallande lågt och framhålls ofta som otillräckligt: ca 6 600 sammanlagt. Antalet besökande per dag kan inte fastställas för alla bibliotek, men ligger en- bart för universitetsbiblioteken på 3 000 — 6 000 om dagen för vart och ett av dessa, dvs. sammanlagt 18 (100 - 36 000. Det totala antalet volymer är drygt 22 miljoner. Antalet län är närmare två miljoner om året, var— till kommcr drygt 400000 lån till andra bibliotek. Antal årsverken är ca

Prop. 1992/93:170 Avsn itt 8 Utbildningsdep.

1 400. De sammanlagda driftkostnaderna uppgår till i det närmaste en halv miljard kronor.

Det totala antalet utländska monografier (”vanliga böcker”) som regi- strereras i det nationella datorbaserade informationssystemet LIBRIS är drygt 60 000, av vilka ca 35 000 är unika.

Informationsförsörjning till forskning

Forskning är beroende av informationsft'irsörjning. På något sätt måste resultat av tidigare arbete inom och utom landet komma till forskarens kännedom. Vägarna är många: konferenser, personlig samvaro, utnytt- jande av bibliotek och deras resurser i fråga om böcker, tidskrifter och databaser, direkt tillgång till databaser, direkt tillgång till andra forska- res arbete genom ett datornätverk som SUNET, m.m. Någon principiell skillnad mellan olika forskningsområden finns inte när det gäller beho- vet av information, även om man arbetar på olika sätt inom olika fält och i olika grad är försedd med hjälpmedel.

Kungl. biblioteket och vissa andra från hög5kolorna fristående biblio- tek samt universitets- och högskolebiblioteken är de viktigaste bestånds— delarna i nätverket för forskningens informationsförsörjning. Arkiven utgör en viktig resurs genom att de bevarar och tillhandahåller forsk- ningsunderlag på olika medier.

Den centrala informationsresursen vid varje högskola är biblioteket. Den tekniska utvecklingen gör det i dag möjligt för forskaren att i stor utsträckning själv svara för sin informationsförsörjning. Forskare kan, åtminstone på vissa områden, utnyttja databaser från hela världen och i många fall beställa kopior av originaldokumenten. Detta innebär inte att bibliotekens betydelse minskat. De kvarstår som en stark central re— surs i högskolan eller universitetet. De har ett bestånd av den viktigaste litteraturen, som finns på plats och ger möjlighet att följa med i den ve- tenskapliga utvecklingen; de har kompetent personal som har god över- blick över informationsf'ältet.

Biblioteket och universitetens och högskolornas olika institutioner bör vara förenade sinsemellan genom ett väl fungerande nätverk; vägen måste stå öppen till högskolans egna resurser liksom till omvärldens ge- nom lokala, nationella och internationella nätverk.

Regeringens överväganden

Regeringens ökade ambitioner i fråga om forskning och forskarutbild- ning aktualiserar frågan om resurserna för de svenska universitets- och högskolebiblioteken. Universitet och högskolor måste möta nya behov bl.a. genom beredskap att satsa på uppbyggnad av bibliotek och andra resurser för informationsförsörjning.

Förr ladc universitets- och högskolebiblioteken huvudvikt vid för- värv. Numera läggs större vikt vid service än vid uppbyggande av sam- lingar. Ännu återstår dock arbete när det gäller att integrera biblioteken i studenters och forskares arbete på olika nivåer.

Prop. 1992/93:170 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

Genomsnittligt erhåller biblioteken vid universitet och högskolor samt mindre och medelstora högskolor ca 3 % av resp. myndighets tota- la resurser. Som lämpligt mått anges i den internationella diskussionen ofta 5 %. I Danmark och Finland ligger kostnaderna över denna nivå.

Slutsatser

Universitet och högskolor måste ta sitt ansvar att sörja för tillräckliga anslag till bibliotek och lokala nätverk och för god anknytning till na— tionella och internationella nätverk och databaser. Detta är en förutsätt- ning för att framgångsrik forskning skall kunna bedrivas och forskarut- bildningen leda till en kraftig ökning av antalet avlagda doktorsexami- na.

8.9.2. Pliktleveranser

Bakgrund

Lagen (1978z487) om pliktexemplar av skrifter och ljud— och bildupp- tagningar innebär att exemplar av i stort sett allt som trycks och förläggs i Sverige skall levereras till Kungl. biblioteket (KB) och samtliga uni- versitetsbibliotek (sammanlagt sju exemplar). KB har i egenskap av na— tionalbibliotek skyldighet att bevara allt inlevererat material. Universi- tetsbiblioteket i Lund har dessutom skyldighet att bevara det s.k. natio- nella reservexemplaret. Kopior av ljud— och bildupptagningar, även in— nefattande referensbandningar av rikstäckande radio— och TV- sändningar, skall inlämnas i ett exemplar till Arkivet för ljud och bild (ALB). Av inlämnade filmer skall kopia tas, varefter originalet återläm- nas. Pliktexemplaren skall bevaras och tillhandahållas för forskningsän- damål. '

Stora förändringar har inträffat sedan lagen började tillämpas. Mo- dern teknik har gjort det möjligt att framställa dokument, som innehål- ler skrift, ljud och bild, på ett annat och billigare sätt; utbudet av radio- och TV—sändningar har ökat oerhört; den risk att förstöras som hotar äldre material har alltmera uppmärksammats. Utredningar arbetade un- der I980-talet med dessa problem utan att detta ledde till ändringar i gällande lag.

Utredningens förslag

Mot denna bakgrund tillkallade regeringen 1991 en särskild utredare, riksarkivarien Sven Lundkvist, som i september 1992 avlämnade betän— kandet (SOU 199292) Pliktleverans. Utredaren föreslår en ny lag. plikt- leveranslagen, som skall ersätta den i det föregående nämnda lagen. Som mål och motiveringar fören lagstiftning anger utredaren framför allt behovet av att bevara och tillhandahålla yttringar av svenskt liv, svenskt samhälle och svensk kultur för eftervärlden, samt det önskvärda i att så långt det är möjligt inom upphovsrättslagstiftningens råmärken

Prop. 1992/93:1 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

ge tillgång till detta material. Tillgång till de dokument som spritts till Prop. 1992/931170 allmänheten betraktas som en förutsättning för insyn i hur samhället Avsnitt 8 fungerar, för ett fritt meningsutbyte och för en allsidig upplysning. Med Utbildningsdep. detta synsätt blir det självklart att inte göra någon värdering mellan skrift, ljud och bild utan betrakta alla dokumenttyper som likvärdiga. Det blir också självklart att inte göra någon kvalitetsskillnad mellan do- kument och söka bevara endast det man subjektivt betraktar som bra el- ler intressant.

Kriterierna för att ett dokument skall vara leveranspliktigt föreslås i stort sett bli att det är tillgängligt för allmänheten och att det år fram— ställt i Sverige eller rör svenska förhållanden.

Tryckta skrifter och andra dokument som lagrar text eller fast bild än den traditionella tryckta skriften, såsom mikroformer och fixerade elek- troniska dokument (t.ex. CD-ROM), föreslås bli leveranspliktiga. Lik- nande skall gälla för s.k. kombinerat material, som oftast består av skrift jämte ljud- eller bildupptagning. Sju exemplar skall levereras, ett till KB, ett till vardera Stockholms, Uppsala, Linköpings, Lunds, Göteborgs och Umeå universitetsbibliotek. Den bestämmelse om bevarande för framtiden som nu gäller för exemplaret i Lund (det nationella reservex- emplaret) föreslås inte längre gälla.

Utredaren föreslår att ett exemplar av dokument som upptar ljud och rörlig bild levereras till ALB. Detta gäller film, videogram och fono— gram samt överhuvudtaget alla former av elektroniska dokument, som innehåller ljud och rörlig bild, håribland s.k. multimedia.

lagförslaget innebär att film skall levereras på filmbas och att kopia (videogram) skall framställas endast av utländska filmer, varefter dessa lämnas tillbaka.

Radio- och TV-sändningar, som utgår från Sverige, skall i princip va- ra leveranspliktiga. I fråga om sändningar med begränsad räckvidd, dvs. närradio, kabel-TV och i framtiden privatradio, skall visst material ut- väljas av ALB och inlevereras.

För dokument som framställts inom landet gäller i de flesta fall att framställare eller producent skall leverera. '

Pliktexemplar skall bevaras och tillhandahållas för forskning och stu- dier enligt föreskrifter, som meddelas av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer. Förslaget till lag, liksom det samtidigt utar— betade förslaget till förordning om pliktleverans, förutsätter att upp- hovsrättslagstiftningen iakttages vid tillhandahållandet.

En mer sammanhållen organisation av de mottagande institutionerna KB och ALB diskuteras. Dessa två bör under den närmaste framtiden verka som från varandra fristående institutioner. På sikt måste emeller— tid enligt utredarens uppfattning ett närmare samgående tas upp till ny prövning, inte minst därför att framtiden kommer att kräva god sam- ordning när det gäller att bevara och tillhandahålla kulturarvet.

Utredaren framhåller att film bör levereras på filmbas och att ALB bör ha ansvaret för dessa dokument.

IK) 0 'J'I

Utredaren har uppmärksammat frågan om bevarande av det leverera— de materialet på lång sikt. Det är välkänt att papper från ca 1850 och framåt ofta är skört och löper risk att förstöras. På senare år har man alltmera uppmärksammat att elektroniska dokument även av ungt da- tum hotas av förstörelse. Utredaren föreslår insatser för att överföra in— nehållet både i pappersdokument och elektroniska dokument till mera hållbar form. l samverkan mellan KB, ALB och Riksarkivet bör plane- ring påbörjas för att på lång sikt; bevara framförallt elektroniska doku- ment.

Remissinstanserna

Utredningsförslaget har remissbehandlats. En sammanställning av re- missyttrandena finns tillgänglig i Utbildningsdepartementet.

Remissynpunkterna kommer att redovisas i den proposition om Plikt- leveranslag som regeringen föreliigger riksdagen senare i år.

Regeringens överväganden

Regeringen kommer att i en särskild proposition behandla förslaget till ny lagstiftning om pliktleverans. Regeringens överväganden gäller nu de ekonomiska konsekvenserna för budgetåren 1993/94-1995/96 av föränd- ringarna i pliktleveranslagstiftningen. Förslag till medelstilldelning re- dovisas i det följande under anslagen Kungl. biblioteket resp. Arkivet för ljud och bild samt Universitetet i Lund.

De viktigaste skälen för pliktleverans är behovet att ge insyn i vårt samhälle samt att bevara och tillhandahålla yttringar av svensk kultur och vittnesbörd om det svenska samhället och om livet i Sverige för ef- tervärlden. Detta material är av största betydelse för forskning och stu— dier. En ny lag på området är väl motiverad med hänsyn till de viktiga förändringar som inträtt när det gäller allmänt tillgängliga dokument sedan nu gällande lag tillkom. Olika dokumentslag skall betraktas som likvärdiga och gallring av kvalitetsskäl undvikas.

Det ligger ett stort värde i att ha god tillgång till svenska skrifter på olika medier vid universitetsbiblioteken i landet. Antalet pliktexemplar av sådana bör även framdelesvara sju. Om KB:s och Lunds universitets- biblioteks exemplar bör gälla att de skall bevaras för framtiden med största möjliga fullständighet. Detta innebär att det s.k. reservexemplaret i Lund bibehålls.

Enligt regeringens mening bör ALB anvisas ytterligare medel för att finansiera ett urval för arkivering ur hela utbudet av radio- och TV- sändningar.

Åtgärder är nödvändiga för att rädda skrifter och elektroniska doku- ment, som hotas av förstörelse, samt förebygga framtida skador på det material som nu levereras. Under KB:s och ALst anslag föreslås medel till bevarande av äldre material.. Under KB:s anslag föreslås medel bli anvisade till ett projekt för att undersöka metoder att bevara främst

Prop. "1992/93: I 70 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

;.

elektroniska dokument. Projektetarbetet skall ske i nära samverkan mellan ALB, KB och Riksarkivet.

Regeringen föreslår inte nu någon förändring av KB:s och ALB:s ställ- ning som fristående myndigheter. Uppgiften att bevara kulturarvet kommer att kräva en god samordning. På sikt måste emellertid ett när- mare samgående tas upp till ny prövning för att ge möjlighet att inom en och samma organisation kunna göra prioriteringar och resursavväg— ningar mellan näraliggande verksamhetsområden.

8.9.3. Superdatorer

För att behålla och utveckla god kvalitet i svensk forskning kommer det att krävas stora satsningar på mycket avancerade datorer, s.k. superdato- rer. Det har hittills vid superdatoranskaffning främst varit den naturve— tenskapliga forskningen som motiverat insatser. De teknikvetenskapliga områdenas superdatoranvändning ökar nu i omfattning. Även viss in- dustri, t.ex. flyg— och personbilsindustri, använder superdatorer.

Delar av svensk forskning och utveckling är helt beroende'av tillgång till mycket avancerad beräkningskraft. Superdatorerna har möjliggjort en mycket snabb vetenskaplig utveckling på många områden. Den tidi- gare indelningen i teori och experiment har kompletterats med beräk- ningsexperiment, dvs. datorsimuleringar. Detta kan i många fall ersätta mycket kostsamma eller i praktiken ogenomförbara experiment. Ett område där man dagligen är beroende av stora datorer är meteorologis- ka prognosberäkningar som också var ett av de första tillämpningsområ- dena för datorer. l och med datorernas utveckling har alltmer avancera- de klimatmodeller kunnat framställas. inom vissa delar av kemi, fysik, matematik och biologi finns stora användare av superdatorer. Även inom materialforskning och strömningsmekanik har superdatorer en viktig funktion.

Svensk industri har hittills i allt för liten utsträckning utnyttjat den potential som finns i användningen av superdatorer. Superdatorer- nas möjligheter till utomordentligt snabba beräkningar och simulering av komplicerade förlopp kan även här ersätta dyrbar och tidsödande försöksverksamhet. Därigenom kan utvecklingstider för nya produkter minskas, produktkvaliteten förbättras och tillverkningskostnaderna sän- kas. inom den största delen av svensk industri, men även inom flera ve- tenskapsgrenar, behöver förmågan att använda superdatorer förbättras.

Naturvetenskapliga forskningsrådet har haft i uppdrag att tillsammans med Forskningsrådsnämnden fortlöpande bevaka frågan om samord- ning och behov av superdatorkapacitet. Efter samråd med FRN tillsatte NFR i maj 1990 en kommitté med uppgift att utreda behoven och före- slå åtgärder som säkrar svensk forsknings behov av superdatorer. Super- datorkommittén har 1992 redovisat sina förslag till regeringen i rappor- ten Framtida behov av kraftfulla beräkningsresurser i Sverige.

Förslagen innebär i korthet att forskningen bör förses med de mest kraftfulla datorer som finns tillgängliga för att kunna vara i frontlinjen. Resurser bör avsättas för minst ett konkurrenskraftigt superdatorcent-

Prop. 1992/931170 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

rum. Med centrum avses här även möjligheten att decentraliserade be— räkningsresurser kopplas samman med ett effektivt nät. Genom en na- tionell superdatorstyrelse kan beräkningstid köpas in från olika ägare till datorresurser. Därigenom kan vissa fördelar erhållas; exempelvis undviks bundenhet till en viss tillverkare och maskinvara. Kommittén betonar också vikten av att industrins behov av superdatorresurser be- aktas.

Regeringens överväganden

Utvecklingen kommer också att ställa allt större krav på högklassig datorkommunikation. Det är angeläget att svensk forskning och industri får god tillgång till avancerad beräkningskraft. Behoven kan mötas antingen genom ett nationellt centrum eller genom en decentraliserad modell.

Danmark, Finland, Norge och Sverige har gjort stora insatser inom området men står alla inför ett behov av att förnya sina superdatoranläggningar.

För närvarande pågår beredning inom regeringskansliet i syfte att åstadkomma en samordning inom superdator- och datorkommunika- tionsområdet i Danmark, Finland, Norge och Sverige. Arbetet sker i nära samverkan länderna emellan. ] maj 1993 förväntas underlag för beslut i frågan föreligga.

Regeringen bör bemyndigas att, om så skulle behövas, inrätta en superdatorstyrelse som tilldelas adekvata resurser.

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner vad som förordats beträffande super- datorer.

8.9.4 Universitetsdatornätet SUNET

SUNET, det gemensamma universitetsdatornätet i Sverige, är ett viktigt hjälpmedel för svensk forskning. Det ger möjlighet till datakommunika- tion mellan högskolorna samt med organisationer och företag. Det ger också möjlighet till kommunikation över internationella datanät. llös- ten l99l uppgraderades delar av SUNETzs datakommunikationslinjer från överföringskapaciteten b4kbit/s till 1 Mbit/s. Det är därigenom möj- ligt att utföra vissa nya tjänster och funktioner i nätet.

Det finns emellertid behov av en uppgradering av SUNET:s linjer till betydligt högre hastigheter än 1 Mbitjs. Med en överföringskapacitet på 30 Mbit/s, eller mera, blir det möjligt att utföra en rad nya funktioner. Man kan t.ex. lagra mätdata vid en dator som samlar in information och bearbeta dessa data på en dator på annan ort, t.ex. en superdator. Visualisering av vetenskapliga beräkningar som utförts av en superdator kan användas över ett höghastighetsnät. Om forskarna fullt ut skall kunna nyttja arbetsstationer som integreras med superdatorer krävs ett

Prop. 1992/93:170 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

höghastighetsnät. Tekniken för detta finns redan idag. SUNET kan ut- vecklas till ett höghastighetsnät genom att viss befintlig utrustning byts ut och genom att befintliga linjer i nätet ersätts med linjer med högre överföringshastigheter.

Regeringens överväganden

Regeringen finner det angeläget att svensk forskning får tillgång till de avancerade funktioner som ett höghastighetsnät erbjuder och avser att göra omfattande satsningar på datorkommunikationens område. En uppgradering av SUNET till 34 Mbit/s har kostnadsberäknats till 10 miljoner kronor/år. Under budgetåret 1993/94 kommer medel att ställas till förfogande för att möjliggöra en kraftfull förstärkning av datorkom- munikationen inom Sverige. Även datorkommunikationen mellan de nordiska länderna bör beaktas i detta sammanhang.

Högskolornas lokala datornät behöver uppgraderas för att de skall kunna dra nytta av de nya funktionerna. Berörda högskolor förutsätts inom sina ordinarie budgetramar prioritera medel till en adekvat upp- gradering av de lokala näten.

För att stärka organisationen av SUNET föreslås Verket för högskole- service (VHS) bli ansvarigt administrativt organ. inför budgetåret 1994/95 avser regeringen ändra formerna för finansieringen av SUNET. För att praktiskt underlätta det framåtsyftande utvecklingsarbete som ovan beskrivits kommer VHS från den i juli 1994 att tilldelas ett drifts- anslag för SUNET. Anslagets storlek baseras på tidigare användaravgif— ter från universitet och högskolor.

8.9.5. Nationella forskningsanläggningar

De nationella forskningsanläggningarna möjliggör att svensk forsk- ning kan bedrivas inom områden som kräver så avancerad och dyr ut- rustning att ett universitet eller en högskola inte ensam kan svara för verksamheten. En nationell anläggning innebär koncentration av resur- ser och kompetens samtidigt som tillgängligheten säkras för forskare i hela landet. Därigenom uppnås både vetenskapliga fördelar i den forsk- ningsintensiva miljö som uppstår samt ekonomiska samordningsvinster.

Samtidigt skall de nationella forskningsanläggningarna utgöra centra för ett växande internationellt forskningsutbyte. Genom att de nationel- la anläggningarna är fritt tillgängliga för alla forskare, efter projektens vetenskapliga granskning, representerar de viktiga knutpunkter i den fria forskningens tjänst.

Inom vissa vetenskapliga discipliner har forskningen nått ett stadium där storskaliga anläggningar med mycket dyrbar utrustning är en förut- sättning för avancerad forskning. De nuvarande fyra nationella anlägg- ningarna är The Svedberg laboratoriet ('I'Sl.) vid Universitetet i Uppsa- la, MAX-laboratoriet vid Universitetet i Lund, Onsala Rymdobservatori

Prop. 1992/93:170 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

um vid Chalmers tekniska högskola samt det Nationella superdatorcen- tret vid Universitetet i Linköping.

Vid TSL bedrivs acceleratorbaserad forskning. TSL driver tre accelera- torer vilka utnyttjas av mer än 200 forskare samt ett stort antal forskar- studerande. Acceleratorerna används för forskning inom skilda ämnen som fysik, strålningsbiologi, medicin, geologi och arkeologi. MAX- laboratoriet är en anläggning för forskning med synkrotronljus och energirika elektroner. Anläggningen har expanderat kraftigt de senaste åren och användes det senaste året av drygt 200 forskare från Sverige och utlandet. Bland användarna dominerar fysiker, men allt fler använ- dare finns inom kemi, biologi och materialvetenskap. Vid Onsala rymd- observatorium är huvudinstrurnenten radioteleskop som används för studier inom astronomi. Nationella superdatorcentret i Linköping an- vänds inom ramen för ett 50—tal forskningsprojekt med cirka 150 använ- dare inom främst naturvetenskaplig forskning som kemi och fysik. Även inom tekniska områden finns stora användare. '

Investeringskostnaderna för anläggningarna har i huvudsak täckts ge- nom engångsanslag via statsbudgeten, FRN-ramen för dyrbar utrustning eller privata fonder. Kostnaderna för driften har huvudsakligen bestritts genom öronmärkta medel inom fakultetsanslagen. Av stor betydelse för verksamheten har också varit bidrag från externa finansiärer.

Utredningen

Naturvetenskapliga forskningsrådet och det tidigare Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) och har haft i uppdrag att analysera de natio- nella anläggningarna med avseende på resursbehov, koncentrationsför- delar och anslagsfördelningsteknik. Rapporten Nationella forskningsan- läggningar och nationella forskningsresurser (UllÄ—rapport 19925) har överlämnats av NFR och UHÄ till regeringen.

i utredningen konstateras att finansiering av driften över fakultetsan- slagen inte har fungerat tillfredsställande utan inneburit bristande flexi- bilitet. Nationella och lokala behov har på ett olyckligt sätt ställts emot varandra. lnvesterings- och driftskostnader har hanterats skilda från va- randra av olika organ. Då ansvaret varit uppdelat på många instanser har den överblick saknats som krävs för att bedöma relationen mellan presterade resultat och anslagstilldelning.

Då det nuvarande systemet bedöms vara förenat med brister föreslår utredningen ett nytt tinansieringssystem för de nationella forskningsan- läggningarna. För de nu aktuella anläggningarna föreslås att ett gemen- samt driftsanslag tilldelas NFR. Medel till anläggningarna fördelas av NFR efter samråd med övriga forskningsråd. De nuvarande nationella anläggningarna föreslås behålla denna status. Som ny nationell forsk- ningsanläggning föreslås CRYRING-laboratoriet vid Manne Siegbahnin— stitutet för fysik. CRYRING-lab-oratoriet ger möjlighet till forskning i den internationella frontlinjen i främst atom- och molekylfysik. Det bör enligt utredningen också övervägas om Neutronforskningslaboratoriet i Studsvik bör erhålla status som nationell forskningsanläggning. Vid

Prop. 1992/93:170 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

Neutronforskningslaboratoriet bedrivs forskning huvudsakligen inom materialfysik och materialkemi. Slutligen föreslås att vissa småskaliga vetenskapliga inrättningar med stor användarkrets utanför det egna uni- versitetet kan ges ställning som s.k. nationella forskningsresurser.

Remissinstanserna

Utredningen har remissbehandlats. En sammanställning över remissytt- randena finns tillgänglig på Utbildningsdepartementet. Remissinstanser- na instämmer i att det finns problem förknippade med den nuvarande organisationen och att en förändring bör komma till stånd. En majori- tet av remissinstanserna instämmer också i utredningens huvudförslag om överföring av ansvaret för driften av nationella forskningsanlägg- ningar till forskningsrådsorganisationen. Beträffande inrättandet av na- tionella forskningsresurser kritiseras utredningsförslaget för att vara allt- för kortfattat.

Regeringens överväganden

Den närmare organisationen av forskningen inom universitet och hög- skolor beslutas lokalt. Vissa verksamheter måste ändå ses nationellt och ges en organisatorisk form som möjliggör tillgänglighet för alla intresse- rade forskare, samtidigt som olika berörda myndigheter ges inflytande över verksamheten. Det är också viktigt att verksamheten prioriteras av vetenskapligt kompetenta organ.

Utredningen och remissynpunkterna visar tydligt att organisationen av de nationella forskningsanläggningarna bör ändras för att åstadkom— ma en långsiktig och ändamålsenlig finansiering och utveckling. Reger- ingens förslag i det följande syftar till att åstadkomma en bättre samord- ning inom landet av forskningsresurserna. Samtidigt erhålls en kontinu- erlig utvärdering genom skärpt vetenskaplig konkurrens mellan anlägg- ningarna.

Regeringen beslutar på förslag av ansvariga forskningsråd om inrät- tande respektive avveckling av nationella anläggningar. En stor forsk— ningsanläggning kan klassas som nationell forskningsanläggning om den har hög internationell klass och stort nationellt och internationellt ut- nyttjande. En nationell forskningsanläggning skall vara knuten till ett universitet eller en högskola, värduniversitet, som har förvaltnings- och arbetsgivaransvar. Ett avtal reglerar relationerna mellan ansvarigt forsk- ningsråd, värduniversitet och anläggning. Varje anläggning bör ledas av en styrelse där forskningsrådet utser ordförande. Styrelsen skall vidare bestå av ledamöter utsedda av ansvarigt forskningsråd, av värduniversi- tetet samt'av forskare och anställda vid anläggningen. Föreståndaren ut- ses av styrelsen. Till styrelsen knyts ett vetenskapligt råd.

Medel till drift av de nationella forskningsanläggningarna anvisas via forskningsråden. Det ansvariga forskningsrådet svarar för den veten- skapliga bedömningen, lämnar anslagsframställning för anläggningen

Prop. 1992/93:170 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

till regeringen och fördelar driftsmedel mellan anläggningarna efter ve— tenskapliga kriterier. Förändringarna bör träda ikraft den 1 juli 1994.

Forskningsråden bör även ta ansvar för mindre, ofta tvärvetenskapli- ga, inrättningar av stort nationellt intresse, där det föreligger risk att det lokala ansvaret för anläggningen upphör. Som exempel på sådana in- rättningar kan nämnas arkeologiska laboratorier som utför naturveten- skapliga analyser. Dessa anläggningar skall, där så erfordras utses och hanteras i samråd mellan berörda forskningsråd.

De fyra existerande nationella anläggningarna uppfyller väl de krav som ställs på en nationell forskningsanläggning och bör behålla denna status. CRYRING-laboratoriet vid Manne Siegbahninsitutet för fysik bör från den 1 juli 1994 ges status av nationell forskningsanläggning. För dessa fem anläggningar utgör NFR ansvarigt forskningsråd. Beträf- fande Nationellt superdatorcentrum bör NFR nära-samråda med Tek- nikvetenskapliga forskningsrådet. För anläggningar inom andra områ— den kommer ansvaret att på motsvarande sätt läggas på berört forsk- ningsråd.

Det är angeläget att rimliga resurser avsätts för anläggningarna. 1 ex- isterande underlag finns delvis motstridiga och ofullständiga uppgifter om medelsbehovet hos de olika anläggningarna och förhållandena be- höver utredas närmare. Regeringen avser därför ge NFR i uppdrag att tillsammans med berörda universitet och övriga forskningsråd bedöma medelsbehovet för anläggningarna inför överföringar av driftsmedel för de nationella anläggningarna från fakultetsanslagen. Även överföringar av tjänster skall beaktas. ! detta sammanhang bör även effekterna av ett avskiljande av Tandemacceleratorn från The Svedberglaboratoriet över- vägas. NFR bör samtidigt pröva om även Neutronforskningslaboratoriet i Studsvik samt delar av institutionen för Neutronforskning vid Univer- sitetet i Uppsala uppfyller kriteriet för att få ställning som nationell forskningsanläggning. '

Övriga forskningsråd bör på motsvarande sätt pröva behovet och lämpligheten av att viss verksamhet inom deras respektive områden ges ställning som nationell forskningsanläggning eller nationell resurs.

Vid universiteten i Lund och Umeå bedrivs forskning vid små natur— vetenskapliga laboratorier av stor betydelse för delar av den humanistis— ka, särskilt den arkeologiska, forskningen. i Lund finns det dendrokro- nologiska laboratoriet och det keramiska laboratoriet vid naturgeogra- fiska institutionen, i Umeå det miljöarkeologiska laboratoriet vid den arkeologiska institutionen. Delar av verksamheten har en resursmässigt svår situation, delvis beroende på den tvärvetenskapliga karaktären. Re- geringen finner det angeläget att denna verksamhet säkerställs och för- utsätter att universiteten i Lund och Umeå tillskjuter erforderliga medel minst fram till den tidpunkt då den nya organisationen enligt ovan trä- der i kraft.

Regeringen avser inför budgetåret 1994/95 återkomma 'till riksdagen med en bedömning av resursbehovet hos anläggningarna.

Avsnitt 8 Utbildningsdep.

lx) ix)

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner vad regeringen förordar beträffande nationella forskningsanläggningar.

8.9.6 Vissa institut och centra

En ny högskoleförordning, innebärande ett förenklat övergripande re- gelverk för universitet och högskolor med stark betoning av dessas själv- ständighet, träder i kraft den 1 juli 1993. Vid universitet och högskolor finns i dag ett antal särskilda inrättningar om vilkas organisation och uppgifter regeringen fattat beslut. Vissa av dessa särskilda regeringsin— struktioner kommer att upphävas.

Utgångspunkten är nu, att universitet och högskolor själva skall bedö— ma formerna för hur arbetet bedrivs och organiseras. Regeringen bör endast i undantagsfall fatta beslut som reglerar den institutionella orga- nisationen inom ett universitet eller en högskola. Regeringens beslut kan t.ex. syfta till att ge särskilt stöd till en framstående forskningsverk- samhet av nationellt intresse. De kan givetvis också vara föranledda av att en inrättning t.ex. skall ha vissa uppgifter som inte följer av högsko- leförordningen eller regleras av denna.

Att specialdestinera anslagsbelopp till en viss verksamhet är ett sätt för statsmakterna att uttrycka prioriteringar inom ramen för de övergri- pande forskningspolitiska avvägningarna. Verksamhetens karaktär och betingelser kan vara sådana att det, även i ett system med i princip de- centraliserat beslutsfattande, bör finnas separata medel anvisade för än- damålet.

8.10 lnternationellt forskningssamarbete

De allmänna förutsättningarna för internationell forskningssamverkan inklusive deltagandet i EG:s forskningssamarbete har beskrivits i inled— ningen till denna proposition. Svenska forskare kommer framgent att ha en ökande andel av sin forskning inom ramen för internationella samarbetsprogram av olika slag. Forskarna måste rikta in sig på att även söka finansiering hos internationella organisationer till vilka Sverige bi- dragit.

Universitetens och högskolornas internationella samverkan

Sverige är utomordentligt beroende av att forskningsrön och annan kunskap från den internationella forskningsfronten hämtas hem och kommer till nytta. Forskare och lärare vid de svenska universiteten och högskolorna har här en nyckelroll. Den allra största delen av vad som skall läras ut till studenter och doktorander är ju importerad kunskap.

Prop. 1992/93:170 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

Ett livligt internationellt informationsflöde och samarbete är oundgäng- ligt för att institutionerna vid universitet och högskolor skall kunna ut- föra sina huvuduppgifter.

En institution med kvalitet har mycket internationell samverkan. Å andra sidan är en institution attraktiv som partner i internationellt forskningssamarbete endast om den inomvetenskapliga kvaliteten är hög.

inom varje forskningsområde och för varje institution finns särskilda förutsättningar för internationell samverkan. Det finns olika slags inter- nationella samarbetsorganisationer och system av konferenser och tid- skrifter. Genom kommunikationsteknikens utveckling ges nya möjlig- heter att utbyta information om färska forskningsresultat. Dessa olika samverkansmöjligheter utnyttjas redan i stor utsträckning.

Av det internationella projektsamarbete som pågår utgör endast en mindre del sådant som organiserats under internationella ramöverens— kommelser. Denna andel kan väntas öka under de kommande åren.

För närvarande utbyggs snabbt olika system för internationell samver- kan på utbildningsområdet. Denna samverkan utvecklas på olika nivå- er. institutioner knyter fastare band med utvalda institutioner i andra länder. Allt vanligare blir dock att hela universitet eller fakulteter sluter överenskommelser med lämpliga motparter internationellt. Detta görs för att underlätta utbyte av information och ge studenter och forskare möjligheter att arbeta i en ny miljö. Resultaten blir att lärare likaväl som blivande forskare i allt högre utsträckning får internationella kon- takter och rörlighet, vilket i sin tur främjar en kraftfull långsiktig ut- veckling av forskningssamarbete över gränserna. Svenska högskolor, fö- retag och samhället i övrigt behöver forskare med god förmåga till in- ternationell kommunikation.

Detta är ett av målen för och skälen till exempelvis det svenska delta- gandet i EG:s samarbetsprogram ERASMUS och COMETT.

Flera av högskolorna har i sina fördjupade anslagsframställningar med hög prioritet fört fram behov av ökade medel för internationell samverkan, inte minst med hänvisning till Baltikum och andra länder i östra Europa.

Forskningsrådens internationella samverkan

De forskningsstödjande organens internationella samverkan har på oli- ka sätt stor betydelse som stöd för svensk forskning. Företrädare för des- sa representerar Sverige i internationella sammanhang och kan således medverka till att samarbetsprogram utvecklas på för Sverige gynnsamt sätt. Dessutom informerar de svenska forskare om möjligheter som yp— par sig, exempelvis genom nya program.

Genom kontakter med andra länders forskningsstödjande organ utby- tes erfarenheter och metodik för inriktning, prioritering, uppföljning m.m. av forskning. Forskningsråden har bildat ett forum för sådana kontakter: European Science Foundation.

Prop. 1992/93:170 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

En allt vanligare form av internationell samverkan är användningen av internationell expertis för utvärdering av exempelvis inomvetenskap- lig kvalitet på institutioner eller på hela programsatsningar inom vissa områden. Dessa s.k. peer reviews har stort värde för utformning och in— riktning av framtida verksamhet såväl inom institutioner som hos forsk- ningsstödjande organ.

i detta sammanhang bör de vetenskapliga akademiernas betydelse nämnas. Akademierna har goda internationella nätverk som kommer till nytta för forskningen på många sätt, exempelvis genom forskarutby— tesprogram.

Internationella forskningsanläggningar

Sverige deltar sedan många år i flera internationella samarbetsorganisa- tioner med omfattande anläggningar och stora forskargrupper. Av dessa kan följande nämnas:

—eur0peiska molekylärbiologiska laboratoriet EMBL i Heidelberg —europeiska centret för forskning inom kärnfysik CERN utanför Ge- néve

—europeiska sydobservatoriet ESO med anläggningar bl.a. i Chile. i praktiken utgör detta svenska engagemang en värdefull del av lan- dets forskning inom respektive område.

Vissa frågor om forskares internationella rörlighet

Ett viktigt inslag i forskningens internationalisering är, såsom påpekats tidigare, forskarnas rörlighet mellan länder och kontakter med utländs- ka forskningsmiljöer. Skattereglerna för svenska högskolelärare och forskare vid vistelser utomlands liksom för utländska lärare och forska- re vid vistelser i Sverige är en betydelsefull fråga i detta sammanhang.

På uppdrag av chefen för Utbildningsdepartementet har professor Gustaf Lindencrona år 1992 utarbetat en rapport om skatter och fors- karutbyte. Av rapporten framgår att flertalet problem på detta område är lösta. Ett återstående problem är dock den skatterättsliga behandling- en av de merkostnader som utlandsvistelser innebär. Närmare bestämt är det fråga om reglerna för traktamenten. Rapporten har överlämnats till utredningen om tjänsteinkomstbeskattningen (Fi 1992z01), som bl.a. behandlar traktamentsfrågor, för att beaktas i dess arbete.

Regeringens överväganden

Forskarna vid universitet och högskolor har stor betydelse när det gäller att föra in och ge spridning åt kunskap som utvecklats i andra länder. Regeringen bedömer att det inom de flesta områden finns en potential till utökad internationell samverkan. De möjligheter som öppnas att i ökad omfattning samarbeta internationellt bör utnyttjas. Detta gäller samverkan i många olika former, alltifrån utbyte av dokument till nära

Prop. 1992/932170 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

ro kit

projektsamarbete, spontant mellan institutioner likaväl som inom inter- nationella samverkansprogram.

Särskilt bör den internationella rörligheten hos forskare på olika ni- våer uppmuntras. Det gäller såväl svenska forskares besök utomlands som mottagandet av framstående utländska gästforskare.

Det är viktigt att det internationella forskningssamarbetet utgår från forskarnas egna behov och bedömningar.

Flera svenska universitet och högskolor har samarbetsavtal av generell eller avgränsad omfattning med utländska universitet. Avtalen avser så- väl forskning och forskarutbildning som grundläggande utbildning.

Regeringen vill understryka vikten av att ta till vara möjligheterna till fortsatt internationalisering. Sådan verksamhet skall prioriteras av forsk- ningsråd, universitet och högskolor samt andra forskningsorgan.

Därutöver föreslår regeringen i det följande att särskilda resurser av- sätts för att ytterligare stärka den internationella profilen på svensk forskning. Dessa resurser skall användas för att göra det möjligt för vissa universitet och högskolor att sluta avtal om långsiktigt och kontinuer- ligt forskningssamarbete med utländska elituniversitet. Avtalen bör gälla väl avgränsade forskningsområden, där svenska universitet och högsko- lor har en sådan framskjuten internationell position att de kan samarbe- ta på lika villkor med ett utländskt universitet. Diskussioner om sådana avtal har inletts mellan några svenska universitet och högskolor och elitinstitutioner i USA. Samtal pågår exempelvis mellan Universitetet i Lund och Harvard samt mellan "Universitetet i Stockholm och Stanford. Universitetet i Uppsala för överläggningar med vissa ledande ryska forskningsinstitut och universitet för samarbete inom fysik- och bioom- rådena.

internationella forskarstipendier

internationellt samarbete ingår som naturligt inslag i all vetenskaplig verksamhet och hör därför till det som universitet och högskolor bör ta ansvar för inom reguljära anslag. inte minst viktigt är att stödja interna- tionellt utbyte inom forskarutbildningen. För närvarade anvisas ca 21 miljoner kronor till Svenska institutet (Si) för forskarutbyte med utlan- det.

Si har ansvaret för fördelning av medel till internationella forskarsti- pendier. inom detta stipendieprogram fördelas resebidrag och stipendier till framför allt forskarstuderande för studier och forskning utomlands samt, efter förslag från en svensk forskningsinstitution, till kvalificerade utländska forskare för vistelse vid densamma.

Värdet av internationella forskarstipendier är mycket stort. internatio- nellt samarbete bygger mycket på vilja, kunskap och kontakter hos en- skilda individer. Att vistas vid ett. utländskt lärosäte ger inte bara en vä- sentlig specialistkompetens utan också ett mervärde som består i bl.a. förståelse för dessa kunskapers roll och plats i värdlandets samhällsliv och kultur samt möjlighet att utveckla personliga kontakter. Vistelse i en främmande miljö ger också nya perspektiv på verksamheten hemma.

Prop. 1992/9321 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

Varje utlandsbesök ger möjlighet till kvalitativa jämförelser och är ett embryo till en utvärdering av den egna verksamheten och forsknings- miljön.

Det är därför synnerligen värdefullt att särskilt yngre forskare bereds möjlighet att vistas vid en utländsk institution, liksom att svenska insti- tutioner har möjlighet att ta emot utländska gästforskare. Det ligger i sa- kens natur att etablerade forskare har större möjligheter att utnyttja fakultets- och forskningsrådsanslag för sin internationella vetenskapliga verksamhet. Stipendier fyller därför en stor funktion när det gäller än— nu inte etablerade forskare och doktorander samt utländska forskare, vars medverkan i svensk forskning är av intresse. .

inför Sveriges allt närmare samarbete med tie Europeiska Gemenska— perna har detta forskarutbyte en nyckelroll. Utbytet med Nordamerika och andra engelskspråkiga länder har alltid sin givna attraktion i fors- karvärlden. Det är emellertid önskvärt att kompetens och kontakter byggs ut även inom andra språk- och kulturområden. Utbytet med Tyskland och Frankrike bör därför särskilt stimuleras.

Det är viktigt att det finns goda kontakter med vetenskapliga miljöer även utanför Europa och Nordamerika, t.ex. i Asien. Japan är ett land med rik kunskapsutveckling inom många områden, som det är synner- ligen värdefullt att svenska forskare mera kommer i förbindelse med. Det vetenskapliga utbytet med Japan visar på ett växande intresse från forskare inom skilda områden. Det är värdefullt att detta stimuleras och att ökade möjligheter för goda forskningskontakter skapas. Under l993 kommer ett svensk—japanskt symposium att arrangeras med deltagande av framstående företrädare för båda ländernas forskningssystem.

Sverige och Frankrike har sedan gammalt upprätthållit goda och tid- vis intensiva kulturella och vetenskapliga förbindelser. Frankrike intar en framskjuten ställning inom en rad vetenskapsområden och forsk- ningsgrenar. Mycket av det europeiska integrationsarbetet präglas av franska initiativ. De allt närmare förbindelserna inom Europa under- stryker angelägenheten i en utbyggnad av forskarutbytet med Frankrike.

Förbundsrepubliken Tyskland intar en särskild roll i det nya Europa och i det framväxande europeiska samarbetet. För Sverige finns också speciella, både geografiska och historiska, skäl att utveckla förbindelser- na med Tyskland.

Det är viktigt att understödja och stimulera en fortsatt utveckling av det svensk—tyska samarbetet inom forskning och utbildning. Överens- kommelse har träffats med Deutscher Akademischer Austauschdienst (DAAD) om en ordning för ömsesidigt stöd till projekt som avser ve— tenskapligt samarbete mellan svenska och tyska institutioner och inrätt- ningar. Avsikten är att merkostnader för forskares/lärares resor och up— pehälle skall kunna täckas i särskild ordning. Varje land förutsätts här- vid betala för sina resenärer. För detta ändamål beräknas medel i det följande. Medlen bör disponeras av Svenska institutet.

Prop. 1992/93:170 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

Samarbete med Central- och Östeuropa

Särskilda medel har sedan budgetåret 1991/92 anvisats för bilateralt forskningssamarbete direkt till universitet och högskolor, vilket gjort det möjligt för dessa att ta initiativ till och utveckla olika former av samarbete med länderna inom det forna östblocket. Därutöver har Svenska institutet anvisats särskilda medel för stöd till individuella pro- jekt. '

Samarbetet varierar från mottagande av doktorander och arrangeran- de av symposier till gemensamma forskningsprojekt och samarbetsavtal med systerorganisationer i öst.

Uppbyggnaden av samarbetet med Central- och Östeuropa har fått en god början. För att insatserna skall få en positiv effekt i ett längre per- spektiv krävs att de är långsiktiga. Det tar viss titt att utveckla nätverk för forskning och utveckling. Det är angeläget med en mer djupgående och därmed tidskrävande kunskapsöverföring inom områden där dessa länder har begränsade egna erfarenheter. Det finns vidare en rad fält där svenska forskare har intresse av att utveckla ett varaktigt och diffe- rentierat samarbete med kollegor i öst.

Det vetenskapliga samarbetet med Central- och Östeuropa innebär i de flesta fall att något nytt skall byggas upp. Det finns en rad svårigheter som skall överbryggas. Ambitionerna måste peka mot ett långsiktigt samarbete. Regeringen anser därför att särskilda medel för bilateralt forskningssamarbete bör anvisas även för den kommande treårsperio- den.

För att kunskapsöverföringen skall bli både långsiktig och effektiv är det viktigt att universiteten och högskolorna själva kan välja områden och samarbetspartner. Medel för bilateralt samarbete med Central- och Östeuropa bör därför, liksom tidigare, anvisas direkt till berörda uni- versitet och högskolor. För kompletterande stöd till individuella utby- tesprojekt bör liksom för närvarande anvisas via Svenska institutet.

8.11. Kvalitet och utvärderingar

Riksdagen har i flera sammanhang understrukit behovet av en kontinu- erlig uppföljning och utvärdering av de statliga verksamheterna som underlag för prövning av fortsatt inriktning och finansiering. införandet av nya planeringsformer där myndigheterna i stor utsträckning delege- ras rätten att besluta om utformningen av verksamheten, ställer ökade krav på ansvarstagande från myndighetsledningarnas sida och på åter- föringen av verksamhetens resultat till regeringen. Genom att stora bc— lopp ställs till myndigheternas förfogande för ett visst ändamål utan att användningen detaljregleras, är det väsentligt att statsmakterna kan följa upp verksamheten.

Universitet, högskolor och forskningsråd får med den nya modell re- geringen nu föreslår, med få inskränkningar dispositionsrätt till bety- dande belopp på statsbudgeten för forskning och forskarutbildning. För

Prop. 1992/93:170 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

att regeringen skall få det underlag den behöver för prövning av verk- samhetens resultat, krävs därför att universitet och högskolor tar fram metoder och system för löpande uppföljning och utvärdering och dess tillämpning.

Inom vissa typer av verksamhet är det lätt att mäta resultaten. Kvanti- tativa eller andra tämligen handfasta mått på måluppfyllelser kan an— vändas, En utvärdering av resultaten innebär då inga större problem. När det gäller vetenskaplig verksamhet är det inte lika lätt. Om enbart kvantitativa mått används här kan kraven på utvärdering bli destrukti- va. Vad som behövs är metoder för att rätt bedöma kvaliteten.

När det gäller forskarutbildningen är antalet avlagda doktorsexamina ett givet prestationsmått. Det kan dock vara problematiskt att ta fram entydiga uppgifter om kostnaderna för olika forskarutbildningar.

Frågan om hur motsvarande prestationsmått för forskningen skall se ut och hur produktivitetsmåtningar skall utföras har länge diskuterats inom universitet och högskolor. Olika slag av prestationsmått har före— slagits och utsatts för varierande grad av kritik. Det finns flera svårighe- ter att bemästra. Den kanske största rör själva kärnan av verksamheten, nämligen kvaliteten i det vetenskapliga arbetet.

När det gäller forskning är kvalitetskravet överordnat kvantitetskravet. Det är dock knappast möjligt att finna gemensamma och objektiva kva- litetsmått för all vetenskaplig verksamhet. Disciplinerna är många, forskningsområdena ännu fler och de är varandra mycket olika. Natur- vetenskapliga och humanistiska forskare arbetar med mycket skilda ve- tenskapliga metoder och inom skilda forskningstraditioner. Kvalitet be- döms och mäts inte på samma sätt. En likriktning här vore heller inte önskvärd.

Universitets— och högskoleämbetet bedrev under flera år projekt angå- ende uppföljning och utvärdering inom sitt ansvarsområde. Det är vik- tigt att arbetet med att utveckla och förankra prestationsmåtten förs vi- dare. Så kommer bl.a. att ske i anslutning till arbetet med övergång till aktivitetsrelaterad budgetering av fakultetsanslagen. Detta arbete skall också vara ett naturligt led i framtagningen av underlaget till universi- tets och högskolors årliga resultatredovisning i årsredovisningen till re- geringen.

Det ankommer på ansvarigt universitet och högskola att lägga upp sin interna redovisning och uppföljning så att det ur ekonomisystem och andra verksamhctsuppföljningssystem går att få fram underlag för be— dömning av om verksamheten bedrivits på ett kostnadseffektivt sätt och i enlighet med de målsättningar som regeringen och riksdagen lagt fast. Liksom för övriga statliga myndigheter kommer regeringen vid sin prövning av universitetens och högskolans resultat att lägga stor vikt vid den resultatinformation som kommer att lämnas i årsredovisningarna och i de fördjupade anslagsframställningarna.

Ansvaret för att verksamheten inom universitet och högskolor håller en god vetenskaplig standard vilar ytterst på forskarsamhället. Detta är en viktig grundsats som inte får rubbas. Initiativ till utvärderingar kan

Prop. 1992/93:17 Avsnitt 8 ' Utbildningsdep.

L-

tas från skilda håll, men kvaliteten kan bara bedömas av dem som har tillräckliga insikter i forskningsområdet.

Den typ av större utvärderingar som bygger'på externa experters be- dömningar har hittills visat sig vara det mest givande sättet att göra en sammanvägning av kvantitet och kvalitet. Majoriteten av dessa utvärder- ingar har skett i forskningsrådens regi och dessa har samlat stor erfaren- het när det gäller denna typ av bedömningar. Det är också en typ av ut- värderingar som kan ges ett tillräckligt djup för att vinna förtroende inom forskarsamhället.

Utvärderingar av detta slag sätter dessutom i gång en process som un- der sitt förlopp påverkar forskningen. Själva beslutet att utvärdera ett område innebär ofta att ämnesföreträdarna själva granskar sin verksam— het på ett delvis nytt sätt samt att diskussionerna inom ämnet förnyas och intensifieras. En utvärdering innebär också att unga forskare får tillfälle att diskutera sitt arbete med framstående internationella forska- re. Utvärderingarna bör kunna ta sig olika utformningar beroende på problemställningar och ämnesområde. ] samtliga fall är det dock viktigt att utvärderingarna också leder till uppföljningar i någon form.

Ett bra universitet behöver utveckla både djup och bredd i verksam— heten. Grundfprskning har med nödvändighet en annan och längre tidsaxel än utvecklingsarbete. Nyskapande teoribildningar och kreativt experimenterande kan inte bindas av mått och normer som är avpassa- de för helt andra typer av verksamhet. Det är också därför viktigt att inom universitet, högskolor och forskningsråd fortsätta att arbeta med kvalitets- och utvärderingsfrågorna.

Till den kvalitativa bredden i ett universitets verksamhet hör också att det måste finnas ämnen som framstår som resurskrävande i förhållande till sin disciplinära omgivning. Hit hör t.ex. laborativa ämnen och äm- nen som kräver en mer dyrbar utrustning än vad som är vanligt inom området. Exempel på sådana ämnen finns framför allt inom naturveten- skap och teknik, men också inom andra fakultetsområden. Där kan nämnas psykologi och arkeologi. '

lnom tillämpade discipliner, säskilt inom det tekniska området, krävs av goda institutioner att deras :resultat är användbara på ett märkbart sätt. Viktiga kvalitetsmått för deras forskning, vid sidan av dem som ka- raktiserar god inomvetenskaplig kvalitet, är att så kallade relevans— och nyttokriterier också är väl uppfyllda.

8.12. Forskning och forskarutbildning under treårspe- rioden 1993/94-1995/96

8.12.1. Omfattning och inriktning

Regeringens förslag avseende forskning och forskarutbildning inom Utbildningsdepartementets verksamhetsområde innebär för budgetåret 1993/94 en ökad medelsanvisning med i det närmaste 700 miljoner

Prop. 1992/93:170 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

kronor. För de därpå följande två budgetåren innebär förslagen vissa smärre förstärkningar därutöver. '

Riksdagen har beslutat (prop. l988/89:65, bet. 1988/89UbU:9, rskr. 1988/891148) att medel för forskning och forskarutbildning fr.o.m. budgetåret 1993/94 skall anvisas under ett anslag till vart och ett av universiteten och de högskolor som har fakultetsorganisation. Enligt beslutet skall även i fortsättningen regering och riksdag planera omfattningen och inriktningen av forskning och forskarutbildning vid universitet och högskolor fakultetsområdesvis.

De föreslagna förändringarna möjliggör således för regering och riksdag att bibehålla och ytterligare utveckla nuvarande former för den övergripande planeringen för forskningen och forskarutbildningen inom högskolornas fakultetsorganisation, samtidigt som anslagssystemet tydligare markerar det lokala ansvaret för genomförandet av verksamheten.

I det följande redovisas således regeringens ställningstaganden inledningsvis per fakultets— och forskningsområde och därefter i form av förslag till medelsanvisning till universitet, högskolor och andra myndigheter.

Medlen för forskning och forskarutbildning kommer vid bifall till regeringens förslag att fördelas på fakultetsområden enligt följande.

Fakultet m.m. Belopp tusental kronor

totalt förändring förändring 1993/94 1994/95 1995/96 Humanistisk 438 126 of of Teologisk 33 583 of of Juridisk 45 937 5 000 of Samhällsvetenskaplig 510 559 of of Medicinsk 920 206 2 500 of Odontologisk 96 381 of of Farmaceutisk 35 172 of of Matematisk-natur- vetenskaplig 1 009 195 of of Teknisk 943 313 of of Temaorienterad forskning 42 434 of of

Konstnärligt utveck-

Prop. 1992/93:170 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

li ngsarbete Forskningsstödjande åtgärder

Summa

Medel till forskningsråd m.m. fördelas enligt följande

Ändamål

Forskningsråd m.m.

- Forskningsrådsnämnden - Humanistisk-samhälls- vetenskapliga

— Medicinska

- Naturvetenskapliga

- Teknikvetenskapliga

- Rymdforskning

- Polarforskning

Övrigt forskningsstöd

- Europeisk forsknings- samverkan m.m.

— Forskningsinstitut

- Bibliotek

- Viss ersättning för klinisk utbildning och forskning

- Dyrbar vetenskaplig utrustning

- Övrigt

Summa

24 780

106 235 4 205 921

] 993/94

91 942

214901

370 282 525 683 234 007 41 925 20 588

527 574 37 824 117 820

1 446 778

1 10 000 302 514 4 0141 904

of

40 000

l 994/95

of

1 500

-2 500 of

5 000

of

of

of of

of

of

of

of

of

of

Belopp tusental kronor

] 995/96

of

2 500 of of of of

of

of of

of

of

of

of

IQ lx)

Prop. 1992/93:170 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

Medel för forskning och forskarutbildning fördelas budgetåret 1993/94 till universtet och högskolor enligt följande.

Universitet/högskolor Miljoner kronor Universitetet i Uppsala 668 Universitetet i Lund 72l Universitetet i Göteborg 502 Universitetet i Stockholm 534 Universitetet i Umeå 407 Universitetet i Linköping 232 Karolinska institutet 344 Tekniska högskolan i Stockholm 303 Chalmers tekniska högskola 257 Högskolan i Luleå 117

Mindre och medelstora högskolor 106 Summa 4 191

8.122. Det kulturvetenskapliga forskningsområdet

Till kulturvetenskaperna räknas de humanistiska, teologiska, juridiska och samhällsvetenskapliga forskningsområdena.

Humanistiska fakulteterna

Humanistisk fakultet finns vid universiteten i Uppsala. Lund, Göteborg, Stockholm och Umeå.

De största fakulteterna finns i Stockholm och Uppsala. 1 Lund och Göteborg är de något mindre. 1 Umeå finns landets yngsta humanistiska fakultet och den är ungefär hälften så stor som de övriga. För humanis- tisk forskning anvisas innevarande år sammanlagt 404 401 000 kronor under fakultetsanslagen. Härutöver erhåller fakulteterna externa medel motsvarande ca 30 % av anslaget.

Det humanistiska forskningsområdet innefattar de estetiska, filosofis- ka, historiska och språkvetenskapliga ämnesområdena. Humanistisk forskning bedrivs dock även inom andra områden som har med mänsk- lig kultur att göra, såsom etnologi och humanekologi, liksom inom om- råden som även har en hemvist inom andra fakulteter, t.ex. religionsve- tenskap, journalistik och masskommunikation.

Prop. 1992/932170 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

Medlen till de humanistiska fakulteterna fördelas innevarande budget- år enligt följande:

Universitet Belopp

Universitetet i Uppsala 96 568 000 Universitetet i Lund 80 538 000 Universitetet i Göteborg - 84 632 000 Universitetet i Stockholm 99 056 000 Universitetet i Umeå 43 607 000 Summa kr 404 401 000

De humanistiska fakultetnämndernas resultatanalys visar bredden i det humanistiska forskningsområdet, ett förhållande som nämnderna också värnar om. Själva det breda spektrat av ämnen, som vart och ett bidrar med sina insatser och speciella forskningsaspekter, ses som gynn- samt för verksamheten inom fakulteten som helhet. Allsidigheten i forskningsmiljön kan sägas främja kvaliteten för humanistisk forskning. Det finns också en strävan från universitetens sida att komplettera de olika humanistiska fakulteterna med discipliner som saknas och vars frånvaro ses som en brist i fakultetsarbetet.

Det framhävs att förutsättningen för att s.k. profilområden skall kun- na utvecklas är att det finns väl fungerande fakulteter med ett brett ut- bud av grundutbildning, forskarutbildning och forskning inom olika områden.

Universiteten redovisar alla sådana profilområden. Universitetet i Stockholm framhåller särskilt de europeiska integrationssträvandena och forskningen kring miljö- och naturresursproblemen. Det finns en rad problem som kräver insatser av humanister.

Även övriga universitet nämner aspekter på internationaliseringen och miljöforskningen som viktiga inte bara för universitetet som helhet utan också som uppgifter för kulturvetenskaperna, inte minst humanio- ra.

Universitetet i Uppsala pekar ut prof'ilskapande forskningsområden med stark ställning inom den humanistiska fakulteten, nämligen afrika— nistik, multietnicitet. etik och miljöfrågor. De humanistiska sektions- nämnderna har utarbetat forskningsprogram och utvecklingsstrategier.

Styrelsen för Universitetet i Lund har prioriterat fem områden i uni- versitetets verksamhet. Till dessa hör internationalisering och miljö- forskning, vilka båda berör den humanistiska fakulteten. Genom den av riksdagen nyligen inrättade professuren i humanekologi har en förbätt- rad anknytning av humaniora till miljöforskningen skapats.

Universitetet i Göteborg har medvetet satsat på ett antal profilområ- den, som samtliga kännetecknas av samverkan mellan fakulteter och in- stitutioner. Humanistiska fakulteten berörs särskilt av temaområdena

Prop. 1992/93:170 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

Öst- och Sydöstasien samt Vetenskapsstudier. Fakultetsnämnden tar i en programförklai'ing bl.a. upp upp principiellt stöd för centrumbildning- ar och tvärvetenskap, allmän lingvistisk forskning, invandrar- och mig— rationsforskning samt kvinnoforskning.

Vid Universitetet i Umeå har verksamheten under den senaste treårs- perioden inriktats på att skapa mer slagkraftiga enheter. Verksamheten vid en ung fakultet präglas av uppbyggnad och konsolidering. Universi- tetet har använt tillskotten från förra forskningspropositionen och den särskilda resursen för att befordra forskningen i denna riktning.

Genom den senaste forskningspropositionen skapades en särskild fa- kultetsresurs för humaniora. Detta är en försöksverksamhet som skall utvärderas först efter sex år. Samtliga fakultetsnämnder redogör dock redan nu för hur arbetet med den särskilda resursen fortlöper. Till- komsten av den särskilda resursen har utgjort en mycket påtaglig stimu- lans.

Humanistiska fakulteten vid Universitetet i Stockholm, framhåller att denna nya resurs bl.a. medfört att fortlöpande utvärderingar framgent kommer att vara ett självklart inslag i fakultetens arbete. Medlen skall användas till forskare som fakulteten anser sig vilja behålla efter det att en inledande forskningsperiod gått ut. Fakulteten har kunnat stödja forskning som prioriterats men som annars hade fått marginellt utrym- me inom tidigare budgetramar.

Konsistoriet vid Universitetet i Uppsala anför att den särskilda resurs som tillförts bl.a. de humanistiska fakulteterna har gjort det möjligt för universitetet att-på samma sätt som forskningsråden stödja tidsbegränsa- de projekt inom olika prioriterade områden och då inte minst inom den mångvetenskapliga forskningen.

Vid Universitetet i Lund har nya tjänster tilldelats områden där insti- tutionerna är långt framme och har särskilt goda möjligheter att bygga upp en forskningsmiljö med hög internationell standard som kan locka forskare och forskarstuderande till Lund.

Humanistiska fakulteten vid Universitetet i Göteborg framhåller att redan själva processen i samband med beslutet om hur pengarna skulle användas vitaliserade fakulteten. Fakulteten har beslutat att medlen skall användas till inrättande av fem större forskningsprogram.

Vid Universitetet i Umeå har medel ur den särskilda resursen använts för att inrätta tjänster i anknytning till sådana forskningsprogram som av en kommitté har bedömts vara av hög vetenskaplig kvalitet och i överensstämmelse med de kriterier som angavs i den senaste forsknings- propositionen. Härigenom har man kunnat behålla forskare som annars skulle ha försvunnit från universitetet och samtidigt rekryterat kvalifice— rade externa krafter. Detta har kommit forskarutbildningen tillgodo och medfört en nydaning och utökning av den humanistiska forskningen.

Prop. 1992/93:170 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

Resultalbedömning

internationaliseringen har naturligen stark anknytning till en rad hu- manistiska discipliner. Grundläggande i all internationalisering är na- turligtvis språken, men i utbytet med andra länder och kulturer spelar många andra humanistiska kunskapsområden stor roll.

Miljöproblemen beror väsentligen av mänskliga attityder och mänsk- ligt agerande. Humanvetenskaplig analys krävs för granskning av atti- tydmässiga och etiska frågor kring livsstil och teknikval. Denna typ av forskning har idag osäkrare metoder och färre kända detaljresultat än den naturvetenskapliga.

De humanistiska fakulteterna har alla lagt ned stort arbete på att ut- nyttja den särskilda resursen på ett genomtänkt och framåtsyftande sätt.

Fördjupad prövning och slutsatser

Det humanistiska forskningsområdet har mycket stor bredd. Ambitio- nen att täcka toi'skningsområdets väsentligaste delar är stor och de olika fakulteterna har utarbetat genomtänkta utvecklingsstratcgier.

Humanistisk forskning har inte den tillgång till extern finansiering som många av de samhällsvetenskapliga, naturvetenskapliga. tekniska och medicinska forskningsinriktningarna har.

Ett område där det är viktigt att det finns tillfredsställande vctenskap- lig kompetens är kulturvärden. Detta är ett ansvar inte bara för sektors- organen inom området utan också för universiteten. Vid Universitetet i Göteborg har ett betydande arbete lagts ned inom detta område, framför allt med inriktning på teknisk antikvarisk byggnadsvård. Även vid and- ra universitet bl.a. Universitetet i Umeå, finns olika slag av verksamhet inom kulturvärden. Det är viktigt att verksamheten kan utvecklas och att forskningen och forskarutbildningen inom området kulturvård får en fastare organisation. F.n nära samverkan med Riksantikvarieämbetet är angelägen.

HSFR har nyligen gjort en utvärdering av svensk lingvistisk forsk- ning, som visar att denna har god bredd och hög kvalitet. I vissa fall, t.ex. inom fonetik, är den svenska forskningen av världsklass. Utvärde- rarna pekar på några områden där forskningen behöver förstärkas och utvidgas, såsom fonologi. dialektforskning och historisk lingvistik.

Eftersom språk spelar en grundläggande roll inom humaniora, är det av stor vikt att forskningen och forskarutbildningen har god täckning och hög standard. Vissa enskilda språkområden har haft svårigheter när det gäller rekrytering och examination inom forskarutbildningen, vilket är problem som bör lösas. Utvecklandet av områden som lexikologi och moderna tvåspråkiga ordböcker ökar förutsättningarna för studiet av språken.

Prop. 1992/93:170 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

Forskning och forskarutbildning inom språken gäller inte bara rent Prop. 1992/932170 lingvistiska frågor utan innefattar även litteratur och kultur, något som Avsnitt 8 har stor betydelse för den mellanfolkliga förståelsen och kommunika- Utbildningsdep. tionen. Det är därför värdefullt att universiteten har gjort prioriteringar rörande såväl de mer näraliggande europeiska språken som vissa utom— europeiska, t.ex. östasiatiska.

I en värld präglad av ökande internationella relationer spelar även de historiska perspektiven en avgörande roll. Dessa är viktiga inte bara för internationell förståelse, utan även för medvetandet om Sveriges histo- riska arv och kulturella identitet. Forskning inom historievetenskaper- na, från arkeologi till modern social och ekonomisk historia, är inte ha- ra av inhemskt intresse utan har också ett värde för omvärlden.

] kulturarvet ingår också kunskap om de idéer och normer som präg- lat såväl det västerländska samhälle som Sverige är en del av, som andra folkgruppers kulturer. Utvecklingen såväl inom samhälle som forsk- ning, t.ex. inom naturvetenskaperna, teknik och medicin, har accentue- rat en rad etiska problem som kan uppstå när olika intressen kolliderar med etiska principer. En mer fördjupad och allsidig vetenskaplig dis- kussion och kunskapsuppbyggnad när det gäller världs- och livsåskåd- ningsproblem liksom olika etiska frågor bör inta en väsentlig plats inom det humanistiska forskningsområdet.

Humanistisk forskning har i dag stora uppgifter. Komplexiteten i da- gens samhälle, internationaliseringen m.m. kräver ökade insatser av hu- manistiska forskare.

Regeringens förslag innebär att till de humanistiska fakulteterna anvisas sammanlagt 438 126 000 kronor för budgetåret 1903/94. För de därpå två följande budgetåren föreslås oförändrade resurser.

Ärendet till riksdagen Regeringen föreslår

att riksdagen godkänner vad som förordats i avsnittet Slutsatser beträffande de humanistiska fakulteterna.

'I teologiska fakulteterna

Teologisk fakultet finns vid universiteten i Uppsala och Lund .

Det teologiska forskningsområdet omfattar hela det religionsveten- skapliga ämnesområdet. Forskning om religion och livsåskådning har i Sverige sin tyngdpunkt i de två teologiska fakulteterna, även om viss re- ligionsvetenskaplig forskning också bedrivs inom de humanistiska fa- kulteterna. Kristendomsforskningen har av hävd en stark ställning inom de teologiska fakulteterna, men under senare decennier har forsknings- fältet alltmer vidgats.

Vid de båda teologiska fakulteterna bedrivs forskarutbildning inom vardera elva discipliner, vilka kan grupperas inom två övergripande

IQ lx) XI

problemområden: allmän religions- och livsåskådningsforskning och särskild kristendomsforskning.

Enligt en allmänt vedertagen indelning som ansluter till grundutbild— ningens organisation urskiljs fem ämnesområden, religionshistoria med judaistik och islamologi, religionspsykologi och religionssociologi, ex- egetik, kyrkohistoria och samfundsvetenskap, samt tros- och livsåskåd- ningsvetenskap innefattande religionsfilosofi och etik. De olika forsk- ningsämnena står metodiskt och. tematiskt i nära relation till systeräm- nena inom humaniora och samhällsvetenskap.

För teologisk forskning anvisas innevarande år sammanlagt 31 171 000 kr. under fakultetsanslagen. Härutöver erhåller fakulteterna externa medel motsvarande ca 13 % av anslaget.

Medlen till de teologiska fakulteterna fördelas innevarande budgetår enligt följande:

Universitet Belopp

Universitetet i Uppsala 15 617 000 Universitetet i Lund 15 554 000 Summa kr 31 171 000

De båda teologiska fakulteterna är jämnstora, såväl vad avser medel som tjänster och verksamhet.

Teologiska fakulteten vid Universitetet i Uppsala pekar på att en av följderna av pågående internationalisering och större rörlighet är att be- hov av kunskap om livsåskådningsfrågor och etiska frågor ökar. Här finns ett mångvetenskapligt forskningsområde där medverkan av forska— re från teologisk fakultet är väsentlig. Teologiska fakulteten vid Univer- sitetet i Lund framhåller att internationalisering utgör en integrerad del av religionsvetenskaplig utbildning och forskning.

Religion och invandring är ett forskningsområde som prioriterats av båda fakulteterna. Detta visar sig såväl i pågående forskningsprojekt som i annan verksamhet. 1 Uppsala finns ett institutionsövcrgripande forskarseminarium inom området som har goda kontakter med Cent- rum för multietnisk forskning.

Vid Universitetet i Uppsala är afrikanistik ett profilområde. lnom teo- logisk fakultet återfinns afrikanistiken inom religionshistoria, religions- fenomenologi och kristendomens historia. 1 olika forskningsprojekt ar- betar man också med frågor som förhållandet mellan traditionell väster- ländsk teologi och kristendomstolkningar i Afrika, Asien och Latiname- rika, och kyrkan mellan socialism och kapitalism (kyrkohistoria med ett tredje världen-perspektiv).

Vid Universitetet i Lund har fakulteten arbetat på att konsolidera och utveckla forskningsorganisationen och därvid markerat Mellanöstern som ett väsentligt religionsvetenskapligt forskningsområde.

Prop. 1992/932170 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

När det gäller kristendomens historia arbetar båda fakulteterna inom områdena patristik och medeltidsforskning. Vid Universitetet i Lund har ett centrum för nordisk patristisk forskning bildats. lnom respektive forskningsämne strävar man efter att tillvarata ekumeniska perspektiv. Det nya Europa med förändrade maktpositioner och nya strävanden från de olika kyrkorna kräver speciell historisk och teologisk kompe- tens.

Nordisk förkristen religion tilldrar sig ett ökat intresse vid båda fakul- teterna.

Religionsvetenskaplig kvinnoforskning har stark ställning i Uppsala, bl.a. genom att HSFst forskartjänst inom området har innehafts av en Uppsalaforskare, som lett ett kvinnovetenskapligt forskarseminarium. Enligt det forskningsprogram som fakulteten antagit avser den att inrät- ta en professur i religionsvetenskaplig kvinnoforskning.

Teologiska fakulteten i Lund organiserar ett tvärvetenskapligt forskar- seminarium i religionsvetenskaplig och teologisk kvinnoforskning.

Regeringens överväganden Resultatbedömning och fördjupad prövning

Det finns en bred och livlig religionsvetenskaplig forskning, som inter- nationellt sett håller god kvalitet.

Båda fakulteterna är mycket beroende av fakultetsanslagen. Den ex- ternfinansierade delen av forskningen är blygsam. Religionsvetenskaplig forskning har få möjligheter till extern finansiering.

] ett internationellt perspektiv har den politiska utvecklingen bl.a. medfört att kyrkornas ställning på flera håll stärkts. Det finns en ny- väckt religiös medvetenhet, med stundom mycket komplicerade histo- riska rötter, och på många håll har antisekulära (fundamentalistiska) förnyelserörelser växt fram. 1 Sverige håller ett mångkulturellt och mångreligiöst samhälle på att växa fram. Allt detta bidrar till att göra re- ligionsvetenskaplig forskning och forskarutbildning angelägen.

Vid västerländska universitet bedrivs av hävd etisk forskning både i humanistiska och religionsvetenskapliga sammanhang. Etiska värde- ringar och normer är ofta förankrade i religion och livsåskådning. Ut- vecklingen såväl nationellt som internationellt aktualiserar behovet av grundforskning avseende etik. Det är angeläget att de teologiska fakulte- terna även fortsättningsvis uppmärksammar etiken och dess roll inom religionsforskningen.

Slutsatser

Den religionsvetenskapliga forskningen har många och aktuella uppgif- ter i det moderna samhället inte minst när det gäller studiet av värder- ingsförskjutningar. Livsåskådnings- och etikfrågor behöver belysas. [ da- gens mångkulturella och internationella samhälle spclar religionen stor

Prop. 1992/93:170 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

PJ

roll. Här har den religionsveteiiskapliga forskningen många angelägna Prop. 1992/932l70 uppgifter. Avsnitt 8 Regeringens förslag i det följande innebär att till de teologiska fakulte- Utbildningsdep. terna anvisas sammanlagt 33 5.83 000 kronor för budgetåret 1993/94. För de därpå två följande budgetåren föreslås oförändrade resurser.

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner vad som förordats i avsnittet Slutsatser beträf- fande de teologiska fakulteterna.

Juridiska fakulteterna

Juridisk fakultet finns vid universiteten i Uppsala, Lund och Stock- holm. De juridiska fakulteterna är jämförelsevis små.

Det juridiska forskningsområdet har av tradition indelats i två huvud- inriktningar, de civilrättsliga, som behandlar enskilda individers mel- lanhavanden, och offentlig rätt, som gäller förhållandet mellan det all- männa och individerna. Numera finns det inte enbart väl etablerade specialiserade discipliner inom de båda huvudgrupperna, såsom exem- pelvis familjerätt och immaterialrätt inom civilrätten eller straffrätt, so- cialrätt och finansrätt inom den offentliga rätten. utan i ökande ut- sträckning också mellanformer mellan de traditionella huvudgrupperna såsom arbetsrätt, marknadsrätt och försäkringsrätt.

Folkrätten reglerar förhållandet mellan olika stater medan internatio- nell privaträtt tar upp frågor kring vilken privaträtt som skall gälla för den enskilde i internationella sammanhang. Även här utvecklas dock nya forskningsområden, gällande exempelvis internationella organisa- tioner och marknader. Allmän rättslära och rättshistoria gränsar till hu- maniora, medan nationalekonomi och allmän kriminologi inrymmer juridiska likaväl som samhällsvetenskapliga aspekter.

Medlen till de juridiska fakulteterna fördelas innevarande budgetår enligt följande:

Universitet Belopp

Universitetet i Uppsala ' 12 970 000 Universitetet i Lund 9 78] 000 Universitetet i Stockholm 15 507 000 Summa kr 38 258 000

Budgetåret 1990/91 erhöll fakulteterna härutöver externa medel mot- svarande ca 45 % av fakultetsanslaget.

De juridiska fakulteterna redovisar finansiering, verksamhet och ad- ministration. De anger också antalet vetenskapliga publikationer, mo- nografier, artiklar och övriga läromedel. Stockholmsfakultetcn, som är störst, redogör för flest publikationer, medan de i Uppsala och Lund ligger relativt nära varandra. Alla fakulteterna lägger ned ett omfattande arbete på att utarbeta remissyttranden i lagstiftningsärentlen.

Alla tre fakulteterna har väl utvecklade internationella kommunika- tionsnät med en omfattande utbytesvcrksamhet av gästforskare och gäst- föreläsare, arrangerande av och deltagande i internationella symposier och konferenser. En del av dessa bygger på fakulteternas samarbetsavtal av olika slag med systcrinstitutioner utomlands, såväl i öst- som i väst- världen.

Vid alla de juridiska fakulteterna pågår ett aktivt samarbete med de östeuropeiska grannländerna.

Genom närmandet till EG står det svenska rättssystemet inför sin största omställning någonsin. Konsekvenserna av detta är att behovet av svenska juridiska forskningsinsatser ökar dramatiskt. Därför tillkallades i augusti 1991 en utredning om konsekvenserna för juridisk vetenskap av ett EES-avtal och ett eventuellt framtida medlemskap i FC. Utredare var de tre dekanerna vid de juridiska fakulteterna och en ledamot i HSFR15 med juridisk kompetens. Utredningen, kallad liuropagemen- skap och rättsvetenskap, överlämnades till utbildningsministern i början av juni 1992.

I utredningen inventeras och analyseras forskningsbehovct inom skil- da juridiska områden med anledning av de krav och förutsättningar som den europeiska integrationen ställer Sverige inför.

Eftersom medlen och metoderna att förverkliga såväl EG:s övergri- pande syften som dess detaljerade beslut är juridiska, ställer ett närman- de till Europa stora krav på rättsvetenskaplig kunskapsutveckling och analys. Utredarna är eniga om att det är fel att satsa på särskilda institut för EG-forskning el.dyl. EES och liG har en genomgripande inverkan på all juridisk materia i landet, inbegripet en annorlunda syn på utnytt- jandet av juridiska lösningar i olika sammanhang, vilket med nödvän- dighet får konsekvenser för all juridisk vetenskap och utbildning.

Regeringens överväganden Resultatbedömning

Den juridiska forskningen i Sverige har stor bredd och hävdar sig i all- mänhet väl kvalitetsmässigt sett i ett internationellt perspektiv. Fakulte- terna har lyckats väl när det gäller att dra till sig externa resurser av skilda slag, som bl.a. utnyttjats för att bygga ut olika specialiseringar.

Det publiceras en rad rättsvetenskapliga arbeten, såväl i form av mO- nografter som vetenskapliga artiklar och läroböcker. De juridiska fakul- teterna deltar också aktivt i det praktiska lagstiftningsarbetet genom att vardera i genomsnitt utarbeta 25—35 svar på lagremisser årligen.

Prop. 1992/931170 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

De juridiska fakulteterna har alla omfattande internationella kontak- ter. Professorerna deltar i regel mycket aktivt inom de internationella rättsvetenskapliga organisationerna och många forskare deltar också i olika internationella projekt.

De juridiska fakulteterna har ett väl fungerande samarbete sinsemel- lan och genomtänkt planering för att utveckla den juridiska forskning- en ytterligare såväl i ett nationellt som i ett internationellt perspektiv.

Fördjupad prövning

Utredningen Europagemenskap och rättsvetenskap visar att behoven av rättsvetenskaplig forskning och kompetens ökar dramatiskt som följd av ett EES—avtal och integreringen med l-LG.

Juridiska fakulteten i Stockholm har sökt påskynda omvandlingen av utbildningsbidrag till doktorandtjänster. Fakulteten visar att studiefram- gången varit god för de heltidsfinansierade forskarstuderandena. Fakul- tetens policy är därför att visa restriktivitet vid antagningen av forskar— studerande samtidigt som allt större insatser görs för att stödja de antagna i deras arbete. I det fördjupade internationella arbete, som allt fler svenska jurister får kontakt med, kommer behovet av disputerade att bli större.

Slutsatser

EES—avtalet och framför allt ett svenskt medlemsskap i EG innebär den största omvandlingen av svensk rätt någonsin. Förändringen berör praktiskt taget varje rättsområde. Det är dock väsentligt att Sverige inte begränsar sig till att enbart anpassa sig till den existerande EG-rätten utan aktivt bidrar till rättsutvecklingen inom Europa. Det innebär att svensk rättsvetenskap också måste ägna sig åt olösta problem som diskuteras inom EG.

Resurserna för de juridiska fakulteterna bör nästa budgetår förstärkas med sammanlagt 5 miljoner kronor.

Regeringens förslag i det följande innebär att till de juridiska fakulte- terna anvisas sammanlagt 45 937 000 kronor för budgetåret l993/94. För det därpå följande budgetåret förordas en ökning med 5 miljoner kronor. För budgetåret 1995/96 förordas därutöver ingen ytterligare ändring.

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner vad som förordats i avsnittet Slutsatser beträffande de juridiska fakulteterna.

Avsnitt 8 Utbildningsdep.

R) U"? lx)

Samhällsvetenskapliga fakulteterna

Samhällsvetenskaplig fakultet finns vid universiteten i Stockholm. Upp— sala, Linköping, Lund, Göteborg och Umeå. Viss samhällsvetenskaplig forskning bedrivs vid Högskolan för lärarutbildningi Stockholm.

Till de samhällsvetenskapliga fakulteterna anvisas innevarande år sammanlagt 471 591 000 kronor.

Omkring 50 % av fakultetsområdets totala omslutning för forskning utgörs av externa medel, varav omkring 20 % är rådsanslag.

Medlen till de samhällsvetenskapliga fakulteterna fördelas enligt föl- jande.

Universitet Belopp Universitetet i Stockholm 109 383 0110 Högskolan för lärarutbildning () 423 (itll) i Stockholm Universitetet i Uppsala 77 323 000 Universitetet i Linköping 9 177 000 Universitetet i Lund 82 194 (itll) Universitetet i Göteborg 107 211 (100 Universitetet i Umeå 74 110 000 Summa kr ' 465 821 (nm

Regeringens överväganden Resultatbedönuting

Forskningen inom det samhällsvetenskapliga området är mångfacette- rad. l-littills gjorda utvärderingar visar att den samhällsvetenskapliga forskningen i huvudsak håller internationell nivå. Inom vissa områden är publiceringsgraden hög och antalet internationella kontakter många. På flera håll förekommer teman och centrumbildningar vilka skapar förutsättningar för gränsöverskridande forskningssamverkan.

Universitetet i Stockholm

Samhällsvetenskapliga fakulteten vid Universitetet i Stockholm verkar för att skapa en internationell profil med inriktning mot främst interna- tionella relationer och internationell politik.

lnom ämnen som nationalekonomi, statsvetenskap och socialt arbete är den offentliga sektorn ett självklart forskningsområde, men även inom ekonomisk historia, företagsekonomi, kriminologi, kulturgeogra- fi, pedagogik och sociologi har inriktningen mot den offentliga sektorn en central plats. Universitetet i Stockholm har tilldelats medel för en vi-

Prop. 1992/931170 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

dareutveckling av forskning om offentlig politik och förvaltning i sam- arbete med Handelshögskolan i Stockholm.

Vid fakulteten finns forskningskompetens om miljö- och naturresurs- problemen i världen vilket har bäring på samtliga fakultetsområden.

Longitudinell forskning är ett område där det finns exempel på orga- niserat samarbete med andra institutioner, främst inom medicinsk fa— kultet.

Vid Högskolan för lärarutbildning i Stockholm är viktiga områden bl.a. barn- och ungdomsforskning samt didaktisk forskning. Ett flertal forskningsområden knyter an till andra samhällssektorer, t.ex. hälsope- dagogik, idrottspedagogik och yrkespedagogik.

Universitetet i Uppsala

Några tyngdpunkter kan urskiljas inom den samhällsvetenskapliga fa- kulteten. Den ekonomiska forskningen är välutvecklad. Forskning med internationell inriktning rör utvecklingen i Östcuropa liksom EG. l)en statsvetenskapliga institutionen lägger vikt vid demokratifrågor.

Universitetet i Uppsala har skapat flera forskningsanknytanile cent- rumbildningar för en successiv utbyggnad av didaktisk forskning som binder samman de metodiska och pedagogiska delarna av lärarutbild- ningarna med de olika universitetsämnenas särart.

Kollegiet för samhällsforskning, SCASSS (The Swedish Collegium for Advanced Study in the Social Sciences"), som är ett centrum för mång- vetenskaplig samhällsforskning är förlagt till Uppsala. SCASSS etablera- des våren 1985. Verksamheten vid SCASSS utvärderades 1989 och rap- porten understryker kollegiets höga kvalitet. Den samhällsvetenskapliga fakulteten i Uppsala stödjer förslaget från de nuvarande finansiärerna att SCASSS knyts till universitetet.

Universitetet i Linköping

Vid Universitetet i Linköping bedrivs samhällsvetenskaplig forskning vid filosofisk fakultet dels i pedagogik och psykologi, dels i ekonomi. Samhällsvetenskaplig forskning finns även vid sektionen för temaorien- terad forskning, vilken redovisas i dct följande.

Ett nära samarbete finns mellan ekonomi och teknisk forskning och utbildning. Bl.a. planeras Linköping School of Management and ln— dustrial Economics. Verksamheten kommer att omfatta såväl grundläg- gande utbildning som forskning och forskarutbildning inom flera äm- nesområden.

Universitetet i Lund

Den sektoriellt finansierade forskningen har ökat kraftigt vid flera av universitetets fakulteter, däribland den samhällsvetenskapliga. Från fa- kulteten framhålls vikten av att satsa på kunskap om samhällets politis-

Prop. 1992/93:170 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

lk.)

ka, strukturella och ekonomiska förändring. Alla fakultetens prioritera- de forskningsområden har internationell anknytning.

Miljöforskning är ett annat centralt forskningsområde. En vidgad för- ståelse av miljöproblem kräver djupare analyser inte minst i ett sam- hällsperspektiv. Ett interdisciplinärt miljövetenskapligt centrum är un- der uppbyggnad vid Universitetet i Lund.

Universitetet i Göteborg

Vid Universitetet i Göteborg har samhällsvetenskaplig fakultet två hu- vudinriktningar, en ekonomisk, som täcker i huvudsak kunskapsområ- dena ekonomi och juridik och en med bred inriktning mot administra- tion och betcendevetenskaplig/social verksamhet.

En övergripande inriktning för forskning och forskarutbildning inom fakulteten tar sin utgångspunkt i de krav som kommer att ställas både i Sverige och i omvärlden från näringsliv och offentlig verksamhet. Det ökade användandet av olika media kommer att ställa nya kompetens- krav och fordra förändringsberedskap. Den etniska mångfalden i det moderna samhället är ett område som också behöver forskningsinsatser. Dessa och andra angelägna problemområden får vetenskaplig belysning dels i de traditionella disciplinerna och dels i ett antal tvärvetenskapliga centra vid universitetet.

Universitetet i Umeå

Den samhällsvetenskapliga fakulteten vid Universitetet i Umeå är den yngsta i landet men har i stort sett samma ämnesuppsättning och bredd som vid de övriga universiteten. Tyngdpunkten i fakultetens verksamhet ligger huvudsakligen på ekonomi, psykologi och sociologi. Inom dessa områden finns fler internationellt verksamma forskare. Ett centrum för EG-rätt har inrättats och i statskunskap pågår projekt med bl.a. inrikt— ning på Östeuropa. Den regionala forskningen är väl förankrad, bl.a. finns ett tvärvetenskapligt centrum (CERUM). Till fakulteten hör nu- mera den Demografiska databasen.

Fördjupad prövning

Den samhällsvetenskapliga forskningen är väsentlig för nationell och regional utveckling av näringsliv såväl som offentlig verksamhet och förvaltning.

De ökade internationella kontakterna betonar vikten av samhällsve- tenskaplig forskning med internationell inriktning. Av särskild betydel- se är områden som på olika sätt studerar det nya Europa och Baltikum. Det gäller såväl ekonomisk och politisk förändring, som internationell migration och etniska relationer.

Den tekniska utvecklingen samt miljö- och naturresursfrågorna är två områden som kommer att ha en central nationell och internationell position inom samhällsvetenskaplig forskning under överskådlig tid.

Prop. 1992/93:170 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

Bakgrunden till dessa problemområden ligger i mänsklig verksamhet och kulturpåverkan.

Forskning aktualiserar olika etiska frågor, såväl när det gäller val av ämnen och metoder som förhållningssätt till forskningsobjekt och det egna utnyttjandet av resultaten. Detta är särkilt känsligt när forsknings- objektet utgörs av människor, vars integritet det är viktigt att värna. Forskarsamhället har därför utarbetat etiska regler i enlighet med inter- nationella konventioner och ansvarar för att det över allt finns en väl fungerande granskningsorganisation. Detta spelar en viktig roll i det svenska forskningssystemet.

Utbyggnaden av SCASSS har hittills finansierats av Humanistisk- samhällsvetenskapliga forskningsrådet och Forskningsrådsnämnden, Riksbankens jubileumsfond, Statens naturvårdsverk och danska Carls— bergsfonilen. HSFst och FRN:s åtagande gentemot SCASSS löper ut vid utgången av budgetåret 1994/95.

Latinamerika-institutet är knutet till Universitetet i Stockholm och är ett svenskt centrum för dokumentation, information och forskning om Latinamerika. lnstitutets centrala uppgift är att främja studiet av samhälls- och kulturutvecklingen i de latinamerikanska länderna. En- dast en mindre del av verksamheten har kunnat bedrivas med fast an- ställd personal varför riksdagen har beslutat om en förstärkning av in- stitutets resurser (bet. 1989/901UbU25, rskr. 1989/90:328).

Slutsatser

Samhällsvetenskaplig forskning är viktig för att ge kunskaper om det moderna samhället och skapa bättre förutsättningar för mänsklig sam- verkan.

l)e stora politiska, ekonomiska och sociala förändringarna i Central- och Östeuropa har under de senaste åren accentuerat behovet av ökad forskning inom dessa områden.

Regeringen föreslår att medel anvisas till Universitetet i Uppsala för koncentrerade insatser rörande Central- och Östeuropa med inriktning på samhällsvetenskap, juridik och humaniora. Denna resurs ger även goda möjligheter till utveckling av forskarutbildningen inom detta ange- lägna område.

I enlighet med riskdagens beslut (bet. 1989/90:Ubl)25, rskr. 1989/901328). föreslår regeringen att anslaget till Latinamerika—institutet ökas med 1 658 000 miljoner kronor.

Regeringen anser att Kollegiet för samhällsforskning, SCASSS, fort- sättningsvis bör vara förlagt till Universitetet i Uppsala. Eftersom llSFR:s och FRN:s nuvarande finansiering upphör vid utgången av budgetåret 1994/95 bör motsvarande medel överföras från HSFR och FRN till Universitetet i Uppsala fr.o.m. budgetåret 1995/96. Därmed ga- ranteras kollegiets grundfinansiering. SCASSS bör inom sitt forsknings— område medverka i forskarutbildning.

Regeringen har under avsnittet Justitiedepartementets verksamhets- område redovisat förslag till förstärkningar av den kriminalvetenskapli-

Prop. 1992/%:] Avsnitt 8 Utbildningsdep.

ga forskningen. Genom överföringar förstärks såväl de samhällsveten- skapliga fakulteterna i Stockholm respektive Lund som Humanistisk- samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR). Detta ger möjlighet till såväl individinriktad som samhällsinriktad kriminalvetenskaplig forsk— ning.

Regeringens förslag i det följande innebär att till de samhällsveten— skapliga fakulteterna anvisas sammanlagt 510 559 000 kronor för budge- tåret 1993/94. För de där på två följande budgetåren föreslås oförändra- de resurser.

Ärendet till riksdagen Regeringen föreslår

att riksdagen godkänner vad som förordats i avsnittet Slutsatser beträffande de samhällsvetenskapliga fakulteterna.

Humanistisk—santhällsvetenskapliga forskningsrådet

l-lumanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådets ansvar omfattar det kulturvetenskapliga området.

llSFR anvisades för budgetåret 1992/93 sammanlagt 195 285 000 kro- nor över UtbiIdningsdepartementets huvudtitel. Därutöver anvisades 4 100 000 kronor för stöd till grundforskning av relevans för byggområ- det under anslaget till Byggforskning (1992/93 Xll J ])

Drygt 62 % av rådsmedlen går till projekt. 17,5 % används för profes- surer, forskar- och doktorandtjänste rsamt basresurser för dessa. Publi- cering, tidskrifter, översättningar och forskningsinformation står för upp emot 11 % av rådets budget, medan de internationella åtagandena, internationellt samarbete och internationella stipendier bclöper sig till drygt 4 %. Utvärderingar, symposier m.m. kostar l-lSFR en knapp pro- cent av dess budget. Den egna organisationen och förvaltningen tar un- gefär 4,5 % av medlen.

Rådet har inför budgetåret 1992/93 prövat omkring niohundra ansök- ningar. Antalet ansökningar om projektbidrag visar en ökande tendens. Forskningsmedel kan i allmänhet beviljas åt omkring hälften av de ing- ivna prt')jektförslagen. Ett icke obetydligt antal projekt av vetenskapligt intresse måste sållas bort på grund av resursbrist.

Forskningsrådet har ett ansvar för att främja och initiera forskning som är angelägen inom olika forsknings- och samhällsområden. [ den mångfald av projektförslag som inges till l-lSFR speglas såväl forsknings- läget inom olika vetenskapsområden som behovet av forskning i viktiga frågor i samhälle och kulturliv. l rådets prövning av projektmedel ingår därför alltid bedömningar av forskningsbehov.

Budgetåren 1990/91-1991/92 fördelade sig rådets projektstöd till olika områden enligt följande.

Prop. 1992/93:170 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

Humanistisk forskning 46,9 % Religionsvetenskaplig forskning 2,6 % Rättsvetenskaplig forskning 2,8 % Samhällsvetenskaplig forskning 43,2 %

Vissa områden är föremål för särskilda insatser, några tar rådet initia- tiv till, andra är uppdrag från statsmakterna. Till de områden som rådet själv tagit upp hör samarbete och integration i Europa, miljö och ut- veckling, Mellanösternforskning och modern svensk politisk historia. Programmen för arbetsmarknadsforskning och forskning om offentlig sektor har inletts på uppdrag av statsmakterna. l samarbete med NUTEK har rådet startat ett program för språkteknologi:

Rådet har sex forskartjänster inom området jämställdhetsforskning. Projekt med inriktning på jämställdhetsforskning genomförs inom olika vetenskapsområden och rådet stödjer aktivt jämställdhetsforskningen ge- nom symposier och genom att främja internationellt forskningssamar- bete.

Under den kommande planeringsperioden avser HSFR att starta ett brett upplagt program med temat Forskning om Europa. Avsikten är att programmet skall initiera forskning inom ”515st hela ansvarsområde: humaniora, religionsvetenskap, rättsvetenskap och samhällsvetenskap. Betydande resurser kommer att avsättas för programmet.

Utvärderingar är en av rådets viktigaste arbetsuppgifter. Förutom den utvärdering som sker vid kvalitetsbedömning av forskningsprojekten och som är en del av rådets arbete gör också HSFR utvärderingar av hc— Ia forskningsområden. De senaste utvärderingarna gäller nationalekono- mi, kognitiv och biologisk psykologi samt lingvistik.

HSFR avser att under de kommande åren förstärka sin uppföljning av utvärderingarna.

HSFR har ett mångsidigt internationellt arbete. Rådet är liksom övri- ga grundforskningsråd medlem i det europeiska samarbetsorganet Euro- pean Science Foundation (ESF), vilket innebär att rådet deltar i och främjar en rad fruktbärande internationella forskningsprojekt. Rådet har lagt upp ett program för att främja internationaliseringen inom svensk kulturvetenskaplig forskning. I arbetet ingår bl.a. postdoktorala stipendier för forskning utomlands. Rådet har slutit avtal med EG:s liu- ropean University Institute i Florens, vilket ger svenska doktorander i juridiska och samhällsvetenskapliga ämnen samt historia möjlighet att bedriva avhandlingsarbete i internationell miljö. llSl—R har även bilate- rala utbytesavtal med forskningsråd i ett flertal länder. Rådet deltar vi- dare i arbetet inom de nordiska forskningsrådens samt samarbetsnämn- derna för humaniora och samhällsvetenskap.

Rådets utvärderings- och publiceringsverksamhet — inte minst stödet till svenska vetenskapliga tidskrifter utgivna på engelska — är också led i internationaliseringsarbcte.

Prop. 1992/93:170 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

Fördjupad prövning

l sin fördjupade anslagsframställning har HSFR redovisat en lägesbe- skrivning och framtidsanalys. Humaniora, samhällsvetenskap, juridik och teologi, som tillsammans utgör rådets ansvarsområde, uppvisar en rik mångfald av vetenskapsområden med olika metodologi och analys- tekniker. Mellan disciplinerna finns dock ett samspel, som bl.a. avspeg— las i form av tvärvetenskapliga forskningsansatser.

HSFst viktigaste uppgift är att med inomvetenskapliga kriterier som grund pröva projektförslag och fördela forskningsmedel över olika ve- tenskapsområden till projekt initierade inom forskarsamhället.

Därutöver gör rådet särskilda insatser inom vissa områden till vilka statsmakterna specialdestinerat medel för att angelägen grundforskning skall kunna utvecklas.

Riksdagen beslöt våren 1990 att HSFR skulle disponera medel för forskning av betydelse för arbetsmarknadspolitiken. Intresset för sådan forskning visade sig redan från början vara stort och kvaliteten på an- sökningarna var, enligt rådets bedömning, mycket god. Forskningsom— rådet är komplext och omfattande. Det är väsentligt att detta forsknings— program fullföljs.

Rådct har också inlett två större disciplingrundadc program inom området forskning om offentlig sektor. Även här fordras en långsiktig- het i verksamheten för att goda resultat skall kunna uppnås.

Kriminologisk och kriminalpolitisk forskning har varit föremål för en särskild utredning (SOU 1992:80). Kriminalvetenskap är ett mångveten- skapligt forskningsområde med stor bredd och komplexitet, som omfat- tar såväl individinriktade undersökningar som studier ur ett bredare samhällsperspektiv. Kriminalvetenskaplig forskning bedrivs inom en rad discipliner, humanistiska, samhälls- och beteendevetenskapliga, ju— ridiska och medicinska. Hittillsvarande statliga insatser har huvudsakli- gen avsett tillämpad forskning, utrednings- och utvecklingsarbete. Grundforskningen har varit svagt utvecklad. Med hänsyn till allvaret i de problem som brottsligheten tillfogar samhället är det angeläget att forskningsområdet byggs upp både kvalitativt och till omfånget. Det är väsentligt att de forskningsmiljöer som finns stimuleras och att nya till- kommer. Forskningsområdet ligger huvudsakligen inom l-lSFR:s kom- petensområde. Rådet bör därför få särskilt ansvar för utveckling och uppbyggande av kriminalvetenskaplig grundforskning. l enlighet med vad som tidigare anförts under avsnittet Justitiedepartementets verksam- hetsområde bör medel föras över från anslaget till Brottsförebyggande rådet (BRÅ) till HSFR:s anslag.

Regeringen har i det föregående förordat att ansvaret för Kollegiet för samhällsforskning (SCASS) från budgetåret 1995/% skall läggas på Universitetet i Uppsala. Medel för verksamheten överförs detta budgetår från llSFst anslag till anslaget Universitetet i Uppsala.

Prop. 1992/931170 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

HSFR:s ansvarsområde innefattar religionsvetenskap och rättsveten- skap, vetenskaper som har få möjligheter till annan extern finansiering än rådsmedel. Dagens komplexa. och föränderliga samhälle med ökande internationalisering, integrationssträvanden, möten mellan kulturer ställer krav på båda dessa vetenskapsområden.

Riksdagen bemyndigade år 1987 regeringen att inrätta en gästprofes— sur i konstnärligt utvecklingsarbete. Efter Universitets- och högskole- ämbetets nedläggning har HSFR. fördelat dessa medel. HSFR, som även har ansvaret för två andra gästprofessurer, bör även i fortsättningen an- svara för fördelningen av medlen för gästprofessuren i konstnärligt ut- vecklingsarbete.

Slutsatser

Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsområdet har till uppgift att utveckla och stödja god grundforskning inom det kulturvetenskapli- ga forskningsområdet.

Den kriminalvetenskapliga grundforskningen bör utvecklas och för- stärkas. En överföring av medel från anslaget till Brottsförebyggande rå- det till anslaget till HSFR bör ge ökade möjligheter till detta. Regering- en kommer i det följande att föreslå att för budgetåret 1994/95 anslaget till HSFR förstärks med 1 500 000 kronor och för budgetåret 1995/% med 2 500 000 kronor..

Kollegiet för samhällsforskning bör ges en permanent placering vid Universitetet i Uppsala. ! arbetsuppgiftema för SCASSS bör ingå att medverka i forskarutbildning. HSFR bör fram till överföringen till uni- versitetet tillsammans med FRN fortsätta att finansiera SCASSS på sam- ma nivå som tidigare.

HSFR hör även i fortsättningen fördela de särskilda medlen till en gästprofessur i konstnärligt utvecklingsarbete.

Ärendet till riksdagen

Regeringen förslår att riksdagen godkänner vad som förordats i avsnittet Slutsat- ser beträffande llumanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrå- det.

8.12.3. Medicinska forskningsområdet

Medicinska fakulteterna

Medicinsk fakultet finns vid Karolinska institutet och vid Universiteten i Uppsala, Linköping, Lund, Göteborg och Umeå.

Medlen till de medicinska fakulteterna fördelas innevarande budgetår enligt följande:

Prop. 1992/93:170 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

Universitet Belopp

Karolinska institutet 298 570 000 Universitetet i Uppsala | 19 444 000 Universitetet i Linköping 67 990 000 Universitetet i Lund 136 060 000 Universitetet i Göteborg 139 320 000 Universitetet i Umeå 108 659 000 Summa kr 870 043 000

Härutöver erhåller fakulteterna externa medel motsvarande ca 130 % av fakultetsanslaget.

Staten ersätter, enligt avtal, sjukvårdshuvudmännen för vissa kostna- der som uppstår i samband med klinisk forskning och utbildning. Bud- getåret 1992/93 anvisades ca 1 300 000 000 kronor för detta ändamål.

Den medicinska forskningen i Sverige är till stora delar i den interna- tionella forskningsfronten. Många av landets medicinska forskare är in- ternationellt respekterade och citerade. För att bibehålla och utveckla den kvalitet och konkurrenskraft som råder inom den medicinska forskningen sker löpande utvärderingar och omprioriteringar. Flera fa- kulteter planerar att skapa s.k. ”centers of excellence", dvs. centrum- bildningar med högsta vetenskapliga kompetens inom specifika forsk- ningsområden med samarbete över forskningsområdesgränserna.

Vid Karolinska institutet ligger landets ojämförligt största medicinska fakultet. I dagsläget bedrivs kraftfull internationell frontlinjeforskning bl.a. inom områdena biokemi, molekylär- och cellbiologi, endokrinolo- gi, neurobiologi, tumörbiologi samt mikrobiologi. Patientorienterad forskning bedrives till största delen vid de två stora undervisningssjuk- husen Karolinska sjukhuset och lluddinge sjukhus. Mot bakgrund av den förändrade karaktären av biomedicinsk forskning, där traditionella ämnesgränser upplöses, där experimentell och klinisk forskning bedrivs i nära samverkan och där kraven på breddad kompetens och avancerad metodik ökar har initiativ tagits för skapandet av ett antal slagkraftiga centrum- och nätverksbildningar. Inom Karolinska institutet finns se- dan flera år erfarenheter av sådana organisationsformer i form av Cent- rum för molekylärbiologi och inom Novum vid Huddinge sjukhus med inriktning mot bioteknik, näringsforskning och strukturbiokemi.

lnom Karolinska sjukhuset pågår uppbyggnaden av ett antal nya cent— rumbildningar t.ex. inom molekylär biologi och onkologi i anslutning till Radiumhemmet, molekylärmedicin samt för forskning kring barns sjukdomar och hälsa. En annan organisationsform inom Karolinska in- stitutet utgör institutet för miljömedicin, vilket är en särskild inrättning med ett övergripande nationellt ansvar för miljömedicinen. Även inter- nationella stiftelser har valt att lokalisera centers of excellence till Sveri-

Prop. 1992/93:170 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

ge. Vid Karolinska institutet finns t.ex. ett Ludwiginstitut för avancerad cancerforskning vilket är väl integrerat med den forskning som bedrivs vid Karolinska institutet.

Som ett led i fakulteternas ökade ansvar för forskning vid enheter utan fasta forskningsresurser har Karolinska institutet inrättat ett cent- rum för vårdvetenskap, i nära samarbete med vårdhögskolan i Stock- holm med syfte att stärka forskningsanknytningen av grundutbilningen samt utveckla forskningen inom de nya ämnesområden som dessa ut- bildningar representerar.

Vid Universitetet i Uppsala bedrivs omfattande grundforskning vid de prekliniska och kliniska institutionerna. Genom koncentrationen till Biomedicinska centrum, BMC, skapas dessutom unika möjligheter till samverkan med andra fakulteter med biologisk forskning, nämligen den farmaceutiska fakulteten, delar av den matematisk-naturvetenskapliga fakulteten och vissa institutioner vid Sveriges lantbruksuniversitet. Den medicinskt genetiska forskningen vid Universitetet i Uppsala syftar bl.a. till att lokalisera och identifiera viktiga sjukdomsframkallande arvsan- lag. Utvecklingen har lett till att Uppsala intar en framträdande position i Sverige inom det genetiska området. I Uppsala finns också framståen- de transplantationsforskning med flera projekt i den internationella forskningsfronten. Forskningen utförs delvis inom ramen för ett EG- projekt. Verksamheten vid universitetets HUF-centrum (Positron emis- sion tomography) startade i oktober 1991. Tillkomsten av detta centrum med dess helkroppskamera, den första och enda i landet, har givit förut- sättningar för humanstudicr ino-m hjärt— och lungsjukdomar samt olika typer av cancersjukdomar. Även vid Universitetet i Uppsala finns ett Ludwiginstitut för avancerad cancerforskning.

Utbildnings- och forskningso-rganisationen vid llälsouniversitetet i Linköping är relativt liten jämfört med landets övriga medicinska fakul- teter, men utvecklas starkt. Förutom att etablerade forskningsområden förstärkts har en kraftig nysatsning skett inom flera områden. llälsouni- versitetet har vidare mycket gynnsamma möjligheter att verka över åm— nesgränserna och därigenom bidra till förnyelse. lin uppbyggnad av forskningsområdet medicinsk genetik har under en följd av år stått högst på hälsouniversitetcts prioriteringslista.

lnom forskningen vid medicinska fakulteten i Lund kan särskiljas ett antal profilområden vilka genom omfattande satsningar och sin natio- nella position fått en särskild betydelse och styrka. Särskilt bör neuro- biologi omnämnas, vilket är det forskningsområde som i dag erhåller starkast stöd. Vidare finns en internationellt stark forskning inom områ- det rörelseorganen och deras sjukdomar. Under flera år har fakulteten byggt upp ett starkt centrum för samhällsmedicinsk forskning i Malmö. Forskningen kring proteiner i koagulationsprocessen samt proteinspjäl- kande enzymer och deras hämmare har en internationellt framträdande roll. I syfte att stärka den grundvetenskapliga forskningen samt bättre integrera den med den kliniska, finns långt framskridna planer på ett biomedicinskt centrum inom lasarettsområdet.

Prop. 1992/93:170 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

Forskningen vid medicinska fakulteten vid Universitetet i Göteborg har ett antal internationellt konkurrenskraftiga profilområden, där forskningen om cell- och vävnadsytor samt forskningen om ålderfeno- men speciellt bör framhållas. Vaccinforskningen intar en internationellt framstående position. Vidare bedrivs omfattande forskning kring åder- förkalkning. lljärt—kärlområdet är ett av de viktigaste fälten för den epi- demiologiska forskningen inom fakulteten och svarar totalt för en tred— jedel av fakultetens disputationer. Vid Universitetet i Göteborg görs be- tydande insatser inom forskning inom endokrinologi och metabolism. De neurovetenskapliga disciplinerna är internationellt slagkraftiga och kännetecknas av ett etablerat samarbete mellan grundforskning och kli- nisk forskning. Forskningen kring rygg och rörelseorganen, har givit Göteborg en internationellt ledande ställning inom området.

Vid Universitetet i Umeå finns flera profilområden med forskning som både nationellt och internationellt håller hög klass. Av dessa bör speciellt molekylärbiologi och bioteknik nämnas vilka båda har en stor utvecklingspotential samt är av stor medicinsk betydelse. Universitetet i Umeå avser att inrätta ett Centrum för molekylär patogenes. Såväl Umeå kommun som Västerbottens läns landsting medverkar i projektet. Vidare bör universitetets satsning på forskning kring nervsystemet och folkhälsovetenskaplig forskning framhållas.

Centrum för idrottsforskning

Centrum för idrottsforskning är gemensamt för Universitetet i Stock- holm, Karolinska institutet och Högskolan för lärarutbildning i Stock- holm. l.)et leds av en styrelse. utsedd av regeringen, bestående av ordfö- rande och åtta ledamöter.

Centrums uppgifter är framför allt: —att bedriva forskning inom idrottens område samt verka för samord- ning av denna forskning

—att bedriva fristående kurser med syfte att föra ut aktuella forsk— ningsresultat, varvid nationella som regionala utbildningsbehov skall beaktas,

-att sprida information och upplysningar om idrottsforskning. Sveriges riksidrottsförbund har uttryckt idrottsrörelsens finskan om en nationell samordning av idrottsforskningen. Centrum för idrotts- forskning har enligt riksidrottsförbundet med nuvarande organisations- form inte fått möjlighet att tillräckligt utveckla sin verksamhet.

Regeringens överväganden RcsuItalbcdömning

Den medicinska forskningen i Sverige är av mycket god internationell kvalitet. Bibliometriska studier och olika utvärderingar visar att många svenska forskare och forskargrupper tillhör den internationella eliten. Under perioden 1987-1991 producerade forskare vid de svenska med

Prop. 1992/93:170 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

cinska fakulteterna inte mindre än 30 000 publikationer. De svenska medicinska forskarna är dessutom framgångsrika när det gäller att få ve— tenskapliga rön publicerade i de ledande internationella tidskrifterna.

Flera fakulteter använder former för resursfördelning som liknar forskningsrådens vilket gynnar de i ett internationellt perspektiv ledan- de forskarna. På ett nationellt plan har de medicinska fakulteterna nyli- gen genomfört en jämförande analys av publiceringmönstret inom den medicinska forskningen i Sverige. Analysen redovisar jämförelser mel— lan fakulteter och discipliner och ger bl.a. en bild av den internationel- la konkurrenskraften. Vad gäller parametrar för att fastställa forsknings- kvalitet ses förmågan att erhålla medel från forskningsråd som ett vik— tigt kvalitetsmått.

Fördjupad prövning

Den samlade redovisningen för de medicinska fakulteterna som bygger på bibliometriska studier av olika forskningsområden visar bland annat att medicinska fakulteten i Umeå har en särställning inom mikrobiolo- gisk forskning, att de medicinska fakulteterna i Stockholm och Uppsala dominerar inom området immunologi och medicinska fakulteterna i Lund, Stockholm och Göteborg inom endokrinologi. Forskningen om nervsystemet är väl representerad i Stockholm, Lund och Göteborg. Inom ramen för Hälsouniversitetet i Linköping drivs en starkt etablerad grundläggande mikrobiologisk och cellbiologisk forskning. De fördjupa- de anslagsframställningarna visar att det pågår ett omfattande samarbete mellan flera av de medicinska fakulteterna och både nationella och in— ternationella företag. Speciellt kan nämnas forskning kring tillväxthor- mon samt grunder för nya läkemedel mot infektioner och inflammatio- ner. Vidare visar de fördjupade anslagsframställningarna på ett gott sam— arbete mellan de medicinska fakulteterna och sjukvårdshuvudmännen, samtidigt som nödvändigheten av att noggrant följa utvecklingen av om- struktureringarna av hälso- och sjukvården inom landstings- och pri- märkommunerna påpekas.

Samarbete med sjukvårdshuvud rnän nen

År 1989 slöts ett samarbetsavtal mellan staten och sjukvårdshuvudmän- nen (SOU 1989129). Avtalet reglerar bl.a. systemet för driftersättningar till sjukvårdshuvudmannen samt antalet timmar som skall avsättas för forskning.

De fördjupade anslagsframställningarna visar att de medicinska fakul- teterna anser att samarbetsavtalets konstruktion är bra, bl.a. genom att det har bidragit till klara förbättringar när det gäller att utnyttja de sam— lade resurserna för klinisk utbildning och forskning. Vad gäller former- na för tilldelning av forskarmånader, har flertalet landsting tillsammans med de medicinska fakulteterna skapat rådsliknande fördelningssystem som prövar de olika forskarnas kompetens och forskningsprogram. Det

Prop. 1992/932170 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

råder enighet om att avtalet är av stor betydelse för klinisk forskning och utbildningi landet.

Slutsatser

Stora delar av svensk medicinsk forskning ligger i den internationella frontlinjen. Den medicinska forskningen har potential att även fortsätt— ningsvis tillhöra den internationella eliten och genom tillkomsten av olika typer av forskningscentra, kommer möjligheterna därtill att öka. Genom samarbete med sjukvårdshuvudmän och över både fakultets- gränser och institutionsgränser kommer den medicinska forskningen att ha stora utvecklingsmöjligheter. Omprioriteringar och kontinuerlig uppföljning av verksamheten är hela tiden nödvändig, en strävan mot allt högre kvalitet bör utgöra basen för detta. Regeringens mening är att detta bör ske inom de medicinska fakulteternas befintliga resursramar. Regeringen vill understryka det angelägna i att effekterna av den pågå- ende omstruktureringen av hälso- och sjukvården på den kliniska forsk- ningen följs upp

Universitetet i Umeå avser att bygga upp ett Centrum för molekylär patogenes, med s.k. programmerad celldöd som grund för verksamhe- ten. Forskningen kommer att öka förståelsen av uppkomst och förlopp av en rad sjukdomar som t.ex. cancer, infektioner samt andra nervdege- nerativa och autoimmuna sjukdomar.

Programområdet är starkt förankrat i ledande grundforskning samti- digt som flera kliniska kopplingar kan göras. Därmed har programmet även betydelse för utvecklingen av klinisk forskning. Regeringen föror- dar att sammanlagt 6 miljoner kronor anvisas för en uppbyggnad av ett Centrum för molekylär patogenes. Av beloppet bör 3 miljoner kronor beräknas för den medicinska fakulteten. I detta sammanhang vill reger- ingen också hänvisa till den särskilda satsning på långsiktigt och konti- nuerligt forskningssamarbete med utländska elituniversitet som beskrivs under avsnittet Internationellt forskningssamarbete.

För att bedriva effektiv och ändamålsenlig idrottsforskning i Sverige är det angeläget att en lämplig organisation utformas. En omstrukturer- ing av Centrum för idrottsforskning bör göras.

Centrum för idrottsforskning bör få ett nationellt samordningsansvar för forskningen inom idrottsområdet samt initiera och stödja forskning inom idrottens område.

Karolinska institutet övertar huvudmannaskapet för Centrum, i nära samarbete med Idrottshögskolan. Dessa två högskolor bör ha gemen- samt ansvar för driften av Centrum för idrottsforskning.

Centrum för idrottsforskning bör ledas av en styrelse med represen- tanter för universiteten, Karolinska institutet, Ilögskolan för lärarutbild- ning i Stockholm, Idrottshögskolan och Riksidrottsförbundet. Ordfö- randen i styrelsen utses av regeringen. F.tt vetenskapligt råd knyts till styrelsen för Centrum för idrottsforskning. Regeringen kommer i annat sammanhang att besluta om föreskrifter för verksamheten.

Prop. 1992/93:170 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

I—"ör Centrums verksamhet bör för budgetåret 1993/94 föreslås en för- stärkning med 2,5 miljoner kronor.

Regeringens förslag i det följande innebär att till de medicinska fakul- teterna anvisas sammanlagt 920 206 000 kronor för budgetåret 1993/94. För det därpå följande budgetåret förordas en ökning med 2 500 000 kronor avseende Centrum för idrottsforskning. För budgetåret 1995/96 förordas därutöver ingen ytterligare ändring.

Ärendet till riksdagen Regeringen föreslår

att riksdagen godkänner vad som förordats i avsnittet Slutsatser beträffande de medicinska fakulteterna.

Odontologiska fakulteterna

Odontologisk fakultet finns vid universiteten i Göteborg, Umeå, Lund samt vid Karolinska institutet.

Medlen till de odontologiska fakulteterna fördelas innevarande budge— tår enligt följande:

Universitet Belopp

Universitetet i Lund 22 498 000 Universitetet i Göteborg 17 778 000 Universitetet i Umeå 21 999 000 Karolinska institutet 28 946 000 Summa kr 91 221 000

llärutöver erhåller fakulteterna externa medel motsvarande ca 30 % av fakultetsanslaget.

Den odontologiska forskningen i Sverige har framför allt under det senaste decenniet genomgått en väsentlig förändring i det att steget mel— lan grundforskning och klinisk forskning och dess tillämpning minskat avsevärt. Vid de odontologiska "fakulteterna bedrivs i huvudsak forsk- ning och utbildning angående sjukdomar och avvikelser i munhålan och angränsandc vävnader, deras etiologi, patogenes, prevention, be- handling och epidemiologi. Dessutom bedrivs en omfattande forskning kring dentala material. Många av ämnena är av experimentell karaktär och ställer således speciella krav. Den svenska kliniska odontologin har inom flera områden varit internationellt vägledande.

Inom odontologisk forskning vid Karolinska institutet har man lagt tyngdpunkten på biomedicin och dentala material, infektionssjukdo- mar, klinisk mikrobiologi samt immunologi och innehar en särställ- ning inom dessa områden. Fakulteten har ett mycket brett samarbete

Prop. 1992/93:170 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

med Huddinge sjukhus vilket är Sveriges största forskningscentrum för infektionssjukdomar.

Vid odontologiska fakulteten vid Universitetet i Lund har etablerats en forskningsprofil som bygger på omfattande nationella och internatio- nella kontaktnät bl.a. kring karies, kariesrelatcrade mikroorganismers epidemiologi, tandlossningssjukdomarna, immunologi, användbarheten av nya material, som ersättning för amalgam och som implantat saint utveckling av diagnostiska metoder för tidig upptäckt av maligna för- ändringar och andra sjukdomar i käkar och ansiktsskelett.

För att den kliniska forskningen vid odontologiska fakulteten i Göte- borg även i framtiden skall kunna vara internationellt slagkraftig har vissa basala forskningsinriktningar prioriterats starkt som t.ex. cytogene- tik, mikrobiell adhesionsforskning samt oral biokemi, vilka har en stor betydelse för utvecklingen av den odontologiska forskningen.

Forskningsorganisationen vid odontologiska fakulteten vid Universite- tet i Umeå har varit föremål för fortlöpande utvärdering genom åren. Under den senaste femårsperioden har skapats en enhet för studier av benets biologi, speciellt då för studier av de inflammationsintlucerade benförändringarnas patogenes. I Umeå finns en för landet unik kompe- tens inom detta område. Genom framsynt planering disponerar fakulte- ten idag över ändamålsenliga forskningslaboratorier i anslutning till den kliniska verksamheten, samt planerar för att knyta de prekliniska verk- samheterna närmare forskningen inom de kliniska ämnena.

Efter bemyndigande av regeringen den 25 oktober 1990 tillkallades en särskild utredare med uppdrag att förhandla om systemet för ersättning till tandvårdshuvudmännen för vissa kostnader i samband med odonto- logisk utbildning och forskning m.m. Genom beslut den ll juni 1992 utfärdade regeringen tilläggsdirektiv till utredningen. F.nligt dessa direk- tiv skulle förhandlingsarbetet bl.a. begränsas till att avse Göteborgs kommun och Västerbottens läns landstingskommun

Utredarens förslag med avseende på vissa förändringar i tjänsteorgani- sationen, som lades fram under våren 1992, har remissbehandlats. För- slaget tillstyrktes i huvudsak. Resmissvaren finns tillgängliga på Utbild- ningsdepartementet. Utredaren har nyligen lagt fram förslag till avtal. Förslaget bereds nu inom regeringskansliet.

Regeringens överväganden Resultatbedömning och fördjupad prövning

Den kliniska odontologiska forskningen har förändrats väsentligt sedan 1980-talets början. Fakulteterna har bl.a. skapat sig vissa profilområden vilket medfört en ökad publicering av artiklar.

De fördjupade anslagsframställningarna visar att speciell vikt kommer att läggas vid samverkan mellan preklinisk och klinisk verksamhet inom den odontologiska forskningen. Samhällets ökade krav på att de material som används inom sjukvården håller hög kvalitet påverkar i hög grad den odontologiska forskningen, vilket bl.a. lett till att flera fa-

Prop. 1992/93:170 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

kulteter prioriterar forskningen kring dentala material. Den nya biolo- giska grundsyn som forskningen utvecklat ställer krav på en förändrad forskningsstrategi och forskningsorganisation.

Slutsatser

Odontologisk forskning är angelägen för den samlade kunskapen om människornas hälsa och sjukdomar. Det är bl.a. viktigt att få kunskaps- underlag för de orala problem som uppstår genom att befolkningens ål— dersstruktur förändras.

Regeringens förslag i det följande innebär att till de odontologiska fa- kulteterna anvisas sammanlagt 96 381 000 kronor för budgetåret 1993/94. För de där på två följande budgetåren föreslås oförändrade re- surser.

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner vad som förordats i avsnittet Slutsatser beträffande de odontologiska fakulteterna.

Farmaceutiska fakulteter:

Farmaceutisk fakultet finns vid Universitetet i Uppsala.

För farmaceutisk forskning anvisas budgetåret |992/93 sammanlagt 32 606 000 kronor. Härutöver erhåller fakulteten externa medel motsva- rande ca 35 % av fakultetsanslag-et.

Mellan den medicinska fakulteten i Uppsala och den farmaceutiska fakulteten pågår för närvarande samverkan i ett stort antal forsknings- projekt och då framför allt med olika kliniska institutioner vid Akade— miska sjukhuset i Uppsala.

Det har härigenom framkommit ett antal profilområden för forsk- ningen vid den farmaceutiska fakulteten, områden inom vilka en inter- nationellt uppmärksammad forskning bedrivs och där det mångdiscipli- nära forskningssamarbetet har spelat en betydelsefull roll. Bland dessa finns tre tydliga profilområden: design av farmaka, läkemedelstillförsel samt läkemedels upptag och disposition i den levande organismen och betydelsen därav för läkemedelsterapin och miljöforskningen.

Av de samlade externa medlen svarar forskningsråd för i genomsnitt 30 %. Forskningen inom exempelvis biofarmaci, galenisk farmaci, läke- medelsformulering. farmakognosi och socialfarmaci har läkemedelsin- dustrin och Apoteksbolaget som främsta finansieringskällor. Regeringens överväganden

Resultatbcdönming och fördjupad prövning

Inom den farmaceutiska fakulteten har 854 artiklar publicerats under perioden I986-1990 inom det kemiska området. Inom det bioveten-

Prop. 1992/9311 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

skapliga området har 455 artiklar publicerats samt 248 artiklar inom området farmaci. Det internationella samarbetet är väl utvecklat.

Svensk farmaceutisk forskning och utbildning har en internationellt framskjuten ställning. l samarbetet mellan läkemedelsindustrin, sjuk- vården och den farmaceutiska forskningen finns en kreativ växelverkan mellan utveckling och grundforskning. lnom läkemedelsområdet finns ett fåtal större företag eller offentliga verksamheter med utpräglad be- ställarkompetens och relativt hög andel forskarutbildad personal, som i samarbete med forskare inom det farmaceutiska området satsar på egen forskning och eget utvecklingsarbete.

Slutsatser

Svensk farmaceutisk forskning håller en mycket god kvalitet. Den far- maceutiska forskningen har potential att även fortsättningsvis hålla in- ternationellt högsta standard. Ett fortsatt samarbete med läkemedelsin- dustrin ger den farmaceutiska forskningen goda utvecklingsmöjlighetcr. Likaså är samarbetet över fakultets- och institutionsgränserna betydan- de. Den farmaceutiska fakulteten i Uppsala prioriterar ett antal viktiga områden. Så långt möjligt bör av fakulteten prioriterade områden tillgo- doses genom omfördelningar inom fakultctanslaget.

Regeringens förslag i det följande innebär att till den farmaceutiska fakulteten anvisas sammanlagt 35 172 000 kronor för budgetåret 1993/94. För de där på två följande budgetåren föreslås oförändrade re- surser.

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner vad som förordats i avsnittet Slutsatser beträffande den farmaceutiska fakulteten.

Medicinska forskningsrådet

För Medicinska forskningsrådet anvisas budgetåret 1992/93 sammanlagt 3409 miljoner kronor.

Förutom att stödja inomvetenskapligt motiverad forskning av grund— läggande och långsiktig karaktär har Medicinska forskningsrådet till uppgift att ta initiativ till att stärka forskning inom medicinska områ- den som har särskild betydelse för samhället samt att stärka internatio— nellt forskningssamarbete och informera om forskningens resultat.

Rådet arbetar över hela det medicinska forskningsfältet inklusive de farmaceutiska, odontologiska och veterinärmedicinska områdena.

Drygt hälften av medlen används till projektbidrag, ungefär en femte- del till olika forskartjänster och en tiondel till olika initiativområden. Dessutom används resurserna till finansiering av forskningsapparatur och till stipendier av olika slag samt symposier, konferenser m.m. Stöd till internationellt samarbete är en relativt stor post i rådets budget. För-

Prop. 1992/931170 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

delningen av rådets resurser på de olika ändamålen är inte konstant, utan omprioriteringar sker ständigt.

Rådets projektstöd till olika områden fördelades budgetåret 1991/()?. enligt följande: Bidrag till forskningsprojekt 54,o% Forskartjänster l9,3% Forskning inom initiativområden 10,9% Bidrag till forskningsapparatur 29% Internationell forskningsverksamhet 7,6% Information 0,4% Kanslikostnader 1,6% Övrigt 2,7%

Regeringens överväganden Resultatbedömning och fördjupad prövning

MFR:s forskningsstöd finansierar till största delen forskningsprojekt och forskartjänster. Stora ämnesområden när det gäller rådets projektstöd är nervsystemet och dess sjukdomar, mikrobiologi, cellbiologi, forskning om hjärtat och kärlsystemen samt molekylärbiologi.

I förhållande till befolkningen, intar Sverige en internationellt ledan- de ställning inom området biomedicin och ligger på tredje plats inom området klinisk medicin när det gäller publiceringsaktivitet.

MFR påbörjade år 199] en ny aktivitet i form av s.k. ämneskonfercn- ser. Avsikten med dessa är att identifiera starka forskningsområden samt problemområden inom MFR:s verksamhet, att ta fram instrument för att konsolidera och vidareutveckla rådets tyngdpunktsområden samt att lägga fram förslag till åtgärder inom problemområden. Hittills har fyra konferenser avhållits och behandlat neurovetenskap, fysiologi och far- makologi, patologi och bioteknik.

Konferenserna har visat att svensk forskning inom dessa områden är av god kvalitet och omfattning. Gemensamt för dessa områden är att samarbetet mellan de prekliniska och kliniska disciplinerna måste un- derlättas och vidgas

Gen-etik

Forskning där människor och djur utgör en del av studieområdet inne- håller alltid en etisk dimension. Vid all forskning av denna typ träder forskaren in i ett ansvarsförhållandc till de undersökta. Vetenskapssam- hället har också av tradition varit medvetet om etiska överväganden. För att garantera att forskning bedrivs på ett etiskt tillfredsställande sätt behövs både en etisk granskningsorganisation och tydligt formulerade regler för området.

lnom medicinsk forskning har byggts upp ett system för etisk gransk- ning av forskningsprojekt. l)enna granskningsverksamhet sker i spe- ciellt tillsatta forskningsetiska kommittéer, som är direkt eller indirekt

Prop. 1992/931 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

knutna till de medicinska fakulteterna och har en sammansättning av fackmän och lekmän. Etisk granskning av forskningsprojekt krävs idag av alla medicinska fakulteter, sjukvårdshuvudmännen, Medicinska forskningsrådet och andra anslagsgivare samt av vetenskapliga tidskrif- ter.

I och med introduktionen av molekylärbiologiska tekniker i den bio— medicinska och biologiska forskningcn i mitten på 1970-talet skapades experimentella möjligheter att studera de centrala livsprocesserna hos växter och djur på ett sätt som dittills varit helt otänkbart. Vidare skapa- des förutsättningar för helt nya industriella tillämpningar av biotekno- logiska metoder i kommersiell skala. Den snabba utvecklingen som sc- dan ägt rum inom biotekniken och konsekvenserna av denna i ett bre- dare perspektiv har aktualiserats ytterligare efter starten av det s.k. HUGG—projektet (Human Genome Organisation), vilket syftar till en kartläggning av människans arvsmassa. Detta genomprojekt förutses kunna lämna mycket stora bidrag till den medicinska vetenskapen och förväntas hjälpa oss förstå och eventuellt också behandla monogenetiska liksom många multifaktoriella sjukdomar vid vilka genetisk predisposi- tion spelar en stor roll.

Samtidigt med denna forsknings- och industriutveckling startade en debatt kring de etiska, sociala och juridiska konsekvenser som ett okon— trollerat utnyttjande av denna nya kunskap skuller kunna få. Dessa dis- kussioner accentuerades ytterligare av HUGG-projektet. Många av de frågor som kan ställas med anledning av detta projekt är inte nya utan har rests mot bakgrund av den ”traditionella" genetiska forskningen se- dan lång tid tillbaka. Däremot kan problemen i samband med dagens forskning förväntas öka både till storlek och mångfald när antalet iden- tifierade gener ökar och olika diagnostiska tester utvecklas och börjar användas. I detta sammanhang är det viktigt att främst belysa tre aspek- ter på bioetiken: '

Den biologiska mångfalden och dennas betydelse. Utvecklingen inom fosterdiagnostiken och HUGG-projektet. Etiska, sociala och juridiska konsekvenser av de ökade kunskaper- na kring människan och andra organismers genom. Det är viktigt att ha en god kunskapsberedskap för att kunna klarläg- ga utvecklingslinjerna inom bioetiken så att de möjligheter den nya forskningen innebär kan utnyttjas med beaktande av etiska, sociala och juridiska aspekter. Gen—etiken berör verksamheter inom ett flertal om— råden som jordbruk, miljö. medicin, samhällsvetenskap, industri, juri- dik och U-landsstöd.

Regeringen avser att noga följa de frågor som är förknippade med kunskapsutvecklingen inom området och härvid särskilt bevaka de etis- ka aspekterna.

Slutsatser

MFR:s insatser är avgörande för att forskningen inom området skall hålla en hög internationell nivå.

Prop. 1992/93: l 70 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

MFR har prioriterat ett antal angelägna forskningsområden, däribland forskning inom områdena proteinkemi och glykobiologi. Detta är om- råden som är centrala för att bioteknologiska industriprodukter, främst nya typer av vacciner och läkemedel skall kunna utvecklas.

Ett annat angeläget område MFR prioriterat för framtiden är folkhäl- soforskning. Speciellt bör molekylärbiologisk epidemiologi omnämnas, vilken kommer att få allt större betydelse för förståelsen av sjukdomsut- bredning och sjukdomsuppkomst. Tillämpad forskning med inriktning på faktisk folkhälsoverksamhet finansieras i första hand via Socialveten- skapliga forskningsrådet och Folkhälsoinstitutet.

MFR prioriterar också kartläggningen av människans och andra orga- nismers arvsmassa, "genom", för att man skall kunna tillvarata kun- skap av betydelse för diagnostik och behandling av sjukdomar, och ut- veckla läkemedel och andra industriprodukter,

Regeringen utgår från att MFR. på bästa sätt tillgodoser dessa områden inom ramen för de resurser rådet disponerar.

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner vad regeringen i slutsatser förordat beträffande Medicinska forskningsrådet.

8.12.4. Naturvetenskapliga forskningsområdet

Matematisk—naturvetenskapliga fakulteterna

Matematisk-naturvetenskaplig fakultet finns vid universiteten i Stock- holm, Uppsala, Lund, Göteborg och Umeå. l—"ör naturvetenskaplig forskning anvisas innevarande år sammanlagt 921 034 000 kronor. För budgetåret 1990/91 erhöll fakulteterna dessutom externa anslag motsva- rande ca 85 % av fakultetsanslag-en. (Källa: SCB l99l)

De största fakulteterna finns i Uppsala och Stockholm. I storleksord- ning följer sedan fakulteterna i Lund, Umeå och Göteborg.

Prop. 1992/931170 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

Universitet m.m. Belopp Universitetet i Stockholm 251 632 000 Universitetet i Uppsala 252 088 000 Universitetet i Lund 172 009 000 Universitetet i Göteborg 107 670 000 Universitetet i Umeå 126 393 000 Internationella meteorologiska institutet i Stockholm 1 583 000 Botaniska trädgården i Göteborg 4 487 000 Till regeringens disposition 4 512 000 Summa 921 034 000

Vid de matematisk—naturvetenskapliga fakulteterna bedrivs forskning och utbildning inom de övergripande områdena matematik, fysik, ke- mi, biologi samt geovetenskapliga ämnen. Inom dessa områden finns en mycket stor mängd skilda vetenskapliga discipliner. Flertalet av ämnena har experimentell natur, vilket ställer speciella krav på resurser i form av lokaler och utrustning. Laboratorier och apparatur kräver kontinu- erlig förnyelse för att forskningen skall kunna upprätthållas på en inter— nationellt konkurrenskraftig nivå.

Den svenska naturvetenskapliga forskningen är av hög internationell klass och karaktäriseras av god internationell förankring. Publicerings- frekvensen i internationella, ansedda tidskrifter är mycket hög inom fle- ra ämnesområden.

Universitetet i Stockholm prioriterar två övergripande aspekter som båda har betydelse för den naturvetenskapliga forskningen nämligen in- ternationalisering och miljöfrågor. 1 studiet av Östersjön tydliggörs bety- delsen av dessa frågor. 1 Stockholm finns Stockholms marina centrum som en del av fakultetens profil. Vidare prioriteras flera sektionsövcr— skridande forskningsområden, astrofysik, fundamental växelverkan. ma- terialvetenskap, molekylära livsegenskaper och naturresurs- och miljö— forskning.

Uppsalafakulteten är landets största och inkluderar även teknisk forskning. Fakultetens beteckning kommer att ändras till teknisk- naturvetenskaplig fakultet. Tyngdpunkten finns inom den experimen- tella delen och selektiva satsningar på internationellt starka områden ef- tersträvas. Biomedicinskt centrum erbjuder en forskningsintensiv miljö. Här finns biologer och kemister i samverkan med forskare både från andra fakulteter och från Sveriges lantbruksuniversitet. Vid fakulteten finns också den nationella forskningsanläggningen The Svcdberglabora- toriet som bedriver acceleratorbaserad forskning.

Vid fakulteten i Lund finns en tyngdpunkt inom fysik—kemi. Här finns t.ex. den nationella forskningsanläggningen MAX—laboratoriet, där

Prop. 1992/93:170 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

synkrotronljusforskning bedrivs. Tillkomsten av fysiska institutionens lasercentrum öppnar också nya möjligheter för forskare inom kemi— fysik. Några av fakultetens områden är särskilt framträdande: astrono- mi, fysik—teoretisk fysik, synkrotronljusforskning, matematik och data- logi, kemi, våxtbiologi och ekologi, molekylärbiologi och vissa geove- tenskaper.

Den matematisk—naturvetenskapliga fakulteten i Göteborg har flera institutioner gemensamma med Chalmers tekniska högskola. Detta ger positiva synergieffekter. Universitetets prioriterade forskningsprofiler finns till stor del inom naturvetenskaperna, nämligen biomedicin och bioteknik där man eftersträvar kraftfulla satsningar. Andra forsknings— profiler är den marina forskningen med Göteborgs marina centrum och miljöforskning där fakulteten har en med Chalmers gemensam miljöve— tenskaplig sektion.

Vid Universitetet i Umeå är biologiforskningen den volymmässigt största vid matematisk-naturvetenskapliga fakulteten. Här finns några av landets ledande institutioner. Viktiga områden är molekylärbiologi, mikrobiologi, och botanik. Umeå marina centrum och Centrum för miljövetenskaplig forskning utgör andra delar av Umeåproftlen. Kemi- institutionen är universitetets största institution. En stor del av kemi- forskningen rör biologiskt relevanta frågeställningar.

Regeringens överväganden Resultatbedömning

Svensk naturvetenskaplig forskning är av god kvalitet, och befinner sig i många fall inom den världsledande eliten. Vid samtliga fakulteter har delar av forskningen blivit föremål för NFst internationella utvärde- ringar och har mestadels erhällit mycket goda omdömen. Ett brett spektrum av forskningsområden lyfts fram som mycket framgångsrika och angelägna, samtidigt som det linns vissa strukturella förbättringar att eftersträva.

En vilja till ökad forskning om miljöfrågor och forskning inom områ— det cell— och molekylärbiologi förenar universiteten. På flera håll beto- nas vikten av tvärvetenskapliga satsningar, då framtidens komplexa sam- hälle kommer att kräva ämnesöverskridande forskning. Den mest liv- fulla forskningen återfinns ofta just i gränsområdet mellan olika ämnen. litt exempel är biologisk, kemisk och medicinsk forskning som alltmer berör samma områden samt stödjer och kompletterar varandra. Även i grånsskiktet kemi—fysik finns ett. växande forskningsområde.

Fördjupad prövning

lnom den matematisk—naturvet-enskapliga fakulteten i Uppsala har en utvärdering gjorts av fakultetens hela verksamhet. Internationella topp— forskare engagerades i utvärderingen och lämnade värdefulla synpunk-

Prop. 1992/93:170 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

ter på starka och svaga sidor. 1 positiva ordalag nämndes framförallt ast- ronomi, jonfysik, strukturbiologi och bioorganisk kemi.

Denna typ av utvärderingar är, enligt regeringens mening, ett värde- fullt instrument för fakulteterna. Resultaten ger riktlinjer för fakulte— tens planeringsarbete och torde vara särskilt värdefulla inför de konti- nuerliga omprioriteringar som bör eftersträvas.

En god förmåga att erhålla rådsmedel betraktas allmänt som kvalitets- kriterium. En jämförelse i detta avseende mellan de matematisk- naturvetcnskapliga fakulteterna visar att fakulteten i Lund har den hög- sta andelen rådsmedel i förhållande till fakultetsmedel (41 %.). Variatio- nerna mellan olika ämnen inom fakulteterna är dock mycket stora.

De rekommendationer som gjordes i Naturvetenskapliga forskningsrå- dets utvärdering av den samlade svenska fysikforskningen bör utgöra ut- gångspunkt för ett långsiktigt förändringsarbete angående fysikforsk- ningens inriktning och struktur. Det är viktigt att en god samordning och planering av området åstadkoms liksom en rimlig arbetsfördelning mellan universitet och högskolor. Detta motiveras bl.a. av rent veten- skapliga skäl men även av fysikens behov av mycket avancerad och dyr- bar utrustning. Det är likaså viktigt om de stora investeringar som nu görs på fysikområdet, bl.a. i Fysikcentrum i Stockholm, skall utnyttjas optimalt. Alla berörda instanser från rådsnivå till enskilda fakulteter bör engageras i den långsiktiga processen. Det är likaså viktigt att inter- nationell expertis deltager. Regeringen äterkomtner i annat samman- hang till det fortsatta arbetet med detta. Regeringen avser att behandla denna fråga i den uppföljande propositionen om forskning är 1994.

Biologisk forskning

Regeringen linner det av största vikt att fakulteterna genomför omfat- tande satsningar på den grundläggande, forskarstyrda allmänna biolo- gin. Grundvetenskaplig forskning inom områden som botanik. zoologi och ekologi med aktuella inriktningar som biologisk mångfald, för att endast ge några exempel, har ett stort inomvetenskapligt värde. Den ger oss kunskap både om vår omvärld och om oss själva som biologiska va- relser. Den grundläggande biologin är också basen för den medicinska forskningen. Utan förståelse för de fundamentala lagar som styr celler och organismer kan inte sjukdomsframkallande störningar botas.

Grundläggande biologisk forskning är också nödvändig som bas för den mer tillämpade miljöforskningen. Forskningen får inte alltför ensi- digt inriktas på existerande miljöproblem och därmed försumma det undersökande, förebyggande arbetet. Om förändringar i naturen skall kunna uppmärksammas, tolkas och eventuellt åtgärdas är det essentiellt med kunskap om organismernas och ekosystemens naturliga samspel och funktion. Detta ger en kunskapsbas som kan nyttjas vid framtida. i dag okända. miljöproblem.

lfrån universiteten har redovisats behov av en rad punktvisa insatser inom olika forskningsprofiler. Här förutsätter regeringen att lokala omprioriteringar kan ge utrymme för de mest angelägna åtgärderna.

Avsnitt 8 Utbildningsdep.

I.) Ur

Cell- och molekylärbiologi

Inom de cell- och molekylärbiologiska områdena har nya metoder de senaste decennierna åstadkommit en revolutionerande utveckling. Vi får nu en allt djupare kunskap om grundläggande biologiska fenomen som arvsanlagens konstruktion och funktion. Detta ger i sin tur ny kunskap och förståelse för en rad viktiga biologiska områden som arter- nas utveckling, fosterutveckling, åldrande osv. Både biologisk och medi- cinsk forskning har dragit nytta av denna utveckling. De nya metoderna ger även förutsättningar för att förklara uppkomsten av många av våra vanligaste folksjukdomar. Resultaten kan också leda till bättre metoder för att bota sjukdomar. 1 många fall kan även svensk industri dra nytta av resultaten, bl.a. i framställningen av läkemedel.

Svenska forskare har på dessa områden en framskjuten ställning. Ett flertal grupper befinner sig vid forskningsfronten. 1 anslagsframställ- ningarna påpekas det generellt att det finns ett behov av ökade insatser inom dessa forskningsområden som sysslar med studiet av de grundläg- gande livsegenskaperna: cell- och molekylärbiologi med angränsande kemiska områden som biokemi och strukturstudier av biologiska makrokromolekyler. Behoven av ökade resurser för denna forskning bör beaktas vid den lokala medelsfördelningen.

Ett av de intressanta förslagen på området har lämnats av Universite- tet i Umeå. Universitetet avser inrätta ett Centrum för molekylär pato- genes. Verksamheten bygger inte på den traditionella modellen med ämnesinriktade tjänster, utan på en kraftsamling kring en grundläggan- de biologisk frågeställning med aktualitet vid den moderna forsknings- fronten. Verksamheten inriktas på s.k. programmerad celldöd, ett feno- men som kan ge förklaringar i sammanhang som fosterutveckling och åldrande. En ökad förståelse för den programmerade celldöden kan också bidra till förståelsen för hur autoimmuna sjukdomar som reuma- tism och diabetes uppkommer. Även för behandlingen av cancer och för ku nskapcn om infektioner kan forskning om programmerad celldöd vara viktig. Området har alltså stort grundforskningsvärde kombinerat med ett högt kliniskt intresse. Regeringen förordar att sammanlagt 6 miljoner kronor anvisas för uppbyggnad av ett centrum för molekylär patogenes. Av beloppet bör 3 miljoner kronor beräknas för den natur- vetenskapliga fakulteten.

Fartyg för marin forskning

De tre marina centra i Stockholm, Göteborg och Umeå har tillsammans ansvaret för marin forskning och viss miljökontroll längs den svenska kusten. Fartyg, anpassade för forskningens behov, är därför ett nödvän- digt redskap i deras verksamhet. Tillgången på fartyg har varit otillräck- lig.

Regeringen uppdrog år 1901 åt generaldirektören Ulf Larsson att före— slå organisationsform för samordnat utnyttjande av fartyg för marin

Avsnitt 8 Utbildningsdep.

forskning. Utredaren har till regeringen överlämnat rapporten, Organi- sationsform för samordnat utnyttjande av fartyg för marin forskning, Ds 1991:74. .

Utredaren konstaterar att bristen på fartygsresurser är mest akut för den forskning som bedrivs i öppet hav. Det konstateras också att det finns en potential av fartyg i Sverige som dock nu inte är användbara för forskning. Den nuvarande anslagsnivån är också för låg för att täcka de marina centras behov av att hyra fartyg. . '

Förslagen innebär i korthet att lämpliga fartyg byggs om för att passa forskningens behov samt att de marina centras förhyrning av fartyg samordnas. Utredningen har remissbehandlats och en sammanställning av remissyttrandena finns tillgänglig på Utbildningsdepartementet. Re— missinstanserna är eniga i att anslagsnivån inte räcker för att täcka be- hoven. Många ser också positivt på förslaget att marina centra via en samordningsfunktion hyr in ombyggda och basutrustade fartyg: Vissa remissinstanser hävdade att utredningen inte är fullständig då frågan om nybygge eller köp av ett begagnat fartyg inte belysts.

Regeringens överväganden

Det är viktigt att de marina centras behov av fartyg kan tillgodoses, även för forskning i öppet hav. litt utökat utbud av fartyg som står till förfo- gande är därför en nödvändighet. Genom samordning vid förhyrning bör vissa vinster kunna uppnås. För att rationalisera de marina centras förhyrning av fartyg bör därför en samordningsfunktion inrättas som de marina centra kan nyttja. Till följd av forskningspropositionen 1990 fördes 800000 kronor till det marina centret i Göteborg för vissa kost- nader för samordning avseende samtliga marina centra. [ enlighet med detta bör samordningsfunktionen placeras vid Universitetet i Göteborg. Medel för fartygsanvändning anvisas fortsättningsvis till de olika berör- da universiteten. För fartygsanvändning bör en resursförstärkning med 5 000 000 kronor anvisas, jämnt fördelat mellan universiteten i Stock— holm, Göteborg och Umeå.

Frågan om hur fartygsbehovet skall kunna mötas utreds vidare inom Utbildningsdepartementet för att ge underlag för den långsiktiga be- handlingen av fartygsfrågan.

Manne Siegbahninstitutet för fysik

Institutet skall enligt förordningen (19882734) med instruktion för insti- tutet bedriva forskning och utbildning inom atomfysik i vid bemärkel- se, särskilt den aeceleratorbaserade atom-, kärn— och elementarpartikel- fysiken med angränsande områden. Manne Siegbahninstitutet för fysik (MSl) anvisas innevarande år ett reservationsanslag om 23 221 000 kro- nor.

Verksamheten vid MSl domineras sedan mitten av 1980-talet av upp- byggnad och forskning vid CRYRING-anläggningen. Denna är en unik accelerator—lagringsring för tunga joner med tillhörande jonkällor som

Prop. 1992/93:170 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

ger möjlighet till avancerad forskning. CRYRING invigdes hösten 1992 Prop. 1992/931170 och experimenten har påbörjats. Mot bakgrund av att MSI föreslås bli Avsnitt 8 integrerat i högskolan och CRYRlNG föreslås som nationellt laboratori- Utbildningsdep. um har institutets organisation redan anpassats därefter.

NFR har genomfört internationella utvärderingar av huvuddelen av den forskning som bedrivs vid institutet. Utvärderingarna har givit goda vitsord. En nyorientering av institutets verksamhet mot studiet av ato- mära kollisioner (CRYRING) är följden av en sådan utvärdering. l)e— sign och uppbyggnad av CRYRINGh har tekniskt och vetenskapligt be- dömts av en internationell expertgrupp. Gruppen har avgivit goda om- dömen om anläggningen.

En grundläggande princip för organisationen av den svenska grund- forskningen är att den äger rum vid universitet och högskolor och inte vid fristående forskningsinstitut. Regeringen uppdrog år 1990 åt Universitets- och högskoleämbetet (Ul-lÄ) att utreda förutsättningarna för en integration av institutet i högskoleorganisationen i Stockholm. Rapporten, Överföring av Manne Siegbahninstitutet för fysik till hög- skoleorganisationen i Stockholm överlämnades under är 1992 till reger- ingen. .

UHÄ föreslog att MSl integreras i högskoleorganisationen i Stock- holm, med undantag för CRYRING-Iaboratoriet som föreslogs bli en nationell forskningsanläggning. Utredningen visar att förutom undervis- ningssamarbetet med Tekniska högskolan i Stockholm (KTll) förekom- mer samarbete mellan MSl, Universitetet i Stockholm och KTH bl.a. inom Fysikcentrum. Universitetet och MSl har administrativt samarbe- te. Utredningcn föreslår att medel som nu disponeras av CRYRlNG förs till anslaget för nationella forskningsanläggningar och övriga medel till högskolan samt att verksamheten drivs vidare i nuvarande lokaler.

Utredningen har remissbehandlats och en sammanställning över re- missyttrandena finns tillgänglig på Utbildningsdepartementet. Remissin- stanserna är positiva till en integration i högskoleorganisationen. Många betonar att integrationen kan ses som ett första steg på vägen mot ett ut- byggt Fysikcentrum. Det råder delade meningar bland remissinstanser- na om huruvida en integration i organisationen vid KTH eller Universi- tetet i Stockholm är att föredra. -

1 en skrivelse till regeringen från Universitetet i Stockholm, KTH och MSI har de tre enheterna uttryckt önskemål om att forskargrupperna vid MSl överförs efter fritt val till antingen KTH eller universitetet samt att MSl:s anslag delas mellan KTH och universitetet.

litt ökat samarbete inom fysikforskningen i Stockholm har länge ef- tersträvats bl.a. inom Fysikcentrum. Även i NFst nyligen genomförda utvärdering av svensk fysikforskning förordas ett ökat samarbete mellan" olika fysikinriktningar. Det är också angeläget att främja ett väl utveck-i lat samarbete mellan fysikforskare i Stockholmsregionen. ' '

Regeringen föreslår att verksamheten vid MSl blir gemensam mellan Universitetet i Stockholm och K'l'll. Regeringen avser vidare att. göra"

IJ 'Jl OC

CRYRING-anläggningen till en nationell forskningsanläggning, vilket Prop. 1992/93:170'

redovisas under avsnittet om nationella forskningsanläggningar. Avsnitt 8 , Anslaget'för MSl bör föras till KTH och till matematisk— Utbildningsdep. naturvetenskaplig fakultet vid Universitetet i Stockholm. Medlen bör fördelas dem emellan i överensstämmelse med förslag från de berörda

myndigheterna.

Övriga frågor

] skrivelser från Kärnkraft-säkerhet och Utbildning AB samt Svensk för- ening för radiobiologi har strålningsbiologins' hotade ställning påpekats. Strålningsbiologin riskerar att försvinna som ämne. Av tidigare sex en- heter med strålningsbiologisk forskning finns 1992 endast en kvar. De övriga har lagts ner bl.a.' genom att professurer 'med denna inriktning inte har återbesatts eller fått ändrad inriktning.

Detta kan innebära problem med tanke på strålskydd, medicinska be- handlingar, information tich Sveriges deltagande i internationella strål- skyddsorgan. inte minst den bristande säkerheten i många kärnkraft- verk i Sveriges närhet och den alltmer uppmärksammade radonproble- matiken i våra bostäder motiverar att Sverige uppehåller egen forskning kring strålningseffekter på biologiska organismer. Universiteten bör ta ansvar för forskningen inom detta område.

Vid flera av landets universitet ftnns naturvetenskapliga museer. Des- sa museer har gemensamt framfört till regeringen att det finns stora problem inom deras verksamhet. De anser bl.a. att deras organisation är föråldrad och att deras roll inom universiteten behöver stärkas. lin ut- redning kommer att tillkallas för att granska det statliga museiväsendet med avseende på struktur, organisation och inrikting. 1 den översynen bör frågan om de statliga museernas roll och ansvar. i forskningsorgani- sationen tas upp. Här bör även uppmärksammas universitetsmuseerna samt deras framtida roll för forskning och utbildning.

Slutsatser

Den naturvetenskapliga grundforskningen ger ökade kunskaper om de grundläggande naturlagarna och bildar därigenom även basen för de medicinska, tekniska och industriella framstegen. Det moderna samhäl— lets utveckling härrör till stora delar från naturvetenskapernas landvin— ningar.

Fakultetsanslagen skapar långsiktighet i forskningen och möjliggör den infrastruktur i form av bl.a. laboratorier och utrustning som är nödvändig för den naturvetenskapliga forskningen.

Regeringens förslag i det följande innebär att till de naturvetenskapli- ga fakulteterna anvisas sammanlagt 1 009 195 000 kronor för budgetåret 1993/94. För de därpå två följande budgetåren föreslås oförändrade re— surser.

I"») 1.11 ©

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner vad som förordats i avsnittet Slutsatser beträffande de matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna.

Polarforskning

Från anslaget Polarforskning bestrids vissa kostnader för planering och genomförande av svensk polarf-orskningsverksamhet i Arktis och An- tarktis. Polarforskningssekretariatet anvisas innevarandeår ett reserva- tionsanslag om 19 825 000 kronor. ' '

Polarområdenas betydelse för klimat. och den globala miljön har lett till ökat behov av forskning. I Sverige har detta behov tillgodosetts ge- nom Polarforskningssekretariatets tillkomst år 1984. Polarforsknings- sekretariatet har till uppgift att främja svensk polarforskning. Främst sker det genom att organisera och genomföra expeditioner i polarområ- dena.

Sedan sin tillkomst 1984 har Polarforskningssekretariatet snabbt byggt upp en omfattande forskningsverksamhet. Svenska forskare deltar årIi-l gen i expeditioner till polarområdena. Polarforskningssekretariatet avser nu stärka forskningen i Arktis. Ett första steg var expeditionen till Nordpolen med isbrytaren Oden 1991. År 1994 planeras en svensk-rysk expedition längs den ryska ishavskusten från Kolahalvön till Berings sund för att studera den arktiska tundrans ekologi.

Under den kommande treårsperioden kommer forskningsverksamhe- ten i Antarktis att bibehållas på en oförändrad ambitionsnivå med årliga samordnade expeditioner tillsammans med Norge och Finland. Säsong-' en 1993/94 har Sverige huvudansvaret för transporter och annan logis- tik.

Polarforskningssekretariatet kommer att inom nuvarande budgetra- mar tilldelas utökade uppgifter i och med att en ny svensk lagstiftning införs med anledning av Antarktisfördragets miljöskyddsprotokoll. Po- larforskningssekretariatet kommer att få ansvar för tillståndsgivning och tillsyn över vistelse i Antarktis. Denna uppgift sträcker sig utanför forskningens domäner och omfattar bl.a. även turister.

Regeringens överväganden Resultatbedömning och fördjupad prövning

Redovisningen av Polarforskningssekretariatets verksamhet visar att det på nuvarande budgetnivå är möjligt att bedriva ett väl fungerande forsk- ningsprogram i Arktis och Antarktis.

Sverige har en polarforskningsverksamhet som omfattar ca 150 aktiva forskare. Årligen engageras ca 50 forskare i expeditioner till Arktis och Antarktis. En avsevärd del av forskningen sker i internationell samver- kan. Svensk polarforskning går nu in i en konsolideringsfas där det är viktigt att lägga större vikt vid strategiska och långsiktiga uppgifter.

Prop.”- 1992/93:170 Avsnitt 8 ' Utbildningsdep.

För att granska de vunna erfarenheterna och göra en fördjupad analys av verksamheten" uppdrog regeringen är 1991 åt FRN att utvärdera svensk polarforskning. Den 25 juni 1992 avlämnade FRN sin rapport, Swedish polar research: an evaluation.

Den nuvarande organisationen av svensk polarforskning, där Polar— forskningssekretariatet svarar för planering och genomförande av expe- ditioner och Vetenskapsakademiens Polarforskningskommitté är veten- skapligt rådgivande organ, ansågs av utvärderingen som bästa lösning bland olika organisationsalternativ. Strukturen borde dock stärkas. Ut- värderingen konstaterade också att svensk polarforskning generellt har en hög kvalitet med god relevans för området. En ökad långsiktighet i planeringen och tydligare samordning av forskningsinsatserna efterlystes emellertid.

Utvärderingen har varit på remiss till universitet, högskolor, forsk- ningsråd m.fl. Remissyttrandena visar på nästan total enighet om att ökad långsiktighet är att eftersträva. En sammanställning av remissytt- randena finns tillgänglig på Utbildningsdepartementet.

Slutsatser

Genom de långa plancringstiderna för expeditioner kräver polarforsk— ning i hög grad långsiktighet och kontinuitet. Detta främjas genom en bas av fasta polarforskartjänster. En sådan bas underlättar också rekry- teringen av forskarstuderande. Utan en kvalificerad handledning mins- kar möjligheterna att behålla intresserade studenter och skapa en stabil forskningsmiljö. Av remissvaret från NFR framgår att rådet finner det välmotiverat med en förstärkning av tjänster med polarforskningsinrikt- ning. Tjänster som särskilda forskartjänster, forskarassistenter och dok- torandtjänster nämns som lämpliga. Vid utlysningen av forskartjänster bör NFR särskilt beakta behoven av tjänster för polarforskning.

Det är angeläget att finansieringen av de vetenskapliga projekten och expeditionsplaneringen samordnas så att ett vetenskapligt och kostnads— mässigt effektivt arrangemang uppnås. 1 remissvaren framkommer en tydlig vilja hos flera intressenter att öka samordningen mellan expedi- tionsplanering och finansiering av forskningsprojekten. Regeringen för- utsätter att de förslag till samordningsinsatser som nämns också utveck— las till en ökad koordination.

Den intensitiering av forskningen i Arktis, som Polarforskningssekre— tariatet betonar och som även stöds av utvärderingen, är angelägen. Arktis är ett av Sveriges närområden. Arktis betydelse för den globala miljö- och klimatsituationen är ett viktigt forskningsmotiv. Den senaste tidens politiska utveckling i det forna Sovjetunionen har nu möjliggjort utvidgad forskning i området.

Naturvetenskapliga forskningsrådet

Naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR) stödjer forskning inom mate- matik, biologi, kemi, fysik och geovetenskap. Genom olika stödformer som projektanslag, tjänster och medel till utrustning kan NFR dels byg-

Prop. 1992/93:170 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

ga upp nya forskningsområden, dels stödja etablerad, högklassig forsk- ning. .| _ .

För Naturvetenskapliga forskningsrådet anvisades budgetåret 1992/93 sammanlagt 464 176 000 kronor under Utbildningsdepartementets hu- vudtitel. Därutöver disponerade rådet 57 588 000 kronor under När- ingsdepartementets huvudtitel för energiforskning.

Rådets anslag till forskningen vid matematisk-naturvetenskaplig fakul- tet utgör ca 30 % av fakultetsanslagen. Universiteten, som är basen i forskningsverksamheten, står för sammanhang, uthållighet och mång- fald i verksamheten. Forskningsrådet har ett särskilt ansvar för kvalitet och förnyelse i forskningen. Grunden för detta arbete är en nära sam- verkan mellan rådet och universiteten. ,

NFst kvalitetsgranskning har sin gru nd i bedömningen av projektan- sökningar som innebär en hår-tl gallring. NFR genomför också regel- bundna utvärderingar av väl avgränsade områden inom svensk forsk- ning. Dessa genomförs med internationella expertgrupper och innebär en noggrann kvalitetsgranskning. Denna form av utvärderingar är en väsentlig del i rådets verksamhet. Omdömen från denna typ av utvär- deringar är också den form av prestationsmått som forskarna själva har störst förtroende för. En ny form av utvärdering har nyligen införts då en internationell expertgrupp fick i uppdrag att granska hela den svens- ka astronomi- och fysikforskningen. .

NFR bidrar till förnyelse av forskningen även genom-stöd till tjänster åt unga forskare som får möjlighet att ägna sig åt nya, lovande forsk- ningsområden. Även stöd till unga forskare som vidareutbildar sig utomlands bidrar till forskning-ens utveckling. NFR initierar och med- verkar även i planering av forskningsinsatser på nationell och interna- tionell nivå i syfte att främja nya utvecklingslinjer.

NFR finansierar olika typer av tjänster, bl.a. doktorandtjänster, fors- karassistenttjänster, s.k. forskartjänster och rådsprofessurer. Av de me- del NFR disponerar används nästan 40 % till internationellt samarbete, i form av deltagande i internationella forskningsanläggningar, interna- tionella forskningsprogram och forskarutbyte samt stipentlieprogram. NFR är svenskt ansvarigt organ för en rad internationella forskningsan- läggningar och program.

Regeringens överväganden Resultatbedönming

Den fördjupade anslagsframställningen visar, enligt regeringens mening, att svensk naturvetenskaplig forskning har en mycket god internationell standard. 1 de internationella utvärderingar av avgränsade områden som NFR låtit göra har kvaliteten mestadels beskrivits som mycket god. Pro- jektstödet har alltså fungerat väl och riktats till grupper som haft förmå- ga att bedriva internationellt högklassig forskning. Detta visade sig ock- så nyligen då NFR lät utvärdera hela den svenska astronomi- och fysik- forskningen. Utvärderingen gav över lag goda vitsord samtidigt som viss

Prop. 1992/931170 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

I'd I”!)

omorientering rekommenderades inom vissa delar av fysiken. Målet att stödja den vetenskapligt bästa forskningen har därmed uppnåtts.

Fördjupad prövning

1 sin fördjupade anslagsframställning har NFR redovisat en lägesbeskriv- ning och framtidsanalys av svensk naturvetenskaplig forskning. Rådets projektstöd till olika områden fördelar sig budgetåret 1990/91 enligt föl- jande: Matematik 3,l% Fysik 29,5% Kemi 24,S% Biologi 28.692; Geovetenskaper 14,3%

NFst analys visar att matematikens roll blir allt större inom natur- vetenskaplig och teknisk forskning. I förhållande till forskningens stor- lek är den nuvarande ekonomiska ramen mycket liten och måttliga ök-' ningar kan förväntas ge god utdelning.

När fysiken i Sverige nyligen utvärderades ansågs den ha en hög inter- nationell standard, samtidigt som vissa rekommendationer gjordes för att förbättra områdets förhållanden och vetenskapliga balans. En för— stärkning av infrastrukturen i form av nya byggnader där olika fysikin— riktningar kan samlokaliseras ansågs viktig. Bättre samordning av astro— fysiken samt en bredare satsning inom området kondenserade materiens fysik rekommenderades också. Ett gott samarbete mellan NFR, Teknik- vetenskapliga forskningsrådet och Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) betonades som önskvärt för att upprätthålla en god balans mellan fysikens olika forskningsfält.

Svensk kemi är även den framstående, men har liten volym i förhål- lande till invånarantalet. Kemin växer framför allt i gränsområdena mot andra ämnen som fysik och biologi. Kemi kommer alltmer att kräva ut- nyttjande av tung utrustning för att nå internationellt konkurrenskrafti- ga resultat. I framtiden kommer specialisering och kanske koncentra- tion till vissa centra att bli alltmer betydelsefull. '

lnom biologin har den snabba metodikrevolutionen på molekylärbio- logins område tvärtom medfört att medeldyr utrustning inte kan ko'n- centreras till centra utan måste finnas tillgänglig på allt fler laboratorier även inom traditionella biologiämnen. Svensk biologi har en mycket god internationell standard. ' '

Beträffande geovetenskapen betönas den starka internationella'prä- geln och vikten av att stödja deltagandet i internationella forskningspro— gram. Vidare understryks ämnesområdets vikt för miljöforskningen.

Svensk naturvetenskaplig forSkning är således internationellt konkur- renskraftig. Analysen visar 'också att det finns områden där balansen bör justeras och omfördelningar av stödet kan vara aktuella. Detta bör vara en viktig uppgift för NFst kommande arbete.

Forskningens internationalisering kommer att bli allt viktigare, inte minst på områden där dyrbar utrustning krävs. Här har NFR aktivt bi-

Prop. 1992/93:170 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

dragit till att svenska forskare har mycket goda möjligheter att utnyttja internationella forskningsanläggningar. Den naturvetenskapliga forsk- ningen har mycket goda och omfattande internationella kontakter. En enkät visar att under 1991 reste svenska naturvetenskapliga forskare till 71 länder. USA mottog det ojämförligt största antalet svenska deltagan— de i konferenser och svenska gästföreläsare. Under de senaste åren har dock antalet besök i Ryssland och EG-länder ökat kraftigt. Även antalet gästforskarbesök i Sverige har ökat. Slutsatser

Den naturvetenskapliga forskningen är av stor vikt. l)en naturveten- skapliga forskningen ger grundläggande kunskap om naturlagar och livsbetingelser. Den utgör därför i många fall basen även för andra ve- tenskaper.

Matematisk-naturvetenskaplig forskning är dynamisk till sin natur. Det är därför av största vikt att NFR fortsatt bidrar till forskningens för— nyelse. Då rådet har ambitionen att kontinuerligt omfördela stödet till de olika vetenskapsområdena är det ett utmärkt initiativ som tagits i och med utvärderingen av den samlade fysik- och astronomiforskning— en. '

Genom utvärderingar av samlade områden som fysik, biologi osv.,kan rådet ftnna instrument för att jämföra kvaliteten mellan olika vetenska- . per. Därmed skapas ett underlag för omfördelningar. Det är samtidigt viktigt att omfördelningar ske-r över längre tidsperioder för att rådet skall uppfylla sina åtaganden att stödja högkvalitativ, långsiktig grund- forskning.

l.')et är enligt regeringens mening också av största vikt att utvärdering- arna av avgränsade delområden fortsätter för att den höga kvaliteten skall upprätthållas inom forskningen.

Den internationella verksamheten inom NFR kommer att bli allt vik- tigare. Regeringen finner det mycket angeläget att svenska forskare be- reds möjlighet att vistas utomlands i livaktiga forskningsmiljöer. Likaså är det angeläget att öka möjligheterna för svenska forskningsgrupper att bjuda in gästforskare bland annat i form av post-doktorstipendlater. NFR har visat vilja att utöka sitt program för postdoktorstipendier och regeringen förutsätter att detta initiativ förverkligas.

NFR har prioriterat flera angelägna forskningsområden. Som exempel kan nämnas matematiska modeller inom kemi och fysik, biologisk di- versitet, klimatforskning samt materialkonsortier. lnom kemi, fysik, biologi och geovetenskaper undersöks alltmer komplicerade system. Ex- perimenten genererar stora mängder data som måste analyseras mate— matiskt. För att göra detta effektivt behöver matematiska modeller ut- vecklas. Exempel på användningsområden är studiet av livets kemisk— biologiska byggstenar, material och nedbrytning av föroreningar i om- givningen.

Ett annat angeläget område som NFR har prioriterat inför framtiden är biologisk diversitet. Den biologiska mångfalden visas i artrikedomen och variationen av de levande organismerna. Med den utveckling som

Prop. 1992/931170 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

[-

nu pågår beräknas stora delar av jordens arter försvinna inom 50 år; 1 flertalet forskningsmedvetna länder förbereder man nu satsningar inom området. Det handlar bl.a. om att kartlägga genetisk information och taxonomisk forskning, samt att studera ekosystemen för att nå kunskap om mekanismerna för deras långsiktiga reglering.

Ytterligare ett angeläget forskningsområde som NFR valt att prioritera är klimatforskning. Ökningen av växthusgaser och risken för en framti- da temperaturhöjning har ökat betydelsen av sådan forskning. Dess mål är att förstå de processer som reglerar jordens klimat.

1 överenstämmelse med 1990 års forskningsproposition har NFR och NUTEK stött ett materialtekniskt program i form av tvärvetenskapliga konsortier. Programmet beskrivs närmare inom avsnittet Näringsdepar- tementets verksamhetsområde. Verksamheten har givit värdefulla resul- tat och NFR böräven fortsättningsvis stödja denna.

De områden som NFR prioriterar, av vilka några här nämnts, bör så långt möjligt ges utrymme inom NFst ramar. Flera av dessa områden har både samhällelig och inomvetenskaplig betydelse och prioritering— arna utgör viktiga letl i forskningens förnyelse.

Polarforskning är ett område som genom de långa planeringstiderna för expeditioner i hög grad kräver kontinuitet och långsiktighet. Detta gynnas av en bas av tjänster inriktade mot sådan forskning. NFR bör vid utlysandet av forskartjänster särskilt beakta behovet av tjänster för polarforskning.

Under en följd av år har NFR tillsammans med Skogs- och jordbru- kets forskningsråd stött ett gränsöverskridande forskningsprogram om skog och miljö. Programmet var tidsbegränsat och avslutades för NFR:s del vid utgången av budgetåret 1991/92. Som en följd av initiativ inom programmet har NFR och andra berörda myndigheter även i fortsätt- ningen stött en rad värdefulla forskningsprojekt om skog och och miljö. NFR och SJFR bör även framdeles ägna uppmärksamhet åt detta områ- de. I detta sammanhang är det angeläget att NFR stödjer grundläggande biologisk och kemisk forskning inom det gränsöverskridande forsk- ningsprogram kring träråvara som regeringen avser föreslå till riksda- gen. Programmet beskrivs under avsnitten Jordbruksdepartementets och Näringsdepartcmentets verksamhetsområden.

Sverige deltar i arbetet vid den internationella forskningsanläggningen för högenergifysik, CERN. Sedan början av 1980-talet har NFR tillsam- mans med STU/NUTEK och Sveriges Exportråd ägnat ökad uppmärk— samhet åt Sveriges industriella utnyttjande av CERN. Ett mål har varit att öka CERst upphandling i Sverige,-vilket också har skett. Andelen beställningar borde dock öka ännu mer för att stå i proportion till Sve- riges finansiella bidrag till forskningsorganisationen och för att stärka svensk industri. _

Regeringen kommer i annat sammanhang att anvisa särskilda medel för åtgärder i syfte att förbättra det industriella utbytet av svensk med- verkan i internationella forskningsanläggningar, framför allt CERN.

Avsnitt 8 Utbildningsdep.

lx)

Regeringen avser i annat sammanhang anvisa medel för att möjliggöra åtgärder syftande till förbättrade relationer mellan svensk industri och internationella forskningsanläggningar. framför allt CERN.

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår . att riksdagen godkänner vad regeringen i avsnitten Slutsatser förordat beträffande det Naturvetenskapliga forskningsrådet.- 8.125 Tekniska forskningsområdet

Tekniska fakulteterna

Medlen till de tekniska fakulteterna fördelas innevarande budgetår en- ligt följande:

Universitet .- Belopp

Universitetet i Uppsala - - 11 295 000 Universitetet i Lund . - . 149 279 000 Universitetet i Linköping ' - . 103 072 000 Tekniska högskolan i Stockholm 276 088 000 Chalmers tekniska högskola 244 576 000 Högskolan i Luleå - '- - 111 706 000 Summa - ' - - 896 016 000

Enligt senast tillgängliga uppgifter utgör fakultetsanslaget 41 % av de tekniska fakulteternas samlade resurser-. Endast 6 % utgörs av rådsme- del medan 36 % kommer från övriga statliga sektorn,.särskilt Närings- och teknikutvecklingsverket NUTEK. 10% av finansieringen kommer från den privata sektorn, främst företag. '

Flera högskolor utvecklar olika slags interdisciplinära ansatser. Som exempel kan nämnas den s.k. immateriella sektion för miljöforskning som Chalmers tekniska högskola och Universitetet i Göteborgs driver gemensamt, Linköpings centrum för industriell informationsteknik samt teknikverksamheten i Uppsala som profilerar sig med hänsyn till sin hemvist inom den matematisk-naturvetenskapliga fakulteten där.

Styrkeområden vid tekniska fakulteten inom Universitetet i Lund är bl.a. miljöteknik, materialteknik, informationsteknologi och energitek- nik. Andra områden med mer speciell Lunda-profil är livsmedels- och bioteknik samt laserteknik. Styrkan ligger i samverkan mellan flera etablerade forskargrupper. Fakulteten satsar tillsammans med teknik- och företagsparken lDEON på att utveckla kontakterna med främst det regionala näringslivet.

Prop. 1992/93:170 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

Tekniska fakulteten är den största fakulteten inom Universitetet i Lin- köping. Forskningen där har sedan'bildandet profilerats och koncentre- rats mot strategiskt viktiga områden. Exempel är informationsteknologi, industriell ekonomi, konstruktions- och produktionsteknik, medicinsk teknik och tillämpad matematik. Verksamheten är organiserad i storin— stitutioner vilket skapat goda förutsättningar för fruktbärande samver- kan över ämnesgränser.

Tekniska högskolan i Stockholm (KTll) har den fakultet som omfat- tar flest discipliner. KTH pekar således ut ett tiotal områden som för högskolan speciella styrkeområden. K'l'l-l har beslutat genomföra en omfattande organisationsförändring som innebär att ämnena organiseras i avsevärt större institutionsenheter. En för KTH speciell företeelse är närheten till och samverkan med ett flertal industriforskningsinstitut och statliga forskningsinstitut.

Chalmers tekniska högskola (C'l'll) har, liksom KTH, bred verksam— het. CI'H har sin största styrka i de grundläggande vetenskaperna såsom matematik, fysik och kemi. Även den riktade grundforskningen inom material- och mikroelektronikområdena är internationellt konkurrens- kraftig Satsningar på miljörelaterad forskning, delvis tillsammans med Universitetet i Göteborg, ger CTH en särskild profil. I många år har CTH varit föregångare genom olika initiativ för kontakter med företag och för kommersialisering av idéer och rön från forskningen.

Forskningen vid Högskolan i Luleå bedrivs i storinstitutioner i nära kontakt med företag och samhället i övrigt. Viktiga ämnesområden av såväl regionalt som nationellt intresse är bland andra material- och till— verkningsteknik, förädling av mineral och trä, anläggningsbyggande,—

tillämpad informationsteknik, exempelvis geografiska informationssys- tem, teknik för kallt klimat samt kvinnor och teknik.

Till de tekniska fakulteterna hör verksamheten vid två nationella forskningsanläggningar: Superdatorcentrum vid Universitetet i Linkö- ping samt Onsala rymdohservatorium vid Chalmers tekniska högskola. ,

Studsvik AB har i särskild ordning hemställt om medel för material- teknisk forskning som ingår i deltagandet i |?st fusionsforskningspro- gram.

Regeringens överväganden

Rcsultatbcdömning

Av alla forskningsområden är det tekniska i många avseenden det som har störst närhet till kommersiellt mätbara resultat. 1 sin resultatanalys hänvisar emellertid högskolorna i relativt liten utsträckning till nyttoin— riktade indikatorer såsom mängd patent,.industriella forskningsuppdrag eller antal utbildade forskare som gått till näringslivet. i en studie som gjorts om FoU för svensk industriell förnyelse ("L. Ohlsson Swedish R&l) for industrial renewal) framhålls att under 1980-talet många av de tekniska högskolornas institutioner orienterat sig från de tillämpade de-

Prop. 1992/93zl Avsnitt 8 Utbildningsdep.

larna av respektive ämne och mot mer grundläggande forskning. Under samma tid har stora delar av svensk industri decentraliserats och mins- kat sin forskning till förmån för mer kortsiktig produktutveckling.

En god balans mellan grundläggande och tillämpad forskning måste eftersträvas. Att utveckla teknisk forskning som inriktas mot industrin kräver insatser också inom vetenskapligt motiverad grundforskning. Utan denna kan den tillämpade forskningen i längden inte hävda sig in- ternationellt.

Flera högskolor påpekar i sina anslagsframställningar att en ökning av samverkan med näringslivet är angelägen. Regeringen delar den bedöm- ningen. Samverkan kan ha många olika former.. Särskilt värdefullt, inte minst på lång sikt, bör gemensamma insatser för utbildning av indust- riellt inriktade forskare vara. Detta har tagits upp i det föregående.

Svenska företag och samhället i övrigt bör vara intresserade avnämare av de tekniska institutionernas utbud: färdiga civilingenjörer, kurser för vidareutbildning, utbildade forskare, kunskap från den internationella fronten, egenutvecklade nya rön, embryon till nya produkter etc. Goda institutioner inom det tekniska området karakteriseras av god förmåga till kommunikation med företagen och med, samhället i övrigt. Detta går att förena med kravet på förstklassig inomvetenskaplig kvalitet.

Kraftsamling bör eftersträvas till områden där forskningscentra av in- ternationell klass kan byggas upp och understödjas. Härigenom kan högskolorna bidra till att svenska företag blir internationellt konkur- renskraftiga. Behovet av koncentration gäller särskilt inom forsknings— områden som kräver dyrbar utrustning.

De fördjupade anslagsframställningarna från de tekniska högskolorna bär vittnesbörd om det tekniska forskningsområdets mångfasetterade ka- raktär och mångfald. Varje disciplin har sina speciella förutsättningar med hänsyn till relevansen för svenskt näringsliv och samhälle, med hänsyn till det inomvetenskapliga forskningsläget, med hänsyn till be- hovet av samverkan med grundläggande eller angränsande ämnen, etc. Vidare kan det vara stor skillnad i inriktning och kvalitet mellan insti- tutioner för samma ämne vid olika högskolor. Detta kan exempelvis be— ro på närhet till ett framstående företag inom fackområdct eller på att ledande forskare fått utvecklas och verka inom en institution. Det är vä- sentligt att förutsättningarna för att utveckla en ledande forskningsmil- jö i varje speciellt fall verkligen tillvaratas.

Regeringen stödjer högskolornas insatser för gränsöverskridande forskning. Vetenskapliga liksom kommersiella genombrott kan i första hand förväntas genom kombinationer av olika discipliner. Vidare kan många problem — det kan exempelvis gälla miljö- elleritransportpro- blem eller utveckling av komplexa produkter eller system — lösas endast genom gränsöverskridande forskning. Det behöver då inte enbart vara kombinationer av olika tekniska vetenskaper utan kan även inkludera samhällsvetenskap eller humaniora. En huvudsak är dock att deltagan- de forskare håller hög kvalitet genom god förankring i sin disciplin.

Prop. 1992/93: [70 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

Utvecklingen av svenska företag och samhällsfunktioner beror alltmer på hur informationsteknologin behärskas. Forskning krävs på en mång- fald områden alltifrån mikroelektronik till programvaruteknik. Även om ledande forskning och produktframtagning sker på annat håll måste Sverige hålla en användar- och beställarkompetens på högsta nivå. Forskning inom området kan och hör sysselsätta många olika tekniska högskoleinstitutioner. _

Användning av informationsteknik har lett till en avsevärd ökning av produktiviteten, inte minst inom olika forskningsdiscipliner. l samman- hanget skall påpekas betydelsen för många områden att ha tillgång till stor datorkapacitet och att teknologier för kommunikation utnyttjas och vidareutvecklas.

Flera års satsningar inom olika biovetenskaper som i första hand lig- ger inom det naturvetenskapliga området har lagt grunden för vidare utveckling: bioteknologicrna kan utnyttjas och ge bidrag till landets väl- stånd. Det är angeläget att bioteknikens möjligheter tas till vara genom utveckling av olika tillämpningar. Sverige har en position iden interna- tionella konkurrensen att försvara och utveckla.

Flera högskolor påpekar särskilt behovet av ökad internationalisering av verksamheten. Det gäller såväl grundutbildning som forskarutbild- ning och forskning.

Även i detta avseende har varje disciplin och varje institution sina förutsättningar. Regeringen delar bedömningen att det internationella samarbetet måste öka, inte minst inom den tekniska forskningen. Detta har närmare beskrivits i tidigare avsnitt av denna proposition. i detta sammanhang bör påpekas att de stora satsningarna på internationella forskningsanläggningar exempelvis CERN, öppnar vissa möjligheter även för tekniska forskare. ' .

I avsnittet Näringsdepartcmentets verksamhetsområde behandlas Centrum för mikroelektronik, som är gemensamt för Universitetet i Linköping och Tekniska högskolan i Stockholm.

Fördjupad prövning

[ forskningsberedningens regi hölls under 1902 en serie konferenser, bl.a. en med rubriken ”Forskning och Näringslivets Utveckling”. Vid detta tillfälle bekräftades behovet av utökad kunskapsöverföring från högskoleinstitutioner till industriföretagen. I det föregående har reger- ingen redovisat förslag i syfte att förstärka samarbetet med näringslivet. De särskilda lösningar som där förordas innebär givetvis inte att inte också i fortsättningen en betydande del av samarbetet kommer att äga rum inom den reguljära organisationen.

Under avsnittet Näringsdepartcmentets verksamhetsområde redovisas bedömningar och förslag rörande insatser inom informationstekniken. Universitet och högskolor har viktiga uppgifter i detta sammanhang i utbildning, forskarutbildning, forskning och kunskapsförmedling som stöd såväl till informationsteknikindustrin som till användarna av infor— mationsteknologin.

Prop. 1992/93:170 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

Den satsning på materialteknisk forskning genom gränsöverskridande konsortier som NUTEK och Naturvetenskapliga forskningsrådet ge-

nomförtsedan ett par år har utvärderats med mycket positivt.resultat. . Samverkan mellan relativt små forskargrupper har gett ett mycket in— tressant tekniskt—vetenskapligt utbyte. Resultaten visar också värdet av

. _ Avsnitt &

Utbildningsdep.

att pröva nya former för finansiering och för verksamhetens genomfö— . . rande. Materialkonsortiemodellen bör fortsatt användas och vidareut- vecklas inom nya områden. Regeringen redovisar under avsnittet När- ingsdepartementets verksamhetsområde förslag till fortsatta insatser för det. materialvetenskapliga området. Slutsatser

Teknisk forskning spelar en nyckelroll som bas för utveckling av inter- nationellt konkurrenskraftiga produkter och för utvecklingen av det svenska samhället över huvud taget. '

De tekniska fakulteterna bör enligt regeringens mening under planer- ingsperioden utveckla sin forskning och forskarutbildning i enlighet '

med vad som ovan anförts. Detta innebär i korthet att särskild prioritet ges till

afortsatt utveckling av gränsöverskridande insatser, gärna i nya orga- nisatoriska former '

- forskning som stöd för grundutbildning

-fortsatt satsning på informationsteknologi och bioteknik -ökat samarbete mellan universitet, högskolor och företag -fortsatt internationalisering. De tekniska fakulteterna bör ytterligare beakta och utnyttja de möjlig- heter som bjuds genom samverkan med industriforskningsinstitut.

Regeringens förslag i det följande innebär att till de tekniska fakulte- terna anvisas sammanlagt 943 313 000 kronor. För de där på följande budgetåren föreslås oförändrade resurser. " '

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner vad regeringen i Slutsatser förordat beträffande de tekniska fakulteterna.

'I 'eknik vetenskapliga forskningsiråalel

Teknikvetenskapliga forskningsrådet (Tf-"R) har till uppgift att främja och stödja vetenskapligt betydelsefull grundforskning inom det tekniska området. Rådet inrättades 1990; Den nära kopplingen mellan naturvetenskaplig och teknisk forsknig i teknikutvecklingen ger TFR en nyckelroll med viktiga kontaktytor mot bl a Naturvetenskapliga forskningsrådet och Medicinska forskningsrådet liksom mot Närings- och teknikutvecklingsverket (NU'l'l-ZK).

För budgetåret 1992/93 anvisades TFR 184 966 000 kronor under Näringsdepartementets huvudtitel, anslaget Teknikvetenskapliga forskningsrådet. Rådet har indelat sitt stöd till forskning i.fyra huvudområden - teknisk fysik och elektroteknik

- kemiteknik och bioteknik

- informationsteknik med datavetenskap, teknisk-vetenskapliga beräkningar, reglerteknik och telekommunikation samt

- teknisk mekanik/materialteknik

Varje område erhöll innevarande budgetår mellan 30 och drygt 40 miljoner kronor i bidrag till forskning.

lnom dessa områden eftersträvas projekt som uppfyller högt ställda internationella kvalitetskrav. TFR ger stöd till teknisk grundforskning även i form av riktade satsningar, t ex förbränningsteknik, generell systemteknik, bioteknik för skogsindustrin. Vidare deltar TFR tillsammans med andra forskningsfinansierande organ i s.k. nationella satsningar. De nationella satsningarna sker ofta inom områden som kräver interdisciplinära ansatser. exempelvis informationsteknik, energi och miljöteknik. 1 sin anslagsframställning redovisar TlfR behov av ökat stöd till riktade satsningar och till nationella satsningar. '

Kvalitetsnivån på den tekniska grundforskningen varierar mellan ' disciplinerna. TFR identifierar områden som bedöms som svaga men ' som synes ha stor betydelse för framtida utVeckling. Rådet söker nu stärka sådana områden genom särskilda åtgärdsprogram. Det kan bl. a." ske genom att svenska doktorander får bedriva forskning utomlands, genom att inbjuda framstående utländska forskare till Sverige, genom att skapa ett nära samband med framstående naturvetenskapliga och humanvetenskapliga forskningsmiljöer samt genom att utvärdera delar av de tekniska högskolorna.

TFR har valt att inte inrätta särskilda forskartjänster. Däremot finansieras innevarande budgetår ett hundratal forskartjänster. Forskarutbildning finansieras inom ramen för TFR-stödda projekt. Rådet vill under planeringsperioden utöka antalet doktorandtjänster med femtio per år.

Regeringens överväganden

Resultatbcdömning

Teknikvetenskapliga forsningsrådet inrättades den 1 juli 1990 och inledde sin fördelning av bidrag till forskning under början av 1991. Det är följaktligen inte möjligt att redan nu redovisa någon resultatanalys. Rådet har emellertid redovisat riktlinjer för fortsatt utveckling och användning av resultatmått. Indikatorer för kvalitetsmått skall knyta an till den referensram som är förankrad i froskningen inom TFR:s verksamhetsområde. Indikatorerna skall användas för att

Prop. 1992/931170 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

ställa den svenska forskningen i relation till kvalitetsnivån vid den Prop. 1992/932170 internationella forskningsfronten. . Avsnitt 8 Regeringen anser att TFR utnyttjat sin relativa frihet från traditioner Utbildningsdep. och sina medel till att analysera sitt ansvarsområde, planera sin verksamhet liksom fördela tillägnliga medel på ett sytematiskt och framsynt sätt. Den valda inriktningen bör bibehållas och utgöra bas för fortsatta insatser som kan ge långsiktiga positiva effekter för utvecklingen av svensk teknikvetenskaplig forskning och därmet! också för svensk industri. Dessa insatser bör kunna ta nya och för Sveriges vidkommande obeprövade former. Ett gott exempel är det intitativ som TFR tagit genom att finansiera industridoktorandtjänster. Andra intiativ gäller stöd till etablerande av forskarskolor-, fleråriga ramanslag till utrustningskrävande verksamheter och till särskilt kreativa forskningsmiljöer.

Fördjupad prövning

Den tekniska grundforskningen är grunden för utvecklingen inom mer tillämpade discipliner och för den produkt- och processutveckling som : i sin tur skall ge Sverige och svensk industri konkurrenskraft.

Regeringen instämmer i TFst bedömning att den mest effektiva , överföringen av nytt kunnande från högskolorna till den producerande industrin torde ske genom välutbildade civilingenjörer, licentialer och ' doktorer med ett internationellt. perspektiv och med god förmåga att tillvarata forskningsresultat och som efter utbildningen anställs i näringslivet.

Slutsatser

TFR har en viktig roll inom teknisk och naturvetenskaplig grundforskning. Vidare fungerar rådet som en länk till den industriellt inriktade forskning och utvecklingsarbete som stöds av NUTEK och andra liknande organ. _

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner vad regeringen i Slutsatser förordat beträffande Teknikvetenskapliga forskningsrådet.

R ymd forskning

Området avser forsknings—delen av det program för nationell rymdverk— samhet för vilket Rymdstyrelsen har myndighetsansvar. Kostnader för denna bestrids under budgetåret. 1992/93. inom anslaget _E 18. Rymd- forskning. För 1992/93 anvisas 32 257 000 kronor.

Till området kan även räknas basverksamheten vid Institutet för rymdfysik. Kostnader för denna bestrids budgetåret 1992/93 inom ansla- get E 23. Institutet för rymdfysik. För 1992/93 anvisas 36 422 000 kro- nor.

R ymdst yreLsen

För den nationella rymdforskningen fungerar Rymdstyrelsen som ett forskningsråd. En stor del av satsningarna gäller instrumentering, expe- riment och datautvärdering för de svenska s'måsatellitprojekten Viking, Freja och det planerade Odin. Stöd har getts till bl.a. rymdplasmafysik, astronomi samt mikrogravitationsforskning, främst inom materialfysik, livsvetenskap och biofysik. Rymdstyrelsen hemställer om en särskild an- slagsökning utöver pris- och löneomräkning för att kunna fullfölja am- bitiösa planer för experiment på nästa svenska satellit Odin.

Institutet för rymdfysik

Institutet för rymdfysik bedriver observatorieverksamhet rörande till- ståndet i övre atmosfären, i jonosfären och i magnetosfären. Vidare be- drivs teoretisk och experimentell grundforskning.

Rymdplasma studeras från marken, exempelvis med radio och från satellit. Vidare utvecklas nya metoder för användning av radiovågor vid fjärranalys. I verksamheten ingår en relativt omfattande forskarutbild- ning; ett flertal doktorsavhandlingar har arbetats fram inom institutet.

Institutet begär en ökning utöver pris- och löneomräkning för ett fler- tal olika ändamål, främst för att kunna utöka sin roll i forskarutbild- ning. 1 särskild ordning har institutet äskat medel för att kunna etablera ett svenskt campus ingående i International Space University.

Regeringens överväganden

Ett starkt och väl avvägt nationellt forskningsprogram är en förutsätt- ning för att svenska forskare skall kunna vara attraktiva som internatio- nella samarbetspartner och för att landet skall kunna tillgodogöra sig deltagandet i internationella samarbetsprogram som t.ex. det europeiska samarbetet inom rymdområdet.

Sveriges läge långt norrut på jordklotet gör att här finns särskilda för— utsättningar för rymdverksamhet såsom möjligheter att kommunicera med polära satelliter och att studera intressanta företeelser inom rymd- plasmafysiken. Den nationella satsningen på mindre projekt är en för- utsättning för ett bra utbyte av de större vetenskapliga projekten inom ramen för det europeiska rymdsamarbetet.

Prop. 1992/93:170 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

IQ

Slutsatser

Framgångarna med de nationella små satelliterna och experimenten ombord på dem har väckt stor internationell uppmärksamhet. Denna verksamhet bör fortsättas av såväl vetenskapliga som industriella skäl. Anslaget till den nationella svenska rymdforskningen bör öka. Ök- ning bör fördelas av Rymdstyrelsen. Därmed kan fördelningen ske med de bedömningar av kvalitet och relevans som Rymdstyrelsen kan till- handahålla. ' '

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår

att riksdagen godkänner vad regeringen i Slutsatser förordat beträffande Rymdforskning.

8.12.6. Interdisciplinär forskning

F orskningsrådsnämuden

Forskningsrådsnämnden (FRN) har enligt sin instruktion ansvar för ' gränsöverskridande forskning främst inom områden som är angelägna från samhällets synpunkt. Nämnden har också vissa uppgifter i fråga om forskningsinformation. Nämnden svarar för fördelning av särskilda resurser för dyrbar vetenskaplig utrustning.

Innevarande budgetår anvisas 93 639000 kronor till FRN:s verksam- het. Medlen fördelas av nämnden, av beloppet går knappt 9 miljoner kronor till nämndens förvaltning. Nämnden fördelar en kostnadsram om ca 218 miljoner kronor för finansiering av dyrbar vetenskaplig ut- rustning för forskningsändamål. FRN disponerar vidare drygt 2,5 miljo- ner kronor under Näringsdepartcmentets huvudtitel för forskning inom området teknisk vetenskaplig informationsförsörjning.

Mot bakgrund av att universiteten även fortsatt är beroende av 'externt stöd vid uppbyggnad av nya forskningsinriktningar anser nämnden sin roll som främjare av en sektorsobunden men problemorienterad och därmed ofta tvärvetenskaplig forskning vid universitet och högskolor som allt viktigare.

FRN går i anslagsframställningens resultatanalys igenom de forsk- ningsområden nämnden arbetar med, områdenas utveckling och resul- tat samt områdenas kvantitativa utveckling. För flertalet områden har effekterna av FRN:s arbete blivit: att ett antal från forskningssynvinkel försummade forskningsinriktningar har etablerats. Ett exempel som anges är området individ, samhälle, hälsa där effekterna bör leda till åt- gärder för främjande av folkhälsan. Beträffande forskningsinformation drar FRN slutsatsen att det är tusentals människor från vitt skilda områ- den i samhället som möter, ser, hör eller läser det som lyfts fram genom nämndens satsningar på forskningsinformation.

Prop. 1992/93:170 Avsnitt 8 ' Utbildningsdep.

Regeringen har i det föregående redovisat en samlad bedömning av forskningsrådsorganisationen samt vissa förslag till förändringar i den- na. '

Resultatbedömning

Forskningsrådsnämndens insatser' för den gränsöverskridande forsk- ningen är mycket positiva, angelägna forskningsinriktningar har etable- rats, internationellt forskningssamarbete stärkts.

FRN planerar att genom omfördelning av resurser ge utrymme för tre nya forskningsområden, Ett nytt Europa, Riskforskning och Livsstilar. Regeringen tillstyrker detta. '

En ökad satsning på kvinno- och jämställdhetsforskning är angelägen. Ett stort antal intressanta forskningsprojekt har inte kunnat ges stöd. FRN har redovisat uppdrag om kvinnoforskning med inriktning på na- turvetenskap och teknik. Nämnden har bedömt en ökad satsning nöd- vändig.

FRN har i den fördjupade anslagsframställningen förklarat sig_beredd att utreda hur frågan om långsiktiga databehov inom samhällsvetenskap och folkhälsoforskning skall lösas. Regeringen avser att ge nämnden i uppdrag att i samråd med Socialvetenskapliga forskningsrådet utreda hur samordning av och efterfrågan på individdata inom dessa forsk- ningsområden skall kunna tillgodoses inom ramen för oförändrade re- surser.

Nämnden har i anslagsframställningen också föreslagit att verksamhe- ten vid Kollegiet för samhällsforskning (SCASSS) vid Universitetet i Uppsala fr.o.m. budgetåret 1995/96 finansieras på annat sätt än genom anslag från bl.a. FRN. Enligt regeringens mening bör medel motsvaran— de nämndens anslag till SCASSS fr.o.m. nämnda budgetår överföras till anslaget Universitetet i Uppsala. '

FRN har haft i uppdrag att lägga fram förslag om vilka ytterligare åt- gärder som bör vidtas inom energisystcmområdet och därvid överväga inrättande av en professur i miljö- och energisystemanalys. FRN:s ut- redning fann att ett stort behov förelåg av helhetssyn på miljö- och energiproblemen och bedömde att 8 miljoner kronor behövs för upp- byggnad av forskningen. På grund av det statsfinansiella läget kan ytter- ligare medel inte anvisas utan FRN bör genom omfördelning kunna ti- nansiera vissa insatser inom området.

FRN har ett särskilt ansvar för ungdomsforskning. Regeringen anser att insatserna för denna forskning bör öka. FRN bör därför avsätta ytter- ligare 500 000 kronor härför. Under avsnittet Civildepartemcntets verk- samhetsområde redovisas förslag till viss ytterligare förstärkning.

Enligt regeringens mening bör universitetens och högskolornas forsk- ningsinformation förstärkas. Medel för detta ändamål bör därför föras över från FRN:s anslag. Effekterna på Iäroanstaalternas arbete med

Avsnitt 8 Utbildningsdep.

to

forskningsinformation bör bli föremål för en särskild uppföljning. FRN bör dock även i fortsättningen ha ansvar för _nationella informationsin- satser. Särskild uppmärksamhct bör ägnas insatser inom deltekniska och naturvetenskapliga områdena. Vidare bör nämnden också fortsätt- ningsvis ha ansvar för informationsprogram för jämställdhetsforskning. Social ohälsa i form av t.ex. kriminalitet, drog— och alkoholmissbruk och psykiska störningar hör till de folksjukdomar som medför stort li- dande för enskilda människor ot:h stora kostnader för samhället. För att preventiva åtgärder och behandling skall kunna sättas in i rätt tid och vara effektiva måste de vila på solid kunskap om de komplicerade me- kanismer och processersom ligger bakom uppkomsten av destruktiva och psykiskt avvikande sätt att fungera hos enskilda individer.. Sådan kunskap kan inte vinnas utan bidrag från systematisk, långsiktigt och tvärvetenskapligt planerad Iongitudinella forskning, dvs. genom. att sam- ma individer följs från tidig till vuxen ålder i ett brett perspektiv. Longitudinell forskning ställer särskilda krav på kontinuerlig tillgång till basresurser för förnyelse, organisationoch utnyttjande av de forsk- , ningsinriktade databaserna. Regeringen föreslår att Forskningsråds— nämnden får ett fortsatt ansvar för longitudinell forskning, särskilt in- terdisciplinär sådan med inriktning på psykosociala frågeställningar.

Fördjupad prövning

1 Forskningsberedningens'regi hölls under hösten 1992 en konferens med titeln Gränsöverskridande forskning. Föredragen och diskussions- inläggen under konferensen pekade på vikten av en fast disciplinförank- ring också för sådan forskning som går över ämnes— och disciplingrän— serna. Det viktiga är att bryta ner konstlade barriärer mellan ämnen, tll— scipliner och fakulteter för att möjliggöra samverkan. Effekten av den nyordning som gäller för universitet och högskolor fr.o.m. den 1' juli 1993 kan i framtiden förmodas ge fler möjligheter till gränsöverskridan- de forskning. Även fortsättningsvis behöver dock dessa kompletteras med insatser från Forskningsrädsnämndcns sida. Detta bör dock i första hand ägnas områden som prioriteras forskningspolitiskt.

S lutsatscr

Som inledningsvis framhållits bör FRN:s insatser framgent koncentreras till forskning inom områden som prioriterats av statsmakterna. Reger- ingen vill nu särskilt framhålla kvinno— och jämställdhetsforskning samt ungdomsforskning.

Ökat stöd till kvinno- och jämställt]hetsforskning är angeläget. FRN bör därför genom omfördelning inom sitt anslag fördubbla sina insatser för sådan forskning. Denna förstärkning ge'r bl.a. utrymme för ökat stöd till verksamhet inom områdena t.eknik och naturvetenskap. Behovet av ökad uppmärksamhet på dessa fält har redovisats av FRN i den tidigare nämnda rapporten Genus, teknik och naturvetenskap. I enlighet med FRN:s förslag bör vidare en gästprofessur i kvinnoforskning med inrikt-

Prop. 1992/93:170 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

ning på naturvetenskap inrättas vid nämnden. Professuren bör finansie- ras genom omfördelning inom nämndens anslag.

Nämnden har inför denna proposition redovisat ett uppdrag om forskning inom energisystemområdet. Nämnden bör genom omfördel- ning kunna Finansiera vissa insatser inom området.

Antalet doktorsexamina skall öka. Det är viktigt att forskarutbildning- en ökar också inom områden som FRN stöder. lnom ramen för de me- del som FRN disponerar bör således fortsättningsvis belopp avsättas för stöd till studiefmansiering inom forskarutbildning.

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner vad regeringen i Slutsatser förordat beträffande Forskningsrådsnämnden. Temaorienterad forskning

Temaorienterad forskning är gränsöverskridande vetenskap som tar sin" utgångspunkt i olika forsknings- eller problemområde-n. Temaorienterad forskning bedrivs vid Universitetet i Linköping och utgör en sektion av den filosofiska fakulteten.Verksamheten leds av ett temaråd. ' Innevarande budgetår anvisas 39 706 000 kronor för Temaorienterad forskning. Budgetåret 1990/91 uppgick anslaget till drygt 31 miljoner kronor och de externa medlen uppgick till drygt 24 miljoner kronor. Verksamheten är uppdelad på fem teman. Forskning och forskarutbild— ning har bedrivits vid 'l'ema Teknik och Social l—"örändring (Tema T) samt 'l'ema Vatten i Natur och Samhälle ('l'cma V) sedan 1980. Året ef- ter tillkom två teman: "l'ema Hälso- och Sjukvården i Samhället ('l'ema H) och Tema Kommunikation (Tema K). Det" femte temat, Tema'liarn (Tema B), inleddes 1988. '

Regeringens överväganden Resultatbcdönming

Tcmm'ådcts resultatanlys visar att de fem temana etablerat sig som själv— ständiga forskningsenheter. Forskarutbildningcn attraherar mänga sö- kande och den genomsnittliga studietiden är relativt kort. Genomström- ningen förklaras av målsättningen att tillhandahålla studief'mansicring till alla forskarstuderande och av en väl utbyggd handledning.

Temaorienterad forskning håller god vetenskaplig standard i ett inter- nationellt perspektiv. Avhandlingarna anses hålla god kvalitet och mot- tagandet i det internationella forskarsamhället är gott. Forskningen har i huvudsak grundforskningskaraktär.

lnternationaliseringen av forskningsaktiviteterna har nått olika långt vid olika teman. Mest internationell är 'l'ema V där doktorsavhandling- arna framför allt behandlat internationella frågeställningar rörande Östersjön, Baltikum och Polen samt tredje världen.

Prop. 1992/931170 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

;.

Vid flera teman har lärarsituationen och vakanta tjänster skapat stör- ningar och gett upphov till bl.a. kontinuitetsproblem.

Fördjupad prövning

Genomströmningen i forskarutbildningen vid sektionen, för temaorien- terad forskning är god. Allt för få examinerade söker sig dock ut till olika positioner i samhället. Av dem som avlagt doktorsexamen är ca två tredjedelar fortfarande verksamma vid Universitetet i Linköping, medan ca en tredjedel erhållit anställning utanför universitetet i stat, kommun eller näringsliv.

Universitetsstyrelsen och temarådet föreslår ett nytt forskarutbild- ningsprogram benämnt Natur-teknik-samhälle. Programmet skall bygga på forskning och kompetens som redan finns inom 'l'ema 't" och Tema ' V, men bättre utnyttja befintliga resurser i för samhället—angelägen forskning om bio- och ekosystem och människans påverkan på dessa.

Den ursprungliga avsikten med Temas organisationsform var att ska— pa en flexibel forskningsorganisation med tvärvetenskaplig inriktning. Det betyder att varje temas existens skall kunna omprövas. En av den temaoricnterade forskningens grundläggande idéer år.just möjligheten att frigöra personella och materiella resurscr'för ny och angelägen forskning.

Universitetsstyrelsen och temarådet vill pröva behoven av och förut- sättningarna för ett nytt tema med tyngdpunkt'i frågor om. internatio- nell migration och etniska relationer kallat Tema Etnicitet. .

Slutsatser

Om temarådet vill skapa ett nytt forskarutbildnirigsprogram kring grundläggande frågor om naturen och det moderna samhället bör detta ske genom omfördelning av tillgängliga resurser.

Universitetet i Linköping bör undersöka förutsättningarna för ett nytt tema om etnicitet inom befintliga ramar. '

Regeringens förslag i det följande innebär att till temaorienterad forskning anvisas sammanlagt 42 434 000 kronor för budgetåret 1993/94. För de därpå två följande budgetåren föreslås oförändrade re"- surser.

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner vad regeringen i Slutsatser förordat beträffande den temaorienterade forskningen.

8.12.7. Konstnärligt utvecklingsarbete

Konstnärligt utvecklingsarbete bedrivs inom de konstnärliga högsko- lorna som en konstnärlig motsvarighet till forskningen vid universiteten

Prop. 1992/%:] Avsnitt 8 Utbildningsdep.

och andra högskolor. Konstnärligt utvecklingsarbete bygger på konst- närlig grund och avser utveckling och förnyelse av de konstnärliga ut- trycksmedlen utan krav på bindning till vetenskapliga metoder och formkrav. Ett syfte är att vinna ny kunskap och ökade insiktcr samt vid- ga gränserna för konsten. Konstnärligt utvecklingsarbete innefattar va- rierade former av verksamheter beroende av institution och konstart.

Konstnärligt utvecklingsarbete bedrivs vid Danshögskolan, Dramatis- ka institutet, Grafiska institutet och Institutet för högre kommunikations- och reklamutbildning, Konstfackskolan, Konsthög- skolan, Musikhögskolan i Stockholm, Operahögskolan i Stockholm, Teaterhögskolan i Stockholm, universiteten i Lund, Göteborg och Umeå samt Högskolan i Luleå.

De konstnärliga högskolorna i Stockholm är alla självständiga enheter med egna medel. för konstnärligt utvecklingsarbete. Vid Universitetet i Lund finns två konstnärliga institutioner, nämligen Musikhögskolan i Malmö och Teaterhögskolan i Malmö.

Vid Universitetet i Göteborg bedrivs konstnärligt utvecklingsarbete vid institutionerna Musikhögskolan i Göteborg, Högskolan för design och konsthantverk, Konsthögskolan Valand, Fotohögskolan samt Teater- och operahögskolan.

Vid Universitetet i Umeå finns institutionerna Designhögskolan och Konsthögskolan i Umeå. Till Högskolan i Luleå är knuten institutionen Musikhögskolan i Piteå.

För konstnärligt utvecklingsarbete anvisas under innevarande år sam- manlagt I8 067 000 kronor fördelade enligt följande:

Danshögskolan I 172 000 Dramatiska institutet I 774 000 Grafiska institutet. och ' Institutet för högre kommunikations- och reklamutbildning 208 000 Konstfackskolan ] 610 000 Konsthögskolan 808 000 Musikhögskolan i Stockholm 2 195 000 Operahögskolan i Stockholm I 682 000 Teaterhögskolan i Stockholm . 897 000 Universitetet i Lund 3 666 000 Universitetet i Göteborg 5 496 000 Universitetet i Umeå - 583 000 Högskolan i Luleå 207 000 I-Iumanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet 744 000 Summa l8 067 000

Prop. l992/93:l70 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

Medlen för konstnärligt utvecklingsarbete används dels för vissa tjäns- ter och dels för projekt. De konstnärliga högskolorna har externa medel i mycket ringa omfattning.

De konstnärliga högskolorna och institutionerna har överlag lagt ned mycket möda på att inte bara genomföra konstnärligt utvecklingsarbete, utan också utforma program för det och dokumentera det. De skillna- der i inriktning och verksamhet som utmärker olika enheter avspeglar sig också i synsätt och utförande när det gäller konstnärligt utvecklings- arbete. Spännvidden i verksamheten kan exemplifieras genom några projekt.

Teaterhögskolan i Malmö har prioriterat projekt av metodisk och kunskapsuppbyggande art. I flertalet fall har projektledaren samarbetat med humanistiska och/eller konstnärliga institutioner i landet. Doku- mentation har gjorts i form av rapporter, seminarier och videoinspel- ningar av föreställningar. Bl.a. har en kartläggning av scenskolepcdago- gikens teori och praxis genomförts.

Vid Musikhögskolan i Malmö ses konstnärligt utvecklingsarbete som ett övergripande begrepp med två inriktningar, en musika- lisk/interpretatorisk och en musikpedagogisk. titt ambitiöst utvecklings- program utarbetats, som bl.a. avser anordnandet av forskarutbild- ning/doktorandutbildning i såväl musik som musikpedagogik. Musik— högskolan har lagt stor vikt vid dokumentation, offentliggörande och spridning av resultaten av det konstnärliga utvecklingsarbetet. Under år 1992 genomför Musikhögskolan i Malmö en utvärdering av det konst- närliga utvecklingsarbetet för att få fram ett underlag för den framtida inriktningen.

lin liknande syn finns vid Universitetet i Göteborg. Genom samarbete mellan institutionerna Musikhögskolan i Göteborg och Musikvetenskap har man där inrättat en konstnärlig kreativ variant av forskarutbildning i musikvetenskap byggd på konstnärlig grundutbildning i musik vilken resulterat i tre disputationer och fiera är att vänta under 1993. Även en rad andra projekt har genomförts., många i samarbete med institutionen för musikvetenskap.

En annan inställning redovisar Musikhögskolan i Stockholm som tar fasta på att forskningskriterier inte skall tillämpas på bedömning och utvärdering av konstnärligt utvecklingsarbete. Detta utesluter inte teore- tiska inslag och samarbete med vetenskapliga institutioner, framför allt med institutionen för musikvetenskap vid Universitetet i Stockholm.

Vid Högskolan för design och konsthantverk vid Universitetet i Göte— borg har ett trettiotal arbeten genomförts inom varierande områden från fritt experimentellt konstnärligt skapande till utforskande av olika materials förutsättningar för konstnärlig gestaltning eller, när det gäller brukskonst, ett systematiskt undersökande av produkternas egenskaper från såväl tekniska som konstnärliga utgångspunkter.

Vid Teater- och Operahögskolan vid Universitetet i Göteborg har ge— nomförts bl.a. ett musikalprojekt, som lett till förslag om en musikalut- bildning, flera operaprojekt och ett projekt inom ämnet röst och tal.

Prop. 1992/93:170 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

"280

Dramatiska Institutet har koncentrerat sina insatser till ett omfattande projekt, Faustprojektet

Konstfackskolan har huvudsakligen använt sitt anslag för konstnärligt utvecklingsarbete till olika projekt som skall inriktas på experimente— rande och vidga de konstnärliga uttrycksrnöjlighetcrna och vars resultat förväntas komma verksamheten vid Konstfack till godo. Uppläggning och redovisning skall vara så klara att man kan följa arbetsmetoden och därmed ha möjlighet att diskutera de genomförda experimenten.

För vissa ämnen har forskning stor betydelse. Det gäller t.ex. konstve- tenskap och viss teknisk forskning. Konstfackskolan samarbetar här med andra universitet och andra högskoleenheter."

Inom Konsthögskolan i Stockholm har man huvudsakligen arbetat med utveckling och anpassning av moderna tekniska metoder och nya medier. Till de mest betydande projekten hör grafisk materialforskning inriktad på vattenbaserad screentrycksfärg.

lnom Operahögskolan i Stockholm bedrivs konstnärligt utvecklings— arbete som en del av undervisningen i scenframställning med profes- sorn som konstnärlig och pedagogisk ledare. Äldre uppförandestilar ut- forskas och nyskapande verk och uppförandestilar prövas i de operapro- duktioner som de studerande genomför som ett led i utbildningen. Var- je produktion betraktas som ett konstnärligt utvecklande projekt. Före- ställningarna utgör dokumentation av verksamheten.

Även inom Teaterhögskolan i Stockholm utgör konstnärligt utveck- lingsarbete en starkt integrerad del av arbetet. Mycket sker i form av praktiska experiment, i första hand genom elevernas arbete med olika teateruppsättningar, där varje uppsätttning kan ses som ett konstnärligt utvecklingsarbete. Tyngdpunkten ligger i studier kring skådespelarens rollgestaltningsarbete under ledning av professorn i scenisk gestaltning. Ett problem är att dokumentation inom teaterområdet är kostnadskrä- vande.

En kartläggning av området redovisas i rapporten (Ds 199313) Konst- närligt utvecklingsarbete.

Regeringens överväganden Rcsultatbcdömning och fördjupad prövning

De konstnärliga högskolornas huvuduppgift har traditionellt varit och är alltjämt kvalificerad konstnärlig utbildning. Konstnärligt utvecklings- arbete är en tämligen ny uppgift. Det har också funnits en rad problem både med själva begreppet och vad det innebär liksom med innehåll och former när det gäller det konstnärliga utvecklingsarbetet. Detta har emellertid blivit en allt viktigare del av de konstnärliga högskolornas ar- bete. Det finns på många håll ett omfattande konstnärligt utvecklingsar- bete som tillfört konstområdena och den konstnärliga utbildningen ny kunskap och värdefulla impulser.

Forskning i gängse mening måste kunna utvecklas även inom konst- närliga områden eller områden som tangerar dessa. Fakultetsnämnder

Prop. 1992/931l70 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

na har det vetenskapliga ansvaret för all forskarutbildning inom sina re- spektive områden. En fakultetsnämnd kan därför i samarbete med en konstnärlig högskola eller utbildning ansvara för planering och genom- förande av forskning och forskarutbildning inom eller i anslutning till ett konstnärligt område. De konstnärliga högskolorna i Stockholm bör på lämpligt sätt ges fakultetsanknytning till Universitetet i Stockholm. De konstnärliga utbildningarna i övriga landet är inlemmade i eller an- knutna till universitet.

Danshögskolan har under de fem senaste åren bedrivit ett omfattande utvecklingsarbete innefattande flera mer långsiktiga projekt inom t.ex. dansterapi (för barn med tidiga och djupa emotionella störningar), da- torstödd dansnotation, dansmedicin, dansetnologi. danspedagogik med bl.a. ett studium av dansundervisning utifrån olika aspekter samt koreo- grafi.

Musikhögskolan i Göteborg är universitetets största konstnärliga insti- tution. Musikhögskolan i Göteborg har få professurer förenade med konstnärligt utvecklingsarbete. Detta är en brist eftersom dessa tjänster utgör en viktig stimulans för verksamheten.

Vid institutionen Musikhögskolan i Piteå har bl.a. flera projekt i an— slutning till kyrkomusikerutbildningen genomförts. Musikhögskolan i Piteå har lagt upp ett ambitiöst program för att konsolidera och vidga det konstnärliga utvecklingsarbetet vid skolan.

Konstfackskolan har anhållit om överföring av medel från sitt anslag för grundutbildning till sitt anslag för konstnärligt utvecklingsarbete. Flertalet av professurema är omvandlingar av tidigare huvudlärartjäns- ter och inrättade på grundutbildningsanslaget. De tjänster som tillkom- mit efter 1987 är emellertid inrättade på medel för konstnärligt utveck- lingsarbete. Konsfackskolan önskar ha en likriktning av sina professors- tjänster med lika andel för konstnärligt utvecklingsarbete för alla. Re- geringen finner detta rimligt och tillstyrker en överföring av medlen.

Universitets— och högskoleämbetet har på regeringens uppdrag analy— serat hur forskning och utvecklingsarbete vid Gl/IIIR. Grafiska institu- tet och institutet för högre komm'unikations— och reklamutbildning bör organiseras inom ramen för den reguljära universitctsorganisationen. Även betänkandet (SOU l992:l2) Konstnärlig högskoleutbildning tar upp frågan om den institutionella organisationen av GI/IHR. Utredaren föreslår där att GI/IIIR organisatoriskt förs till Universitetet i Stock- holm. : .

Gl/Il-IR:s verksamhet är huvudsakligen koncentrerad på att ge yrkes- fördjupande utbildningar för arbetsledande befattningar inom grafisk industri och informationsindustri respektive för befattningar med planerings— och genomförandeansvar inom marknadsföring och infor— mation. Det finns behov av långsiktig kunskapsuppbyggnad inom en rad områden med anknytning till teknisk, samhällsvetenskaplig och hu— manistisk fakultet. Styrelsen för CiI/II-IR. som anser att instituten av in- ternationella konkurrensskäl måste utvecklas mot att ge renodlat post- gradual utbildning, är positiv till en association till Universitetet i

Prop. 1992/93:170 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

IQ lx.)

Stockholm, gärna i nära samverkan med Institutionen för journalistik, media och kommunikation. GI/IHR betonar dock vikten även av tek- nisk FoU.

Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR) har un- der innevarande budgetår efterträtt UHÄ när det gäller fördelning av medlen för gästprofessuren i konstnärligt utvecklingsarbete. HSFR, som redan svarar för två gästprofessurer, har den erfarenhet som behövs för att ansvara även för gästprofessuren i konstnärligt utvecklingsarbete.

Slutsatser

Konstnärligt utvecklingsarbete har efter en trevande inledningsperiod nu nått viss omfattning och etablerats som en varierad och värderad verksamhet, många gånger av kvalitativt högtstående slag. Det är angelä— get att den påbörjade utvecklingen inte avstannar.

Vid Danshögskolan, som är landets enda högskola för dansare, inrät- tades l992 en professur i koreografi. Konstnärligt utvecklingsarbete be— drivs dock inom en rad områden, bl.a. inom danspedagogik, som är en huvuduppgift för Danshögskolan. Mot bakgrund av verksamhetens om- fattning framstår basorganisationen för det konstnärliga utvecklingsar- betet som otillräcklig. Regeringen kommer därför i det följande att före— slå en förstärkning av medlen med 1 000000 kronor.

GI/lllR har saknat fakultetsanknytning sedan instituten 1977 fördes in i högskoleorganisationen. För den fortsatta utvecklingen är det ange- läget att GI/IHR ges fakultetsanknytning. GI/IHR bör tills vidare knytas till fakultetsorganisationen vid Universitetet i Stockholm och Tekniska högskolan i Stockholm. Universitetet i Stockholm och KTIl skall ansva- ra för ett fördjupat och utvidgat konstnärligt utvecklingsarbete vid GI/lI-IR. En redogörelse för detta bör lämnas i den fördjupade anslags- framställningen för nästa period. Regeringen kommer i det följande att föreslå en förstärkning av medlen för konstnärligt utvecklingsarbete vid Gl/IHR med 900 000 kronor.

Universitetet i Göteborg bör ges möjlighet att förstärka den konstnär- liga basorganisationen vid institutionen för Musikhögskolan. Regering- en kommer därför i det följande att föreslå en förstärkning av anslaget till Universitetet i Göteborg med 700 000 kronor..

Vid institutionen Musikhögskolan i Piteå har ett betydande arbete lagts ned på att utveckla en egen konstnärlig profil. Det är viktigt att det konstnärliga utvecklingsarbetet vid Musikhögskolan i Piteå kan få en försätrkt basorganisation. Regeringen kommer därför i det följande att föreslå en förstärkning av anslaget till Ilögskolan i Luleå med 450 000 kronor.

lin överföring av medel från Konstfackskolans anslag för grundutbild- ning till anslaget för Konstnärligt utvecklingsarbete bör göras.

Ilumanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet bör även i fortsätt- ningen fördela medlen för gästprofcssuren i konstnärligt utvecklingsar- bete.

Prop. l992/93: 170 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

Regeringens förslag innebär att för konstnärligt utvecklingsarbete an- visas sammanlagt 24 780 000 kronor.

Ärendet till riksdagen

Regeringen förslår att riksdagen godkänner vad regeringen i Slutsatser förordat för konstnärligt utvecklingsarbete.

8.12.8. Forskning om universitet och högskolor

Universitet och högskolor har sedan l97l sin egen sektorsforskning. Ef- ter avvecklingen av Universitets— och högskoleämbetet bedrivs verksam- heten inom en särskild myndighet, Rådet för forskning om universitet och högskolor. Rådet disponerar budgetåret l992/93 9,5 miljoner kro- nor.

Verksamheten var tidigare upp-delad i två huvudprogram: uppföljning och policystudier resp. det s.k. forskningsrådets verksamhet. Efter av- vecklingen av Universitets- och högskoleämbetet har uppgiften huvud- sakligen blivit forskningsrådets. Verket för högskoleservice och utvär- deringssekretariatet förutsätts ha ansvaret för uppföljnings- och utvär- deringsarbete. Sedan 1990 finns ett särskilt grundutbildningsråd.

Verksamheten har på UtbiIdningsdepartementets uppdrag utvärderats av docent Olof Petersson. I rapporten Kunskap om kunskap - forskning och utveckling för universitet och högskolor (l.)s 1992298) understryks att utvecklingen mot ett kunskapssamhälle liksom ett vidgat lokalt an- svar ställer ökade krav på universitet och högskolor. Universitetens och högskolornas självförståelse bör vila på en god, vetenskaplig grund.

Rådet för forskning om universitet och högskolor har ställt som sin huvuduppgift att finansiera projekt av grundforskningskaraktär. Över tiden har en förskjutning ägt rum från pedagogik via statskunskap till kulturteori. litt aktivt arbete med att bygga upp ett nätverk av forskare har bedrivits. Utvärderarcn konstaterar att det finns en stor spridning vad gäller projektens ämnesinriktning och kvalitet. [ rådets verksamhet har forskning kommit att väga tyngre än undervisning; de etablerade akademiska intressena har haft företräde; forskarnas intressen har gått före praktikernas och grundforskning har prioriterats framför sektorns utveckling.

Utvärderarcn framhåller att såväl forskningen om universitet och högskolor som de senares faktiska verksamhet skulle vinna på närmare kontakter. Universiteten och högskolorna bör ha ett huvudansvar för sin egen sektorsforskning. Mot denna bakgrund anser utvärderaren att det nuvarande rådet för forskning om universitet och högskolor bör omvandlas till ett högskolevärlderns eget organ. Huvuduppgiften skulle vara att utveckla den långsiktiga kunskapsbasen för universitet och hög- skolor. I det fall verksamheten även fortsättningsvis skulle bedrivas ge- nom ett självständigt råd anser utvärderaren att verksamheten behöver stramas upp i vissa avseenden. Slutligen berörs alternativet att knyta

Prop. 1992/931170 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

verksamheten till en existerande myndighet, t.ex. humanistisk—. samhällsvetenskapliga forskningsrådet.

Rapporten har remitterats. l:",n remissammanställning finns tillgänglig i Utbildningsdepartementet.

lngen remissinstans ifrågasätter behovet av forskning om universitet och högskolor. Vad gäller avvägningen mellan mera grundläggande forskning resp. forskning med närmare anknytning till områdets ange— lägna frågeställningar går meningarna isär. Detsamma gäller valet av or- ganisationsform för den fortsatta verksamheten.

Regeringens överväganden

Svensk forskning om universitet och högskolor är relativt omfattande och av god internationell kvalitet. Forskningen har huvudsakligen en grundläggande och långsiktig karaktär. Olika discipliner och forsk- ningsmiljöer har engagerats och i flera fall har en god kontakt med in- ternationell forskning på området etablerats. En bättre återföring av re- sultaten till universitetens och högskolans verksamhet hade varit önsk- värtl.

Slutsatser

De svenska universiteten och högskolorna är i inledningen av en ge- nomgripande förändringsprocess. Väsentligt ökat utrymme för varje universitets och högskola egna initiativ och lösningar, ökat ansvar för kvalitet i såväl grundutbildning som forskning och forskarutbildning . ställer stora krav på självinsikt och självkännedom. Behovet av forsk- ning om och studier av universiteten och högskolorna är därför stort. Denna forskning bör — utöver att uppfylla självklara kvalitetskrav — ha långsiktig relevans för universitetens och högskolornas problem och framtid. Strävan bör vara att i ökad utsträckning stödja forskning som tar sin utgångspunkt i angelägna frågor inom universitetens och högsko- lornas verksamhet. Återl'öring av forskningsresultaten till denna verk- samhet är angelägen.

Rådet för forskning om universitet och högskolor bör ges en samman- sättning som tillgodoser dessa krav.

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner vad regeringen i slutsatser förordat beträffande Rådet för forskning om universitet och högskolor.

Prop. 1992/931170

Avsnitt 8 Utbildningsdep.

8.13. Anslag till forskning och forskarutbildning Prop. 1992/93:170 ' Avsnitt 8 Utbildningsdep. 8.13.l Vissa anslagstekniska frågor m.m.

Regeringens överväganden ' - . Nytt anslagssystcm

Riksdagen har beslutat om nytt budgctsystem för statliga myndigheter (prop. 1991/92:100 bil. 1). För myndigheterna innebär detta att de bör utveckla verksamhetsanpassade resultatmått, utveckla sin resultatanalys och resultatredovisning samt stärka sin ekonomiadministrativa kompe- tens. Resultatredovisning, uppföljning och utvärderingar från berörda myndigheter samt externa uppföljnings— och utvärderingsorgan kommer i ökande utsträckning att ligga till grund för statsmakternas beslut. Inför den nu föreliggande propositionen har av naturliga skäl sådant material endast kunnat utnyttjas i begränsad omfattning. Kommande propositio— ner bör dock mer konsekvent bygga på sådant underlag.

Regeringen har i propositionen Universitet och högskolor, frihet för kvalitet uttalat att möjligheterna att på kort sikt beakta ändrade behov och förutsättningar bör tillgodoses i det nya anslagssystemet. Bestäm— melserna för fakultetsanslag kommer därför att utformas så att berörda högskolestyrelscr under treårsperioden har möjlighet att göra omfördel- ningar mellan fakultetsområdena med 3 % av tilldelade belopp. Vissa ytterligare riktlinjer för medelsfiiirdclningen kommer, liksom i dagens system, att anges i de regleringsbrev som regeringen utfärdar. Detta gäl- ler t.ex. medel som avsatts för rörlig resurs för lärare inom den kommu- nala högskolan. '

I likhet med vad som gäller för de nya anslagen för grundläggande ut— bildning bör medel för forskning och forskarutbildning anvisas under reservationsanslag. Även dessa anslag bör utbetalas och avräknas må-' nadsvis med en tolftedel av anslagsbeloppet. Däremot görs tills vidare inte under dessa anslag någon slutjustering av det slag som görs för an- slag till grundutbildning. Regeringen anser vidare att de reservationer som vid utgången av budgetåret 1902/93 kommer att finnas på de nuva- rande fakultetsvisa reservationsanslagen till forskning och forskarutbild— ning bör få föras till respektive universitets och högskolas konto i Riks- gäldskontoret efter det att bokslutet har fastställts.. För detta bör inhäm- tas ett godkännande av riksdagen.

Anslagen är beräknade med beaktande av samtliga beräknade kostna- der med undantag av lokalkostnader. Bidrag till lokalkostnader, inrett- ning och utrustning anvisas under särskilda anslag i enlighet med vad chefen för UtbiItlningsdepartementet anfört tidigare i dag.

Kompensation för löneökningar kommer fr.o.m. budgetåret 1993/94 inte att utgå från det s.k. täckningsanslaget.

Vissa omfördelningar har gjorts i syfte att finansiera nya uppgifter och ökade kostnader för internationellt samarbete.

Universitets— och högskoleämbetet anhöll om medel för täckning av merkostnader avseende trygghetsavtalet för arbetstagare i staten budgetå— ret 1988/89 under reservationsanslagen till utbildning och forskning inom högskolan. Dessa kostnader bör finansieras inom nu föreslagna anslagsbelopp.

Anslagen till universitet och högskolor, l-"orskningsrådsnämnden, llumanistisk-samhällsvetenskapliga, Medicinska. Naturvetenskapliga och Teknikvetenskapliga forskningsråden samt Rymdstyrelsen, Rådet för forskning om universitet och högskolor, Kungl. biblioteket, Statens psykologisk—pedagogiska bibliotek, Arkivet för ljud och bild, Institutet för rymdfysik och Polarforskningssekretariatet har budgeterats utan hänsyn till de tekniska justeringar som måste göras till följd av ändring- en av nivån på lönekostnadspålägget, den ändrade finansieringsformen för Statshälsan samt de nya principerna för budgetering av anslagen. Riktlinjerna för dessa förändringar har redovisats i 1993 års budgetpro- position av chefen för l-'inansdepartemcntet (bilaga [, Statsbudgeten och särskilda frågor, avsnitt 2.2). Det belopp som kommer att ställas till myndigheternas disposition kommer att slutligt fastställas enligt de re— dovisade riktlinjerna och kan därför avvika från det nu budgeterade be- loppet.

För anslagen bör gälla samma förutsättningar i fråga om ekonomiad— ministration som för grundultbildningsanslagen. Det rör sig om de reg- ler som gäller för att utnyttja räntekonton med kredit i Riksgäldskonto- ret; balansering av överskott till följande budgetår; kraven på universite- tens och högskolornas bokföring och årsredovisningar samt underlag för prognoser och linansstatistik (se prop. ”NZ/93369 avsnitt 3.1).

Ärendet till riksdagen Regeringen föreslår

att riksdagen godkänner att reservationer på de nuvarande fakul- tetsanslagen får föras till respektive universitets och högskolas konto i Riksgäldskontoret..

Aktivitetsrelaterad bur/get

Forskning och forskarutbildning har stor betydelse för ett samhälles ut- veckling inte bara ekonomiskt utan också kulturellt och socialt. Stats- makternas övergripande beslut om resurser till forskning och forskarut- bildning måste därför givetvis'ytterst utgå från kvalificerade bedömning- ar av samhällets behov, möjligheterna för forskning inom olika områ— den och tillgängliga resurser.

I propositionen Universitet och högskolor, Frihet för kvalitet (prop. 1992/931) aviserades förändringar för tilldelning av resurser till forsk— ning och forskarutbildning.

Prop. 1992/93:170 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

Flera universitet och högskolor har utvecklat olika former av aktivi- tetsrelaterad budgetering, dvs. en budgetering där resurser tilldelas med hänsyn tagen till förekomsten av externa anslag, antal disputationer, ve— tenskapliga originalartiklar m.m. Möjligheterna och formerna för att i viss mån grunda resurstilldelningen på kriterier som hänför- sig till kva— litet på och kvantitet av erhållna resultat mellan fakulteter inom ett och samma forskningsområde bör nu också prövas.

Chefen för Utbildningsdepartemcntet har tillkallat en kommitté med uppdrag att utveckla ett nytt system för resurstilldelning till universitet och högskolor (Resursbercdningen). ] anslutning till resursberedningen arbetar en särskilt] grupp med en analys av hur anslagen till forskning och forskarutbildning i viss omfattning skall kunna relateras till presta- tionen.

Förändringarna syftar till att öka produktiviteten samtidigt som insla- gen av kvalitetsprövning förstärks. Vidare skall incitamenten för omför- delning och förnyelse förbättras. Även jämställdhetsaspekten beaktas i detta arbete. Kostnaderna för externt finansierad forskning

Principen om full kostnadstäckning innebär att den externt finansierade verksamheten inom universitet och högskolor skall bära alla de kostna- der som den föranleder.

Regeringen gav hösten 1990 Statskontoret i uppdrag att utreda vissa frågor rörande kostnader för den externt finansierade verksamheten vid universitet och högskolor. Uppdraget gavs mot bakgrund av den föränd- ring som riksdagens beslut med anledning av 1900 års forskningspolitis- ka proposition innebar för universitet och högskolor. Beslutet innebar att principen om full kostnadstäckning för externt finansierad verksam- het skulle tillämpas även för forskningsråden och övriga statliga finan- siärer. Statskontoret skulle undersöka i vilken utsträckning det nya be- slutet Iett till förändringar på universitet och högskolor och om full kostnadstäckning nu uppnåtts i fråga om såväl direkta som indirekta kostnader. '

litt antal skrivelser har inkommit till Utbiltlningstlepartementet med synpunkter på principen om full kostnadstäckning vid universitet och högskolor.

Statskontoret har redovisat uppdraget. Ulredningsarbetet visar enligt Statskontoret att universiteten och högskolorna i allt väsentligt har kun- nat följa regeringens och riksdag-cns beslut om full kostnadstäckning för den externt finansierade verksamheten. Externa finansiärer svarar för en betydande del av högskolans verksamhet. Det är viktigt att högsko- lans resurser används för sina egentliga ändamål och inte för att'subven— tioncra externa finansiärcrs verksamhet. Principen om full kostnads- täckning måste därför tillämpas konsekvent.

Avsnitt 8 Utbildningsdep.

Dyrbar vetenskaplig utrustning

Medel för dyrbar vetenskaplig utrustning anvisas innevarande budget— år under den i utrustningsplanen uppförda kostnadsramen Dyrbar ve- tenskaplig utrustning under anslaget (] l. Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m.m. För vardera budgetåret 1993/94 och 1994/95 finns kostnadsramar uppförda. Medlen fördelas av Forskningså rådsnämnden till utrustningsobjekt med en kostnad överstigande 300 ()()0 kronor. Medlen fördelas efter bl.a. beredning i en kommitté där representanter för forskningsråden ingår. Medlen är avsedda i första hand för inköp av utrustning i anslutning till forskningsprojekt finan- sierade av forskningsråden. Utrustningen upphandlas av Verket för hög- skoleservice för resp. högskoleenhets räkning.

I de fördjupade anslagsframställningarna har flera forskningsråd före- slagit att kostnadsgränsen höjs och/eller att medel överförs till forsk- ningsråden.

Fördelning av medel till dyrbar vetenskaplig utrustning har fungerat väl inom Forskningsrådsnämnden. Det finns emellertid svagheter i sys- temet. lin sådan är att det inte finns en direkt koppling mellan forsk— ningsrådens bedömning av bidrag till projekt och bedömningen av me- del till dyrbar utrustning.

För att ge större möjlighet till en samlad bedömning av projektstöd, stöd till utrustning och driftkostnader bör beslut om anslag upp till 2 miljoner kronor fortsättningsvis fattas av råden och i motsvarande mån medel överföras från utrustningsanslaget till anslag till berörda forsk- ningsråd. Överföringen bör göras med utgångspunkt i de belopp som l99l och 1992 fördelats till utrustning med ett värde under 2 miljoner kronor. För fördelning av Forskningsrådsnämnden återstår då "1 lt) mil— joner kronor under anslaget Medel för dyrbar vetenskaplig utrustning. Medlen är avsedda företrädesvis för utrustning med en kostnad översti- gande 2 miljoner kronor. Detta innebär att FRN även fortsättningsvis kan finansiera utrustning för projekt finansierade av andra organ än nu berörda forskningsråd. Regeringen föreslår under anslagen till berörda forskningsrådsorgan medel anvisade i enlighet med förslaget. Beslutade men ännu inte gjorda inköp finansieras från anslaget G ]. Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m.m.

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner vad regeringen i slutsatser förordat beträffande dyrbar vetenskaplig utrustning.

Prop. 1992/93: I 70 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

Lokalfrågor

Regeringen ger hög prioritet åt en förbättring av lokalsituationen i högskolan. Genom förslagen i l')92 års budgetproposition avsattes ett ytterligare årligt utrymme om 300 miljoner kronor till årskostnad (hyror) för lokalförbättringar. I årets budget satsas ytterligare 175 miljoner kronor. Sammantaget medger dessa satsningar investeringar minst i storleksordningen 2 000 miljoner kronor. _

I propositionen om grundläggande högskoleutbildning har en redovisning givits av sedan tidigare pågående samt beslutade projekt. Den höga investeringsaktiviteten medför även att satsningarna på ny inredning och utrustning blir betydande. Sålunda kommer enligt regeringens förslag de särskilda medlen till inredning och utrustning i samband med olika projekt och till ersättningsanskaffning att för budgetåret 1993/94 uppgå till ca 1 300 miljoner kronor.

De nya åtgärderna som regeringen nu föreslår är avsedda att påbörjas under en period av l-4 år. Flertalet är av stor betydelse för forskningen särskilt inom de tekniskt-naturvetenskapliga och medicinska områdena. Sålunda ges nu de ekonomiska planeringsförutsättningarna för myndigheternas fortsatta arbete med bl.a. Materialcentrum vid Universitetet i Uppsala, Biomedicinskt centrum vid Universitetet i Lund, en första etapp (djurhuset) på Medicinarberget i Göteborg, Fysikcentrum för Universitetet i Stockholm och Tekniska högskolan i Stockholm, ombyggnad och upprustning av Karolinska institutet samt flera projekt vid Tekniska högskolan i Stockholm och Chalmers tekniska högskola. '

Prop. 1992/93:170 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

8.112 Anslagsberäkningar Prop. l992/931170 Avsnitt 8 Utbildningsdep. I budgetpropositionen har medel för forskning och forskarutbildning m.m. endast beräknats preliminärt. ! det följande redovisas förslag till anslag för budgetåret 1993/94 samt till resursförstärkningar för budgetå- ren l994/95 och 1995/96

E 1. Universitetet i Uppsala: Forskning och forskarutbildning '

1993/94 Nytt anslag (förslag) 667 809 000 ' Medel har innevarande budgetår anvisats under anslag till resp. fakultet.

Regeringens överväganden .

Hänvisningar till S8-13

Sammanfattning

Vid Universitetet i Uppsala bedrivs forskning och forskarutbild— ning inom de humanistiska, teologiska, juridiska, samhällsve- tenskapliga, medicinska. farmaceutiska och teknisk- naturvetenskapliga områdena. Anslag 1993/94 667 809 000 kr Planeringsram 1994/95 669 409 000 kr 1995/96 of |

lHärtill kommer medel l'tir SCASSS.

Anslaget har beräknats med utgångspunkt i de bedömningar och överväganden som redovisats i det föregående. Regeringen har vid beräkning av anslaget utgått från följande belopp:

Fak u ltet 1993/94 1994/95 1995/96 Humanistisk 104 707 000 of of Teologisk l6 837 000 . of of Juridisk 15 650 000 17 250 000 Samhällsveten- - skaplig 87 645000 of of ' Medicinsk l25 412 000 of of Farmaceutisk "35 172 ()00 of of Teknisk-natur- vetenskaplig 282 386 000 of of Summa 667 809 000

' namn kommer medel för SCASSS

36 624 000 kronor av beloppet till teknisk—naturvetenskaplig fakultet har beräknats för teknisk forskning och forskarutbildning.

För studiet'mansiering inom forskarutbildningen bör minst följande belopp disponeras:

Fak u ltet 1993/94 Humanistisk 26 645 000 Teologisk 4 202 000 Juridisk 3 783 000 Samhällsvetenskaplig 23 198 000 Medicinsk 17 003 000 Farmaceutisk l0 546 000 Teknisk—naturvetenskaplig 67 859 000 Summa 153 236 000

Till följd av vad som tidigare anförts beräknas under anslaget medel för följande ändamål.

Juridisk fakultet

Den ökande europeiska integrationen har omfattande juridiska konse- kvenser. Med anledning av de nya krav som därigenom ställs på svensk rättsvetenskap har I 700 000 kronor beräknats för förstärkning av den juridiska forskningen för budgetåret 1993/94. För det därpå följande budgetåret förordas en ökning med ytterligare 1 600 000 kronor.

Samhällsvetenskaplig fakultet

För koncentrerade insatser avseende studiet av Östeuropa har beräk- nats 3 miljoner kronor. Vidare beräknas medel för en personlig tjänst för docenten S. Gustavsson (+ 800 000 kr).

Fr.o.m. budgetåret l995/96 överförs ansvaret för Kollegiet för sam- hällsforskning (SCASSS) till Universitetet i Uppsala. Medel för verk- samheten överförs samtidigt från Forskningsrådsnämnden och Humanistisk—samhällsvetenskapliga forskningsrådet.

Som kompensation för kostnadsökningar har beräknats 23 783 000 kr.

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår att riksdagen I. till Universitetet i Uppsala: Forskning och forskarutbildning för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslaganslag på 667 809 000 kr,

Prop. 1992/93: 170 Avsnitt 8 Utbildningsdep._

2. godkänner de riktlinjer för resurserna för budgetåren 1994/95 och 1995/96 som angetts.

E 2. Universitetet i Lund: Forskning och forskarutbildningi

1993/94 Nytt anslag(förslag) 720 782 000 ' Medel har innevarande budgetår anvisats under anslag till resp. fakultet.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Vid Universitetet i Lund bedrivs forskning och forskarutbild- ning inom de humanistiska, teologiska, juridiska, samhällsve- tenskapliga, medicinska, odontologiska, matematisk- naturvetenskapliga och tekniska områdena samt konstnärligt ut-

vecklingsarbete.

Anslag 1993/94 720 782 000 kr

Planeringsram 1994/95 722 882 000 kr 1995/96 of

Anslaget har beräknats med utgångspunkt i de bedömningar och överväganden som redovisats i det följande. Regeringen har vid beräkning av anslaget utgått från följande belopp:

Fakultet m.m. 1993/94 1994/95 1995/96 Humanistisk 87 787 000 of of Teologisk 16 746 000 of of Juridisk 11 832 000 l3 932 000 Samhällsveten- skaplig 90 496 000 of of Medicinsk l42 936 000 of of Odontologisk 23 743 000 of of Matematisk—natur-

vetenskaplig 185 953 000 of of Teknisk 157 479 000 of "of Konstnärligt utveck- lingsarbete 3 810 000 of of Summa 720 782 000

För studiefinansiering inom forskarczbildningen bör minst följande belopp disponeras:

Prop. 1992/93: l70 Avsnitt 8 Utbildningsdep."

Fakultet m.m. 1993/94 Humanistisk 24 643 000 Teologisk 3 941 000 Juridisk 2 891 000 Samhällsvetenskaplig 27 839 000 Medicinsk 19 240 000 Odontologisk 3 803 000 Matematisk-naturvetenskaplig ' 47 616 000 Teknisk 44 040 000 Summa 174 013 000

Till följd av vad som tidigare anförts beräknas under anslaget medel för följande ändamål.

För att pliktexemplar för framtiden skall bevaras med största möjliga fullständighet vid Lunds universitetsbibliotek beräknas 500000 kronor.

Juridisk fakultet

Den ökande europeiska integrationen har omfattande juridiska konse- kvenser. Med anledning av de nya krav som därigenom ställs på svensk rättsvetenskap har 1 300 000 kronor. beräknats för förstärkning av den juridiska forskningen för budgetåret l993/94. För det därpå följande budgetåret förordas en ökning med ytterligare 2 100 000 kr.

Samhällsvetenskaplig fakultet

För förstärkning av den kriminalvetenskapliga forskningen beräknas 750 000 kr.

Som kompensation för kostnadsökningar har beräknats 25 874 000 kr.

Arendet till riksdagen

Regeringen föreslår att riksdagen I. till Universitetet i Lund: Forskning och forskarutbildning för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 720 782 000 kr

2. godkänner de riktlinjer för resurserna för budgetåren 1994/95 och 1995/96 som angetts.

Prop. 1992/93:170 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

E 3. Universitetet i Göteborg: Forskning och forskarutbildning

1993/94 Nytt anslag(förslag) 502 262 000 ' Medel har innevarande budgetår anvisats under anslag till resp. fakultet.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Vid Universitetet i Göteborg bedrivs forskning och forskarut- bildning inom de humanistiska, samhällsvetenskapliga, medi- cinska, odontologiska och matematisk-naturvetenskapliga områ- dena samt konstnärligt utvecklingsarbete. Anslag 1993/94 502 262 000 kr Planeringsram 1994/95 of 1995/96 of

Anslaget har beräknats med utgångspunkt i de bedömningar och överväganden som redovisats i det föregående. Regeringen har vid beräkning av anslaget utgått från följande belopp:

Fakultet m.m. 1993/94 1994/95 1995/96 Humanistisk 91 476 000 of of Samhällsvetenskaplig 1 15 774 000 of of Medicinsk 146 024 000 of of Odontologisk 18 888 000 of of Matematisk—natur- . vetenskaplig ! 19 032 000 of of Konstnärligt utveck-

lingsarbete

6 408 000 of of Botaniska trädgården 4 660 000 '

Summa 502 262 000

För studiefinansiering inom forskarutbildningen bör minst följande belopp disponeras:

Prop. -1992/93:170 Avsnitt 8 -" Utbildningsdep.

___—___— Prop. 1992/932170 Fakultet 1993/94 Avsnitt 8 . Utbildningsdep. Humanistisk 21 613 000

Samhällsvetenskaplig 28 535 000 Medicinsk 18 453 000 Odontologisk '3 769 000 Matematisk-naturvetenskaplig 31 636 000

Summa 104 000 000

Till följd av vad som tidigare anförts beräknas under anslaget medel för följande ändamål.

Matematisknaturvetenskaplig fak ultt'l

För utnyttjande av fartyg för marin forskning har beräknats 2 718 000 kr.

Konstnärligt utvecklingsarbete

För förstärkning av det konstnärliga utvecklingsarbetet vid institutio- nen Musikhögskolan har beräknats 700 000 kr.

Som kompensation för kostnadsökningar har beräknats 17 998 000 kr.

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår att riksdagen 1. till Universitetet i Göteborg: Forskning och forskarutbildning för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 502 262 000 kr, 2. godkänner de riktlinjer för resurserna för budgetåren 1994/95 och 1995/96 som angetts.

E 4. Universitetet i Stockholm: Forskning och forskarutbildningl '

1993/94 Nytt anslagtförslag) 534 25.3 000 ' Medel har innevarande budgetår anvisats under anslag till resp. fakultet.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Vid Universitetet i Stockholm bedrivs forskning och forskarut- bildning inom de humanistiska, juridiska, samhällsvetenskapli— ga och matematisk-naturvetenskapliga områdena. Anslag 1993/94 534 253 000 .kr Planeringsram 1994/95 535 553 000 kr 1995/96 of

Anslaget har beräknats med utgångspunkt i de bedömningar och överväganden som redovisats i det föregående. Regeringen har vid beräkning av anslaget utgått från följande belopp:

Fakultet m.m. 1993/94 1994/95 1995/96 Humanistisk 107 361 000 of of Juridisk 18 455 000 19 755 000 of Samhällsveten— skaplig 121 157000 of of Matematisk—natur-

vetenskaplig 279 005 000 of of Internationella me- teorologiska institutet i Stockholm I 605 000 Of of Viss forskning vid Högskolan för lärar- utbildning i Stockholm 6 670 000 of of Summa 534 253 000

För studiefinansiering inom forskarutbildningen bör minst följande belopp disponeras:

Fakultet m.m. 1993/94 Humanistisk 27 071 000 Juridisk 2 762 000 Samhällsvetenskaplig 25 124 000 Matematisk-naturvetenskaplig 50 135 000 Summa 105 092 000

Till följd av vad som tidigare anförts beräknas under anslaget medel för följande ändamål.

Prop. 1992/93:170' Avsnitt 8 Utbildningsdep.

Juridisk fakultet .

Den ökande europeiska integrationen har omfattande juridiska konse- kvenser. Med anledning av de nya krav som därigenom ställs på svensk rättsvetenskap har 2 000 000 kronor beräknats för förstärkning av den juridiska forskningen för budgetåret 1993/94. För det därpå följande budgetåret förordas en ökning med ytterligare 1 300 000 kronor.

Samhällsvetenskaplig fakultet

För förstärkning av den kriminalvetenskapliga forskningen "har beräk- nats 2 miljoner kronor. ,

För förstärkning av verksamheten vid latinamerika-institutet har be— räknats 1 658 000 kronor.

Matematisknaturvetenskaplig fakultet

För sådan verksamhet som tidigare bedrivits inom Manne Siegbahnin- stitutet för fysik har beräknats 9 351 000 kronor.

För utnyttjande av fartyg för marin forskning har beräknats 3 225000 kronor.

Som kompensation för kostnadsökningar har beräknats 19 017 000 kronor.

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår att riksdagen |. till Universitetet i Stockholm: Forskning och forskarutbildning för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 534 253000 kr,

2. godkänner de riktlinjer för resurserna för budgetåren 1994/95 och 1995/96 som angetts.

E 5. Universitetet-i Umeå: Forskning och forskarutbildningi

1993/94 Nytt anslag(förslag) ' 407 368 000 ' Medel har innevarande budgetår anvisats under anslag till resp. fakultet.

Regeringens överväganden Sammanfattning

Anslaget har beräknats med utgångspunkt i de bedömningar och överväganden som redovisats i det föregående. Regeringen har vid beräkning av anslaget utgått från följande belopp:

Prop. 1992/93:170 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

Vid Universitetet i Umeå skall bedrivas forskning och forskarut— bildning inom de humanistiska, samhällsvetenskapliga, medi— cinska, odontologiska, matematisk-naturvetenskapliga och konstnärliga områdena. Anslag 1993/94 407 368 000 kr Planeringsram 1994/95 of

1995/96 of

Fakultet m.m. 1993/94 1994/95 1995/96 Humanistisk 46 795 000 of of Sam hällsvetenskaplig 78 968 000 of of Medicinsk 121 387 000 of of Odontologisk 23 059 000 of of Matematisk-natur-

vetenskaplig 136 554 000 of of Konstnärligt utveck- lingsarbete 605 000 of of Summa 407 368 000

För studieftnansiering inom forskarutbildningen bör minst följande belopp disponeras

Fakultet m.m. 1993/94 Humanistisk 9 098 000 Samhällsvetenskaplig 12 905 000 Medicinsk 12 167 000 Odontologisk 2 957 000 Matematisk—naturvetenskaplig 23 028 000 Summa 60 155 000

Till följd av vad som tidigare anförts beräknas under anslaget medel för följande ändamål.

Medicinsk fakultet

Medel för ökade resurser för medicinsk forskning I 387 000 kronor . har beräknats (prop. 1988/89:100 bil. 10. bet. UbU 1988/89z8 och 25, rskr. 1988/892196 och 207).

Matematisknaturvetenskaplig fakultet

För utnyttjande av fartyg för marin forskning har beräknats 3 743 000 kronor.

För verksamhet för ett centrum för molekylär patogenes har beräknats sammanlagt 6 miljoner kronor, varav 3 miljoner kronor

Prop. 1992/93:170 Avsnitt 8 ' Utbildningsdep.

under medicinsk fakultet och 3 miljoner kronor under matematisk— naturvetenskaplig fakultet.

Kostnaden för enheten för celi- och molekylärbiologi har omfördelats mellan berörda fakulteter i enlighet med universitetets" förslag.

Som kompensation för kostnadsökningar har beräknats 14 524 000 '

kr.

Ärendet till riksdagen Regeringen föreslår att riksdagen ]. till Universitetet i Umeå: Forskning och forskarutbildning för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 407 368000 kr.

2. godkänner de riktlinjer för resurserna för budgetåren 1994/95 och 1995/96 som angetts.

E 6. Universitetet i Linköping: Forskning och forskarutbildningi

1993/94 Nytt anslag(förs|ag) 231 766 000 ' Medel har innevarande budgetår anvisats under anslag till resp. fakultet.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Vid Universitetet i Linköping bedrivs forskning och forskarut- bildning inom de filosofiska, medicinska och tekniska område- na samt temaorienterad forskning. Anslag 1993/94

Planeringsram

231 766 000 kr 1994/95 of

1995/96 of

Anslaget har beräknats med utgångspunkt i de bedömningar och överväganden som redovisats i det föregående. Regeringen har vid beräkning av anslaget utgått från följande belopp:

Fakultet m.m. 1993/94 1994/95 1995/96 Filosofisk 9 849 000 of of Medicinsk 70 760 000 of of Teknisk 108 723 000 of of Temaorienterad forskning 42 434 (100 of of Summa 231 766 000

Prop. 1992/931170 Avsnitt 8 . Utbildningsdep.

För studiefinansiering inom forskarutbildningen bör minst följande belopp disponeras:

Fakultet m.m. 1993/94 Filosofisk 2 053 000 Medicinsk 6 304 000 Teknisk 30 989 000 Temaorienterad forskning 8 123 000 Summa 47 469 000

Som kompensation för kostnadsökningar har beräknats 8 465 000 kronor.

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår att riksdagen . 1. till Universitetet i Linköping: Forskning och forskarutbildning för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 231 766 000 kr, . 2. godkänner de riktlinjer för 'resurserna för budgetåren 1994/95 och 1995/96 som angetts.

E 7. Karolinska institutet: Forskning och forskarutbildningi

1993/94 Nytt anslag(förs|ag) 344 378 000 ' Medel har innevarande budgetår anvisats under anslag till resp. fakultet.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Vid Karolinska institutet bedrivs forskning och forskarutbild- ning inom de medicinska och odontologiska områdena.

1993/94 344 378 000 kr 1994/95 346 878 000 kr 1995/96 of

Anslag Planeringsram

Anslaget har beräknats med utgångspunkt i de bedömningar och överväganden som redovisats i det föregående. Regeringen har vid beräkning av anslaget utgått från följande belopp:

Prop. 1992/93:170 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

Fak U 1 tet 1 993/ 94 1994/95 1995/96

Medicinsk 313 687 000 316 187 000 of Odontologisk 30 691 000 of of Summa 344 378 000

För studieflnansicring inom forskarutbildningen bör minst följande belopp disponeras:

Fakultet 1993/94 Medicinsk 30 1 17 000 Odontologisk 5 797 000 Summa 35 914 000

Till följd av vad som tidigare anförts beräknas under anslaget medel för ökad forskning vid Centrum för idrottsforskning 2 500 000 kronor för budgetåret 1993/94 och 2 500 000 kronor för budgetåret 1994/95.

Som kompensation för kostnadsökningar har beräknats 12 606000 kr.

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår att riksdagen ]. till Karolinska institutet: Forskning och forskarutbildning för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 344 378 000 kr, 2. godkänner de riktlinjer för resurserna för budgetåren 1994/95 och 1995/96 som angetts.

E 8. Tekniska högskolan i Stockholm: Forskning och forskarutbildning l_

1993/94 Nytt anslag(förs|ag) 303 21 I 000 lMedel har innevarande budgetår anvisats under reservationsanslaget 'l'ekniska fakulteterna.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Prop. 1992/93:170 Avsnitt 8 ' Utbildningsdep.

Vid Tekniska högskolan i Stockholm bedrivs forskning och forskarutbildning inom det tekniska området. Anslag 1993/94 303 21 1 (100 kr Planeringsram 1994/95 of 1995/96 of

Anslaget har beräknats med utgångspunkt i de bedömningar och överväganden som redovisats i det föregående.

1-'ör studiefinansiering inom forskarutbildningen bör minst 54 268000 kronor disponeras budgetåret 1993/94.

1'-'ör sådan verksamhet som tidigare bedrivits inom Manne Siegbahnin- stitutet för fysik har beräknats 14 763 000 kr.

Som kompensation för kostnadsökningar har beräknats 11 174 000-kr.

Ärendet till riksdagen Regeringen föreslår att riksdagen 1. till 'I ”ek/tiska högskolan i Stockholm: Forskning och forskarut- bildning för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 303 21 1 000 kr, 2. godkänner de riktlinjer för resurserna för budgetåren 1904/95 och 1995/96 som angetts.

E 9. Chalmers tekniska högskola: Forskning och forskarutbildningI

1993/94 Nytt anslag(förs|ag) 257 296 001) ' Medel har innevarande budgetår anvisats under anslag till resp. fakultet.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Vid Chalmers tekniska högskola bedrivs forskning och forskar- utbildning inom det tekniska området. Anslag 1993/94 257 296 000 kr Planeringsram 1904/95 of 1995/96 of

Anslaget har beräknats med utgångspunkt i de bedömningar och överväganden som redovisats i det föregående.

För studiefinansiering inom forskarutbildningen bör minst 67 478000 kronor disponeras budgetåret 1993/94.

Som kompensation för kostnadsökningar har beräknats 9 414 000 kr.

Prop. 1992/93:170 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår att riksdagen 1. till Chalmers tekniska högskola: Forskning och forskarutbild- ning för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 257 296 000 kr,

2. godkänner de riktlinjer för resurserna för budgetåren 1994/05 och 1995/96 som angetts.

E 10. Högskolan i Luleå: Forskning och forskarutbildning-

1993/94 Nytt anslag(förs|ag) 1 17 269 000 ' Medel har innevarande budgetår anvisats under anslagen 'l'ekniska fakultet- erna och Konstnärligt utvecklingsarbete.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Vid Högskolan i Luleå bedrivs forskning och forskarutbildning inom det tekniska området samt konstnärligt utvecklingsarbete.

Anslag 1993/94 1 17 269 000 kr

Planeringsram 1994/95 of

1 995/96 of

Anslaget har beräknats med utgångspunkt i de bedömningar och överväganden som redovisats i det. föregående. Regeringen har vid beräkning av anslaget utgått från följande belopp:

Fakultet m.m. 1993/94 1094/95 1995/06

Teknisk 116 004 000 of - of Konstnärligt utveck-

lingsarbete 665 000 of of Summa 117 269 000

___—___—

För forskning och forskarutbildning inom området genus och teknik har beräknats 1 miljon kronor. "

1-"ör studiefinansiering inom forskarutbildningen bör minst 14 067000 kronor disponeras budgetåret 1993/94. _

Prop. 1992/93:170 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

För förstärkning av det konstnärliga utvecklingsarbetet vid institutio- nen Musikhögskolan i Piteå har beräknats 450000 kr. Som kompensation för kostnadsökningar har beräknats 4 308 000 kr.

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår att riksdagen 1. till Högskolan i Luleå: Forskning och forskarutbildning för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 117 269 000 kr, 2. godkänner de riktlinjer för resurserna för budgetåren 1994/95 och 1995/96 som angetts.

E 11. Konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskoleenheter!

1993/94 Nytt anslag(förs|ag) 13 292 000 ' Medel har innevarande budgetår anvisats under anslaget Konstnärligt utveck—

lingsarbete m.m.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Vid högskolorna skall bedrivas konstnärligt utvecklingsarbete. Anslag 1993/94 13 292 000 kr Planeringsram 1994/95 of 1995/96 of

Anslaget har beräknats med utgångspunkt i de bedömningar och överväganden som redovisats i det föregående. Regeringen har vid beräkning av anslaget utgått från följande belopp:

Prop. 1992/93:170 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

___—__ Prop. 1992/93:170 Anslagspost 1993/94 1994/95 1995/96 Avsnitt 8

Utbildningsdep. Danshögskolan 2 217 000 of of Dramatiska institutet 1 842 000 of of

Grafiska institutet och institutet för högre kom- munikations— och reklam-

utbildning 1 116 000 of of Konstfackskolan 2 226 000 of of Konsthögskolan 933 000 of ' of Musikhögskolan i Stockholm 2 279 000 of of Operahögskolan i Stockholm 1. 747 00 of of Teaterhögskolan i - Stockholm 932 000 of of Summa 13 292 000

Medel för konstnärligt utvecklingsarbete beräknas även under ansla- gen till universiteten i Lund, Göteborg och Umeå samt Högskolan i Lu- leå.

För förstärkningar av det konstnärliga utvecklingsarbetet vid Dans- högskolan har beräknats 1 miljon kronor.

För förstärkning av det konstnärliga utvecklingsarbetet vid Grafiska institutet och Institutet för högre kommunikations- och reklamutbild- ning har beräknats 900 000 kr.

Vidare har beräknats ytterligare 545 000 kr för konstnärligt utveck— lingsarbete vid Konstfackskolan.

Som kompensation för kostnadsökningar har beräknats 402 000 kr.

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår att riksdagen ]. till Konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskoleenheter för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 13 292 000 kr, 2. godkänner de riktlinjer för resurserna för budgetåren 1994/95 och 1995/96 som angetts.

E 1.2. Forskningsstödjande åtgärder vid mindre och medelstora högskolor- 1993/94 Nytt anslag(förs|ag) 106 235 001)

' Medel har innevarande budgetår anvisats under anslaget Vissa särskilda utgif- ter för forskningsändamål.

Sammanfattning AVSHItt 8

För att utveckla forskningen vid de mindre och medelstora hög- skolorna anvisas särskilda medel för forskningsstödjande åtgär- der vid dessa. ' Anslag 1993/94 106 235 000 kr Planeringsram 1994/95 146 235 000 kr 1995/96' . of

Anslaget har beräknats med utgångspunkt i de bedömningar och överväganden som redovisats i det föregående. Regeringen har vid beräkning av anslaget utgått från följande belopp:

Högskola 1993/94 1994/95 1995/96 Högskolan i Borås 3 226 000 of of Högskolan i Eskilstuna/ ' Västerås 3 225 000 of of Högskolan i Falun/ Borlänge 3 150 000 of of Högskolan i Gävle/ _ Sandviken 3 192 000 of of Högskolan i Halmstad 3 174 000 of of Högskolan i Jönköping 3 235 000 of of Högskolan i Kalmar 3 162 000 of of Högskolan i Karls— krona/Ronneby 2 062 000 of of Högskolan i Karlstad 7 977 000 of of Högskolan i Kristianstad 3 190 000 of of Högskolan i Sundsvall/ Härnösand 5 670 000 of of Högskolan i Skövde 3 166 000 of of Högskolan i Trollhättan/ Uddevalla 2 123 000 of of Högskolan i Växjö 8 069 000 of of Högskolan i Örebro 7 816000 of of Högskolan i Östersund 3 798 000 of of 'l'ill regeringens disposition 40 000 000 40 000 000 of Summa 106 235 000

Riksdagen har beslutat (prop. |992/93:l, bet. 1992/93:UbU3, rskr. 1992/93:103) att det inom den rörliga resursen under varje fakultetsan- slag skall avsättas cn viss minsta andel för lärare från mindre och me' delstora högskolor. Denna andel skall baseras på antalet disputerade lä— rare. Dessa medel skall liksom hittills fördelas efter prövning i fakultets-

Utbildningsdep.

nämnderna. Finns vid ett visst fördelningstillfälle inte kvalificerade sö- kande bör med-len få reserveras till ett följande budgetår eller användas t.ex. för lärares forskarutbildning.

Regeringen föreslår en förstärkning av medlen för forskningsstödjan— de åtgärder vid de mindre och medelstora högskolorna med .60 miljoner kronor budgetåret 1993/94. Av förstärkningen skall 40 miljoner kronor avse stöd till nätverk för forskning och forskarutbildning mellan dessa högskolor och universiteten. Detta finansieras inom ramen för de me- del som riksdagen efter förslag prop. 1992/93:42 beslutat ställa till förfo- gande för kvalitetsförstärkande åtgärder vid universitet och högskolor. Regeringen kommer i annat sammanhang att besluta om den närmare fördelningen av detta stöd. ' ' .

De förstärkningar som görs för att skapa förbättrade förutsättningar för de mindre och medelstora högskolorna att initiera och stödja forsk— ningsprojekt kommer samtliga högskolor till del. Tyngdpunkten i för- stärkningarna gäller högskolorna i Karlstad, Sundsvall/Härnösand, Väx- jö, Örebro och Östersund. Budgetåret 1994/95 tillförs 40 miljoner kro— nor för att ge stöd till långsiktigt forskningssamarbete med näringslivet.

Som kompensation för kostnadsökningar har beräknats 1 714000 kr.

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår att riksdagen 1. till Forskningsstödjttnde åtgärder vid mindre och medelstora högskolor för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 106 235 000 kr 2. godkänner de riktlinjer för resurserna för budgetåren 1994/95 och 1995/96 som angets.

E 13. Vissa särskilda utgifter för

forskningsändamål 1991/92 Utgift 83 541 159 Reservation 35 677 069 1992/93 Anslag 175 745 000

1993/94 Förslag 308 516 000

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Anslag 1993/94 308 516 000 kr .

Planeringsram 1994/95 of 1995/96 of

Anslaget har beräknats med utgångspunkt i de bedömningar" och överväganden som redovisats i det föregående. Regeringen har vid beräkning av anslaget utgått från följande belopp:

. Prop. 1992/93:170 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

Ändamål 1993/94 1994/95 1995/9o Avsnitt 8 ' Utbildningsdep. Forskarutbyte med utlandet 15 '978 000 ' of of Bilateralt forsknings- samarbete 32 245 000 of 'of Internationalisering 25 000 000 of of Stöd till forskarutbildning av högskolelärare utan doktorsexamen 62 045 000 of of Särskilda åtgärder för stöd till forskarutbildningIO 000 000 of of Fora för kvinnliga forskare m.m. 6 339 000 of of

Åtgärder förjämställd- het inom universitet

och högskolor 8 000 000 of of Kontaktsekretariat 3 210 000 of of Kontaktforskare 8 623 000 of of Forskningsin- formation 10 385 000 of of Till regeringens disposition 126 691 000 of of Summa 308 516 000

Som kompensation för kostnadsökningar har beräknats 5 010 000 kr.

Forskarutbyte med utlandet

Regeringen har i det föregående behandlat betydelsen av internatio- nellt samarbete och vetenskapliga kontakter när det gäller all forskning. Internationella forskarstipendier förmedlas av Svenska institutet. Häri- genom kan framför allt forskarstuderande beredas möjligheter att arbeta utomlands, och svenska institutioner ges möjlighet att inbjuda utländs- ka forskare. Regeringen förordar att Svenska institutet anvisas 15 978000 kronor för ändamålet. Som framhållits i det föregående bör särskilda insatser göras för att förstärka forskningssamarbetet med Frankrike, Tyskland och Japan.

Bilateralt forskningssamarbete

Universitet och högskolor disponerar sedan budgetåret 1991/92 vissa medel för bilateralt forskningssamarbete med länderna i Central- och Östeuropa. Detta har resulterat i olika former av samarbete och en rad projekt, varav flera pågår eller nyss påbörjats. Detta är ett samarbete

med goda utvecklingsmöjligheter som det vore olyckligt att på detta sta- dium avbryta. Regeringen förordar därför att medlen utgår även under den följande treårsperioden. Även Svenska institutet disponerar vissa medel under denna anslagspost.

Medel för bilateralt forskningssamarbete bör för nästa budgetår förde- las enligt följande:

Universitet motsvarande

Svenska institutet 7 451 000 Universitetet i Uppsala 2 222 000 Universitetet i Lund 2 222 000 Universitetet i Göteborg 2 150 000 Universitetet i Stockholm 2 150 000 Universitetet i Umeå 2 150 000 Universitetet i Linköping 1 111 000 Karolinska institutet 2 077 000 Tekniska högskolan i Stockholm 2 077 000 Chalmers tekniska högskola 2 077 000 Högskolan i Luleå 1 038 000 Sveriges Iantbruksuniversitet 2 222 000 Ej fördelade medel "3 298 000 Summa 32 245 000 lntemationallsert'ng

Regeringen har i det föregående framhållit vikten av fortsatt internatio- nalisering vid svenska universitet och högskolor. Särskilda medel bör anvisas för att göra det möjligt för svenska universitet och högskolor att sluta avtal om långsiktigt och kontinuerligt forskningssamarbete med utländska elituniversitet. Ett sådant samarbete medför ökade kostnader för universitetet i fråga om rese- och traktamentskostnader. Under före- varande anslag beräknas medel för ändamålet (+ 25 miljoner kronor).

Stöd till forskarutbildning av högskolelärare utan doktorsexamen

För att förbättra tillgången på forskarutbildade lärare har för innevaran— de budgetår anvisats 75 miljoner kronor (pr0p_ 1992/93:42, bet. 1992/93zUbU5 rskr. 1992/93:159). För budgetåret 1993/94 beräknas sam- manlagt 62 045 000 kronor under förevarande anslag.

Särskilda åtgärder till stöd för forskarutbildning

Regeringen har i det föregående framhållit att det är angeläget att olika åtgärder prövas som syftar till att främja rekryteringen till forskarutbild-

Prop. 1992/93:170 Avsnitt 8 - - Utbildningsdep.

ningen och öka effektiviteten i studierna. För detta ändamål beräknas 10 miljoner kronor.

Fora för kvinnliga forskare m.m.

Medlen under denna anslagspost bekostar verksamheten vid Fora för kvinnliga forskare vid universitet och högskolor. Verksamheten består huvudsakligen av kontakt— och informationsaktiviteter, konferenser, kurser och även viss forskning. Särskilt stöd utgår för de' kvinnohis- toriska samlingarna vid Universitetet i Göteborg. Vidare utgår stöd för tidskriften Kvinnovetenskaplig tidskrift. Denna tidskrift utges för närva- rande av vid Universitetet i Umeå. .

Anslagsposten bör för budgetåret 1993/94 beräknas till 6' 339 000 kro- nor.

Åtgärder för jämställdhet inom universitet och högskolor

Regeringen har i det föregående redovisat ett tiopunktsprogram för jäm- ställdhet inom universitet-och högskolor. Medel bör beräknas under fö- revarande anslag för åtgärder för att främja jämställdhet mellan kvinnor och män inom forskning och forskarutbildning. Medlen skall fördelas av regeringen på underlag av förslag från universitet och högskolor.

Anslagsposten bör för budgetåret 1993/94 beräknas till 8 miljoner kronor.

Forskningsinformation

Till följd av vad som i det föregående anförts beräknas under anslaget medel för forskningsinformation vid universitet och högskolor (10 385 000 kr).

Till regeringens disposition

Under anslagsposten Till regeringens disposition anvisas vissa medel som efter särskilda beslut ställs till förfogande för inköp av vetenskaplig utrustning. _

Som redovisats i det föregående bör nya former för samverkan mellan å ena sidan universiteten och högskolorna och näringslivet å den andra etableras. Samverkan avses bl.a. ske i nya juridiska organisationsformer, t.ex. aktiebolag. .

Medlen till regeringens disposition bör få användas också för stöd till verksamhet i sådana nya former, t.ex. för finansiering av aktiekapital.

Under anslaget har vidare medel beräknats för bestridande av vissa kostnader för infrastrukturella åtgärder.

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår att riksdagen

Prop. 1992/93:171 Avsnitt 8 - Utbildningsdep.

1. till Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 308 516000 kr.

2. godkänner de riktlinjer för resurserna för budgetåren 1994/95 och 1995/96 som angetts.

E 14. Vissa ersättningar för klinisk utbildning och forskning

1991/92 Utgift [ 274 230 000 1992/93 Anslag 1 371 381 000 1993/94 Förslag 1 446 778 000

Från anslaget utgår ersättning till vissa landsting och /kommuner en- ligt avtal om samarbete om läkarutbildning och forskning m.m. Från anslaget utgår också ersättning till Göteborgs kommun och Västerbot- tens läns landsting enligt avtal om samarbete om tandläkarutbildning och forskning i Göteborg och Umeå. .

Regeringen har vid beräkning av anslaget utgått från följande belopp:

Högskoleenhet 1992/93 Beräknad Löne- ' ändring och pris- 1993/94 omräk- ning

Medicinsk utbildning och forskning Karolinska insti— tutet 379 787-000 16 574 000 16 574 000 Universitetet i Uppsala 159 694 000 8 478 000 6 969 000 Universitetet i Linköping 96 552000 4 214 000 4 214 000 Universitetet i ' '

Lund ' 266 395 000 11 625 000 11 625 000 Universitetet i - Göteborg 265 774 000 13 107 000 11 598 000 Universitetet i Umeå 126 179 000 7 015 000 5 506 000 Odontologisk utbild- "

ning och forskning

Univ ersitetet i

Göteborg 40 000 000 of Universitetet i Umeå 31 000 000 of

Prop. 1992/%:] 71 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

Högskoleenhet 1992/93 Beräknad Löne— Avsnitt .8 ' ändring och pris- Utbildningsdep. 1993/94 omräk- ning Investerings- ersättning 6 000 000 - 6 000 000 Till regeringens disposition - 20 384 000- ' -

Summa 1 371 381 000 75 397 000 56 486 000

Riksdagen har beslutat om ökad läkarutbildning vid Universiteten i Uppsala,. Göteborg (bet. 1990/9lebU 12, rskr. 1990/911355) och Linkö- ping (prop. 1991/921100 bil. 10, bet. l991/92UbUl4, rskr. 1991/92:242) samt vid Universitetet i Umeå (prop. 1988/89:100 bil. 10, bet. 1988/891UbU21 och 25 rskr. l988/89:l96 och 107). Vid beräkning av anslaget tas hänsyn härtill. Detta innebär för anslaget budgetåret 1993/94 för Universitetet i Uppsala (+ 1 509 000 kr), Göteborg (+ 1 509 000 kr) samt för Universitetet i Umeå ( + 1 509000 kr).

En särskilt tillkallad utredare, landshövdingen Rolf Wirtén, har nyli- gen lagt fram förslag till nytt avtal mellan staten och tandvårdshuvud- männen i Göteborg och Umeå." Förslaget bereds för närvarande inom regeringskansliet. l avvaktan på beslut har beloppen till berörda univer- sitet förts upp med oförändrade belopp.

Ärendet till riksdagen

Med hänvisning till sammanställningen beräknar regeringen anslaget till (1 371 381 000 + 75 397 000=) 1 446 778 000 kr.

Regeringen föreslår att riksdagen till Vissa ersättningar för klinisk utbildning och forskning för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 1 446 778 000 kr.

E 15. Forskningsrådsnämnden: Forskning och forskningsinformationl

1993/94 Nytt anslag (förslag) 83 006 000 'Medel har innevarande budgetår anvisats under anslaget Forsknings- radsnämnden.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Forskningsrådsnämnden har till uppgift att ta initiativ till och stödja forskning främst inom områden som är angelägna från samhällets synpunkt samt verka för att information om forsk- ning och forskningsresultat sprids. Anslag 1993/94 83 006 000 kr Planeringsram 1994/95 of

1995/96 of '

IMedel för verksamheten vid SCASSS överförs till Universitetet i Uppsala. Anslaget har beräknats med utgångspunkt i de bedömningar och överväganden som redovisats i det föregående. . Regeringen har vid beräkning av anslaget utgått från följande belopp:

1993/94 1994/95 1995/96 1. lnitiering, samord- ning och stöd av forskning 74 504 000 , of of ' 2. Forskningsinforma- _ . tion 8 502 000 of of ' Summa 83 006 000

IMedel för verksamheten vid SCASSS överförs till Universitetet i Uppsala.

Till fölth av vad som tidigare anförts beräknas under förevarande an- slag medel för inköp av dyrbar utrustning med 3 miljoner kronor.

Regeringen har i det föregående föreslagit att vissa medel för forsk- ningsinformation i fortsättningen skall beräknas under anslaget Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål (— 10 miljoner kronor).

Medel för nämndens förvaltning föreslås i det följande anvisade under ett särskilt anslag.

Som kompensation för kostnadsökningar har beräknats 4 972000 kr, beloppet inkluderar kompensation till marknadskänsliga grupper.

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår att riksdagen ]. till Forskningsrådsnämnden.' Forskning och forskningsinfor- mation för budgetåret 199'3/94 anvisar ett reservationsanslag på 83 ooo 000 kr, 2. godkänner de riktlinjer för resurserna för budgetåren 1994/95 och 1995/96 som angetts.

Prop. 1992/93:170 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

E 16. Forskningsrådsnämnden: Förvaltning! PrOP- 1992/932170

Avsnitt 8 . 1993/94 Nytt anslag(förs|ag) 8 936 000 Utbildningsdep. lMedel har innevarande budgetår anvisats under anslaget Forskningsråds- . nämnden.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Dessa medel disponeras för nämndens förvaltning. Anslag 1993/94 8 936 000 kr Planeringsram 1994/95 of 1995/96 _ of

Anslaget har beräknats med utgångspunkt i de bedömningar och överväganden som redovisats i det föregående.

Som kompensation för kostnadsökningar har beräknats 331 000 kro- nor.

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår att riksdagen |. till Forskningsrådsnämnden.' Förvaltning för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 8 936 000 kr, 2. godkänner de riktlinjer för resurserna för budgetåren 1994/95 och 1995/96 som angetts.

E 17. Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet: Forskningl

1993/94 Nytt anslag(förs|ag) 208 004 000 lMedel har innevarande budgetår anvisats under anslaget Humanistisk-

samhällsvetenskapliga forskningsrådet. Regeringens överväganden Sammanfattning l—lumanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet har till upp- gift att inom sitt verksamhetsområde främja och stödja veten- skapligt betydelsefull forskning samt verka för att information

om denna sprids. Anslag 1993/94 208 004 000 kr Planeringsram 1994/95 209 504 000 kr 1995/96 212 004 000 kr '

'Medel för verksamheten vid SCASSS överförs till Universitetet i Uppsala.

Anslaget har beräknats med utgångspunkt i de bedömningar och överväganden som redovisats i det föregående. Regeringen har vid beräkning av anslaget utgått från följande belopp:

1993/94 1994/95 1995/96 Forskningsrådet 207 230 000 208 730 000 211 230 000 ' Konstnärligt utveck- lingsarbete . 774 000 — of of Summa 208 004 000 '

'Medel för verksamheten vid SCASSS överförs till Universitetet i Uppsala. Till följd av vad som tidigare anförts föreslår regeringen under ansla- get dels ökade medel för kriminalvetenskaplig forskning med 1,5 miljo-_ ner kronor budgetåret 1994/95 och 2,5 miljoner kronor budgetåret . "1995/96, dels medel för inköp av dyrbar utrustning med 6 miljoner kro-. nor. Under anslaget beräknas även medel för en gästprofessur i konst— närligt utvecklingsarbete.

Medel för rådets förvaltning föreslås i det följande anvisade under ett särskilt anslag.

Som kompensation för kostnadsökningar har beräknats 13 689 000 kr, beloppet inkluderar kompensation till marknadskänsliga grupper.

Ärendet till riksdagen Regeringen föreslår att riksdagen 1. till Humanistisksamhällsvetenskapliga forskningsrådet: Forsk- ning för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 208004 000 kr_

2. godkänner de riktlinjer för resurserna för budgetåren 1994/95 och 1995/96 som angetts.

E 18. Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning!

1993/94 Nytt anslag(förs|ag) 6 963 000 'Medel har innevarande budgetår anvisats under anslaget Humanistisk- samhällsvetenskapliga forskningsrådet.

Regeringens överväganden Sammanfattning

Anslaget har beräknats med utgångspunkt i de bedömningar och överväganden som redovisats i det föregående. Som kompensation för kostnadsökningar har beräknats 258 000 kr.

Prop. 1992/931170 Avsnitt 8 Utbildningsdep._

Dessa medel disponeras för rådets förvaltning. Anslag 1993/94 6 963 000 kr Planeringsram 1994/95 of 1995/96 of

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår att riksdagen 1. till Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet: För- valtning för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 6 963000 kr,

2. godkänner de riktlinjer för resurserna för budgetåren 1994/95 och 1995/96 som angetts.

E '19. Medicinska forskningsrådet: Forskning!

1993/94 Nytt anslag(förslag) ' 357 797 000 lMedel har innevarande budgetår anvisats under anslaget Medicinska forsk- ningsrådet.

Regeringens överväganden '

Sammanfattning

Medicinska forskningsrådet har till uppgift att inom sitt verk- samhetsområde främja och stödja vetenskapligt betydclsefull forskning samt verka för att information om denna sprids. Anslag 1993/94 357 797 000 kr Planeringsram 1994/95 355 297 000 kr 1995/96 of

Anslaget har beräknats med utgångspunkt i de bedömningar och överväganden som redovisats i det föregående.

Till följd av vad som tidigare anförts beräknas under anslaget medel för inköp av dyrbar utrustning med 18 miljoner kronor.

Medel för rådets förvaltning föreslås i det följande anvisade under ett särskilt anslag.

Som kompensation för kostnadsökningar har beräknats 13 172 000 kr, beloppet inkluderar kompensation till marknadskänsliga grupper.

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår att riksdagen i. till Medicinska forskningsrådet: Forskning för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag anslag på 357 797 000 kr,

Prop. 1992/932170 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

2. godkänner de riktlinjer för resurserna för budgetåren Prop. 1992/93:170 1994/95 och 1995/96 som angetts. . Avsnitt 8

Utbildningsdep.

E 20. Medicinska forskningsrådet:-Förvaltning!

1993/94 Nytt anslag(förs|ag) 12 485 000 IMedel har innevarande budgetår anvisats under anslaget Medicinska forsk- ningsrådet.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Dessa medel disponeras för rådets förvaltning. Anslag 1993/94 12 485 000 kr Planeri ngsram 1994/95 of 1995/96 of

Anslaget har beräknats med utgångspunkt i de bedömningar och överväganden som redovisats i det föregående.

Regeringen beräknar under törevarande anslag medel för förvalt- ningskostnader för personer som handlägger försöksdjursfrågor samt vissa kostnader för försöksdjur m.m. (+ 5 417 000 kr). Regeringen be- räknar också vissa lokalkostnader för ändamålet (+ 190 000 kr). Medel har innevarande budgetår anvisats främst under anslaget D 2. Verket för högskoleservice ' '

Som kompensation för kostnadsökningar har beräknats 255 000kr

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår att riksdagen i. till Medicinska forskningsrådet: Förvaltning för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 12 485 000 kr,

2. godkänner de riktlinjer för resurserna för budgetåren 1994/95 och 1995/96 som angetts.

E 21. Naturvetenskapliga forskningsrådet: Forskningl

1993/94 Nytt anslag(förs|ag) 508 447 000 lMedel har innevarande budgetår anvisats under anslaget Naturvetenskapliga forskningsrådet.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Naturvetenskapliga forskningsrådet har till uppgift att inom sitt verksamhetsområde främja och stödja vetenskapligt betydelse- full forskning samt verka för att information om denna sprids. Anslag 1993/94 508 447 000 kr Planeringsram 1994/95 of 1995/96 of

Anslaget har beräknats med utgångspunkt i de bedömningar och överväganden som redovisats i det föregående.

Till följd av vad som tidigare anförts beräknas under anslaget medel för inköp av dyrbar utrustning med 46 miljoner kronor.

Medel för rådets förvaltning föreslås i det följande anvisade under ett särskilt anslag.

Som kompensation för kostnadsökningar har beräknats 26 447 000 kr, beloppet inkluderar kompensation till marknadskänsliga grupper.

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår att riksdagen 1. till Naturvetenskapliga forskningsrådet: Forskning för budget- året 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 508 447 000 kr, 2. godkänner de riktlinjer för resurserna för budgetåren 1994/95 och 1995/96 som angetts.

E 22. Naturvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning!

1993/94 Nytt anslag(förs|ag)l 17 236 000 lMedel har innevarande budgetår anvisats under anslaget Naturvetenskapliga forskningsrådet.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Dessa medel disponeras för rådens förvaltning. Anslag 1993/94 17 236 000 kr Planeringsram 1994/95 of 1995/96 of

Anslaget har beräknats med utgångspunkt i de bedömningar och överväganden som redovisats i det föregående. Som kompensation för kostnadsökningar har beräknats 639 000 kr.

Prop. 1992/932170 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår att riksdagen 1. till Naturvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning för hud- getåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 17 236 000 kr, 2. godkänner de riktlinjer för resurserna för budgetåren 1994/95 och 1995/96 som angetts.

E 23. Teknikvetenskapliga forskningsrådet: Forskning]

1993/94 Nytt anslag (förslag) - 226 677 000 lMedel har innevarande budgetår anvisats under Näringsdepartementets hu— vudtitel, anslaget F 4. Teknikvetenskapliga forskningsrådet.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Teknikvetenskapliga forskningsrådet har till uppgift att inom sitt verksamhetsområde främja och stöda vetenskapligt betydel— sefull grundforskning samt verka för att information om denna .

sprids.

Anslag 1993/94 226 677 000 kr Planeringsram 1994/95 231 677 000 kr 1995/96 of

Anslaget har beräknats med utgångspunkt i de bedömningar och ' överväganden som redovisats i det föregående. Till följd av vad som tidigare anförts beräknas under anslaget medel för inköp av dyrbar utrustning med 26,7 miljoner kronor. Medel för rådets förvaltning föreslås i det följande anvisade under ett särskilt anslag. . Som kompensation för kostnadsökningar har beräknats 7 120 000 kr.

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår att riksdagen . . 1. till Teknikvetenskapliga forskningsrådet: Forskning för budge- tåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 226 677 000 kr,

2. godkänner de riktlinjer för resurserna för budgetåren 1994/95 och 1995/96 som angetts.

Avsnitt 8 . Utbildningsdep.

E 24. Teknikvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning!

1993/94 Nytt anslag(förs|ag) 7 330 000 lMedel har innevarande budgetår anvisats under Näringsdepartcmentets hu- vudtitel, anslaget F 4. Teknikvetenskapliga forskningsrådet.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Dessa medel disponeras för rådets förvaltning. - " Anslag 1993/94 7 330 000 kr Planeringsram 1904/95 of 1995/96 Of

Anslaget har beräknats med utgångspunkt i de bedömningar och överväganden som redovisats 1 det föregående. Som kompensation för kostnadsökningar har beräknats 242 000 kr.

Regeringens överväganden

Regeringen föreslår att riksdagen 1. till Teknikvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning för budgetåret 1993/(M anvisar ett ramanslag på 7 330 000 kr,

2. godkänner de riktlinjer för resurserna för budgetåren 1994/95 och 1995/96 som angetts.

E. 25. Rymdforskning

1991/92 Utgift 23 836 118 Reservation 11 417 337 1992/93 Anslag 32 257-000 1993/94 liörslag 41 925 000

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Rymdstyrelsen har till uppgift att flämja grundforskning inom sitt verksamhetsområde.

Anslag 1993/94 41 925 000 kr Planeringsram 1994/95 of 1995/96 of

Anslaget har beräknats med utgångspunkt i de bedömningar och överväganden som redovisats i det föregående.

Prop. 1992/931170 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

Till följd av vad som tidigare anförts beräknas under anslaget medel för inköp av dyrbar utrustning med 3 miljoner kronor.

För det s.k. småsatellitprogrammet föreslår regeringen en samlad för- stärkning med 8 miljoner kronor, varav 4 miljoner kronor bör anvisas under förevarande anslag och 4 miljoner kronor under Näringsdepartc- mentets huvudtitel.

Vidare beräknas här ytterligare 1,5 miljoner kronor som förstärkning av resurserna för rymdforskning..

Under anslaget beräknas kostnader för förvaltning vid Rymdstyrelsen. Som kompensation för kostnadsökningar har beräknats ! 748 000 kr. Beloppet inkluderar kompensation till marknadskänsliga grupper.

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår att riksdagen 1. till Rymdforsknt'ng för budgetåret 1003/94 anvisar ett reser— vationsanslag på 41 925 000 kr, 2. godkänner de riktlinjer för resurserna för budgetåren 1994/95 och 1995/96 som angetts.

E 26. Rådet för forskning om universitet och högskolor!

1993/94 Nytt anslag(förs|ag) 7 795 000 'Medel har innevarande budgetår anvisats under anslagen 1) 5. Vissa särskilda utgifter inom högskolan och E 12. Vissa särskilda utgifter för forskningsända- mål.

Regeringens överväganden Sammanfattning Rådet har till uppgift att främja och stödja forskning och ut-

vecklingsarbete rörande universitet och högskolor. Anslag 1993/94 7 795 000 kr Planeringsram 1994/95 of 1995/96 of

Anslaget har beräknats med utgångspunkt i de bedömningar och överväganden som redovisats i det föregående.

lnom ramen för anslaget har beräknats kostnader för rådets förvalt- ning.

Som kompensation för kostnadsökningar har beräknats 295 000 kr.

Prop. 1992/931170 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår att riksdagen 1. till Rådet för forskning om universitet och högskolor för bud— getåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 7 795 000 kr.

2. godkänner de riktlinjer för resurserna för budgetåren. 1994/95 och 1995/96 som angetts.

E 27. Europeisk forskningssamverkan!

1991/92 Utgift 292 756 762 1992/93 Anslag 352 360 000 1993/94 Förslag 445 895 000

' Medel har innevarande budgetår anvisats under förslagsanslag

Från anslaget bestrids kostnader för: I. Sveriges deltagande i den europeiska rytndorganisationens (ESA) vetenskapliga program. För 1992/93 har anvisats 67 400 000 kronor.

2. Sveriges bidrag till Esrange specialprojekt. För 1992/93 har anvisats 12 640 000 kronor. _

3. Sveriges deltagande i och bidrag till den europeiska kärnforskningsorganisationen (CERN) den europeiska organisationen för astronomisk forskning rörande södra stjärnhimlen (ESO') det allmänna programmet inom den europeiska konferensen för mo- lekylärbiologi (CEBM). CliBMzs program för ett europeiskt laboratorium för molekylärbiolo- gi (EMBL) den europeiska synkrotronljuskällan (ESRF). Totalt anvisades för 1902/93 167 984 000 kronor.

4. Sveriges FoU—samarbete med den europeiska gemenskapen EG. 'l'otalt anvisadedes för 1992/93 99 746 000 kronor. Sveriges deltagande i det internationella forskningsinstitutet för till- ämpad systemanalys (llASA). För 1992/93 anvisades 3 890 000 kr.

5. Sveriges deltagande i Internationella institutet för tillämpad sys- temanalys (llASA). l—"ör 1992/93 anvisades 3 890 000 kronor.

6. Tull och mervärdesskatt på viss utrustning för. European lncohe- rent Scatter Facility (EISCAT). 1-"ör 1992/93 anvisades 700 000 kronor. Totalt anvisades för 1992/93 352 360 000 kronor.

R ymdst yrelscn

ESA:s vetenskapliga program utgör ett obligatoriskt program för samtli- ga i ESA dcltagande länder och styrs genom mångåriga program och av- tal. Sverige får utbyte av programmet genom att svenska forskargrupper kan sätta vetenskapliga experiment ombord på ESA-satelliter. Vissa me—

Prop. 1992/93:170 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

del återgår till Sverige i form av forskningsuppdrag, bl.a. till Chalmers tekniska högskola samt för industriheställningar. Rymdstyrelsen är svenskt kontaktorgan med ESA och beräknar den svenska avgiften till ESA:s vetenskapliga program för budgetåren 1993/94 till 75 500 000 kronor. .

Esrange specialprojekt gäller sondraket— och ballongverksamhet som regleras genom ett avtal med Sverige, Schweiz, Tyskland och Frankrike som deltagande länder. Rymdstyrelsen, som är svenskt kontaktorgan, beräknar kostnaden för budgetåren 1993/94 till 13 041 000 kronor.

Naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR)

NFR är svenskt kontaktorgan för CERN, ESO, CEBM, EMBL och ESRF. NFR beräknar de svenska bidragen till dessa organisationer för budgetåren 1993/94 till 130 131) 000, 23 786 000, 1 870 000, 7 735 000 och 8 422 000 kronor respektive, totalt 171 943000 kronor.

NFR är också svensk ansvarig myndighet för deltagandet i följande av EG:s program för forskningssamarbete: lluman Capital and Mobility, Biotechnology samt fusionsprogrammet. För fusionsprogrammet har NFR beräknat den svenska deltagaravgiften för budgetåret 1993/94 till 56 530000 kronor. Under 1992 deltar Sverige på projektnivå i lluman Capital and Mobility samt i Biotechnology. De svenska kostnaderna för dessa två program har, under förutsättning av att EES-"avtalet träder i kraft före den 1 juli 1993, beräknats till 17 000 000 respektive 14 000 000 kronor. '

Medicinska forskningsrådet (MF R)

MFR är svensk ansvarig myndighet för deltagandet i EG:s program för forskningssamarbete Biomedicine and llealth. Under förutsättning att EES-avtalet träder i kraft före den 1 juli 1993 har den svenska kostna- den för detta program för budgetåren 1993/94 beräknats till 9 000 000 kronor

Humanistisk -samhällsvetenskapliga forskningsrådet ( I (SFR)

HSFR är svensk ansvarig myndighet för deltagandet i EG:s samarbets— program SPES som ingår i EU:s andra ramprogram. Särskilda medel har ej beräknats för eventuellt kvarvarande kostnader för budgetåren 1993/94.

Forskningsrådsn ämnden ( F RN )

FRN är svenskt kontaktorgan för llASA. FRN har beräknat kostnaden för svenskt deltagande i llASA för budgetåren 1993/94 till 4 270 000 kronor.

Prop. 1992/93:170 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

Övrigt

Genom EES-avtalet blir Sverige delaktigt i täckandet av den årliga kost- naden för basverksamheten vid 13st Joint Research Centre (JRC). Forskningen inom JRC gäller huvudsakligen avancerad materialteknik, miljöteknik, fjärranalys m.m. Med medlemskapet får Sverige fri tillgång till resultaten från JRC, möjlighet att placera forskare inom JRC:s olika laboratorier och en representant i JRCzs styrelse och därmed möjlighet att påverka forskningens inriktning.

Svensk styrelseledamot är utsedd men ännu inte ansvarig myndighet eller officiellt kontaktorgan. Kostnaden för medlemskapet budgetåret 1993/94 har beräknats till 27 000 000 kronor.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Svenskt deltagande i europeiskt forskningssamarbete. Ramanslag 1993/94 445 895 000 kr Planeringsram 1994/95 of 1995/96 of

Det svenska deltagandet i europeiskt rymdsamarbete har utvärderats med hänsyn till nyttoeffekter för Sverige och avvägningen mellan svensk nationell verksamhet och internationellt deltagande. Utvärder- ingarna har inte gett underlag för att föreslå ändrad inriktning eller om— fattning.

Det svenska engagemanget i CERN, ESO, CEBM, EMBLsamt ESRF utgör värdefulla delar av landets forskning inom respektive område. Ett flertal svenska forskare arbetar inom organisationerna under längre el— ler kortare tid och får därmed ovärderliga kontakter med det internatio- nella forskarsamhället.

] flertalet av organisationerna regleras samarbetet med fleråriga pro- gram och avtal om finansiering. Svenska ansvariga myndigheter och även deltagande forskare verkar för att det svenska deltagandet skall nyt- tiggöras på bästa sätt. Det gäller inte bara det vetenskapliga utbytet utan även svenska företags möjligheter att exploatera forskningsresultat och även att leverera utrustning eller tjänster.

Samma förhållande gäller det svenska deltagandet i den europeiska rymdorganisationen ESA:s vetenskapliga program.

Forskningssamarbetet med EG berör flera myndigheter inom olika departements ansvarsområden. De förutsättningar och den osäkerhet som gäller för EG-samarbetet har utvecklats tidigare i denna proposi- tion.

Posterna under anslaget har tills vidare förts upp med oförändrade be- lopp. Undcr posten till regeringens disposition har beräknats medel för

Prop. 1992/93zl Avsnitt 8 Utbildningsdep.

kompensation för kostnadst'ikningar, inkl. valutaförändringar. Utgångs- punkt för beräkningarna har varit följande.

Medel för deltagande i [TG—samarbetet har beräknats dels med ut- gångspunkt från tillgänglig information om delprogrammens omfatt- ning, och dels med hänsyn till olika departements och myndigheters an- svarsområden i Sverige.

Ökningen av kostnaderna för deltagandet i Europa—samarbetet finan- sieras genom omfördelning från berörda fakulteter och råd, framför allt de naturvetenskapliga men även de tekniska och medicinska. Verksam— heter inom dessa områden kommer framdeles att ha goda möjligheter till finansiering ur EG:s budget.

Eftersom den helt dominerande delen av kostnaderna inom detta an- slag debiteras Sverige i utländska valutor så spelar växelkurserna en stor roll. Sedan kostnaderna beräknades i anslagsframställningarna har vår— det på den svenska kronan sjunkit. Eftersom avgifterna till de flesta or- ganisationer beräknas med utgångspunkt i medeltalet av de tre senaste årens BNP, sä dröjer det flera år innan detta neutraliserats genom att Sveriges BNP-baserade andel av Finansieringen anpassats fullt ut. Under en övergångsperiod bör kostnadsvariationer till följd av valutakursför- ändringar kunna täckas delvis genom de möjligheter till förskjutning av utgifterna över budgetårsgränserna som ramanslaget genom anslagskre— diten medger.

Regeringen har vid beräkning av anslaget utgått från följande belopp:

Anslagspost 1993/94 1994/95 1995/96

1. Bidrag till europeiska rymdorganets (ESA)

vetenskapliga program 67 400 000 of of 2. Bidrag till Esrange '

specialprojekt 12 640 000 of of 3. Bidrag till vissa

internationella

forskningsanlägg—

ningar m.m. 167 984 000 of' of 4. Forskningssamarbcte

med liG 99 746 000 of - of 5. Bidrag till llASA ' 3 890 000 of of 6. Bidrag till lilSCAT

Scientific Association ' 700 000 of of 7. Till regeringens dispo- sition 93 535 000 of of Summa 445 895 000

Prop. 1992/93:170 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

U?

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår att riksdagen _ 1. till Europeisk forskningssamverkan för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 445 895 000 kr, 2. godkänner de riktlinjer för resurserna för budgetåren 1994/94 och 1995/96 som angetts.

E 28. Kungl. biblioteket

1991/92 Utgift 73 294 222 Reservation 1 451 861' 1992/93 Anslag 84 477 000 1993/94 Förslag 90 728 000

' Medel har innevarande budgetår anvisats under reservationsanslag.

Kungl. biblioteket (KB) är nationalbibliotek. För KB gäller förord- ningen (l988:678) med instruktion för Kungl. biblioteket.

Det åligger KB bl.a. att —samla, förvara och tillhandahålla svenska böcker och annat tryck enligt lagen (1978z487) om pliktexemplar av skrifter och ljud- och bildupptagningar, samt förordningen (19781779) om pliktexemplar av skrifter och ljud- och bildupptagningar, '

—samla, förvara och tillhandahålla utomlands utgivna skrifter. av svenska författare eller om svenska förhållanden, '

- framställa nationalbibliografiska produkter, -svara för det nationella biblioteksdatasystemet LIBRIS samt

-svara för samordning, samplanering och visst utredningsarbete inom biblioteksområdet samt utse ansvarsbibliotek. ' I '

KB har i sin fördjupade anslagsframställning analyserat resultaten av ovanstående verksamheter och framhåller bl.a. följande.

ljuni 1991 fattade regeringen beslut att en om- och tillbyggnad av KB skulle ske. Den senare delen av innevarande treårsperiod har i hög grad karaktäriserats av planering inför byggnadsverksamheten.

Den 1 juli 1988 tydliggjordes KB:s ställning som nationalbibliotek genom att biblioteket fick uppgifterna att helt svara för biblioteksdatasystemet LIBRIS, att svara för samplanering och visst utredningsarbete inom biblioteksområdct samt att utse ansvarsbibliotek. Två nya enheter inrättades, LIl'iRIS—avdelningen och ett sekretariat för nationell planering och samordning, BIBSAM.

Utvecklingen av LIBRIS har inneburit en förmånligare prissättning, antalet transaktioner har ökat markant och avgifterna från deltagande bibliotek har kunnat sänkas. Samarbetet med de bibliotek som installerat lokala datorbaserade system har fördjupats. Inom LIBRIS har en rutin för fjärrlån utvecklats.

BIBSAM utvecklar och stöder ett system av ansvarsbibliotek som skall effektivisera informationsft'irsörjningen till forskning och högre

Prop. 1992/93:170 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

utbildning inom olika områden. Ansvarsbiblioteket skall inte bara Prop. 1992/93:170 förvärva böcker och tidskrifter m.m. utan även engagera sig i Avsnitt8 referensservice, utveckling och utbildning. l'in fördjupad analys av Utbildninngep. erfarenheterna planeras till 1995. ' lnom BIBSAM:s egen utredningsverksamhet arbetar man bl.a. med frågan om avgifter för viss biblioteksservice och producerar statistik av vikt för forskningsbibliotekens budgetarbete. Enheten har också engagerat sig i arbetet att utvärdera bibliotekens service. Information om nya utländska böcker i landet söks numera enbart i LIBRIS, sedan motsvarande tryckta förteckning nedlagts. KB har under perioden för första gången producerat en CD-ROM som innehåller den utländska litteratur som förvärvats i landet under 1980—1991. Den svenska tryckproduktion som levererats till KB har ökat betydligt i omfång under perioden (9 % 1987/88—l99t'1/9l), vilket tillskrivs den information som riktats till tryckare m.fl. Lånen ur samlingarna visar viss ökning, med en markant stegring mot slutet av perioden. KB har under perioden arbetat ut en förvärvsplan och skaffar numera utländsk litteratur främst inom de humanistiska ämnesområdena, speciellt de med historisk inriktning. Dessutom håller KB ett basbestånd, men inte mera, inom samhällsvetenskaperna. ' Under perioden fullbordades ett projekt som innebär att 40000 svenska titlar från tiden 1700—1829 gjorts tillgängliga via LIBRIS. Sverige har härigenom en fullständig nationalbibliografi. Viss verksamhet har inletts för att rädda material som är tryckt på surt papper och som hotas av förstörelse. En överföring i större skala till beständigare medium skulle få till följd att efterfrågat material lättare skulle kunna förmedlas till låntagare ute i landet. Ett projekt inom området har genomförts med särskilda medel: 17000 politiska . affischer har filmats och gjorts tillgängliga på mikrofiche.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

För den kommande treårsp-erioden skall Kungl. biblioteket ha ' samma uppgifter som enligt gällande förordning. Medel anslås bl.a. till att inleda en överföring av äldre material som hotas av förstörelse och till medverkan i en-lutredning som syftar till långsiktigt bevarande av främst elektroniska dokument. Anslag 1993/94 90 728 000 kr

Planeringsram 1994/95 - of 1995/96 of

Planeringsramen har beräknats med utgångspunkt i de bedömningar och överväganden som redovisas i det följande.

Resultatbcdömning

litt målmedvetet och framgångsrikt arbete har nedlagts på att bygga upp samlingarna och öka deras tillgänglighet. bl.a. genom national- bibliografiska uppgifter gjorts tillgängliga på moderna medier. Verksamheten vid LIBRIS-avdelningen har varit expansiv och kostnadseffektiv. Vad gäller BIBSAM bör man framför allt framhålla ansvarsbibliotekens betydelse. I ett decentraliserat högskoleväsen med lokalt finansierade bibliotek spelar dessa en stor roll för att stärka informalionsförmedlingen på det nationella planet. Det är också viktigt att arbeta med utvärdering, i avsikt att tydliggöra bibliotekens roll.

Fördjupad prövning

I stort anser regeringen att KB väl fullföljt sin uppgift som nationalbib- liotek och forskningsbibliotek. Följande bör särskilt framhållas.

Anslagskonstruktionen beträffande LIBRIS har inneburit att högst ett visst belopp av anvisade mcdcl använts till systemets driftskostnader och utveckling tillsammans med medel som inflyter från deltagande bibliotek, vilket lett till en oklar situation. Det skall klart framgå att inkomster från de deltagande biblioteken antingen skall användas till drift och utveckling av LIBRIS eller vid överskott gå tillbaka till deltagande bibliotek. Detta kräver att medel för LIBRIS utveckling och drift anvisas särskilt.

Ett utökat samarbete mellan KB och Arkivet för ljud och bild (ALB) förutsätts av regeringen. Frågan behandlas på annan plats i denna proposition. Konkret skall detta ta sig uttryck bl.a. i att de båda myndigheterna är representerade i varandras styrelser.

På annan plats i denna proposition har framhållits dc faror som hotar tryckt material från ca år 1850. lätt arbete som redan inletts för att bevara äldre material skall fortsätta. KB skall, såsom också framhålls på annan plats, i nära samverkan med ALB och Riksarkivet, som har ett ansvar inom sin sektor för bevarandefrägor, deltaga i ett projekt som syftar till att utreda metoder för att på lång sikt bevara i första hand elektroniska dokument. Härtill beräknas ?. miljoner kronor respektive 1 miljon kronor.

Slutsatser

Medlen till KB bör beräknas med utgångspunkt från tidigare anslag, med det undantaget att medel till LIBRIS, beräknade till 10 110 000 kronor. anvisas särskilt. Tidigare i denna proposition har redovisats att medel bör anslås till att inleda en överföring av äldre material som hotas av förstörelse och till medverkan i en utredning som syftar till långsiktigt bevarande av främst elektroniska dokument.

Regeringen har vid beräkning av anslaget utgått från följande belopp:

Prop. 1992/93: 1 70 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

1993/94 1994/95 . '1995/96

1. Verksamheten vid Kungl.biblioteket 68 095 000 of '. of 2. Planering och sam- '

ordningsuppgifter

inom biblioteksom- .

rådet 4 703 000 of of 3. Bidrag till an-

svarsbibliotek 4 682 000 of of 4. LIBRIS 10 110000 of of 5. Bidrag till Stiftel-

sen svenska barn- -

boksinstitutet 3 138 000 of of Summa 90 728 000

Som kompensation för. kostnadsökningar har beräknats 3 251 000 kr.

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår att riksdagen 1. till Kungl. biblioteket för budgetåret 1993/94 anvisar ett ram- anslag på 90 728 000 kr, 2. godkänner de riktlinjer för resurserna för budgetåren 1994/95 och 1995/96 som angetts.

E 29. Statens psykologisk-pedagogiska bibliotekl

1993/94 Nytt anslag(förs|ag) 5 992 000 ' Medel har innevarande budgetår anvisats under anslaget Samhällsvetenskapli- ga fakulteterna m.m..

Enligt förordningen (1988zb79) med instruktion för Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek (SPPB) är SPPB ett specialbibliotek inom ämnesområdena psykologi och pedagogik med ett nationellt" an- svar för referens- och beståndsservicen inom dessa områden.

I sin fördjupade anslagsframställning framhåller SPPB bl.a. följande. Biblioteket har under perioden blivit ansvarsbibliotek. Man har arbetat inom olika projektområden, vilka gäller förvärv (utländska läromedel), kartläggning av det nationella Iitteraturheståndct inom psykologi och pedagogik, bibliografering av det svenska materialet och presentation av svenskt material i utländska databaser.

Prop. 1992/931.170 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

'.') '.») O

Antalet fjärrlån har ökat betydligt under perioden. Den primära användargruppen är forskare, som utnyttjar biblioteket oavsett var i landet de befinner sig.

Under perioden har man satsat på sökningar i internationella databaser. dels on-line, dels via CD-ROM. Framför allt forskarna har visat sig mycket intresserade av att själva kunna söka information i de databaser som finns på CD-ROM, t.ex. liRIC (pedagogik) och Psychological Abstracts.

Engagemanget i svenskt, nordiskt och internationellt referensarbete och bibliografering har ökat, vilket sammanhänger med den nya rollen som ansvarsbibliotek.

En utomstående bedömare har under perioden såsom konsult gjort en utvärdering av verksamheten vid SPPB. I-lan uppmärksammar bibliotekets ambition när det gäller svenskt material och läroböcker, personalens kompetens och den klara inriktningen på en bestämd målgrupp. Det understryks att specifika mål för verksamheten bör sättas upp, arbetsuppgiftema prioriteras och verksamheten löpande utvärderas.

Regeringens överväganden Sammanfattning Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek skall vara specialbib- liotek inom ämnesområdena psykologi och pedagogik. Ramanslag 1993/94 5 992 000 kr

Planeringsram 1994/95 of l995/9f) of

Anslaget har beräknats med utgångspunkt i de bedömningar och överväganden som redovisas i det följande.

Rcsultatbedömning

SPPB har verkat framgångsrikt inom sitt område och väl tillvaratagit de ökade möjligheter som följer av ställningen som ansvarsbibliotek. Detta gäller förvärv, presentation av materialet genom bibliografering i olika bibliografier och databaser samt tillhandahållande. Bibliotekets ämneskompetens är påfallande hög och samarbetet med bibliotek och institutioner inom och utom Sverige väl utvecklat.

Fördjupad prövning

SPPB har en viktig roll att fylla för forskning och utbildning i psykologi och pedagogik inom landet. Det redan existerande goda samarbetet med forskarsamhället hör fördjupas och utvidgas. 1-'.tt nära samarbete med Stockholms universitetsbibliotek förutsätts.

Prop. 1992/93:170 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

Det är av vikt att biblioteket får ett lokalt databaserat bibliotekssys- tem, för att man skall få bästa möjliga utbyte av det arbete som nedlagts på beskrivning av artiklar m.m. Denna investering bör kunna finansie- ras med lån i Riksgäldskkontoret enligt vad som redovisats i 1993 års budgetproposition av chefen för Finansdepartementet (bilaga 1, Stats- budgeten och särskilda frågor, avsnitt 2.2). Anslaget till biblioteket har budgeterats utan hänsyn till den tekniska justering som behöver göras med anledning av detta. Det belopp som kommer att ställas till bibliote— kets disposition kommer slutligt att fastställas enligt de redovisade rikt- linjerna och kan därför avvika från det nu budgeterade beloppet.

Slutsatser

Medel till SPPB skall beräknas med utgångspunkt från tidigare anslag. Behovet av datorbaserat stöd bör tillgodoses inom denna ram. Som kompensation för kostnadsökningar har beräknats 222 000 kr.

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår att riksdagen 1. till Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 5 992 000 kr, 2. godkänner de riktlinjer för resurserna för budgetåren 1994/95 och 1995/90 som angetts.

E 30. Arkivet för ljud och bild[

1993/94 Nytt anslag (förslag) 21 100 000

'Medel har innevarande budgetår anvisats under anslagen Arkivet för ljud och bild: Förvaltningskostnader och Arkivet för ljud och bild: lnsamlingsverksam- het m.m.

Arkivet för ljud och bild (ALB) har enligt sin förordning (198834?!) med instruktion i första hand till uppgift att bevara och tillhandahålla sådana ljud- och bildupptagningar som anges i lagen (l978:-1b'7) om pliktexemplar av skrifter och ljud- och bildupptagningar, ALB skall även föra register över ingivna pliktexemplar av "videogram.

ALB mottar varje är följande mängd dokument genom pliktleverans, motsvarande ca 300 hyllmeter:

Prop. 1992/93:170 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

lx)

film: 400—500 titlar videogram: | 500—2 000 titlar fonogram; 4 ooo-5 000 objekt ' inspelningar av rikssänt radiomaterialz ca 25 000 timmar inspelningar av lokala radiosändningar. ca 90 000 timmar inspelningar av TV-sändningar: ca 20 000 timmar

Mängden av filmer, videogram och fonogram har stabiliserat sig un- der senare år, medan mängden av radio— och 'I'V—material starkt ökat under treårsperioden, framför allt beroende på att ytterligare TV- kanaler blivit leveranspliktiga.

Man mottar årligen ca 1200 beställningar från 300 forskare. Största delen av forskarna ägnar sig åt filmvetenskap (51 %) och annan huma- niora än filmvetenskap (l7 %). Samhällsvetenskap och musikvetenskap är också representerade (8 % resp. 5 %). Fjärrlån skickas till institutio- ner över hela landet.

ALB har under budgetåret 1991/92 fått nya uppgifter som består i att ' omhänderta program från TV-kanalerna utanför Sveriges Radio AB samt registrera videogram.

Under perioden har den svenska nationaldiskografin, dvs. en förteck- ning över grammofonskivor och ljudkassetter, börjat utges. ALB har täta kontakter med Statens hiografbyrå, Svenska Filminstitu- tet Och och Sveriges Radio AB:s programbolag. Forskare kan via ALB få tillgång till äldre program från tiden före pliktexemplarslagem medan ' programbolagen får låna material från ALB för att använda dem vid sändningar. '

Regeringens överväganden

Hänvisningar till PS45

Sammanfattning

lför den kommande treårsperioden skall ALB i första hand ha till uppgift att bevara och tillhandahålla sådana ljud- och bild- upptagningar som levereras såsom pliktexemplar. Vissa ökade medel tillförs för att möta de krav som ställs av det ökade utbu- det av radio— och '1"V-sändningar och för att åstadkomma ett bättre bevarande på längre sikt. Anslag 1993/94 21 100 000 kr Planeringsram 1994/95 of 1995/96 of

Anslaget har beräknats med utgångspunkt i de bedömningar och överväganden som redovisas i det följande.

Prop. 1992/93:170 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

Resultatbedömning och fördjupad prövning

Vid ALB har en av världens största nationella samlingar av ljud- och bildinspelningar byggt upp. Man har med datorstöd betydligt förbättrat den lokala tillgängligheten. De svåra problem som sammanhänger med bevarandet av materialet har uppmärksammats och man har noga följt utvecklingen på området. Samarbetet med andra organisationer på ljud- och bildsidan är gott.

ALB är som nämnts en institution med internationellt sett ovanligt- rikhaltiga samlingar. Den torde emellertid ännu i viss mån vara en ”dold resurs”. Det är nödvändigt att A1.B:s material via LIBRIS kommer till en vidare kännedom. .

Ett utökat samarbete mellan ALB och Kungl. biblioteket förutsätts av regeringen. Frågan behandlas i avsnittet Pliktleverans i denna proposition. Konkret skall detta 'ta sig uttryck i att de båda myndigheterna är representerade i varandras styrelser. ALB skall nära samverka med Kungl. biblioteket och Riksarkivet i en utredning av metoder att bevara främst elektroniska dokument, för vilken medel anvisas under Kungl. bibliotekets anslag.

Medlen till ALB anvisades tidigare under två anslag, 'i 21. Arkivet för ljud och bild: Förvaltningskostnader och F. 22. Arkivet för ljud och bild: Insamlingsverksamhet m.m. Från det sistnämnda skulle bestridas kostnader för underhåll av teknisk utrustning samt kostnader för förvärv av sådant material som bedöms vara av intresse för forskningen men som inte faller under lagen (l978z487) om pliktexemplar av skrifter och ljud— och bildupptagningar. Regeringen finner att dessa verksamheter så nära ansluter sig till A1.B:s övriga uppgifter att en uppdelning på olika anslag är obefogad.

Slutsatser

Tidigare i denna proposition har anförts att medel bör anvisas till att inleda en överföring av äldre material som hotas av förstörelse. Ilärtill beräknas 3 miljoner kronor. Enligt regeringens mening bör ALB anvisas ytterligare medel för att finansiera ett urval för arkivering ur hela utbudet av radio- och "TV-sändningar som inte är lcveranspliktiga (+ 1 miljon kronor). För de utökade uppgifter som ALB erhållit till följd av bl.a. tidigare ändringar i radiolagen beräknas [ 200 000 kronor.

Regeringen har vid beräkning av anslaget utgått från följande belopp:

Prop. 1992/93:170 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

1993/94 1 994/95 1 995/96 l. Förvaltnings- kostnader 12 956 000 of of 2. lokalkostnader 4 790 000 of of 3. Bandkostnadcr 1 908000 of of 4. Insamlingsverk- samhet m.m. I 446 000 of of

Summa 21 100 000

Som kompensation för kostnadsökningar har beräknats 591 000 kr.

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår att riksdagen I. till Arkivet för ljud och bild för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 21 100 000 kr, 2. godkänner de riktlinjer för resurserna för budgetåren 1994/95 och 1995/96 som angetts.

E 31. Institutet för rymdfysik

1991/92 Utgift 33 997 765 ' Reservation 884. 105' 1992/93 Anslag 36 422 000 - 1993/94 Förslag 37 824 000

' Medel har innevarande budgetår anvisats under reservationsanslag.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Institutet för rymdfysik bedriver inom sitt område observations- verksamhet samt teoretisk och experimentell grundforskning. Anslag 1993/94 37 824 000 kr Planeringsram 1994/95 of 1995/96 of

Anslaget har beräknats med utgångspunkt i de bedömningar och överväganden som redovisats i det föregående. Som kompensation för kostnadsökningar har beräknats 1 402000 kr.

Prop. 1992/93; 1 70 Avsnitt 8 Utbildningsdep. '

'.J—l 'Jl

Ärendet till riksdagen Regeringen föreslår att riksdagen ' I. till Institutet för rymdfysik för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 37 824 000 kr, 2. godkänner de riktlinjer för resurserna för budgetåren 1994/95 och 1995/96 som angetts.

E 32. Polarforskning

1991/92 Utgift 35 154 090 ReservationS 078 167I 1992/93 Anslag 19 825 000 1993/94 Förslag 20 588 000

' Medel har innevarande budgetår anvisats under reservationsanslag.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Polarforskning Anslag 1993/94 20 588 000 kr

Planeringsram 1994/95 of 1995/96 of

Anslaget har beräknats med utgångspunkt i de bedömningar och överväganden som redovisats i det föregående. . Som kompensation för kostnadsökningar har beräknats 763 000 kr.

Ärendet till riksdagen Regeringen föreslår att riksdagen I. till Polarforskning för budgetåret 1993/94 anvisar ett raman- slag på 20 588 000 kr. 2. godkänner de riktlinjer för resurserna för budgetåren 1994/95 och 1995/9o som angetts.

E 33. Vissa bidrag till forskningsverksamhet

l99l/92 Utgift 30 105 000 1992/93 Anslag 32 325 000 1993/94 Förslag 35 078 000

Prop. 1992/931170 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

Sammanfattning

[ 993/ 94 ] 994/95 1995/96

1. Bidrag till Vetenskaps- akademien 27 222 000 of of 2. Bidrag till Sven- ska institutet i Rom 4 173 000 of of 3. Bidrag till Sven- ska institutet i Athen 1 250 000 of of 4. Bidrag till Sven- ska forskningsinsti-

tutet i Istanbul 575 000 . of of 5. Nämnden för svensk- '

amerikanskt forskar- utbyte 2 458 000 of of Summa 35 678 000

Anslaget har beräknats med utgångspunkt i de bcdönmingar och överväganden som redovisats i det föregående.

Vetenskapsakademien (KVA) utgör i olika forskningsfrågor ett viktigt referensorgan för regeringen. KVA ansvarar för driften av vissa veten- skapliga institutioner. Vidare fungerar KVA som ett livaktigt _nätverk mellan forskare i Sverige och utlandet samt svarar för ett viktigt fors- karutbyte mellan Sverige och övriga länder. KVA bör.få ett bidrag om 27 222000 kr. '

Svenska institutet i Rom är Sveriges största vetenskapliga institution utomlands. Institutets verksamhet omfattar bl.a. forskning och undervis- ning inom centrala humanistiska discipliner, utgrävningar. vetenskapli— ga publikationer. arrangerandct av internationella symposier och ut- ställningar inom t.ex. konst, arkeologi och kulturvård. Institutet bedri— ver ett betydelsefullt internationellt samarbete inom sitt område och spelar en viktig roll när det gäller forskar- och kulturutbytet mellan Sverige och Italien. Svenska Institutet i Rom bör tilldelas ett bidrag om 4 173 000 kr.

Svenska lnstiutet i Athen har till uppgift att befrämja utforskandet av Greklands antika kultur och förmedla kunskap om denna. Institutet skall också stimulera och stödja kulturutbytet mellan Sverige och Grek- land. lnstitutet har ett omfattande bibliotek och bedriver en kvalificerad vetenskaplig verksamhet. Regeringen förordar att institutet erhåller ett bidrag om 1 250 000 kronor, vilket innebär en förstärkning av anslags- posten med 200 000 kronor.

Prop. 1992/931170 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

Svenska forskningsinstitutet i Istanbul har till uppgift att främja hu— Prop. 1992/931l70 manistiska och samhällsvetenskapliga studier om 'l'urkiet och Främre Avsnitt 8 Orienten och utgör en bas för svenska forskare som arbetar inom såda- Utbildningsdep. na områden. Regeringen bedömer att institutets verksamhet är av stort värde för den kulturvetenskapliga forskningen inom området. Till insti- tutet bör anvisas ett bidrag om 575 000 kronor, vilket innebär en för- stärkning av anslagsposten med 120 000 kr.

Nämnden för svensk-amerikanskt forskarutbyte (Fulbright Commis- sion) gör värdefulla insatser för att bygga ut det internationella kontakt- nätet. Inte minst viktiga är insatserna för forskarstuderande och yngre forskare. Bidraget till verksamheten beräknas till 2 458 000 kr.

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår riksdagen att till Vissa bidrag till forskningsverksamhet för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 35 678 000 kr.

E 34. Medel för dyrbar vetenskaplig utrustningi

1993/94 Nytt anslag(förs|ag) I 10 000 000 'Medel har innevarande budgetår anvisats under anslaget G |. Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m.m.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Medlen skall fördelas av I—'orskningsrådsnämnden för dyrbar ve- tenskaplig utrustning framför allt i anslutning till projekt finan- s'ierade av forskningsråd. Anslag 1993/94 . |10 000 000 kr Planeringsram 1994/95 - . - Of 1995/96 . . . .- (,,-__

Anslaget har beräknats med. utgångspunkt i de bedömningar och överväganden som redovisats i det föregående.

Anslaget har beräknats med utgångspunkt i vad som i det föregående anförts i avsnittet om dyrbar vetenskaplig utrustning.

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår att riksdagen I. till Medel för dyrbar vetenskaplig utrustning för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 110000 000 kr, 2. godkänner de riktlinjer för resurser för budgetåren 1994/95 och 1995/96 som angetts.

G Lokalförsörjning m.m.

Inledning

I propositionen 1992/93:169 om grundläggande högskoleutbildning har regeringen redogjort för lokalförsörjningssystemet samt föreslagit anslag till medelstillskott till lokalkostnader m.m. vid universitet och högsko- lor m.m. och till inredning och utrustning vid universitet och högsko- lor m.m.

I det följande redovisas de ytterligare Iokalförsörjningsfrågor som re— geringen med hänsyn till deras ändamål bedömer bör tas upp i forsk— ningspropositionen.

G 2. Lokalkostnader m.m. vid universitet och högskolor m.m.

1993/94 Förslag 13 611 000

I propositionen 1992/93:169 om grundläggande högskoleutbildning har anslaget beräknats till 2 972 926 kronor. I forskningspropositionen be- räknas en höjning av anslaget.

1 Universitetet i Uppsala

Universitetet har i sin fördjupade anslagsframställning prioriterat en för- sta etapp av en nybyggnad för Materialcentrum. Den första etappen av denna nybyggnad omfattar lokaler för materialvetenskaplig forskning, civilingenjörsutbildning och tvåårig ingenjörsutbildning. Den ökade års- kostnaden beräknas till 37 miljoner kronor. Universitetet föreslår en 5- nansiering där lokalbesparingar, avkastning av donationsmedel, medel från externfinansierad verksamhet, medel för utökade utbildningar samt den tvååriga ingenjörsutbildningen ingår. Resterande kostnadsökning äskas som medelstillskott.

Regeringens överväganden

Regeringen bedömer att den föreslagna satsningen på ett forsknings— och utbildningscentrum inom materialområdet är aktuell med tanke på den internationella utvecklingen, särskilt som Universitetet i Uppsa- la har goda förutsättningar även för tvärvetenskaplig materialforskning. Regeringen räknar med ett medelstillskott om 10 000 000 kronor tidigast fr.o.m budgetåret 1995/96.

2 Lunds universitet

Universitetet har i sin fördjupade anslagsframställning redovisat en 10- kalförsörjningsplan som tar upp 18 projekt. Av de större projekten kan

nämnas Biomedicinskt centrum. För att lösa de prekliniska institutio- nernas lokalproblem föreslås att institutionerna samlokaliseras till ett gemensamt byggnadskomplex i omedelbar anslutning till forskningsav- delningarna på Lunds lasarett. BMC—uppbyggnaden förutsätts ske etapp- vis under återstoden av 1990— tal-.et .

Att lösa lokalproblemen för institutionen för astronomi anses angelä- get. Vidare är behov av nybyggnad för växthus för de biologiska och ekologiska institutionerna högt prioriterat.

Regeringens överväganden

Regeringen beräknar medelstillskott för ökade lokalkostnader budgetå- ret 1993/94 för nybyggnad av växthus.

Regeringen räknar med 5 900 000 kronor i medelstillskott tidigast fr.o.m. budgetåret 1994/95 för om— och tillbyggnad för astronomi.

Regeringen bedömer det som angeläget att universitetet ges resurser till uppbyggnad av ett Biomedicinskt centrum. Projektet planeras omfatta sex etapper. Regeringen räknar med ett tillskott om 20 000 000 kronor för ökade lokalkostnader för etapperna 2—5 fr.o.m." tidigast budgetåret 1995/96.

3 Universitetet i Göteborg

Universitetet har i sin fördjupade anslagsframställning prioriterat lokal- behoven för Centrum för experimentell biomedicin med upprustning av medicinska fakultetens teoretiska institutioner och för Botaniska in- stitutionen som mest angelägna. Universitetet framför att det för forsk- ningens kvalitet är betydelsefullt att ”djurförsök kan göras med djur som är psykiskt och fysiskt friska. Detta förutsätter lokaler för djurförvaring som uppfyller reglerna i Europakonventionen. Dessutom ökar f.n. al- lergiproblemen särskilt bland personal som inte har direktkontakt med djuren, beroende på att lokalerna inte uppfyller elementära arbetsmil- jökrav.

Regeringens överväganden

Regeringen delar universitetets uppfattning att en förbättring av lokaler- na för de medicinska teoretiska institutionerna så att de motsvarar de krav som ställs på moderna undervisnings- och forskningslokaler måste prioriteras mycket högt. Som ett första steg är det nödvändigt att ordna nya lokaler för djurhållningen. Regeringen räknar med ett medelstill- skott om 28 500 000 kronor fr.o.m. budgetåret 1995/96 för en nybyggnad av djurhus m.m. -

Vidare ingår i regeringens beräkningar 4 500 000 kronor som medels- tillskott till ökade lokalkostnader för Botaniska institutionen med början budgetåret 1994/95.

Prop. 1992/93:170 Utbildningsdep.

4 Universitetet i Stockholm

Universitetet har i sin fördjupade anslagsframställning redovisat en 10- kalförsörjningsplan. För universitetet är frågan om förläggning av verk- samheter med matematisk och fysisk inriktning vid universitetet och tekniska högskolan till Albano/Kräftrikeområdet angelägen.

Regeringens överväganden

Sina överväganden beträffande ett samlat Fysikcentrum i Stockholm re- dovisar regeringen under rubriken Fysikcentrum i Stockholm, gemen- samt för Universitetet i Stockholm och Tekniska högskolan'i Stock- holm. '

Regeringen har föreslagit en uppdelning av resurserna för Manne Siegbahninstitutet för fysik på anslagen till Universitetet i Stockholm och till Tekniska högskolan i Stockholm. I konsekvens därmed fördelar regeringen även anslaget till lokalkostnader.

Medel för lokalkostnader vid Statens psykologisk—pedagogiska biblioÄ .- tek anvisas innevarande budgetår under anslagsposten för Universitetet i Stockholm. För nästa budgetår föreslår regeringen att medel till biblio- _ teket anvisas under ett eget anslag. Som konsekvens av detta bör även medelstillskottet till lokalkostnader anvisas under en särskild anslags- post under förevarande anslag.

5 Universitetet i Umeå

Universitetet har i sin fördjupade anslagsframställning redovisat utbygg- nad för preklinisk forskning och utbildning samt utbyggnad för kemi och biologi, benämnt Kemibiologi Centrum. '

Regeringens överväganden

Som medelstillskott till ökade lokalkostnader för utbyggnad för prekli- nisk forskning och utbildning beräknar regeringen 2 400 000 kronor fr.o.m. budgetåret 1994/95.

6 Karolinska institutet

Institutet motiverar sitt behov av utökade resurser för lokalkostnader dels med att den beslutade organisationsförändringen förutsätter en" 10- kalmässig samordning av idag splittrade enheter för att få verklig effekt när det gäller samverkan, gemensamt resursutnyttjande m.m., dels med det dåliga skick som lokalbeståndet idag befinner sig i. Enligt institutet är över 70 % av lokalbeståndet äldre än 30 år och hårt nedslitet. Konsis—

toriet har därför gett investeringar i lokaler högsta prioritet för nittiotaa let.

_ Regeringen delar Karolinska institutets (KI:s) grundsyn att tillväxten Utbildningsdep.

måste stå tillbaka för att säkerställa en hög kvalitet-på de resurser och den verksamhet som finns inom KI. En forskningsverksamhet vid KI med målet att vara i absolut världstopp måste kunna bedrivas i ända- målsenliga lokaler för att kunna svara på de högt ställda kvalitetskraven i forskningsvärlden.

Regeringen anser därför att ett åtgärdsprogram beträjTande Karolinska institutets lokaler bör genomföras med den angivna målsättningen. Be— redningen av det aktuella projektet har lett fram till att det bör-kunna genomföras inom en lokalkostnadsökning av 90. 000 000 kronor och ett medelstillskott om 170 000 000 kronor till inredning och utrustning. Det sistnämnda förutsätter att institutet även använder andra medel för ändamålet. Med hänsyn till projektets storleksordning och kostnadsni- ' vå anser regeringen dock att det är motiverat 'att ytterligare undersöka om det finns möjlighet att genomföra en tillfredsställande lösning till lägre kostnad. Karolinska institutet bör få i uppdrag att snarast redovisa en sådan utredning. I sammanhanget bör även frågan om lokaler för sjukgymnastutbildningen prövas. Regeringen bör därefter [besluta om medelstillskottets storlek.

Regeringen räknar med ett tillskott 'om 900 000 kronor fr.o.m. budgetåret 1995/96 för Karolinska institutets andel av den kostnadsök- ning som följer av ombyggnad av institutets lokaler i Tekniska högsko- lans i Stockholm huvudbyggnad. _

Regeringen har tidigare idag föreslagit att Karolinska institutet tar över huvudmannaskapet för Centrum för idrottsforskning och även re- dogjort för vissa lokalproblem gemensamma med Idrottshögskolan i Stockholm. Ett medelstillskott om 800 000 kronor till ökade'kostnader har beräknats under anslaget.

7 Tekniska högskolan i Stockholm

Högskolan har i sin fördjupade anslagsframställning fört fram behov av ökade resurser för om— och tillbyggnader bl.a. för Institutionen för tek— nisk akustik.

Regeringens överväganden

Ombyggnaden av huvudbyggnaden, byggnad 43:3, kommer att medföra etappvis ökade lokalkostnader—med sammanlagt 30 000 000 kronor med början budgetåret 1994/95. -

Regeringen har föreslagit en uppdelning av resurserna för Manne Siegbahninstitutet för fysik på anslagen till Universitetet i Stockholm och till Tekniska högskolan i Stockholm. I konsekvens därmed fördelar regeringen även anslaget till lokalkostnader.

Vidare ingår i regeringens beräkningar resurser för ökade lokalkost- nader om 3 600 000 kr för Institutionen för teknisk akustik med början budgetåret 1994/95.

8 Fysikcentrum i Stockholm, gemensamt för Universitetet i Stock- holm och Tekniska högskolan i Stockholm

Tekniska högskolan i Stockholm, Universitetet i Stockholm och Manne Siegbahninstitutet för fysik har i en gemensam skrivelse redovisat pla- nerna för ett fysikcentrum i Albanoområdet. Tungt vägande skäl för detta är att förbättra lokalsituationen för både universitetets och Teknis- ka högskolans fysik samt att skapa en kreativ miljö där forskning och utbildning på ett fruktbart sätt skulle stimulera varandra. Ett fysikcent- rum skulle höja kvaliteten och kvantiteten i forskarutbildningen i fysik.

Regeringens överväganden

Regeringen har erfarit att NFR i sin internationella utvärdering av Svensk fysik starkt rekommenderar en samlokalisering av olika inrikt- ningar av fysikforskningen. Regeringen anser att samlokaliseringsaspek- ten är viktig och anger som en planeringsförutsättning ett medelstill- skott om totalt 30 000 000 kronor gemensamt för Universitetet i Stock- holm och Tekniska högskolan i Stockholm tidigast fr.o.m nästa treårspe- riod.

9 Chalmers tekniska högskola

Högskolan har i sin fördjupade anslagsframställning prioriterat ytterliga- re resurser för den tidigare beslutade tillbyggnaden för Mikroelektro- niskt centrum.

Dessa resurser motiveras med att för att det uppsatta målet — en effek- tivisering av forskningen och forskarutbildningen — skall kunna uppnås och ett effektivt och flexibelt samarbete med industrin skall kunna ås- tadkommas krävs, förutom att verksamheterna samlokaliseras, speciallo- kaler bl.a. renrum som inte inrymmes i den tidigare beslutade ramen (jfr. prop. 1991/92:100 bil. 9).

Regeringens överväganden-

Med början budgetåret 1995/96 kommer tillbyggnaden för Mikroelektro- niskt centrum att medföra ökade lokalkostnader. Medelstillskott till nämnda tillbyggnad med totalt 35 000 000 kronor ingår i regeringens beräkningar.

10. Statens psykologisk—pedagogiska bibliotek

Regeringen beräknar medelstillskott för lokalkostnader m.m. för Sta- tens psykologisk—pedagogiska bibliotek till 1 113 000 kronor.

Sammanfattning

För de fall där medelstillskottet till lokalkostnader påverkas budgetåret 1993/94 av regeringens förslag i det föregående beräknas lokalkostnads- medelstillskottet öka med följande belopp i förhållande till propositio- nen om grundläggande högskoleutbildning. '

1. Lunds universitet 1 800 000 kr 2. Universitetet i Stockholm 2 733 000 kr 3 Karolinska institutet 800 000 kr 4. Tekniska högskolan i Stockholm ' 7 165 000 kr 5. Statens psykologisk-pedagogiska . bibliotek 1 113 000 kr

Summa ' 13 611 000 kr

De resursmässiga planeringsiörutsättningar som. regeringen föreslår för de lokalförsörjningsprojekt som har berörts i det föregående och

som avser tiden efter budgetåret 1993/94 sammanfattas i följande tabell. ' Beloppen avser ökade hyreskostnader beräknade i 1993/94 års kostnads- läge.

Universitet/ 1994/95 1995/96 1996/97 eller högskola ' senare Universitetet i 10 000 000 '

Uppsala

Lunds universitet - 5 900 000 - 5 048 000 14 952 000 Universitetet i 2 250 000 30 750 000

Göteborg .

Universitetet i _ 30 000 000 Stockholm/Tekniska

högskolan i Stockholm

Karolinska 30 000 000 1 10 900 000 1 50 000 000 1 institutet

Tekniska högskolan 15 800 000 9 800 000 8 000 000 i Stockholm . .- -

Chalmers tekniska 35 000 000

högskola

Universitetet i 2 400 000 Umeå

Summa 56 350 000 101 498 000 102 952 000

1 preliminärt beräknat

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår att riksdagen

1. godkänner vad regeringen anfört om resursmässiga planer- ingsförutsättningar för nya lokalförsörjningsprojekt fr.o.m. bud- getåret 1994/95,

2. till Lokalkostnader m.m. vid universitet och högskolor m.m. för budgetåret 1993/94 - utöver vad som föreslagits i propositio- nen (1992/93zl69) om grundläggande högskoleutbildning — anvi- sar ett anslag på 13 611 000 kr.

G 3. Inredning och utrustning av lokaler m.m. vid universitet och högskolor m.m.

1993/94 Förslag 14 000 000

Anslaget har i propositionen 1992/93:169 om grundläggande "högsko- leutbildning beräknats till 195 075 000 kr. I forskningspropositionen beräknas en ökning av anslaget.

Regeringens överväganden

För de fall där medelstillskottet till inredning och utrustning påverkas budgetåret 1993/94 av regeringens förslagi det föregående beräknas me- delstillskottet uppgå till följande ökade belopp i förhållande till propo- sitionen om grundläggande högskoleutbildning.

1. Lunds universitet 2 000 000 kr 2. Universitetet i Umeå 12 000 000 kr Summa 14 000 000 kr

De resursmässiga planeringsförutsättningar som regeringen föreslår för inredning och utrustning till de nya lokalförsörjningsprojekt fr.o.m. budgetåret 1994/95 som har tagits upp i det föregående sammanfattas i följande tabell. Beloppen avser ramar beräknade i 1993/94 års kostnads-

lage.

Universitet! 1994/95 1995/96 1996/97 eller . högkola senare Universitetet i 32 700 000 Uppsala ' Lunds universitet 12 000 000 100 000 000

Universitetet i 42 000 000

Göteborg

Universitetet i 24 000 000 24 000 000 Stockholm/Tekniska högskolan i Stockholm Karolinska 85 000 000 1 45 000 000 1 40 000 000 1 institutet

Tekniska högskolan 9 500 000 i Stockholm

Chalmers tekniska 24 500 000

högskola

Summa 205 700 000 169 000 000 64 000 000

1 preliminärt beräknat

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår att riksdagen

3. godkänner de angivna ramarna för medelstillskott till inred- ning och utrustning för nya projekt fr.o.m. budgetåret 1994/95,

4. till Inredning och utrustning av lokaler m.m. vid universitet och högskolor m.m. för budgetåret 1993/94 — utöver vad som före- slagits i propositionen (1992/93:169) om grundläggande högsko- leutbildning — anvisar ett anslag på 14 000 000 kr.

Prop. 1992/93:170 Utbildningsdep.

8.15 Forskning inom skolväsendet

Som redovisats i inledningen är en betydande del av den offentligt fi- nansierade forsknings- och utvecklingsverksamheten bekostad med me- del som avsatts inom en viss samhällssektor. Syftet är därvid att tillgodo- se sektorns behov av forskning och utveckling för att uppnå angelägna samhällsmål. Statens skolverk ansvarar för att sådan forskning tillgodo— ses inom skolans område.

För forskning inom skolväsendet anvisas innevarande "budgetår 24 8l2 000 kr.

Resultatredo visning

Skolverket har i enlighet med regeringens direktiv för den fördjupade anslagsframställningen genomfört en granskning av den samlade skol- forskningen under NSU-talet. Granskningen har genomförts dels genom att experter anlitats för olika uppdrag. dels genom överläggningar med forskningsledare vid ett antal centrala forskarmiljöer och arbetssemina- rier med verksamma forskare inom utbildningsområdet.

Av Skolverkets granskning framgår att under lWll-talet har samman- lagt ca 300 olika forskningsprojekt finansierats med medel från Skol- överstyrelsen (SÖ) till en totalkostnad av ca 150 miljoner kronor och att verksamheten engagerade mellan 450 och 500 forskare.

Den scktorsfinansierade forskningen har av skolverket redovisats i oli- ka problemområden.

Den didaktiskt inriktade forskningen har varit ett relativt sett stort fält och har vuxit under den aktuella tidsperioden. Hit hör problemområ- dena undervisningens organisation och undervisningens innehåll. En av. de slutsatser som dras av den anlitade experten, docenten Petter Aasen, Norge, när det gäller forskningen kring skolämnen och undervisningens innehåll, är att den i liten grad lyft blicken ut över klassrummet och in- lårningsaspekten. Projekten handlar i hög grad om förmedling och indi— viduell inlärning av text, men lite om betingelser och konsekvenser knutna till skolämnet och undervisningens yttre villkor.

Prohlcmområdet decentraliseringens effekter, som innefattar forsk- ningsområdena läroplaner och kursplaner, det lokala och regionala ut- vecklingsarbetets villkor och förlopp, skolan som organisation, admi— nistrativa förhållanden, ledning, samarbets- och beslutsprocesser samt skolans ekonomi och resursanvändning, har omfattat ett stort antal pro- jekt.

Sammanfattningsvis konstaterar Aasen att den SÖ—finansierade forsk- ningen täcker ett brett spektrum. men att mer socialpedagogiska förhål- landen endast i begränsad utsträckning varit utgångspunkt för forsk- ningsprojekten.

Skolverket konstaterar i sin avslutande analys att en bctcendevetcn- skaplig inriktning dominerat skolforskning på bekostnad av en sam-

Prop. 1992/931l 70 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

hällsvetenskaplig. Den bcteendevetenskapliga inriktningen är självklar som en utgångspunkt för ett forskningsprogram för utbildningsområdet. men den kan enligt Skolverket bli begränsande om den inte kombine- ras med det vidare perspektiv som den samhällsvetenskapliga orienter- ingen representerar. [ synnerhet: gäller detta inom ramen för ett decent- raliserat system där decentraliseringen är en följd av förändringar i sam- hållet och nya krav på medinflytande och ansvar. Den nya ansvarsför- delningen pä skolområdet kräver att lärare och andra tillerkänns ansvar som beslutsfattare med behov av kunskap och utgångspunkter för re- flektion över den egna verksamheten. I denna mening är det inte bara forskare som producerar kunskap, utan även lärare och skolledare ge- nom att reflektera över sina erfarenheter. Forskningen har en viktig uppgift i att bidra till att bygga upp kompetens och ett allt mer profes- sionellt förhållningssätt på olika nivåer i skolväsendet.

En studie av svensk skolforskning i ett internationellt perspektiv har utförts av professor David llamilton vid universitetet i Liverpool. Pro- fessor llamilton konstaterar att administrativa förändringar i kombina- tion med ett vetenskapsteoretiskt omtänkande är nödvändigt i hela skol- systemet.

Genom cn särskild studie har på Skolverkets uppdrag lärarutbildning- ens forskningsanknytning belysts liksom omfattning och former för forskning vid de mindre högskolor, som vanligen har lärarutbildning som en central del. Studien, som genomförts av professor K-G Ahl- ström i Uppsala, har motiverats bl.a. av att lärarutbildning och lärar- fortbildning är centrala instrument i skolans reviderade styrsystem. Skolverket anser att det är av stor betydelse att lärarutbildningen på oli— ka sätt tillförs kunskaper och erfarenheter från såväl forskning som från utvecklingsarbete och utvärdering. För att detta skall vara möjligt krävs att den kunskap som Skolverkets forskningsprogram utvecklar har rele- vans för läraruthildningen. Andra vägar att stärka forskningens ställning i Iärarutbildningen är att finna former för att inkludera lärarutbildare i forskningsprogrammen och att öka antalet lärare och skolledare som genomgår forskarutbildning.

Vad gäller forskningsutnyttjande och forskningsinformation konstate- rar Skolverket att stor enighet tycks råda om att erfarenheter från forsk- ning och forskningsresultat inte utnyttjas i den utsträckning som vore önskvärt och möjligt. Ökade insatser krävs för att skapa arenor och nät- verk för kommunikation kring forskning och forskningsresultat.

A nslagsframslällningen

Organisation

Beslut om medel för forsknings|:)rojekt fattas i dag av generaldirektören efter ett ansökningsförfarande som genomförs i två steg.

I ett första steg inbjuds institutionerna vid universitet och högskolor att, inom ramen för verkets forskningsprogram, komma in med korta idéskisser till forskningsprojekt. Bland dessa görs ett urval av skisser som bedöms ha hög vetenskaplig kvalitet och vara av stort intresse i för-

Prop. 1992/93:170 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

hållande" till forskningsprogrammet. De sökande som ansvarar för idés- kisserna inbjuds därefter-att i ett andra steg inkomma med fullständiga ansökningar. Arbetet med att utforma en fullständig ansökan kan stöd— jas ekonomiskt.

Regeringen har på ansökan av Skolverket inrättat en forsknings- nämnd med uppgift att vara rådgivande organ för verket i'frågor som rör bl.a. sektorsforskningen. Denna bedömer huvudsakligen den veten- skapliga kvaliteten i ansökningarna om bidrag för forskningen. Reger- ingen utser ordförande och ledamöter i nämnden. Forskningens rele- vans för skolområdet bedöms av en av verket tillsatt arbetsgrupp. | den- na ingår bl.a. företrädare för skolans personal samt företrädare för ele- ver och föräldrar.

Inriktning

Forskningen bör enligt Skolverkets uppfattning inriktas mot en fortsatt uppbyggnad av långsiktiga satsningar. Ett utökat utrymme bör" ges till forskning som syftar till utveckling av begrepp och begreppssystem som, i skolväsendets olika delar, är användbara för att förstå och ge perspek- tiv på skolans verksamhet och förutsättningar. Forskningen skall också vara innehållsligt mera internationellt orienterad i ökad samverkan med utländska forskare. Skolverket förordar vidare en intensitierad sats— ning på forskning av jämförande art, i både tid och rum, samt på forsk- ning meden flerdisciplinär bas. Resurserna bör koncentreras till ett be— gränsat antal forskningsmiljöer eller nätverk av forskare och till ett mindre antal kunskapsområden. De förändringar som Skolverket me- nar är motiverade mot bakgrund av gjorda erfarenheter och framtida behov tar sig uttryck i ett forskningsprogram med en struktur bestående av följande fem delar: " '

l. llasprogram inriktade mot vissa kunskapsområden

2. Studier i anslutning till basprogrammen 3_ Kunskapsöversikter och forskning om forskning

4. Forskning utan direkt anknytning till basprogram S. Stödfunktioner och åtgärder för att effektivisera forskningsanvänd- ning

Resurserna föreslås disponeras så att de mot slutet av perioden förde- las på programmets delar ungefär i proportionerna ot), 15, 5, l5 resp. 5 procent.

Skolverket menar vidare att fem basprogram skall byggas upp under den aktuella treårsperimlen. De fem basprogrammen har benämnts (l) Skolans verksamhet - utbildningens innehåll, utformning och'resultal, (2) Skolan som kultur— och arbetsmiljö, (3) Styrning och ledning av ut- bildning - central, regional och lokal utbildningsplanering, (4) Utbild- ningens effekter och effektivitet samt (5) Utbildning och utbildningspo- litik i samhället.

Skolverket anser att forskningen inom skolväsendet, finansierad gel nom detta anslag, under treårsperioden 1993/94-1995/06 i stort sett skall ges den omfattning som den för närvarande har. För att svara mot den

Prop. 1992/9311 70 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

inriktning och organisationsprincip Skolverket förordar, föreslås dock en utökning av resurserna under periodens andra är med 1 miljon kro- nor och ytterligare 1 miljon kronor det tredje året.

Skolverket föreslår således att 25 miljoner kronor anslås till forskning inom skolväsendet för budgetåret 1993/94 och en budgetram fastställs för de två därpå följande åren om' 26 resp. 27 miljoner kronor i inneva- rande (l902/93) budgetårs penningvärde.

Regeringens överväganden

Resultatbedömning

Med hänsyn till att Skolverket endast har fungerat under drygt ett år finns inte något underlag för att nu ta ställning till resultat av verkets insatser för skolforskningen. Dessa kan, som verket framhåller, endast bedömas i ett längre tidsperspektiv. Den granskning av skolforskningen under l980-talet som verket, pä-regeringens uppdrag, har redovisat, ger emellertid en god grund för bedömning av inriktningen.förframtiden. Liknande granskningar bör göras regelbundet, vilket kan bidra till att vitalisera debatten om hur den framtida skolforskningen skall inriktas så att den med ny och relevant -l-.unskap bidrar till en optimal utveck- ling av skolan.

Slutsatser

I det nya styrsystemet, med dess långtgående decentralisering, blir det allt viktigare att skolan fungerar som ett öppet system. Det är"-därför av avgörande betydelse för skolans framtida utveckling att skolpolitiker, skolledare, lärare och andra berörda verkligen förmår tillgodogöra sig en successivt ökad kunskap om skolans sätt att fungera i vid mening. Av särskild vikt är att man tillgodogör sig den samlade forskningen och ut— värderingen inom skolområdet. Detta ställer stora krav på. skolan när det gäller att bedöma och värdera den mängd av undersökningar som görs inom sektorn. Skolverket har en nyckelroll i fråga om att avpassa den sektorsforskning som verket svarar för med hänsyn till såväl de övergripande målen för skolans utveckling som erfarenheterna från ver- kets uppföljnings- och utvärderingsverksamhet.

Det föreligger en risk för att skolans sektorsforskning till sitt innehåll blir för tidsbunden, att den i allt för hög grad ansluter till dagens peda- gogiska modcft'ireteclser och den just nu pågående debatten. lin annan risk är att forskningen sprids på allt för många områden och allt för många aktörer. [in tredje risk är en övertro på att man med några lämp- liga lorskningsinsatser kan lösa alla problem. Dessa risker är i viss me- ning tre sidor av samma sak och det gäller att ha dem för ögonen när forskningsmedel skall fördelas och forskningsinriktning beslutas. Gläd- jande nog tycks Skolverkets förslagvara utarbetade i medvetenhet om dessa faror.

Prop. 1992/93:170 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

år)

En annan risk är att ett och samma organ får monopol på beslutsfat- Prop. 1992/93:170 tandet inom ett sektorsforskningsområde. l någon mening blir det fallet Avsnitt 8 på skolområdet, eftersom där i huvudsak finns endast ett sektorsforsk- Utbildningsdep. ningsorgan.

Skolverkets uppgifter är omfattande - utveckling, utvärdering, upp- följning och tillsyn. Det finns naturligtvis avsevärda kopplingar mellan dessa Skolverkets uppgifter och skolforskningen.

Självfallet är dock skolforskning något mer än ett stöd för Skolverket i dess Övriga uppgifter. Det är i själva verket viktigt att se till att också en genuint fri forskning kommer till stånd. Bara därigenom säkras att olika och motsatta perspektiv på skolan kommer fram.

Skolverket har föreslagit att drygt hälften av anslaget skall användas för en forskning organiserad i fem långsiktiga basprogram, som skall vä- xa fram i ett "förhandlingsspel" mellan Skolverket och berörda institu- tioner. lin invändning som kan riktas mot detta förslag är den skepsis som ligger i talesättet: "är det klokt att lägga alltför många ägg i samma korg?"

Det finns all anledning för den politiska nivån, regering och riksdag, att vara observant på detta. Det är således viktigt att hålla ögonen på att forskningsinsatserna på skolområdet har en pluralistisk prägel, att de inte används för att verifiera endast vissa uppfattningar och att de inte ensidigt gynnar ett fåtal forskarmiljöer. Detta kan ses som ett inslag i den reaktiva styrning som är en grund för det nya styrsystemet för sko- lan över huvud taget.

[ inledningen har regeringen understrukit värdet av att offentliga myndigheter genom stöd till forskning söker få viktiga aspekter av sina respektive verksamhetsfält vetenskapligt belysta. Detta uttalande är i hög grad tillämpligt på skolans och vuxenutbildningcns område.

I anslutning till denna fråga har regeringen ifrågasatt om alla sektors- forskningsorgan år så sammansatta och fungerar på sådant sätt att den bästa kvaliteten i forskningen alltid främjas. Frågan om Skolverkets for- mer för beslut om medelsfördclning till forskningsändamål har diskute- rats i anslutning till Skolverkets fördjupade anslagsframställning för skolforskning.

Som nyss redovisades har Skolverket endast arbetat i drygt ett år. Re— geringen anser det för tidigt att nu vidta någon ändring i den ordning för beslut om bidrag till sektorsforskningen som tilllämpas.

Skolverket anser i sin fördjupade anslagsframstälIning att någon slut- giltig bestämning av angelägna kunskapsområden inte låter sig göras, utan att det mesta ur någon synvinkel är angeläget. Det synsättet inne- bär, om det skulle renodlas, att sektorsforskningen på skolområdet egentligen bara kommer att handla om att åstadkomma goda forsk- ningsmiljöer och ett lämpligt sätt att fördela sektorsforskningsmedlen. ' Det kan tyckas vara angeläget nog. men det innebär att någon egentlig koppling till skolpolitiska prioriteringar eller Skolverkets övriga verk- samhet inte skulle finnas. Skolforskningen ses därmed som ett medel i

'_JJ Lh ,—

skolans verksamhet, men inte som något instrument för att förverkliga eller forma skolpolitik.

Samtidigt beskriver Skolverket sin roll på forskningsområdet som be- tydligt mer aktiv än vad som gällt hittills för den statliga skoladministra- tionen. Rena ansökningsförfaranden kommer att kompletteras med en dialog med forskningen, varigenom verksamheten skall utformas så att sektorns kunskapsintressen kan förenas med den kompetens och det forskningsintresse som finns inom högskolor. lÄLtt sådant mera målinrik- tat arbetssätt är i och för sig välmotiverat, men det vore det i än högre grad om skolforskningen i sig hade en tydligare målsättning än den Skolverket redovisat.

Vi anser att forskning av hög kvalitet är väsentlig i ett kunskapssam- hälle. Den har en viktig roll som bidrag till att bygga upp kompetens och ett alltmer professionellt förhållningssätt i-skolväscndet. Det är en— ligt vår mening angeläget att forskningen bedrivs så att denna roll upp— fylls. Detta kan dock inte vara det enda, eller kanske ens det domine- rande syftet med just sektorsforskningen på skolområdet.

Emellertid är Skolverkets fördjupade anslagsframställning inte så re- nodlad som denna framställning kanske ger intryck av. Under rubriken Framtidsanalys lämnar verket en redogörelse för den inriktning forsk- ningen avses få under den kommande treårsperioden. Vi har ändå här, relativt kraftigt, velat markera vårt synsätt att skolforskningen också måste sättas in i ett skolpolitiskt perspektiv och att det perspektivet är det väsentligaste för de politiska instanserna regering och riksdag, för vilka den fördjupade anslagsframställningen skall vara ett beslutsunder- lag.

Från politisk synpunkt är det således främst två aspekter på skolforsk- ningen som är av intresse: Dels dess inriktning, dels dess funktion i vid mening. Skolverket har på den senare punkten lämnat ett välmotiverat ställningstagande, som vi instämmer i. .

Beträffande inriktningen borde analysen dock ha kunnat fördjupas. Det är för framtiden angeläget att forskningens inriktning bygger på en medveten analys av skolväsendets styrdokument, dess problem och ut- vecklingsmöjligheter och genomslagskraft och en bedömning av vad forskningen kan bidra med i detta avseende.

Forskningen på skolområdet ger i allmänhet inga färdiga svar, presen- terar inte den slutliga lösningen på ett problem. I stället skall den bidra till förståelsen av skola och utbildning som samhälleliga och individuel- la fenomen och ge underlag för förändringar. l största korthet är det Skolverkets uppfattning om skolforskningens uppgift. Regeringen an- sluter sig i huvudsak till den uppfattningen. l fråga om skolarbetets be- drivande finns inte några lösningar som "är bäst”. Varje lärare måste själv utforma sin undervisning efter sina egna och undervisningsgrup- pens förutsättningar. Det väsentliga, och det skolforskningen kan bidra med, är att hjälpa läraren med de professionella instrumenten för för— ståelse och analys, som är en förutsättning för en professionell lärarroll.

Prop. l992/93: I 70 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

IQ

I själva verket innebär det synsättet också en större respekt för lärarnas professionalitet.

Detsamma kan sägas på det samhälleliga planet. I allmänhet finns det i skolans värld inte en enda möjlig och riktig väg utan flera. Forskning-

ens uppgift i det perspektivet — vid sidan om den deskriptiva - är att ana-'

lysera och utveckla analysmetoder.

I tidigare avsnitt har regeringens förslag beträffande forskning vid mindre och medelstora högskolor berörts. De av Skolverket aviserade möjligheterna till uppbyggnad av nätverk bör kunna vara en väg att ska- pa ökade förutsättningar för forskning vid dessa högskolor.

I den decentralisering som präglar det svenska skolsystemet och dess utveckling mot en alltmer målstyrd verksamhet är det angeläget att markera den betydelse som lärarutbildningen inom högskolan och sek- torsforskningen sammantagna har för skolans verksamhet och utveck- ling. Skolverket har också betonat detta i sin fördjupade anslagsfram- ställning.

lluvudmotiven för decentraliseringen är att dels öka det demokratiska inflytandet över skolan, dels närma beslutsnivå till .verkställighctsnivå. En mål- och resultatorienterad styrning innebär inte bara att de natio- nella målen för skolväsendet görs tydligare. utan också att huvudansva- ret för målens konkretisering och genomförande åläggs lärare och skol- ledare.

Denna förändring medför behov av forskning som kan stödja lärares och lärarutbildares yrkesfunktioner. Vid en ökad målstyrning får samti- digt Iärarutbildning och lärarfortbildning en viktigare roll än hittills som instrument för skolans utveckling. Behovet av att relatera fråges- tällningar för forskningen till skolans vardag blir allt tydligare.

Det är då viktigt att forskningen ger kunskaper om skolan som öpp- nar nya perspektiv och erbjuder nya synvinklar. I dessa avseenden erin— ras om vad som redovisats i det inledande avsnittet om en ny forsk- ningspolitik under rubriken Forskningens olika villkor. Det som där anförs om mer direkt näringsrelevant, tillämpad forskning gäller också för här avsedd sektorsforskning.

Regeringen delar Skolverkets uppfattning att forskningen i framtiden i högre grad kommer att inriktas på intresseområden och gå på tvären över administrativa indelningar som huvudmannaskap eller skolform; Om inte annat torde det bli en följtl av att de administrativa indelning- arna både blir färre och otydligare, åtminstone på nationell nivå, i takt med avregleringen.

Skolverket lyfter bl.a. fram forskningsinsatser som syftar till utveck- ling av begrepp och begreppssystem, vilka skulle vara användbara för förståelsen av och perspektivet på skolans verksamhet och förutsättning- ar. Regeringen vill betona betydelsen av sådana insatser framför allt i ett alltmer decentraliserat och mångfaldigt skolsystem.

En förutsättning för det nya styrsystemet är att jämförelser i en mängd olika avseenden skall kunna göras såväl över tiden som mellan olika skolor/huvudmän och därvid även internationellt. Här finns åtminstone

Prop. 1992/93:1'70 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

två angelägna uppgifter för forskningen. Denena är givetvis jämförel— serna i sig och analyserna av dem. Den andra är att finna metoder och arbetsformer som möjliggör sådana jämförelser. lf—Zn svaghet är t.ex. att bearbetningen av omfattande forskningsmaterial tar så lång tid. Jämfö— relserna blir då i huvudsak av historiskt intresse och kommer bara att kunna utgöra en bräcklig grund för ställningstagamlcn. Detta problem bör dock förhoppningsvis kunna lösas i samverkan mellan forskare och praktiker.

Vad beträffar de internationella jämförelserna och samverkan med ut— ländska forskare delar vi Skolverkets uppfattning att dessa aspekter bör ges större tyngd i den framtida forskningsinriktningen.

Intressanta forskningsområden är de stora förändringar som genom- förts på skolområdet de senaste åren. lfrån skolpolitisk utgångspunkt är det främst följande frågor som gör sig gällande.

- l-lar intentionerna bakom reformerna förverkligats? - Har decentraliseringen lett till ett ökat kommunalpolitiskt — och över huvud taget lokalt ' engagemang i skolfrågorna? — Är de nationella styrdokumenten tillräckligt effektiva och

tydliga?

— Har decentraliseringen förts vidare inom kommunerna eller har den stannat på kommunnivå? - Hur påverkas skolarbetet av ett ökat inflytande på skolnivån? - Vilka effekter får förekomsten av fristående skolor på det kommunala skolväsendet?

- Vilka utnyttjar den ökade valfriheten i skolan, med vilka effekter?

- llar avregleringen lett till minskade kostnader, vad har man i så fall sparat på och vilka följder har det fått? - l-lar avregleringen påverkat kvaliteten och resultaten i

skolan? _ .

Detta är endast ett axplock av de frågor det kan finnas anledning att ställa med anledning av skolrel'ormerna. l-Ln hel del av dem är sådana att de i mer eller mindre hög grad faller inom ramen för Skolverkets uppföljning och utvärdering, men i en mera fördjupad form kan de också bli föremål för forskning. llårvidlag är det också möjligt att forsk— ningen kan bidra till metodutvecklingen inom uppföljningen och utvär- deringen. En fördel med att Skolverket ansvarar för såväl uppföljning och utvärdering som sektorsforskningen är för övrigt just att en samord- ning kan ske och forskningen bidra till uppföljningen och utvärdering- en med både analyser och metodutveckling.

Prop. l992/93117O Avsnitt 8 Utbildningsdep.

A nslagsberäkning

B 5. Forskning inom skolväsendet

UNI/92 Utgift 27 22l (ltltl Reservation 2 086 6l5 1992/03 Anslag 24 8l2 ()()(l l993/94 Förslag 26 l l7 000

Från anslaget bekostas forskning inom ungdomsskola och vuxenutbild— ning samt informationsåtgärder i samband därmed. Statens skolverk an- svarar för planering, samordning, utvärdering och spridning av infor- mation om verksamheten.

Övergripande mål: Sektorsforskningen skall ske i huvudsak med den inriktning som redovisats under avsnittet Slutsatser.

Resurser: 1093/04 26 117 000 kr

Planeringsram:

l 993/04 1994/95 ! (NS/96

26 117 000 26 117 (lill) 26 l l7 (itll)

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår att riksdagen

]. godkänner vad regeringen förordat beträffande den sektorsforskning som Skolverket initierar,

2. till l'orsltlting inom skolväsendet för budgetåret 1993/Oil anvisar ett re- servationsanslag på 26 117" 000 kr. '

Prop. l992/93: l 70 Avsnitt 8 Utbildningsdep.

9. Jordbruksdepartementets verksamhetsområde

9.1 Forskning om nyttjande av biologiska naturresurser Jordbruksdepartementet har ansvaret för högre utbildning och forskning inom det område som rör vård och utnyttjande av biologiska naturresurser. Iföljan- de tabell redovisas sammanfattningsvis resurserna till Forskning och utveck- ling (FoU) på detta område som föreslås i denna proposition. Beloppen kom- mer för de kommande budgetåren att ornr'a'knas för vissa pris- och löneföränd- ringar.

Belopp (miljoner kronor) Anvisat Förslag Beräknat Beräknat 1992/93 1993/94 1994/95 1995/96 SLU 1957 984 992 999 S J FR 270 279 279 279 Bioenergi- forskning 48 51 51 51

1 Inkl. anslag till utbildningen.

9.1.1 Forskningsområden

Jordbruksdepartementet ansvarar för forskning rörande skogsbruk, jordbruk, trädgårdsnäring, landskapsplanering, veterinärmedicin och djurskydd, fiske, rennäring, livsmedel, jakt och viltvård samt bioenergi.

Skogsvetenskaplig forskning bedrivs bl.a. av Sveriges lantbruksuniversi- tet (SLU) och Stiftelsen Skogsbrukets forskningsinstitut (Skogforsk). Viss förstoring med anknytning till skog och skogsbruk bedrivs även vid andra uni- versitet. Skogsforskningen finansieras för statens del huvudsakligen över Jordbruksdepartementets huvudtitel både genom direkta anslag till SLU och genom forskningsanslag frän Skogs— och jordbrukets forskningsråd (SJFR).

Prop. 1992/931170

Avsnitt 9 J ordbruksdep.

Även inom ramen för det nordiska samarbetet finansieras forskning på skogs- ' området.

Jordbruksforskningen iSverige är starkt koncentrerad till SLU. Viss tilläm- pad FoU bedrivs vid Jordbrukstekniska institutet (JTI).

Omkring 90 % av de statliga FoU-medlen för jordbruks- och Skogsforsk- ning går till SLU. För Sveriges del är organisationen av den offentligt tinansi- erade jordbruksforskningen och Skogsforskningen väl i linje med de allmänna forskningspolitiska principerna att förlägga huvuddelen av verksamheten till universiteten. Detta innebär att universitet och högskolor får en huvudroll som forskningsutförande organisation inte bara för grundforskning utan även för mer tillämpad forskning och försöksverksamhet.

Livsmedelsforskningens roll är att ta fram ny kunskap och bearbeta pro- blem som rör livsmedel i hela kedjan från råvara till konsumtion. SLU har ett

särskilt ansvar för kopplingen mellan råvaruproduktion och livsmedelsföräd- ling samt för frågor rörande livsmedelskvalitet. SJFR har ansvaret för ett sär- skilt forskningsprogram i vilket flera universitet och andra forskningsorgan medverkar. .

Huvuddelen av den statligt finansierade forskningen och försöksverksam- heten inom trädgårdsområdet genomförs vid SLU. Genom integrering av olika kompetenser har tvärvetenskapli ga forskningsprogram kunnat etableras. Ramprograrnrnen Miljöanpassat odlingssystem för växthuskulturer, Altema- tiva produktionsformer och Integrerad produktion är exempel härpå.

Tätortemas andel av den svenska befolkningen fortsätter att öka. Forsk- ning rörande landskapsplanering och planering i tätorter utförs i huvudsak inom SLU. Det gäller sålunda både forskning för planering i det storskaliga landskapet och för planering av grönytor, parker och rekreationsmarkeri och i anslutning till tätorter.

Veterinärmedicinskforskning som utförs vid SLU är av betydelse för en rad områden i samhället, bl.a. animalieproduktion, livsmedelskontroll, miljö- övervakning samt hälso- och sjukvård för sällskapsdjur och sporthästar. SLU lämnar dessutom väsentliga bidrag till den allmänna biomedicinska forskning- en. - Biaenergiforskningen omfattar 48,9 miljoner kronor budgetåret 1992/93. Anslaget avser att täcka kostnader för teknikområdena Bränsleteknik, Energi- relaterad transportforskning och den del av teknikområdet Icke kärnteknisk FoU vid Studsvik som rör förgasning och förbränning. Forskning och utveck- ling inom biobränsleområdet bedrivs även inom ramen för SLU:s verksamhet samt vid Skogforsk och JTI.

Fiskeriverket administrerar tillsammans med SJFR ett sammanhålletforsk- ningsprogram på fiskets område. Ansvaret för programmet är fördelat så att Fiskeriverket skall främja forskning och bedriva utvecklingsverksamhet. me- dan SJFst huvudsakliga ansvarär grundforskning och tillämpad forskning. Fiskeriverket har tillsammans med SJFR successivt utvärderat forsknings- och utvecklingsarbetet på fiskets område. Utvärderingen av biologisk FoU visar bl.a. att programmet i fortsättningen i första hand bör inriktas på att stär- ka forskningen inom fackområden som fisksjukdomar, molekylärbiologi och fiskekologi samt att organisera större tvärfackliga program med stark relevans för näringens behov. Forskning rörande arter av betydelse för svenskt fiske och vattenbruk bör prioriteras. Vad beträffar teknisk FoU visar utvärderingen bl.a. att arbetet huvudsakligen varit inriktat mot praktiska frågeställningar som kan bidra till att öka lönsamheten och förbättra arbetsmiljön för fisket. Även inom ramen för det nordiska samarbetet finansieras forskning på fiskets om- råde.

I 1990 års forskningsproposition redovisade regeringen ett särskilt ren- forskningsprogram. SJFR fick ansvaret för att genomföra programmet. För programmet anvisades 1 miljon kronor och regeringen gav dessutom SJFR i uppdrag att genom omprioriteringar tillföra programmet ytterligare medel. För närvarande står ca 2,2 miljoner kronor till förfogande för verksamheten för-

Avsnitt 9 ' J ordbruksdep.

utom de resurser hos olika universitet som kan utnyttjas inom ramen för pro- grammet. Regeringen har nyligen inrättat en forskningsrådsprofessur i ren— skötsel. Avsikten är att professuren skall vara placerad vid SLU.

Viltforskningen tillförs medel ur viltskadereglerings- och jaktvårdsfond— ema efter beslut av regeringen. Medlen fördelas av Statens naturvårdsverks vetenskapliga kommitté för viltforskning, huvudsakligen i enlighet med ett samlat program för viltforskning. Regeringen har för innevarande budgetår ur de nämnda fonderna anvisat 3,7 miljoner kronor för älgforskning och 5 miljo- ner lcronor för övrig viltforskning. Svenska jägareförbundet .erhåller också bidrag ur fonderna för sin verksamhet. Förbundet har bl.a. en särskild forsk- ningsavdelning.

9.1.2 Prioriteringar för framtiden

All forskning som bedrivs för att säkra en miljövänlig produktion och svensk konkurrenskraft måste bygga på ett integrerat samarbete mellan grundläggan- de och tillämpad forskning. Den grundläggande forskningen är förutsättning- en för att på ett systematiskt och långsiktigt sätt angripa problem inom produk- tionen och att skapa möjligheter för utveckling av nya metoder.

Forskningen inorn Jordbruksdepartementets ansvarsområde har ett särskilt ansvar för att kunskapen inom naturresursområdet utvecklas så att kommande generationers fortlevnad säkras. Detta förutsätter inte bara en hög vetenskap- lig kompetens i den forskning som bedrivs, utan också samarbete och infor- mation mellan forskare inom olika berörda områden samt mellan forskarna och de olika näringssektorema. Vidare ärdet nödvändigt att forskningen ges en bredd så att den omfattar t.ex. hela kedjor från de grundläggande produk- tionsresursema till färdig produkt och fungerar så att forskningens framsteg når ända fram till producentledet.

Vissa naturresurser kan förnyas. Tillgången på andra är begränsad. Oav- sett vilka de är krävs att vi hushållar med dem, om vi vill utnyttja dem lång- siktigt för vår försörjning. En form för hushållning med naturresurser är att låta dem ingå i kretslopp där de på olika sätt och iolika former återanvänds. Forskning för att lösa problem idet biologiska kretsloppet måste ges hög prio- ritet. Genom att miljövänligt producera råvaror för bl.a. energi- och industri- ändamål blir jordbruket en resurs i miljöarbetet, men också genom att ta emot avfall som är biologiskt nedbrytbart och fritt från giftiga ämnen. På detta sätt kommer fler processer att integreras i det biologiska kretsloppet. Allt avfall måste återföras till naturens kretslopp eller till ny användning. Avfall från staden måste återföras till landsbygden och jordbruket. Stora mängder orga- niskt material transporteras i dag från landsbygden till tätorterna Hushållsav- fall och slam ackumulerasi mängder i städerna med gigantiska lagrings- och föroreningsproblem som följd. Endast genom att på ett biologiskt riktigt sätt tillvarata avfall och restprodukter kan vi undvika en sopbergskatastrof.

Denna grundsyn kan inte sägas ha präglat verksamheten inom de areella näringamai särskilt hög grad hittills. Under flera decennier har också forsk-

Prop. 1992/931170

Avsnitt 9 J ordbruksdep.

ningen till stor del karakteriserats av en strävan bort från de grundläggande sambanden i ekosystemet och de restriktioner dessa ställer upp. Detta har gi- vetvis även präglat verksamheten inom jordbruk och skogsbruk. Först under senare år har ekologin och rniljövården uppmärksammats i större omfattning. Vårt ansvar för framtida generationer, inte bara i "vårt land, måste i fortsätt- ningen påverka inriktningen och omfattningen av FoU för vår försörjning. Insatserna måste styras av krav på omsorg om miljön i vid bemärkelse. Pro- duktionsresursema, bl.a. marken, måste vårdas, den biologiska mångfalden säkras, kvaliteten på luft och vatten hållas hög och omsorgen om djur och människor betonas. Dessa frågor har framhållits vid FN:s konferens om miljö och utveckling i Rio de Janeiro i juni 1992 och de kommer till uttrycki de konventioner och den deklaration som blev resultatet av denna konferens. Samtidigt betonas naturresursemas betydelse för försörjningen av en växande världsbefolkning. Inom överskådlig tid måste vi räkna med att den biologiska produktionen måste ökas och effektiviseras för att försörjningen skall klaras. Men en sådan effektivisering måste ske i för ekosystemen hållbara former. - Forskningen kring dessa frågor måste beakta att utnyttjandet av den biolo- giska produktionen rymmer många estetiska och sociala aspekter som måste uppmärksammas och utvecklas. Så t.ex. är upplevelse av skönhet i landskap,- trädgårdar och parker en väsentlig källa till välbefrnnande och livsglädje. Sam- varo med sällskaps- och sportdjur är en social relation av stor vikt, och forsk- ning kring djurens hälsa och välbefinnande ökar livskvaliteten för både djur och djurägare. De ekologiska sambanden och ett utvecklat miljötänkande är " centrala frågor av yttersta betydelse inom den forskning som ryms inom Jord- bruksdepartementets ansvarsområde. Ett samhällei harmoni med en natur i ekologisk balans skapar förutsättningar för en hållbar utveckling och framtids- tro.

Den inriktning som forskningen inom Jordbruksdepartementets ansvars- område bör ges för framtiden bör mot denna bakgnrnd utgå från bl.a. följan- de bedömningar.

Markens långsiktiga produktionsförmåga är en grundläggande förutsätt- ning för den framtida utvecklingen. Den biologiska produktionen som utgår från vad marken kan ge måste säkerställas och utvecklas. Annars kommer vi aldrigatr klara försörjningen förden växande världsbefolkningen. Markförsäm— ring på grund av försurning, utarmning eller förgiftning hotar dock starkt vår framtida existens. Forskning för att klargöra markens uthålliga förmåga att på ett optimalt sätt kunna främja bildandet av näringsämnen av betydelse för väx- ter måste därför prioriteras. Forskning inom områdena markkemi, markbiolo- gi, kvävemetabolism och markfysik är av central betydelse i detta samman- hang liksom forskning om samverkan mellan växt, klimat och markproces- ser.

Odlingslandskapets fauna och flora har under mycket lång tid utvecklats och anpassats till människans brukningsmetoder. De Strukturförändringar inom jordbruk och skogsbruk som har skett de senaste decennierna har på många sätt förändrat förutsättningarna för den biologiska mångfalden med en

Prop. 1992/931170

Avsnitt 9 Jordbruksdep.

utarmning som följd. Forskningen om framtida odlingssystem måste syfta till att uppehålla stor. biologisk mångfald och ett öppet och varierat landskap rikt på kulturvärden.

Utvecklingen inom de areella näringarna är iett globalt perspektiv det som kommer att bestämma de avgörande livsvillkoren för mänskligheten. Forsk- ning och utbildning i Sverige måsrze planeras så att ett internationellt perspek- tiv på nyttjandet av naturresursema beaktas och utvecklas.

Svenskt lantbruk står inför en genomgripande förändring i och med EES- avtalet och ett sannolikt inträde i EG. Även GAH-överenskommelsen har stor betydelse i detta sammanhang. Större arealer jordbruksmark kan komma att överföras till annan användning med de konsekvenser detta medför för det traditionella odlingslandskapet och livsbetingelsema på landsbygden. På livs- medelsområdet ärdet angeläget an: kunskapsuppbyggnaden fortsätter när det gäller den senare delen av livsmedelskedjan, så att Sverige kan hävda sina livsmedelsprodukter i en utländsk konkurrens. -

Forskning och utveckling är en viktig förutsättning för ett i vid mening uthålligt skogsbruk under dynamiska villkor. Det finns skäl för staten att stimulera forskningen eftersom den är långsiktig och allmängiltig till sin ka- raktär. Samtidigt måste näringsliveti högre grad ta sitt ansvar för nödvändig grundläggande och tillämpad forskning.

Stora krav ställs i dag på omsorgen om djuren. Allt större vikt måste läg- gas vid djurskyddsintresset. Det är angeläget att Sverige i det internationella samarbetet hävdar vikten av bestämmelser om djurskydd. Det finns ett stort behov av forskning om djurens häl sa och behov och det är viktigt att kontinu- erligt förbättra djurrniljön inom animalieproduktionen. Också när det gäller försöksdjur är forskningen en viktiig angelägenhet.

Den gentekniska forskningen öppnar nya möjligheter för människans nytt- jande av naturen. Med hjälp av genteknik kan organismer utrustas med en kombination av egenskaper som normalt inte finns i naturen. Tekniken ger oss bl.a. möjlighet att på nya och säkrare sätt framställa vaccin, läkemedel och diagnostica. Forskarna kan också genom genteknik utveckla nya egenska- per hos växter och djur. Samtidigt som gentekniken främjar utvecklingen och produktiviteten inom den biologiska produktionen väcker den ekologiska och etiska frågor samt farhågor. Det är viktigt att debatten kring dessa frågor, bl.a. de etiska, vidmakthålls och att forskningen vidgas till att besvara de eko- logiska frågorna kring gentekniken.

Utsläppen av koldioxid från användningen av fossila bränslen utgör ett allvarligt hot om en global växthuseffekt. Detta återspeglas i besluten vid FN:s konferens om miljö och utveckling, bl.a. i konventionen om klirnatför- ändringar och ihandlingsprogrammet Agenda 21. I så stor utsträckning som möjligt måste vi därför ersätta dessa bränslen med förnybara bränslen. Den största potentialen har biobränslen från skog och jordbruk. Även om utveck- lingsarbetet på detta område har kommit förhållandevis långt, måste ytterliga- re FoU bedrivas ieffektiviseringssyfte och för att kunna bredda användnings-

Prop. 1992/93 : 170 Avsnitt 9 Jordbruksdep.

området. Sådana insatser gynnar utvecklingen mot ett resurssnålt och avfalls- snålt samhälle.

Den nödvändiga anpassningen av dagens forskning som här har skisserats försvåras av den stelhet som kännetecknar universitetsorganisationen ivid me- ning. Många gånger ger de fasta former som präglar organisationen, både i fråga om fakultets- och institutionsindelning och tjänsters långsiktiga bind- ningar till innehållet, inte möjligheter till snabba förändringar. I det samman- hanget har forskningsråden en viktig uppgift genom att de har en god flexi- bilitet i fråga om resursfördelning och möjligheter att skapa övergripande, samordnade program. Kombinationen av SLU och SJFR är idet samman- hanget en värdefuu tillgång för forskningen inom de områden som behandlas här.

Forskningen är till sin karaktär innovativ och skall sträva mot att formulera och karakterisera fenomen och problem som ännu inte har identifierats av sam- hället. Härigenom och med den inriktning av forskningen som har angetts i det föregående kommer nyttjandet av de biologiska naturresurserna att kunna ske, utan att det uppstår miljöproblem som måste klaras i efterhand. Ytterliga- re en förutsättning för en bärkraftig utveckling är givetvis att vad man kan kal- la extem miljöpåverkan kan förhindras. Detta bör vara den långsiktiga inrikt- ningen av forskningen inom Jordbruksdepartementets ansvarsområde. Det måste också få genomslag i forskarutbildningen.

9.1.3 Program för träteknisk forskning och träfiberforskning

Regeringens förslag: Ett samlat program för träteknisk forskning och träfrberforskning inrättas.

Skälen för regeringens förslag: Skogsnäringen har stor betydelse för landets ekonomi. Det är angeläget att långsiktigt trygga dess framtid i Sverige. En grundläggande förutsättning härför är konkurrenskraft på expon- marknaden. Konkurrenskraft skapas bl.a. genom utveckling av bättre pro- dukter, utforrnade och tillverkade enligt konsumenternas krav och önskemål.

Den samlade trävaruindustrins insatser för forskning och utveckling är mycket små jämfört med andra branschers. År 1989 var FoU-utgiftema en- dast 0,41 % av förädlingsvärdet jämfört med ca 20 % för elektroindustrin och transportmedelsindustrin. Särskilt liten är forskningsinsatsen från den del av branschen som förädlar sågtimmer. Även om sågtirnmer svarar för den störs- ta delen av skogsbrukets inkomster, finns det utrymme för att öka dess föräd- lingsvärde ytterligare. Att stärka forsknings- och utvecklingsinsatsema är så- lunda en av de viktigaste åtgärderna för att skapa en långsiktig konkurrens- kraft för den träförädlande industrin. Denna slutsats har dragits även av l990 års skogspolitiska kommitté.

Prop. 1992/932170 Avsnitt 9 Jordbruksdep.

De statliga forskningsorganen ansvarar för den långsiktiga kompetensupp- byggnaden och ktinskapsöverföringen. SJFR har genom samverkan med in— dustrin och andra forskningsfrnansiärer nyligen startat ett träkvalitetsprograrn. För att stärka sambandet mellan produktion och förädling av träråvaran bör medel avsättas för ett utökat forskningsprogram rörande träkvalitet. Program- met skall syfta till att på ett tvärvetenskapligt sätt belysa integreringen mellan de olika förädlingsleden. Det är därvid av vikt att identifiera sambandet mellan ved- och fiberegenskaper och kvalitetskrav på färdigförädlade produkter. Pro- grammet får sådan bredd att insatser behöver göras av både SLU och andra forskningsutförande organ. Programmet bör utarbetas av SJFR och SLU i samarbete och under medverkan av bl.a. Teknikvetenskapliga forskningsrå- det, Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK), Träforskningsinstitutet och Byggforskningsrådet. Den förstärkning som det nu föreslagna program- met innebär medför att SJFR i högre grad kan stödja kompetensuppbyggnad vid andra universitet och högskolor.

9.2 Landskap Näring Kunskap (SOU 1991:101), en - utvärdering av Sveriges larttbruksuniversitet Med stöd av regeringens bemyndigande den 8 juni l989 tillkallade dåvarande chefen för Jordbruksdepartementet den 9 november 1989 professorn Ingvar Lindqvist såsom särskild utredare med uppgift att se över vissa frågor röran- de Sveriges lantbruksuniversitet. Efter Ingvar Lindqvists bortgång i maj 1991 förordnades byråchefen Ulla Åhgren-Lange som särskild utredare.

Bakgrunden till utredningen varde förändringar som hade inträffat sedan SLU bildades år 1977. Utredningen har omfattat en utvärdering av SLU:s verksamhet, dess innehåll, omfattning, inriktning och styrning. Utredarens förslag har redovisats i betänkandet (SOU 1991:101) Landskap Näring Kun- skap. Betänkandet har remissbehandlats. En sammanställning av remissyttran- dena finns tillgänglig i Jordbruksdepartementet (dnr 39/92).

U wärderingsprocessen

Utredarens översyn av SLU är först och främst en utvärdering. Vid utvärde- ringen har utredaren systematiskt arbetat med olika typer av underlag för att nå större säkerhet i bedömningen. Dels har utredaren själv tagit fram eller ini- tierat underlag, dels har tidigare gjorda utvärderingar och studier använts.

Det viktigaste inslaget i utvärderingen är tre utländska universitetsgrupper som på uppdrag har granskat forskning och utbildning vid SLU. Utbildning och forskning vid den lantbruksvetenskapliga fakulteten har utvärderats av en grupp från lantbruksuniversitetet i Wageningen i Nederländerna och en före- trädare för landets lantbruksdepartements institutsorganisation. Skogsveten- skapliga fakulteten har granskats av en grupp från Helsingfors universitet och Skogsforskningsinstitutet i Helsingfors. Den veterinärmedicinska fakulteten

Avsnitt 9 J ordbruksdep.

har utvärderats av en grupp från veterinärmedicinska fakulteten vid univer- sitetet i Utrecht i Nederländerna. '

I utredarens" uppdrag till utvärderama har det förutsatts att det är nödvän- digt att förena en bedömning av verksamhetens karaktär och kvalitet med förslag om hur iakttagna brister skall kunna avhjälpas. De utländska utvärde— ringsgruppema som har anlitats" har också sett sin uppgift på det sättet. Detta är en arbetsmetod som används vid utvärdering inom forskningsråd. Den har dock sällan använts för utvärdering av ett helt universitet eller hela fakulteter.

Lantbruksuniversitetets roll som sektorsuniversitet

Regeringens bedömning: Sveriges lantbruksuniversitet skall ge- nom forskning, utbildning och information öka kunskaperna om förut- sättningarna för en varaktig och effektiv biologisk produktion och om hur denna skall bedrivas och nyttjas.'Universitetet bör mot denna bak- grund även i fortsättningen vara ett samlat sektorsuniversitet för de are- ella verksamheterna under Jordbruksdepartementets ansvarsområde.

Utredarens bedömning överensstämmer i stort sett med regeringens bedömning.

Remissinstanserna: De flesta anser att SLU skall kvarstå som ett samlat sektorsuniversitet. Några remissinstanser inom skogsområdet anser att motiv- en för en sammanhållet SLU är svaga Statskontoret och lngenjörsvetenskaps- akademien anser att man bör överväga departementstillhörigheten. Riksrevi- sionsverket anser att det saknas en grundläggande analys av SLU:s roll.

Skälen för regeringens bedömning: SLU har en central ställning in- om svensk lantbruksvetenskaplig FoU. En utvärdering och bedömning av SLU:s resurser bliri allt väsentligt, till skillnad från utvärderingar av lant- bnrksuniversitet i andra länder, liktydig med en utvärdering och bedömning av landets totala insats vad gäller FoU och högre utbildning inom det lant- bruksvetenskapliga området.

Enligt utredarens bedömning är de motiv som fanns för bildandet av SLU år 1977 alltjämt relevanta. Forskningsverksamheten ligger väli linje med den internationella utvecklingen och har enligt olika indikationer god kvalitet och volym. Det har utvecklats ett nära och väl fungerande samarbete mellan den lantbruksvetenskapliga och den veterinärmedicinska fakulteten på husdjurs- området. Även i övrigt har samverkan kommit till stånd, särskilt på initiativ av universitetsledningen. Ännu återstår dock mycket att göra, främst på mark- växtsidan och vissa andra områden. innan de förutsättningar som samman- slagningen skapade har utnyttjats.

Enligt regeringens uppfattning ställer den breda uppgiften som SLU har särskilt stora lcrav inte bara på forskningen som sådan, utan också på de fors- kande och på universitetsledningen på alla nivåer. Kombinationen av grund-

Prop. 1992/93470

Avsnitt 9 J ordbruksdep.

forskning, tillämpad forskning och försöksverksamhet förutsätter vidsynthet. Prop. 1992/93:170

Detta kräver samarbete och samordning. Med den nära anknytningen till de areella näringarna fordras dels integritet, dels förståelse för näringslivets vill- kor. SLU är väl skickat att leva upp till dessa krav. Det fordras emellertid vä- sentligt ökade insatser på alla nivåer inom SLU för att tillgodose kraven. Det- ta, och inte minst vad som har anförts i det föregående om prioriteringar för . framtiden när det gäller forskningen, talar för att SLU även i fortsättningen bör ha karaktären av ett samlat sektorsuniversitet för utnyttjande och vård av biologiska naturresurser.

Regeringen anser att insatta resurser utnyttjas mest effektivt på detta sätt. Den komplexa karaktären på vården och umyttjandet av de biologiska naturre- surserna kräver dock ett utvidgat och breddat samarbete över universitets- och fakultetsgränserna liksom med andra forskningsutförande organ. Behovet av en sådan samordning har redan markerats genom de program för miljöforsk- ning inom jordbruk och skogsbruk som administreras av SJFR. För att inte- grera övergripande miljöfrågor och. för att kunna utveckla den helhetssyn som är nödvändig för att på ett systematiskt sätt angripa ekologiska problem måste SLU vidareutveckla samarbetet mtxl andra forskningsorgan.

När det gäller yttre organisation ser utredaren inte någon anledning att aktu- alisera någon förändring av SLU:s departementstillhörighet. Utredaren hänvi- sar även till att lantbruksuniversiteten utomlands ofta är organiserade under jordbruksdepartementen. Regeringen anser att utvecklingen inom det område som rör nyttjande av biologiska naturresurser i alla avseenden gagnas av ett sammanhållet ansvar för forskning, undervisning och övrig utveckling inom området. Regeringen är av samma uppfattning som utredaren. Fördelarna med den anknytning till bl.a. skogs- och jordbrukssektorn som nu finns upp- väger det samordningsarbete som kan behövas i förhållande till högskolan i övrigt.

Forskning och försöksverksamhet

Regeringens bedömning: Det ärviktigt att SLU iframtiden priorite-

rar sådan grundforskning som stödjer ett hållbart nyttjande av biologis- ka naturresurser med särkild inriktning på de areella näringarna. SLU bör även i fortsättningen ha ansvaret för försöksverksamheten.

Utredarens bedömning överensstämmer delvis med regeringens be- dömning. .

Remissinstanserna: Åsikterna om SLU:s satsning på grundläggande forskning är delade bland rernissinstansema. Flera anser att det inom SLU bör omfördelas medel från den lantbruksvetenskapliga fakulteten till den skogsvetenskapliga fakulteten.

Avsnitt 9 J ordbruksdep.

Skälen för regeringens bedömning: Enligt utredarens mening har SLU visat framförhållning, initiativförmåga och uthållighet och anpassat sig till riktlinjer och signaler från statsmakterna. Många nya forskningsområden har tagits upp sedan år 1977 och betydande omfördelningar mellan områden har skett. Den belysning av forskningens inriktning, volym och kvalitet som utredaren har gjort tyder på att SLU hävdar sig väl forskningsmässigt och lig- ger i linje _med den internationella utvecklingen. SLU har främst prioriterat grundläggande forskning vilket avspeglas i bibliometriska studier som har ut- förts. Utredaren anser liksom de utländska utvärderingsgruppema att denna inriktning av forskningen är riktig och bör följas i fortsättningen.

Det är regeringens uppfattning att grundläggande kunskap är basen för all utveckling inom mera tillämpad forskning. För att den forskning som bedrivs inom SLU skall lämna produktiva bidrag till utveckling inom såväl miljö- som nyttjandeområden krävs att den grundläggande kunskapen utvecklas. Rege- ringen anser att den grundläggande forskning som bedrivs vid SLU ivid be— märkelse skall utgöra underlag för den mer tillämpade forskningen. Först när de grundläggande problemen har identifierats och ny kunskap genererats finns det möjlighet att på ett långsiktigt sätt lösa de problem som uppstår inom ett visst område. För att säkra attde samlade forskningsmedlen används effek- tivt är det regeringens mening att grundläggande forskning, tillämpad forsk- ning och försöksverksamhet skall samverka på ett övergripande sätt och att det är nödvändigt att SLU samverkar med andra forskningsorganisationer och sektorsintressen.

Skogsnäringen är av stor betydelse för Sverige. Regeringen anser mot bak— grund härav att medel genom omfördelningar inom SLU bör tillföras den skogsvetenskapliga fakulteten. Regeringen har tidigare berört denna fråga i an- slutning till redovisningen av ett program för träteknisk forskning och träfiber- forskning (avsnitt 9.1.3). '

Vid SLU bedrivs både allmänvetenskaplig och lantbruksvetenskaplig forsk- ning. Utredaren anser att det kan diskuteras om den allmänvetenskapliga forskningen skall inriktas mer åt det lantbruksvetenskapliga hållet. Kritik kan riktas mot att de övergripande syntes- och systemanalytiska studierna har för- summats vid de lantbruks- och skogsvetenskapliga fakulteterna. I många and- ra länder har man valt att förlägga försöksverksamheten till särskilda institut. Enligt utredarens bedömning ger dock inte utländska jämförelser och erfaren- heter av olika system grund för att anse institutmodellen överlägsen. Utreda- ren förordar sålunda att försöksverksamheten inte skiljs från SLU.

Det är regeringens uppfattning att försöksverksamheten och långliggande försök i likhet med andra verksamheter vid SLU fortlöpande bör prövas vad gäller omfång och resurstilldelning. Den tillämpade forsknings- och försöks- verksamheten bör inriktas på att skapa förutsättningar för en utveckling av ett hållbart utnyttjande av de biologiska natunesursema. Den mer produktionsin- riktade försöksverksarnheten bör i allt högre grad finansieras av näringen, och på sikt bör denna verksamhet helt finansieras av resp. bransch. Det ankom-

Avsnitt 9 J ordbruksdep.

merpå SLU att organisera försöksverksamheten så att resurserna för verksam- Prop. 1992/93:170 heten används effektivt.

F orskningsfinanriering

Regeringens bedömning: SLU bör inom ramen för sina resurser bygga upp egna forskningsprogram. Någon generell överföring av forskningsmedel till SLU från SJFR bör inte ske.

Utredarens förslag överensstämmer delvis med regeringens bedöm- ning. Utredaren förordar en överföring av medel från SJFR och sektorsorgan till SLU.

Remissinstanserna: De flesta är positiva till programverksamhet vid SLU. Flera remissinstanser anser att en överföring av medel från forsknings— råd till SLU är effektiv och bra, medan forskningsråden och Vetenskapsaka— derrrien anser att detta skulle leda till en urholkning av rådens resurser.

Skälen för regeringens bedömning: Fördelningen mellan fasta och rörliga resurser är av stor betydelse för möjligheterna att uppnå såväl stabilitet som förnyelse inom forskningen. Råden kan genom prioriteringar och kvali- tetsbedömningar fördela resurser till framgångsrika forskningsområden som inte sällan kan spänna över fler institutioner, fakulteter, universitet eller forsk- ningsorgan av annat slag. SLU har en omfattande fast forskningsorganisation med möjlighet till omfördelning inom universitetet. SLU bör genom ompriori- teringar av resurserna från tid till annan kunna skapa en optimal organisation och resursfördelning med hänsyn både till behoven inom sitt ansvarsområde och till aktuell extemfinansieting.

Grundutbildning

Regeringens bedömning: Utbildningarna vid SLU skall genom

framförhållning och planering sörja för att samhällets behov av utbilda- de inom SLU:s kompetensområde tillgodoses. Det är viktigt att SLU:s utbildningar till sin struktur följer vad som generellt gäller för svenska universitet i fråga om kurslängder och valfrihet i utbildningarna. SLU bör verka för att öka intemationella utbyten i utbildningen.

Utredarens förslag överensstämmer delvis med regeringens bedöm- ning.

Remissinstanserna: De flesta delar utredarens bedömning att det fordras en ökad tonvikt på de grundläggande ämnena. Flera är dock tvek- samma till behovet av att jägmästamtbildningen får en ökad tonvikt på grundläggande utbildning. Utredarens förslag att flytta det första utbild-

Avsnitt 9 Jordbruksdep.

ningsåret i jägmästarutbildningen från Garpenberg avvisas av de flesta Prop. 1992/93:170 remissinstansema.

Skälen för regeringens bedömning: Den lantbruksvetenskapliga fa- kultetens utbildningar har genomgående lägre kostnad per studieplats och högre genomströmning än närmast motsvarande linjer vid andra universitet. Utbildningen kritiseras emellertid av den holländska utvärderingsgruppen. Den bedömer att delar av agronom-. hortonom- och landskapsarkitektutbild- ningarna har karaktär av yrkesutbildningar snarare än vetenskapligt-akade- miska utbildningar. Avnärnama av utbildningarna är, å andra sidan, mycket nöjda med dessa. Inom den lantbruksvetenskapliga fakulteten har under utred- ningens gång pågått en översyn av utbildningarna. Utredaren bedömer att det kan finnas skäl för att införa en kandidatexamen som etapp i den lantbruksve- tenskapliga fakultetens utbildningar. Det propedeutiska året bör enligt utreda- ren avskaffas och valfrihet bör ges innebörden attde studerande får välja mel-' lan färre och längre kurser. Det är också angeläget att grundutbildningen- ger kunskaper om landskapets historiska utveckling och kulturhistoriska innehåll.

Även jägmästarlinjen har lägre kostnad och högre genomströmning än mot- ' svarande utbildningar på andra universitet. Den skogsvetenskapliga fakulteten- har gjort en utbildningsöversyn som bl.a. tyder på att jägmästarutbildningen är mycket uppskattad av sina avnämare. Samtidigt har de problem klarlagts som sammanhänger med en obalans mellan Uppsala— och Umeådelama och med den svaga rekryteringen av jägmästare till forskarutbildningen. Fakulte- ten har föreslagit en fristående förberedande kandidatexamen i Uppsala som lösning av dessa problem. Utredaren föreslåri stället en kandidatexamen med inslag från den skogsvetenskapliga fakulteten och naturvetenskapliga och sam- hällsvetenskapliga ämnen. Utredarens förslag är således en jägmästarexamen liknande civilingenjörsexarnen och som utformas som en kombination av yr- kesinriktad och forskningsförberedande utbildning. Utredaren föreslår att det '

första årets utbildning på jägmästarlinjen flyttas från Garpenberg till Uppsala. Enligt utredaren är dessutom forskningen i Garpenberg alltför isolerad och skulle vinna på samgående med närliggande verksamheter inom den skogsve- tenskapliga fakulteten och SLU i övrigt.

Veterinärutbildningen har stora likheter med utbildningen på läkarlinjen vad gäller kostnader, sökandetryck och efterfrågan på arbetsmarknaden. Kost- naden per studieplats och minirnipoängen för antagning ligger bland de högsta i landet. Mot utbildningens vetenskapliga nivå eller innehållet i stort har inga

Avsnitt 9 . Jordbruksdep.

anmärkningar riktats. Den holländska utvärderingsgruppen anser att den — svenska veterinärutbildningen uppfyller de krav som ställs inom EG. Den är dock kritisk till blockundervisningen och till frånvaron av tillvalsmöjligheter och viss specialisering. Utredaren anser att denna kritik bör uppmärksammas. Isyfte att minska kostnadema för veterinärutbildningen bör den veterinännedi- cinska fakulteten enligt utredaren undersöka vilka besparingar som kan göras genom att flytta utbildningen i Skara till Uppsala. Ännu ett skäl för detta är att en viss specialisering inom grundutbildningen sannolikt skulle underlättas om veterinärutbildningen samlas i Uppsala

Sättet att undervisa och anordna kunskapskontroll är en central fråga som har belysts och kommenterats utifrån de olika utbildningslinjemas perspektiv. Enligt utredarens mening behöver ökad tonvikt läggas på de grundläggande ämnena liksom på problemlösning och helhetssyn, om den svenska utbild- ningen skall hålla måttet i EG-perspektivet.

Utredaren har noterat att de intemationella kontakterna och det internatio- nella utbytet inom grundutbildningama vid SLU inte har förändrats under senare år och att det saknas motsvarighet till det starkt ökade intresset för in- temationalisering som har kommit till uttryck inom övriga universitet och hög- skolor. Enligt utredaren bör internationaliseringen av grundutbildningen vid SLU ökas, bl.a. i anslutning till ERASMUS. De svenska fakulteterna bör skaffa sig systerfakulteter utomlands och samverka med dem beträffande ut- byte av studerande inom såväl grundutbildningen som forskarutbildningen.

Utredaren anser att utbildningen måste läggas upp så att studier utomlands kan bli en realitet, gärna på samma sätt som teknologemas sista år vid ut- ländskt universitet. Utbildningamzt vid SLU bör sålunda vara bundna i början och innehålla mer valfrihet mot slutet. Vidare behövs ett kursutbud på engels- ka vid SLU, motsvarande vad sonn har utvecklats vid övriga svenska univer- sitet och högskolor.

Den dimensioneringsstudie av utbildningarna vid SLU som har utförts på utredarens uppdrag visar att antalet utbildade i förvärvsaktiv ålder kommer att öka in på 2000-talet. Utredaren förordar att det fastställs en långsiktig utveck- lingsstrategi för SLU:s utbildningar i samråd med planeringsansvariga för i första hand de naturvetenskapliga högskoleutbildningarna. På kort sikt före- slås att antalet nybörjarplatser påjägmästarlinjen ökas, eftersom denna linje avviker från den allmänna utvecklingstrenden för övriga SLU-utbildningar. Även landskapsarkitektlinjen bör byggas ut. Inom gruppen med kortare SLU- utbildningar förutses ett relativt stort överskott som talar för en minskad antag- ning.

Det är regeringens uppfattning att det är angeläget att undervisningsresur- serna används på ett effektivt sätt. samt att utbildning sker där det finns de bästa förutsättningarna för det. Det ankommer på SLU att bedöma var och hur utbildningsresursema skall brukas. Det är nödvändigt att denna bedöm- ning sker med utgångspunkt iden totala resursanvändningen inom högsko- lan. Garpenberg utgör en enhet inom det samarbete som har utvecklats mellan högskolomai Falun/Borlänge och Gävle/Sandviken och Insititutet för bygg— nadsforskning. Garpenbergsanläggningen är en värdefull-resurs som bör kun- na utnyttjas även i fortsättningen. Samarbetet med övriga nordiska länder vad gäller de olika utbildningarna bör utvecklas vidare. -

I prop. 1992/93: 1 om universitet och högskolor — frihet för kvalitet har regeringen utvecklat skälen för att införa en examensordning vid universite- ten. Detta är ett ledi strävan att universitetens planering i större utsträckning än vad som nu ärfallet skall inriktas på resultaten i kvalitativ och kvantitativ ' mening. Varje universitet får ta det fulla ansvaret för att organisera sin utbild-

Prop. 1992/93:170 Avsnitt 9 J ordbruksdep.

ning. Denna fråga tas upp närmare i det följande när anslagsfrågoma för SLU behandlas (avsnitt 9.3).

Sedan utredningen slutfördes har SLU gjort en grundläggande genomgång av utbildningarna vid universitetet. Det propedeutiska året har avskaffats för agronom- och hortonomutbildningama och valfriheten i studierna inom dessa områden har ökat.

Vad gäller skogsutbildningarna pågår en omstrukturering. Avsikten är att minska antalet utbildningslinjer från tre till två, nämligen till jägmästarexamen och en examen på mellannivå. Inom Jordbruksdepartementet och Utbildnings- departementet komrner samordningsfrågor vad gäller grundutbildning, vidare- utbildning och fortbildning inom skogsområdet att granskas under våren. Frå- gor som lokalisering och dimensionering av utbildningarna måste ses mot bak- grund av det totala utbildningsbehovet inom området.

F orskarutbt'ldningen

Regeringens bedömning: SLU böri likhet med andra universitet öka exemensfrekvensen inom forskarutbildningen.

Utredarens förslag överensstämmer med regeringens bedömning. Remissinstanserna: Flera remissinstanser anser att SLU ihögre grad bör utnyttja adjungerade professorer i handledningen av forskarstuderande och att de finansiella villkoren för doktorander behöver förbättras genom fler doktorandtjänster. '

Skälen för regeringens bedömning: De olika analyser och bedöm- ningar som utredaren redovisar tyder på att kvaliteten på avhandlingarna är god medan rekryteringen av doktorander och uppläggningen av forskarut- bildningen kräver insatser av olika slag. _

När det gäller faktiska studietider och genomströmning avviker SLU.:s forskarstuderanden inte nämnvärt från andra jämförbara fakulteter i Sverige. De genomsnittliga studietiderna för agronomie och skogliga doktorsexamina är ungefär lika långa som för teknologie doktorer och något kortare än för na- turvetare. Studietiden för veterinärmedicine doktorsexamen är ungefär" den- samma som för medicine doktor. I samtliga fall ligger nettostudietiden nära normen fyra års heltidsstudier.

Även om examensfrekvensema vid SLU knappast är lägre än vid andra fakulteter är de enligt utredarens mening alltför låga. Mycket talar för att de kan förbättras genom insatser dels i form av förbättrad studiefinansiering, dels genom effektivare organisation av forskarutbildningen. Enligt utredarens bedömning frnns detall anledning att gå vidare med den prioritering av dokto- randtjänster som SLU uttalat sig för i långtidsplanen och som hittills också har resulterat i vissa förstärkningar.

En jämnare fördelning av forskarstuderanden mellan olika ämnen och in- stitutioner bör eftersträvas. Forskarutbildningen bör göras effektivare genom

Pröp. 1992/93:170

Avsnitt 9 Jordbruksdep.

bättre strukturerad handledning och mer genomtänkt uppläggning av utbild- ningen. Utredaren föreslår vidare att det mer övergripande ansvaret för fors— karutbildningen flyttas från den nu gemensamma forskarutbildningsnämnden till fakulteterna.

Regeringen har som mål att examinationen av forskarutbildade skall för- dubblas fram till sekelskiftet. En ökad examinationsfrekvens är en av de åt- gärder som snabbt kan bidra till att detta mål nås. Det är därför viktigt att SLU uppmärksammar de förslag som utredaren har redovisat. Frågan om resurser- na för forskarutbildningen tas upp i det följande.

Fortbildning, vidareutbildning och rådgivning

Regeringens bedömning: SLU bör sträva efter ett utbud av kurser

för fort— och vidareutbildning som tillgodoser det behov som finns. I den mån detta sker genom fristående kurser i SLU:s ordinare kursut- bud, bör det finansieras på samma sätt som SLU:s ordinarie utbildnings- kostnader. Den uppdragsverksamhet som bedrivs vid SLU bör totalfi- nansieras genom kursavgifter.

Utredarens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens be— dömning.

Remissinstanserna: De flesta delar utredarens bedömning att återkom— mande utbildning är viktig. . _

Skälen för regeringens bedömning: Återkommande utbildning mås- te ges en betydligt mer framträdande plats inom SLU. Vid SLU sker fort- och vidareutbildning i huvudsak i form av uppdragsutbildning. Utredaren anser att det i fortsättningen bör förekomma även fristående kurser inom det regul- jära utbildningsutbudet på samma sätt som nu är fallet vid andra universitet och högskolor. Sådana bör kunna utvecklas i samband med planeringen av fakultetsövergripande kandidatexamina. Samtidigt som konsulentavdelningen inom SLU enligt utredarens förslag delas upp på fakulteter, finns det fortsatt behov av en gemensam enhet för främst publicering, men även för andra upp- gifter som med fördel drivs gemensamt.

SLU:s organisation och styrning

Regeringens bedömning: SLU:s styrelse måste ha en sådan sam— mansättrting att den styr verksamheten effektivt. Fakulteterna vid SLU får ett vidgat verksamhetsansvar. SLU:s interna organisation skall så långt möjligt beslutas av universitetet självt

Utredarens förslag överensstämmer huvudsakligen med regeringens bedömning.

Avsnitt 9 J ordbruksdep.

Remissinstanserna stödjer utredarens förslag vad gäller styrelsens sam- Prop. 1992/93:170 mansättning. De flesta tillstyrker utredarens förslag om fakulteternas vidgade Avsnitt 9 verksamhetsansvar 'och lämpligheten av att införa tema- och rådskommittéer. Jordbruksdep-

Skälen för regeringens bedömning: SLU:sinre organisation känne- tecknas i dag av ett stort antal organ på olika nivåer samtidigt som administra- tionen enligt en studie av Statskontoret bedrivs till en kostnad som ligger bland de lägsta inom universitets— och högskoleområdet i Sverige. Utredaren har lämnat flera förslag till förändringar på detta område.

Sedan utredarens förslag lämnades har riksdagen beslutat en ny högskole- lag. En av utgångspunkterna för beslutet har varit att högskolan skall ges ett ökat utrymme för lokala beslut om verksamhetens uppläggning och genom"- förande.

Detta har kommit till uttryck i den nyligen beslutade högskoleförordning- en. I högskolelagen görs, efter initiativ av riksdagen, dock undantag för Lant- bruksuniversitetet. För detta skall särskilda bestämmelser gälla. Dessa kom- mer att utfärdas genom en särskild förordning.

Enligt regeringens uppfattning är det nödvändigt att förändra SLU:s orga- nisations- och styrforrner så att de blir mer effektiva. I likhet med vad som har skett för statliga myndigheter bör verksledningsreformen prägla styrelsens sammansättning. Detta kan ske genom att ge styrelsen en lämplig storlek och ledamöter med insikter och kunskaper i för SLU viktiga frågor. Regeringen korrtmer att förordna en ny styrelse per den 1 juli 1993.

Universitetsledningen kommeri övrigt att förändras ienlighet med riks- dagens beslut. Det innebär att rektorsämbetet avskaffas, men att rektor kring sig kan samla en slagkraftig ledning, anpassad till de förhållanden som sär- skilt råder vid universitetet. Fakulteterna skall även i fortsättningen ledas av en dekan. I övrigt skall SLU självt få besluta om sina lednings- och styrfunk- tioner.

Hänvisningar till S9

9.3. Anslagsfrågor

I prop. 1992/93:100 bil. 10 har regeringen föreslagit riksdagen att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1993/94 under angivna an- slagsrubriker beräkna följande belopp. I 1. Sveriges lantbruksuniversitet 627 975 000 kr. I 2. Lokalkostnader m.m. vid Sveriges lantbruksuniversitet 295 336 000 la, I 3. Inredning och utrustning av lokaler vid Sveriges lantbruksuniversitet m.m. 33 700 000 kr, I 4. Skogs— och jordbrukets forskningsråd 169 680 000 kr, IS. Stöd till kollektiv forskning 101 200 000 kr, I 6. Bidrag till Skogs- och lantbruksakadernien 772 000 kr, I 1. Bioenergiforskning 48 930 000 kr.

Regeringen tar nu upp dessa frågor.

Nionde huvudtiteln PTOP- 1992/93:170 ' Avsnitt 9

1. Utbildning och forskning Jordbruksdep.

I 1. Sveriges lantbruksuniversitet

1991/92 Utgift 561 692 032! Reservation 10 045 831 1992/93 Anslag 627 975 000 1993/94 Förslag 984 246 000

Från anslaget bekostas utbildning, forskning och försöksverksamhet samt djursjukvård vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).

De övergripande uppgifterna för SLU är att meddela utbildning samt att be- driva forskning, försöksverksarnhet och annan verksamhet. Vid Lantbruksuni- versitetet skall det vidare bedrivas programbunden forskning och försöksverk- samhet som syftar till att främja verksamheten inom berörda delar av samhälle och näringsliv.

SLU hari sin fördjupade anslagsframställning för. budgetåren 1993/94— 1995/96 redovisat sin verksamhet inom verksamhetsområdena utbildning, forskning, information och rådgivning, riksskogstaxering, biståndsverksam- het samt organisation och förvaltning. Undervisningen vid SLU redovisar en mycket hög examinationsfrekvens för de utbildningar som genomförs vid de skogsvetenskapliga och veterinärmedicinska fakulteterna. Utbildningarna vid den lantbruksvetenskapliga fakulteten har lägre examinationsfrekvenser. De redovisade kostrtadema för vissa av utbildningarna vid SLU är höga. Antalet forskarstuderande vid SLU har under perioden ökat med ca 15 %. Forskarut- bildningen vid SLU tari genomsnitt ungefär 5 år. men examinationsfrekven- . sen är låg. Fort- och vidareutbildnirtgen har under den senaste femårsperiod- en ökat i omfattrting i hög grad.

Förvaltningskostnadema vid SLU har minskat något under perioden. Biståndsarbetet är nästan uteslutande ftnansierat genom uppdrag från SIDA.

Mot bakgrund av slutsatser-'na i resultatanalysen och de bedömningar som SLU kunnat göra i sin framtids- och resultatanalys avser universitetet att om- fördela sina resurser till områdena landskapsarkitektutbildning, effektivise- ring av forskarutbildningen, intemationalisering av grund- och forskarutbild- ningen, grundläggande forskning vid den skogsvetenskapliga fakulteten, pe- dagogisk utveckling och forskning kring liv'smedel. '

I syfte att på ett bättre sätt nå de övergripande målen för sektorn föreslår styrelsen att det övergripande målet för SLU:s försöksverksamhet formuleras om, och att ansvaret för den prograrnbundna forskningen uttrycks som ett an- svar för långliggande försök.

SLU har hemställt om medel för att täcka kostnadema för ombyggnadsarbe- ten i Alnarp och Ultuna omfattande ca 155 miljoner kronor.

Hänvisningar till S9-3

  • Prop. 1992/93:170: Avsnitt 9

Sammanfattning

Verksamhetens inriktning: Sveriges lantbruksuniversitet skall genom utbildning, forskning och in- formation öka kunskaperna om förutsättningarna för en varaktig och ef- fektiv biologisk produktion och om hur denna skall bedrivas och nytt- jas.

Resurser: Ramanslag 984 246 000 kr för budgetåret 1993/94.

Planeringsram: 1993/94 1994/95 1995/96 984 246 000 991 946 000 999 646 000

Resultatbedömning och fördjupad prövning

SLU:s fördjupade anslagsframställning visar enligt regeringens uppfattning att verksamheten bedrivs med en sådan inriktning att de verksamhetsmål som hittills har gällt kan uppnås.

Resultatanalysen visar att SLU har arbetat aktivt för att utveckla metoder för uppföljningssystem som kan relateras till insatta resurser så att en bedöm- ning av effektiviteten kan ske. Resultatredovisningen visar vidare att SLU lö- ser de uppgifter det har. Relevanta resultatmått har presenteratsi den fördjupa- de anslagsframställnin gen för både utbildning och forskning. Resultatmått för kvalitet i grundutbildningen kan dock utvecklas ytterligare.

Den fördjupade anslagsframställningen brister emellertid när det gäller satn- band mellan de prestationer och resultat som har redovisats och de resurs- och frarntidsanalyser som presenterats. Då dessa analyser skall utgöra grun- den för omprioritering av verksamheten vid universitetet är det viktigt att SLU i kommande analyser utvecklar dessa samband. SLU:s resultatanalys liksom redovisningeni betänkandet (SOU 1991/92:101) Landskap Näring Kunskap visar att forskningen vid SLU i allmänhet är av god standard.

Slutsatser

Mot bakgrund av den resultatbedömning som regeringen har gjort och det ' material som har presenterats i utvärderingen av SLU, bör det övergripande målet för SLU:s verksamhet vara att genom utbildning, forskning och infor- mation öka kunskaperna om förutsättningarna för en varaktig och effektiv biologisk produktion och om hur denna skall bedrivas och utnyttjas i enlighet med vad som har redovisats i avsnitt 9.1.2. Den framtida inriktningen vid

Prop. 1992/93 : 170 Avsnitt 9 J ordbruksdep.

SLU bör sålunda bli allt mer inriktad på frågor om naturresursanvändning och miljö.

För riksdagens information redovisar regeringen att den har för avsikt att för SLU föreskriva att resultattnålet för utbildningen under perioden skall va- ra 5 100 helårsprestationer (totala antalet poäng/40), varav 300 skall avse fri- stående kurser. Vidare skall examinationen vid den lantbnrksvetenskapliga fa- kultetens grundutbildningar förbättras med 10 % och kostnaderna för de kor- tare utbildningarna minska. Forskarutbildningen skall effektiviseras så att an- talet exarninerade per år ökar med 50 % under perioden. SLU skall vidare in- om ramen för tillgängliga medel omvandla de återstående utbildningsbidragen för doktorander till doktorandtjänster. SLU börpå tre år uppnå de angivna må- len för utbildningen och i övrigt genomföra de förändringar som regeringen har angett.

Regeringen har vidare för avsikt att föreskriva att det vid Sveriges lant- bruksuniversitet tills vidare skall finnas följande examina inom den grund- läggande utbildningen.

Magisterexamen Kandidatexamen Högskoleexamen Agronom Hortonom

J ägrnästare Landskapsarkitekt Landskapsingenjör Lantmästare S kogsmästare Skogstekniker Trädgårdsingenjör Veterinär

I samband med övergången till nya examina vid universitetet kommer det att för vissa av de redovisade äldre utbildningarna att behövas övergångsbe- stämmelser. Det ankommer på SLU att med utgångspunkt i kraven på konti- nuitet i utbildningar vid universitetet och i den utsträckning som behövs ut- examinera enligt tidigare gällande examina

Under anslaget har beräknats medel för lokaler och för kapitalkostnader för tidigare beslutade, men inte genomförda investeringari inredning och utrust- ning. Vidare har 400 000 kr beräknats för utbildning av personal med försöks- djursansvar. Frågan om resurser för ökat intag av studenter samt för pedago- gisk utveckling och förstärkning av lämmas utbildning kommer att tas upp sär- skilt av chefen för Utbildningsdepartementet. Till följd av att skogsvårdsavgift- en har avvecklats bortfaller resurser hos SLU motsvarande 20,8 miljoner kro- nor. Genom omprioriteringar inom Jordbruksdepartementets huvudtitel med 6 miljoner kronor för riksskogstaxeringen och 1,7'miljoner kronor för syd-

Prop. 1992/931170 Avsnitt 9 Jordbruksdep.

svensk skogsforskning återställs resurserna för dessa verksamheter. Kostna- derna för 1iksskogstaxeringen bör i ökad utsträckning täckas med avgifter i enlighet med vad regeringen har framhållit tidigare. Detta bör kunna innefatta även de forskningsprojekt som taxeringen förser med data.

Regeringen anser att biståndsverksamheten vid SLU är väsentlig. SLU kommer att i annan ordning tillförsäkras medel för en flerårsperiod för att finansiera viss basverksamhet.

Regeringen har i tidigare avsnitt redovisat behovet av ett samlat uäforsk- ningsprogram. SLU bör inom ramen för befintliga resurser avsätta minst 5 miljoner kronor för sin medverkan i detta program.

Ett metallbiologiskt centrum inrättadesi Uppsala den 1 juli 1992. Centrum är ett samverkansorgan för forskning och information om hur spårelement på- verkar hälsan hos människor och djur. Med utgångspunkt i kunskaper om spårelement i livsmiljön verkar Metallbiologiskt centrumi Uppsla för en sam- ordnad och intensifierad forskning på detta område. I arbete över institutions- och ämnesgränser skapas en samlad kunskapsbas och genom ny forskning fylls kunskapsluckor. Metallbiologiskt cenu'um skall också vara resurscent- rum och kontaktorgan för myndigheter, industri och organisationer med intres- se av området. Inom ramen för verksamheten samordnas forskning bedriven vid Uppsala universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, Statens veterinärmedi- cinska anstalt, Sveriges geologiska undersökning och Akademiska sjukhuset i Uppsala. Samarbete sker även med andra forskningsorgan och myndigheter. Centrum är för närvarande knutet till den matematisk-naturvetenskapliga fakul- teten vid Uppsala unversitet. Verksamheten vid Metallbiologiskt centrum är av stor betydelse för människors och djurs hälsa. Det bör ifortsättningen knytas till SLU. För att säkra en basfinansiering för detta centrum bör SLU tillföras 1 miljon kronor.

SLU är huvudman för det s.k. MOVIUM-sekretariatet i Alnarp. MOVIUM bedriver verksamhet inom området grönytemiljöeri tätorter. Verksamheten är till stor del uppdragsfinansierad. Endast en mindre basresurs ställs till sekre- tariatets förfogande av SLU. Enligt regeringens uppfattning är det angeläget att SLU förstärker denna finansiering. Frågan om ytterligare medel till verk- samheten tas upp även under punkten I 5.

Medelsbehovet har beräknats med utgångspunkt i en real minskning av utgifterna om 2 % i enlighet med den princip som tillämpas generellt på årets budgetförslag. Denna minskning gäller inte forskningsverksamheten vid SLU.

Chefen för Finansdepartementet har i budgetpropositionen 1993 redovisat ett förslag om generell räntebeläggning av statliga medelsflöden samt presen- lerat en modell som bör tillämpas. SLU kommer fr.o.m. budgetåret 1993/94 att tillämpa denna modell. SLU kommer därför att tilldelas ett räntekonto med kredit i Riksgäldskontoret och medlen under ifrågavarande anslag förs till det- ta konto.

Anslaget för Lantbruksuniversitetet har budgeterats utan hänsyn till de tek- niska justeringar som måste göras till följd av ändringen av nivån på

Avsnitt 9 Jordbruksdep.

lönekostnadspålägget, den ändrade finansieringsformen för Statshälsan samt Prop. 1992/93:170 de nya principerna för budgeteringen av anslagen. Riktlinjerna för dessa Avsnitt 9 förändringar har också redovisats av chefen för Finansdepartementeti Jordbruksdep. budgetpropositionen 1993 (bil. ], Statsbudgeten och särskilda frågor, avsnitt 2.2). Hänsyn har inte heller tagits till vissa lokalkostnader. Det belopp som kommer att ställas till SLU:s disposition kommer att slutligt fastställas enligt de redovisade riktlinjerna och kan därför avvika från det nu budgeterade

beloppet.

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår att riksdagen 1. godkänner det övergripande målet för verksamheten inom Sveriges lantbruksuniversitets ansvarsområde i enlighet med vad som har förordats i avsnittet Slutsatser, 2. till Sveriges lantbruksuniversitet för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 984 246 000 kr.

I 2. Inredning och utrustning av lokaler vid Sveriges lantbruksuniversitet m.m.

1991/92 Utgift 49 980 507 Reservation 29 463 158 1992/93 Anslag 33 700 000 1993/94 Förslag 7 700 000

Under anslaget bör anvisas medel för att täcka kostnaderna för att avsluta ti- digare beslutade utrustningsramar för Sveriges lantbruksuniversitet.

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår att riksdagen till Inredning och utrustning av lokaler vid Sveriges lantbruksuniversitet m.m. för budgetåret 1993/94 anvisar ett reserva- tionsanslag på 7 700 000 kr.

I 3. Skogs- och jordbrukets forskningsråd: Forskning

1991/92 Utgift 1150 491 998 Reservation 149 346 168 1992/93 Anslag 1169 680 000 1993/94 Förslag 185 552 000 lAnslaget Skogs- och jordbnrkets forskningsråd.

Skogs- och jordbrukets forskningsråd (SJFR) skall enligt sin instruktion främja och stödja i första hand grundläggande och långsiktig forskning som gagnar skogsbruket, jordbruket och trädgårdsnäringen. Rådet skall verka för

att infomtationen om forskning och forskningsresultat sprids. Forskningsrå- det skall samverka med myndigheter och organ inorn forskningens område.

SJFR har i sin fördjupade anslagsframställning redovisat verksamheterna inom verksamhetsområdena utvärdering, internationell verksamhet och infor- mation. För verksamheterna har följande mål fastslagits, nämligen att rådet inom sitt ansvarsområde skall svara för den mer långsiktiga kunskapsupp- byggnaden, att söka garantera forskningens internationella relevans och kva- litet samt att noggrant pröva och överväga sin roll i programbunden verksam- het. Resultatanalysen indikerar att dessa mål kan uppnås. SJFR påpekar dock Svårigheten attpå ett enkelt och invändningsftitt sätt mäta enskilda forsknings- insatsers betydelse för utvecklingen inom näringar och samhälle.

SJ FR föreslår att de övergripande målen för rådet skall vara oförändrade. SJFR kommer dessutom att pröva om det är nödvändigt med mer riktade in- satser även för grundläggande forskning. Finansiering av dessa räknar SJFR med att klara inom ramenför befintliga medel.

SJFR redovisar utvärderingar av programmen Alternativa produktionsfor— mer i jordbruket och trädgårdsnäringen samt Tvärvetenskaplig skogsforsk- ning. På grundval av bl.a. utvärderingarna har SJFR beslutat att fortsätta pro- gramverksamheten ytterligare en femårsperiod. För denna verksamhet beräk— nar SJFR att ett oförändrat anslag på 38,1 miljoner kronor om året behövs. För att säkra framtida produktutveckling inom jordbruks- och skogsområdena föreslås medelsförstärkning på 20 miljoner kronor om året till näringsrelaterad grundforskning om livsmedel och naturliga fiber-polymerer.

Regeringens överväganden

Hänvisningar till PS52

Sammanfattning

Verksamhetens inriktning: Skogs- och jordbrukets forskningsråd (SJFR) skall främja och stödja i första hand grundläggande och långsiktig forskning som gagnar ett håll- bart nyttjande av biologiska naturresurser med särskild inriktning på de areella näringarna.

Resurser: . Reservationsanslag 185 552 000 kr för budgetåret 1993/94.

Planeringsram: 1993/94 1994/95 1995/96 185 552 000 185 552 000 185 552 000

Övrigt: SJFR skall ha huvudansvaret för Sveriges medverkan i EG:s agroindu- suiella forskningsprogram AAIR.

Avsnitt 9 Jordbruksdep.

Resultatbedo'mning och fördjupad prövning

SlFst fördjupade anslagsframställning visar enligt regeringens uppfattning att verksamheten bedrivs med en sådan inriktning att nuvarande verksamhets- mål kan uppnås.

SJFst resultatanalys visar att utvärderingar av verksamheterna under den gångna femårsperioden har ökat i omfattning liksom de internationella kontak- terna. Rådets informationsverksamhet har under perioden haft oförändrad volym.

Slutsatser

De övergripande målen för SJFR skall ifortsättningen vara anfrämja och stöd- ja i första hand grundläggande och långsiktig forskning som gagnar ett håll- bart nyttjande av biologiska naturresurser med särskild inriktning på de areella näringarna. SJFR bör under perioden utveckla resultatmått som visar hur in- riktningen av forskningsstödet har utvecklats över längre perioder. Detta är av stort intresse dels för att följa olika forskningsområdens utveckling, dels för att kunna följa effektemaav insatta forskningsmedel inom ett område i förhåll- ande till de resultat som presteras vid universitet och högskolor. SJFR bör i detta arbete samarbeta med forskningsutförande organ som erhåller stöd från rådet.

SJFR har huvudansvaret för Sveriges medverkan i EG:s agroindustriella program AAIR. För budgetåret 1993/94 beräknas kosmadema för denna med- verkan till 17,5 miljoner kronor. SJ FR har tidigare budgetår erhållit medel för att finansiera projekt inom detta program. För budgetåret 1993/94 beräknas yt- terligare 8 436 000 kr för finansiering av Sveriges medverkan i programmet.

Regeringen hari avsnittet Utbildningsdepartementets verksamhetsområde gjort vissa kommentarer till programmet Tvärvetenskaplig skogsforskning. Regeringen har i tidigare avsnitt (9.1.3) också redovisat behovet av ett samlat träforskningsprogram. För SJFst medverkan i detta senare program har be- räknats ytterligare 4,5 miljoner kronor.

För dyrbar utrustning upp till ett. värde av 2 miljoner kronor får SJFR, till skillnad från forskningsråden inom Utbildningsdepartementets verksamhets- område, även i fortsättningen ansöka om medel hos Forskningsrådsnämnden.

I det föregående har regeringen redovisat motiv för att bemyndiga forsk- ningsråden att göra fleråriga ekonomiska åtaganden. SJFR bör således ges ett bemyndigande att göra sådana åtaganden.

Avsnitt 9 Jordbruksdep.

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår att riksdagen

1. godkänner den huvudsakliga inriktningen för verksamheten inom Skogs- och jordbrukets forskningsråds ansvarsområde i enlighet med vad som har förordats i avsnittet Slutsatser,

2. godkänner vad som har- förordats i fråga om bemyndigande för Skogs- och jordbrukets forskningsråd att inom en given ram — utgöran- de en mindre del av dess anslag — besluta om fördelning av medel för en sexårsperiod,

3. till Skogs- och jordbrukets forskningsråd: Forskning för budget- året 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 185 552 000 kr.

I 4. Skogs- och jordbrukets forskningsråd: Förvaltningskostnader .

Nytt anslag (förslag) 6 129 000

Ett nytt ramanslag bör anvisas för täckning av SJFst förvaltningskost- nader. Anslaget bör betecknas Skogs- och jordbrukets forskningsråd: För- valtningskostnader.

Medelsbehovet har beräknats med utgångspunkt i en real minskning av utgifterna på 2 % i enlighet med den princip som tillämpas generellti årets budgetförslag.

Chefen för Finansdepartementet hari budgetpropositionen 1993 redovisat ett förslag om generell räntebeläggning av statliga medelsflöden samt presen- terat en modell som bör tillämpas. SJFR kommer fr.o.m. budgetåret 1993/94 att tillämpa denna modell. SJFR kommer därför att tilldelas ett räntekonto med kredit i Riksgäldskontoret och medlen under ifrågavarande anslag förs till detta konto.

Anslagen till SJFR har budgeterats utan hänsyn till de tekniska justeringar som måste göras till följd av ändringen av nivån på lönekostnadspålägget, den ändrade finansieringsformen för Statshälsan, övergången till lån i Riks- gäldskontoret samt de nya principerna för budgeteringen av anslagen. Rikt- linjerna för dessa förändringar har också redovisats av chefen för Finansde- partementet i budgetpropositionen 1993 (bil. 1, Statsbudgeten och särskilda frågor, avsnitt 2.2). De belopp som kommer att ställas till SJFst disposition kommer att slutligt fastställas enligt de redovisade riktlinjerna och kan därför avvika från de nu budgeterade beloppen.

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår att riksdagen till Skogs- och jordbrukets forskningsråd: Förvalt- ningskostnader för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på

6 129 000 kr.

Prop. 1992/931170

Avsnitt 9 J ordbruksdep.

I 5. Stöd till kollektiv forskning

1992/93 Anslag 101 200 000 1993/94 Förslag 88 000 000

Över anslaget anvisas medel till stöd för kollektiv jordbruksteknisk forsk- ning samt stöd till viss skogsforskning. Vidare anvisas medel för kollektivt forsknings- och utvecklingsarbet-e inom jordbruks- och växtförädlingsom— rådena.

Kollektiva program

1992/93 1993/94 Jordbruksteknik 3 600 000 3 700 000 Skogsforskning 24 600 000 24 300 000 Trädgårdsforskning — 11 000 000 Växtförädling m.m. 21 000 000 7 000 000 Stiftelsen Lantbruksforskning ' 52 000 000 42 000 000 Summa program 101 200 000 88 000 000

SJFR har träffat avtal med Stiftelsen Jordbruksteknisk forskning om ge- mensam finansiering av forsknings- och utvecklingsverksamhet på det jord- brukstekniska området. Avtaletavser tiden den 1 juli 1993— den 30 juni 1996. Enligt avtalet medverkar SJFR i finansiering av verksamheten genom att under avtalsperioden bidra med 11,1 miljoner kronor, varav 3,7 miljoner kronor under budgetåret 1993/94. Stiftelsen åtar sig att under samma period tillskjuta lägst motsvarande belopp, varav sammanlagt minst 7,5 miljoner kronor i form av direkt bidrag. Jordbrukstekniska institutet har ansvaret för genomförandet av det avtalade programmet. Tilläggsavtal har träffats om viss kompetensuppbyggnad vid institutet.

SJFR har vidare, med förbehåll för regeringens godkännande, träffat avtal med Stiftelsen Skogsbrukets forskningsinstitut om gemensam finansiering av viss skogsforskning. Avtalet avsel' tiden den 1 juli 1993—den 30 juni 1996. Enligt avtalet medverkar SJFR i finansiering av verksamheten genom att un- der avtalsperioden bidra med 72,9 miljoner kronor, varav 24,3 miljoner kro— nor under budgetåret 1993/94. Stiftelsen åtar sig att under samma period till- skjuta lägst motsvarande belopp i form av direkt bidrag.

Viss FoU på hemträdgårdsområdet och när det gäller grönytemiljöer i tät- orter har sedan ett decennium finaniserats med prisregleringsavgifter på han- delsgödsel och bekämpningsmedel. Avgifterna har tagits ut inom ramen för jordbruksprisregleringen. Avgiften har slopats fr.o.m. den 2 december 1992. Därmed bortfaller finansieringen av flera viktiga forskningsuppgifter. Mot bakgrund av den vikt som denna forskning har bör medel för verksamheten i

_ _ Avsnitt 9 1991/92 Utgift 100 755 000 Reservation 943 149 Jordbruksdep.

fortsättningen beräknas under detta anslag. För insatser på detta område, inkl. Prop. 1992/932170 verksamheten inom det s.k. MOVIUM-sekretariatet vid Sveriges lantbruks- Avsnitt 9 universiteti Alnarp, har beräknats 11 miljoner kronor. SJFR böri anslutning Jordbruksdep. till fördelningen av dessa medel så långt möjligt söka få till stånd en medfinan- siering av intressenterna på området. Chefen för Jordbruksdepartementet har för avsikt att senare i annat sammanhang ta upp frågan om forskningen för trädgårdsnäringen i övrigt. Statens stöd till Växtförädling regleras iett avtal mellan staten och Lant- brukarnas riksförbund. Avtalet löper ut den 30 juni 1993. Staten har nu av- yttrat sin del av Svalöf AB som har gått samman med W. Weibull AB till ett företag Svalöf Weibull AB. Mot den bakgrunden kan det inte längre anses vara en statlig angelägenhet att finansiera Växtförädling i samma utsträclming som hittills. SJFR bör dock tillföras 7 miljoner kronor för insatser för föräd- ling av specifika norrlandsgrödor och trädgårdsväxter samt för viss annan jordbruksforskning. Detär angeläget att SJFR så långt möjligt träffar överens- kommelser med branschföreträdare eller företag om gemensam finansiering av enskilda projekt, s.k. delkollektiv. Medel till Stiftelsen Lantbruksforskning bör i likhet med föregående år an- visas över detta anslag. Medlen utgör näringens bidrag till forskning som tidi- gare har bekostats inom ramen för regleringsekonomin. Beloppet beräknar re- geringen till 42 miljoner kronor. Någon fördjupad prövning av kollektivforskningen inom Jordbruksdepar- tementets verksamhetsområde är inte aktuell under innevarande budgetperiod. Regeringen anser att verksamheten bör utvärderas kontinuerligt som hittills. Det är också regeringens uppfattning att de statliga medel som anvisas till kol- lektivforskningen bör kunna utgöra en del av grunden för institutens forskar- utbildning. Genom att instituten aktivt deltar i forskarutbildningen knyts uni- versitet och institut närmare varandra till ömsesidigt utbyte och nytta. Under avsnittet Näringsdepartcmentets verksamhetsområde anmäls avsikten att om- strukturera industriforskningen. Detta arbete kan komma att beröra även den- na forskning.

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår

att riksdagen till Stöd till kollektiv forskning för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 88 000 000 kr.

I 6. Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien

1991/92 Utgift 742 000 1992/93 Anslag 772 000 1993/94 Förslag 811 000

Skogs- och lantbruksakademiens uppgift är att med stöd av vetenskap och praktisk erfarenhet till samhällets gagn främja jord- och skogsbruk samt där- 381

till knuten verksamhet. Från anslaget betalas kostnader för akademiens ordi- narie tjänstemän, ersättning åt skoglig expertis, bidrag till bibliotek m.m. samt vissa kostnader för utländskt forskarutbyte och utländska forskarkon- takter.

Skogs- och lantbruksakademien

Under det gångna året har akademien belyst aktuella skogs- och jordbruksfrå- gor vid ordinarie månadssammankomster, vid seminarier samt genom arbete inom och rapporter från utskott, kommittéer och arbetsgrupper. Akademien har under året satsat väsentliga personella resurser på att i första hand medver- ka till den kunskapsöverföring som. sker till de baltiska staterna. För budget- året 1993/94 hemställs om ett anslag på 900 000 kr för bidrag till lönekostna- der. -

Regeringens överväganden

Anslaget bör räknas upp med 39 000 kr.

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår att riksdagen till Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 811 000 kr.

J. Biobränslen

J 1. Bioenergiforskning

1992/93 Anslag 48 930 000 1993/94 Förslag 51 377 000

Från anslaget finansieras forskning och utveckling på biobränsleområdet.

Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK)

NUTEK betonar att den statligt finansierade energiforskningen måste utfor- mas så att de mer kortsiktiga förändringarna inte undergräver förutsättningar- na för att forskningen skall bli framgångsrik. Energiforskningen beröri stort sett samtliga sektorer i samhället och ställer krav på långsiktig finansiering och samordning. Den är i hög grad "tvärvetenskaplig och förutsätter koppling- ar till annan FoU. Den statliga energiforskningen bör enligt NUTEK dock även i fortsättningen hållas samman som ett program.

NUTEK anser att energiforskningen bör inriktas mot den långsiktiga ut- vecklingen av energiförsörjningen, bl.a. med syfte att begränsa utsläppen av miljöstörande och klimatpåverkandc gaser. Vidare bör forskningen underlätta

Avsnitt 9 Jordbruksdep.

'.») N'

effektivare tillförsel och användning av energi. Insatserna bör koncentreras till fem teknikområden, var-av bioenergi är ett.

NUTEK föreslår oförändrat anslag inom bioenergiområdet. De planerade insatserna under treårsperioden syftar till att skapa den forskningsbas som be- hövs för att öka möjligheterna att använda biobränslen i det svenska energisy- stemet. NUTEK planerar ett nytt program rörande klimatfrågor under treårs- perioden. Övriga program'är Trädbränslen och dess miljöeffekter, Energiod- ling och ekologi, Alternativa drivmedel, Avfall/Biogas/Miljö, Torv och Kol.

Programrådet vid Studsvik

Programstyrelsen vid Studsvik verkar som statens beställare av ett basforsk- ningsprogram för icke kärnteknisk forskning och utveckling. Forskningen har hittills utförts vid Studsvik. Som en följd av omstruktureringen inom Studsvikskoncemen kommer forskningen om förgasning och förbränning att i fortsättningen genomföras i bolaget TPS Termiska Processer AB. De forsk- ningsresultat som tas fram inom den av programrådet styrda basforskningen är fritt tillgängliga. . .

Prograrnrådet föreslår oförändrat anslag för treårsperioden 1993—1996. Verksamheten föreslås även i fortsättningen inriktad på områdena Miljökemi, Strömningsteknik/modellering. Förbrännings-lförgasningskemi och Metodik- studier. Den föreslagna inriktningen överensstämmer i sina huvuddrag med NUTEK:s motsvarande energiforskning. En samordning av de konkreta forskningsinsatserna kommer att ske så_att anslagen utnyttjas optimalt.

Regeringens överväganden

Idet följande (avsnittet 12.5j redogörs närmare för två nyligen gjorda utvär- deringar av den svenska energiforskningen. Iden ena utvärderingen som har gjorts av lngenjörsvetenskapsakademien (IVA) betonas andet fordras en kon- centration av insatserna till ett mindre antal områden. IVA anger bioenergiom- rådet som ett av fyra tillämpningsområden av särskild vikt. IVA nämner sär- skilt bioteknisk forskning med inriktning mot naturlig eller artificiell fotosyn- tes. teknik för utökat tillvaratagande och användning av biomassa för energi- ändamål samt förgasnings- och förbränningsteknik.

Energiforskningsgruppen som svarar för den andra utvärderingen pekar. bl.a. på att statens ansvar iteknikutvecklingen bör koncentreras till stadier före produktutvecklingen. lnom t.ex. miljöområdet finns dock samhällsmål som är överordnade marknadens mål vilket enligt gruppen motiverar ett större statligt engagemang. '

Den nuvarande långsiktiga inriktningen av bioenergiforskningen stämmer väl överens med IVA:s syn. Detta styrker regeringens uppfattning att dagens inriktning ärriktig och bör behållas. Samtidigt ärdet väsentligt att bredden be- hålls i syfte att upprätthålla nödvändig kompetens. Särskilt angeläget är det att programorganen fortsätter att lägga stor vikt vid klimat- och miljöaspekter,

Avsnitt 9 Jordbruksdep.

t.ex. den forskning som inriktas mot hur utsläppen av tunga och lätta kolvä- ten vid biobränsleeldning kan minimeras.

Regeringen anser vidare att det är ett viktigt samhällsmål att, i de samhälls- sektorer som är tänkbara användare av biobränsle, stimulera en fortsatt mark- nadstillväxt för biobränslen. Kostnadema måste minskas för bränsleproduk- tion, transport och omvandling till värme och kraft bl.a. genom utveckling och demonstration av effektivare teknik. Sådant teknikutveckling bör därför även i fortsättningen kunna stödjas. För att öka användning av biobränslen inom transportsektorn krävs att priset på drivmedel blir konkurrenskraftigt. Det är viktigt att ökade forskningsinsatser görs på detta område. Medel för de ändamål som här redovisats kan lämnas genom Energiteknikfonden och det särskilda stödet för främjande av biobränsleanvändningen. Det senare ansla- get uppgår till sammanlagt 625 miljoner kronor för en femårsperiod räknad från budgetåret 1992/93. För att främja investeringar i kraftvärmeproduktion med biobränslen finns därtill 1 miljard kronor sammanlagt under fem år räk- nat från budgetåret 1991/92. - "' ' ' "

Sverige har som ledande nation vad gäller biobränsleteknik ett särskilt an- svar för att teknikutvecklingen har relevans även utanför vårt lands gränser. FoU om bioenergi bör därför i hög grad ta hänsyn till möjlighetema till inter- nationell marknadsföring av den nya teknologin. '

Riksdagen har årligen bemyndigat regeringen att i samband med stöd till energiforskning göra åtaganden" även efter det aktuella budgetåret och efter det beslutade treårsprogrammets slut. Sådana bemyndiganden behövs även för budgetåret 1993/94 för att möjliggöra kontinuitet och långsiktighet i forsknings- och utvecklingsverksamhet. Detta är av särskild vikt med hänsyn till att energi- forskningen under den senaste programperioden har fått en mer långsiktig in- riktning, bl.a. genom ett utökat stöd till grundläggande forskning. Regeringen beräknar behovet av åtaganden inom bioenergiområdet för budgetåren 1994/95—1999/2000 till 40, 30, 25, 20, 15 resp. 10 miljoner kronor. Riks- dagen bör bemyndiga regeringen att'lämna sådana bemyndiganden.

Ärendet till riksdagen, _

Regeringen föreslår att riksdagen 1. bemyndigar regeringen att under budgetåret 1993/94 ikläda staten ekonomiska förpliktelser i samband med stöd till'-forskning och ' utveckling inom bioenergiområdet som innebär åtaganden om " 40 000 000 kr för budgetåret 1994/95, 30 000 000 kr för budgetåret 1995/96, 25 000 000 kr för budgetåret 1996/97, 20 000 000 kr för budgetåret 1997/98, 15 000 000 kr för budgetåret 1998/99 samt 10 000 000 kr för budgetåret 1999/2000,-

2. till Bioenergiforskning för budgetåret 1993/94 anvisar ett reser- vationsanslag på 51 377 000 kr.

Prop. 1992/931170 Avsnitt 9 Jordbruksdep.

Hänvisningar till PS53

10 Arbetsmarknadsdepartementets

verksamhetsområde

10.1. Inledning

Inom Arbetsmarknadsdepartementets ansvarsområde bedrivs forskning inom områdena arbetsmarknad, arbetsliv och regionalpolitik.

Resursbehoven för den kommande treårsperioden 1993/94 - 1995/96 framgår av följande:

Miljoner kronor Anvisat Förslag Beräknat Beräknat 1992/93 1993/94 1994/95 1995/96

Arbetsmarknad 5 ,0 5 ,0 5,0 5 ,O Arbetslivl 2 172 213 208 204 Regionalpolitik 6,1 6,1 6,1 6,1

10.2. Arbetsmarknadspolitisk forskning Arbetsmrknadrpolitikens roll

Målen för arbetsmarknadspolitiken är ambitiösa både kvantitativt och kvalitativt. Högt arbetskraftsdeltagande och låg arbetslöshet eftersträvas. Medverkan i arbetslivet underlättas och stimuleras genom aktiva in- satser. Viljan till arbete skall vara det avgörande - inte fömrågan. Arbetslivet skall präglas av god arbetsmiljö och trygga förhållanden. Arbetet skall vara meningsfullt och utvecklande.

Föresatsema i dessa avseenden är högt ställda. Förväntningarna på arbetsmarknadspolitiken blir därmed stora - ibland orealistiskt stora. Målen förändras dessutom i takt med att samhällslivet utvecklas och förutsättningarna skiftar. Ambitionema höjs successivt.

De djupgående svårigheterna på arbetsmarknaden förändrar emellertid inte de långsiktiga målen för arbetsmarknadspolitiken. Däremot på- verkar den nationella och internationella utvecklingen såväl de aktuella möjligheterna som tillvägagångssätten att uppnå dem.

Problemen i den svenska ekonomin ökar arbetsmarknadspolitikens roll inom den allmänna ekonomiska politiken för att främja tillväxt, produk-

]Till dessa belopp kommer de belopp till forskning och utveckling som fördelas av Arbetsmiljöfonden.

2För bå 1992/93 endast Arbetsmiljöinstitutet. Arbetslivscentrum har t.o.m. detta bä finansierats från Arbetsmiljöfonden.

Prop. 1992/93:170 Avsnitt 10 Arbetsmarknadsdep.

tivitet och regional utjämning. Den sedan år 1990 snabbt stigande ar- betslösheten och ökande långticlsarbetslösheten skärper de fördelnings- och välfärdspolitiska problemen. Arbetskraftens och arbetsmarknadens flexibilitet och anpassningsförmåga ställs i fokus. Kompetensutveck— lingen blir fundamental.

Det föreligger emellertid en fara i att försöka fånga arbetsmarknads- problemen och dess orsaker i alltför enkla begrepp. Orsakssambanden är mångfasetterade och sammanvävda. För att vända utvecklingen och komma till rätta med problemen krävs en kombination av generella och selektiva åtgärder inom olika områden och ett aktivt deltagande från alla aktörer på arbetsmarknaden.

De växande anspråken på arbetsmarknadspolitiken och de mycket betydande resurser som satsas ställer stora anspråk på utvärderingar. Kunskap om de bakomliggande orsakerna till utvecklingen på arbets- marknaden och om effekten av de insatser som görs är av största be- tydelse för den konkreta utformningen och genomförandet av arbets- marknadspolitiken.

Det innebär krav på utvärderings- och forskningsinsatser över ett brett fält av arbetsmarknaden. Dessa kan avse förhållanden och tendenser och hur de förändras, exempelvis de faktorer som bestämmer utbudet och efterfrågan, beteendemönster, anpassningsprocesser, individuella och samhälleliga effekter och konsekvenser av arbetslöshet, utfallet av åt- gärder för individer, företag och samhälle och om avvägnings- och samordningsproblem, implementering etc.

Kritisk granskning

Synen på behovet av en nära koppling mellan arbetsmarknadspolitik och ekonomisk politik och den bredd och volym arbetsmarknadspolitiken har i Sverige, är unik i ett internationellt perspektiv. Arbetsmarknadspolitiken används som ett medel för att främja tillväxt och till att uppnå stabiliserings—, allokerings- och fördelningspolitiska mål. Den ses som en av förutsättningama för att utveckla välfärden i hela landet i en ekonomi vars internationella beroende ständigt medför krav på omställning och fömyelse hos människor och företag. Den utnyttjas för att dämpa konflikter mellan olika mål såväl inom den ekonomiska politiken som mellan ekonomisk politik och andra områden. Eftersom Sverige har varit ett föregångsland inom arbetsmarknads- politiken har omvärlden kunnat utnyttja svenska kunskaper och erfaren- heter i större utsträckning än det omvända förhållandet. I takt med den fortgående intemationaliseringen och utjämningen av livsvillkoren i de industrialiserade länderna blir impulser utifrån allt viktigare för svenskt arbetsliv och behoven ökar av ett kunskapsutbyte över nationsgränserna. Betydelsen av den institutionella miljön för såväl utformning som genomförande av arbetsmarknadspolitiken innebär emellertid att möjlig- heterna att direkt dra nytta av insikter och rön från andra länder är begränsade. Behovet av svensk forskning om och utvärdering av arbets- marknadspolitiken och förhållandena på arbetsmarknaden är sålunda

Prop. 1992/93:170 Avsnitt 10 Arbetsmarknadsdep.

stort. Att utvärdera en verksamhet är att systematiskt försöka lära-av erfarenheterna.

Synen på arbetsmarknadspolitikens uppgifter och möjligheter baseras självfallet på föreställningar om hur ekonomin och arbetsmarknaden fungerar. Om forskningen leder till genomgripande ”omprövningar av förhärskande synsätt kan det ge upphov till motsvarande behov av revi- sion av arbetsmarknadspolitikens roll i den ekonomiska politiken och av dess inriktning, utformning och dimensionering.

Omprövningar kan föranledas såväl av förändringar i teoretiska syn- sätt som av ny och vidgad kunskap om hur arbetsmarknaden och eko- nomin fhngerar. Förändringar av den ekonomiska och sociala verklig- heten - förutsättningama - kan också medföra ett behov av rannsakan av arbetsmarknadspolitiken.

Den ekonomiska omgivning inom vilken den svenska arbetsmark- nadspolitiken har att verka och de problem den ställs inför i dag skiljer sig väsentligt från de förhållanden som rådde för endast några år sedan. De strukturella obalansema- irmebär restriktioner på utformningen av den ekonomiska politiken och på arbetsmarknadspolitiken. De sam- hällsekonomiska problemen reser frågan om det har skett genomgripan- de förändringar av arbetsmarknadens och ekonomins anpassningsför— måga.

Forskning har givit värdefulla bidrag till vägledning och stöd för beslutsfattare och andra aktörer på arbetsmarknaden. Slutsatserna har - föga överraskande - emellertid inte alltid varit helt entydiga. Försöken att tolka forskningsresultaten utgör dock ett led i en långsiktig process, som innebär att förhärskande kunskaper och föreställningar ständigt prövas.

Det bör därvid nämnas att även arbetsmarknadspolitikens roll som ekonomisk-politiskt medel, på grundval av svenska studier, kommit att direkt ifrågasättas. Vissa ekonometriska ansatser har indikerat att selek- tiva insatser syftande till att reducera arbetslösheten verkat uppdrivande på lönerna, något som i sin tur kan leda till bortfall av sysselsättning. Dessa forskningsresultat väcker frågan om arbetsmarknadspolitiken under vissa förutsättningar står i motsatsställning till en anti- inHau'onistisk politik. '

Det är angeläget att forskningen om arbetsmarknadspolitiken vägleds av en medvetenhet om att all forskning innebär ett ständigt ifrågasättan- de och att den syftar till en långsiktig kunskapsuppbyggnad. De arbets- marknadspolitjska ätgärdemas effektivitet i förhållande till uppställda mål måste fortlöpande utvärderas.

10.2.1 Expertgruppen för arbetsmarknadspolitiska'utvärde-

ringsstudier (EFA)

Expertgruppen för arbetsmarknadspolitiska utvärderingsstndier (EFA) stöder och finansierar forskning med inriktning på arbetsmarknadspoli-

Prop. 1992/93:170 Avsnitt 10 Arbetsmarknadsdep.

tik och arbetsmarknadsfrågor. Expertgruppen har finansierats över tionde huvudtitelns anslag A 2. Utredningar m.m.

I det forskningsprogram som expertgruppen presenterade år 1990 framhölls behovet av dels utvärdering av arbetsmarknadspolitiska åt- gärder och genomförandeprocesser och om politikens inriktning och dimensionering, dels forskning rörande utvecklingen av exempelvis arbetskraftsutbudet, lönebildning, resursutnyttjande etc. — två forsknings- fält som är nära relaterade till varandra. .

Kunskap om förhållanden och utvecklingsförlopp på arbetsmarknaden och om bakomliggande bestänmingsfaktorer och orsakssamband är en viktig förutsättning för att man skall kunna bedöma olika arbetsmark- nadspolitiska åtgärder och behovet av dessa. Samtidigt är arbetsmark- nadens anpassningsförrnåga inte oberoende av arbetsmarlmadspolitikens inriktning och omfattning.

Kunskap om arbetsmarknadspolitikens verkningssätt och effekter är således i sin tur en viktig förutsättning för att man skall kunna förklara förhållandena och skeendena på arbetsmarknaden. Den fokusering som gjordes i forskningsprogrammet på direkta utvärderingsstudier uteslöt således inte stöd för annan forskning rörande arbetsmarknaden och de förhållanden som arbetsmarknadspolitiken avser att påverka. Sådan forskning behövs som komplement.

Expertgruppen och dess olika föregångare har publicerat ett flertal betänkanden och rapporter. Dessutom har Högskolan i Växjö givits ett flerårigt stöd till ett centrum för arbetsmarknadspolitisk forskning. Expertgruppen har också givit medel till SCB för ett arbetsmarknads- statistiskt dataförsörjningsprognam för arbetsmarknadsforskning.

Regeringens överväganden

Flertalet av de studier Expertgruppen har medverkat i har gällt av- gränsade delar av arbetsmarknadspolitiken. Det har ofta varit fråga om studier av specifika verksamhetsformer eller åtgärder inom ramen för en i övrigt i stort sett given inriktning av arbetsmarknadspolitiken och den allmänna ekonomiska politiken.

För närvarande pågår en större övergripande granskning och analys där arbetsmarknadspolitiken sätts i relation till utvecklingen på arbets— marknaden och den ekonomiska politiken i övrigt. Studien kommer att publiceras i Statens offentliga utredningar våren 1993.

Utvärdering är en uppgift för såväl forskare som myndigheter. Att genomföra uppföljningsundersökningar av den egna verksamheten är många gånger ett repetitivt och rutinmässigt arbete och är de verkstäl- lande myndigheternas ansvar. Mer vittsyftande och fördjupade utvärde- ringar och analyser är emellertid ofta förknippade med teori-, metod- och dataproblem som kräver vetenskaplig kompetens.

Intern utrednings- och utvärderingsverksamhet har primärt syftet att skapa underlag för myndigheternas prioritering och inriktning av sin verksamhet. Möjligheterna att inom ramen för befintliga resurser göra vetenskapligt upplagda experiment med nya metoder och utvärdering av

Prop. 1992/93:170 Avsnitt 10 Arbetsmarknadsdep.

dessa bör tillvaratas. Resultatuppföljning och utvärdering bör ses som en integrerad del av och stå i rimlig proportion till verksamheten.

Forskning av grundläggande karaktär och med betydande inslag av teoriutveckling bör finansieras via forskningsråden. De medel som Humanistiskt-samhällsvetenskapliga forskningsrådet avdelar för arbets— marknadsforskning är av stor vikt i detta sammanhang.

För utformningen av den konkreta arbetsmarknadspolitiken föreligger dessutom ett behov av kritisk granskning och utvärdering av den politik som förs och de insatser som görs - studier som kan vara till direkt nytta vid planeringen och genomförandet av arbetsmarknadspolitiken. Det är viktigt för att ge underlag för beslutsfattandet inom den ekono- miska politiken i bred bemärkelse.

Genomförande och resursbehov

EFA har existerat i sin nuvarande form sedan år 1990. I praktiken har emellertid gruppen funnits i olika skepnader sedan slutet av 1960-talet. De resurser som Ställts till gruppens förfogande för att initiera och stödja arbetsmarknadspolitisk forskning har bidragit till att det nu finns ett förhållandevis stort antal forskare som, i vidsträckt bemärkelse, ägnar sig åt onrrådet.

Regeringen finner att det nu är lägligt att utnyttja den ökade resurs— basen av forskare för att ytterligare stärka inriktningen mot kritisk prövning och utvärdering av arbetsmarknadspolitiken och dess möjlig— heter och begränsningar. Det finns ett stort behov av uppföljande stu— dier och utvärderingar som kräver hög vetenskaplig kompetens.

Ett flertal nya åtgärder har introducerats under senare år. Det är ett uttryck för att förändringarna på arbetsmarknaden kräver en flexibilitet och ett nytänkande i politiken. De nya frågeställningarna och de medel som har prövats och prövas behöver granskas från olika utgångs— punkter. Vetenskapligt underlag behövs i olika faser av den processen.

Arbetsmarknadsdepartementets behov av uppföljning och utvärde— ringar innebär en fokusering på kritiska studier och utvärderingar med mer direkt anknytning till den aktuella situationen på arbetsmarknaden och på politiken. Dessa skall tjäna som underlag för prioriteringar och förändringar.

Resultatstyrningen är av mycket stor betydelse i den nya budget— processen. Den ställer stora krav på departementen att kontinuerligt utveckla resultatmål, resultatmått och resursparametrar. Metoder för verksamhetsanpassad utvärdering och för ytterligare förbättring av resultatstymingen behöver utvecklas.

För att säkerställa att så stor del som möjligt av resurserna för forsk— ning och utvärdering används till uppföljnings- och utvärde— ringsverksarnheten samt kunskapsuppbyggnaden inom departement och myndigheter bör förändringar göras av hur medlen förvaltas. Bespa- ringar bör kunna ske i adrrrinistrationen av verksamheten.

Regeringen anser därför att Expertgruppen för arbetsmarknadspolitis— ka utvärderingsstudier från och med innevarande budgetårs utgång bör

Prop. 1992/931170 Avsnitt 10 Arbetsmarknadsdep.

ersättas med ett till Arbetsmarlmadsdepartementet knutet vetenskapligt råd för det arbetsmarknadspolitiska onuådet. -

Rådet skall

- föreslå uppföljningar och utvärderingar av särskilt intresse för arbets- marknadspolitikens utformning,

- redovisa relevant nationellt och internationellt forsknings- och utred— ningsarbete i rapporter och vid senrinarier och temasymposier, samt

- bistå Arbetsmarknadsdepartementet och ge råd i vetenskapliga frågor.

Inför beslut om förslag till studier skall till rådet adjungeras en refe- rensgrupp med representanter för arbetsmarknadens parter, Arbetsmark- nadsverket och Arbetsmarknadsdlepartementet. Därmed ges Arbetsmark- nadsdepartementet möjlighet att regelbundet samråda med parter och myndigheter i dessa frågor, och det breddar och förbättrar beslutsunder- laget vid bedömningen av de förslag till uppföljnings- och utvärderings- studier som rådet lägger fram.

Rådet bör bestå av en ordförande och högst tre andra ledamöter, samtliga aktiva forskare, som förordnas på högst tre år.

Den löpande administrationen bör kopplas närmare till departementet för att hålla kostnaderna nere. Det kan också föreligga ett behov av begränsad kontinuerlig assistans från kvalificerad forskningsselcreterare, men utgångspunkten skall vara att inte onödigtvis låsa resurser för administration.

För budgetåren 1993/94 - 1995/96 beräknas 5 miljoner kronor per budgetår för den föreslagna verksamheten.

Medel för budgetåret 1993/94 har beräknats i 1993 års budgetpropo- sition (prop. 1992/93:100 bil. 11) under anslaget A 2. Utredningar m.m.

10.3. Arbetslivsforskning m.m.

Sverige är ett tekniskt välutvecklat land. Den andel av befolkningen som arbetar utanför hemmet är bland den högsta i världen. Detta ut- gångsläge ställer stora krav på utfomtningen av arbetsmiljön i en vid mening.

Förutom att en arbetsplats måste vara säker vad gäller rent fysiska arbetsmiljörisker bör den också kunna erbjuda den anställde ett me- ningsfullt arbete med möjligheter till en persoan utveckling, infiytande över den egna arbetssituationen och med lika villkor för kvinnor och män. Dessa krav är inte oförenliga med kraven på lönsamhet och hög produktivitet utan ingår ofta som förutsättningar för att kunna uppnå dessa företagsekonomiska målsättningar.

Arbetslivets villkor förändras i en allt snabbare takt. En viktig mål- sättning måste därför vara att kunna styra förändringen av arbetslivet så

Prop. 1992/93:170 Avsnitt 10 Arbetsmarknadsdep.

att inte de grundläggande kraven på en god arbetsmiljö eftersätts. Detta kräver en kontinuerlig utvecklingsprocess där forskning, utveckling och spridning av kunskaperna från denna liksom en återkoppling av erfaren— heterna från arbetslivet till forskarvärlden ingår.

Den forskning och utveckling som bedrivs inom arbetslivsområdet är därför av stor betydelse, inte bara för den enskildes arbetsmiljö utan för näringslivet i stort.

En stor andel av statens resurser inom arbetslivsområdet används f.n. till FoU-arbete vid särskilda institut samt vid universitet och högskolor. Huvuddelen av den offentligt änansierade FoU-verksamheten som bedrivs inom området bestrids fr.o.m. nästa budgetår med bidrag från Arbetsmiljöfonden samt ur anslagen till Arbetsmiljöinstimtet och Ar- betslivscentrum. Andelen FoU-medel under dessa anslag och motsvaran- de änansieringskällor kan beräknas till ca 550 milj.kr. budgetåret 1992/93. Resterande medel avser utbildning och information om ar- betslivsfrågor.

Arbetsmiljöfonden är ett s.k. sektorsforskningsorgan med uppgift att stödja sådan forskning vars resultat kan få en praktisk användning i arbetslivet samt utveckling och utbildning inom sektorn där det också änns två forskningsinstitut. Arbetsmiljöinstitntet bedriver forskning, utbildning och dokumentation. Arbetslivscentrum bedriver tillämpnings- orienterad forskning som rör inflytande- och organisationsfrågor.

Verksamheten änansieras genom arbetarskyddsavgifter enligt lagen (l98lz69l) om socialavgifter (jfr. prop. 1991/92:100 bil. 11 s. 97). För Arbetsmiljöfonden och Arbetslivscentrum har tidigare inte funnits några särskilda anslag utan medel för dessa ändamål har förts direkt till Ar- betsmiljöfonden som sedan anvisat medel till verksamheten vid Arbets- livscentrum. Vad gäller Arbetslivscentrum bör ett särskilt anslag föras upp på statsbudgeten fr.o.m. nästa budgetår.

En samlad redovisning av arbetslivsforskningens organisation och änansiering har lämnats senast i prop. 1990/91:69 om arbetslivsforsk- ningens organisation m.m. Verksamheten spänner över i stort sett alla forskningsområden och avser såväl riktad grundforskning och tillämpad forskning som utveckling avseende generella insatser. Utvecklings- arbetet kan också bedrivas i ett regionalt eller lokalt perspektiv och då avse projekt som drivs av arbetsgivare i samverkan med arbetstagar- organisationema. En stor andel av program och projekt ligger inom de medicinska, naturvetenskapliga och tekniska områdena och avser ofta även sådan forskning som behandlar dessa områden iett bredare socialt, organisatoriskt och samhälleligt sammanhang. Sådan forskning kan ibland ha svårigheter att finna sin hemvist i den traditionella forsknings- organisationen vid universiteten. Av bl.a. detta skäl är andelen instituts- forskning inom sektorn relativt omfattande.

Av FoU-medlen avser 206 milj.]q. Arbetsmiljöinstitntet och Arbets- livscentrum. Via Arbetsmiljöfonden, som är ett renodlat änansierings- organ, går ca 130 milj.kr. till universitet och högskolor och 19 milj.kr. till s.k. branschforskningsinstitut.

Inom sektorn sker arbetet ofta i större program som då ofta är av flerdisciplinär karaktär och involverar forskare från äera institutioner.

Prop. 1992/93:170 Avsnitt 10 Arbetsmarknadsdep.

Fördelningen av fria forskningsmedel inom sektorn sker, såväl med Prop. 1992/932170 beaktande av inomvetenskapliga kvalitetskrav som med krav på arbets- Avsnitt 10 livsrelevans och i nära kontakt med andra berörda myndigheter, forsk- Arbetsmarknadsdep. ningsänansiärer och branscher. FoU-projekten drivs ofta i interna- tionth samarbete. Relevanskravet inom sektorn har hittills lösts bl.a. så att parterna på arbetsmarknaden varit representerade i styrelserna för Arbetsmiljö- fonden, Arbetsmiljöinstitutet och Arbetslivscentrum. Efter statsmakter- nas beslut att slopa intresserepresentationen i myndigheternas styrelser (jfr. prop. 1991/92:123, bet. 1990/92:KU 36, rskr. 1991/921385) har detta förhållande ändrats. Så länge som systemet med starka arbets- marknadsparter änns i Sverige måste dock systemet vila på en sam- verkan med och mellan dessa även om detta inte nödvändigtvis behöver ske i myndigheternas styrelser. En partsrepresentation i myndigheternas program och arbetsgrupper änns också kvar efter en förändring av styrelserna. Arbetslivssektom har i Arbetarskyddsverket en stark central myndig- hetsfunktion för hantering av lagstiftningen i arbetstids— och arbetsmiljö- frågor. Verkets roll som idégivare och kunskapsförmedlare i systemet kan inte nog betonas. I framtiden bör även mekanismerna för återföring av data från ett framtida sjukförsäkrings- och arbetsskadesystem till sek- torns forskningsverksamhet utvecklas. Frågan om avvägningen av olika insatser för att förbättra arbetslivet, bör ägnas en ökad uppmärksamhet. Resurser bör kunna avdelas inom sektorn för att utveckla metoder för att utvärdera olika insatstyper. En väsentlig fråga i detta sammanhang gäller spridningen av kunska- per som ett led i utvecklingen inom sektorn. Det måste ämras kanaler för att på ett systematiserat, genomtänkt sätt föra ut kunskaper och information från FoU-verksamheten till samhället i övrigt. Frågan har stor aktualitet inom arbetslivsområdet i och med att Arbetslivsfonden, som gett bidrag till arbetsgivare för rehabilitering av anställda, minsk- ning av sjukfrånvaron och investeringar i en bättre arbetsmiljö, upphör med sin bidragsverksamhet till enskilda företag senast under det första kvartalet år 1994. Som regering-en anmälde i 1992 års budgetproposition (prop. 1991/92:100 bil. 11 s. 21) har Riksrevisionsverket tidigare tagit upp frågan om organisationen av inforrnationsverksarnheten inom ar- betslivsområdet.

Allt detta har aktualiserat en översyn av kunskapsspridningen inom arbetslivsområdet. Chefen för arbetsmarknadsdepartementet kommer senare denna dag att tillkalla en utredare för dessa uppgifter. Utredaren skall överlämna sina förslag senast den 1 april 1994.

I prop. 1992/93:100 (bil 12) har regeringen föreslagit riksdagen att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1993/94 under angivna anslagsrubriker beräkna. ett belopp av 172 252 000 kr.

'.)J G PJ

Anslagsji'ågor m.m. Prop. 1992/93:170

_ Avsnitt 10 C. Arbetslrvsfrdgor Arbetsmarknadsdep.

10.3.1. Arbetsmiljöinstitutet

C 2. Arbetsmiljöinstitutet

1991/92 Utgift 163 039 000 1992/93 Anslag 172 252 000 1993/94 Förslag 177 745 000

Arbetsmiljöinstitutets uppgifter är att bedriva och främja forskning, utbildning och dokumentation inom arbetsmiljöområdet i syfte att för- bättra arbetsmiljön.

Vid institutet arbetar 400 personer varav 324 i Solna och 76 i Umeå. 78 av dessa är disputerade forskare och 40 är doktorander. Verksam- heten är organiserad i 20 forskningsenheter samt fyra andra enheter för respektive utbildning, information, bibliotek och administration. Forsk— ningsenhetema i Solna är sammanfogade i sex ämnesblock, nämligen fysiologi, kemi, medicin, psykologi, teknik och toxikologi. I Umeå änns en fysiologisk, en medicinsk, en kemisk och en teknisk enhet.

Av Arbetsmiljöinstitutets omslutning kommer ca 15 % från upp- dragsintäkter och externa forskningsbidrag.

För att tillgodose kravet på forskningens relevans för problemen i arbetslivet arbetar institutet tvärvetenskapligt inom vissa prioriterade områden. Fem av dessa tar sikte på sjukdomar och olycksfall nämligen Belastningsskador, Lungsjukdomar, Cancer och genetiska skador, Hud- sjukdomar och Olycksfall, medan två områden, Datorn som hjälpmedel och Elektromagnetiska riskfaktorer är inriktade på yttre faktorer. Vidare arbetar institutet inom tre s.k. programområden: God arbetsmiljö för ungdomar, God arbetsmiljö för äldre och God arbetsmiljö i vården.

Arbetsmiljöinstitutet

Arbetsmiljöinstitutet anför i sin anslagsframställning att de i enlighet med statsmakternas viljeinriktning har tagit initiativ till forskning inom ytterligare ett brett programområde. Programmet är avsett att stödja och initiera forskning kring yrkesförares arbetsmiljö.

Institutet föreslår att ytterligare 12 261 000 kr tillförs institutet för bl.a. satsningar på det nya forskningsonrrådet Yrkesförares traäkmiljö, för att bygga upp en funktion för tjänsteexport till Östeuropa och för intensiäe- rad teknikbevakning m.m. vid delegationen för hybrid-DNA-frågor.

"393

Regeringens överväganden Övergripande mål

Arbetsmiljöinstitutet skall enligt vad som angavs i förra årets budget- proposition och som övergripande mål för sin verksamhet under fyraårs- perioden 1992/93 - 1995/96 i större utsträckning än hittills skapa förut- sättningar för att forskningsresultaten sprids och kan ligga till grund för konkreta åtgärder för att minska. risker i arbetsmiljön. Institutet skall också sträva efter att öka antalet doktorander som handleds vid institutet samt antalet disputationer per år. Dessa riktlinjer bör gälla även för nästa budgetår.

Resurser

Budgetramen för perioden 1993/94 - 1:995/96 har beräknats till 522 641 000 kr. För budgetåret 1993/94 föreslås ett ramanslag på 177 745 000 kr.

Resultatbedömning Utvärdering av verksamheten

Arbetsmiljöinstitutet har genomfört en utvärdering av sin forsknings- verksamhet. Utvärderingen som slutförts under hösten 1992 har utförts av från institutet fristående sakkunniga, huvudsakligen vetenskaplig expertis från Sverige och övriga Norden. Utvärderingen avser såväl forskningens produktivitet sorn vetenskapliga kvalitet liksom dess rele- vans. I huvudsak är de sakkunniga mycket positiva till institutets forsk- ningsverksamhet. Några få enheter har dock fått låga bedömningar i nästan samtliga avseenden medan ett par enheter erhåller högsta värde i samtliga aspekter. ' ' Två av de sakkunniga har utifrån övergripande synpunkter och sam- manfattningar av de övrigas värderingar rekommenderat institutet att

- stärka samarbetet mellan forskningsenheterna och att utreda förutsätt- ningarna för att omorganisera enheter till tidsbegränsade projekt— eller programgrupper - öka den internationella publilcrtionsverksamheten

- utjämna utbildningsinsatsema mellan forskrringsenheterna så att balans uppstår mellan forskning å ena sidan och utbildning och information å andra sidan. En utvärdering av både informations- och utbildnings- verksamheten rekommenderas

— ökad satsning på forskningsprogram och klara prioriteringar borde ytterligare förbättra både produktivitet och relevans hos forskningen

Prop. 1992/93 : 170 Avsnitt 10 Arbetsmarknadsdep.

- öka internationaliseringen så att utvecklingen av den vetenskapliga kvaliteten och den vetenskapliga relevansen stärks

- analysera skillnaderna i prestationer mellan forskningsenhetema och vidta åtgärder med anledningen av analysen ' '

- med hänsyn till sin välutvecklade och multidisciplinära kompetens och det stora antalet forskningsprojekt bör institutet ytterligare prioritera verksamheten

- institutet minst får behålla sina nuvarande resurser med hänsyn till att det har hög kvalitet på sin forskning och väl hävdar sin plats i den svenska och internationella forskningsmiljön

I övrigt föreslås att institutet kan förbättra samhällsrelevansen förutom med hjälp av prioriteringar genom förhandsgranskning av projektplaner, utbildningsverksarnhet, fältstudier och branschundersökningar.

Utbildningsverksamheten

Arbetsmiljöinstitutet har vidare slutfört ett arbete som behandlar insti- tutets framtida utbildningsverksamhet med avseende på mål, dimen- sionering, inriktning, målgrupper, behörighetskrav m.m. Frågor som behandlas är företagshälsovårdsutbildningen och huruvida institutets framtida utbildrringsverksamhet bör'in'riktas mot högre akademisk ut- bildning (påbyggnadsutbildning) inom det arbetsvetenskapliga onuådet.

Slutsats

Arbetsmiljöinstitutet är ett av de större forskningsinstituten utanför högskoleorganisationen. Institutet har, som utvärderingen visar, också producerat mycket högkvalitativ forskning inom arbetsnriljöområdet och internationellt vunnit respekt inom vetenskapliga kretsar.

En omfattande utvärdering av institutets forskningsverksamhet har nyligen ägt rum. Utvärderingen utmynnar i ett antal rekommendationer för att ytterligare förbättra och stärka institutets verksamhet. Institutet bör uppmärksamma dessa rekommendationer och bedöma hur de skall föras vidare i organisationen. Regeringen avser att noga följa detta och kommer inom kort att ge institutet i uppdrag att i samband med an- slagsframställningen för budgetåret 1994/95 redovisa hur dessa rekom- mendationer kommer att följas upp. Jag konuner därvid särskilt att betona vikten av att institutet ökar rörligheten hos sina resurser och i görligaste mån utnyttjar möjligheten att t.ex. tidsbegränsa tjänster.

Utbildningen är en viktig del av institutets verksamhet och den bör vara nära kopplad till forskningsverksamheten. Som framgår av utred- ningen bör emellertid utbildningen kunna breddas utöver den betydelse- fulla företagshälsovårdsutbildningen. Utbildningen fyller också funk- tionen att föra ut forskningsresultat och annan kunskap om arbetsmiljö och hälsa. Regeringen anser det betydelsefullt att institutet aktivt arbetar '

Prop. 1992/93:170 - Avsnitt 10 Arbetsmarknadsdep.

även mot andra målgrupper och med olika sarnarbetspartners inom utbildningsområdet samt anpassar olika typer av utbildning och innehåll till varierande behov.

I övrigt bör den verksamhet.-sirrriktning som redovisats av institutet kunna vara en utgångspunkt för arbetet under nästa planeringsperiod.

För Arbetsmiljöinstitutet gäller att kostnaderna under förevarande anslag skall minska med 2 % eller 3,6 milj.kr. under budgetåret 1993/94 genom effektiviseringar och rationaliseringar. Regeringen är inte beredd att tillstyrka de ytterligare resurser som institutet föreslagit.

Chefen för Finansdepartementet har i årets budgetproposition redo- visat ett förslag om generell räntebeläggning av. statliga medelsäöden samt presenterat den modell som bör tillämpas. Arbetsmiljöinstitutet kommer fr.o.m. budgetåret 1993/94 att tillämpa denna modell. Arbets- miljöinstitutet kommer därför att tilldelas ett räntekonto med kredit i Riksgäldskontoret och medlen under anslaget C 2. förs till detta konto.

Det sammanlagda resursbehovet för Arbetsmiljöinstitutet beräknar regeringen till 177 745 000 kr varav 1 030 000 kr beräknas för Delega- tionen för hybrid-DNA-frågor. Vidare beräknar regeringen en budget- ram för perioden 1993/94 — 1995/96 till 522 641 000 kr.

Anslagen har budgeterats utan hänsyn till de tekniska justeringar som måste göras till följd av ändringen av nivån på lönekostnadspålägget, den ändrade finansieringsformen för Statshälsan, övergången till lån i Riksgäldskontoret samt de nya principerna för budgeteringen av an- slagen. Riktlinjema för dessa förändringar har redovisats i 1993 års budgetproposition av chefen för änansdepartementet (bilaga 1, Stats- budgeten och särskilda frågor, avsnitt 2.2). De belopp som kommer att ställas till myndigheternas disposition kommer slutligen att fastställas enligt de redovisade riktlinjema och kan därför avvika från de nu budgeterade beloppen. Detta gäller även justeringar med hänsyn till s.k. täckningsanslag avseende budgetåret 1992/93.

Ärende till riksdagen

Regeringen föreslår att riksdagen.

1. godkänner vad regeringen har anfört om den huvudsakliga inrikt- ningen av verksamheten hos Arbetsmiljöinstitutet,

2. till Arbetsmiljöinstitutet för budgetåret 1993/94 anvisar ett rarnan— slag på l77 745 000 kr.

Hänvisningar till S10-3-1

10.3.2. Arbetslivscentrum

C 9. Arbetslivscentrum

Nytt anslag (förslag) 34 791 000

Arbetslivscentrum bildades år 1976 för att bedriva och främja tvärveten- skapligt forsknings- och utvecklingsarbete, som rör individer och grupper i arbetslivet, relationer mellan arbetsmarknadens parter, frågor om inäytande i arbetslivet och om arbetsorganisation. Verksamheten vid

Prop. 1992/93:170 Avsnitt 10 Arbetsmarknadsdep.

Arbetslivscentrum har granskats vid ett flertal tillfällen, senast år 1990 av en särskild utredare. Betänkandet (SOU 1990: 54) Arbetslivsforskning -Inriktning, Organisation och Firransiering- redovisades i propositionen 1990/91: 69 (bet. 1990/91: AU16, rskr. 1990/91: 165) om arbetslivsforsk- ningens organisation m.m. varvid riksdagen beslutade att Arbetslivs- centrum skulle omorganiseras till ett renodlat forskningsinstitut. Antalet tjänster vid Arbetslivscentrum skulle reduceras kraftigt och totalt om- fatta ca 35 tillsvidaretjänster samt visstidsanställda doktorander och gästforskare. Den nya organisationen innebär att antalet tillsvidarean- ställda personer vid centrum minskats avsevärt samtidigt som genom— strömningen av tilllfälligt engagerade forskare ökar. Arbetslivscentrum änansieras idag med medel från Arbetsmiljöfonden. -

Arbetslivscentrum

Arbetslivscentrum anger i sin anslagsframställning att man koncentrerar resurserna kring de områden där förändringarna i arbetslivet och på arbetsmarknaden, såväl nationellt som internationellt, är mest påtagliga och snabba. Fyra forskningsområden har prioriterats: Intemationali- seringen och Europapolitiken, Kompetens, produktivitet och arbets-

platsutveckling, Arbetsmarknadspolitik och partsintressenas omvandling-

och Kvirmoforskningen. Arbetslivscentrum föreslår att ytterligare 2 763 000 kr tillförs centrum. Medlen avser bl.a. forskningsomkost— nader för nyrekrytering av personal till områdena kvinnoforskning och arbetsrätt.

Regeringens överväganden Verksamhetens inriktning

Arbetslivscentrum har nyligen omorganiserats och den inriktning som Arbetslivscentrum föreslagit för verksamheten bör gälla för perioden 1993/94 - 1995/96.

Resurser m.m.

Budgetramen för perioden 1993/94 - 1995/96 har beräknats till 102 299 000 kr.

För budgetåret 1993/94 föreslås ett ramanSlag på 34 791 000 kr.- Medelstilldelning och upprättat lagförslag

Arbetslivscentrum har hittills erhållit hela sin änansiering från Arbets- miljöfonden, som i sin tur får sin änansiering från arbetar- skyddsavgiften. För innevarande budgetår har Arbetslivscentrum på detta sätt erhållit 34 147 000 kr. Regeringen föreslår att Arbetslivs- centrum fr.o.m. nästa budgetår får hela sin basänansiering över anslag på statsbudgeten genom att en omfördelning bör ske av arbetar- skyddsavgiften från Arbetsmiljöfonden till statens inkomsthuvudtitel för

Prop. 1992/93:170 Avsnitt 10 Arbetsmarknadsdep.

änansiering av centrums verksamhet. Regeringen har därvid också tagit hänsyn till den besparing om 10 milj. kr till följd av riksdagens beslut våren 1991 med anledning av prop. (1990/91:150 bil. 11:9, bet. 1990/91:FiU30, rskr. 1990/91:386) rörande omställning och minskning av den statliga administrationen.

I enlighet med detta har inom Arbetsmarknadsdepartementet upp- rättats ett förslag till lag om ändring i lagen (1981:691) om socialav- gifter. Förslaget har upprättats i. samråd med Socialdepartementet.

Lagändringen bör träda i kraft den 1 juli 1993. Lagförslaget faller under lagrådets granskningsområde. Det är dock av sådan enkel beskaffenhet att lagrådets hörande inte är påkallad.

För Arbetslivscentrum gäller att kostnaderna under förevarande änan- siering skall minska med 2 % genom elfektiviseringar och rationalise- ringar. Centrum har begärt ytterligare medel för lönerevision, komplet- terande ålderspension och forskrringsomkostnader. Regeringen kan inte tillstyrka detta.

Anslaget har budgeterats utan. hänsyn till de tekniska justeringar som måste göras till följd av ändringen av nivån på lönekostnadspålägget, den ändrade änansieringsforrnen för Statshälsan, övergången till län i Riksgäldskontoret samt de nya principerna för budgeteringen av an- slagen. Riktlinjema för dessa förändringar har redovisats i 1993 års budgetproposition av chefen för Finansdepartementet (bilaga [, Stats- budgeten och särskilda frågor, avsnitt 2.2). De belopp som kommer att ställas till myndigheternas disposition kommer slutligen att fastställas enligt de redovisade riktlinjerna och kan därför avvika från de nu budgeterade beloppen. Detta gäller även justeringar med hänsyn till s.k. täckningsanslag avseende budgetåret 1992/93.

Det sammanlagda resursbehovet för Arbetslivscentrum beräknar rege- ringen till 34 791 000 kr. Vidar-e beräknar regeringen en budgetram för perioden 1993/94 - 1995/96 till 102 299 000 kr.

Ärende till riksdagen

Regeringen föreslår att riksdagen

1. antar förslaget till lag om ändring i lagen (l981:691) om socialav- gifter,

2. godkänner vad regeringen anfört om den huvudsakliga inriktningen av verksamheten vid Arbetslivscentrum,

3. till Arbetslivscentrum för budgetåret 1993/94 anvisa ett ramanslag på 34 791 000 kr.

I 0. 3. 3 Arbetsmiljöfonden

Arbetsmiljöfonden har till uppgift att initiera_och ge stöd till sådan forskning och utveckling samt utbildning och information som kan motverka uppkomsten av arbetsskador och bidra till en förbättrad ar- betsmiljö samt i övrigt skapa goda arbetsförhållanden. Satsningarna skall samtidigt bidra till ett effektivt arbetsliv. Fonden har också stats-

. Prop. 1992/93:170 Avsnitt 10 Arbetsmarknadsdep.

maktemas uppdrag att följa och hålla sig löpande informerad om svensk arbetslivsforskning.

Arbetsmiljöfondens verksamhet änansieras enligt lagen (1981:691) om socialavgifter genom den arbetarskyddsavgift som ingår i arbetsgivarav- gifterna. Genom de förändringar som genomförts fr.o.m. den 1 januari 1993 i enlighet med riksdagens beslut utgör medlen till fonden ungefär 0,08 % av den totala lönesumman. Under budgetåret 1992/93 beräknas fondens intäkter till 540 miljoner kronor.

I fondens verksamhetsplan (mars 1991, kompletterad i mars 1992) anges riktlinjer för verksamheten för de närmaste åren. Fondens verk- samhet omfattar forskning, utveckling, lokalt utvecklingsarbete och kun- skapsspridning.

Fonden skall enligt sin instruktion stödja sådan forskning och utveck- ling som kan väntas få praktisk användning i arbetslivet. Forskningsin- satserna är därför till övervägande del av tillämpad karaktär.

En stor del av fondens FoU-stöd går till universitet och högskolor. Stödet sker i ökad utsträckning i form av samlade och långsiktiga sats— ningar inom prioriterade områden. Utöver enskilda projekt finansierar fonden ramprogram och tidsbegränsade forskartjänster. Därigenom stimuleras en långsiktig kunskapsuppbyggnad inom högskolan.

För närvarande änansieras ett tiotal ramprogram vid universitet och högskolor. Ett par av nuvarande ramprogram är förlagda till regionala högskolor.

Fonden har under senare år betonat behovet av särskilda satsningar på tidsbegränsade forskartjänster, framför allt rekryterings- och merite- ringstjänster, i anslutning till för fonden angelägna FoU-områden. För närvarande änansieras ett 30-tal sådana tjänster och ytterligare planeras.

Fondens satsning på samhällsvetenskaplig forskning har under hand ökat men den medicinska och naturvetenskapliga forskningen är fort- farande dominerande. Inom de samhällsvetenskapliga och medicinska områdena är fonden en av de största offentliga änansiärema.

Exempel på av fonden stödd samhällsvetenskaplig forskning rör orga- nisations- och inflytandefrågor, kompetensutveckling, individens arbets- situation och utsatta gruppers arbetssituation. Fonden planerar att utöka sitt stöd till bl.a. jämställdhets- och kvinnoforskning. Bl.a. gäller detta området kvinnor och teknik, där samverkan planeras med FRN och andra forskningsfinansiärer inom området. Vidare kommer fonden att uppmärksamma den svaga arbetsmarknadens eäekter för utsatta grup- pers förhållanden i arbetslivet.

Fondens stöd till forskning på det medicinska och naturvetenskapliga området avser främst arbetsmedicin/kemiska hälsorisker, toxikologi, belastningsergonomi, fysikaliska hälsorisker samt grundläggande säker- hetsfrågor.

Det är en medveten strävan hos fonden att driva program som sam- änansieras med andra FoU-änansiärer. Ett syfte är att integrera arbets- miljöfrågoma med t.ex. renodlade teknikfrågor i ett tidigt skede i tek- nikutvecklingen.

Fonden stöder vidare utvecklingsprojekt som syftar till att överföra forskningsresultat till praktisk användning. Fonden stöder t.ex. utveck-

Prop. 1992/931170 Avsnitt 10 Arbetsmarknadsdep.

ling av produkter avseende verktyg, maskiner, metoder m.m. samt stöder användare och beställare: av produkter och system genom att ta fram och förmedla kunskap för att öka möjligheterna till ett ur arbets- miljösynpunkt riktigt val på marknaden.

Fonden gör betydande satsningar på lokalt utvecklingsarbete och stödjer utvecklingsprojekt som syftar till att underlätta konkreta för- ändringar på arbetsplatserna, både tekniska och organisatoriska. Projek- ten drivs i mycket nära samarbete med parterna på de enskilda arbets- platserna. Denna typ av utvecklingsarbete genomförs normalt i form av långsiktiga och samlade prograrninsatser kring särskilda teman. En vanlig längd på insatserna är ca. fem år. Bland viktiga teman kan näm- nas åtgärder mot belastningsskador, lednings— och organisationsfrågor, kvinnor och män i samverkan samt lärande organisationer.

Spridning av kunskap till arbetslivet intar en viktig plats i fondens verksamhet. Fonden strävar efter att förmedla kunskap till breda mål- grupper på arbetsplatserna, där arbetsmarknadens parter, företagshälso- vård och branschorganisationer är viktiga kanaler. Stor vikt läggs vid att skapa nätverk mellan olika aktörer och att främja kontakter mellan forskare och arbetslivet. Särskilda insatser görs för att förmedla kun- skap till småföretag. Fonden ger även omfattande bidrag till utbildning och information. Bl.a. ges bidrag till grund- och vidarutbildning i arbetsmiljöfrågor riktade till olika målgrupper såsom skyddsombud, arbetsledande personal, ledamöter i skydds- och företagshälsovårdskom- mittéer och andra som påverkar arbetsmiljön. En del medel för utbild- ning och allmänna informationsinsatser fördelas direkt till arbetsmarkna- dens parter, t.ex. för utbildning av anställdas styrelserepresentanter. Dessutom ger fonden bidrag till regionala skyddsombud.

Arbetsmiljöfondens insatser inom uppföljning och utvärdering har ökat på senare år. Detta gäller framför allt de större programmen men även enskilda projekt har utvärderats. Utvärderingarna genomförs inte sällan under medverkan av forskare från andra länder. Exempel på detta är utvärdering av satsningarna. på toxikologisk forskning. Flera av programmen för lokalt utvecklingsarbete har utvärderats av utomstående forskargrupper.

Regeringens överväganden Som den största iinansiären av forskning och utveckling inom arbets-

livsområdet har Arbetsmiljöfonden kommit att spela en central roll när det gäller att ta fram och sprida ny kunskap inom området. Fonden har möjlighet att låta sina insatser omfatta såväl forskning och utvecklings— - arbete inom universitet och högskolor som praktiskt inriktat utvecklings- arbete och få dessa båda slag av insatser att samspela.

Den beskrivning av problemområden i arbetslivet och de utvecklings- tendenser som redovisas i Arbetsmiljöfondens verksamhetsplan ligger väl i linje med statsmakternas intentioner i övrigt vad gäller arbetslivets utveckling.

Regeringen anser det samtidigt viktigt att prioriteringar inom arbets- livsforskningen sätts i relation till de satsningar som görs i övrigt inom

Prop. 1992/93:170 Avsnitt 10 Arbets marknadsdep.

arbetslivsområdet. Vi vill därför understryka vikten av att det bedrivs en kontinuerlig samverkan mellan de olika myndigheterna inom om- rådet. Det är också nödvändigt att de samlade effekterna av olika in- satser inom området utvärderas för att kunna få ett underlag för fram- tida avvägningar av resurser.

En viktig fråga är hur medlen skall fördelas inom arbetslivsforsk- ningen. Det är därför viktigt att arbetsmiljöfonden uppmärksammar behovet av överblick och gemensam struktur för statens insatser inom detta område.

Av fondens medel ställs i dag en betydande del direkt till parternas förfogande för främst utbildning och information. I uppdraget för den tidigare nämnda utredaren ingår att närmare se på hur kunskapssprid- ningen inom arbetslivsområdet bör utfomias.

Hänvisningar till S10-3-2

10.4. Regionalpolitisk forskning

Regionalpolitiken skall enligt de av riksdagen fastlagda målen inriktas på att ge människor tillgång till arbete, service och god miljö oavsett var de bor i landet. Politiken skall främja en rättvis fördelning av väl- färden mellan människor i olika delar av landet och en balanserad be- folkningsutveckling så att betydande valfrihet i boendet kan åstadkom- mas. Regionalpolitiken skall vidare underlätta tillvaratagandet av landets samlade resurser och en rationell produktion så att ekonomisk tillväxt kan uppnås.

För att nå de regionalpolitiska målen krävs en aktiv politik för regio- nal utveckling. Det innebär betydande direkta regionalpolitiska insatser, men också att verksamheterna inom en rad samhällssektorer utformas så att förutsättningarna för utveckling i prioriterade regioner blir likvärdiga med övriga delar av landet. Åtgärder för att förbättra infrastrukturen och för att upprätthålla en väl fungerande samhällsservice är i detta perspektiv särskilt viktiga.

Regionalpolitiken, liksom övrig politik som syftar till att främja den regionala utvecklingen, måste vara väl förankrad i kunskap om de drivkrafter, nationella och internationella, som bidrar till att forma de regionala utvecklingsförloppen. Det är också viktigt att ha kunskap om olika åtgärders effekter och effektivitet. Bidrag från forskningen är en viktig del av detta kunskapsunderlag.

En betydande del av det relevanta forskningsmässiga kunskapsunder- laget kommer självfallet från främst den allmänna ekonomiska och samhällsvetenskapliga forskning som bedrivs i Sverige och utomlands; Det är emellertid också angeläget att som ett komplement till och i nära samverkan med denna forskning, kunna initiera forskningsinsatser som mera direkt grundas på behov som utformning och implementering av regionalpolitiken i vid mening genererar. Expertgruppen för forskning om regional utveckling (ERU) spelar här en viktig roll.

I det förhandlingsarbete med inriktning på ett eventuellt medlemsskap i EG/EU som skall genomföras under det närmaste året spelar de regio- nalpolitiska frågorna en viktig roll. Det är även i detta sammanhang

Prop. 1992/93:170 Avsnitt 10 Arbetsmarknadsdep.

40 l

angeläget att ha tillgång till kunskap och insikter från forskning på Prop. 1992/93:170 området. Avsnitt 10

Arbetsmarknadsdep. 10.4.1 Expertgruppen för forskning om regional utveckling

(ERU)

D 8. Expertgruppen för forskning om regional utveckling (ERU)

1991/92 Utgift 5 896 000 Reservation 228 122 1992/93 Anslag 6 100 000 1993/94 Förslag 6 100 000

Sammanfattning

I ERU:s pågående treåriga forskningsprogram har sex" delområden prioriterats. De är

- intemationaliseringens regionala effekter . - infrastrukturens roll - kunskapens spridning - kulturens betydelse - arbetskraftens rörlighet samt - miljöproblemens regionala dimension.

Avrapporteringen av forskningsprogrammet. sker successivt under 1992/93.

ERU har också bedrivit viss uppdragsverksamhet. Uppdragsgivare har varit bl.a. Finansdepartementet (JLU 92), Ingenjörsvetenskapsakademin, Lantbrukets utredningsinstitut och Överstyrelsen för civil beredskap.

Spridning av resultat från verksamheten har skett genom utgivning av rapporter, seminarier, föredrag och utbildningsinsatser.

Övergripande mål

ERU skall initiera och samordna forskning på regionalpolitikens område samt se till att forskningsresultaten blir kända och tillgängliga för olika intressenter.

Resurser: Reservationsanslag 1993/94 6 100 000 kr. För följande två år beräknas tills vidare oförändrad resursnivå.

Resultatbedömning och fördjupad prövning

ERU redovisar en mycket omfattande verksamhet under det senaste året. En betydande forskningsaktivitet har bedrivits och en bred sprid-

. . . . . .. 402 ning av resultat och msrkter från forskningen har genomförts. Har-

igenom har debatten om regionalpolitiska frågor fått värdefulla bidrag. Beslutsunderlaget för viktiga frågor i kommuner och län och på central nivå har också förbättrats.

Ett viktigt skäl till att ERU har kunnat bedriva en så omfattande verksamhet är den valda arbetsformen. Genom att etablera, eller knyta sig till redan existerande, nätverk av forskare vid universitet och hög- skolor i och utanför Sverige, kan t.ex. samfinansiering och andra for- mer av samverkan åstadkommas. Denna huvudmodell för att organisera verksamheten bör tillämpas så långt möjligt även fortsättningsvis.

ERU bör även i sitt kommande forskningsprogram eftersträva en betydande bredd i forskningen. Särskild uppmärksamhet bör dock, som framgår av regeringens beslut den 4 juni 1992 om tillägg till de sär- skilda direktiven för den fördjupade anslagsframställningen, ägnas åt små och medelstora arbetsmarknaders utvecklingsmöjligheter. Här bör särskilt kvinnornas situation uppmärksammas. Vidare bör förutsätt- ningarna för att öka integrationen mellan regioner i de nordiska län- derna studeras.

Slutsatser

Det övergripande målet för ERU skall vara att initiera och samordna forskning på det regionalpolitiska området samt se till att forsknings- resultaten blir kända och tillgängliga för olika intressenter.

De riktlinjer beträffande utarbetande av ett forskningsprogram som redovisades i regeringens beslut den 4 juni 1992 skall gälla.

Ärende till riksdagen Regeringen föreslår att

riksdagen till Expertgruppen för forskning om regional utveckling för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 6 100 000 kronor.

Prop. 1992/93:170 Avsnitt 10 Arbetsmarknadsdep.

Förslag till ' Prop. 1992/93:170 Lag om ändring i lagen (19811691) om socialavgifter Avsnitt 10 Arbetsmarknadsdep. Härigenom föreskrivs att 4 kap. 8 & lagen (1981:69l)om socialavgifter skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 4 kap.

85

Av inliutna arbetarskyddsavgifter Av influtna arbetarskyddsavgifter enligt 2 kap. l & förs Q,; procent enligt 2 kap. l & förs 11,5 procent till staten för finansiering av till staten för finansiering av Arbetarskyddsverkets & Arbets- Arbetarskyddsverkets, Arbets- miljöinstitutets verksamhet. miljöinstitutets och Arbetslivs- centrum; verksamhet.

Återstoden av indutna arbetarskyddsavgifter enligt 2 kap. 1 & förs till en fond, benämnd Arbetsmiljöfonden, vars tillgångar skall'utgöra bidrag till

1. kostnader i övrigt för forskning och utveckling, samt

2. kostnader för forskning och utveckling samt utbildning och infoma- tion beträdande medbestämmande i arbetslivet och arbetslivsfrågor i övrigt,

3. kostnader för skyddsarbete som utförs av skyddsombud som har utsetts enligt 6 kap. 2 & tredje stycket arbetsmiljölagen (1977zll60),

4. kostnader för utbildning av styrelserepresentanter för de anställda, 5 . kostnader för arbetstagarorganisationemas forskrringsinitierande verksamhet.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1993.

11. Kulturdepartementets verksamhetsområde

11.1. Inledning

Kulturdepartementets ansvarsområde omfattar kultur och medier, invandrar- och migrationsfrågor samt jämställdhet. Samtliga dessa områden är beroende av kvalificerat forskningsstöd.

Universitet och högskolor samt forskningsråd har huvudansvaret forsk- ning om medier, om kvinnor och jämställdhet samt om internationell rrrigra- tion och etniska relationer. Anslagen som avser forskning inom dessa områden tar regeringen upp under femte resp. åttonde huvudtiteln.

Kulturvetenskaplig forskning i vid mening är viktig för kulturpolitiken. Regeringen har tidigare redovisat sina förslag om den kulturvetenskapliga forskningen vid universitet och högskolor. Inom kulturområdet har emellertid därutöver flera av områdets myndigheter ett direkt ansvar i forskningens organisation, som beställare av sektorsforskning, som basinstitutioner för annan forskning i egenskap av arkiv och museer samt som myndigheter med ansvar för vissa långsiktiga forskningsföretag.

11.2. Kulturområdets forskning 11.2.1 Utgångspunkter

I regeringsförklaringen anges att kulturarvet skall värnas. Det är nödvändigt för att vi skall kunna utveckla vår kulturella identitet och för att vi skall kunna möta det övriga Europa med ett kulturellt självförtroende.

Värnet av kulturarvet förutsätter kunskap om vår kultur, om dess källor, dess utveckling och influenser. Att utveckla vår kultur betyder bl.a. att vi söker öka kunskaperna om den och arbetar för att skapa bättre bevarandeför— utsättningar för den. Därför är forskning viktig för kulturpolitiken.

För att forskning och nya kunskaper på ett rakt och enkelt sätt skall komma kulturverksarnhetema till godo krävs en organisation som är utformad med tydliga roller och en tydlig fördelning av ansvar mellan dem som ges uppgifter i forskningen. Knappa resurser måste användas effektivt, under kvalitetskontroll och under former som gör att de som deltar i arbetet med forSkning och kunskapsuppbyggnad kan stimulera varandra och utveckla såväl fruktbart samarbete som stimulerande konkurrens.

11.2.2. Forskning för kulturområdets verksamheter

Kulturområdets institutioner har ansvar för att fånga upp den kunskap om vår kultur som är resultatet av fri forskning vid universitet och högskolor. Myndigheterna måste se till att denna kunskap förs in i verksamheten och får påverka dess värderingar och inriktning.

Myndigheterna har också ansvar för att det forsknings- och utvecklings- arbete kommer till stånd som behövs för den egna verksamhetens behov av

Prop. 1992/932170

Avsnitt 11 Kulturdep. .

kunskapsförsörjning. Av det skälet har riksdagen under 1980-talet beslutat om ett successivt uppbyggd forskningsansvar vid i första hand Riksarkivet och Riksantikvarieämbetet (RAÄ). En grundläggande tanke är att myndighe- terna skall ha förmågan att fonnulera bra program för sektorsforskningen och sedan kunna uppträda som kvalificerade beställare av forskning. '

Forskningen bör utföras inom myndigheterna endast om det kan påvisas att den därmed blir kvalitetsmässigt överlägsen. I första hand förutsätts emellertid universitet och högskolor utföra den forskning som sektorsorganen beställer. Insatser som i högre grad innebär utvecklingsverksamhet kan ofta utföras av myndigheterna själva.

Arkivväsendets och kulturmiljövårdens sektorsforskning är sådan att den täcker ett brett spektrum av discipliner inom såväl teknik som naturvetenskap. Kulturområdets sektorsforskning har dock ett särskilt förhållande till huma- niora och övrig kulturvetenskap vid universiteten. Där kan kulturområdets beställningar av forskning svara för en extern efterfrågan som i övrigt är svagt företrädd. ' '

Det är angeläget att kulturmyndigheter, universitet och berörda forskningsråd utvecklar ett samspel inom detta område. Forskning om kultur har ofta ett intresse ur såväl ett griindforsknings— som ett sektorsforsknings- perspektiv. Myndigheterna och råden kan då —- var och en utifrån sin uppgift — finna det värdefullt att samverka i finansieringen av projekt.

11.2.3. Kulturmyndigheternas: ansvar som basinstitutioner för forskning och för långsiktiga forskningsföretag

Arkiven och museerna har också en annan roll i forskningsorganisationen, nämligen att tillhandahålla arkivhandlingar, föremål och annan dokumentation som underlag och material för forskning. De ingår därmed tillsammans med bl.a. de vetenskapliga biblioteken i en infrastruktur för forskningens infor- mationsförsörjning.

Naturhistoriska riksmuseet intar en särställning inom kulturområdet i forskningshänseende. Inom området naturhistoria har museet ansvar för en renodlad grundforskning och har bl.a. elva professurer.

Flera kulturmyndigheter har också ansvar för långsiktiga forskningspro— jekt där en grundläggande dokumentation, materialbearbetning och publice- ring oftast utgör huvudmoment. Sådana projekt finns inom Riksarkivet (t.ex. verket Svenskt diplomatarium), RAÄ (verken Sveriges kyrkor, Sveriges runinskrifter, Det medeltida Sverige) och flera av de centrala museerna. Myndigheten Svenskt biografiskt lexikon är i sig ett forskningsföretag med publiceringen av biografika som uppgift. Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv (DOVA) bedriver en verksamhet som i hög grad är präglad av ett antal långsiktiga forsknings- och publiceringsprojekt.

Avsnitt 11 Kulturdep.

Regeringens prövning

I särskilda direktiv för anslagsframställningar om forskning budgetåren 1993/94 — 1995/96 har kulturmyndigheter mcd forskningsrelevant verksam- het fått i uppdrag dels att redovisa myndighetens syn på sin forskningspoli- tiska roll, dels att redovisa program för sin forskningsverksamhet, dels — i förekommande fall — att redovisa planeringen för de långsiktiga forsknings- företagen.

I sitt program för kulturmiljövårdens sektorsforskning anger Riks- antikvarieämbetet (RAÄ) fem prioriterade områden nämligen åtgärder mot nedbrytning av det fysiska kulturarvet, Odlingslandskapets kulturvärden, bebyggelsens återanvändning och den tekniska byggnadsvården, integration i samhällplaneringen och kulturmiljövårdens professionalisering samt hantering av industriarvet.

RAÄ betonar att en kunskapsuppbyggnad inom särskilt dessa områden behövs för att kulturmiljövården skall kunna hantera de uppgifter som myn- digheten redan har sig ålagda eller ser framför sig under 1990-talet.

Beträffande de långsiktiga forskningsföretag som RAÄ ansvarar för föreslår myndigheten att Det medeltida Sverige drivs vidare med en tydligare integrering i myndighetens forskningsprogram för Odlingslandskapets kultur- värden. Utgivningen av verket Sveriges kyrkor bör enligt RAÄ forceras och koncentreras. Verksamheten bör bl.a. syfta till att ge kulturmiljövården ett kunskapsunderlag som behövs för de ställningstaganden till frågor om s.k. övertaliga kyrkor som enligt RAÄ behöver göras under 1990-talet.

Riksarkivets planering för arkivväsendets verksamhetsforskning under den kommande treårsperioden bygger på fyra programområden; uppbyggnad av en nationell arkivdatabas, arkiv och modern informationsteknik, arkivens långsiktiga bevarande samt svenska arkiv i ett internationellt perspektiv.

Statens kulturråd redovisar en återhållsam syn på omfattningen av den forskning som bör finansieras via rådet. Kulturrådets uppgift är att ha överblick och kontakt med forskningen på ett sätt som gör att relevanta resul— tat kan läggas till grund för kulturpolitiska bedömningar. Kulturrådet bör för— foga över egna resurser i första hand för kulturpolitiska utvärderingar, för visst utvecklingsarbete samt för forskningsinformation.

I de centrala museernas uppgift att vårda och vetenskapligt bearbeta sina samlingar samt att göra dem tillgängliga ingår en skyldighet att verka för att forskning bedrivs inom resp. samlingsområde. Detta gäller såväl grund- forskning med utgångspunkt i föremålsbestånden som tillämpad forskning t.ex. i bevarandefrågor. De fem centrala museer som har uppdraget att vara ansvarsmuseer skall dessutom gå i spetsen för museiväsendets verksamhets- utveckling, bl.a. genom att initiera forskning i för sektorn övergripande ämnen såsom museologi och museipedagogik. Statens historiska museum, Statens konstmuseer, Stiftelsen Nordiska museet, F olkens museum - Etnografiska samt Naturhistoriska riksmuseet har har föreslagit att museerna tilldelas ökade forskningsresurser för dessa ändamål.

För den naturhistoriska forskningen vid Naturhistoriska riksmuseet redovisar museet ett ökat medelsbehov. Museet vill under den kommande tre-

Avsnitt 11 Kulturdep.

årsperioden göra särskilda insatser inom geologi och paleontologi. Museet begär medel bl.a. för nya forskartjänster inom systematik (biodiversitet) samt för vård av samlingarna. Museet arbetar för att en s.k. jonsmikrosond, ett avancerat analysinstrument, skall kunna placeras vid museet. Medel begärs för drift av jonmikrosonden.

Även andra centrala museer har gjort framställningar om medel för forsk- ningsanknuten verksamhet.

Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv (DOVA) föreslår att myndighetens forskningsresurser utökas för tidsavgränsade projekt inom myndighetens ansvarsområde. Svenskt biografiskt lexikon föreslår att verket tillförs vissa medel bl.a. för förhöjda författararvoden. Samefondens kultur- delegation begär att anslaget till samisk forskning höjs.

Regeringen gör den sammanfattande bedömningen att kulturrnyndighe- tema i sina forskningsfiamställningar i allt väsentligt tillhandahållit ett bra underlag för regeringens ställningstaganden. Myndigheterna har lämnat redovisningar som i huvudsak svarar mot kraven i de särskilda direktiven.

Beträffande de sektorsansvariga myndigheterna framstår Riksarkivets, Riksantikvarieämbetets (RAÄ) och Kulturrådets roller i forskningspolitiken i allt väsentligt som väl definierade. Myndighetema redovisar tydliga program för sina behov av forskningsstöd och anger tydliga utgångspunkter för sitt uppträdande i forskningsorganisationen.

Också museerna redovisar viktiga behov av forskningsinsatser. Samman- taget framstår emellertid museernas roll i forskningsorganisationen som delvis splittrad och i behov av preciseringar.

Kulturmyndighetema behöver utveckla _sitt ansvar för de långsiktiga forsknings- och publiceringsföretagen. Det är angeläget att myndigheterna med lämpliga intervaller genomför utvärderingar av företagen som gör att relevansen i projektens inriktning och genomförande följs upp och kontrol— leras.

K ultunniljo'vdrd

I budgetpropositionen 1993 (prop. 1992/93:100 bil. 12) har kulturministern redovisat sina bedömningar av kulturmyndigheternas fördjupade anslags- framställningar. Regeringens ställningstagande innebär bl.a. att kulturmiljö- vårdens organisation skall utvecklas under perioden. Statens beslut om enskilda kulturmiljöer och kulturminnen skall samlas till länsstyrelserna medan RAÄ:s insatser skall koncentreras till det centrala verkets uppgifter att leda kulturmiljövården i landet. I detta ingår uppgiften att leda arbetet med kulturmiljövårdens kunskapsuppbyggnad som ett grundläggande moment.

Enligt regeringens uppfattning är det sålunda av avgörande betydelse för att landets kultumiiljövård långsiktigt skall kunna bedrivas framgångsrikt att den kan grundas på ett kunskapsunderlag som är bredare och mer systema- tiskt uppbyggt än det som nu finns att tillgå.

Regeringens bedömning är att RAÄ:s program för kulturmiljövårdens sektorsforskning har en utformning som gör att forskning enligt programmet

Avsnitt 11 Kulturdep.

bör ge ett väl fungerande stöd för kulturmiljövården. Regeringen föreslår därför att RAÄ:s anslag för forsknings och utvecklingsinsatser, utöver sed— vanlig prisomräkning, höjs med 2,5 miljoner kronor. Det bör ankomma på myndigheten att prioritera mellan de ändamål som myndigheten har redovisat

RAÄ bör, jämsides med att de nu redovisade forskningsbehoven tillgodo— ses, göra särskilda ansträngningar för att utveckla formema för hur grund— läggande informationsbehov om landets kulturmiljöer och kulturminnen skall kunna tillgodoses på längre sikt. Kulturmiljövården bygger i dag sin verk- samhet i hög grad på ett enda väl utbyggt registersystem, inventeringen av fasta fornlämningar, medan motsvarande primära data saknas t.ex. om landets värdefulla byggnader och om kulturlandskapets traditionsinnehåll.

RAÄ har tillsammans med Statens lantmäteriverk (LMV) inlett ett samar- bete kring möjlighetema till att systematiskt bearbeta informationen i landets äldre kartserier. Detta arbete ter sig innehållsmässigt angeläget bl.a. med tanke på kulturmiljövårdens behov av data om äldre tiders landskap. Även Riksarkivets medverkan i detta sammanhang är angelägen.

Regeringen erinrar också om betydelsen av att de långsiktiga forsknings- projekt som bedrivs vid RAÄ håller en vetenskaplig kvalitet som motsvarar de avsevärda resurser som, sett över tiden, satsas på dem. Projekten måste också kunna tillgodose angelägna behov av kunskaper inom kulturrniljövår- den.

Regeringen vill slutligen beträffande kulturmiljövårdens forskningsbehov erinra om vad som tidigare anförts om de speciella förutsättningarna för den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden för kulturmiljövården som finns vid bl.a. Universitetet i Göteborg.

Arkiv

Riksarkivets forskningsprogram utgår från de behov av fortsatt kunskaps- uppbyggnad som i första hand följer av effekterna på arkiv av ny teknologi och inforrnationshanterin g. Det är därför naturligt att Riksarkivet koncentrerar sin forskningsverksamhet till dessa områden. Att utveckla en nationell arkiv- databas bör vara en prioriterad uppgift inom arkivväsendet.

Inom programområdet Arkivens långsiktiga bevarande är det angeläget att det utvecklingsprojekt om papperskonservering som Riksarkivet svarat för tillsammans med flera andra myndigheter kan föras till ett slut. Regeringen har tidigare pekat på angelägenheten av ett forsknings- och utvecklingsarbete som syftar till att bevara och tillgängliggöra informationen på landets äldre kanserier. Det ter sig naturligt att Riksarkivet samverkar med LMV och RAÄ i projekt med denna inriktning. Riksarkivets resurser för forsknings- och utvecklingsinsatser bör enligt regeringens bedömning, utöver sedvanlig pris- omräkning, utökas med 0,5 miljoner kronor.

Prop. 1992/931170

Avsnitt 11 Kulturdep.

Statens kulturråd

Kulturrådet bör enligt regeringens bedömning ges vissa ökade möjligheter att vidareutveckla arbetet med kulturpolitiska utvärderingar samt att arbeta med forskningsinformation. Anslaget bör därför, utöver prisomräkning, höjas med 0,3 miljoner kronor.

Museer

[ den inledande redovisningen av kulturområdets forskningsfrågor har vi lagt särskild vikt vid att det skall finnas en väl fungerande roll— och ansvars- fördelning mellan kulturinstitutionema och andra myndigheter med ansvar inom forskningsorganisationen, såsom universitet och högskolor.

Med denna utgångspunkt finner regeringen att särskild uppmärksamhet behöver ägnas åt museernas förhållande till forskningen. Museerna har främst till uppgift att tillhandahålla sina samlingar för forskningen. Samtidigt har museerna egna sektorsforskningsbehov för santlingamas vård och i anslut- ning till utställningsverksamheten. Naturhistoriska riksmuseet har en sär- ställning inom museiväsendet genom att där bedrivs akademisk forskning uti- från elva professurer men viss grundforskning förekommer också vid andra museer. Dessutom finns ett antal museer som är knutna till universiteten, t.ex. Lunds universitets historiska museum och Gustavianum i Uppsala.

Regeringen anser att museerna på ett intresseväckande sätt i sina anslags- framställningar har belyst behovet av forskning för museernas verksamhets- utveckling. Redovisningarna visar emellertid att det krävs en ytterligare beredning innan museernas ansvar för forskning och roll i forskningsorgani- sationen kan preciseras på ett tydligt sätt. Innan en sådan precisering har gjorts är det också svårt att göra bedömningar av vilka resurser som museerna bör förfoga över för ändamålet.

Som kulturministem anmält i 1993 års budgetproposition s. 6 skall verk- samheten i museiväsendet göras till föremål för en särskild översyn med avseende på struktur, organisation och inriktning. Regeringen räknar med att ett fördjupat studium av museemas forskningsfrågor bör kunna genomföras inom ramen för den översynen.

Regeringen gör bedömningen att någon ändring av museernas anslag för forskning inte bör företas innan resultatet av översynen föreligger. Detta innebär emellertid inte att museiväsendets forskningsfrågor långsiktigt blir lägre prioriterade. Museemas behov torde, när resultaten av den aviserade översynen föreligger, få vägas mot kulturområdets övriga forskningsbehov i beredningen av kommande forskningspolitiska propositioner.

Anslagen till museerna för forsknings- och utvecklingsverksamhet föreslås nu anvisade med enbart den höjning som motiveras av prisutvecklingen.

Avsnitt 11 Kulturdep.

Dialekter och ortnamn

Verksamheten vid Dialekt- och ortnamnsarkiven samt Svenskt visarkiv (DOVA) har studerats av en särskild utredare. Utredaren har nyligen redovi- sat sina slutsatser i betänkandet (SOU 1992: 142) Det dolda kulturarvet, som nu remissbehandlas.

Utredarens slutsatser är att betydelsen av kulturarvet, det materiella och det immateriella, tillmäts en ökande betydelse i ett samhälle där kommunikation och information är nyckelord. Han ser DOVA som en etablerad organisation med goda förutsättningar när det gäller att tillvarata det icke-materiella kultur- arvet. Verksamheten måste dock i högre grad än nu fogas in i ett nätverk som också omfattar bl.a. angränsande kulturinstitutioner, universiteten och fri- villiga krafter inom kulturmiljövården.

DOVA:s verksamhet bör enligt utredaren i högre grad än nu inriktas mot de nutida förändringarna i fråga om det kulturarv som fmns i språk, dialekter, visor och ortnamn. Den insamlings- och dokumentationsverksamhet som DOVA driver bör kompletteras i detta avseende och forskningssamverkan med universiteten bör utvecklas bl.a. med tanke på att arkiven bör ha en när- mare kontakt med forskningsfronten inom de ämnen där de bedriver sin in- samlingsverksamhet.

Utredaren har Också lämnat förslag om en förstärkt ledningsfunktion för DOVA samt om förändringari övrigt, ägnade att främja den verksamhetsin- riktning som han förordat. Utredningsförslaget remissbehandlas för närvarande.

Vid beräkningen av forskningsanslagen för DOVA har regeringen tagit hänsyn till prisutvecklingen.

Övriga myndigheter

Regeringen har angående Svenskt biografiskt lexikon i 1993 års budgetpro- positionen s. 119 angett att den anser det vara en tillfredställande ambition att slutföra verket inom drygt 20 år. För myndigheten beräknas i'detta samman- hang inga särskilda medel. Vid beräkningen av anslagen till Samefondens kulturdegation har regeringen tagit hänsyn till prisutvecklingen.

Sammantaget innebär regeringens förslag avseende kulturområdets forsk- ning att det särskilda anslaget för forsknings- och utvecklingsinsatser höjs med ca 5 miljoner kronor från" knappt 31 miljoner kronor till knappt 36 miljo- ner kronor. Däri ingår kompensation för prisökningarna. Den reala medels- ökningen uppgår till 11 %, vilket anger att regeringen tillmäter forskningsfrå- goma stor betydelse för kulturområdets utveckling.

Myndigheterna bör i sin planering utgå från oförändrade anslag för bud- getåren 1994/95 och 1995/96.

Avsnitt 11 Kulturdep.

11.3. Medieområdets forskning

Massmediema ägs huvudsakligen av privata företag'eller organisationer. Det offentligas roll, är, till skillnad från vad som gälleri förhållande till t. ex. bibliotek, museer, arkiv eller kulturrninnesvården, inte att vara styrande utan att ange ramar och att ge stöd i begränsad utsträckning. Den grundläggande massmedieforskningen på universitet och högskolor är ett statligt ansvar. Denna forskning styrs i första hand av inomvetenskapliga kriterier. Den har under senare år fått förstärkta resurser.

Det finns emellertid också ett behov av forskning på massmedieonrrådet från andra utgångspunkter än inomvetenskapliga. Detta behov finns både inom den offentliga och privata sektom.

Inom den offentliga sektorn blir behovet allt starkare att följa medieutve'ck- lingen, både tekniskt, ekonomiskt och rättsligt, nationellt och internationellt, t.ex. för att förbereda och utreda behovet och konsekvenserna av samhälls- insatser inom olika massmedieområden, genom nationell lagstiftning, inter- nationellt samarbete och på andra sätt. Detta forskningsbehov tillgodoses bara i begränsad utsträckning inom den befintliga forskningsstrukturen.

Den privata sektorns behov av forskning och utveckling härrör dels från det enskilda medieföretagets intresse att stärka sin egen konkurrenskraft, dels från utvecklingen inom en bransch som helhet. I detta avseende skiljer sig inte massmedieföretagen från det övriga näringslivet. Forskningsbehovet tillgodoses till viss del genom enskilda institut, ibland i viss anknytning till högskolan. Enskilda medieföretag bedriver marknadsundersökningar, ut- vecklingsarbete och i enstaka fall även forskning. Ett exempel på detta är den forskningsverksamhet som byggd-es upp kring den tidigare Sveriges-Radio- koncemens avdelning för publik och programundersökningar (PUB). PUB har haft en omvittnad betydelse för forskningen om radio och TV. PUB har också utfört mätningar och visst forskningsarbete för andra, enskilda företag men även för Kulturrådet. Förändringarna inom den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten har medfört stora förändringar av programföre- tagens publik- och programundersökningsverksamhet. För närvarande är omfattningen av och formerna för detta arbete inte helt klarlagd. För andra mediebranscher saknas motsvarande verksamhet. Ett institut som på näringslivets uppdrag bedrivit opinionsbildning och i viss utsträckning också gjort egna undersökningar är Näringslivets Mediainstitut.

En bransch- och företagsanknuten forskning kan givetvis varken ersätta den oberoende och kritiska forskning som finns inom universiteten, eller företagens egna utvecklingsinsatser. Det är emellertid tydligt att både närings- livet och det offentliga har ett ökat behov av att kunna fungera som kvalifice— rade beställare av forskning på massmedieområdet. Mediernas centrala roll i det demokratiska statsskicket gör att forskning och utveckling inom medie- området är särskilt känsliga för att någon aktör får en otillbörlig dominans

Formerna för forskning inom och för näringslivet är avpassade efter varje näringsgrens behov och struktur. Den offentliga insatsen har styrts till insti- tutioner eller samrådsmekanismer som ger utrymme för inflytande både från

Prop. 1992/931170

Avsnitt 11 Kulturdep.

offentligt håll och från berörda branscher. När det gäller forskning om mass- medier gör bl a den redan nämnda centrala funktionen för medierna i ett demokratiskt samhälle det nödvändigt att närmare analysera och utreda formerna för ett samarbete mellan alla parter. Ett sådant samarbete kan också förutom branschen behöva inbegripa t ex organisationer för yrkesarbetande inom medierna, delar av kulturlivet etc. Universitet och högskolor har ofta kapacitet att utföra forskningsuppdrag för olika massmedieintressenter, enskilda eller offentliga.

Det sagda leder till att det, som redan anmälts till riksdagen i 1993 års budgetproposition (prop. 1992/93:100 bil. 12 s. 254), enligt regeringens mening finns skäl att tillkalla en särskild utredare för att se över frågor rörande forskning och dokumentation av massmedier i samarbete mellan det allmänna och mediebranschen. Detta avser särskilt sektorsforskningen för massmedier, t.ex. organisatoriska former för beställning och finansiering av forskning, med utgångspunkt i mångfalden av intressen och behov på medie- området.

11.4. Forskning inom det invandrar- och migrationspolitiska området

Det forskningsområde som har relevans för det invandrar- och migrations- politiska området — internationell migration och etniska relationer (ofta för- kortat IMER) — har under ett 15-tal år varit känt som "invandrarforskning". Det socialvetenskapliga forskningsrådet har ett särskilt ansvar för stöd till forskningen inom detta område (se avsnitt 5.5).

Forskningen har under senare år bedrivits i en ökande omfattning. Med tiden har också en breddning av forskningsområdet ägt rum. Från att främst ha varit inriktad på efterkrigstidens invandring till Sverige och invandrarnas integration i det svenska samhället har den internationella migrationen, dess orsaker och konsekvenser samt etniska konflikter fått ökad uppmärksamhet. Många forskare och andra samhällsanalytiker anser att de stora befolknings- rörelsema med dess konsekvenser för alla — inte bara för dem som migrerar — kommer att vara den största mänskliga, sociala och ekonomiska frågan decennier framöver.

Förändringar i vår omvärld har aktualiserat en mängd nya kunskapsbehov, t.ex. vad immigrationspolitikens och invandringsregleringens utformning har för betydelse för att möta det ökande invandringstrycket på Västeuropa. En annan viktig fråga att belysa är på vilket sätt flykting/migrations- och biståndspolitik samt en samordning av dessa politikområden kan bidra till att människor inte behöver emigrera för sin utkomst och överlevnad. Här är kunskaperna bräckliga, trots de stora förhoppningar som allt oftare knyts till detta slag av politiska åtgärder. Forskning om internationellt utvecklingssam- arbete har ännu inte på allvar kopplats samman med frågeställningar som migrationsforskare ägnat sig åt. Ett annat område för utforskning är de mellanstatliga instrumenten och hur de fungerar. Ett ökat intresse för be-

Avsnitt 11 Kulturdep.

folkningsfrågoma kan också skönjas och borde mer än hittills tas in i IMER- forskningen. '

l Västeuropa har den illegala invandringen-ökat efter sammanbrotten i de forna öststaterna. Det har också skett en ökning av s.k. pendlare, människor som reser fram och tillbaka över gränsen till väst för att arbeta — legalt eller

illegalt — men som inte avser att bosätta sig i väst. I Sverige kan liknande ' rörelser skönjas bl.a. från eller via de baltiska staterna. Dessa befolknings- rörelser är självklart svåra att utforska, men är viktiga att få större kunskaper om. .

Vidare är orsakerna till-människors beslut att utvandra tämligen okända. Studier behöver göras inte bara av ekonomer och arbetsmarknadsanalytiker utan också av t.ex. etnologer, historiker och socialpsykologer. Hur etniska konflikter och migration hänger samman och vilka mekanismer som ligger bakom att somliga emigrerar men inte andra behöver belysas ytterligare.

Vad gäller situationen i Sverige, kan man konstatera att den etniska mång- falden i landet har förändrats väsentligt på de närmare 20 år som gått sedan den svenska invandrarpolitiken utformades. Denna förändring väcker bl.a. frågor om etniska relationer, vilken etnisk mångfald som är möjlig och hur vi kan undvika etniska konflikter.

l-lur de invandrarpolitiska målen uppnås behöver granskas närmare. Det finns alarmerande tecken på att invandrama och deras barn inte integreras på ett tillfredsställande sätt i det svenska samhället. Det för närvarande mest tyd- liga exemplet är situationen på arbetsmarknaden. För att få bättre kunskaper om integrationen måste större hänsyn än hittills tas till den stora variation som finns inom gruppen "invandrare", t.ex. vad beträffar ålder, kön, natio- nalitet och social tillhörighet. Vidare förefaller kunskaperna om den s.k. andra generationen och dess situation vara bristfälliga. Slutligen är det ange— läget att följa upp hur pågående och aktuella samhällsförändringari Sverige, t.ex. på utbildningsområdet, kommer att påverka invandrarnas integration.

Vad som hittills inte beaktats i tillräcklig utsträckning inom lMER-området är de samhällsekonomiska effekterna av invandringen till Sverige. Inte minst de regionalekonomiska konsekvenserna förefaller intressanta i samman- hanget

Hänvisningar till S11-4

11.5. Kvinno- och jämställdhetsforskning

Under 1980-talet har kvinno- och jämställdhetsforskningen väsentligt bidragit till ökade kunskaper om kvinnors villkor i arbetsliv och samhälle och om de ojämställda förhållanden som ännu råder mellan kvinnor och män. En aktiv jämställdhetspolitik med förändrings- och utvecklingsarbete för ett samhälle där kvinnor och män i realiteten har samma villkor på alla väsentliga områden i livet måste bygga på kunskap och analys av orsakerna till kvarstående ojämlikheter. Kvinnoforskningen har en central roll i den kunskaps- utvecklingen.

l kvinno- och jämställdhetsforskningen har nya frågeställningar, teorier och metoder utvecklats. Genom att kvinnors kunskaper och erfarenheter

Avsnitt 11 Kulturdep.

använts, har tidigare okända samband och verkligheter synliggjorts. Kvinnors speciella livsvillkor i samhället har lyfts fram. Maktförhållandet mellan könen har visat sig ha stor betydelse för hur kvinnors och mäns liv ut- formats, såväl i samhället som privat.

Benämningen kvinnoforskning har uppstått genom att det i huvudsak varit kvinnor och kvinnors kunskaper som bidragit till utvecklingen av ett nytt forskningsperspektiv. Forskningen har främst handlat om kvinnor. Den teo- retiska utvecklingen inom onrrådet har förändrats från jämställdhetsforskning till kvinnoforskning och vidare till könsteoretisk forskning, s.k. genusforsk- ning, där relationer mellan kvinnor och män som sociala kön uppmärksam-. mas och maktrelationer mellan könen fokuseras.

I de forskningspropositioner som lagts fram under 1980-talet har kvinno- och jämställdhetsforskning hört till prioriterade områden. Detta har medfört tydliga framsteg för kvinnoforskningen — kunskapsmässigt, organisatoriskt och ekonomiskt — vilket i sin tur medfört ett ökat intresse. Avhandlingar med kvinno- och jämställdhetsperspektiv har blivit fler. Trots insatser på området har det ännu inte vuxit fram någon bred kvinno- och jämställdhetsforskning.

Fortfarande krävs särskilda insatser för att kvinno- och jämställdhets— forskningen skall etablera sig och växa in i basämnena. År 1991 inrättades tre professurer med särskild inriktning mot kvinnoforskning i detta syfte. En finns vid universitetet i Lund (nationalekonomi med inriktning på kvinnors och mäns inkomster och löner), en i Uppsala (sociologi med inriktning på studiet av våld mot kvinnor) och en i Linköping (allmänmedicin med inrikt- ning på medicinsk kvinnoforskning).

Ett brett stöd behövs inom olika ämnesområden liksom insatser för att motivera och uppmuntra fler kvinnor att disputera och etablera sig som forskare. Här har Forskningsrådsnämnden (FRN) stor betydelse genom att nämnden har möjlighet att bevilja forskningsbidrag inom många olika ämnes- områden, både för forskning inom enstaka ämnen och för tvärvetenskapliga projekt. Även odisputerade forskare kan få del av medlen.

Under budgetåret 1992/93 fördelade FRN 5,5 miljoner kronor för kvinno- och jämställdhetsforskning. Bl.a. prioriterades ansökningar inom områdena medicinsk kvinnoforskning och kvinnor och teknik. Under de senaste åren har antalet ansökningar om forskningsbidrag ökat kraftigt och regeringen har mot den bakgrunden, under avsnittet om Utbildningsdepartementets verk- samhetsområde, föreslagit att de medel som anvisas för kvinno- och jämställdhetsforskning inom FRN fördubblas.

De centra och fora för kvinnoforskning som sedan 1978 finns vid uni- versitet och högskolor spelar en viktig roll i uppbyggnaden av kvinnoforsk- ningen. Genom att arrangera seminarier och konferenser och anordna kurser på både grund- och forskningsnivå ger Forumorganisationen möjligheter för kvinnliga forskare och forskarstuderande att samlas över ämnesgränsema och på olika sätt stödja varandra. Fora ansvarar också för att sprida kunskap om kvinno- och jämställdhetsforskningen både i Sverige och internationellt bl.a. genom utgivningen av Kvinnovetenskaplig tidskrift. Centra och fora är exempel på positiva miljöer som är nödvändiga för att kvinnoforskningen

Prop. 1992/931170

Avsnitt 11 Kulturdep.

skall utvecklas vidare. Deras verksamhet har i hög grad bidragit till att för- bättra kvinnliga forskares arbetsvillkor och till att kvinnorna har fått en starkare ställning inom forskarvärlden. Idet uppbyggnadsskede som kvinno- och jämställdhetsforskningen fortfarande befinner sig är ett fortsatt stöd till centra och fora synnerligen angeläget. Målsättningen är dock att kvinno— och jämStälldhetsforskning skall bli en naturlig del av den ordinarie forsknings- verksamheten vid varje fakultet.

Kvinnors ställning i forskarvärlden är alltjämt svag. Det finns få kvinnor på högre tjänster inom universitet och högskolor och fortfarande är andelen kvinnor bland nyexaminerade doktorer låg - 29%. Regeringen anser det angeläget att bättre än hittills ta tillvara de kvinnliga forskarbegåvningama och har därför under avsnittet om Utbildningsdepartementets verksamhetsområde red0visat förslag i detta syfte. Förslagen handlar om insatser för att öka andelen kvinnor både bland forskarstuderande och bland anställda forskare och lärare på alla nivåer i högskolan.

Urjämställdhetspolitikens perspektiv kan ett antal forskningsonrråden be- dömas vara särskilt intressanta. Hit hör redan tidigare prioriterade områden inom humaniora och samhällsvetenskap, nämligen forskning om lönebild- ning och löneskillnader ur ett könsperspektiv samt forskning om våld och sexuella övergrepp mot kvinnor. inom den medicinska forskningen är kun- skapen om kvinnors hälsa och sjukdomar, om samband mellan hälsa och kvinnors livsvillkor fortfarande liten och fortsatt forskning är därför angelä- gen.

Inom naturvetenskap och teknik saknas nästan helt forskning med kvinno- och jämställdhetsperspektiv. I samband med att de tre tidigare nämnda pro- fessmerna inrättades, 1991, uppdrog regeringen åt FRN att utreda hur kvinnoforskning med inriktning mot naturvetenskap och teknik bör stödjas. Utredningsuppdraget är slutfört. Regeringen har i det föregående redovisat förslag till resursförstärkning med anledning av de resultat och slutsatser som presenteras i utredningen.

Det är vidare angeläget att kvinnoforskningen har fortsatt hög prioritet inom forskning om förändringar i arbetslivet och på arbetsmarknaden. Arbetslivscentrum prioriterar kvinnoforskning som ett av fyra områden och Arbetsmiljöfonden planerar att utöka sitt stöd till kvinno- och järn- ställdhetsforskning. Särskilt nämns området kvinnor och teknik där Arbets- miljöfonden avser att samverka med Närings- och teknikutvecklingsverket. Regeringen har också uppdragit åt Expertgruppen för forskning om regional utveckling att i det forskningsprogram, som skall belysa små och medelstora arbetsmarknaders utveckling, särskilt uppmärksamma kvinnornas situation.

Prop. 1992/932170

Avsnitt 11 Kulturdep.

11.6. Anslagsfrågor PrOp: 1992/93:170 Avsmtt 11

Elfte huvudtiteln Kulturdep.

B. Kulturverksamhet m.m.

B 37. Forsknings- och utvecklingsverksamhet inom kulturområdet

1991/92 Utgift 17 034 885 Reservation 7 302 592 1992/93 Anslag 30 855 000 1993/94 Förslag 35 778 000

I 1993 års budgetproposition (prop. 1992/93:100 bil. 12 s. 180) har rege- ringen föreslagit riksdagen att för budgetåret 1993/94 beräkna ett reserva- tionsanslag på 30 855 000 kr för kulturområdets forsknings- och utveck- lingsverksamhet i avvaktan på forskningspropositionen. Regeringen åter- kommer nu till frågan om anslagets slutliga beräkning.

Medlen bör fördelas enligt följande sammanställning.

Myndighet 1992/93 Beräknad ändring 1993/94 ]. Statens kulturråd 1 870 000 + 398 000 2. Ansvarsmuseema 1 992 000 + 105 000 3. Riksarkivet 9 075 000 + 977 000 4. Riksantikvarieämbetet 12 567 000 + 3 161 000 5. Samefondens kulturdelegation 595 000 + 32 000 6. Naturhistoriska riksmuseet 4 256 000 + 224 000 7. Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv 500 000 + 26 000

30 855 000 + 4 923 000

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår att riksdagen till Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 35 778 000 kr.

12. Näringsdepartcmentets verksamhetsområde

Allmän inledning

Till Näringsdepartcmentets verksamhetsområde hör främst statens stöd till teknisk forskning och industrith utvecklingsarbete, inklusive bygg- och energiforskning. Till departementets ansvarsområde hör även viss geovetenskaplig forskning samt forskning om konkurrens.

Hänvisningar till S12

Sammanfattning av forskningsanslagen under tolfte huvudtiteln (miljo- ner kronor)

Anvisat Förslag Beräknat Beräknat 1992/93 1993/94 1994/95 1995/96 Teknisk FoU 753 ,3 585,5 588,4 588,4 Informations- teknologi - 358,0 358,0 358,0 Rymdstyrelsen - 5,7 5,7 5 ,7 Europeiskt rymdsamarbete 447,4 450,1 450,1 450,1 Nationell rymd- verksath 58,3 54,3 54,3 54,3 Europeiskt FoU- samarbete 291 ,0 21 1 ,0 - - Energiforskning 280,8 220,8 220,8 220,8 Byggforskning 242,6 193 ,9 188,9 188,9 Geovetenskaper 5 ,0 5 ,0 5 ,0 5 ,0 Provnings- och mätteknisk FoU 51,7 51,7 - - Konkurrensforskning - 6,0 6,0 6,0

Inom Näringsdepartcmentets område är de viktigaste forskningsstöd- jande organen - Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) - Statens byggforskningsråd (BFR)

- Statens provningsanstalt (SP)

- Rymdstyrelsen

Avsnitt 12 Näringsdep.

12.1 Teknisk forskning och utveckling för 2000-talet Prop. 1992/93:170 Avsnitt 12 Näringsdep. Övergripande mål: De Övergripande målen för statens insatser inom forskning och ut- veckling av långsiktig betydelse för näringslivet är att: - bidra till att stärka det svenska näringslivets konkurrenskraft och

den svenska ekonomins attraktionskraft när det gäller industriell verksamhet, bidra till att stimulera näringslivets teknikutveckling och skapa gynnsamma förutsättningar för företagen genom en konkurrens- kraftig och industriinriktad FoU-miljö i landet, bidra till att det skapas så likvärdiga förutsättningar som möjligt för näringslivets teknikutveckling jämfört med dem som råder i våra viktigaste konkurrentländer.

12.1.1 Sverige i ett internationellt perspektiv

En hög teknologisk nivå är en förutsättning för vår ekonomiska utveckling. Både i vårt land och i våra viktigaste konkurrentländer stärks de statliga insatserna för forskning och utveckling.

Företagen blir alltmer beroende av att utveckla sin teknik i samverkan med andra. Modem teknikutveckling förutsätter ofta att grundläggande forskning, tillämpad forskning och utvecklingsarbete bedrivs paralleut och i ett kontinuerligt samspel.

Näringslivets utveckling präglas alltmer av en ökad internationalisering. Företagens internationella rörlighet ökar och i ökad utsträckning förlägger näringslivet sin forsknings- och utvecklingsverksamhet i utlandet. Variatio- nerna mellan branscherna är dock stora. Läkemedels-, elektro- och trans- portmedelsindustrin har Sverige som sin huvudsakliga FoU-bas medan de specialiserade maskinföretagen i genomsnitt har förlagt hälften av sin FoU utomlands. Denna utveckling bottnar både i det faktum att ekonomin inter- nationaliseras och i att ett alltmer komplext kunskapsbehov kräver forsk- ningssamverkan över gränserna. Det blir därför allt viktigare att Sverige kan erbjuda en konkurrenslaaftig forskningsmiljö.

En internationell jämförelse visar att Sverige satsat relativt sett mindre än andra industriländer på industriellt inriktad forskning och utbildning i starka forskningsmiljöer. Flera industriländer - t.ex. Tyskland, Frankrike, USA och Japan - gör stora satsningar inom strategiskt viktiga teknik- områden.

Teknisk forskning påverkas i hög grad av den europeiska integrationen och EG:s forskningsprogram är inriktade på att stärka den europeiska in- dustrins konkurrenskraft. Svenskt deltagande i EG-prograrnmen är väsent- ligt. Den europeiska forskningen bedrivs i samverkan och fokuseras på 419

strategiska tekniska utvecklingsområden. Den utgör därför ett viktigt kom- Prop. 1992/93:170 plement till de nationella satsningarna. Avsnitt 12 F11 stark FoU-miljö är en viktig förutsättning för vår ekonomiska till- Näringsdep. växt. Detta är en utgångspunkt för regeringens politik för teknisk forskning för 2000-talet.

12.1.2 FoU en hörnsten i näringspolitiken

Näringspolitiken syftar till att återskapa goda drivkrafter för produktiva investeringar och produktivt arbete i Sverige. Riksdagen har under det senaste året fattat ett stort antal beslut som sammantaget inneburit en om- läggning av näringspolitiken inom en rad väsentliga områden. En central del av den offensiva näringspolitiken är tillskapandet av ett gott klimat för industriell förnyelse och utveckling av ny kunskap. Svensk industri har hävdat sig väl inom många tekniskt avancerade områden. Fortsatt utveck- ling kräver både ett allmänt gott företagsklimat och en gynnsam miljö för forskning och utveckling.

En stor del av Sveriges strukturella förnyelse under det närmaste decen- niet måste ske genom tillväxt av forsknings- och kunskapsintensiv industri. Kunskap är på väg att bli den viktigaste produktionsfaktorn.

Näringslivet bär huvudansvaret för den tekniska förnyelsen av produk- tionsapparaten och produkterna. Den övervägande delen av forsknings- och utvecklingsinsatsema finansieras av och utförs följaktligen i företagen. Staten har emellertid en viktig uppgift att skapa gynnsamma generella förutsättningar för näringslivet genom att bidra till en konkurrenslnaftig forskningsmiljö. Generellt verkande insatser från statens sida innebär bl.a. en betoning av grundläggande forskning och en utveckling av bastekno- logier för breda tillämpningar.

En ändamålsenlig infrastruktur är av avgörande betydelse för att uppsatta mål för ökad tillväxt skall kunna nås. Staten har ett övergripande ansvar för infrastrukturen och i denna inkluderas de nationella systemen för kun- skapsuppbyggnad och forskning. En central uppgift är att organisera forsk- ningssystemet på ett sådant sätt att resultatet också stödjer den industriella utvecklingen. Ett effektivt verkande system innebär att besluten fattas decentraliserat men också att staten kan göra direkta insatser på långsiktigt teknikdrivande områden, där marknaden inte förmår att generera tillräck- liga insatser.

I Sverige har universitet och högskolor under lång tid utgjort den cen- trala forskningsresursen. Det finns dock behov av att utveckla orga- nisatoriska lösningar inom universiteten och högskolorna eller i nära an- slutning till dessa så att samverkan mellan forskare från olika områden underlättas såväl som samverkan mellan forskarna och näringslivet. Inom universiteten och högskolorna är det viktigt att bättre uppmärksamma den industriellt inriktade forskningens särskilda förutsättningar, t.ex. vad gäller probleminventering och mångvetenskaplighet. Det är vidare angeläget att näringslivets kompetens att ta emot och utnyttja forskningsbaserad kunskap är tillräckligt hög så att offentliga forskningsinvesteringar får effekt. I 420

propositionen redovisas förslag till nya och vidareutvecklade samverkans- Prop. 1992/93:170 former. Avsnitt 12 Staten har ansvaret för finansiering av grundforskningen. Lika klart är Näringsdep. att företagen har finansieringsansvaret för de tekniska utvecklingsprojek- ten. Inom den tillämpade forskningen och dess gränsområden mot riktad FoU är rollfördelningen inte lika självklar. Enligt regeringens uppfattning bör staten vara beredd till åtaganden när ett vetenskapligt eller tekniskt genombrott kan öppna industriella möjligheter på sikt. Ett samarbete mel- lan staten och näringslivet ger också möjligheter till ett mer rationth utnyttjande av resurser. Ett exempel utgör statens satsningar på industri- forskningsinstituten där statlig medverkan kan underlätta samarbete mellan flera företag eller där statlig delfinansiering stimulerar till ytterligare in- satser från industrin. I regeringens näringspolitik riktas betydande uppmärksamhet på de små och medelstora företagens situation. Det är viktigt att dessa i större ut- sträckning tillgodogör sig forskningsresultat och medverkar i FoU-verk- samheten.

12.l.3 Beskrivning av FoU—systemet inom Näringsdepanernentets an- svarsområde

Huvuddelen av det industri- och näringslivsinriktade forsknings- och ut- vecklingsarbetet finansieras och utförs av företagen.

Av den statligt stödda forskningen inom näringslivets område utförs den större delen av universiteten och högskolor. Denna forskning finansieras delvis med utgångspunkt i inomvetenskapliga kriterier - av fakulteterna själva, eller av de vetenskapliga forskningsråden, främst det teknikveten- skapliga och det naturvetenskapliga. Regeringen har i det föregående under avsnittet Utbildningsdepartementets verksamhetsområde redovisat sina förslag avseende teknisk grundforskning. Den näringslivsrelaterade forsk- ningen tinansieras också av de myndigheter som verkar inom bl.a. Näringsdepartcmentets område.

Dessa myndigheter tar också initiativ till att forskning utförs inom om- råden som bedöms vara av industriellt intresse. I vissa fall utförs viss forskning på direkt uppdrag av myndigheterna. En del av forslmingen vid universiteten och högskolorna utförs vidare på uppdrag av företagen.

Inom Näringsdepartcmentets ansvarsområde utförs forsknings- och ut- vecklingsverksamhet också vid de s.k. industriforskningsinstituten, vid Statens institut för byggnadsforskning samt vid Statens Provningsanstalt.

Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) stödjer inom sitt an- svarsområde samverkan mellan företag och universitet och högskolor inom teknisk forskning. Stödet har främst givits genom tidsbegränsade program- satsningar, s.k. ramprogram och insatsområden samt konsortier inom materialteknikområdet. Programsatsningama byggs upp med hjälp av bl.a. enkäter till forskarsamhället och behovsanalyser tillsammans med nä- ringslivet. Därvid tillgodoses krav på såväl vetenskaplighet som industriin- rikming i programmen. 421

Dessa samverkansformer bör .i framtiden vidareutvecklas. Av betydelse är också att öppna för nya orgarrisationsformer där universiteten och hög- skolorna samt företagen kan samverka. Regeringen framlägger förslag om detta både i avsnittet rörande Utbildningsdepartementets verksamhetsområ- de och i föreliggande avsnitt.

Vid industriforskningsinstituten bedrivs forskning som är av gemensamt intresse för en grupp företag och som enligt avtal änansieras av nä- ringslivet och staten gemensamt. Dessutom har instituten uppdrag från näringslivet. För närvarande är statens andel av kostnadema för institutens verksamhet drygt 30 procent.

I anslutning till vissa universitet och högskolor änns olika former av forskningsbyar eller teknikparker med varierande änansiering. Ett syfte med denna verksamhet är att underlätta kommersialisering av forsk- ningsresultat och därmed överbrygga avståndet mellan högskolornas forsk- ning och näringslivet.

Det änns inte en organisation som passar alla forskningsområden. Forskningsstrukturen bör innefatta en mångfald av lösningar, som stärker samspelet mellan företagen och universiteten och högskolorna.

12.1.4 Inrildning och huvudförslag

Regeringen lägger nu fram förslag som syftar till att förnya och eä'ekti- visera den tekniska forskningen. Detta sker genom resurstillskott, omprio- riteringar och vissa organisatoriska förändringar. Härvid skapas underlag för tillväxt och förnyelse av det. svenska näringslivet. Trots de stora be- sparingarna i de offentliga utgifterna bedömer regeringen att den industri- inriktade forskningen är ett så prioriterat område att ramen för de statliga utgifterna inte får minska.

I prop. 1992/93:171 om löntagarfondsmedel för forskning föreslår rege- ringen betydande satsningar på strategisk forskning, d.v.s. forskning med naturvetenskaplig och teknisk imiktning.

Regeringens förslag i det följande innebär i korthet: - En kraftfuu satsning bör ske på forskning och utveckling kring nya basteknologier. De prioriterade områdena är infonnationsteknologi, materialteknik och bioteknik. - Insatser för forskning och utveckling inom utvecklingsområden där Sverige har särskilt goda förutsättningar för tekniska genombrott har hög prioritet. Det är samtidigt områden som kan bedömas vara starkt teknik- drivande och därmed av väsentlig betydelse för näringslivet. Prioriterade områden är biomedicinsk. teknik, produktionsteknik, processteknik, transportteknik, miljöteknik och vidareförädling av träråvara. - Program för kompletterande insatser inom fordonsteknik, flygteknik och träråvara bör upprättas. Dessa program omfattar insatser även under Utbildningsdepartementets huvudtitel. I fråga om flygteknik görs dess- utom insatser inom Försvarsdepartementets huvudtitel och i fråga om t- räråvara inom Jordbruksdepartementets huvudtitel.

Prop. 1992/93 : 170 Avsnitt 12 N äringsdep.

- Utökade resurser bör avsättas för deltagande i EG:s forskningsprogram. Prop. 1992/93:170 Företag bör få ökade möjligheter att erhålla stöd för deltagande i Avsnitt 12 EUREKA-projekt. Näringsdep. - Ett nytt program för konkurrensforskning bör påbörjas. . . - Andra betydelsefulla forskningsområden som regeringen föreslår sats- ningar på är rymdforskning och geovetenskaplig forskning. - Byggforskningen omorganiseras och effektiviseras. - Strukturförändringar bör genomföras inom industriforskningssystemet.

En översyn påbörjas i syfte att anpassa verksamhetens inriktning till de övergripande prioriteringar som anges för den tekniska forskningen och utvecklingen och att skapa större samband och rörlighet mellan de olika forskningsmiljöer-na. - Insatser bör genomföras som syftar till att underlätta små och medelstora företags deltagande i FoU-aktiviteter. - Nya funktioner inrättas för forskningssamverkan mellan universitet/hög- skolor och industrin.

12.2 Forskningssamverkan för förnyelse

12.2.1 Samverkan mellan högskola och näringsliv - utveckling av olika samverkansformer

Utökade insatser behövs för att stimulera forskning och utveckling av särskild betydelse för näringslivets utveckling. Nämrare kontakter mellan forskningen vid universitet och högskolor och företagens telmo- logiutveckling ökar industrins fömyelsefömråga och överlevnadskraft. Existerande samverkansformer behöver utvecklas och effektiviseras. Ett väsentligt utökat utbyte av forskare mellan universitet och högskolor och näringslivet bör eftersträvas. Antalet forskarutbildade behöver ökas betydligt, särskilt inom områden som är av betydelse för näringslivets konkurrenskraft.

Inom delar- av näringslivet änns det få eller överhuvudtaget inga kontakter alls med universitet och högskolor. Där änns få akademiker och disputerade forskare. Det betyder att den avkastning Sverige i sin helhet får av investeringarna i forskning sannolikt är lägre än vad som borde vara möjligt.

Universiteten och högskolorna saknar ofta tillräckliga drivkrafter för att närma sig näringslivet. Den beäntliga organisationen, som utgår från forskningens frihet och oberoende, kan ibland hämma kontakterna med företagens problemvärld och är av erfarenhet svår att marknadsföra mot företagen. En stärkt samverkan mellan näringsliv och universitet och högskolor skulle öka fömrågan att nyttiggöra den kunskap som byggs upp genom den forskning som i dag utförs med änansiering via fakul- tetsanslag eller rådsmedel. Det förutsätter att universitet och högskolor bättre marknadsför sin kompetens mot företagen.

För att på bästa sätt använda knappa resurser hos såväl företag som universitet och högskolor samt institut är det angeläget att pröva olika

. 423 former för samverkan med utgångspunkt i dels företagens, dels umver-

sitetens och högskolornas intressen och fönrtsättningar. Det är enligt regeringens uppfattning väsentligt att skapa flexibilitet i samverkans- formerna. Mångsidighet och egna initiativ från såväl enskilda företag eller företagsgrupper som från universitet och högskolor bör eftersträ- vas. Det är viktigt att företag känner att samverkan lönar sig både ekonomiskt och intellektuellt.

Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK), Teknikvetenskapliga forskningsrådet (TFR) och Statens råd för byggnadsforslming (BFR) verkar genom initiativ och änansiering för att främja näringslivets kunskapsförsörjning. Även inom andra departements områden änns särskilda organ och finansieringsfomrer inrättade för denna typ av initiativ. Det gäller t.ex. Naturvårdsverkets forskningsanslag, Arbets- miljöfonden och Skogs- och jordbrukets forskningsråd, SJFR.

NUTEK och tidigare Styrelsen för teknisk utveckling (STU) har under lång tid utfört ett omfattande och värdefullt arbete som initiativtagare till samverkan inom teknisk forskning och utveckling. Stödet till sam- verkan mellan företag och universitet och högskolor har främst givits genom tidsbegränsade programsatsningar (ramprogram och insatsom- råden samt konsortier inom materialtelmikområdet). I framtiden bör dessa fomrer vidareutvecklas och kunna kompletteras med långsiktigt men tidsbegränsat stöd till etablering av internationellt konkurrenskraf- tiga kompetenscentra i anslutning till högskolor och universitet.

Ramprogram för kunskapsutveckling har till syfte att förstärka kun— skapsbasen genom forskning inom områden av relevans för näringslivet. De är större sammanhållna program med en löptid på mellan fem och tio år. Ett exempel på förslag till nytt ramprogram är Infomrations- system inom infomationstelmologiområdet. Programmen identifieras och byggs upp med hjälp av bl.a. enkäter till forskare och behovsanaly- ser tillsammans med näringslivet. Vanligen inrättas programmen inom nya teknikområden som ännu inte änns tillräckligt representerade inom universitet och högskolor men som bedöms kunna ha stor framtida betydelse för industrin.

För programmen inrättas planerings-, styr- och referensgrupper där industriföreträdare, forskare och annan expertis ingår. Dessa grupper har stor betydelse för val av inriktning, för beslut om stöd och för att initiera samverkan mellan olika. aktörer. Forskningen utförs vid flera universitet och högskolor och även industriforskningsinstinrt kan delta.

Inom särskilda insatsområden görs kraftsamling vid universitet, hög- skolor och forskningsinstitut inom sådana teknik- och problemområden, som är relevanta för den långsiktiga förnyelsen av svensk industri. Forskningen på dessa områden har ofta en mer tillämpad kar-am än inom ramprogrammen. Insatsområden har formen av sammanhållna program med en löptid på fem till åtta år. Ett exempel på pågående insatsområde är Datorintegrerad detaljtillverkning inom det produktions- tekniska området. För planering och genomförande av insatsområden inrättas likaså planerings-, styr-- och referensgrupper med företrädare för näringsliv, samhällsintressen och forskning. Programmen delfinansi- eras i regel av näringslivet.

Avsnitt 12 Näringsdep.

Forskarutbildning med utgångspunkt i långsiktiga industriella behov Prop. 1992/93:170 genomförs inom såväl ramprogram som insatsområden. Avsnitt 12

Programmen utvärderas regelbundet med hjälp av internationella Näringsdep. expertgrupper. Under de senaste fem åren har ett fyrtiotal utvärderingar genomförts. Utvärderingarna visar att ramprogrammen och insatsom- rådena i flertalet fall genomförts med gott resultat, att de håller god internationell standard och att de är industriellt betydelsefulla.

NUTEK och eventuell annan samänansierande myndighet beslutar inom ramen för givna riktlinjer och de medel som anvisas av statsmak- terna om ramprogram och insatsområden. Besluten föregås av förhand- lingar med berörda universitet och högskolor och företag. Av särskild vikt är att formerna för programmens avslutande fastslås på förhand. Det gäller bl.a. villkoren för ett eventuellt inlemmande av viss verksam- het i den fasta organisationen för forskning och forskarutbildning med hjälp av högskolans basresurser. För ramprogrammen förutsätts en betydande lokal frihet vad avser de ingående projektens genomförande liksom användningen av tilldelade medel.

För närvarande pågår inom NUTEK:s verksamhetsområde 18 rampro- gram och 14 insatsområden. I det följande redovisas under respektive teknikområde i korthet pågående och föreslagen verksamhet.

En ny form av samarbete mellan universitet, högskolor och näringsliv är konsortier. Modellen har prövats vid elva konsortier inom material- teknik och materialvetenskap och har initierats av NUTEK och Natur- vetenskapliga forskningsrådet (NFR). Arbetsforrnen har varit fram- gångsrik och bör även kunna användas inom andra ämnesområden.

Ett konsortium är en långsiktig men tidsbegränsad tvärvetenskaplig gruppering inom universitet och högskolor med geografisk tyngdpunkt i någon eller några högskoleenheter. I konsortier kan specialister i olika fack samarbeta kring ett kvaliäcerat vetenskapligt och tekniskt problem på olika nivåer alltifrån grundforslming till i det närmaste en färdig produkt. Ett konsortium bör bedriva forskning med hög vetenskaplig kvalitet inom problemområden som är av förväntat intresse för dagens eller morgondagens näringsliv.

För att resurser vid universitet och högskolor effektivt skall kunna bidra till näringslivets fömyelse behövs en koncentration inom vissa strategiska områden till internationellt konkurrenskaftiga miljöer. Genom att vid universitet och högskolor främja kompetenscentra för industrirelevant forskning och forskarutbildning ges förutsättningar för att målinriktat bedriva internationellt konkurrenskraftig forslming i aktiv industrisamverkan. Verksamheten bör vara tvärdisciplinär, något som bl.a. förutsätter ett starkt ledarskap.

Kompetenscentra bör kunna bidra till ett ökat sam5pe1 och forsknings- samarbete kring basteknologier mellan företagens tekniska utveck- lingsenheter och universitetens och högskolornas forskare. Verksam- heten bör inrymma forskarutbyte mellan företag och högskolor och även på andra sätt verka för kunskaps- och teknikspridning till näringslivet. Forskarutbildning bör ingå som en viktig del i kompetenscentras verk- samhet. 425

Kompetenscentra bör byggas upp inom strategiska teknologiområden som miljöteknik, energi- och transportteknik, produktions- och material- teknik, bioteknik, infomrationsteknik och infrastrukturteknik. Syftet är således att förstärka den industriinriktade forskningen i Sverige utan att därför inrätta nya statliga forskningsinstitut.

Etableringen av kompetenscentra bör föregås av en noggrann pröv- nings- och urvalsprocess som innebär bred konkurrens mellan olika forskargrupper och sldlda universitet och högskolor. I denna process bör företrädare för forskning, universitets- och högskoleledningar, institut, industri och berörda myndigheter involveras. I urvalet av centra bör en tydlig proälering eftersträvas.

Medel för en initialänansiering av kompetenscentra bör kunna tas ur tillgängliga anslag avsedda för teknisk FoU. NUTEK bör samverka rmd andra berörda parter i sitt arbete med att bereda ett samlat förslag till kompetenscentra.

Som regeringen tidigare har framhållit bör universiteten och högsko- lorna ges rätt och möjlighet att bedriva viss forskning i bolagsform. Såväl universitets- och högskoleinstitutioner, eller motsvarande, som dessa bolag kan bilda bas för kompetenscentra.

När forskning ger upphov till idéer till nya produkter och företags- bildningar är det angeläget att medel änns hos berörda sektorsorgan för att förädla och konkretisera bärkraftiga idéer. Därigenom kan underlag tas fram som kan ligga till gnrnd för efterföljande änansiärers beslut. Tillgången på riskkapital har väsentligt förbättrats genom statsmakternas beslut om dels en ny riskkapitalverksamhet med medel från de förutva- rande löntagarf'onderna, dels nyföretagarlån och lån till produktutveck- ling (prop. 1992/93z82, bet. l992/93:NU19, rskr. 1992/93:145). Den potential för forsknings- och teknikbaserat nyföretagande som änns i t.ex. teknikparker bör nyttiggöras för såväl nya kunskapsirnpulser till utbildningen vid universitetet eller högskolan som för ytterligare ny- företagande.

NUTEK:s änansiella stöd till affärsutvecklingsprojekt avser de tidi- gaste faserna (s.k. såddänansiering) och syftar till att förädla projekten så långt att andra änansiärer har tillräckligt underlag för att kunna ta ställning till dem. Den nära kopplingen till NUTEK:s forskningsstödjan- de program gör det möjligt att snabbt fånga upp nya industriella möjlig- heter och lotsa över dessa till praktisk tillämpning.

Tidigare konstaterades att universitet och högskolor i Sverige har en dominerande betydelse för forslonings- och utvecklingsarbete. Här utförs den övervägande delen av statligt änansierad FoU. Trots denna viktiga roll för universitet och högskolor har de, till skillnad från universitet och högskolor i t.ex. USA elller Storbritannien, endast i begränsad omfattning tagit initiativ för att närma sig näringslivet.

Exempel på väl fungerande, direkta relationer mellan ett eller flera företag och forskningsinstitutioner vid universitet och högskolor går endast att finna inom några få områden, t.ex. läkemedels- eller elektro- nikindustrin. Kravet på en hög; kunskaps- och tekniknivå i allt flera branscher borde öppna betydande möjligheter till direktsarnverkan mel- lan företagen och universitetens och högskolornas forskare. Det kan

Prop. 1992/93:170 Avsnitt 12 Näringsdep.

dock noteras att förutsättningarna varierar mellan olika branscher i vad Prop. 1992/93:170 avser exempelvis forskningsintensitet. Avsnitt 12 Vissa mer eller mindre utvecklade utbytes- och samverkansformer Näringsdep. änns redan: adjungerade professorer, industriforskningsinstitut, kontakt- sekretariat, kontaktforskare, forskarbyar, teknikparker, stöd till "grodd- företag". Ofta måste dock speciella verksamhetsfomrer, t.ex. stiftelser, användas för att kunna ge önskad flexibilitet och marknadsmässiga intäkter. De egna resurser som universitet och högskolor själva avdelat för samverkan är i regel mycket blygsamma. Regleringen av universitet och högskolor har hittills inneburit begränsningar i deras möjligheter till samverkan med näringslivet. Regeringen redovisar också under avsnittet 12.2.3 förslag till nya former för samverkan mellan företag och universitet och högskolor.

12.2.2 Industriforskningsinstiulm

Irrdustriforskningsinstituten bedriver ett långsiktigt FoU-samarbete med industriföretag och organisationer. Deras huvuduppgift är att genomföra forskning av gemensamt intresse för en grupp företag. Därutöver utför instituten också i varierande grad uppdrag åt enskilda företag. En bransch eller en grupp av företag formulerar gemensamma mål, strate- gier och program för forsknings— och utvecklingsarbete. Inom ramen för det gemensamma programmet bedrivs konlmrrensneutral grundläggande och tillämpad forskning och i anslutning till detta uppdrags- och prov- ningsverksamhet. Det gemensamma programmet änansieras av de be- rörda företagen vilka bildar en intressentförening och staten. Industri- forskning kan genomföras i institrrtsform eller genom att intressentför- eningen utser en programstyrelse som beställer FoU—uppdrag vid främst universitet och högskolor.

För närvarande änns 21 industriforslmingsinstitut och 8 programsty- relser som delfinansieras via tolfte huvudtitelns anslag F 1. Teknisk forskning och utveckling med ca 190 miljoner lcronor per år. Motsva- rande institut änns som änansieras via anslag på Jordbruks- respektive Miljö— och naturresursdepartementens huvudtitlar. Institutens totala omsättning år 1991 uppgick till ca 800 miljoner kronor.

Industriforskningsinstituten är självständiga stiftelser där änansie- ringen av kärnverksamheten regleras i avtal mellan respektive intres- sentförening Och staten. I flertalet fall företräds staten av NUTEK. Skogs-och jordbrukets forskningsråd (SJFR) reSp. Statens natur- vårdsverk (SNV) företräder inom sina ansvarsområden staten i några fall. För närvarande är statens andel av kostnaderna för institutens verksamhet drygt 30 %.

År 1991 genomfördes på uppdrag av regeringen en utredning av industriforskningssystemet. Betänkandet (SOU 1991283) FoU för industriell utveckling, ger en mycket positiv bild av denna forskning och dess betydelse för svensk industri. Den FoU som sker vid institrrten är anpassad efter industrins behov. Institutens internationella nätverk 427

fungerar väl i kontakter med EG:s FoU-program. Särsldlt för de mindre .Prop. 1992/93:170 industriföretagen är deltagande i institutens verksamhet för närvarande Avsnitt 12 en av få möjligheter att kunna. tillgodogöra sig någon form av forsk— Näringsdep. ning.

Utredaren har emellertid också visat på behov av vissa Strukturföränd- ringar i industriforskningssystenret. En svaghet är att det avtalsbundna systemet kan verka konserverande. Utveckling och förnyelse sker inom respektive program medan det är svårare att initiera strategisk utveck- ling, nyetablering, sammanslagning, rationalisering och nedläggning av verksamheter.

Utredningen har remissbehandlats. Huvuddelen av remissinstansema understryker industriforslmingens stora betydelse för näringslivet och stöder förslaget att genomföra vissa Strukturförändringar. En remissam— manställning änns tillgänglig i Näringsdepartcmentet.

Regeringen anser att industriforskningens organisation och inrikming bör ses över med syfte att åstadkomma ytterligare effektivisering. Över- synen bör ledas av en styrgrupp med fristående experter och genom- föras av NUTEK. Regeringen avser att våren 1993 utfärda direktiv för hur en successiv omstrukturering av industriforskningen skall kunna genomföras i samverkan med berörda industriforslmingsinstitut, pro- gramorgan och berörda änansiärer.

Fömyelsen av industriforskningen är en viktig fråga för framtiden så att instituten kan arbeta effektivt. Det är nödvändigt att fömyelsean- strängningama görs i samverkan med industriintressenterna. Fomrerna och resultatet måste vara sådant att industriintressentema även fram- deles är beredda att bidra till änansieringen av institutens basverksarn- het.

Omstruktureringen tar sikte på ytterligare effektivisering av kun- skapsuppbyggnaden vid instituten och en förbättrad kunskapsöverföring mellan institut och företag men också mellan högskolor och näringsliv. Det är därvid önskvärt att omstruktureringar kan leda till ett närmande mellan institrrten och högskolorna. Institutens uppgift som brygga mel- lan mera grundläggande forskning och industrin kräver en nära sam- verkan också mellan instituten och universitet och högskolor. Institutens medverkan i forskarutbildning bör utvidgas och förankras. De små företagens möjligheter att delta i forskningen bör ägnas särskild upp- märksarnhet.

12.2.3 En ny samverkansfunkticn och vissa kapitalfrågor

Förbättrade kontakter mellan universitetens och högskolornas forslcning och näringslivet bör ske i fomrer som anpassas efter de villkor som gäller vid respektive universitet eller teknisk högskola. De samverkansfunktioner som i detta sammanhang är aktuella är framför allt: - Kontaktfunktion - God utvecklingsmiljö 428

- Licensförmedling Prop. 1992/93:170 - Lokal riskänansiering Avsnitt 12

Härtill kommer forskning av särskilt intresse för företagen och som Näringsdep. inte lämpligen kan ske inom universitetens och högskolornas egen orga- nisation.

För att förbättra samverkan med näringslivet har universiteten och högskolorna sökt sig fram efter olika vägar. En sådan utgörs av de särskilda kontaktsekretariat som änns inrättade vid flertalet universitet och tekniska högskola:. Sekretariatens uppgifter är bl.a. att - Förmedla samarbetsprojekt inom forskning och utbildning mellan

universitet och högskolor samt näringsliv och andra externa intressen. - Själva ge eller förmedla ekonomiskt och juridiskt stöd till forskare

som önskar änna kommersiella tillämpningar för sin forskning. Härutöver änns särskilda teknikparker eller forskarbyar i anslutning till universitet och tekniska högskolor. Exempel på sådana är Ideon i Lund, Glunten i Uppsala och Uminova i Umeå. De juridiska och ekono- miska villkoren för telmikparkerna och forskarbyama skiftar.

Det är viktigt att samverkan mellan universitet/teknisk högskola och näringsliv kan förstärkas för att bl.a. främja ett ökat kunskapsutbyte. Det bör ske i former som bygger på de erfarenheter som har gjorts med de hittillsvarande verksamheterna. En möjlighet är att bilda särskilda stiftelser för ändamålet. Former och villkor bör tillåtas att variera mel- lan respektive universitet/teknisk högskola.

Finansiering av nysatsningar bör ske genom att resurser tillförs från staten motsvarande ett värde av högst 1 miljard honor. Kapitalet avses förvaltas på sådant sätt att förrnögenheten bibehålls realt intakt över tiden. Det bör utnyttjas så att kunskapsutveckling och kunskapsspridning främjas. Ägare bör kunna vara nyskapade eller några nu verksamma stiftelser som verkar i anslutning till universiteten och de tekniska hög- skolorna.

De här aktuella samverkansfunktionerna i form av teknikparker etc. bör kunna erbjuda en god utvecklingsmiljö till de företag som uppstår kring ifrågavarande universitetet och tekniska högskolor. Exempelvis kan lokalhyran för de unga universitetsföretagen hållas lägre under de första åren. Vidare kan vissa gemensamma funktioner underlätta för företag som installerar sig vid en sådan teknikpark.

Varje här aktuell samverkansfunktion bör innehålla en licensförrned- ling. Denna har till uppgift att bistå forskare med patentering och eko- nomisk exploatering av forsknings- och utvecklingsresultat.

En möjlig modell för licensförmedling kan vara att forskaren vänder sig till förmedlingen för att få sina nya rön prövade och patenterade. De framtida licensintäkterna skulle sedan kunna delas mellan forskarna och förmedlingen. Forskarna själva får på detta sätt hjälp med att ekono- miskt tillgodogöra sig sina upptäckter.

Det änns särskilt skäl att uppmärksamma änansieringsbehovet i tidiga utvecklingsstadier eftersom en sådan änansiering nomralt inte tillhanda- hålls ide sarnverkansorganisationer som änns i dag. Genom att samver- kansärnktionen ges sådana möjligheter bör projekt kunna föras fram till

. 429 ett sådant stadium att kommersiella bedömare kan avgöra huruvida idén

är gångbar eller inte. Ifrågavarande änansiering är viktig, eftersom det på tidiga stadier är svårt att avg-öra vilka projekt som är lovande. Pro- jekt måste ofta förädlas med lokalt riskkapital innan en rimlig teknisk och kommersiell utvärdering kan göras.

Regeringen har redan pekat på det angelägna i att universiteten och högskolorna ges möjlighet att bedriva forskning i bolagsform. Därmed möjliggörs arbetsformer som inte kan rymmas inom universitetens och högskolornas ordinarie forslmingsorganisation. (Se Utbildningsdeparte- mentets avsnitt).

Det är naturligt att de här föreslagna stiftelserna är delägare i forsk- ningsbolagen. Stiftelserna bör dessutom från sin kapitalavkastning lurnna änansiera forskning i sådana forskningsbolag som med hänsyn till respektive stiftelses inriktning bedöms vara av särskilt intresse.

Det är angeläget att den vetenskapliga kvaliteten i forskrringsbolagen är hög. Forskningen i samverkansfunktionema bör därför utvärderas av sekretariatet för utvärdering av universitet och högskolor som leds av universitetskanslem. Regeringen bör ge Riksrevisionsverket i uppdrag att lämna förslag till vilka krav och rutiner som bör beaktas vid bolags- och stiftelsebildningar för de ändamål som nu beskrivits.

Riksdagen bör bemyndiga regeringen att tillföra stiftelserna ett sam- manlagt kapital om högst 1 miljard kronor i form av noterade aktier som staten innehar eller i form av likvida medel som staten erhåller vid försäljning av statens aktier med stöd av riksdagens bemyndigande om försäljning av aktier m.m. i vissa statliga företag (prop. 1991/92:69, bet. 1991/92:NU10, rskr 1991/92:92).

Ärendet till riksdagen Regeringen föreslår att riksdagen

1. godkänner vad i propositionen anförts om sarnverkansfunktio— ner universitet/högskola-näringsliv,

2. bemyndigar regeringen eller myndighet som regeringen be- stämmer att vid behov inrätta stiftelser för kunskapsutveckling och kunskapsspridning vid universitet och högskolor,

3. bemyndigar regeringen eller myndighet som regeringen be- stänrrner att vidta de åtgärder som erfordras för att tillföra de aktuella stiftelserna ett sammanlagt kapital om högst 1 miljard kronor form av noterade aktier som staten innehar eller samma belopp i form av likvida medel som erhålls vid försäljning av vissa statliga aktier.

12.2.4 FoU för srm och medelstora företag, forsknings- och teknik- baserat företagande

Bakgmnd

Regeringens övergripande mål enligt regeringsförklaringen är att åter- upprätta Sverige som en tillväxt- och företagamation med en stark och

Prop. 1992/93:170 Avsnitt 12 Näringsdep.

växande ekonomi. För att detta skall lyckas måste små- och nyföreta- Prop. 1992/93:170 gande ges en renässans. Avsnitt 12 Den allmänna inriktningen av småföretagspolitiken innebär att goda Näringsdep. generella förutsättningar successivt skapas för småföretagen. Direkt efter sitt tillträde hösten 1991 presenterade regeringen en proposition med ett samlat program för en ny småföretagarpolitik (prop. 1991/92:51, bet. l99l/92:NU14, rskr. 1991/92:93). Den har följts av ytterligare två propositioner under hösten 1992 med förslag avseende kapitalförsörjning för små och medelstora företag. Riksdagen har god- känt förslagen. På skatteområdet har regeringen lagt ett antal förslag som innebär förbättringar för de mindre företagen. Statens insatser för att främja forskning är inte primärt inriktade mot små och medelstora företag utan mot olika tillärnpnings- och kunskaps- områden. Det innebär att det inom telmikområdena inte änns särskilda statliga forskningsprogram för mindre företag. Erfarenheterna har visat att små och medelstora företag har svårt att utnyttja de möjligheter till statligt forskningsstöd som erbjuds. Regelver- ket kring statligt stödda projekt upplevs ofta av företagen som alltför krångligt. Kriterier avseende teknisk höjd och risknivå passar ofta dessa företag dåligt. Särskilda stödformer för mindre företag har därför in- förts i många länder. De forslmingspolitiska frågeställningarna handlar främst om hur kuns- kapen skall göras tillgänglig för små och medelstora företag och hur kontakterna mellan dessa företag och FoU-systemet skall kunna stärkas.

Regeringens överväganden

NUTEK bör inrätta ett särskilt forskningsprogram riktat mot små och medelstora företag. Inom ramen för detta program bör mindre företag kunna gå samman och bilda konsortier för gemensamma forsknings- projekt.

Det föreslagna programmet bör drivas enligt ungefär samma principer som EG:s s.k. CRAFT-program. CRAFT, som står för Cooperative Research Action for Technology, är särsldlt riktat mot små och medelstora företag. Programmet bygger på att sådana företag, som saknar egna resurser för forskning, går samman i grupper för att driva gemensam forskning. EG-kommissionen betalar 50 % av sådana sam- verkansprojekt. En svensk motsvarighet till detta program skulle in- nebära betydligt utökade möjligheter i Sverige att få till stånd forskning på de mindre företagens villkor. Vidare erhålls ett forskningsprogram som är väl harmoniserat med EG-forskningen. NUTEK:s roll bör vara att initiera, samordna och änansiera förstudier för gemensamma forsk- ningsprojekt.

NUTEK bör vidare inrätta ett program för innovationsutveckling med telmikupphandlingsinriktning för teknikstarka mindre företag.

Ett exempel på ett framgångsrikt statligt program med denna inrikt- ning är det amerikanska SBIR—programmet. SBIR står för Small Busin- ess Innovation Research. Syftet med ett sådant program, anpassat efter 431

svenska förutsättningar, är att koppla ihop telmikutvecklare och beställa- re i ett tidigt skede och skapa förutsättningar för teknilmpphandling eller nära kundrelationer av annat slag. Avsikten är att presentera behovsbe- skrivningar för teknikstarka mindre företag och att dessa stimuleras att bedriva tekniskt avancerad FoU inom teknikområden med hög prioritet. Även här bör NUTEK:s roll främst vara att initiera, samordna och finansiera förstudier.

De mindre företagen bör i högre grad bli delaktiga i industriforsk- ningsinstitntens forslmingsarbete- och få del av forskrtingsresultat m.m. NUTEK företräder staten i förhandlingar om gemensamma forslmings- program inom institutens ram. NUTEK bör därför ta upp diskussioner med instituten om särskilda åtgärder med sådant syfte.

Ökad samverkan mellan stora företag och små och rmdelstora företag inom ramen för NUTEK:s FoU-program bör eftersträvas. För att kunna öka antalet små och medelstora företags medverkan i nationella och in- ternationella forskningsprogram beräknar regeringen särskilda medel inom IT-området (avsnitt 12.3.1) och det fordonstekniska området (avsnitt 12.4.4). NUTEK bör generellt, inom ramen för sina program, pröva metoder att få till stånd f'orskningssamverkande allianser mellan större och mindre företag.

Regeringen beviljade den 21 jzmuari 1993 NUTEK 3 miljoner kronor för att omgående, tillsammans med AMS, kunna påbörja ett projekt som syftar till att stärka den tekniska kompetensen i små och medelstora företag. Projektet är inriktat på att ge dessa företag möjlighet att an- ställa arbetslösa och nyutexaminerade civilingenjörer som utveck- lingsingenjörer för att bl.a. driva utvecklingsprojekt. För att projektet skall kunna fullföljas föreslår regeringen att särskilda medel anvisas för detta ändamål.

Små och medelstora företag spelar en viktig roll för tillväxten inom näringslivet. Det är främst i dessa företag som nya möjligheter och nya arbetstillfällen finns. Utvecklings-kraften i dessa företag bör tas till vara.

Nya forsknings- och teknikbaserade företag _är ett viktigt instrument för att industrialisera ny teknik. En livaktig sektor av mindre företag med tillväxtpotential har också ett egenvärde genom att den ökar varia- tionsrikedomen i ekonomin. Utvecklingen inom några teknikområden med bred tillämpningspotential - som Iinformationstelmologi och biomedicinsk teknik - skapar en mängd alfarsmöjligheter. De mindre företagen har ofta bristande kapacitet för att utveckla ny teknik och omsätta forskningsresultat i den egna verksamheten. De bedriver sällan någon egen forskning. Den låga andelen högskoleutbildade bland de anställda i dessa företag är i stor ut—sträckning hämmande för den tek- nologiska utvecklingen.

NUTEK bör därför sträva efter att utveckla arbetsforrnema för stöd till affärsinriktad teknikutveckling. Ett viktigt inslag i det arbetet är att anpassa de befintliga stödformema till olika projekts förutsättningar.

De föreslagna åtgärderna syftar till att ge de mindre företagen kapaci- tet att tillgodogöra sig resultat av forskning och ny teknik genom att höja den tekniska kompetensnivån och öka samverkan mellan dessa företag och universitet, högskolor, industriforslmingsinstitut etc.

Prop. 1992/93:170 Avsnitt 12 Näringsdep.

Regeringen kommer under anslagen F 1. Teknisk forskning och ut- Prop. 1992/93:170 Veckling och B 14. Särskilda insatser inom industriforskningssystemet Avsnitt 12 att beräkna medel för dessa ändamål. Näringsdep.

12.2.5 Internationeut samarbete

EG.-s program för forskning och teknisk utveckling

Regeringen har tidigare redogjort för EG:s FoU-program, för förutsätt- ningarna för svenskt deltagande i dag och för vad som kommer att gälla när EES-avtalet träder i kraft. I detta avsnitt redogörs för EG-program- men ur industriell synvinkel.

Inom EG:s tredje ramprogram för forskning och teknisk utveckling löper nu flera program med målsättning att stärka den europeiska industrins vetenskapliga och telmologiska bas och göra den mera kon- kurrenskraftig på den internationella marknaden. Detta mål gäller sär- skilt för de industriinriktade programmen infomtations— och kommuni- kationsteknologi. telematik, industri— och materialteknologi, mät-och provteknik, marinteknik samt icke-nukleär energi. De industrirelaterade programmen svarar sammantagna för ca 60 procent av EG:s FoU-bud- get. Merparten av resurserna i dessa program kanaliseras till företag. EG:s budget för de industriella programmen var år 1992 m 11 miljar- der lcronor och beräknas för år 1993 till samma belopp.

Inom programmet för informationsteknologi läggs betoning på demon- strationsprojekt som skall ge underlag för standardisering samt på forsk- ning inom områden som kan få betydelse för industriella innovationer. Insatserna görs inom fyra huvudsektorer: mikroelektronik, system och program för informationsbehandling, avancerade system och periferiut— rustning för kontorssektom samt datorintegrerad produktion.

Syftet med det kommunikationsteknologiska programmet är att ut- veckla integrerade bredbandsnät för nya tjänster. Programmet omfattar utveckling av intelligenta nätverk, mobila kommunikationer, bildöver- föring, tjänstetelmologi, försök med avancerad kommunikation samt infomtationssäkerhet.

Telematik är den vetenskap som kombinerar telekommunikation och datateknologi. Telematikprogrammet ska utveckla teknik och förbereda standarder för att de transeuropeiska nätverk för kommunikation, som den gemensamma marknaden kräver, skall kunna etableras och fungera. Sådana nätverk utvecklas bl.a. mellan medlemsländernas centrala administrationer, på transportområdet, inom sjukvård och utbildning.

Programmet för industri- och materialteknologi syftar till förnyelse av europeisk tillverkande industri genom integrering av ny teknik. Kon- struktions- och tillverkningsteknik, flygteknisk forskning samt ett brett spektrum av materialforskning ingår. Särskilda insatser görs för att stimulera små- och medelstora företag att delta i FoU-arbetet. Harmoni- sering av metoder för mätning, provning och analys utgör ett delområ- 43? de. "

Inom det marintekniska programmet satsas på bl.a. teknik för att Prop. 1992/93:170 utforska och utnyttja naturresurser utan att skada miljön.

Programmet för icke-nukleär energi omfattar utveckling av avancerad teknik för produktion av energi från fossila bränslen, utsläppsreduktion samt förnybara energikällor.

Motiv för svenskt deltagande

Svensk industri är kontinuerligt beroende av kunskap och teknik för sin förnyelse och konkurrensförmåga. Det gäller inte bara de högteknolo- giska företagen. Svensk industris framtida konkurrenskraft ligger inom produkt- och produktionsområden som kräver kvalificerat ingenjörskun- nande, liksom ett ständigt tillskott av FoU-resultat. Samtidigt har det nödvändiga FoU-arbetet blivit dyrare och mer systeminriktat än tidiga- re. Kraven på grundläggande kompetens inom allt fler teknikområden ökar.

Europa, dominerat av EG och dess inre marknad, är det viktigaste avsättningsonu'ådet för svensk export. Svensk industri har således starkt intresse av att i största möjliga utsträckning delta i och påverka den gemensamma teknikutveckling som EG befrämjar i sina rarnpro- gram för FoU.

EG-programmen har resulterat i nya och varaktiga informationskana- ler mellan företag och forskningsinstimtioner i medlemsländerna. De kunskaper om varandra som deltagarna i EG-programmen skaffar sig utgör en grund för en rationell strukturomvandling av såväl industri som forskningssystem inom EG. En sådan strukturomvandling ligger i linje med strävandena att realisera en inre marknad år 1993. Det är av strate— gisk betydelse för svensk industri att delta i de kontaktnät som utvecklas inom programmen.

Gemensamtna standarder är inom många områden en förutsättning för att en gemensam marknad skall larnna uppnås. Standardiseringsfrågor är därför en viktig del av EG:s FoU—program. Det är av stor vikt att svensk industri kan påverka demta del.

Svenskt deltagande i dag

Svenska företag och forslmingsinstitutioner kan i dag delta på projekt- nivå i samtliga industriella program. Företag och institutioner inom EG som deltar i EG-projekt får normalt upp till 50 procent av projektkost- naden betald ur EG:s FoU-budget. För att svenska företag och institu- tioner ska kunna delta i EG—projekt på jämförbara finansiella villkor som sina EG-partners ger svenska staten via de FoU-stödjande organen nationellt stöd upp till 50 procent av projektkostnaden till svenska delta- gare. NUTEK svarar för det statliga stödet till svenska deltagare i industriella program. För budgetåret 1992/93 beräknas stödet från NUTEK uppgå till ca 260 miljoner kronor.

Drivkrafterna för företagen att medverka 1 internationella FoU-pro- gram varierar. De viktigaste skälen rör fördelning av höga FoU-kost-

Avsnitt 12

Näringsdep.

nader, tillgång till nätverk, behov av att utarbeta standarder, bevakning av den retoriska utvecklingen och tillgång till en marknad.

Företagen deltar i EG-projekt inom områden där man har egen forsk- ning och där resultaten kan nyttiggöras i produktionen. För universite- tens och högskolornas del är det viktigt att hålla kontakt med den internationella forskningsfronten för att upprätthålla vetenskaplig kvali- tet i den nationella forskningen.

En sammanställning över svenskt deltagande i EG:s andra rarnpro- gram för FoU visar att under åren 1987 - 1991 gick knappt hälften av det statliga stödet för EG-samarbete till projekt inom inforrmtions- och kommunikationsteknologi. Ca 30 procent av det statliga stödet gick under samma tid till EG-samarbete inom energiområdet. En stor del utgjordes här av prograrnkostnader för fusionsenergisamarbetet.

Betydligt mer än hälften av NUTEK:s stöd till EG-samarbete har gått till företag. Resterande stöd har gått till universitet och högskolor samt institut. De svenska företag som deltar i EG:s program hör nästan uteslutande till de stora, medan de små och medelstora företagen deltar i mycket liten utsträclming. Svårigheterna för små och medelstora före- tag att delta i EG:s FoU-program beror främst på att det i dessa företag saknas tid och kunskap för att utnyttja nätverken och forslmingsresulta— ten för den egna produktionen. Dessutom är EG-prograrntnen ofta alltför forslmingsinriktade för dessa företags mera marknadsnära behov. Den finansiella uthålligheten är också ett hinder för småföretagens deltagande då det kan ta flera år från det att ett EG-projekt planeras till dess att det kan genomföras. Vidare utgör Språksvårigheter ett hinder. Särskilda insatser för att underlätta för småföretagens deltagande håller därför på att genomföras inom FoU-programrnen. Inom programmet för industri- och materialteknik finns till exempel särskilda medel avsatta för att småföretag skall kunna kontraktera universitet, forskningsinstitu- tioner eller andra företag att utföra forskningsprojekt som småföretagen själva anser sig ha nytta av, men saknar resurser för att utföra. Vidare kan småföretag söka bidrag för att få innovativa ideer testade. Syftet är att bygga upp företagens kapacitet för FoU-arbete och FoU-samarbete samt att de ideer som faller väl ut efter test skall kunna ingå i ordinarie samarbetsprojekt.

EES

När EES-avtalet träder i kraft associeras Sverige till EG:s tredje ram- program för forskning och teknisk utveckling och alla dess delprogram, utom de två program som styrs av Euratomfördraget dvs. fusionsenergi— forskning och kämkraftssäkerhet.

Sverige förbinder sig att erlägga en BNP-baserad andel av EG:s bud- get för de FoU-prograrn som ingår i avtalet. Av de program som Sverige genom EES-avtalet förbinder sig att betala andelar för faller följande inom Näringsdepartcmentets verksamhetsområde: informations- teknologi, kommunikationsteknologi, telematik, industriteknologier och material, marinteknik, icke nukleär energi samt programmet för sprid-

Avsnitt 12 N äringsdep.

ning och exploatering av forskningsresultat. Sveriges BNP-andel till Prop. 1992/93:170 dessa program motsvarar ca 385 miljoner kronor, beräknat på 1993 års EG-budget.

När Sverige genom EES-avtalet har associerats till EG:s FoU-pro- gram kommer svenska projektdeltagare, liksom deltagare från EG, att få sina projektkostnader täckta upp till 50 procent från EG:s FoU- bud- get. Behovet av nationeut stöd .komrner således att minska' r takt med att de projekt som startat före EES avvecklas. Någon förändring av finansi- eringsprincip i pågående projekt kommer dock inte att ske. De projekt som har startat före EES-avtalets ikraftträdande måste finansieras natio- nellt under hela projektperioden.

Rymdsamarbete

Rymdverksamhet är en relativt ny företeelse inom forskning och ut- veckling där de första stora framstegen gjordes för ca 30 år sedan då satelliter började sändas ut i rymden av de dåvarande två stora nationer— na inom rymdteknikens område, Sovjetunionen och USA. Viss rymd- verksamhet förekom emellertid redan då i Europa och för att åstadkom- ma ett oberoende av de två rymdstormakterna inrättades år 1964 det europeiska rymdsamarbetsorganet European Space Research Organiza- tion (ESRO), numera European Space Agency (ESA). Rymdverksamhet är till sin karaktär riskfylld och kostnadskrävande vilket var ytterligare ett skäl för att starta ett organiserat europeiskt rymdsamarbete. För Europa med så många relativt små länder är gemensam FoU-verksam- het inom rymdområdet en nödvändighet.

Sverige har varit medlem i ESA sedan starten. Rymdstyrelten är den myndighet som svarar för det svenska deltagandet i ESA.

Samarbetet inom ESA är uppdelat i en obligatorisk del och en frivillig del. Bidraget till ESA utgör den största andelen av Rymdstyrelsens totala anslag och beräknas för budgetåret 1992/93 uppgå till 469 miljo- ner kronor.

Den obligatoriska delen omfattar grund- och vetenskapsprogram. l grundprogratnmet ingår gemensamma ESA-aktiviteter som drift av markstationer och raketuppsändningsplatsen Kourou i Franska Guyana. Vetenskapsprogrammet syftar bland annat till att ge ökad kunskap inom de klassiska rymdforslmingsdisciplinema såsom astronomi, magnetosfär— och jonosfärforskning. Medlems-ländernas bidrag till ESAs kostnader för grund— och vetenskapsprogrammen är beräknade i relation till ländernas bruttonationalinkomster. Det svenska bidraget uppgår för närvarande till 3, 35 % av kostnaderna för dessa program.

I de frivilliga programmen är Sveriges genomsnittliga andel ca 2 %. Sverige deltar i program för fjärranalys, mikrogravitation, telekom- munikation, bärraketer i Ariane-serien, laboratoriemodulen Columbus till den internationella rymdstationen Freedom samt utveckling av rymd- farkosten Hermes.

Deltagandet i ESA-programmen genererar uppdrag till medlems- ländernas rymdindustrier. Ca 314 av de svenska bidragen till ESA åter-

Avsnitt 12 N äringsdep.

förs till den svenska rymdindustrin i form av beställningar av kvalifi- Prop. 1992/93:170 cerade produkter och tjänster. Avsnitt 12

ESA har under många år expanderat och även nått stora vetenskapliga Näringsdep. och tekniska framgångar. Under senare tid har ESA dock tvingats till nedskärningar och omprövningar av det tidigare planerade programmet. Framför allt har de stora projekten Hermes och Columbus, som syftar till bemannade rymdfärder, blivit reducerade.

Det europeiska rymdsamarbetet utgår från förslag till långtidsplaner från ESA:s generaldirektör. Beslut om långtidsplaner tas vid möten på ministemivå inom ESA. Ministermöten har under senare år hållits i Rom år 1985, Haag år 1987, Mönchen år 1991 och Granada år 1992.

Vid mirtistermötet i Mönchen år 1991 bekräftades de långsiktiga målen för det europeiska rymdsamarbetet. I syfte att minska ESA:s sammanlagda programkostnader fick generaldirektören vid detta möte i uppdrag att undersöka möjligheterna till utökat samarbete med icke- europeiska rymdnationer, i första hand USA, Japan och Oberoende Staters Samvälde (OSS).

Det senaste förslaget till långtidsplan presenterades i juni 1992 och diskuterades vid ministerrnöret i Granada i november 1992. Det beslöts därvid att reducera ökningstakten för ESA:s långtidsprogram. Program- kostnaderna för perioden 1993 - 2000 reducerades med 12 % mellan mirristerrnötet i Mönchen 1991 och mötet i Granada. Vid mötet i Granada fattades också beslut om ESA-sarnarbete med USA och Ryska Federationen (Ryssland). Vidare fattades nya beslut om programmen för iiärranalys, datareläsatelliter, Columbus och Hermes.

De prioriteringar som regeringen gör innebär fortsatt deltagande i Columbus-programmets polära plattform och laboratoriemodul på oför- ändrad nivå (1,0 %), i Hennes-programmet på en lägre nivå (0,5 %), i datareläsatelliter på oförändrad nivå (1,8 %) samt ett fortsatt högt delta- gande i programmet Envisat—l för miljöövervakning (5,1 %).

Utöver ESA-samarbetet deltar Sverige i bilateralt rymdsamarbete med i första hand Tyskland och Frankrike. Samarbetet med Tyskland om- fattar vetenskapliga instrument på forskningssatelliten Freja, radar för miljöövervakning och studier rörande överljudsfarkoster, det så kallade Sånger-projektet. Samarbetet med Frankrike omfattar bland armar fjärr- analyssatelliter (SPOT), instrument för miljödata och en förbättrad motor för bärraketen Ariane 5 .

EUREKA

Eureka-samarbetet startade år 1985 efter ett initiativ från Frankrikes president. Det omfattar i dag 20 europeiska länder samt EG-komrnissio— nen. Programmet syftar till att öka FoU-samarbetet mellan företag i Europa i avsikt att stärka den europeiska industrins konkurrenskraft. Projekten avser till övervägande delen företagsledd utveckling av prak- tiskt användbar teknologi. Svenska företag deltar eller har deltagit i ett 70—tal Eureka-projekt och i ytterligare ett 30—tal projekt deltar svenska högskolor och institut. 437

Kostnaderna för hittills lättade bindande beslut om svenskt deltagande i Eureka-projekt uppgår till ca 1 miljard kronor, varav den helt över- vägande delen avser företagens deltagande. Till skillnad från situationen i flera andra länder har i Sverige normalt inga statliga bidrag utgått till större företags deltagande i Eureka-samarbetet.

Eureka-organisationen består av nationella projektkoordinatörer (NPC) i varje land samt ett mindre sekretariat i Bryssel. Det är till den natio- nella koordinatom företagen vänder sig för att komma in i samarbetet. Viktig att notera är Eurekazs grundprincip som bygger på att initiativen till projekt kommer från företagen. Detta skiljer Eureka från EG-pro— grammen vilka formuleras centralt.

Finansieringen av projekten vilar främst på de deltagande företagen. De olika deltagarländema har varierande principer för statlig medfinans- iering. I framtiden kommer i vissa fall också företag att kunna få pro- jektstöd från EG-kommissionen.

De medel som särskilt har avsatts för Eureka-samarbete inom anslaget Teknisk forskning och utveckling får användas endast till förstudier av projekt och som projektmedel till små företag. Relativt sett har många av länderna i samarbetet betydligt mer omfattande resurser för projekt- bidrag än Sverige. För att åstadkomnra något mer likartade villkor för svenskt deltagande bör möjligheterna att få stöd till Eureka-samarbete förbättras. Även projekt som drivs av större företag bör kunna få stöd i de fall då den utländska partnern erhåller statlig medfinansiering i sitt hemland. Krav bör dock samtidigt ställas på att något eller några mind- re svenska företag engageras i projektet. I övrigt bör projekten bedömas enligt samma kriterier som hittills. Vidare bör möjligheterna för svenska forskningsinstitutioner att fä uppdrag inom ramen för Eureka- samarbetet tillvaratas.

Regeringen föreslår att Eurekasamarbetet erhåller vissa resursförstärk- mngar.

COST

COST-samarbetet (European Cooperation on Science and Technology) startade år 1971 och är i dag väl etablerat. Antalet deltagande länder är för närvarande 24. Därtill kommer EG-kommissionen. Projekten gäller såväl grundforskning som tillämpad och konkurrensneutral industriell FoU. I jämförelse med Eureka har COST en starkare betoning på forsk- ning, varför det svenska deltagandet domineras av universitet och hög- skolor.

COST syftar till att genom internationellt samarbete kraftsamla främst europeiska forskningsresurser i sådana projekt som såväl Europa som de enskilda deltagarländema kan dra framtida nytta av.

Sverige tillhör de länder som deltar i största antalet projekt. Samarbe— tet innebär generellt att det egna landets forskning inom visst område länkas samman med motsvarande forskning i andra länder.

Svenska deltagare står själva för den finansiering som är förknippad med'att delta i COST-projekt. För den enskilde projektdeltagaren in-

Prop. 1992/93:170 Avsnitt 12 Näringsdep.

nebär COST-samarbetet ofta att resultaten mer än väl uppväger den Prop. 1992/93:170 marginella fördyring som det internationella deltagandet medför. Sam- Avsnitt 12 arbetsfomrerna är enkla och obyråkratiska, vilket har bidragit till att Näringsdep. volymen av COST-projekt ökat kraftigt under senare år.

12.3. Forskning och utveckling kring nya basteknologier

Med basteknologier menas teknologier som kan tillämpas i många sammanhang. Internationellt benämns de ofta generic technologies och statliga insatser görs för att främja utvecklingen av sådana teknologier i deras förkommersiella faser. Utveckling av basteknologier förutsätter som regel att grundforskning, tillämpad forskning och utvecklingsarbete bedrivs parallth och i ett kontinuerligt samspel.

Informationsteknologi, bioteknik och materialteknik är basteknologier som har många tillämpningar inom viktiga delar av näringslivet. De är nödvändiga för utveckling och konkurrenskraft inom en lång rad till- lämpningsområden. Basteknologier ligger ofta i gränsområdet mellan flera ämnesområden.

Regeringen föreslår i det följande insatser för forskning och utveck- ling kring nya basteknologier. Dessa rör relativt nya teknikområden, som alla ännu inte blivit vetenskapligt väletablerade. De prioriterade områdena är informationstelmologi, materialteknik, bioteknik och teknik för komplexa system. I propositionen görs en beskrivning av insatserna under respektive teknikområde. Det ankommer på resp. FoU-finansier- ande myndighet att besluta om den närmare fördelningen av forsknings- och utvecklingsinsatsema inom ramen för riktlinjer som fastställs av regeringen.

12.3.1 Informationsteknologi

innitioner

Informationsteknologi (IT) är ett vitt begrepp, som spänner från grund- läggande fysikaliskt vetande, över en mångfald av tekniker och metoder, till hur individer, företag och organisationer utnyttjar elektronik och data- teknik. IT används för att insamla, överföra, lagra, bearbeta, presentera och använda information. Data av olika slag är bärare av infomation och dessa data förekommer i flera former: mätvärden, signaler, siffror, text, tal, musik, bilder, ritningar och symboler.

IT-området kan delas upp på flera sätt. En vanlig uppdelning är:

- komponenttekrtik, - systemteknik, - informationsteknologins användningar.

Området milooelektronik är en del av IT—området. Det innefattar grund- tekniker, metodik och material för framställning av systemfunktioner upp- byggda av integrerade mikroelektroniska, fotoniska, mikrosensor- och mikromekaniska komponenter. 439

Bakgmnd

Under 1980—talet har ett nationth mikroelektronikprogram (NMP) genom- förts. Vidare har Delegationen för industriell utveckling inom informa- tionsteknologiområdet (IT-delegationen) under år 1992 slutfört ett femårigt systemtekniskt inriktat program (IT4). Tillsammans har de båda program- men inneburit satsningar från statsmakterna och näringslivet på närmare 2 miljarder kronor. De har gett en omfattande kunskapsuppbyggnad inom universitet och högskolor, institut., myndigheter och näringsliv.

Under år 1991 genomfördes utredningen IT 2000. Den avgav i slutet av år 1991 betänkandet (Ds 1991:63) Svensk informationsteknologis möjlig- heter under 1990—talet, med förslag till riktlinjer för en lT-politik inom det näringspolitiska området.

Utredningen konstaterar att informationsteknologi är den enskilda tekno- logi som, om dess potential kan utnyttjas, kommer att mest påverka näringslivets omvandling och den tekniska utvecklingen. Dock kräver detta jämförelsevis stora resurser för forskning och utveckling. På grundval av internationella jämförelser gör utredningen bedömningen att den viktigaste åtgärden för att återskapa en hög tillväxttakt i Sverige, är att skapa bästa tänkbara förutsättningar för IT—beroende industri i Sverige. Därför måste det råda minst samma förutsättningar för tillväxt som i de ledande län- derna, såväl för existerande direkta II"-företag och starkt II”-beroende industri och II"-tjänsteföretag som för svenska och utländska nyetableringar på IT-området i Sverige.

Statens viktigaste bidrag inom området II”-användning är, enligt utred- ningen, dels utbildning och kompetenshöjning inom skolan och arbetslivet, dels att utnyttja behovet av att effektivisera offentlig sektor som en kraft— full dragkraft för god IT-användning avpassad efter svenska förhållanden. Ytterligare ett viktigt bidrag är att fortsätta att bygga en god infrastruktur i form av tele— och datanät, samt att genom standardiseringsarbete under- lätta olika aktörers inträde i näten. Viktigt är också att Sverige som nation har sådana kunskapsnivåer att vi förmår att återvinna de resurser som staten bidrar med till EG-programmen. Ett antal teknikområden inom IT- området pekas ut som strategiskt viktiga och föreslås bli föremål för kraft- fulla FoU-satsningar.

Utredningen föreslår vidare att NUTEK skall satsa på basteknologier som utgår från industrins behov av II"-forskning och utbildning samt på FoU för god IT-användning. Till basteknologiema hänförs kommunikation, mikroelektronik, datavetenskap, systemteknik och produktions/konstruk- tionsteknik. Sammantaget föreslår utredningen, med utgångspunkt i sina internationella jämförelser, årliga satsningar fram till sekelskiftet på 600- 900 miljoner kronor utöver de drygt 200 miljoner kronor som NUTEK föreslog i sin anslagsframställan för år 1992/93.

I riksdagens beslut med anledning av proposition 1991/92:100 bil. 13 (bet. l991/92:NUZO, rskr. 1991/92:237) bekräftades IT 2000—utredningens uppfattning att IT är en av de viktiga teknologier inom vilken vi måste fortsätta att bedriva högkvalitativ forskning och utveckling. NUTEK upp- manades därför i ännu högre grad än dittills prioritera II”-området.

Avsnitt 12 Näringsdep.

II"-delegationen har i en skrivelse den 10 juni 1992 redovisat sin syn på Prop. 1992/93:170 den industriella utvecklingen inom IT-området efter det att IT4— Avsnitt 12 programmet genomförts. Delegationen anser att svensk industri inte har Näringsdep. likvärdiga förutsättningar som industrin i de länder den skall konkurrera med. En stark infrastruktur på IT-ornrådet framhålls som en nödvändig förutsättning inte bara för industrins utveckling och konkurrenskraft utan även för den offentliga sektorns rationalisering.

Delegationen ställer sig bakom förslagen i utredningen IT 2000. Vidare föreslår delegationen att ytterligare medel skall anslås för satsningar inom de samarbetsområden som ingått i IT4 och där speciell hänsyn skall tas till användannedverkan och industriell nytta.

En omfattande utvärdering av IT4-programmet har år 1992 genomförts av internationella experter. Statsmaktemas övergripande mål med program- met var att genom stöd för en förstärkt industriell IT-tillväxt skapa interna- tionell konkurrenskraft, säkra kontakterna till den internationella utveck- lingen samt tillvarata svenska konkurrensfördelar. Sammanfattningsvis drogs bl.a. följande slutsatser i utvärderingen.

Programmet utgjorde i stort sett en effektiv och ändamålsenlig väg att snabbt nå de uppsatta målen. Det har haft en viktig inverkan på kompe- tensuppbyggnaden av den nationella IT-basen men även andra förändringar och åtgärder krävs, särskilt för att internationell konkurrenskraft skall uppnås.

Vidare föreslog utvärderama att regeringen på nationell bas skall fort- sätta att stödja konkurrensneutralt FoU-samarbete, stödja framtida sam— arbete och samverkan inom försvarssektorn, söka teknologiskt samarbete både inom och utom Europa samt utveckla en strategi på medellång sikt för statens roll inom komponentforskning, utbildning och den infrastrukturella uppbyggnaden.

NUTEK:s huvudförslag i den fördjupade anslagsframställningen, som innefattar vissa omprioriteringar, innebär en ökning av insatserna för informationsteknologin och dess tillämpningar på breda områden i näringslivet. En rad nya programsatsningar, bl.a. rörande infomations- system och programvaruteknik föreslås. Andra förslag - inom informa- tionsteknologins tillämpningar - gäller utveckling och användning av nät- tjänster, och optimal användning av träråvara. Datavetenskap har genom den snabba datoriseringen blivit viktig för stora delar av näringsliv och samhälle. Flera nya programsatsningar föreslås inom detta område. I NUTEK:s ökningsförslag föreslås därutöver utökade insatser på IT—om- rådet på 70 miljoner kronor fördelat på 50 miljoner kronor till mikroelek- tronik och 20 miljoner kronor till informationsteknik som huvudområde för tidsbegränsade industriinriktade kompetenscentra i anslutning till högsko- lor.

För närvarande utgår genom NUTEK årligen drygt 200 miljoner kronor i statligt stöd till forskning och utveckling på IT-området. Därav går ca 80 miljoner kronor till mikroelektronik. Härutöver finansierar NUTEK vissa IT-satsningar integrerat inom andra teknikområden.

NUTEK anför att inom bl.a. huvudområdet informationsteknik kan s.k. kompetenscentra komma att etableras, då forskargrupper med verksam- 441

heter av hög kvalitet med viss finansiering från bl.a. NUTEK redan är Prop. 1992/93:170 etablerade.

Tekniska högskolan i Stockholm (KTH) och Universitetet i Linköping (ULi) har i en skrivelse den 14 december 1992 föreslagit att de fr.o.m. budgetåret 1993/94 gemensamt skall överta huvudmannaskapet för de verksamheter som nu bedrivs inom Stiftelsen Institutet för Milaoeleldronik (IM) samt att stiftelsen upplöses. Detta innebär att en för högskolorna gemensam arbetsenhet bildas (IMC), med uppgift att bedriva industriellt tillämpad uppdragsforskning för såväl företag med liten egen kompetens inom mikroelektronikområdet som större företag med egna forsknings- resurser. Förslaget förutsätter en finansiering av vaksamheten för den när- maste treårsperioden, varför KTH och ULi hemställer om fortsatt pro- jektstöd från NUTEK.

Härutöver har ett antal skrivelser från företag, organisationer m.fl. avseende stöd till teknisk forskning och utveckling inom II"-området in- kommit till regeringen.

Regeringens övervaganden'

Övergripande mål för informationsteknologiskt forsknings- och utveck- lingsarbete:

- att skapa internationellt korikurrenskraftiga förutsättningar för IT- beroende industri i Sverige, - att bygga den kunskapsmässiga grunden för svensk IT-tillverkning på viktiga delområden, - att svenskt näringsliv och offentlig förvaltning skall bli internationellt ledande som användare av informationsteknologi (IT) inom för landet viktiga områden, — att öka antalet små och medelstora II"-företags medverkan i nationella och internationella forskningsprogram.

Regeringen anser mot den angivna bakgrunden det angeläget att insatserna på II"-området kan förstärkas. Detta möjliggörs nu genom de förslag rege- ringen framlägger i förevarande proposition.

För att infrastrukturen skall kunna förnyas och för att även andra angelägna samhällsmål skall kunna nås krävs betydande satsningar på informationsteknologi. Två huvudvägar bör nu följas parallellt.

Den ena vägen innebär att gjorda investeringar i FoU på detta område följs upp genom stöd till bl.a. demonstration av användning av inforuta- tionsteknologi. Vidare görs ökade insatser för informations- och teknik- spridning. Den andra vägen innebär fortsatt kraftfull kunskapsuppbyggnad av såväl grundläggande som tilllämpad karaktär på framför allt områdena datavetenskap, kommunikation och mikroelektronik. Härigenom kan kom- petensförsörjningen tryggas för etablerade företag och möjligheter skapas för ett brett nyföretagande. Utvecklingen inom mikroelektronikområdet är snabb, innovationspotentialen är mycket stor men området är kapitalkrä— vande.

Avsnitt 12 Näringsdep.

Användningen av informationsteknologi berör alla sektorer i samhället Prop. 1992/93:170 och många sektorer medverkar också i finansieringen av bl.a. ramprogram Avsnitt 12 inom NUTEK:s verksamhet. Regeringen förutsätter att samverkan sker Näringsdep. mellan NUTEK och övriga berörda finansiärer av FoU inom området.

Regeringen har tidigare under Kommunikationsdepartementets avsnitt förordat att Televerkets ansvar för sektorsövergripande forskning den 1 juli 1993 skall föras över till Transportforskningsberedningen (TFB) vad avser ansvaret för kommunikationspolitiskt inriktad forskning medan NUTEK ges ansvaret för den del av denna forskning som har industripolitisk in- riktning.

Inledningsvis bör NUTEK:s sektorsansvar koncentreras till indu- striinriktad forskning om telekommunikationsnät och nättjänster. För TFB:s och NUTEK:s samlade insatser inom ramen för telekommunika- tionsområdet bör totalt 75 miljoner kronor tillföras för kommande treårspe- riod. Medlen bör fördelas med 45 miljoner kronor på TFB och 30 miljoner banor på NUTEK.

Genom att målmedvetet förbättra förutsättningarna för teleindustriell verksamhet inom landet kan staten också öka bärkraften för annan näringspolitisk verksamhet. Därmed kan också förväntas ökad efterfrågan på tillärnpningsbara resultat från forskning och utveckling på II"-området.

Det är regeringens uppfattning att fler små och medelstora IT-företag bör engageras i den nationella och internationella forskningen. NUTEK bör därför, inom ramen för ett nytt anslag till Infomrationsteknologi, verka för att denna målgrupp tar mer aktiv del i IT-forskningen än hittills. Det bör ankomma på regeringen att besluta om vilka kostnadsramar som bör gälla för denna verksamhet.

Regeringen anser att de satsningar som nu möjliggörs innebär en väsent- lig fömyelse av nuvarande mikroelehronirka forskning i landet. I teknik- hänseende avser förnyelsen främst en förskjutning mot mer systeminriktad verksamhet och att optotekniken med höghastighetselektronik förs in i programmet. En förändring från stöd till diciplininriktade projekt till mer målinriktad forskning med starka industriella engagemang är viktig.

Mikroelektroniken är av betydelse för såväl industrin i bred bemärkelse som för utvecklingen av infrastrukturen och för forskningsområden helt vid sidan av II”-området. För att nya systemidéer baserade på strategiska prestandabestämmande komponenter skall kunna prövas och utvärderas tidigt blir det allt viktigare för företagen att ha förmåga att själva kunna framställa prototyper som inte finns att tillgå på världsmarknaden. Sverige kan genom att satsa på avgränsade områden både behålla viktig forskning och locka till sig utländska intressenter.

För utökade satsningar på mikroelektronikområdet beräknar regeringen ytterligare ca 50 miljoner kronor per år. Detta ger NUTEK bl.a. möjlighet att medverka till en för universitet och högskolor och industrin ända- målsenlig lösning inom mikroelektronikområdet i samband med att Stiftel- sen Institutet för Mikroelektronik upplöses. Frågan om nya insatser från universitetens och högskolornas sida beaktas inom Utbildningsdeparte- mentets ansvarsområde.

Förslaget att genom en bred förslags- och bedömningsprocess etablera 443 industriinriktade kompetenscentra inom högskolan, som närmare har be-

skrivits i avsnitt 12.2.1, berör som nämnts även informationsteknologiom- rådet. Vissa projekt bör kunna vara lämpliga att genomföra i konsortie- forrn, dvs. i direkt finansiell samverkan mellan industrin och staten. Medel för initial finansiering av centra inom infomxationsteknologiområdet har särskilt beräknats' rnom ramen för detta anslag.

Då svensk industri hittills" r ringa grad valt att via egen forskningsverk- samhet säkra kontrollen över strategiska grundtekniker blir universitet och högskolor samt institutens roll som kunskapsbas, utbildningsresurs och utvecklingsstöd för företagen allt viktigare.

De av regeringen föreslagna satsningarna innebär förstärlmingar för IT- området i sin helhet och i synnerhet vad avser mikroelektronik och FoU för god IT-användning. Satsningarna bör därmed också möjliggöra en ökad konkurrenskraft för den II”-beroende industrin. Resultaten bör på sikt kunna omsättas i en'ektivare produktion och mer konkurrenskraftiga pro- dukter inom såväl den tillverkande industrin som tjänstesektorn.

12.3.2 Materialteknik Bakgrund

Materialteknik omfattar ett antal strategiska basteknologier med tillämp- ningar inom de flesta industri- och samhällssektorer. Materialteknisk forskning, utveckling och teknologisk kompetens är centrala inslag i det internationella FoU-samarbetet. För att vinna framsteg inom det mate- rialtekniska området krävs det långsiktiga och ofta derdisciplinära in- satser som enskilda företag eller organisationer sällan kan mobilisera. I många industriländer genomförs därför statliga satsningar på nationella program inom materialområdet.

Inriktningen av NUTEK:s insatser inom materialteknik baseras i stor utsträckning på en nationell översyn av FoU inom materialområdet vilken gjordes inför 1990 års forskningspolitiska proposition (prop. 1989/90:90, bet. l989/90:NU40, rskr.l989/90:337). De nya program som då påbörjades fortsätter och vidareutvecklas. För att nå slagkraft och bredd genomförs flera av programmen i samverkan med andra finansiärer, bland annat Naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR) Statens råd för byggnadsforslming (BFR) och försvaret.

NUTEK:s insatser rör främst material med höga prestanda och nya funktioner för specifika tillämpningar inom centrala industri- och sam- hällssektorer. Fömrågan att integrera ny materialteknik i produktion och processer bedöms bli en av de viktigaste konkurrensfaktorema för svensk industri på 1990-talet. Huvuddelen av insatserna bland annat rörande polymera material, pulverfeknik, metaller och ytbehandling riktas därför specifikt mot verkstadsindustrins behov.

NUTEK föreslår nya insatser tried inriktning mot materialteknikens tillämpningar inom bland annat verkstadsindustrin (termoplastkomposi- ter, tekniska keramer och miljöanpassad ytbehandling), energisektorn (högtemperaturmaterial), IT-området (halvledande och supraledande material) samt hälso- och sjukvånissektom.

Prop. 1992/93:170 Avsnitt 12

Näringsdep.

Tvärvetenskapliga materialkonsortier Prop. 1992/93:170 Ett särskilt program i samarbete med NFR för att inom materialområdet 223325?!) etablera tvärvetenskapliga konsortier inom högskolan med irrdustrisam- ' arbete har visat sig mycket framgångsrikt. Konsortiernas forskningsom- råden omfattar bland annat avancerade funktionsmaterial, mycket tunna strukturer, ytvetenskap och yttelmik.

Materialkonsortierna har tidigare finansierats under ett eget anslag, F 2. Materialteknisk forskning. Fr.o.m. budgetåret 1993/94 finansieras verksamheten under anslaget F 1. Teknisk forskning och utveckling, anslagsposten 3. Materialkonsortier.

Syftet med rnaterialkonsortierna är att skapa dels en ny arbetsform för tvärvetenskaplig forskning inom högsskolan, dels internationth slag- kraftiga kompetenseentra för framtida industriutveckling. I 1990 års forskningspolitiska proposition fastlades den långsiktiga inriktningen av programmet för de tvärvetenskapliga materialkonsortierna.

Industrin är i varierande grad anknuten till materialkonsortierna. Sammanlagt motsvarar industrins ekonomiska engagemang ett tillskott på ca 10 % till den totala budgeten för samtliga konsortier.

I december 1991 gjordes en första utvärdering av konsortieverksam- heten av en grupp bestående av fyra utländska experter. Resultatet av deras arbete publicerades i rapporten Interdisciplinary Consortia in Materials Science and Materials Technology - International Evaluation December 1991. Denna utvärdering gjordes för att få en tidig indikation på inriktningen av konsortier-na och om verksamheten skulle behöva förändras.

Utvärderarna konstaterade att konsortieirritiativet hade varit mycket framgångsrikt för att stimulera gränsöverskridande aktiviteter. De gav också uttryck för en positiv syn på kvalitet, forslmingsplanering och entusiasm hos forskarna samt på högskolornas engagemang.

Utvärderarna lämnade också konstruktiva synpunkter på den fortsatta verksamheten, bland annat med avseende på kunskaps- och telcniköver- föring till industrin. En ny utvärdering, som genomfördes i december 1992, inriktades på utvärdering av resultat. Denna nya utvärdering behäftade och förstärkte det första goda omdömet om rnaterialkonsorti- erna. Utvärderingen gjordes även denna gång av internationella experter och har redovisats i NUTEK/NFst rapport R 1992z45. Utvärderarna konstaterade i rapporten bland annat att konsortierna kan förväntas förse svensk industri med värdefull kunskap och kompetens samt uppmuntra- de till ökat utbyte av personal mellan konsortierna och näringslivet.

Regeringens överväganden

Utvecklingen på det rnaterialtekniska området är av stor betydelse för flertalet industri- och samhällssektorer. Det är därför väsentligt att pågående FoU-aktiviteter på området kan fortsätta och vidareutvecklas. Regeringen konstaterar att den verksamhet med materialkonsortier som påbörjades år 1990 har fallit väl ut ifråga om såväl vetenskapliga 445

resultat som det nya sättet att arbeta inom universitet och högskolor. De Prop. 1992/93:170 utvärderingar av konsortiema som har genomförts ger ett mycket gott Avsnitt 12 betyg åt verksamheten. Regeringen finner det mot denna bakgrund väl Näringsdep. motiverat att verksamheten fortsätter. De goda erfarenheterna från materialkonsortierna bör utnyttjas även för insatser inom andra forsk- ningsområden.

12.3.3 Bioteknik

Den moderna biotelmiken har revolutionerat den biologiska och medicinska gnrndforskningen. De vetenskapliga framstegen har givit upphov till industriella tillämpningar främst inom företag som utvecklar och producerar vaccin, läkemedel eller diagnostika. Andra som utnyttjar framstegen inom biotelmik är livsmedelshrdustrin, kemi- och växtför- ädlingsföretagen samt tillverkare av apparatur och instrument för biotek- nisk och biomedicinsk FoU.

Biotekniken är en brett användbar basteknologi med tillämpningar inom de flesta sektorer av näringslivet. Sambandet mellan forskning och produktutveckling är inom detta teknikområde vanligtvis tydligt.

Regeringen anser att insatser på bioteknikområdet under anslaget Teknisk forskning och utveckling bör kunna beräknas på en ungefär oförändrad ekonomisk nivå. NUTEK bör ansvara för den närmare utformningen av dessa. De planterade insatserna består i huvudsak av fortsättning och fullföljande av pågående program enligt följande. De flesta programmen planeras på nordisk basis.

NUTEK bör konsolidera och vidareutveckla sina tidigare insatser genom centrumbildningar, internationalisering och utvecklad industri- forskning.

Ramprogrammen Peptidteknclogi och Protein engineering fortsätter. De syftar till att stärka kunskapen om sambandet mellan struktur och egenskaper hos fannakologiskt viktiga molekyler av stort intresse för främst läkemedelsindustrin. Även stödet till produktorienterad forskning inom AIDS-behandling fortsätter.

Industriforskningen bör intensifieras inom det biotekniska området så att avtalsbundna nätverk mellan företag och universitet kan åstadkom- mas inom i första hand biotelmisk marksanering, irnmunteknik och livsmedelsindustrins hygienfrågor.

12.3.4 Teknik för komplexa system

Regeringen föreslår insatser på ett nytt teknikområde benämnt Teknik för komplexa system. Regeringen anser att NUTEK och TFR, ev. i samverkan med andra FoU-iinansierande organ bör svara för den när- mare utformningen av insatserna.

NUTEK har i anslagsframställningen redovisat förslag till en ny programsatsning rörande systemteknik och utvecklingsmetodik för komplexa system. Exempel på sådana system är telekommunikationsnät, kraftnät och flygplan. Syftet är att förstärka kunskapsbasen i landet

genom att ta fram formella metoder och verktyg för att utveckla, hante- ra, underhålla och utvärdera prestanda för sammansättningar av olika slags delsystem som innehåller komplexa interaldioner inom systemen och med omgivningen.

TFR har föreslagit en satsning på generell systemteknisk grundforsk- ning med inriktning mot fordonstekniska tillämpningar såsom bilar och fiygplan.

Svenska verkstadsföretag utvecklas mot att bli alltmer kvalificerade och renodlade systembyggare. Teknik för komplexa system är ett utvecklingsområde som bygger på flera basteknologier.

Komplexa system utmärks av att antalet funktionella krav och beroen- det mellan olika undersystem är stort. De komplexa systemen innehåller i regel många delsystem. Dessa kan vara mekanik, elektronik, hydraulik och programvara. Från industriell synpunkt är det nödvändigt att kunna utveckla, hantera och underhålla sammansättningar av sådana system. I komplexa interaktioner mellan delsysternen och med omgivningen skall systemet som helhet uppfylla givna krav på funktion, ekonomi och hanterbarhet. De nråste dessutom vara möjliga att förstå. Det förutsätter samarbete mellan kompetenser från ett stort antal områden.

I komplexa system är människa-maskinkommunikationen av största vikt för systemets funktion. Flertalet produkter som baseras på kom- plexa system är från såväl teknisk som ekonomisk synpunkt beroende av väl fungerande konununikationsutrustning mellan användaren och maskinen.

Svenska företag har visat stor förmåga och nått industriella fram- gångar genom att utveckla produkter baserade på stora komplexa sy- stem. Det gäller exempelvis flygplan, bilar, elkraftsnät och telekommu- nikationer. Samtidigt blir det alltmer tydligt att den kunskap och den kompetens som de systemorienterade företagen behöver endast delvis finns vid svenska högskolor och institut.

Forskning och utveckling inom området bör inriktas på de komplexa system och problem som svenska företag arbetar med. De vetenskapliga frågeställningarna bör företrädesvis hämtas från verkliga industriella utvecklingsprojekt. Aktiv medverkan från företag i forslmingsarbetet och brett samarbete mellan universitet och högskolor, institut och industri bedöms som nödvändigt för en framgångsrik verksamhet.

12.4 Forskning och utveckling inom vissa utvecklingsområden

Regeringen föreslår i det följande insatser för forskning och utveckling inom utvecklingsområden med väsentlig industriell potential. De priori- terade områdena är biomedicinsk teknik, produktionsteknik, processtek- nik, transporttelmik och miljöteknik. I propositionen görs en beskriv- ning av insatserna under respektive teknikområde. Det ankommer på resp. FoU-finansierande myndighet att besluta om den närnrare för- delningen av forsknings- och utvecklingsinsatsema inom ramen för riktlinjer som fastställs av regeringen. -

Prop. 1992/93:170 Avsnitt 12 N äringsdep.

En stor del av de samfinansierade industriforslmingsprogrammen Prop. 1992/93:170 med inriktning på tillverkningsindustri och svenska basnäringar redovi- Avsnitt 12 sas här. I FoU-programmet innefattas också insatser där teknisk FoU Näringsdep. bedöms i hög grad kunna bidra. till utvecklingen av ny näringsverksam- het. Insatser görs också mot utpekade samhällsmål, rörande t.ex. miljö, transportväsendet samt hälso- och sjukvård. På flera områden ingår frågor om arbetsliv och arbetsmiljö.

12.4.1 Biomedicinsk teknik

Den biomedicinska forskningen i Sverige har i ett internationellt per- spektiv mycket hög klass. Svensk industri har kompetens för utveckling, tillverkning och internationell marknadsföring av den typ av produkter som är vanliga inom medicin-sk teknik. Det finns utrymme för en betydande ökning av den svenska medicintelmiska industrin. Det finns också intresse från utländska företag att etablera sig i Sverige och ut- nyttja det positiva klimatet för medicinteknisk industriell verksamhet. Universitet och högskolor har en viktig roll härvidlag. Som exempel på initiativ inom detta område kan nämnas ett planerat centrum för mole- kylär patogenes Umeå. Denna satsning beskrivs närmare under Utbild- ningsdepartementets avsnitt.

Medicinsk teknik är en tidig avnämare av resultat från basteknologier som informationsteknologi, materialteknik och bioteknik. Som exempel kan nämnas nya material, sensorer, mikromekanik och telekommunika- tion.

Regeringen föreslår att de samlade insatserna på detta område genom- förs på en i stort oförändrad ekonomisk nivå. Tre nya programförslag anges i det följande. Regeringen anser att NUTEK bör genomföra dessa i den omfattning anvisade ekonomiska ramar medger. Pågående pro- gram bör fullföljas. '

Ett nytt program för kommersialisering av biomedicinska forsknings- resultat, PUFFA, skall bidra till att forskningsprojekt med hög kommer- siell potential identifieras, utvecklas och förädlas så långt att de kan bedömas av marlmaden. Projelnen kan ge upphov till en nyföretagar- satsning eller ny verksamhet i något befintligt företag. De bedrivs i den kreativa miljö som har skapats runt våra universitet och högskolor.

Minimalt invasiv (minsta möjliga ingrepp i människokroppen) medicinteknik är ett nytt program som skall främja svensk utveclding och produktion av medicintekniska produkter, som i många fall kan ersätta den klassiska kirurgin.

Det tredje nya programmet benämns Informationsteknologi för perso- ner med speciella behov och har som mål att tillämpa informations- teknologi för att utveckla irrlämrings— och kommunikationstekniska pro- dukter.

Exempel på pågående program är MEDiBild, medicinska bild- och kunskapssystem, samt Biokompatibilitet. Det senare är ett exempel på användning av basteknologisk kunskapsuppbyggnad från det materialtek- niska området. 448

Prop. 1992/93:170 12.4.2 Produktionsteknik Avsnitt 12

Förmåga att utveckla och använda avancerad produktionsteknik är en Nanngsdep. avgörande konkurrensfaktor för svensk tillverkrringsindustri. Den är en förutsättning för ökad produktivitet och utveckling av internationellt konkurrenskraftiga produkter. I de fiesta industriländer och internatio- nella samarbetsprogram är FoU-satsningar på avancerad och miljöanpas- sad produktionsteknik centrala inslag.

NUTEK:s roll inom verkstadsteknik är att påskynda utvecklingen av svensk verkstadsindustri genom att stimulera aktörerna inom FoU-syste- met till samverkan. En viktig uppgift är att också att sprida tekniklmn- nandet till mindre och medelstora företag.

Utvecklingen av basteknologier skapar möjligheter för effektivare produktionstelmik. I NUTEK:s förslag inom materialteknik och infor- mationstekrrologins tillämpningar ingår insatser som riktas mot och görs i samspel med tillverkningsindustrin.

Regeringen anser att NUTEK bör genomföra insatser inom detta område inom ramen för i stort oförändrade ekonomiska resurser.

Regeringens förslag syftar till att öka industrins internationella kon- kurrenskraft genom ökad marknadsanpassning i produktionen och effek- tiv lT-användning. Programsatsningar kring datorintegrerade detaljtill- verkningSSystem och flexibla monteringssystem samt CAD/CAM och kraftfullt datorstöd bör fullföljas. De rör centrala delar i produktfram- tagningsprocessen.

Frågan om ingenjörsarbetets organisation och effektivitet får en allt viktigare roll i verkstadsföretagen. Därför föreslås nya FoU-insatser rörande integrerad produktfömyelse och produktfömyelsens mekanis- mer, där även frågor om total kvalitet och marknadsanpassning integre- ras med det tekniska utvecklingsarbetet.

12.4.3 Prooesstehrik

Inom processteknik stöds forskning och utveckling avseende systern, utrustning och metoder för tillverkning av processindustrins produkter. Hit hör även förpackningstekrrik. De viktigaste processindustrierna är massa- och pappersindustrin, järn-, stål- och metallindustrin, gruv- och mineralindustrin, kemiindustrin samt livsmedelsindustrin.

Processtekniken är högteknologisk och spänner över flera områden samt kräver tillgång till kunskap inom olika basteknologier, framför allt system- och reglerteknik, materialteknik samt bioteknik. En väsentlig del av de satsningar NUTEK gör med avseende på detta område sker inom ramen för verksamheten vid olika industriforskningsinstitut. Rege- ringen räknar med att dessa insatser skall fortsätta på ungefär nuvarande nivå. De bedöms få en viktig roll i industrins arbete med energi— och miljöfrågor samt i kopplingen mellan industri- och högskoleforskningen och utbildningen.

Ett nytt program rörande industriella produkter ur biologiska råvaror

44 förutses att genomföras i samverkan mellan NUTEK och SJFR. Pro- 9

grammet är av brett intresse för den träråvarubaserade industrin. Det avses ingå i det program för lomskapsförsörjning för den träråvaruba- serade industrin som presenteras i avsnitt 12.4.5.

Regeringen anser att NUTEK bör bibehålla sina insatser för process- teknisk FoU.

12.4.4 Transportteknik

Pågående FoU-verksarnhet inom transportområdet är starkt fokuserat på miljöproblem genom satsningar på telmik för minskade emissioner och energiförbrukning. Satsningarna inriktas främst mot FoU-områden som förväntas leda till eEektivare tramsporter och förnyad industriell verk- samhet för produktion av miljöanpassade transportsystem, fordon och komponenter.

Insatser som NUTEK planerar att fortsätta under treårsperioden är bl.a. delprogrammen inom energiforskningen Motorer och drivsystem samt Alternativa drivmedel. De är främst inriktade på nya teknologier för att förbättra vägtrafilaniljön, framför allt i innerstadsmiljöer. Inom området farkostteknik är stödet framför allt inriktat på basteknologier och deras användning utifrån samhällets och industrins behov av kun- skap och energi- och miljöinriktade åtgärder. Detta gäller såväl väg- fordon som flyg-, järnvägs- och sjöfartsteknik. För dessa transportom- råden gör NUTEK också insatser inom området logistiksystem. Ett exempel på nya programsatsningar som föreslås avser teknik för att minska bullret speciellt från farkoster, maskiner och vindkraft.

Skrivelser från fordonsindustrin om insatser för forskning och utveck- ling har inkommit till regeringen.

Regeringens överväganden

Regeringen anser att utökade resurser nu bör avsättas för FoU-insatser av betydelse för den fordonstekniska utvecklingen, varvid industrin bör delta i finansieringen och i prioriteringen av forskningsområden. Behov finns av ett långsiktigt, utökat och stärkt samarbete med universitet och högskolor. Inom ett nytt kompletterande program för fordonsteknisk forskning bör eftersträvas: - att skapa effektivare samverkan mellan företag, universitet och högskolor samt forskningsinstitut, - att inom det fordonstekniska området öka antalet examinerade doktorer, - att öka antalet små och medelstora underleverantörers medverkan i nationella och internationella forskningsprogram.

Regeringen avser att, inom en årlig kostnadsram för programmet på högst 30 miljoner kronor för de första tre åren, under våren 1993 på- börja förhandlingar om finansieringen och inriktningen av programmet.

Prop. 1992/93:170 Avsnitt 12 Näringsdep.

Inom fiera teknikområden har fordonsindustrin en teknikdrivande roll som också bör komma till nytta inom andra sektorer av industrin och samhället i övrigt. Omvänt finns teknikområden utanför fordonsindu— strins direkta intressesfär som har betydelse även för fordonsindustrin. Ett exempel utgör informationsteknologi, bl.a. de möjligheter som skapas genom utvecklingen inom mikroelektroniken. .

Forskning, som innebär att olika dicipliner och specialiteter sarnver- kar, bör prioriteras i det särskilda forskningsprogrammet med inriktning på att åstadkomma miljövänligare, säkrare och effektivare fordonsbase- rade transportsystem. Härvid bör beaktas att beslut om en fortsatt minskning av utsläpp av koldioxid i kombination med kärnkraftens avveckling också kommer att ställa stora krav på en effektivare använd- ning av fossila bränslen och en introduktion av icke fossila drivmedel. Enligt regeringens bedömning bör programmet utformas som ett kom- plement till NUTEK:s förslag vad gäller området transportteknik, så att utökade insatser för tillämpad forskning på detta område möjliggörs. Vid genomförandet av forskningsprogrammet bör gällande ansvarsför- delning mellan olika sektorsforskningsområden beaktas.

I programmet bör eftersträvas att miljöbelastning från fordon i möjli- gaste mån undanröjs.

Fordonsindustrins framtida konkurrenskraft och möjligheterna att i enlighet med fattade beslut minska skadliga utsläpp är beroende av att forskningen bedrivs vid den internationella forskningsfronten.

En grundförutsättning för forskningsprogrammet är att direkta före— tagsstöd inte utgår, dvs. full konkurrensneutralitet skall råda, såväl nationellt som internationellt. Internationellt forskningssamarbete bör utnyttjas där så är möjligt t.ex. genom deltagande i internationella forskningsprogram. -

Ett program av detta slag innebär att avtal behöver träffas med ett stort antal intressenter. För att utnytta samhällets samlade resurser och undvika onödigt dubbelarbete är det redan vid inrättandet av program- met viktigt att beakta vad som sker i andra program, såväl nya som pågående, genom finansiering från olika sektorsorgan och forsknings— råd, t.ex. NUTEK, Telmikvetenskapliga forskningsrådet, Försvarets materielverk, Transportforskningsberedningen, Naturvårdsverket och Arbetsmiljöfonden. Det förutsätts att den deltagande fordonsindustrin medverkar i finansieringen på minst samma nivå som staten bidrar med.

Det är viktigt att både små och stora underleverantörsföretag får delta i ett fordonstekniskt forskningsprogram så att de ges möjlighet att till- godogöra sig de specialkompetenser och teknologiska framsteg som erfordras för att kunna utveckla produkter. Det bör därför vara ett statligt villkor att mindre och medelstor industri skall ges möjlighet att delta i det fordonstekniska forskningsprogrammet. Inom ramen för programmet bör därför ges finansiella möjligheter att under en försöks- period på tre år underlätta för denna målgrupp att ta mer aktiv del i den fordonstekniska forskningen än hittills.

Det bör ankomma på regeringen att besluta om organisatoriska frågor rörande det nya programmet.

Prop. 1992/93:170 Avsnitt 12 Näringsdep.

12.4.5 Kunskapstörsörjning för den träråvarubaaerade industrin

Bakgrund

Den akademiska grundutbildningen för massa— och pappersindustrin sker vid de tekniska högskolorna i Stockholm och Göteborg, KTH och CTH. De erbjuder båda möjligheter till fördjupning i skogsindustriella ämnen inom ramen för utbildning av civilingenjörer. Skogsindustrins Tekniska Forskningsinstitut, STFI, bidrar med stipendier för examens- arbeten, medverkar i utbildningen vid tekniska högskolor och ställer lokaler och utrustning till förfogande.

Högskolan i Karlstad erbjuder en mellaningenjörsutbildning med inriktning mot massa- och pappersindustrin.

Huvuddelen av forskarutbildningen bedrivs vid STFI som har ca 30 anställda i forskarutbildning och ytterligare ca 20 icke anställda forskar- studerande. Forskningssidan domineras helt av STFI men med viktiga bidrag från de mindre instituten med anknytning till pappers- och cellu- losaområdet, Grafiska Forslmingslaboratoriet, Packforsk och Ytkemiska laboratoriet.

Vid de tekniska högskolorna bedrivs också forskning inom området men deras resurser är små jämfört med institutens. Instituten arbetar aktivt med att överföra sina forskningsresultat till branschen. De funge- rar som en brygga mellan högskolor och branschen. Instituten delfinan- sieras av staten via NUTEK med 51 miljoner kronor budgetåret 1992/93. .

Högre utbildning för träindustrin bedrivs på tre ställen i landet. Civilingenjörsutbildning med träteknisk inriktning finns vid dels hög- skolan i Luleå, avdelningen i Skellefteå, dels KTH i Stockholm. Vid Sveriges lantlmrksuniversitet, SLU, i Umeå och Uppsala utbildas jäg- mästare med inriktning mot sågverksindustrin. Forskarutbildning be- drivs vid dessa högskolor. Ofta är de forskarstuderande anställda vid industriforslmingsinstitntet Trätek.

Trätek som donrinerar på forslmingssidan har tre avdelningar förlagda till Stockholm, Skellefteå och Jönköping. Möbelinstitrrtet i Stockholm bedriver forskning och provningsverksamhet avseende möbler.

SLU har tre institutioner som är delvis inriktade på trä, en i Alnarp och två i Uppsala.

Forskning av betydelse för träindustrin bedrivs i mindre omfattning vid högskolan i Luleå (avdelningen i Skellefteå), KTH, CI'H och Lunds universitet.

För överföring av forskningsresultat till träindustrin svarar i första hand Trätek. Institutet delfinansieras från NUTEK med 22,5 miljoner kronor budgetåret 1992/93 vilket motsvarar 43% av det avtalsbundna ramprogrammet. Andelen har tidigare varit betydligt högre.

Frågor rörande skogsindustrins kunskapsförsörjning har år 1991 ut- retts på uppdrag av regeringen. Utredaren, professor Lennart Schotte, har lämnat sina förslag i betänkandet (Ds 1991:62) Kunskap för kon- kurrenskraft - skogsindustrins kunskapsförsörjning. Utredaren föreslår

Prop. 1992/93:170 Avsnitt 12 Näringsdep.

bl.a. forstäer satsningar på den industrirelevanta forskningen i form Prop. 1992/93:170 av ökade statliga anslag till de industriforslmingsinstitut som är verk- Avsnitt 12 samma inom området, samt en kraftig förstärkning av skogsindustrins Näringsdep. ställning vid högskolan. Denna förstärkning skulle innefatta ett flertal nya professurer.

Utredaren pekar på att träindustrins behov av akademiskt utbildad personal är mycket stort. Ca 15 % av den träbearbetande industrin i Sverige är lokaliserad till ett område inom en tänkt triangel Växjö- Jönköping-Linköping. Södra Sverige saknar högre träteknisk utbildning och industrin upplever därför rekryteringsproblem.

Utredningen har remissbehandlats och majoriteten av remissinstan- sema är positiva till förslagen. Ett flertal remissinstanser berör löntagar- fonderna som tänkbar änansieringskälla för reforrnförslagen. En remissammanställning änns tillgänglig på Näringsdepartementet.

Regeringens överväganden

Regeringen anser det angeläget att den träråvaruinriktade tekniska forsk- ningen stärks. Det bör ske genom insatser såväl inom Närings- departementets som Utbildningsdepartementets och Jordbruksdeparte- mentets verksamhetsområden. Regeringen avser att initiera förhand- lingar om änansiering av ett skogsindustriellt program (se även av- snitten om Utbildnings- och Jordbruksdepartementens verksamhetsom- råden). Regeringen berälmar 10 miljoner kronor i anslag till NUTEK för nämnda program. Programmet bör innefatta insatser för hela det skogsindustriella området och förutsätter medänansiering från industrin. I den nämrare utformningen av programmet och dess organisation bör NUTEK samråda med Skogs- och jordbrukets forskningsråd (SJFR), TFR, STFI, Trätek m.fl.

12.4.6 Miljötelmik

Hänsyn till den yttre miljön är en av nyckelfrågoma för näringslivets överlevnad och utveckling. Samhällets ökande krav på näringslivet i fråga om åtgärder för att förbättra den yttre miljön kan innebära såväl hot som möjligheter för företagen. Åtgärderna kan uppfattas som svåra och kostsamma för i första hand de små och medelstora företagen. Utökad miljöhänsyn uppfattas ofta som en belastning i form av ökade kostnader för dessa företag. Regeringen vill dock understryka att miljö- hänsyn även leder till nya möjligheter till positiva förändringar genom att det kan öka näringslivets konkurrenskraft. Företag, som är tidigt ute i ett förändringsarbete inriktat mot miljöanpassad produktion, kan vinna konkurrensfördelar gentemot företag som är avvaktande i förhållande till miljöfrågor.

NUTEK - och tidigare Styrelsen för teknisk utveckling (STU) samt Statens energiverk - har i sina FoU-stöd länge och i hög grad beaktat miljöfrågomas betydelse. Under budgetåret 1990/91 var exempelvis ca 453 20 % av de teknik- och energirelaterade projektsatsningarna vid STU

direkt miljömotiverade eller hade en stark anknytning till miljöfrågor. Regeringen anser att hänsyn till den yttre miljön i så stor utsträckning som möjligt bör integreras i arbetet inom samtliga teknikområden. Genom att i allt FoU-arbete ta miljöhänsyn så tidigt som möjligt kan den kunskap utvecklas som krävs. för en långsiktigt hållbar utveckling.

NUTEK tillämpar s.k. miljökonsekvensbeskrivningar vid bedömning av så gott som alla enskilda projekt. Syftet med dessa beskrivningar är att analysera om tilltänkta projekt. kan bedömas påverka den yttre miljön och i så fall hur denna påverkan sker. Det är enligt regeringens mening viktigt att NUTEK i all sin FoU-verksamhet medverkar till att miljö- aspekter och miljökonsekvenser blir beaktade och redovisade.

Miljökonsekvensbeskrivningar skall även kunna ge information om och underlag för satsningar på kunskapsuppbyggnad och utveckling av miljörelaterade basteknologier. Sådant arbete bedrivs inom NUTEK i nära samarbete med Naturvårdsverket, Kemikalieinspektionen och Avfallsforskningsrådet, AFR.

Det övergripande målet för AFR är att med ett konsekvent miljö- tänkande skapa förutsättningar för att dels uppfylla de miljöpolitiska målen inom utvalda områden, dels exploatera nya marknadssituationer. AFR kommer vid budgetårsskiftet 1992/93 - 1993/94 att ha avslutat ett treårigt program för miljöanpassad produktutveckling och avfallshante- ring. Regeringen redovisar under Miljö- och naturresursdepartementets avsnitt förslag avseende AFst fortsatta verksamhet.

12.5 Långsiktig förnyelse av energisystemet Bakgrund

Energiforskningen har sedan år 1975 bedrivits i form av treåriga pro- gram. Sedan dess har anslagit; ca 9 miljarder kronor i 1990 års penningvärde till energiforskning-sprogrammen. Samtidigt har riksdagen anslagit betydande belopp för att: utveckla och demonstrera ny energi- teknik. Stöd har lämnats för bl.a. investeringar i vindkraftverk och anläggningar för utnyttjande av solvärme, till energieffektivisering samt till kraftvämreproduktion med biobränslen. Riksdagen beslöt våren 1992 att föra över 48,9 miljoner kronor från Näringsdepartementets energi- forskningsanslag till Jordbruksdepartementet för forskning om bio- bränslen (prop. 1991/92:100 bil. 13, bet. 1991/92zNU25, rskr. 1991/92:271). -

Planeringsprocessen på energiforskningsområdet innebär att de an- svariga myndigheterna skall svara för bedömningar av den vetenskap- liga kvaliteten och den energipolitiska relevansen i den forskning som stöds. De har inom sina områden ansvar för att bedöma behovet av insatser i hela forsknings- och utvecklingsprocessen. NUTEK svarar för samordningen mellan de myndigheter som har ansvar för energiforsk- ningsprogrammets delar.

Prop. 1992/93:170 Avsnitt 12 Näringsdep.

Prop. 1992/93:170 IVA:s och Energiforskningsgmppens rapporter Avsnitt 12

En expertgrupp (N 199151) äck år 1991 regeringens uppdrag att med- NmnngeP' verka vid utvärdering av forskning och utveckling på energiområdet samt att bedöma energiforskningens effektivitet, samhällsrelevans och framtida inriktning. Energiforsbrtngsgmppen redovisade år 1992 rap- porten (Ds 1992:122) Energiforsbtingens mål och medel.

Gruppen anser att energi- och miljöfrågornas dignitet och komplexitet i samhället även i fortsättningen motiverar ett samlat statligt nationth energiforslmingsprogram och föreslår att en viss omprövning av pro- grammets inriktning och struktur görs. Strategisk grundforskning och teknikutveckling är liksom systemstudier, enligt gruppen, de viktigaste och naturligaste områdena för statliga insatser. Mer marknadsnära insatser kan också behövas, men där behöver nya former utvecklas i samverkan med marknadens aktörer. Statens ansvar i teknikutvecklingen bör koncentreras till stadier före produktutvecklingen. Gruppen pekar dock på att det, t.ex. inom miljöområdet, änns samhällsmål som är överordnade marknadens mål och att det där kan finnas skäl för ett större statligt engagemang.

Vidare understryker gruppen betydelsen av ökade insatser inom en energirelaterad samhällsvetenskaplig och systemvetenskaplig forskning för att uppnå en bättre förståelse för energisystemet som en del av vår samhällsstruktur.

IVA har under åren 1991 - 1992, på eget initiativ men med statligt bidrag, genomfört en studie av det statliga energiforskningsprogrammet, kallad Energi för kommande generationer. Enligt IVA fordras på sikt mer eä'ektiva och för miljön acceptabla sätt att tillföra och använda energi. Bl.a. ärf'or bör energiforskning, enligt IVA, även fortsätt- ningsvis utgöra ett särskilt statligt forskningsprogram med eget anslag.

IVA framhåller att energiforslmingen skall ha en sådan bredd att utbildningssystemet kan förse avnärnarna med kompetens inom samtliga relevanta områden. Forskningen skall ha ett sådant djup att den på sikt kan skapa ny kunskap inom nischer som är särskilt viktiga för det sven- ska energisystemets och den svenska industrins utveckling.

För att leda till resultat måste energiforskningsprogrammet ges en inriktning som är stabil under lång tid. Det bör enligt IVA inte utsättas för kortsiktiga kris-, konjunktur- eller politiskt relaterade svängningar. Det måste också utformas med starkt hänsynstagande till omvärlden.

De organisatoriska förutsättningarna för samarbete mellan högskola och näringsliv måste stärkas generellt. Direkt stöd till företag avseende utveckling och demonstration av speciäka apparater och system bör dock enligt IVA avvecklas. Frigjorda medel bör omfördelas främst till grundläggande och tillämpad energirelaterad forskning vid universitet och högskolor, ökad medverkan i internationella forskningssamarbeten, samt utökat stöd till branschgemensamt ägda FoU-projekt och FoU- företag på energiområdet.

Utökad kompetens är enligt IVA särsldlt viktig inom följande om- Prop. 1992/93:170 råden: transportsektoms energianvändning, bioenergi, kärnenergi - såväl Avsnitt 12 fusion som ässion - samt bränsleceller, elackumulatorer och solceller. Näringsdep.

Myndigheter med ansvar inom energiforskningsprogrammet

NUTEK har i anslagsframställningen redogjort för planerade insatser inom energiforskningen under perioden 1993 - 1996. Miljöfrågor-na och utvecklingen av energisystemet mot högre energieffektivitet och mot ökad användning av biobränslen och andra förnybara energislag kom- mer att vara utgångspunkter för dessa planer. En ölmd inriktning mot kompetensuppbyggnad och utveckling av energirelaterade bas- teknologier, som kan ligga till grund för utvecklingen av nya energi- tekniker i näringslivet planeras.

NUTEK avser att pröva nya former för kunskapsöverföring och sam- verkan mellan högskolor, institut och industrin. Möjligheterna till inter- nationellt samarbete skall tillvaratas. Samspelet mellan insatser för energiforskning och annan teknisk forskning skall förstärkas ytterligare. Viktiga forskningsområden är förbränningsteknik, utnyttjande av bio- energi, vind, sol och geotermi samt effektivisering av den energiinten- siva industrins energianvändning och energiproduktion.

Statens råd/ör byggnadsforskning (BFR) planerar en fortsatt kraftfull satsning på forskning, utveckling och experimentbyggande avseende nya miljövänliga energisystem, värmepumpar, solvärme och energilagring. Vidare erbjuder bebyggelsen möjligheter till energieä'ektivisering som inte har tagits till vara. BFR anger att energifrågornas roll i den kommunala planeringen och i själva byggprocessen är viktiga områden.

Naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR) stöder, med medel från energiforslmingsprogrammet, grundforskning av betydelse för energi- området, främst för utvecklingen av förnybara energikällor och metoder för effektivare energiomvandling och -användning. Vidare ingår forsk- ning om hur dagens energisystem påverkar miljö och klimat. Under de senaste åren har en betydande satsning skett på rekryteringsstimulerande åtgärder i form av doktorand- och forskarassistenttjänster.

Transportforskningsberedningen (TFB) har till uppgift att stödja miljö- och energirelaterad transportforslming. Ett särskilt program genomförs som skall belysa förutsättningama för att genomföra strukturella för— ändringar inom transportsektorn i syfte att minska energiförbrukningen och miljöbelastningen. TFB disponerar också särskilda anslag för ut- veckling och demonstration av dels energibesparande motorteknik för bl.a. bussar, dels användning av motoralkoholer. TFB föreslår i sin anslagsframställning att energirnedlen skall integreras i beredningens ordinarie anslag.

Studsvik AB, som är ett dotterbolag till Vattenfall AB, har programan- svar för den kämtekniska forskningen och utvecklingsverksamheten. Syftet med verksamheten är dels långsiktig kunskapsuppbyggnad hos de deltagande parterna, dels bevarande av kämkraftsindustrins kompetens. 456

Statligt stöd utgår till dels driften av forslmingsreaktom R2, dels pro- Prop. 1992/931170 grammen Ny kämtelmik och Övrig kämteknisk FoU. Studsvik AB Avsnitt 12 deltar vidare i EG:s fusionsforskning inom ramen för det associations- Näringsdep. avtal som Sverige tecknade med Euratom år 1976. Studsvik AB begär medel för nationell delänansiering för deltagande iden rnaterialtekniska forskningen inom EG:s ärsionstelmologiprogram.

Programrddet vid Studsvik har till uppgift att beställa insatser inom området för icke kärnteknisk forskning och utveckling som änansieras med statsanslag och som utförs av tre företag på Studsvik. Från anslaget Energiforskning under tolfte huvudtiteln utgår statsanslag till distribu- tionsteknik vid bolaget Fjärrvärmeutveckling FVU AB samt till mate- rialteknik vid Studsvik Material AB. över anslaget Bioenergiforskning under nionde huvudtiteln utgår anslag till förgasnings- och förbrännings- teknik vid TPS Termiska Processer AB.

Telotikvetemkapliga forskningsrådet (TFR) fördelar inte några medel inom ramen för energiforslmingsprogrammet. TFR har emellertid över- tagit ansvaret för den energirelaterade inomvetenskapligt motiverade tekniska grundforskning som tidigare änansierades av bl.a. STU.

Vid en hearing på Näringsdepartementet i oktober 1992 har framför- allt Energiforskningsgruppens och IVA:s rapporter diskuterats.

Regeringens överväganden

De övergripande målen för energiforskningen är att skapa vetenskaplig och teknisk kunskap och kompetens inom universiteten, högskolorna och i näringslivet för utvecklingen och omställningen av energisystemet i enlighet med riksdagens riktlinjer för energipolitiken.

Enligt riksdagens beslut år 1991 (prop. 1990/91:88, bet. 1990/91:NU40, rskr. 1990/91:373) är energipolitikens mål att på kort och lång sikt trygga tillgången på el och annan energi på med om- världen konkurrenskraftiga villkor. Energipolitiken skall utgå från vad natur och miljö kan bära. Regeringens förslag i budgetpropositionen (prop. 1992/93:100 bil. 13) innebär en utökning av insatserm på energi- området under nästa budgetår.

Det är nödvändigt med nationella insatser för att främja kvaliäcerad . forskning och utveckling inom energiområdet. Dessa insatser skall möjliggöra utvecklingen och omstälhtingen av energisystemet i enlighet med 1991 års energipolitiska beslut. Betydelsen av energiforskningen har fått ökad aktualitet genom att ramkonventionen om klimatföränd- ringar undertecknades i Rio de Janeiro år 1992. Energiforskningen har stor betydelse för att ta fram energialternativ baserade på förnybara energikällor och effektiv energianvändning. För att tillgodose dessa lnav bör forskningen ha en långsiktig och uthållig inriktning.

Den bör syfta till att skapa en bred vetenskaplig och teknisk kompe- tens, såväl beträffande tillförsel och användning av energi som i fråga om energisystemets miljökonsekvenser. En målinriktad forskning med 457

hög kvalitet är en nödvändig förutsättning för att säkra en god kvalitet på utbildningen inom dessa områden.

Regeringen anser att energifrågornas betydelse för miljö, klimat och tillväxt i ekonomin utgör skäl för att hålla den statligt änansierade energiforskningen samman i ett program. Detta synsätt ligger väl i linje med de synpunkter som har framförts av NUTEK, IVA och Energi- forskningsgruppen. NUTEK bör även i fortsättningen vara ansvarig för samordningen mellan de programorgan som fördelar medel inom ramen för energiforskningsprogrammet. Energiforskningen bör i högre grad än nu samordnas med annan forskning och utveckling, varvid möjligheter till ytterligare rationalisering av verksamheten bör tillvaratas.

Programmet bör inriktas mot energirelaterad gmndforskning och lång- siktig kompetensuppbyggnad innom basteknologier på energiområdet samt energisystemstudier, medan kraftindustrin och andra företag som verkar inom energisystemet bör 'ta ett större ansvar för branschinriktad forskning och utvecklings- och demonstrationsverksamhet. Regeringen har inhämtat att Svenska Kraftverlsföreningen, Vattenfall AB, Svenska Elverksföreningen och Svenska Kraftnät har bildat ett gemensamt bolag, Elforsk, för att bedriva forskning och utveckling inom områden av be- tydelse för produktion, distribution, överföring och användning av elekt- riticitet.

Inom områden där de kommersiella förutsättningarna är svaga, men den långsiktiga inriktningen av energipolitiken motiverar särsldlda in- satser, bör staten bidra med änansiering av utvecklings- och demonstra- tionsverksamhet på energiområdet med medel ur dels Energiteknikfon- den, dels anslaget för främjande av biobränsleanvändning under nionde huvudtiteln.

Forskning om effektivare användning av energi är av väsentlig bety- delse. Med hänsyn till att transportsektorn står för närmare en fjärdedel av energianvändningen och ca 60 % av oljeanvändningen och även svarar för en mycket stor del av miljöbelastningen i samband med energianvändningen bör denna sektor uppmärksammas.

Regeringen har tidigare föreslagit ökade satsningar på informations- teknologi och fordonsteknisk forskning. Dessa satsningar bör fä rele- vans för bl.a. framtida energitillförsel och energianvändning.

Med den här angivna inriktningen av energiforskningen är det enligt regeringens mening möjligt att minska anslagen för dessa ändamål.

12.6 Förnyelse och effektivisering av byggforskningen Forskningens omfattning och organisation

Byggforskning används som ett samlande begrepp för ett omfattande forsknings— och utvecklingsarbete (FoU) med tyngdpunkten i frågor som rör markanvändning, byggande, bostadsförsörjning och förvaltning. Dessa frågor är till sin karaktär sektorsövergripande och forskningen änns företrädd inom flera vetenskapliga discipliner. Den forskning som bedrivs har direkt och indirekt betydelse när det gäller konkurrenskraft,

Prop. 1992/93:170 Avsnitt 12 N äringsdep.

välfärd, livskvalitet, folkhälsa och hushållning med naturresurser och Prop. 1992/93:170 miljö. Avsnitt 12 Den grundläggande forskningen bedrivs främst inom de tekniska Näringsdep. högskolorna men också på en rad institutioner vid landets stora univer- sitet samt några regionala högskolor. Tillämpad forskning och utveck- ling bedrivs i huvudsak inom institut och i företag. Byggforskningen har en heterogen avnämargrupp, omfattande alla de parter, som agerar inom samhällsbyggande och förvaltning, d.v.s. stat, kommuner, förvaltare, byggherrar, arkitekter och konsulter, byggent- reprenörer och byggmaterialindustrin samt försäkringsbolagen. Bran- schen innehåller en stor andel små företag. Den statliga änansieringen av byggforskningen kanaliseras i huvud- sak via Statens råd för byggnadsforskning (BFR). Cirka hälften av BFR:s nwdel fördelas till forskning vid universitet och högskolor. Res- ten går till forslmingsinstitut, enskilda företag samt kommuner och statliga institutioner. Statens institut för byggnadsforSlming (SIB) är till övervägande del anslagsänansierat.

Statens råd för byggnadjorskning

Statens råd för byggnadsforskning (BFR) planerar, initierar, samordnar och finansierar forsknings- och utvecklingsarbete. BFR:s verksamhets- område deänieras som FoU-verksarnhet kring förändringen och utform- ningen av den byggda miljön med hjälp av markanvändning, byggande och förvaltning. Utvärderingar av FoU-insatser och information om FoU-resultat av ny teknik är viktiga delar av verksamheten. BFR skall bl.a. verka för - långsiktig kunskapsuppbyggnad genom satsning på forskarmiljöer och forskartjänster främst vid universitet och högskolor, - utvecklings- och experimentverksamhet som ger byggsektorn använd- bar kunskap. BFR är också programorgan inom energiforskningsprogrammet med ansvar för bl.a. ny energiteknik i bebyggelsen.

Statens institut för byggnadsforsan

Statens institut för byggnadsforskning (SIB) är ett forskningsutförande institut inom samhällsbyggnadsområdet, till formen en myndighet (in- struktion l988:930). Verksamheten är inriktad mot följande områden - boende, bostadsförsörjning och bostadspolitik, - planering och beslut om mark- och vattenanvändning, byggande och förvaltning, - byggnaders och byggmaterials tekniska egenskaper, - klimat- och installationsfrågor samt - energihushållning. Chefen för Näringsdepartementet gav i maj 1992 förre statssekretera- ren vid Utbildningsdepartementet, Sverker Gustavsson, i uppdrag att 459 göra en översyn av verksamheten vid SIB. En rapport från översynen '

avlämnades den 15 september 1992. Rapporten har remissbehandlats. Prop. 1992/93:170 En sammanställning av remissvaren änns tillgänglig på Näringsdeparte- mentet.

Överldggningar med branschen

Som en följd av riksdagens beslut med anledning av 1990 års forsk- ningspolitiska proposnion (prop. 1989/90:90, bet. 1989/90:BoU19, rskr. 1989/90:339) har överläggningar förts mellan företrädare för regeringen och näringslivet om ökade insatser från näringslivet för byggforskning. Ikompletteringspz-ropositionen våren 1991 (prop. 1990/ 91:150, bil. 11:10, bet. 1990/9lleoU6y, rskr. 1990/91:390) redogjorde regeringen för de förda överläggningarna och de resultat som hade uppnåtts. Vid sin behandling av propositionen noterade bostadsutskottet med tillfredsställelse att överenskommelse om ett ölmt engagemang kunnat träffas med del av branschen. Utskottet ansåg att överläggningar- na borde fortsätta. Riksdagen ställde sig bakom utskottets förslag.

I enlighet med tidigare riksdagsbeslut har överläggningarna därefter fortsatt. Dessa har förts under en period av extrem lågkonjunktur som innebär stora svårigheter för en betydande del av byggsektorn. Trots byggbranschens problem har propåerna om ökad medverkan från bran- schens sida mötts av en positiv attityd. Behovet av satsningar på forsk- ning, utveckling och utbildning har understrukits. Resultaten från över- läggningarna har redovisats för Näringsdepartementet i en särskild rapport.

Regeringens överväganden

Omvärldsförändringarna inom bygg-, bostads- och fastighetsmarknader- na är stora. Intemationaliseringen av byggmarknaden, EES-avtalet och ett eventuellt svenskt medlemsskap i EG öppnar nya möjligheter sam- tidigt som kraven på de svenska företagen skärps. Kunskapsutveck- lingen måste vara långsiktig samtidigt som den bör vara flexibel och kunna anpassas till snabbt ändrade förutsättningar. Det internationella forslmingssamarbetet växer i betydelse. Det innebär att svenska forsk- ningsmiljöer måste framstå som attraktiva vid en internationell jäm- förelse.

På den inhemska marknaden präglas situationen av starka krav på effektivisering och förnyelse. Avregleringen inom byggandet, minskade bostadssubventioner och ökade infrastruktursatsningar ställer den svens- ka bygg-, bostads- och fastighetsmarknaden inför nya utmaningar som kräver ny, hållbar kunskap. Den byggda miljöns betydelse. för lokal, regional och nationell utveckling är betydande. Den spelar också en viktig roll när det gäller utländska företags och organisationers vilja att investera och etablera sig i Sverige.

Med hänsyn till den internationella utvecklingen, förutsättningarna i Sverige och strävandena att underlätta tillväxt och konkurrenskraft bör

Avsnitt 12 Näringsdep.

den framtida inrikningen i ökad utsträckning syfta till stöd för en ut- Prop. 1992/93:170 veckling vars bärkraft ligger i medveten resurshushållning och integre- Avsnitt 12 rade, miljöanpassade lösningar. Näringsdep. I denna förändrade omvärld är svensk byggforskning av strategisk betydelse. Det finns en växande insikt inom branschen om behovet aV' ökat engagemang när det gäller den tillämpade forskningen. Det stats- finansiella läget ställer vidare krav på förnyelse och etfektivisering av de statliga insatserna för byggforskning. De statliga insatserna måste _ därför samordnas och koncentreras. Regeringen har också den allmänna uppfattningen att sektorforskning etc. i viss utsträckning bör vara kon- kurrensutsatt. Förmågan att erhålla extern finansiering kan ses som ett kvitto på att forskningen har relevans. Statens resurser för byggforskning bör i framtiden i huvudsak kon- centreras till BFR och de tekniska högskolorna. BFR bör, i egenskap av ansvarigt sektorsorgan, ha till uppgift att samordna de statliga resur- serna för forskning och utveckling avseende markanvändning, bygg- ande, anläggningsverksamhet och förvaltning. BFR bör vidare verka för en effektiv arbetsfördelning mellan forskningsfinansierande organ inom angränsande forskningsområden så att dubbelarbete kan undvikas. Mot den här angivna bakgnrnden finner regeringen det vidare angelä— get att den nuvarande verksamheten vid SIB omstruktureras. I det föl- jande lämnas förslag till en förändringsstrategi. Huvuddragen i denna innebär att en ny institution för bygg- och fastighetsforslming bildas med koppling till Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) men med loln- lisering till Gävle. Förslaget irmebär vidare att verksamheten vid SIB under kommande budgetår koncentreras på sanrhällsvetenskapligt in- riktad forskning samt att att denna forslming snarast utvärderas. Reger— ingen vill i sammanhanget betona vikten av att forskning om de sociala aspekterna kring den byggda miljön har fortsatt hög prioritet.

Ny instiaaion för bygg- och fastighetgforskning

En ny institution för bygg- och fåstighetsforskning bör bildas den 1 juli 1993 med lokalisering till Gävle. Organisatoriskt bör institutionen in- ordnas under KTH:s nya delfakultet som kommer att bildas av de nuvarande sektionerna för arkitektur, lantmäteri och väg- och vatten- byggnad. Institutionen avses bli ett komplement till och en förstärlming av delfakulteten. Verksamheten vid den nya högskoleinstitutionen bör inriktas på forsk- ningssamverkan inom områden med relevans för bygg- och fastighets- sektom. En följd av att nybyggandet av bostäder och lokaler förväntas minska de närmaste åren blir att tyngdpunkten i byggandet förskjuts mot infrastrukturinvesteringar. Frågeställningar om förvaltning, dvs. drift, skötsel och underhåll av fastigheter samt av den byggda miljön i övrigt, blir allt viktigare. Det växande behovet av att i ökad omfattning integre- ra det ekonomiska perspektivet i markanvändningsplanering, byggande och förvaltning ställer krav på forskningsinsatser inom bygg- och fastig- . hetsekononri. Forskningsområden för den nya institutionen kan vidare 461

inkludera förvaltning och boenclekvalitet. Andra viktiga områden är Prop. 1992/93:170 materialforskning med inriktning mot beständighet och kvalitet samt metoder att uppnå god luftkvalitet i både beäntliga och nya byggnader. Vidare är infonnationsteknologins användning i projektering, byggande och förvaltning av såväl byggnader som infrastruhur ett viktigt FoU- område. -

I den nya institutionen bör ingå den verksamhet inom nuvarande SIB som passar in i KTH:s proäl och har relevans för bygg- och fastighets- sektorn. Detta innebär att motsvarande verksamhet inom ramen för SIB upphör. Institutionen bör irrrynuna ett antal professurer, bl.a. de som redan har tillsatts inom SIB samt den professur i nationalekonomi som är under tillsättande.

Genom att institutionen blir en del av KTH skapas en koppling mellan den forskning som kommer att bedrivas inom institutionen och utbild- ning och forskning inom övriga KTH. Professorer och forskare som kommer att tillhöra den nya institutionen bör dela sin tid mellan KTH i Stockholm och Gävle. Teknologer och forskare vid KTH fär möjlighet att utnyttja de laboratorieresurser m.m. som kommer att ännas vid institutionen i Gävle för bl.a. examensarbete.

Den nya högskoleinstitutionen kommer att innebära en kompetens- mässig förstärkning av regionen som inrymmer utvecklingsmöjligheter. Samverkan med högskolan i Gävle bör utvecklas. Personal vid institu- tionen bör delta i utbildningen inom högskolan. Vidare änns förutsätt- ningar för att institutionen, tillsammans med högskolan, skall kunna medverka till att utveckla en sådan civilingenjörsutbildning med inrikt- ning på bygg- och fastighetsekono-mi som har föreslagits vid KTH. När- heten till Statens lantrrräteriverk och Centralnämnden för fastighetsdata i Gävle innebär möjligheter att inom institutionen bygga upp nya FoU- miljöer.

Ambitionen är att den nya institutionen inledningsvis får en omsätt- ning i ekonomiska termer motsvarande två tredjedelar av verksamheten vid SIB. Det är rimligt att staten via BFR tillskjuter en viss basänansie- ring. Mot bakgrund av den nya högskoleinstitutionens föreslagna in- riktning gör regeringen bedömningen att branschen kommer att änan— siera speciäka forskningsprojekt vid institutionen. Institutionen kommer också, på sedvanligt sätt, att kunna söka särskilda projektmedel hos forskningsråd etc. i konkurrens med andra forskningsutförare. Omfatt- ningen av verksamheten blir slutligen beroende av i vilken utsträckning beställare av forskning kommer att utnyttja institutionens resurser.

Regeringen avser att uppdra åt BFR att tillsammans med KTH lämna förslag till hur den nya högskoleinstimtionen skall utformas.

SandtälLtvetenskapligt inn'ldad forskning vid SIB

Av Sles verksamhet änns delar, bl.a. inom den samhällsvetenskapliga forskningen avseende bostadspolitik och bostadssociala frågor, som inte naturligen hör hemma inom den föreslagna KTH-institutionen utan

Avsnitt 12 Näringsdep.

passar bättre tillsammans med annan högskoleforskning. Forskning av Prop. 1992/93:170 likartat slag bedrivs inom olika universitet och högskolor i landet. Avsnitt 12 Regeringen har redan tidigare betonat vikten av en samhällsvetenskap- Näringsdep. lig forslming om bostadspolitik och bostadssociala frågor med hög kvalitet. Den föreslagna omstruknrreringen av byggforskningen måste därför ge förutsättningar för fortsatta insatser på detta område. Forsk- ning av detta slag, i likhet med byggforskningen i övrigt, måste samti- digt i ökad utsträckning bedrivas nred stöd från forskningsråd, sektors- organ och andra intressenter. Det änns inte nu tillräckligt underlag för ett slutgiltigt ställningstagan- de till framtiden för den samhällsvetenskapligt inriktade forskningen vid SIB. Regeringen avser därför att låta utvärdera denna del av SIB:s nuvarande verksamhet och pröva f'omtsättningama för dess fortsatta existens. Budgetåret 1993/94 bör den samhällsvetenskapligt inriktade verksam- heten vid SIB fortsätta men knytas till Uppsala universitet. Tillräcng finansiering bör garanteras under detta år i avvaktan på ställningstagan- de till utredningens förslag. Regeringen utesluter således inte att fortsatt statligt stöd i någon omfattning kan ges under åren därefter via Uppsala universitet. De föreslagna förändringarna innebär att Utbildningsdepartementet får ansvaret för den föreslagna KTH-institutionen liksom för beredningen av frågan om den samhällsvetenskapligt inriktade forskningens omfatt- ning och organisation. SIB bör upphöra den 1 juli 1993.

Ärendet till riksdagen Regeringen föreslår att riksdagen 1. godkänner de föreslagna riktlinjerna för byggforskningen, 2. godkänner vad regeringen anfört om avvecklingen av Statens institut för byggnadsforskning samt bemyndigar regeringen att vidta erforderliga åtgärder för att avveckla institutet.

12.7 Fördjupad prövning av FoU-myndigheter 12.7.1 Närings- och teknikutvecklingsverket

Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) är enligt sin instruktion (l99lz960) central förvaltningsmyndighet för frågor om näringslivets tillväxt och förnyelse samt för omställning av energisystemet.

I budgetpropositionen 1992/93:100 bil. 13 s. 20-33 har redovisats en fördjupad prövning av verksamheten vid NUTEK avseende verksam- hetsområdena Utredningar och utvärderingar, Företagsutveckling, Re- gional utveckling samt Energiförsörjning, energianvändning och elsäker- het. Övergripande mål, resultatbedömning, fördjupad prövning, resurser m.m. för verksarnhetsområdet Teknisk forskning och utveckling redo- visas i det följande. 463

Teknisk forskning och utveckling

NUTEK har i sin fördjupade anslagsframställning för perioden 1993/94-1995/96 redovisat resultaten av verksamheten samt förslag till inriktning inom bl. a. området teknisk forskning och utveckling.

Mot bakgrund av den analys NUTEK har genomfört av förutsätt- ningarna för den industrirelaterade forskningen föreslår NUTEK en ny programstiuktur för teknisk FoU liksom för energiforskningen (anslaget till Energiforslming). En utgångspunkt för de föreslagna satsningarna är att de skall koncentreras till telmologier med tillämpningar inom flera delar av näringslivet och till FoU-områden där svenska företag har särskilt goda förutsättningar att utvecklas ytterligare. Insatserna bör enligt NUTEK koncentreras att följande prioriterade teknikområden. Nya basteknologier och deras användning: - Infomrationsteknologi och dess tillämpningar

- Materialteknik

- Bioteknik

- Teknik för komplexa system - Energirelevanta basteknologier (anslaget till Energiforskning)

Utvecklingsområden för svenskt näringsliv och samhällsprioriteringar:

- Biomedicinsk teknik

- Produktionsteknik

- Prooessteknik/Energiintensiv industri (även anslaget till Energi- forskning)

- Transporttelmik/I'ransportsektorm — Miljöteknik - Bioenergi

- Kraft-lvärrnetillförsel (även anslaget till Energiforskning)

NUTEK har i sin anslagsframställning för samtliga dessa områden föreslagit nya ramprogram och insatsområden respektive fortsättningar av pågående program.

Ett särskilt program rörande elva tvärvetenskapliga konsortier inom högskolan änansieras för närvarande under ett eget anslag, Material- teknisk forskning. Programmet leds och änansieras gemensamt av NUTEK och NFR. NUTEK föreslår att 42,2 miljoner kronor anvisas för konsortieverksamheten för budgetåret 1993/94. Därutöver har NUTEK föreslagit att 10 miljoner kronor per år avsätts från löntagar- fondsmedel för en förstärkning och ökad industrianknytning av konsor- tiema. Vidare har NUTEK föreslagit satsningar på s.k. teknopoler. Denna senare fråga har tagits upp i budgetpropositionen (prop. 1992/93:100 bil. 13) under anslaget B 5 . Småföretagsutveckling.

Under de senaste sex åren har NUTEK (tidigare STU och Statens energiverk) årligen genomfört utvärderingar inom FoU-området för- delade på: - kvalitetsvärderingar med hjälp av internationella bedömare, - uppföljningar av industriforskningsprogram, - utvärderingar och uppföljningar av aktörsgrupper, arbetsformer, olika

särskilda insatser, effektmätningar m.m.

Prop. 1992/931170 Avsnitt 12 Näringsdep.

I syfte att säkerställa en konsistent uppföljning, samlas varje år in Prop. 1992/93:170 rapporter från samtliga forskargrupper vid universitet och högskolor Avsnitt 12 som har erhållit stöd och bidrag från NUTEK. En motsvarande upp- Näringsdep. följning görs av verksamheten vid industriforslmingsinstimt och pro- gramstyrelser (tidigare under beteckningen kollektivforskning).

Utvecklingen av resultatmått fortsätter. Under slutet av år 1991 och början av år 1992 genomfördes ett försöksprojeln. Nio program valdes ut fördelade på grundläggande forskning, industriforskning, tillämpad forskning, utvecklingsinsatser och demonstrationsprojekt änansierade via Energitelmikfonden. Internationella erfarenheter utnyttjades.

Projektet har utmynnat i förslag till resultatmått och indikatorer för de nio programmen, inklusive uppgifter om vilka underlagsdata dessa förutsätter. Avsikten är att med tämligen enkla, främst kvantitativa mått löpande följa programmen. Resultatmåtten kompletterar utvärderingarna som är mer analysinriktade. Erfarenheterna från försöksprojektet kom- mer att ligga till grund för det fortsatta arbetet med att involvera flera program och engagera äer intressenter.

Prop. 1992/93:170 Avsnitt 12 N äringsdep.

Det övergripande målet för verksamhetsområdet Teknisk forskning och utveckling vid NUTEK är att: - bidra till att stärka det svenska näringslivets konkrrrrenskraft och den svenska ekonomins attraktionskraft när det gäller industriell verksamhet, bidra till att skapa kunskap och kompetens inom det teknikveten- skapliga området på universitet, högskolor samt i näringslivet för utvecklingen och omställningen av energisystemet i enlighet med de riktlinjer för energipolitiken som riksdagen beslutat.

Resru'ser:

Medel föreslås för verksamhetsområdet under anslagen på tolfte huvudtiteln

B 14. Särskilda insatser inom industriforskningssystemet F 1. Teknisk forskning och utveckling F 2. Informationsteknologi F 7. Europeiskt FoU-sanutrbete F 9. Energiforskning

samt under anslagen på nionde huvudtiteln J 1. Bioenergiforskning J 2. Bidrag för ny energiteknik J 3. Främjande av biobränsleanvändningen

Övrigt:

I budgetpropositionen (prop. 1992/93:100 bil. 13) har medel före- slagits för verksarnhetsområdet under anslagen

E 7. Insatser för ny energiteknik E 8. Bidrag till energiteknikfonden

Resultatbedömning och förryupad prövning

Med utgångspunkt i den redovisning NUTEK har lämnat i sin för- djupade anslagsframställning bedömer regeringen att verksamheten iallt väsentligt bedrivits på ett ändamålsenligt sätt och att tillfredsställande resultat uppnåtts. Detta behäflas också av de utvärderingar av olika program och projekt som har gjorts under de senaste åren. 466

Regeringen anser att NUTEK:s resultatredovisningar bör vidareut- Prop. 1992/931170 vecklas så att det blir möjligt att i framtiden vardera prestationer och Avsnitt 12 efelder på ett mer konkret sätt än hittills. Värderingen av prestationer Näringsdep. och effekter bör utgå från det angivna övergripande målet. Absoluta värdeskalor liksom inbördes rangordning av de olika insatserna utifrån graden av framgång i förhållande till uppställda mål bör eftersträvas. I övrigt bör NUTEK göra en kvalitativ beskrivning och bedömning av resultatens innehåll och värde. .

Inom FoU-området änns ständigt betydaMe behov av insatser. Begränsade resurser förutsätter emellertid prioriteringar. Regering och riksdag har det yttersta ansvaret för prioriteringarna medan det är NUTEK:s uppgift att ta fram underlag och förslag till prioriteringar. Det är således inte tillräckligt att föreslå generella medelsökningar för projekt och program utan varje förslag bör rangordnas i förhållande till de övriga. NUTEK måste även kunna motivera förslag till ökningar.

Slutsatser

Genom sina insatser har NUTEK och det tidigare STU utgjort ett viktigt teknikpolitiskt instrument i det medellånga och långa tidsperspektivet. Regeringen bedömer att detta kommer att gälla även för den kommande treårsperioden.

Informationsteknologi (IT) har utvecklats till ett teknikområde som utgör bastelmologi för nästan all modern industriell verksamhet. Den berör i dag praktiskt taget också all övrig näringslivsverksamhet.

Regeringen har i avsnitt 12.3.1 redovisat sina överväganden beträf- fande insatser inom området infom'rationsteknologi. Genom de ökade insatser som föreslås möjliggörs förstärlmingar inom främst områdena mikroelektronik, datavetenskap, kommunikation och FoU för god lT- användning. NUTEK ges vidare möjlighet att verka för att industri- relevanta kompetenscentra inrättas inom IT-området. Vidare bör små och medelstora företag ges ökade möjligheter att medverka i forskning inom lT-området.

NUTEK bör liksom tidigare prioritera områdena materialteknik, bio- teknik och biomedicinsk teknik. Miljötekniska hänsyn tas genom att miljökonsekvensanalyser görs för alla projekt och program.

Inom avancerade telmikområden som infomrationsteknologi, elek- tronik, bioteknik och biomedicinsk teknik är steget mellan forskning och kommersiella produkter många gånger kort. NUTEK bör därför avsätta ökade resurser för stöd till produktutveckling och teknikbaserade affärs- verksamheter främst inom NUTEK:s prioriterade teknikområden.

Regeringen har i avsnitt 12.3.2 redovisat sina överväganden beträf- fande insatser på det materialtekniska området samt programmet för tvärvetenskapliga konsortier inom högskolan med industrisamarbete. Det är angeläget att pågående FoU-aktiviteter på området fortsätter och vidareutvecklas. Verksamheten vid materialkonsortiema bör fortsätta i en något ökad omfattning. 467

Ett av regeringens mål för näringspolitiken är att främja utvecklingen Prop. 1992/93:170 i små och medelstora företag. En rad åtgärder har vidtagits av rege- Avsnitt 12 ringen i detta syfte, t.ex. när det gäller kapitalförsörjningen. Utveck- Näringsdep. lingen av småföretag förutsätter även kunskapsuppbyggnad. Regeringen föreslår därför, vilket nämrare har beskrivits i avsnitt 12.2.4, inledande satsningar på FoU-program för små och medelstora företag inom en kostnadsram om 10 miljoner kronor per år. Vidare föreslås åtgärder för att underlätta anställning av civilingenjörer i småföretag. Kostnaderna för dessa senare satsningar beräknas till en 10 miljoner kronor i form av ett engångsanslag.

Inom det internationella samarbetet bör ytterligare medel avsättas för Eureka. De utökade insatserna har preliminärt beräknats till ca 20 mil- joner kronor. Dessa är avsedda att underlätta samarbetet mellan de mindre och större företagen i Eurekaprojekt.

NUTEK bör vidare öka sina insatser när det gäller den träråvaru- baserade industrin. Kunskapsförsörjningen inom detta område har nyligen utretts, (se avsnitt 12.4.5). NUTEK bör nu tillföras medel för att bidra till att ett program för lnrnskapsförsörjning byggs upp. För ändamålet berälmas 10 miljoner.- kronor.

Liksom tidigare, under det hittillsvarande programmet Ny kunskap, bör en viss del av resurserna under det nya programmet Nya bastelmo- logier och deras användning hållas fria för projektstöd utanför ram- programmen för kunskapsutveckling.

Regeringen anser att utökade resurser nu bör avsättas för FoU-insatser av betydelse för den fordonstekniska utvecklingen. Programmet beskrivs närmare under avsnitt 12.4.4. För detta ändamål har beräknats en årlig ram om 30 miljoner kronor för budgetåren 1993/94 - 1995/96.

För flygteknisk forskning har beräknats 10 miljoner kronor för de in— satser som faller inom Näringsdepartementets verksamhetsområde. En närmare beskrivning av programmet änns i avsnittet om Försvarsdepar- tementets verksamhetsområde.

Regeringen har i avsnitt 12.5 redovisat sina överväganden beträffande energiforslmingsprogrammet. NUTEK bör även under den kommande treårsperioden ha det övergripande ansvaret för programmet. I enlighet med de riktlinjer som har föreslagits för energiforslmingen bör denna i högre grad än nu samordnas med annan forskning och utveckling.

En ny prograrnindelning bör införas för verksamhetsområdet Telnrisk forslming och utveckling vid NUTEK och omfatta huvudprogrammen "Nya basteknologier och deras användning' samt "Utvecklingsområden för svenskt näringsliv och samhällsprioriteringar'. Därmed frångås den nuvarande indelningen i Ny kunskap, Ny teknik och Nya produkter.

Avtalsbunden industriforskning (tidigare benämnd kollektivforskning) erhåller 189 miljoner kronor från NUTEK budgetåret 1992/93.'Mot- svarande industiiänansiering uppgår till ca 500 miljoner kronor. Under innevarande verksamhetsår påbörjas en omstrukturering av industri- forskningssystemet i avsikt att: öka effektiviteten och att ytterligare stärka denna forsknings ställning som brygga mellan industrin och uni- versitets— och högskolesystemet. Regeringen beräknar att verksamheten 4 6 8

under budgetåret 1993/94 kommer att bedrivas inom ungefär of'or- Prop. 1992/93:170 ändrade ramar. Avsnitt 12 I det treårsprogram som lades fast våren 1990 behandlades bland ' Näringsdep. internationella frågor behovet av en ökad satsning på projeln som utförs i europeiskt samarbete, exempelvis inom EG:s ramprogram för FoU och Eureka. NUTEK bör i fortsättningen lägga stor vild vid svensk medverkan i dessa samarbetsprogram. För medverkan i Eureka förutses som tidigare har nämnts, vissa ökade insatser.

12.7.2 Rymdstyrelsen

Rymdstyrelsen är central förvaltningsrnyndighet för frågor som gäller den svenska rymd- och fjärranalysverksamheten, särskilt för forskning och utveckling.

Rymdstyrelsen skall enligt sin instruktion (1988z343) ta initiativ till, samordna och fördela det statliga stödet till forskning och utveckling inom svensk rymd- och fjärranalysverksamhet. Vidare skall Rymdstyrel- sen bereda ärenden rörande internationellt rymd— och tjärranalyssam— arbete samt vara kontaktorgan för internationella organisationer och utländska institutioner inom sitt verksamhetsområde. Rymdstyrelsen skall dessutom bereda ärenden om tillstånd för och utöva kontroll av rymdverksamhet, föra register över rymdföremål samt främja en ända- målsenlig infomrations— och dokumentationsverksamhet inom rymd- och fjärranalysområdet.

Rymdstyrelsens verksamhet finansieras under Näringsdepartcmentets och Utbildningsdepartementets huvudtitlar genom program för nationell rymdverksamhet och internationellt rymdsamarbete samt under Närings- departementets huvudtitel ett program för ledning och samordning.

Medel för verksamheten anvisas för innevarande budgetår under följande anslag.

Näringsdepartementet, tolfte huvudtiteln

F 5. Europeiskt rymdsamarbete m.m. 447 439 000 kr F 6. Nationell rymdverksamhet 58 287 000 kr

Utbildningsdepartementet, åttonde huvudtiteln

E 18. Rymdforskning 32 257 000 kr E l9. Europeisk forskningssamverkan 80 040 000 kr (Rymdstyrelsens del) Summa 618 023 000 kr

Som ett led i den nya mål- och resultatorienterade budgetprocessen har Rymdstyrelsen anmodats att till regeringen inge en särskild rapport innehållande en mål- och resultatanalys av Rymdstyrelsens verksamhet. Enligt direktiven innehåller rapporten dels en målstruktnr för närings- och forslmingspolitiskt finansierad rymdverksamhet, dels en till mål- 469

strukturen anknuten modell för resultatanalys med förslag till resultat- mått. Som ett _demonstrationsexempel utnyttjas modellen för en resultat- analys baserad på en enkätundersökning bland 14 större och mindre rymdföretag. Dessutom lämnar Rymdstyrelsen en redogörelse för ett med svensk rymdindustri samfinansierat utvecklingsprogram.

De övergripande målen eller riktlinjerna för den svenska rymdverk- samheten har successivt vuxit fram ur bland armat regeringens av riks- dagen antagna propositioner och konventionen för European Space Agency, ESA, om hur rymdsamarbete skall bedrivas. De kan samman- fattas i bra övergripande politiska mål, nämligen forsknings-, närings-, Europa- och regionalpolitiska mål, för den svenslm rymdverksamheten.

Rymdstyrelsen föreslår i sin särskilda rapport att verksamheten skall redovisas enligt de två första övergripande målen, nämligen de forsk- nings- respektive näringspolitr'ska målen.

Regeringen har under Utbildningsdepartementets avsnitt redogjort för den jbrskningspolitiska delen av Rymdstyrelsens verksamhet som i större eller mindre utsträckning även berör näringspolitiken.

De näringspolitiska målen har Rymdstyrelsen angivit som att åstad- komma ökad - konkurrenskraft - teknikspridning - Europasamverkan - regionutveckling

Dessa mål har Rymdstyrelsen delat upp i ett antal delmål. Till varje delmål finns ett eller flera resultatmått eller mätbara variabler kopplade. I syfte att värdera den näringspolitiska måluppfyllelsen har Rymdsty- relsen i enkätundersökningen prövat att utnyttja 18 olika resultatmått.

Avsnitt 12 Näringsdep.

Prop. 1992/93:170 Avsnitt 12 Näringsdep.

För den kommande treårsperioden skall de näringspolitiska målen för Rymdstyrelsens verksamhet vara att åstadkomma ökad

konkurrenskraft genom att svensk industri ges förutsättningar att utveckla konkurrenskaftiga rymdprodukter och rymdtjänster, teknikspridning som skall ge positiva näringspolitiska effekter även utanför rymdindustrin, Europasamverkan innebärande att Sverige skall vara en attraktiv partner i det europeiska industrisamarbetet, regionutveckling som bidrar till näringslivets utveckling i Kirunaregionen.

Resurser:

Följande medel föreslås för Rymdstyrelsens verksamhet under an- slagen F 4. Rymdstyrelsen: Förvaltningskostnader 5 700 000 kr F 5. Nationell rymdverksamhet 54 300 000 kr F 6. Europeiskt rymdsamarbete m.m. 450 100 000 kr Utbildningsdepartementet, åttonde huvudtiteln E 25. Rymdforskning 43 925 000 kr E 27. Europeisk forskningssamverkan (Rymdstyrelsens del) 80 040 000 kr

Planeringsram för Rymdstyrelsen: Förvaltningskostnader 1993/94 1994/95 1995/96 5700000kr 5700000kr 5700000kr

Planeringsram för Nationell rymdverksamhet: 1993/94 1994/95 1995/96 54300000kr 54300000kr . 54300000kr

Planeringsram för Europeiskt rymdsamarbete m.m. 1993/94 1994/95 1995/96 450100000kr 450100000kr 450100000kr

Ovrigt:

I övrigt gäller bemyndiganden för regeringen för betalningar under kommande budgetår dels inom nationell rymdverksamhet om högst 131 000 000 kr, dels inom europeiskt rymdsamarbete om högst 192 000 000 kr.

Resultatbedömning Prop. 1992/93:170 Avsnitt 12 Regeringen konstaterar att Rymdstyrelsens fördjupade anslagsframställning Näring sdep

samt den i särskild ordning ingivna mål— och resultatanalysen utgör ett bra och relevant underlag för beslut om inriktningen av den svenska rymd- verksamheten under budgetåren 1993/94 - 1995/96. Den målanalys som Rymdstyrelsen har redogjort för finner regeringen vara i enlighet med de övergripande målsättningar som statsmakterna redovisat.

Resultatmått skall ge en tyng bild av resultat och måluppfyllelse i relation till insatta resurser. Inför kommande budgetår gör regeringen bedömningen att den modell som Rymdstyrelsen presenterat för redo- visning av näringspolitiska resultat av svensk rymdverksamhet utgör ett bra underlag. Modellen bör dock kunna förenklas utan att väsentlig infor- mation för regeringens framtida bedömning därvid går förlorad.

Resultatanalysen visar enligt regeringen att den svenska rymdverksam- heten nu nått en sådan omfattning och struktur som gör det befogat att tala om en svensk rymdindustri. Rymdverksamheten har varit expansiv men uppvisar fortfarande svag lönsamhet. Företagen investerar dock stora summor i byggnader, utrustning samt forskning och utveckling. Detta är enligt regeringen en klar indikation på att rymdföretagen tror på branschens långsiktiga betydelse. En avgörande faktor i detta sammanhang är branschens försäljning av system och komponenter till ESA:s program och Sveriges medverkan i detta samarbete.

Beträffande övrigt underlag för resultatbedömning har Riksdagens revi- sorer i plenum den 25 november 1992 beslutat att granska statens insatser inom rymdområdet med avseende på dels utvärdering av de närings- politiska insatserna, dels redovisning till riksdagen. Granskningen beräknas vara avslutad våren 1993.

Fördjupad prövning

Regeringen konstaterar sammanfattningsvis att Rymdstyrelsens och rymdindustrins verksamhet genererar värdefulla effekter för samhället, företag och enskilda medborgare när det gäller att utnyttja rymdens möjlig- heter. Rymdverksamheten skall ses som en sektor för uppbyggnad av samhällets infrastruktur för bland annat telekommunikation, tjärranalys och olika övervakningssystem. Verksamheten får allt större betydelse för en intensiåerad nationell och intemationell miljöövervakning.

De långsiktiga vinsterna av en utbyggd infrastruktur i rymden tillfaller samhället varför endast begränsade privata satsningar är att förvänta. Effektivare kommunikationer, bättre väderprognoser och förbättrad miljö- övervakning har ett värde för samhället och medför vinster som inte är direkt mätbara.

Rymdtekniken möjliggör grundforskning inom centrala forskningsom- råden. Rymden är också ett forskningsfält i sig. Detta har regeringen redogjort för i avsnittet 12.2.5.

Till Rymdstyrelsens resultatanalys av verksamhetens effekter har reger- ingen följande kommentarer.

De verksamhetsmål som är formulerade för Rymdstyrelsen timer rege- ringen vara relevanta. Beträffande det första verksamhetsmålet, ökad kon- kurrenskraft, kan regeringen endast konstatera det faktum att den svenska rymdindustrin uppvisar svag lönsamhet. Regeringen gör emellertid be- dömningen att svensk rymdindustri håller en mycket hög kompetens på delsystemnivå där de tre stora rymdföretagen utgör en kärna. Inget av dessa företag har dock de förutsättningar som krävs för att äta sig rollen som sammanhållande systernleverantör för större projekt inom det europeiska rymdsamarbetet. För detta krävs att Sverige bidrar med ca 20% av finansieringen till sådana projekt. I detta sammanhang konstaterar rege- ringen vidare att de mindre-företagen inte har utvecklats lika starkt utan snarare får ses som kompletterande underleverantörer till de större före- tagen.

Regeringen noterar vidare att FSA har byggts upp till en stark och sam- manhållande organisation inom europeisk rymdverksamhet. Det europeiska rymdsamarbetet inom ramen för FSA är ett exempel på effektivt euro- peiskt samarbete. Regeringen förordar att Sverige även i fortsättningen deltar i programmen för Öän'analys, mikrogravitation, telekommunikation, bärraketema Ariane, rymdlaboratoriemodulen Columbus samt rymdfar- kosten Hermes.

I programmen för tjärranalys prioriterar Sverige de delar som är in- riktade på miljöövervakning. Ett exempel på detta är det svenska delta- gandet med storleksordningen 5 % i miljösatelliten Envisat-l. Miljööver- vakning ingår dessutom som en väsentlig del i de tre verksamhetsmålen teknikspridning, Europa-samverkan och regionutveckling. Den bedrivs i stor utsträckning i europeiskt samarbete och är i Sverige koncentrerad till anläggningar och organisationer som byggs upp i Kiruna-området.

Rymdverksamheten innebär ett väsentligt tillskott till näringslivets ut- veckling i Kiruna-regionen. Detta är enligt regeringens mening ett betydelsefullt komplement till regionens traditionellt starka gruvnäring.

Regeringen anser också att den nationella rymdverksamheten har ett värde i sig och utgör en bas för och ett värdefullt komplement till det europeiska rymdsamarbetet.

Regeringen föreslår slutligen ett nytt anslag, Rymdstyrelsen: förvalt- ningskostnader, för Rymdstyrelsens program för ledning och samordning (förvaltningskosmader).

Slutsatser

Mot bakgrund av den fördjupade prövningen anser regeringen att Rymd- styrelsens verksamhetsmål inom Näringsdepartcmentets ansvarsområde skall vara att åstadkomma ökad - konkurrenskraft - teknikspridning - Europasamverkan - regionutveckling

Resultat beträtl'ande dessa verksamhetsmål skall redovisas till regeringen. Rymdstyrelsen bör dokumentera tidsserier för de fyra delmålens resultat-

Prop. 1992/93:170 Avsnitt 12 Näringsdep.

mått. Beträffande konkurrenskraft bör resultaten i tillämpliga delar relateras till utvecklingen allmänt i svensk verkstadsindustri. Beträffande teknikspridning och regionutveckling bör positiva förändringar i resultat- måtten kunna påvisas.

12.7.3 Statens råd för byggnadsforskning

Statens råd för byggnadsforskning (BFR) har enligt sin instruktion (1988:23_2) till uppgift att ta iniativ till samt främja och stödja forsk- nings-och utvecklingsarbete inom planläggnings-, byggnads- och anlägg- ningsområdet. Rådet får dock inte vara huvudman för forskning.

Byggforsan

Under senare år har BFR i enlighet med riksdagens ställningstagande (prop. 1990/91:150, Bilaga 11le, bet. 1991/92: BoU6y, rskr. 1991/92:390) med anledning av utredningen (SOU 1991:23) Ett nytt BFR anpassat sin organisation till en delvis ny roll. Antalet enheter har reducerats, forskarintiytandet över anslagsbesluten har ökat genom att BFR inrättat program och uppföljningsgrupper. Branschens inflytande i vid mening över BFR:s långsiktiga planering kommer att öka genom att tre systemgrupper för infrastruktur, förvaltning och produktion är under bildande.

Riktlinjer för personalpolitiken har arbetats fram, som ligger till grund för förändringsarbetet inklusive den neddragning av antalet an- ställda med trettio procent till ca femtiofem personer, som förestår i enlighet med riksdagsbelutet om det nya BFR. Den egentliga neddrag- ningen har ännu inte genomförts.

BFR har i sin fördjupade anslagsframställning för perioden 1993/94 - 1995/96 redovisat sina verksamhetsplaner. De sju områden som BFR önskar prioritera under perioden är: - infrastruktur och samhällsutvrwkling, - infomiationsteknologi (lT) iplanerings—, bygg- och förvaltnings- processen, ' - byggnaders beständighet och livslängd,

- materialteknik,

- förvaltning - ombyggnad, förnyelse, underhåll, - klimat och miljö i bebyggelsen, - energianvändning i bebyggelsen och nya energisystem.

BFR har i sin anslagsframställning anhållit om anslagsökningar under åren 1993/94 - 1995/96 med 36,5, 4,6 respektive 4,7 miljoner honor.

Genom BFR:s vetenskapliga nämnd (BVN) sker en kontinuerlig utvär- dering av den vetenskapliga kvaliteten i BFR-finansierade FoU-projekt. Utvärderingarna genomförs som s.k. peer reviews, d.v.s. kollegiala bedömningar med ett betydande: inslag av internationell expertis. Hittills har ett tiotal sådana utvärderingar företagits inom ett antal områden.

Avsnitt 12 N äringsdep.

Vid sidan av BVN:s verksamhet, som i huvudsak inriktas mot den vetenskapliga kvaliteten, har BFR också genom åren utvärderat relevan- sen hos projekten, dvs. dess användbarhet, användning och nytta.

Den BFR-stödda FoU-verksamheten har avkastat en rad resultat som bidragit till att effektivisera svensk planerings-, bygg- och förvaltnings- verksamhet. Forskningen har visat på infrastruktrrinvesteringarnas betydelsefulla roll i samhällsutvecklingen. Viktiga resultat har tagits fram t.ex. inom dagvattenhantering, va-telmik, undemrarksbyggande samt grundläggning i tätort.

Forskning och utveckling kring energied'ekriva byggnader, fuktsäkert byggande och sunda hus har lett till effektivisering och bättre kvalitet inom byggandet och har uppmärksammats internationellt.

Insatserna vad gäller förnyelse och förvaltning av bostadsområden och byggnader visar att en kombination av telmiska och sociala åtgärder är en förutsättning för att uppnå positiva och bestående resultat och god totalekonomi.

BFR:s del av energiforskningsprogrammet har varit föremål för flera utvärderingar och särskilda utredningar, som utförts av den tidigare Energiforslmingsnämnden, BFR:s vetenskapliga nämnd och Närings- departcmentets Energiforslmingsgrupp. De visar att forslmingsverksam— heten har hög relevans för byggsektoms kompetens och kunskaps- utveckling sarnt att den svenska forskningen genomgående ligger på en hög internationell nivå. I utredningarna konstateras också att BFR:s experimentbyggande har god forskningsanknyming genom att förstudier, genomförande och utvärdering är nära kopplat till högskoleforskningen.

BFR har under senare år arbetat med att utveckla resultatmått för verksamheten. Detta arbete har gällt såväl den administrativa verksam- heten som resultaten av de FoU-projekt som BFR finansierat. Detta arbete kommer att intensifieras bl.a. i det s.k. NOGA-projektet, som har till uppgift att utveckla metoder för utvärdering och mätning av användning, användbarhet och nytta av BFR-finansierade FoU-projekt.

Beträffande den administrativa verksamheten har möjligheterna att utveckla redovisningen av resultatmått och nyckeltal underlättats genom BFR:s projektdatasystem (PDS). På detta område pågår nu ett fortsatt utvecklingsarbete.

Samfinansiering av BFR-projekt med näringsliv och organisationer har under den senaste treårsperioden nästan fördubblats från ca 70 miljonor kronor avseende budgetåret 1989/90 till ca 130 miljoner honor avseende budgetåret 1991/92.

BFR har under senare år utökat sin bevakning och förmedling av den internationella utvecklingen, särskilt avseende EG. Detta har skett dels genom samarbete med Stiftelsen Sveriges telmisk-vetenskapliga attaché- verksarnhet, STATT, dels genom att BFR har byggt upp ett särskilt EG- nätverk tillsammans med aktörerna inom bygg-, fastighets- och förvalt— ningssektom.

Prop. 1992/93:170 Avsnitt 12 Näringsdep.

Regeringens överväganden Prop. 1992/93:170 Avsnitt 12 Sammaryrattning Näringsdep.

Det övergripande målet för BFR:s satsningar på forskning och utveckling är att bidra till att stärka och utveckla den byggda miljöns kvalitet med syfte att bidra till en bärkraftig utveckling av samhället och till att stärka vårt lands ekonomi, välfärd och internationella konkurrenskraft.

Resurser:

Medel föreslås för verksamhetsområdet under anslagen på tolfte huvudtiteln.

F 9. Energiforskning F 11. Byggforskning

Resultatbedönming och fördjupad prövning

Med utgångspunkt i den redovisning BFR har lämnat i sin fördjupade anslagsframställning gör regeringen bedömningen att verksamheten i allt väsentligt bedrivits på ett ändamålsenligt sätt och att tillfredsställande resultat uppnåtts. Detta bekräftas också av de utvärderingar av olika verk- samhetsområden som gjorts under de senaste åren.

Regeringen anser dock att BFR:s resultatredovisningar bör vidareutveck- las så att det blir möjligt att i framtiden värdera prestationer och effekter på ett mer konkret sätt än hittills. Värderingen av prestationer och effekter skall utgå från det angivna övergripande målet. Absoluta värdeskalor liksom inbördes rangordning av de olika insatserna utifrån graden av fram- gång i förhållande till uppställda mål bör eftersträvas. I övrigt bör BFR göra en kvalitativ beskrivning och bedömning av resultatens innehåll och värde.

Slutsatser

BFR har i sin samordnande roll ett särskilt ansvar för att de statliga resur— serna för byggforskning utnyttjas effektivt. Beträffande den egna verksam- heten innebär detta bl.a. att Fo-U-satsningar bör ske efter gjorda priorit- eringar och att den administrativa hanteringen skall vara smidig och effek- tiv. Det innebär också att BFR bör eftersträva en hög grad av samverkan med näraliggande FoU-organ, kommuner och näringsliv inom området byggd miljö för att på så sätt effektivisera och stärka sektorns FoU-resur- ser. En viktig uppgift för BFR är att se till att de forskningsresultat som tagits fram blir tillgängliga för sektorns aktörer på ett ändamålsenligt sätt. 476

Enligt regeringens uppfattning har BFR följt de riktlinjer beträffande Prop. 1992/93:170 verksamheten som lagts fast i tidigare riksdagsbeslut. Mot bakgrund av de Avsnitt 12 delvis nya förutsättningar som gäller sedan tidigare beslut bör dock BFR Näringsdep. vidta åtgärder för att uppnå högre kosmadseifektivitet. Den genom tidigare riksdagsbeslut förutsatta personalminslmingen bör snarast genomföras.

De prioriteringar BFR föreslår i sin anslagsframställning bedöms som ändamålsenliga och bör vara vägledande för BFR:s FoU-satsningar. Tyngdpunkten bör även fortsättningsvis ligga på långsiktig kunskapsupp- byggnad.

När det gäller frågan om ökad branschfinansiering av byggforskning har positiva resultat uppnåtts under den gångna treårsperioden. Samfinan- sierade BFR-projekt har ökat. Enligt regeringens bedömning bör denna utveckling fortsätta. BFR bör också fortsätta överläggningarna med näringslivet, i enlighet med tidigare riksdagsbeslut, med målet att från och med budgetåret 1993/94 uppnå en extra finansiering med en 70 miljoner kronor per år. Trots den besvärliga ekonomiska situation som många företag inom sektorn för närvarande befinner sig i gör regeringen bedöm- ningen att näringslivet skall kunna bidra med ytterligare resurser till bygg- forskningen.

Utvecklingen av resultatmått skall fortsätta aktivt.

12.8 Konkurrensforskning

Konkurrensförhållandena är av avgörande betydelse för dynamiken i den svenska ekonomin och för en väl fungerande marknadsekonomi. Statsmakterna ger för närvarande hög prioritet åt insatser som främjar konkurrensen. Konkurrenstrycket måste öka både i privat och offentlig verksamhet. Frihandel, avreglering, ökad konkurrens inom offentliga sektorn, tydliga och fasta spelregler för företagen och en effektiv kon- kurrenstillsyn är viktiga inslag i regeringens ansträngningar för att få en effektiv konkurrens på den svenska marknaden.

Riksdagen beslutade i december 1992 (prop. 1992/93:56, bet. l992/93:NU17 , rskr. 1992/93:144) om en ny, skärpt konkurrenslagstift— ning. Konkurrenslagen (SFS 199320) innehåller principiella förbud mot konkurrensbegränsande samarbete mellan företag och missbruk av marknadsdominans. Lagen innehåller också nya regler för prövning av företagsförvärv. Lagen, som har utformats med EG:s konkurrensregler som förebild, innebär en strängare syn på konkurrensbegränsande för- faranden.

Avregleringar som skall öka den konkurrensutsatta sektorn pågår inom nästan alla samhällsområden. Inom den offentliga sektorn kan vidare stora besparingar göras om varor och tjänster upphandlas i kon— kurrens. Idepartementspromemorian (Ds 1992:121) Anbudskonkurrens vid offentlig produktion - ett lagförslag har presenterats en modell i syfte att skapa en marknad i konkurrens även inom den offentliga sek- torns tjänsteproduktion. Promemorian har remissbehandlats och bereds för närvarande i Näringsdepartementet. 477

Konkurrenstillsynen har effektiviseras genom att det nya Konkurrens- verket inrättades den 1 juli 1.992. Från samma tidpunkt fick vidare länsstyrelserna uppgiften att främja konkurrensen regionalt.

Konkurrenspolitiken måste i vihiga avseenden bygga på utvärdering av olika marknaders funktionglätt och konkurrensbegränsningars effek- ter. Det är viktigt att konkurrenspolitiken utformas med utgångspunld från kunskaper om hur konkurrensförhållandena förändrats över tiden på olika marknader, t.ex. till följd av internationaliseringen liksom om effekter av redan vidtagna åtgärder för att främja konkurrensen. Den nya konkurrenslagen bygger i stor utsträckning på den kartläggning och utvärdering som genomförs av konlmrrenskommiften i betänkandet (SOU 1991 :59) Konkurrens för ökad välfärd. Utifrån kommitténs inven- tering av egna och andras studier kan konstateras att främst det ekono- miska vetenskapliga underlaget till ledning för prioriteringen inom konkurrenspolitiken är bristfälligt. Kommittén fick därför i huvudsak bygga sina slutsatser på egna omfattande studier. En fortlöpande ut- värdering av verksamheten på konkurrensområdet åligger självfallet den tillämpande myndigheten, nämligen Konkurrensverket att genomföra. Bredare utvärderingar och analys av orsakssamband innefattar emeller- tid sådana vetenskapliga metodproblem att det är en uppgift för forsk- ningen inom universitet och högskolor.

Forskningen i Sverige med anlmytning till konkurrensområdet har idag ganska liten omfattning. Den är framför allt etablerad inom det juridiska området. Utöver forskningen på detta område har dock under senare år ekonomer vid flera högskolor och universitet startat forsk- ningsprojket med inriktning på. konkurrensfrågor. Denna forskning är till stor del teoretiskt inriktad. Empiriska resultat får för närvarande främst hämtas från utländska studier. Forskningen inom främst national- ekonomin har i stor utsträckning ett makroekonomiskt perspektiv. Dår- emot saknas i stor utsträckning forskning kring konkurrensbeteendet på olika delmarknader.

Sammantaget är forskningen på konkurrensområdet begränsad. Kon- kurrenskommittén (C l989:03) lade i sitt slutbetänkande (SOU 199159) Konkurrens för ökad välfärd fram förslag om att stärka forskningen på områden som har betydelse för konkurrensfrågorna. Detta mottogs posi- tivt av de remissinstanser som yttrade sig i frågan.

Regeringens överväganden

Mot den här bakgrunden bedömer regeringen det som angeläget att inriktningen av konkurrenspolitiken i ökad utsträckning baseras på resultat som forskningen ger. Åtgärder behöver därför vidtas för att stärka forskningen på konkurrensområdet. Angelägna forskningsuppgif- ter finns förutom inom nuvarande akademiska discipliner framförallt i skärningspunkten mellan ekonomi och juridik.

Det är rimligt att anta att intresset för forskning på konkurrensom- rådet kommer att öka med den fokusering frågorna för närvarande får. De resurser som erfordras för forskningen på området torde emellertid inte kunna fås fram tillräckligt snabbt genom en omfördelning inom

Avsnitt 12

N äringsdep.

ramen för befintliga resurser vid universitet och högskolor. Särskilt stöd Prop. 1992/93:170 bör därför ges. Medel bör anvisas över ett särskilt reservationsanslag som disponeras av Konkurrensverket. Medlen under anslaget bör an- vändas för att stimulera i första hand tillämpad forskning på konkur- rensområdet samt för spridning av information om forskningen och dess resultat.

Till Konhirrensverket är knutet ett vetenskapligt råd med uppgift att stimulera forskningen på konlnrrrensområdet samt att tillföra verket sådana resultat från utvecklingen inom de ekonomiska och juridiska vetenskaperna som kan ha betydelse för verksamheten. Detta råd kom- mer att som rådgivande organ delta i beredningen av ärenden rörande forslmingsanslaget.

12.9 Anslagsfrågor

I budgetpropositionen (prop. 1992/93:100, bil. 13 s.93) har nwdel för teknisk, provnings- och mätteknisk samt geovetenskaplig forskning m.m. endast beräknats preliminärt. I det följande redovisas förslag till anslag för budgetåret 1993/94 samt till resursmmar för budgetåren 1994/95 och 1995/96.

Tolfte huvudtiteln B. Näringspolitik m.m.

B 14. Särskilda insatser inom industriforskningssystemet Nytt anslag (Förslag) 10 000 000

Regeringen har under avsnittet 12.2.4 FoU för små och medelstora företag, forslmings- och teknikbaserat företagande lämnat förslag till särskilda insatser för att stärka den tekniska kompetensen i små och medelstora företag. Kostnaderna beräknas till 10 miljoner kronor. Ett reservationsanslag bör föras upp för budgetåret 1993/94 med detta belopp.

Ärendet till riksdagen Regeringen föreslår att riksdagen till Särskilda insatser inom indratnforslmingssystemet för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 10 000 000 kr. '

D. Marknads- och konkurrensfrågor

D 4. Konkurrensforskning Nytt anslag (förslag) 6 000 000

Avsnitt 12 Näringsdep.

Regeringen har i avsnitt 12.8 föreslagit att ett särskilt anslag för forsk- ning på konlmrrensområdet inrättas och att medlen under anslaget admi- nistreras av Konkurrensverket.

Övergripande nål

Inriktningen av konkurrenspolitiken bör i ökad utsträckning grunda sig på resultat som forskning-en ger. Forskningen bör ge kunskap om olika marknaders funktionssätt, effekter av konkurrensbegräns- ningar samt verkningama av olika konkurrenspolitiska medel.

Remmen

Reservationsanslag 1993/94 6 000 000 kronor.

Resursram: 1993/94 1994/95 1995/96

6000000kr 6000000kr 6000000kr

Mot bakgrund av den betydelse som konkurrensförhållandena har för samhällsekonomin och för korlsumentemas välfärd är det angeläget att forskningen på konkurrensområdet, som f.n. är mycket begränsad, byggs ut. Det är väsentligt att inriktningen av de intensifierade satsningarna på att öka konkurrenstrycket i privat och offentlig verksamhet baseras på resultat som forskningen ger. Angelägna forskningsuppgifter finns framför allt inom områdena ekonomi och juridik samt särskilt i skärningspunkten mellan dem.

Mot denna bakgrund anser regeringen att ett särskilt reservationsanslag bör inrättas för forskning på konkurrensområdet. Regeringen bör vidare medges att göra neråriga åtaganden när det gäller ekonomiska förpliktelser i samband med stöd till konkunensforskningen.

Ärendet till riksdagen Regeringen föreslår att riksdagen l. godkänner de övergripande mål för forskningen på konkurrens— området som regeringen har förordat, 2. till Konkurrensforskning för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 6 000 000 kr, 3. bemyndigar regeringen att i enlighet med vad som har anförts under budgetåret 1993/94 låta staten ta på sig ekonomiska förpliktel- ser i samband med stöd till konkurrensforskning, som innebär åta- ganden på högst 3 000 000 kr under budgetåret 1994/95 och högst 3 000 000 kr under budgetåret 1995/96.

Prop. 1992/93:170 Avsnitt 12 Näringsdep.

F. Teknisk forskning och utveckling

F 1. Teknisk forskning och utveckling

1991/92 Utgift 841 751 235 Reservation 309 950 110 1992/93 Anslag 753 348 000 1993/93 Förslag 575 548 000

Under denna anslagsrubrik anvisas medel till teknisk forslming och utveckling vid Närings- och tekniln'rtvecklingsverket (NUTEK). Medel för insatser inom området infomrationsteknologi föreslås anvisas under ett särskilt reservationsanslag fr.o.m. budgetåret 1993/94, F 2. Informa- tionstelmologi.

Från anslaget finansieras dessutom vissa verksamheter inom området teknisk vetenskaplig informationsförsörjning, däribland forsknings- och utvecklingsarbete.

En närmare beskrivning av de verksamheter som finansieras under anslaget och föreslagna riktlinjer för dessa redovisas under avsnitten 12.2, 12.3, 12.4 och 12.5. En fördjupad prövning av NUTEK:s FoU- verksamhet redovisas under avsnitt 12.7. 1.

Följande sammanställning ger en ekonomisk översikt av verksamheten under detta anslag (miljoner kronor).

1991/92 1992/93 1993/94 Utfall Budget Beräknat1

Hänvisningar till PS55

1. Nya basteknologier 414,0 388,1

2. Utvecklingsområden 359,4 312,6 (Summa) (773,4) ' (700,7) (507,3) 3. Materialkonsortier (26,2)2 (36,2): 41,5 4. Informationsförsörjning 6,7 6,6 6,7 5. Nya program 96,1 95,9 50,0 6. Till regeringens förfogande 16,1 10,1 10,0 Verks.volym/summa kostnader 892,3 813,3 615,5 Avgår finansiering utöver anslag Återbetalade projektmedel 30 20 Ej utnyttjade medel 30 20 Summa F 1. 841,8 753,3 575,5

* Exkl. Informationsteknologi 2 Tidigare eget anslag

Fördelningen av anslaget för budgetåret 1993/94 är preliminär. Det bör ankomma på regeringen att besluta om den slutliga fördelningen.

Prop. 1992/93:170 Avsnitt 12 Näringsdep.

Förslag från myndigheter mf.

NUTEK har i sin fördjupade anslagsframställning för perioden 1993/94- 1995/96 redovisat sina verksamhetsplaner inom bl.a. området teknisk forskning och utveckling. En närmare redogörelse för förslagen änns i avsnitt 12.7.1.

Anslagsframställningar i övrigt har inkommit från Forskningsråds- nämnden, Tekniska nomenklaturcentralen och Tekniska litteratursällskapet. Skrivelser från företag, organisationer m.ä. avseende stöd till teknisk forskning och utveckling har inkommit.

Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, har inkommit med skriften Ut- veckla kunskapssamhället. Skriften innehåller rekommendationer från IVA om statliga insatser för utbildning, forskning och industriell förnyelse.

Regeringens överväganden Teknisk forsknings- och utvecklingsverksamhet

Regeringen änner att den av NUTEK föreslagna prograrnindelningen är ändamålsenlig och väl stämmer överens med den industripolitiska inrikt- ning som regeringen förordar föl? FoU-verksamheten vid NUTEK.

Den närmare beskrivningen av regeringens förslag avseende NUTEK:s verksamhet inom anslaget F 1. Teknisk forskning och utveckling redovisas under avsnitt 12.2.1, 12.2.2, 12.2.4, 12.2.5, 12.3.2- 12.3.4, 12.4 och 12.7.1.

Informationsteknologi (IT) har utvecklats till ett teknikonuåde som utgör basteknologi för nästan all modem industriell verksamhet. Det änns därför skäl att redovisa IT under eget anslag, Informationsteknologi. Till detta anslag har förts de medel för IT (288 mln) som tidigare redovisats under anslag.- t Teknisk forskning och utveckling.

Materialteknisk forskning i form av elva tvärvetenskapliga konsortier som för närvarande änansieras under ett eget anslag bör nu änansieras under detta anslag. 41,5 miljoner kronor bör anvisas för konsortieverksam- heten för budgetåret 1993/94.

I avsnitt 12.4.5. har redovisats förslag till ökade insatser för den trärå- varubaserade industrin. NUTEK bör för ändamålet tillföras 10 miljoner kronor per år under en treårsperiod.

I avsnitt 12.2.5 har redovisats förstärkta insatser för Eurekaprojekt. NUTEK bör för ändamålet tillföras 20 miljoner kronor per år under en treårsperiod.

Regeringen har under avsnitt 12.4.4 redovisat sitt förslag till ett fordons- teknikt forslmingsproglam. För detta program bör anvisas högst 30 miljo- ner kronor per år under en treårsperiod. Det bör ankomma på regeringen att utfärda de närmare föreskriftema för medlens användning.

Regeringen har tidigare under Försvarsdepartementets verksamhetsom- råde föreslagit ett nationellt äygtekniskt program. Från Näringsdeparte- mentets verksamhetsområde bör anvisas högst 10 miljoner kronor per år under en treårsperiod som bidrag till ett nationellt äygtekniskt forslmings-

Prop. 1992/93:170 Avsnitt 12 Näringsdep.

program. Det bör ankomma på regeringar att utfärda de närmare före- Prop. 1992/93:170 skrifterna för medlens användning. Avsnitt 12 För den verksamhet som änansieras över anslaget F ]. Teknisk forsk- Näringsdep. ning och utveckling beräknas ett medelsbehov om 575,5 miljoner kronor för budgetåret 1993/94. Regeringen föreslår dessutom att 588,4 miljoner kronor disponeras för denna verksamhet vardera av budgetåren 1994/95 och 1995/96. För budgetåret 1992/93 har regeringar, i likhet med tidigare budgetår, av riksdagen bemyndigats att godkänna avtal och beslut som rör stöd till telmisk forskning och utveckling m.m. vilka innebär åtaganden för äera budgetår. Även under budgetåret 1993/94 bör det skapas möjlighet att för delar av verksamheten göra ekonomiska åtaganden som exempelvis om- fattar långsiktiga ramprogram och insatsområden under en femårig plane- ringsperiod. Regeringen bör därför av riksdagen bemyndigas att under budgetåret 1993/94 få fatta beslut om stöd till teknisk forskning och ut— veckling, som inberäknat löpande avtal och beslut, innebär åtaganden om högst 295 miljoner kronor under budgetåret 1994/95, högst 250 miljoner kronor under budgetåret 1995/96, högst 210 miljoner kronor under bud- getåret 1996/97 och högst 175 miljoner kronor under budgetåret 1997/98.

Övrig verksamhet

NUTEK ansvarar för stöd till tekniskt utvecklingsarbete samt övriga frågor rörande inforrnationsförsörjning som faller inom myndighetens verksam- hetsområde.

För informationsförsörjning har dessutom beräknats 6,7 miljoner kronor för de övriga insatser som faller inom Näringsdepartcmentets verksam- hetsområde. Dessa medel avser bl.a. bidrag till Forskningsrådsnämnden, Tekniska nomenklaturcentralen och Tekniska litteratursällskapet för forsk- nings— och utvecklingsverksamhet inom området teknisk vetenskaplig infor- mationsförsöljning.

Det bör ankomma på regeringen att utfärda närmare föreskrifter för medlens användning.

Arendet_ till riksdagen Regeringen föreslår att riksdagen

l. godkänner de föreslagna riktlinjerna för teknisk forskning och utveckling,

2. till Telarisk forskning och utveckling för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 575 548 000 kr,

3. godkänner de riktlinjer för resursramen för budgetåren 1994/95 och 1995/96 som angetts för anslaget F 1. Teknisk forskning och utveckling,

4. bemyndigar regeringen att i enlighet med vad som anförts, under budgetåret 1993/94 låta staten ta på sig ekonomiska förpliktelser i samband med stöd till teknisk forskning och utveck- 483 lingsarbete m.m. som, inberäknat löpande avtal och beslut, innebär

åtaganden om högst 295 000000 kr under budgetåret 1994/95, högst Prop. 1992/93:170 250 000 000 kr under budgetåret 1995/96, högst 210 000 000 kr Avsnitt 12 under budgetåret 1996/97 och högst 175 000 000 kr under budgetåret Näringsdep. 1997/98.

F 2. Informationsteknologi Nytt anslag (förslag) 358 000 000

Under detta anslag anvisas medel till Närings- och telmilnrtveck— lingsverket (NUTEK) för insatser inom området informationsteknologi (IT). IT-verksamheten redovisas under avsnitt 12.3.1.

En fördjupad prövning av NUTEK:s FoU-verksamhet redovisas i avsnittet 12.7.1.

Följande sammanställning ger en ekonomisk översikt av verksamheten under detta anslag (miljoner kronor).

1992/93 1993/94 Budget Beräknat

1. Mikroelektronik 77,9

2. Datavetenskap/Kommunikation 80,2

3. IT:s användning 48,4 Verksamhetsvolym/summa kostnader 206,5 378,0 Avgår änansiering

utöver anslag: ' ' Återbetalade projektmedel 10,0 10,0 Ej utnyttjade medel 10,0 10,0 Summa F 2 186,5 358,0

Det bör ankomma på regeringen att besluta om den slutliga fördelningen av anslaget.

Regeringen har i avsnitt 12.3.]. redovisat sina överväganden beträffande insatser inom området infonnationstelmologi. Regeringens förslag innebär att ett nytt anslag för informationsteknologi iruättas. Genom de ökade insatser som föreslås möjliggörs förstärkningar inom främst områdena mikroelektronik och FoU för god II"-användning. NUTEK får vidare möjlighet att verka för att industriinriktade kompetenscentra inrättas inom lT—området. Vidare föreslår regeringen ökade möjligheter för små och medelstora företag att medverka i forskning inom lT-området.

Frågan om ansvarsfördelningen mellan NUTEK och Transportforsk- ningsberedningen (TFB) behandlas närmare i avsnitt 12.3.1.

För den verksamhet som änansieras över anslaget F 2. Informations- teknologi beräknas ett medelsbehov om 358 miljoner kronor för budgetåret 1993/94. Regeringen föreslår dessutom att riksdagen godkänner att 358 484

miljoner kronor disponeras för denna verksamhet under vardera av bud- Prop. 1992/93:170 getåren 1994/95 och 1995/96. Avsnitt 12 En viss del av resurserna under anslaget bör hållas fria för projektstöd Näringsdep. utanför ramprogrammen för kunskapsutveckling. Inom ramen för detta anslag bör det liksom inom ramen för anslaget Teknisk forslming och utveckling, skapas möjlighet att för delar av verk- samheten göra ekonomiska åtaganden som exempelvis omfattar långsiktiga ramprogram och insatsområden under en femårig planeringspeliod. Rege- ringen bör därför av riksdagen bemyndigas att under budgetåret 1993/94 få fatta beslut om stöd till teknisk forslming och utveckling inom II"-området, som inberäknat löpande avtal och beslut, innebär åtaganden om högst 179 miljoner kronor under budgetåret 1994/95, högst 154 miljoner kronor under budgetåret 1995/96, högst 125 miljoner kronor under budgetåret 1996/97 och högst 107 miljoner kronor under budgetåret 1997/98.

Arardet- till riksdagen Regeringen föreslår att riksdagen 1. godkänner de föreslagna riktlinjerna för teknisk forskning och utveckling inom IT-området, 2. till Infonnatioruteknologi för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 358 000 000 kr, 3. godkänner de riktlinjer för resursramen för budgetåren 1994/95 och 195/% som har angetts för anslaget F 2. Informationsteknologi, 4. bemyndigar regeringen att i enlighet med vad som anförts, under budgetåret 1993/94 låta staten ta på sig ekonomiska förpliktelser i samband med stöd till teknisk forskning och utveck- lingsarbete m.m. inom II”-området som, inberäknat löpande avtal och beslut, innebär åtaganden på högst 179 000 000 kr under budgetåret 1994/95, högst 154 000 000 kr under budgetåret 1995/96, högst 125 000 000 kr under budgetåret 1996/97 och högst 107 000 000 kr under budgetåret 1997/98.

F 4. Rymdstyrelsen: Förvaltningskostnader Nytt anslag (förslag) 5 700 000

Under detta anslag anvisas medel till löne- och övriga förvaltnings- kostnader samt lokalkostnader vid Rymdstyrelsen. Rymdstyrelsens förvaltningskostnader har tidigare änansierats under anslaget Europeiskt rymdsamarbete m.m., anslagspost ].

Rymdstyrelsen har i sin fördjupade anslagsframställning för perioden 1993/94 - 1995/96 bedömt att dess totala verksamhet kommer att öka i omfattning. Rymdstyrelsen har dock begärt oförändrad nivå för sin myndighetsverksamhct innebärande 5,7 miljoner kronor för vardera av budgetåren 1993/94 - 1995/96. Den föreskrivna rationaliseringen på

485 5 % har myndigheten begärt att få använda inom programmet ledning

och samordning. Rymdstyrelsen. har i särskild ordning redovisat konse- kvenserna av motsvarande reduktion (ca 275 000 honor) av program- met.

En fördjupad prövning av Rymdstyrelsens verksamhet redovisas i av- snitt 12.7.2.

Ett nytt ramanslag om 5,7 miljoner kronor för Rymdstyrelsens förvalt- ningskostnader bör föras upp på. statsbudgeten.

Anslagen till forskning och forskarutbildning har budgeterats utan hänsyn till de tekniska justeringar som måste göras till följd av ändring- en av nivån på lönekostnadspålägget, den ändrade änansieringsforrnen för Statshälsan samt de nya principerna för budgetering av anslagen. Riktlinjerna för dessa förändringar har redovisats i 1993 års budget- proposition av chefen för Finansdepartementet (bilaga 1, Statsbudgeten och särskilda frågor, avsnitt 2.2). Det belopp som konuner att ställas till myndighetens disposition kommer slutligt att fastställas enligt de redovi- sade riktlinjerna och kan därför avvika från det nu budgeterade belop- pet. Detta gäller även justering med hänsyn till s.k. täckningsanslag avseende budgetåret 1992/93.

Ärendet till riksdagen Regeringen föreslår att riksdagen l. godkänner de föreslagna riktlinjerna för Rymdstyrelsens verksamhet,

2. till RymdstyreLren: Förvaltningskostnader för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 5 700 000 kr.

F 5. Nationell rymdverksamhet

1991/92 Utgift 56 742 000 1992/93 Anslag 58 287 000 1993/94 Förslag 54 300 000

Riktlinjerna för Rymdstyrelsens verksamhet har tidigare presenterats i avsnittet 12.7.2 Fördjupad prövning av Rymdstyrelsen.

Följande sammanställning ger en översikt av anslaget (l OOO-tal kro- nor i 1992 års prisnivå).

Anvisat Förslag Beräknat Beräknat 1992/93 1993/94 1994/95 1995196

F 5. Nationell rymdverksamhet 58 287 54 300 54 300 54 300

Prop. 1992/93:170 Avsnitt 12 Näringsdep.

Under anslaget anvisas medel till program för äärranalys, industriut- Prop. 1992/93:170 veckling, småsatelliter och verksamhet i Kirunaregionen. Avsnitt 12

Fjärranalys innebär i korthet att strålning från jordytan mäts och re- Näringsdep. gistreras av sensorer t.ex. ombord på satelliter och därefter omvandlas till bilddata som i sin tur vidareförädlas vid markstationer. Fjärranalys är ett område där ett nära samarbete äger rum mellan forskning, utveck- ling och tillämpning.

Det nationella programmet för äärranalys utgör en relativt liten del, ca 3 %, av det totala svenska rymdprogrammet. Rymdstyrelsens am- bition med det nationella fjärranalysprogrammet är att dels stödja forsk- ning inom området, dels föra ut åärranalystekniken till operativa till- Empningar.

Indusu-iutvecklingsprogrammet syftar till att åstadkomma en långsiktig kompetenshöjning inom rymdindustrins specialområden. I stället för att som många andra länder direkt eller indirekt stödja sin industri genom att subventionera eftertraktade ESA-kontrakt har Rymdstyrelsen valt denna kompetensuppbyggande linje. Villkoret för samänansiering inom programmet är att de större företagen själva står för 2/3 av kostnaderna.

De svenska srnåsatellitprogrammen har väckt stor uppmärksamhet utomlands. Sverige har i detta avseende gjort sig känt för eäektivitet, kostnadsmedvetande och pålitlighet såväl i planering som i genom— förande.

Den första svenska småsatelliten, Viking, sändes upp år 1986 och blev en stor framgång. Efterföljaren, forskningssatelliten Freja, sändes upp i oktober 1992 och är även den telmiskt och vetenskapligt fram- gångsrik. Ombord på Freja änns instrument för studier av rymdplasma- fysik och processer i rymden som bland annat ger upphov till norrsken. Nedtagning av data och kontroll av satelliterna sker från rymdbasen Esrange utanför Kiruna.

I Kiruna med omnejd änns en omfattande rymdverksamhet. Totalt sysselsätts ca 300 personer i den direkta rymdverksamheten i Kiruna- området. Vid institutet för rymdfysik bedrivs huvudsakligen grundforsk- ning inom rymdområdet. Vid Rymdbolagets anläggning Esrange utanför Kiruna emottas satellitdata och styrs ett flertal satelliter. Esrange an- vänds även som uppsändningsbas för sondraketer och ballonger. Vid Satellitbild AB i Kiruna bearbetas och säljs bilder från satellitdata. I Salmijärvi i närheten av Esrange änns en markstation för mottagning av data från den europeiska fjärranalyssatelliten ERS-1. Salmijärvi-anlägg- ningen ägs av ESA och bemannas av Rymdbolaget.

Inom det nationella programmet planerar Rymdstyrelsen för nästa satellitprojekt, Odin. Uppsändning av satelliten Odin kan ske tidigast år 1996. Instrumenten ombord på Odin skall bland annat kartlägga före- komsten av vattenånga, syrgas, klor-, kol- och kväveoxider samt ozon i olika atmosfärskikt.

Rymdstyrelsen föreslår en ökning av den nationella rymdverksamhe- ten med 13 miljoner kronor fr.o.m. budgetåret 1993/94 för att kunna fortsätta Odinprojektet med gott utbyte för svensk industri.

Härutöver har Rymdstyrelsen. hemställt om bemyndigande för rege- ringen beträffande nya förpliktelser inom anslaget om högst 131 miljoner kronor.

Regeringem överväganden

Regeringen har tidigare i avsnitt 12.7.2 redogjort för sina förslag beträf- fande de övergripande målen för inriktningen av Rymdstyrelsens verk- samhet.

Planeringsramen för perioden 1993/94 '- 1995/96 har regeringen beräknat till 162 900 miljoner kronor för anslaget F 5. Nationell rymdverksamhet.

För budgetåret 1992/93 har regeringen, i likhet med tidigare bud- getår, av riksdagen bemyndigat; att godkänna avtal och beslut som rör stöd till nationell rymdverksamhet vilka innebär åtaganden för flera budgetår. Även under budgetåret 1993/94 bör det skapas möjlighet att för delar av verksamheten göra ekonomiska åtaganden som exempelvis omfattar långsiktiga program under en flerårig planeringsperiod. Regeringen bör därför av riksdagen bemyndigas att under budgetåret 1993/94 & fatta beslut om stöd till nationell rymdverksamhet innebär åtaganden om högst 131 miljoner kronor under kommande budgetår.

Arendet' till riksdagen Regeringen föreslår att riksdagen

1. till Nationell rymdverksamhet för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 54 300 kr,

2. godkänner de riktlinjer för resursramen för budgetåren 1994/95 och 1995/96 som angetts för anslaget F 5. Nationell rymdverksamhet,

3. bemyndigar regeringen att, i enlighet med vad som anförts, under budgetåret 1993/94 låta staten ta på sig ansvaret för betal- ningar under kommande budgetår inom nationell rymdverksamhet om högst 131 000 000 kr.

F 6. Europeiskt rymdsamarbete m.m.

1991/92 Utgift 427 928 000 1992/93 Anslag 447 439 000 1993/94 Förslag 450 100 000

Under detta anslag anvisas medel till program för europeiskt rymd- samarbete, bilateralt rymdsamarbete samt, t.o.m. innevarande budgetår, Rymdstyrelsens förvaltningskostnader.

De övergripande målen för det europeiska rymdsamarbetet har tidi- gare presenterats i avsnitten 12.2.S Internationellt samarbete och 12.7.2. Fördjupad prövning av Rymdstyrelsen.

Prop. 1992/93:170 Avsnitt 12 N äringsdep.

Följande sammanställning ger en översikt av anslaget (l OOO-tal kro— Prop. 1992/93:170 nor i 1992 års prisnivå). Avsnitt 12 Näringsdep.

Anvisat Förslag Beräknat Beräknat 1992/93 1993/94 1994/95 1995/96

Internationellt rymdsamarbete 441 736 450 100 450 100 450 100

Rymdstyrelsens förvaltnings-

kostnader' 5 703 - - - Summa 447 439 450 100 450 100 450 100

'Anvisas under anslaget F 4. Rymdstyrelsen: Förvaltningskostnader fr.o.m. budgetåret 1993/94.

Större delen av anslaget utgör det svenska bidraget till det europeiska rymdsamarbetsorganet ESA. En mindre del av anslaget utgör kostnader för bilateralt rymdsamarbete. Deltagandet såväl i ESA—programmen som de bilaterala programmen genererar beställningar till den svenska rymd— industrin av kvalificerade produkter och tjänster. Av följande ägur framgår fördelningen av ESA-kontrakt till svenska leverantörer under perioden 1988 - 1990.

Prop. 1992/932170 Avsnitt 12 Näringsdep.

44%

Cl Volvo Flygmotor AB _ _" Det sammanlagda leveransvardet trll

' Saab Space AB ESA motsvarade under perioden IEricsson AB 1988 - 1990 ca 716,4 miljoner kronor fördelat i procent enligt figuren. Ett fåtal företag svarar för mTre högskolor den största delen av de svenska leveranserna till ESA. Cl Rymdbolaget |:] Övriga företag och institutioner

Efter sammanslagningen av Saab:s och Ericssons rymdverksamheter i ett bolag är de största svenska rymdföretagen Volvo Flygmotor AB, Saab-Ericsson Space AB och Rymdbolaget.

Utöver dessa relativt stora svenska rymdföretag änns det en grupp på ca 25 övriga företag som har registrerats som leverantörer från Sverige till ESA. De flesta av dessa företag har dock tillverkning för rymdapp— likadon som en sidoverksamhet.

Rymdstyrelsen

Rymdstyrelsen har i sin fördjupade anslagsframställning redovisat en plan för verksamhetens inriktning under budgetåren 1993/94 - 1995/96.

Rymdstyrelsen konstaterar att de obligatoriska grund- och vetenskaps- programmen inom ESA kommer att fortgå enligt tidigare planering. En

utökning med 5 % av vetenskapsprogrammet för åren 1993 och 1994 är Prop. 1992/93:170 beslutad inom ESA:s råd. Rymdstyrelsen förordar att det sammanlagda Avsnitt 12 svenska bidraget till ESA successivt ökas från nuvarande 2,1 % till Näringsdep. 3,3 % av kostnaderna. Inom det bilaterala samarbetet förutser Rymdstyrelsen en fortsatt ut- veckling under den kommande treårsperioden till en sammanlagd kost- nad av 294 miljoner kronor. Härutöver har Rymdstyrelsen hemställt om bemyndigande för rege- ringen beträtfande nya förpliktelser inom anslaget för budgetåret 1993/94 om högst 192 miljoner kronor.

Regeringens övervaganden'

Regeringen har tidigare i avsnitt 12.7.2 redogjort för sina förslag be- träffande de övergripande målen för och inriktningen av Rymdstyrelsens verksamhet.

Resursramen för perioden 1993/94 — 1995/96 har regeringen beräknat till 1 350 miljoner kronor för anslaget F 6. Europeisk rymdverksamhet m.m. Denna beräkning är gjord utan hänsyn till den svenska kronans depreciering, vars effekt på de svenska åtagandena i ESA ännu ej är fullt klarlagd.

För budgetåret 1992/93 har regeringen, i likhet med tidigare bud- getår, av riksdagen bemyndigats att godkänna avtal och beslut som rör stöd till europeiskt rymdsamarbete m.m. vilka innebär åtaganden för flera budgetår. Även under budgetåret 1993/94 bör det skapas möjlighet att för delar av verksamheten göra ekonomiska åtaganden som exempel- vis omfattar långsiktiga program inom ESA under en flerårig plane- ringsperiod. Regeringen bör därför av riksdagen bemyndigas att under budgetåret 1993/94 & fatta beslut om stöd till europeiskt rymdsamarbete m.m. innebär åtaganden om högst 192 miljoner kronor under kom- mande budgetår. _

Den dominerande delen av kostnaderna inom detta anslag kommer att debiteras Sverige kalenderårsvis i utländsk valuta. Detta förhållande samt justeringar orsakade av förändringar i växelkursen gör att den årliga belastningen av anslaget är svår att beräkna. Regeringen föreslår därför att anslaget övergår till ramanslag, vilket ger möjligheter till omfördelning av anslagsmedlen mellan budgetåren. Regeringen avser vidare att våren 1993 återkomma till riksdagen i frågan om erforderligt resursbehov.

ÄreMet till riksdagen Regeringen föreslår att riksdagen 1. till Europeiskt rymdsamarbete m.m. för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 450 100 000 kr, 2. godkänner de riktlinjer för resursramen för budgetåren 1994/95 och 1995/96 som angetts för anslaget F 6. Europeiskt rymdsamarbete m.m.,

3. bemyndigar regeringen att i enlighet med vad som anförts, Prop. 1992/93:170 under budgetåret 1993/94 låta staten ta på sig ansvaret för betal— Avsnitt 12 ningar under kommande budgetår inom europeiskt rymdsamarbete Näringsdep. m.m. om högst 192 000 000 kr.

F 7. Europeiskt forsknings— och utvecklingssamarbete

1991/92 Utgift 72 150 929 Reservation 104 502 976 1992/93 Anslag 291 000 000' 1993/94 Förslag 211 000 000

!varav 80 miljoner kronor på tilläggsbudget.

Under detta anslag anvisas medel för:

1. forsknings- och utvecklingssamarbete med Europeiska Gemenskapen, EG, inom ramen för EG:s ramprogram för forskning och teknisk ut— veckling,

2. utbetalningar till EG som är följden av avtalet om ett europeiskt ekonomiskt samarbetsområde, EES,

3. europeiskt samarbete inom väg-, jämvägs—, och äygtraäkens om— råden. '

Regeringens överväganden

Möjligheterna för svenska företag och forslmingsinstitutioner att delta i EG:s forsknings- och utvecklingssamarbete bör tas tillvara. De konkur- rensfördelar som EG:s företag får genom att delta i de industriella programmen bör komma även svenska företag till del. Därför bör fort- satt nationth stöd kunna ges till svenska projekt som vinner godkän- nande inom EG-program till dess att EES-avtalet har fått fullt genom- slag och all änansiering av svenska projekt sker via EG:s FoU-budget.

För budgetåret 1992/93 beräknas det nationella stödet via NUTEK uppgå till 260 miljoner kronor vilket motsvarar en deltagandenivå på 2 procent i de industriella programmen. När Sverige associeras till EG:s ramprogram för FoU kommer Sveriges andel på tre års sikt att mot- svara ca 3,5 procent. Det är regeringens ambition att EG-samarbetet bör närma sig denna nivå under treårsperioden. Det änns en risk för att svensk FoU inte kommer att kunna tillgodogöra sig det insatta bidraget om inte ett brett samarbete kan etableras under infasningen i program- samarbetet.

De medel som här har beräknats för FoU-samarbete med EG skall täcka dels nationellt änansierade projekt, dels de programavgifter som uppkommer när programsamarbelet inom EES har trätt i kraft. Balansen mellan de båda posterna avgörs av antalet nya projekt som startar efter tidpunkten för ikraftträdandet. Programavgifternas storlek står i direkt relation till EG:s FoU-budget under den kommande treårsperioden. Då beslut om EG:s FoU-budget fattas årligen och ännu saknas för år 1994, kan exakta beräkningar av programavgifterna inte göras. Regeringen 492

avser att våren 1993 återkomma till riksdagen i frågan om resursbehov Prop. 1992/93:170 för EG-samarbetet när ytterligare underlag föreligger för beräkning av Avsnitt 12 programavgifterna under treårsperioden. Näringsdep. Regeringen beräknar för närvarande 186 miljoner kronor för EG-sam— arbete budgetåret 1993/94, vilket motsvarar oförändrad nivå jämfört med förslaget i 1992 års budgetproposition. Det europeiska traäktekniska samarbetet drivs i det svenska R'I'I— programmet (Road Traffic Informatics) där de svenska insatserna i Eurekaprojektet Prometheus och EG-programmet DRIVE samordnas. I verksamheten medverkar svensk industri, forskare och andra intressen- ter som Transportforslmingsberedningen, Vägverket och Televerket. NUTEK svarar för den statliga delänansieringen av den industrirela- terade tekniska FoU-verksamheten. För europeiskt traäktelmiskt samarbete beräknas för budgetåret 1993/94 25 miljoner kronor vilket motsvarar en oförändrad nivå. Det svenska RTI-programmet avslutas i och med utgången av budgetåret 1993/94. Den dominerande delen av kostnaderna inom detta anslag konuner att debiteras Sverige i utländsk valuta. Förändringar i växelkursen påverkar därför i hög grad detta anslag. Programavgiftema till EG är svåra att exakt beräkna för treårsperioden. Regeringen föreslår tills vidare ett ettårigt ramanslag, som för budgetåret 1993/94 har beräknats till 211 miljoner kronor. Regeringen avser att våren 1993 återkomma till riks- dagen med frågan om erforderligt resursbehov.

Ärendet till riksdagen Regeringen föreslår att riksdagen

till Europeisk: forsbzings— och utvecklingssamarbete för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 211 000 000 lu'.

F 9. Energiforskning

1991/92 Utgift 351 179 345 Reservation 96 427 953 1992/93 Anslag 280 764 000 1993/94 Förslag 220 800 000

Under anslaget redovisas utgiftema för statens stöd för forskning och utveckling på energiområdet inom ramen för energiforslmingsprogram- met. Stöd för forskning och utveckling inom biobränsleområdet utgår under nionde huvudtiteln.

Regeringens överväganden

Regeringen har i avsnitt 12.5 redovisat energiforskningsprogrammet och anfört att energiforskningen även i fortsättningen bör hållas samman i ett särskilt program. Ansvariga myndigheter, programorgan, bör 493

liksom hittills vara Naturvetenskapliga Forslmingsrådet, NUTEK, Prop. 1992/93:170 Statens Byggforskningsråd, Transportforskningsberedningen, Studsvik AB och Programrådet vid Studsvik. NUTEK bör ha det övergripande ansvaret för energiforslmingsprogrammet. En fördjupad prövning av NUTEK:s FoU—verksamhet redovisas i avsnitt 12.7.1.

Insatserna inom energiforslmingsprogrammet bör inriktas mot ener- girelaterad grundforskning, energirelaterade basteknologier, systemstu- dier, kraft- och värmetillförsel, energiintensiv industri samt energiteknik i bebyggelsen och inom transportsektorn. Det ankommer på regeringen att, på grundval av bl.a. underlag från berörda myndigheter, ta ställning till dels fördelningen av medel mellan teknikområdena, dels fördelning- en av ansvar för teknikområdena. mellan myndigheterna.

Regeringen beräknar att rn besparing om 60 miljoner kronor kan göras på förevarande anslag. Programmet bör inriktas mot energirelate- rad grundforskning och långsiktig kompetensuppbyggnad inom bastek- nologier på energiområdet, medan industrin bör ett större ansvar för branschinriktad forskning samt utvecklings— och demonstrationsverk- samhet. Möjligheter till effektivisering av verksamheten bör tas till vara genom en ökad samordning med övrig forskning och utveckling.

För budgetåren 1994/95 och l995/96 föreslår regeringen en i förhål- lande till budgetåret 1993/94 oförändrad anslagsnivå.

Riksdagen har årligen bemyndigat regeringen att i samband med stöd till energiforskningen göra åtaganden även för flera år efter det aktuella budgetåret och efter det beslutade treårsprogrammets slut. Sådana be- myndiganden behövs även under budgetåret 1993/94 för att möjliggöra kontinuitet och långsiktighet i forsknings- och utvecklingsverksamheten. Detta är av särskild vikt med hänsyn till energiforskningens långsiktiga

inriktning. Lämnas dessa bemyndiganden ankommer det på regeringen att meddela de närmare föreskrifter som behövs.

Ärendet till riksdagen Regeringen föreslår att riksdagen

1. godkänner de i avsnitt 12.5 föreslagna riktlinjerna för energi— forskningen,

2. till Energiforskning för budgetåret 1993/94 anvisar ett re- servationsanslag på 220 800 000 kr,

3. godkänner de riktlinjer för resursramar för budgetåren 1994/95 och l995/96 som angetts,

4. bemyndigar regeringen att under budgetåret 1993/94 ikläda staten ekonomisk förpliktelse i samband med stöd till forskning och utveckling inom energiområdet som, iruälmat redan fattade beslut, innebär åtaganden om 170 000 000 kr för budgetåret 1994/95, 140 000 000 kr för budgetåret 1995/96, 110 000 000 kr för budgetåret 1996/97, 90 000 000 kr för budgetåret 1997/98, 60 000 000 kr för budgetåret 1998/99 samt 30 000 000 kr för bud— getåret 1999/2000.

Avsnitt 12

Näringsdep.

F 10. Statens råd för byggnadsforskning: Prop. 1992/93:170 .. . - Avsnitt 12

Forvaltmngskostnader Näring sdep.

Nytt anslag (Förslag) 19 885 000

Från anslaget bekostas löne- och övriga förvaltningskostnader sanit- lokalkostnader vid Statens råd för byggnadsforskning (BFR). Under avsnitt 12.7.3 har regeringen bl.a. redovisat sina slutsatser med anled- ning av den fördjupade prövningen som gjorts av BFR. Enligt regering- ens uppfattning bör BFR vidta åtgärder för att uppnå högre kostnadsef- fektivitet. Regeringen berälmar förvaltningskostnaderna för budgetåret 1993/94 till 25 885 000 kr varav 19 885 000 kr änansieras under detta" anslag och 6 000 000 kr änansieras under anslaget F 9. Energiforsk- ning. Dettainnebärenminslmingmed7000000krjämförtmedin— nevarande budgetår. För vartdera av budgetåren 1994/95 och 1995/96 beräknar regeringen förvalmingskostnadema vid BFR till totalt 23 885 000 kr.

Anslaget till BFR har budgeterats utan hänsyn till de telmiska juste- ringar som måste göras till följd av ändringen av nivån på lönekost- nadspålägget, den ändrade änansieringsfomien för Statshälsan, över- gången till län i Riksgäldskontoret samt de nya principerna för budgete- ring av anslagen. Riktlinjerna för dessa förändringar har tidigare redovi- sats av chefen för Finansdepartementet (bilaga 1, Statsbudgeten och särskilda frågor avsnitt 2.2). Det belopp som kommer att ställas till myndighetens disposition kommer slutligt att fastställas enligt de redovi- sade riktlinjerna och kan därför avvika från det nu budgeterade belop- pet.

Ärendet till riksdagen Regeringen föreslår att riksdagen

till Statens rddför byggnadsforslazing: Förvaltningskostnader för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 19 885 000 kr.

F 11. Byggforskning Nytt anslag (Förslag) 174 000 000

Från anslaget betalas bidrag till forsknings- och utvecklingsarbete (FoU) inom markanvändnings-, byggnads-, anläggnings— och förvalt- ningsområdena samt bidrag enligt förordningen (1990:818) om stöd till experimentbyggande m.m. Medlen fördelas av Statens råd för bygg- nadsforskning (BFR).

Under avsnitt 12.6 Förnyelse och effektivisering av byggforskningen redovisas förslag till vissa förändringar som syftar till ett effektivare

- 5 utnyttjande av byggforskningsanslagen. 49

En fördjupad prövning av BFR:s FoU-verksarnhet redovisas i avsnitt 12. 7. 3.

Regeringen beräknar bidraget till experimentbyggande till 10 miljoner lcronor. Under anslaget beräknas vidare bidrag avseende basanslag för den under avsnitt 12. 6 föreslagna institutionen vid Kungliga Tekniska Högskolan på 15 miljoner kronor Vidare bör humanistisk-samhälls— vetenskapliga forskningsrådet (I-lSFR) fä disponera 4 miljoner kr. HSFR skall vid fördelningen av dessa medel samråda med BFR.

Fördelningen inom anslaget är preliminär. Det bör ankomma på rege- ringen att besluta om den slutliga fördelningen.

För den verksamhet som änansieras över anslaget beräknas ett medels- behov om totalt 174 miljoner kronor för budgetåret 1993/94. Regering- en beräknar anslaget på en i huvudsak oförändrad nivå under vardera budgetåren 1994/95 och 1995/96.

För budgetåret 1992/93 har regeringen, i likhet med tidigare bud- getår, av riksdagen bemyndigats att låta staten ta på sig förpliktelser i samband med stöd till byggforskning villa innebär åtaganden för flera budgetår. Även under budgetåret 1993/94 bör det skapas möjlighet att göra ekonomisla åtaganden under en sexårig planeringsperiod. För åta- ganden som avser de fem budgetåren efter budgetåret 1993/94 beräknar regeringen högst 100 miljoner kronor under budgetåret 1994/95, högst 60 miljoner kronor under budgetåret 1995/96, högst 25 miljoner kronor under budgetåret 1996/97, högst 25 miljoner kronor under budgetåret 1997/98 och högst 25 miljoner kronor under budgetåret 1998/99.

Arenda- till riksdagen Regeringen föreslår att riksdagen

1. till Byggforsan för budgetåret 1993/94 anvisar ett reserva- tionsanslag på 174 000 000 kr,

2. godkänner de riktlinjer för resursramar för budgetåren 1994/95 och 1995/96 som anges för anslaget Byggforskning,

3. bemyndigar regeringen att i enlighet med vad som anförts, under budgetåret 1993/94, låta staten ta på sig ekonomiska för- pliktelser i samband med stöd till byggforskning som innebär åtaganden om högst 100 000 000 kr under budgetåret 1994/95, högst 60 000 000 kronor under budgetåret l995/96, högst 25 000 000 kr under budgetåret 1.996/97, högst 25 000 000 lu' under budgetåret 1997/98 och högst 25 000 000 kr under budgetåret 1998/99.

F 12. Särskilda avvecklingskostnader för Statens institut för byggnadsforskning

Nytt anslag (förslag) 1 000

Regeringen har under avsnitt 12.6 Förnyelse och effektivisering av byggforskningen lämnat förslag till förändringar avseende byggforsk-

Avsnitt 12

Näringsdep.

ningsanslagen innebärande bl.a. att Statens institut för byggnadsfors- Prop. 1992/93:170 lming avvecklas den 30 juni 1993. Kostnader under budgetåret 1993/94 Avsnitt 12 . för personal, lokaler och viss övrig förvaltning bör bestridas från ett Näringsdep. särskilt anslag. Anslaget bör föras upp med 1 000 kr.

Ärendet till riksdagen Regeringen föreslår att riksdagen till Särskilda awecklingskomlader för Statens blr-titta för bygg- nadsforskning för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.

F 13. Avgifter till vissa internationella FoU-organisationer

1991/92 Utgift 448 0001 1992/93 Anslag 544 000 1993/94 Förslag 1994 000

lIngående som del av anslaget B 8 under Utrikesdepartementets huvudtitel.

Under detta anslag beräknas bidrag till avgifter för täclande av Sveriges andel av sekretariatskostnaderna för EUREKA och COST enligt ingångna avtal avseende internationell FoU-samverlan inom dessa organisationer.

Verksamheten inom EUREKA och COST har beslu'ivits i det föregående (se avsnitt 12.2.5).

Under år 1992 har EG-kommissionen låtit förstå att man fr.o.m. år 1993 kommer att ge COST-sekretariatet egen budget inom EG-kommis- sionen och att sekretariatet kommer att utökas. EG-kommissionen drar samtidigt tillbala de extraresurser som sekretariatet tidigare har åtnjutit. Därmed ökar bl.a. Sveriges kostnader för COST-sekretariatet i motsva- rande grad.

Sekretariatskostnaderna för EUREKA respektive COST betalas av medlemsländerna enligt ingångna avtal, baserade på BNP-nyckeln. Sverige ska i enlighet härmed för COST täcka 3,70 % och för EUREKA 3,19 % av de totala sekretariatskostnaderna.

Regeringens överväganden

Deltagandet i EUREKA och i COST har hittills varit till nytta för svensk FoU-verksarnhet. Generellt har värdet av resultaten väl motive- rat de merkostnader som det internationella samarbetet medfört. Inom såväl EUREKA som COST har antalet projekt ökat starkt under senare år, vidare har verksamheterna gentemot Östeuropa utökats.

Det svensla bidraget beräknas till 655 000 kr för EUREKA och till 1335 000 kr för COST. För budgetåret 1993/94 innebär det för 497

EUREKA oförändrad och för COST höjd avgift jämfört med föregående budgetår.

Ärendettillriksdagen

Regeringen föreslår att riksdagen till Avgifter till vissa intemationella FoU-organisationer för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 1 994 000 kr.

G. Teknologisk infrastruktur m.m.

G 2. Bidrag till provnings- och mätteknisk FoU m.m. Nytt anslag (förslag) 51 722 000

Under denna anslagsrubrik anvisas medel till teknisk forskning och utveckling av mät- och provnirlgsteknik, normaliehållning samt därtill anknuten standardisering och rådgivning.

Uppgifterna fullgörs av Statens provningsanstalt (SP) och medel an- visas för innevarande budgetår under anslagen på tolfte huvudtiteln G 2. Statens provningsanstalt: Uppdragsverksamhet samt G 3. Bidrag till Statens provningsanstalt. Övergripande. mål för SP:s verksamhet är att som landets centrala institution för teknisk utvärdering, prov- ning och mätteknik samt därmed förenad rådgivning, forskning och utveckling erbjuda näringsliv, myndigheter och andra organisationer tjänster inom dessa områden.

I prop. 1992/93:100 bil. 13 s. 10 har aviserats en omorganisation av SP och regeringen återkommer till våniksdagen med en proposition om riktlinjer för överföring av verksamheten vid SP till ett helägt statligt bolag den 1 juli 1993.

Utredningen 'vaa privat'

Regeringen bemyndigade i början av år 1992 chefen för Näringsde- partementet att tillkalla en särskild utredare för att utreda möjlig- heterna och formerna för en begränsning av statens engagemang inom provnings- och mätteknik samt anslutande verksamheter inom bl.a. SP (dir 1992:7). Utredaren redovisade i augusti 1992 sina för- slag i betänkandet (SOU 1992:74) "Prova privat - provning och mätteknik inom SP och SMP i Europa-perspektiv", som sedan re- missbehandlades. I det följande redovisas förslag, som rör bidraget till provnings- och mätteknisk lFoU m.m.

FoU inom SP

Den FoU-verksamhet som SP bedriver är dels riktad kunskapsupp- byggande grundforskning om provning och mättekniska principer,

dels tillämpad FoU i samverkan med olika branscher rörande mate- rials och produkters egenskaper. Inom SP organiseras och drivs FoU- verksamheten som projekt enligt samma principer som gäller för uppdrag. Verksamheten har en klar marknadskoppling, dvs. olika intressentgruppers behov styr verksamheten. Målet är att rikta FoU- insatsen så att SP:s resurser, så effektivt som möjligt, bidrar till industriell utveckling och stärkt internationell konkurrenskraft. Aldu- ella teknikområden är förutom mätteknik och metrologi bl.a. bygg- nadsteknik, byggnadsfysik, brandteknik, kemisk analys, mekanik och materialteknik, energi- och miljöteknik samt fysik och elteknik.

Utredaren bedömer SP som ett kompetent och effektivt FoU-organ och framhåller särskilt förmågan att driva tvärtekniska projekt över branschgränser, forskningsdiscipliner och teknikområden. SP:s före- tagsmässiga kultur bidrar till en eä'ektiv projekthantering. Den breda kontaktytan mot industrin ger FoU-projekten nära marknadskoppling och resultaten mycket god och systematisk spridning. SP har goda och väl fungerande kontakter med högskoleforskningen. Konkurrens eller överlappning med högskolans FoU-aktiviteter saknas helt. Ut- redningen konstaterar att effektivisering och samordningsvinster i första hand kan göras genom att annan FoU-verksamhet samordnas med den inom SP.

Den internationella utvecklingen inom SP:s verksamhetsområde

Utredaren har redovisat studier av de internationella förhållandena inom provning och mätteknik. Resurser för provning och mätteknik ses i de studerade länderna genomgående som en viktig del i den tekniska infrastrukturen och det statliga engagemanget som änansiär bär en betydligt större andel utomlands än i Sverige. Normalie- hållning och FoU inom mät- och provningsteknik betraktas som naturliga statliga angelägenheter. Genomgående eftersträvas multidis- ciplinära organisationer som kan arbeta över flera teknikområden på samma sätt som redan änns i SP. Provning, utvärdering och till- ämpad FoU bedrivs normalt integrerat på samma sätt som vid SP. Huvuddelen av SP:s motsvarigheter är myndigheter, men en utveck- ling mot friare och privaträttsliga verksamhetsforrner pågår. SP är internationellt välkänd och har gott anseende i det europeiska samar- betet.

Anslagsfinansiering

Den internationella studien och kontakter med olika intressenter har understrukit betydelsen av statlig änansiering av kollektiva nyttig- heter som uppstår ur normaliehållning och FoU inom mät— och prov- ningsteknik. Det förhållandet att staten änansierar en del av verksam- heten innebär dock inte nödvändigtvis att staten också måste äga verksamheten. Staten kan använda privaträttsliga organ för produk- tion av kollektiva nyttigheter. Om staten köper sådana tjänster är det

Avsnitt 12 N äringsdep.

dock viktigt att detta sker på ett sätt som är konkurrensneutralt. I Prop. 1992/93:170 detta sammanhang föreslår utredningen att det nuvarande systemet med anslag till SP utvecklas till en ordning med en tydligare bestäl- larfunktion. NUTEK föreslås få ett samlat programansvar för för- delning av medel för mät- och provningsteknisk FoU, därtill an- knuten standardisering samt normaliehållning.

Remissinstansema

Remissinstansema understryker betydelsen av att upprätthålla en stark teknisk infrastruktur vad gäller FoU och resurser med inriktning på provning, certifiering och kvalitetssälning. En bred och stark forsk— ningsbas är en viktig förutsättning.

SP får allmänt ett gott betyg som kompetent FoU-organ. Beträf- fande förslagen att ge NUTEK ett samlat programansvar är remiss- opinionen splittrad. En fullständig remissammanställning finns till- gänglig i Näringsdepartementet. '

Statens pravningsanstalt

SP har i sin anslagsframställning för 1993/94 samt tidigare i en för- djupad anslagsframställning för budgetåren 1992/93 - 1994/95 lämnat analyser av resultat, framtida utveckling och resurser samt på grund- val av dessa analyser redovisat två budgetaltemativ. Den framtids- analys som redovisades av Sl? i anslutning till den fördjupade an- slagsframställningen stämmer väl överens med de slutsatser som utredaren redovisat i betänkandet "Prova privat'.

SP har hemställt om 52,9 miljoner kronor för att genomföra FoU- och rådgivningsverksamhet budgetåret 1993/94.

Regeringens överväganden

Som tidigare har nämnts kommer regeringen att föreslå att SP om- bildas till helägt statligt bolag. SP är i dag ett kompetent och effektivt FoU-organ, och den helt dominerande resursen för FoU inom om— rådet provning och mätteknik. SP är en teknikbred, multidisciplinär organisation. Kombinationen av mätteknik, provning, FoU, standar- disering och rådgivning har givit flera fördelar och väsentliga delar av SP:s värde ligger i den sammanhållna verksamheten. Förmågan att driva tvärtekniska projekt över branschgränser och teknikområden är delvis unik. Genom sin breda kontaktyta mot industrin fungerar SP som en kunskapstörmedlare mellan FoU-systemet och svenskt näringsliv. I denna roll bör S-P kunna vara en länk i olika teknik- spridningsinsatser särskilt mot gruppen små och medelstora företag, vilken erfarenhetsmässigt är svår att nå. I samband med överföring av SP:s verksamhet från uppdragsmyndighetsforrnen till bolagsform bör även formerna för statens finansiering på sikt utvecklas enligt

Avsnitt 12 N äringsdep. "

nedan. De nuvarande anslagen G 2 och G 3 till SP upphör och ersätts Prop. 1992/93:170 med ett nytt anslag G 2. Bidrag till provnings- och mätteknisk FoU. Avsnitt 12 I sina uppgifter som expertorgan är SP ett viktigt instrument i nä- Näringsdep. rings- och forskningspolitiken och en betydelsequ resurs för svensk industris fortsatta utveckling och konkurrenskraft. Det är därför an- geläget att SP:s kompetens och resurser utnyttjas väl även i den statligt finansierade forskningen och teknikutvecklingen, bland annat mot bakgrund av mät- och provningsteknikens betydelse för forsk- nings- och utvecklingsprocessen. För att stärka detta bör SP inrätta en särskild samrådsgrupp för provnings- och mätteknisk FoU m.m. Denna bör ha företrädare för bland annat NUTEK och andra forsk- ningsråd samt sektorsorgan, industri och högskola. Mot bakgrund av NUTEK:s uppgifter inom teknikutveckling och teknikspridning är det särskilt angeläget att SP och NUTEK utvecklar samarbete inom området med koppling till högskolor och näringsliv. Därmed ges en god bas för att stärka verksamheten inom provnings- och mätteknisk FoU, normaliehållning och därtill knuten standardisering och råd- givning. Den föreslagna samrådsgruppen skall utnyttjas för inrild- ning, uppföljning och utvärdering av verksamheter inom området. Kontinuitet och långsiktighet är viktigt för verksamheten. Det bör ankomma på regeringen att ge närmare riktlinjer för det föreslagna samarbetet, vilket på sikt kan ge förutsättningar för att bidraget till provnings- och mätteknisk FoU m.m. kan ingå i det system för

statens forskningsfinansiering som hanteras av NUTEK.

Ärendet till riksdagen Regeringen föreslår att riksdagen

till Bidrag till provnings— och mätteknisk FoU m.m. anvisar ett reservationsanslag på 51 722 000 la.

G 12. Sveriges geologiska undersökning: Geovetenskaplig forskning

1991/92 Utgift 3 938 000 Reservation 39 000 1992/93 Anslag 5 000 000 1993/94 Förslag 5 000 000

Från anslaget bekostas insatser för att främja och stödja geoveten- skaplig riktad grundforskning och tillämpad forskning.

Sveriges geologiska undersökning Sveriges geologiska undersökning (SGU) har i sin anslagsframställ- ning lämnat förslag avseende geovetenskaplig forskning för budget-

åren 1993/94 - l995/96. 501

Den verksamhet som SGU "bedriver är kunskapsintensiv och veten— Prop. 1992/93:170 skapsbaserad. Verksamhetens geovetenskapliga kvalitet måste enligt Avsnitt 12 SGU följa den intemationella geologisk-vetenskapliga utvecklingen. Näringsdep. För att säkerställa detta krävs - att SGU bedriver en egen långsiktigt kunskapsökande forsknings-

verksamhet,

- att geovetenskaplig riktad grundforskning och tillämpad forskning

vid främst universitet och högskolor stöds i ökad utsträckning,

- att SGU följer och samverkar med grundforskning vid universitet och högskolor samt ' - att SGU deltar i det intemalionella geovetenskapliga samarbetet.

SGU framhåller att myndigheten genom anslaget för geoveten— skaplig forskning i dag är den enda finansiären av geovetenskaplig riktad grundforskning och tillämpad forskning. Stödet motsvarar ca 10 procent av de medel som staten satsar på geologisk grundforsk- ning. De satsningar som görs inom andra områden är större på till- lämpad forskning än på grundforskning. Vidare är de resurser som satsas på utvecklingsarbete i sin tur större än de som läggs ned på tillämpad forskning. Det innebär att förutsättningarna för utveckling inom det geovetenskapliga området är väsentligt sämre än för exempelvis det tekniskt industriella området.

De medel som hittills anvisats för stöd till geovetenskaplig riktad grundforskning och tillämpad forskning är enligt SGU:s uppfattning alltför små jämfört med behoven och jämfört med det stöd som läm- nas till andra forskningsområden. För att kunna skapa ett tillfredsstäl- lande och väl fungerande kunskapshöde mellan grundforskning, tillämpad forskning och utvecldingsarbete inom det geovetenskapliga området behövs ett kraftigt ökat stöd till riktad grundforskning och tillämpad forskning.

SGU begär att anslaget för den geovetenskapliga forskningen ökas till 10 miljoner kronor för budgetåret 1993/94, till 15 miljoner kro- nor för budgetåret 1994/95 och till 20 miljoner kronor för budgetåret l995/96.

För att den geologiska forskningen skall, speciellt på det tillämpade området, nå internationell nivå och för att geologisk information, kunskap och kompetens skall kunna anpassas till samhällets behov inom vitt skilda sektorer föreslår SGU vidare bl.a. följande insatser: - stöd till prospekteringsinriktad malmgeologisk forskning, - medel för medverkan i internationell geovetenskaplig forskning av betydelse för utvecklingen av SGU:s kompetens, - medel för fem adjungeradc professorer vid universitet och hög- skolor samt för fem doktorandtjänster. SGU begär för dessa ändamål totalt 6,25 miljoner kronor för bud- getåret 1993/94 och 9,25 miljoner kronor för vardera av budgetåren 1994/95 - l995/96.

Regeringens överväganden Prop. 1992/93:170 Avsnitt 12 Regeringen anser att stödet till geovetenskaplig riktad grundforskning Näringsdep och tillämpad forskning är en nödvändig länk i kunskapsäödet mellan grundforskningen, den tillämpade forskningen och utvecklingsarbetet inom det geOIOgisk-vetenskapliga området. Kunskapsuppbyggnaden inom detta område är av stor betydelse för samhällets möjligheter att kunna tillgodose över tiden förändrade behov av relevant geologisk- vetenskaplig information för olika sektorer.

Den av SGU med anslaget stödda forskningen bidrar till att uppnå de av regeringen fastlagda övergripande målen för forsknings- politiken.

Möjligheten för SGU att främja och stödja geovetenskaplig forsk- ning vid universitet och högskolor har nu funnits under i stort sett två år. Det stöd som lämnats har gått till fleråriga forskningsprojekt. Det är därför i detta Skede inte meningsfullt att försöka göra en resultatre- dovisning av hittills gjorda satsningar som i kvantitativa eller kvalita- tiva termer uttrycker uppnådda resultat. De erfarenheter som SGU har redovisat av stödet visar emellertid redan nu att gränsytan mellan SGU och universiteten är mycket fruktbar för den geologisk-veten- skapliga utvecklingen. Detta ligger väl i linje med regeringens am- bitioner inom forskningsområdet.

Regeringen delar SGU:s uppfattning att det råder viss obalans mellan satsningen på å den ena sidan geovetenskaplig grundforskning och å den andra sidan riktad grundforskning och tillämpad forskning. Till grund för eventuella omprioriteringar av ifrågavarande stöd bör enligt regeringens uppfattning bl.a. ligga en utvärdering av under en längre period gjorda satsningar. Regeringen anser att en sådan ut- värdering bör göras under våren 1995. I avvaktan på denna utvärde- ring bör anslaget under den kommande treårsperioden ligga kvar på nuvarande nivå.

I detta sammanhang bör också framhållas att det inte enbart kan anses vara en angelägenhet för staten att över ifrågavarande anslag finansiera här aktuell forskning. Olika användare som för sin verk- samhet är beroende av geologisk-vetenskaplig infomation bör också på lämpligt sätt bidra till att nödvändiga resurser avsätts för framför allt tillämpad forskning inom detta område. Former för samverkan mellan SGU och olika användare i dessa frågor bör utvecklas.

De av SGU i övrigt föreslagna insatserna för den geologiska forsk- ningen bör övervägas inom ramen för den nyss nämnda utvärde- ringen. Regeringen är därför inte nu beredd att ta ställning till SGU:s förslag i denna del.

För geovetenskaplig riktad grundforskning och tillämpad forskning har regeringen beräknat 5 miljoner kronor för budgetåret 1993/94. För budgetåren 1994/95 och l995/96 föreslår regeringen oförändrad anslagsnivå.

_ Pröp. 1992/93:170 Arendet till riksdagen Avsnitt 12

Regeringen föreslår att riksdagen Naringsdep.

1. till Sveriges geologiska undersökning: Geovetenskaplig forskning för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 5 000 000 kr,

2. godkänner de riktlinjer för resursramar för budgetåren 1994/95 och 1995/96 som angetts.

13 Civildepartementets verksamhetsområde Prop. 1992/93:170 ' Avsnitt 13 Civildepartementets verksamhet omfattar länsstyrelserna, kommunerna Civildep.

och landstingen, Svenska kyrkan och andra trossamfund, folkrörelsema, kooperationen, allmänna samlingslokaler, konsumentpolitik och ung- domsfrågor.

I detta avsnitt behandlas forskning om den offentliga sektorn, folkrör- elser och kooperaäon, ungdomsfrågor och konsumentfrågor. För konsu- mentforskning finns ett särskilt anslag under trettonde huvudtiteln (Ci- vildepartementet). Inom de övriga områdena änansieras forskningen i huvudsak genom anslag under åttonde huvudtiteln (Utbildningsdeparte- mentet).

Till Civildepartementet änns två organ knutna vilkas uppgift bl.a. är att stimulera, utveckla och informera om forskning. Arbetsgruppen (C l9911A) för forskningsfrågor har inrättats för samverkan mellan stat och kommun om forskning som gäller den offentliga sektorns utveckling. Bam- och ungdomsdelegationen (Ju 1983:Ol) har en rådgivande roll gentemot regeringen. I delegationens uppdrag ingår bl.a. att uppmärk- Samma behovet av ytterligare insatser inom ungdomsforskningen.

13.1 Forskning om den offentliga sektorn

Det pågår i dag ett omfattande förändrings- och förnyelsearbete inom den offentliga sektorn. Detta arbete kan förväntas bli ännu intensivare under resten av 1990-talet. Fömyelsen påverkar direkt eller indirekt den politiska demokratin, de administrativa styrsystemen och välfärden. Den kärmetecknas bl.a. av en strävan mot ökad individuell valfrihet, privati- sering, främjande av olika effektivitetsvärden och utveckling av nya modeller för politisk styrning. En viktig utgångspunkt för fömyelse- arbetet är den s.k. subsidiaritetsprincipen, vilken innebär att beslut skall fattas på lägsta möjliga effektiva nivå.

I det faktiska förändringsarbetet i kommuner, landsting och statliga verksamheter framträder också i allt större utsträckning nya former för att änansiera och producera tjänster. Det blir allt vanligare att privata och kooperativa institutioner medverkar i den offentliga sektorns tjänste- produkäon. För den offentliga sektorn gäller också alltmer marknadslik- nande förutsättningar. Förändringarna och förnyelsen skapar ett kun— skapsbehov, vilket endast till en del kan tillgodoses genom befintlig kunskap. Till betydande del handlar behovet om ny kunskap som kräver ytterligare forskning.

I november 1991 beslutade riksdagen att godkänna regeringens förslag rörande forskning om den offentliga sektorn (prop. 1991/92:16, bet. l991/92:FiU4, rskr. 1991/92:14). Beslutet innebar att resurser fördela- des till två forskningscentra i Stockholm och Göteborg samt till Hu- manistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR) för änansiering av nationella disciplinforskningsprogram. Av beloppet till HSFR skulle viss del anslås till Kollegiet för samhällsforskning 1 Uppsala för ett tema om offentlig sektor. 505

När det gäller inriktningen av forskningen vid de båda centra är ut- gångspunkten att den skall gälla grundläggande forskning om den of- fentliga sektorns ledning, styrning, organisation och utvärdering. Vid -- centrumet i Göteborg kommer särskilt lokala och regionala frågor att uppmärksammas.

Av disciplinforskningsprograrnmen vid HSFR avser ett statsvetenskap. Programmet benämns "Demokrati i förändring - svenska kommuner och landsting i det lokala välfärdssaunhället" och skall bedrivas i samarbete mellan samtliga statsvetenskaphiga institutioner. Det andra programmet vid HSFR avser företagsekonomi och har betecknats "Institutionen omvandling i den offentliga sektom'. Programmet kommer att bedrivas i samarbete mellan Handelshögskolan i Stockholm och universiteten i Lund, Göteborg och Umeå.

För att forskningens resultat skall kunna berika det praktiska utveck- lingsarbetet inom den offentliga sektorn krävs ett nära samspel mellan universiteten och högskolorna å ena sidan och det omgivande samhället å den andra. De som är verksamma i stat, landsting och kommun be- höver ha naturliga kontaktvägar till de vetenskapliga institutionema. Möten mellan teori och praktik förstärker också kvaliteten i forskning- en. För att få till stånd en samverkan om forskningsfrågor inom hela den offentliga sektorn har som nämnts Arbetsgruppen för forskningsfrågor inrättats. En fråga som arbetsgruppen skall ägna speciell uppmärksam- het är hur forskningsresultat skall göras mer tillgängliga för dem som är verksamma inom olika samhällsområden. [detta syfte har arbetsgruppen publicerat antologin "Forskning om den offentliga sektom'. En särskild forskningskonferens har också arrangerats med forskare och praktiker som deltagare. Vidare har en referensgrupp med forskare från olika ämnesområden knutits till Civildepartementet. Arbetsgruppens verksam- het änansieras genom trettonde huvudtitelns anslag A 2. Utredningar m.m.

Civildepartementet har vidare tillsammans med Svenska kommunför- bundet och Landstingsförbundet under åren 1991 och 1992 gett stöd till Högskolan i Örebro i syfte att skapa ett forum för forskning och ut- bildning om offentlig verksamhet (NOVEMUS). Det skall främst funge- ra som en mötesplats mellan forskare och olika slag av praktiskt verk- samma kring fömyelsearbetet inom den offentliga sektorn. Medel för ett fortsatt stöd till NOVEMUS har beräknats i budgetpropositionen inom trettonde huvudtitelns anslag A 2. Utredningar m.m. (prop. 1992/93:100 bil. 14 s. 31).

Regeringens överväganden

Förändringarna och förnyelsen inom den offentliga sektorn skapar som tidigare framhållits ett behov av ytterligare forskning. Regeringen anser bl.a. mot denna bakgrund att forskning om den offentliga sektorn bör ges hög prioritet även i fortsättningen.

Viktiga forskningsområden gäller den offentliga verksamhetens faktis- ka innehåll och praktiska konsekvenser för medborgarna. I detta sam-

Prop. 1992/93:170 Avsnitt 13 Civildep.

manhang är bl.a. frågor om kvalitet och etik i den offentliga verksam— Prop. 1992/931170 heten av stor betydelse. Ett annat centralt område för forskning gäller Avsnitt 13 gränszonen mellan olfentlig, privat och ideell verksamhet. Civildep.

13.2 Forskning om folkrörelser och kooperation

Forskning om folkrörelser och föreningsliv bedrivs inom en rad veten-

skapliga discipliner. Vid universitetet i Uppsala änns exempelvis en professur med särskild inriktning på de svenska folkrörelsernas historia. Inom ramen för den samhällsvetenskapliga forskningen förekommer

också viss forskning om föreningslivets roll. Resultatet av ett forsk- ningsprojekt om framtida folkrörelser har nyligen redovisats av In-- stitutet för framtidsstudier i rapporterna "Mot denna framtid" och "Sju folkrörelser om framtiden". När det gäller forskning om kooperation bedrivs denna i dag framför allt vid Handelshögskolan i Stockholm och

Sveriges Lantbruksuniversitet, Ultuna.

Regeringens överväganden

Folkrörelser, föreningar, kooperativ och enskilda personer - det som ibland kallas den ideella sektorn - deltar i allt högre grad i förnyelsen av samhällslivet. Det änns i dag ett starkt behov av att utveckla forsk- ningen inom detta område.

I årets budgetproposition (prop. 1992/93:100 bil. 14 s. 22) aviseras att ett samlat utvecklingsarbete skall inledas om den ideella sektorns roll i samhället. I detta sammanhang är det angeläget att få ökad kunskap om bl.a. de områden där de ideella rörelserna kan komplettera statens och kommunernas arbete. Som tidigare nämnts änns skäl att ytterligare belysa gränszonen mellan ideell, privat och offentlig verksamhet. Forsk- ningen skulle vidare kunna ge värdefulla bidrag om föreningarnas roll i samhället. Föreningslivet som livsform reser också intressanta fråge- ställningar. Det kan t.ex. gälla varför människor engagerar sig i före- ningar. Det kan också handla om ungdomars och kvinnors roll i före- ningslivet. Även när det gäller kooperationsfrågor änns behov av ökad kunskap om såväl traditionella kooperationsgrenar som nykooperativa rörelser.

För att utveckla forskningen om den ideella sektorn bör ett handlings- program utarbetas. En utgångspunkt bör vara att stimulera forsknings- projekt med mångvetenskaplig inriktning. Det är också viktigt att forsk- ningen skall kunna integreras i ett internationellt forskningssamarbete. Regeringen avser att ta initiativ till att ett sådant handlingsprogram utarbetas. Medel för arbetet har beräknats i budgetpropositionen under trettonde huvudtitelns anslag A 2. Utredningar m.m. (prop. 1992/93:100 bil. 14 s. 31).

13.3 Ungdomsforskning

Ungdomsforskningen har kommit att uppmärksammas allt mer i Sverige under senare år. Ett förstärkt internationellt intresse är en av orsakerna till detta. För att skapa en nationell plattform och främja samarbetet mellan olika forskare som är verksamma inom ungdomsforslmingen har ett antal forskningscentra knutna till sex universitet och högskolor byggts Upp-

I samband med 1990 års for'slmingspolitiska beslut fick Forsknings- rådsnänmden (FRN) i uppdrag att fördela medel till ungdomsforskning. För budgetåret 1992/93 avsätter FRN drygt 4 miljoner kronor för detta ändamål. -

Från de ungdomsforslmingscentra som byggts upp redovisas över- vägande positiva erfarenheter. Samarbetet mellan olika forskare, fors- kargrupper och ämnesområden har ökat och visat sig vara mycket frukt- bart. Dessutom kan noteras att fler forskarstuderande arbetar med av- handlingsprojekt inom ungdomsforskningens område och fler ansök— ningar om stöd till ungdomsforskning har kommit in till forsknings- råden.

De särskilt avsatta resurserna för ungdomsforskning är begränsade. FRN framhåller att tillgängliga resurser bör ges till projekt som kan få spridning i de forskningsmiljöer där ungdomsforskare verkar och till nätverksbyggande mellan och utöver centrumbildningama samt till tematiska ansatser. Stödet till centrumbildningama har därför minskats.

Bam- och ungdomsdelegationen har i en skrivelse den 17 september 1992 framfört synpunkter om den framtida ungdomsforskningens in- riktning. Delegationen menar att de satsningar som gjordes genom 1990 års forskningspolitiska beslut har inneburit att en mer mångfasetterad forskning om ungdom uppnåtts. Förutom förslag om fortsatt stöd till ungdomsforskningscentra, grundforskning samt internationellt utbyte och samarbete mellan nordiska ungdomsforskare har delegationen också lämnat förslag på ett antal nya fält för insatser.

Regeringens överväganden

Centrumbildningama har på ett framgångsrikt sätt vitaliserat den svenska ungdomsforskningen. Inte minst mot bakgrund av den ut- vidgning mot Europa som samarbetet ungdomsforskare emellan nu närmar sig är det av vikt att utvecklingen av ungdomsforskningen i Sverige fortsätter. Särskilt har behovet av en fungerande samordning för internationella kontakter understrukits i och med Europarådets förslag om ett utvecklat samarbete. Vidare behövs en beredskap inför EG:s samarbete på ungdomsforskningens område.

Även från nationella utgångspunkter änns ett starkt behov av att öka kunskapen om ungdomars uppväxtvillkor. Viktiga frågor gäller bl.a. attityd- och värderingsförändringar i ungdomsgenerationen.

Enligt regeringens mening är det angeläget att den mångfald i ung- domsforskningen som uppnåtts bl.a. genom FRN:s stöd kan bibehållas och utvecklas. Regeringen har därför tidigare under avsnittet Utbild-

Prop. 1992/93470

Avsnitt 13 Civildep.

ningsdepartementets verksamhetsområde föreslagit att FRN genom Prop. 1992/93:170 omfördelning inom ramen för sitt anslag avsätter ytterligare 0,5 miljo- Avsnitt 13 ner kronor årligen för forskning om ungdom. Härutöver avser regering- Civildep. en att från trettonde huvudtitelns anslag E 2. Bidrag till central och lokal ungdomsverksamhet m.m. ställa 0,5 miljoner kronor till FRN:s _ förfogande för ändamålet. Därmed kan FRN stödja forskning om ung-

dom med minst 5 miljoner kronor.

13.4 Konsumentforskning

I prop. 1992/93:100 bil. 14 har regeringen i avvaktan på förevarande proposition föreslagit att det till konsumentforskning för budgetåret 1993/94 anvisas ett anslag på 1 939 000 kronor. Regeringen tar nu upp denna fråga.

Trettonde huvudtiteln D 4. Konsumentforskning

1991/92 Utgift 1 617 938 Reservation 1 762 404 1992/93 Anslag 1 939 000 1993/94 Förslag 2 100 000

Genom riksdagens forskningspolitiska beslut våren 1990 (prop. 1989/90:90, bet. l989/90:LU 22, rskr. 1989/90:331) anvisades 2 miljo- ner kronor för konsumentpolitisk forskning under budgetåret 1990/91. Medel har därefter anvisats även för budgetåren 1991/92 och 1992/93. Medlen disponeras av Konsumentverket.

Från anslaget har projekt om bl.a. konsumentteknik, hushållsekonomi, varuförsörjning och reklam fått stöd. Satsningen på det konsumenttek- niska området har skett i nära samarbete med Konsumenttekniska nämn- den, som är rådgivande till Konsumentverket. Nämnden har spelat en viktig roll för att skapa kontakter med andra intressenter av denna forskning samt för att initiera och värdera enskilda projekt. Konsument- verket har vidare utvecklat ett samarbete med den relativt nyetablerade konsumentforskningen vid Chalmers tekniska högskola. Projekt med tydlig konsumentproäl har fått stöd.

För närvarande pågår en konsumentpolitisk översyn (dir. l992:63). En parlamentarisk kommitté har tillkallats för att se över den statliga konsumentverksarnheten och bedöma arten, omfattningen och inrikt- ningen av det statliga engagemanget. Den organisatoriska strukturen på området skall också ses över. Arbetet skall vara avslutat senast den 1 september 1993.

Konsumentverket framhåller i sin anslagsframställning att det änns ett stort behov av ökad konsumentforskning. Med hänsyn till översynen av det konsumentpolitiska området föreslår verket dock inte någon ölming av anslaget nu.

Konsumenttekniska nämnden har i en skrivelse den 12 november 1992 Prop. 1992/93:170 framfört synpunkter på den framtida konsumentforskningens inriktning Avsnitt 13 och föreslagit att anslagen skall förstärkas. Civildep.

Regeringens överväganden

Det är enligt regeringens mening angeläget att forskningen på konsu- mentområdet kan utvecklas. Ett viktigt problemområde är hur konsu- mentemas attityder och beteenden påverkas av olika åtgärder och för- ändringar i samhället. På det hushållsekonomiska området änns viktiga forskningsuppgifter. Som exempel kan nämnas hur hushållen använder och förmår utnyttja sina ekonomiska resurser i ett ekonomiskt krisläge. Också på det konsumenträttsliga området behövs forskningsinsatser, särskilt i ljuset av den europeiska integrationen. Även rättssociologisk forskning är angelägen för att belysa hur genomslagskraften av olika rättsregler - bl.a. sådana som införs p.g.a. ett EES-avtal - faktiskt blir. Vidare blir internationella jämförelser viktiga för att värdera behovet av kompletterande eller förändrade konsumentpolitiska åtgärder. Den decentraliserade konsumentverlrsamheten i Sverige - kommunal verk- samhet samt sådan som bedrivs av organisationer - ställer också krav på fortlöpande uppföljning och analys även via forskning.

Mot bakgrund av vad som har sagts nu bör Konsumentverket ha tillgång till ett forskningsanslag. Även ett förhållandevis litet anslag bör kunna ge utrymme för stöd till värdefulla projekt Genom att förfoga över ett sådant anslag får verket också möjlighet att etablera och vid- makthålla kontakter med forslmingsvärlden.

l avvaktan på den konsumentpolitiska översynen bör anslaget till konsumentforskning tills vidare ligga på i huvudsak oförändrad nivå. Regeringen föreslår att 2 100 000 kr tas upp för budgetåret 1993/94.

13.5 Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår att riksdagen till Konsumentforskning för budgetåret 1993/94 an- visar ett reservationsanslag på 2 100 000 kr.

14. Miljö- och naturresursdepartementets

verksamhetsområde

lnom Miljö- och naturresursdepartementets verksamhetsområde änansie- ras rniljöforskning via anslaget B 4. Miljöforskning som disponeras av Statens naturvårdsverk.

För att stödja internationellt samarbete änansierar staten via anslaget B 11. Stockholms internationella miljöinstitut verksamheten vid detta in- stitut.

Vidare änansieras miljöforskning över anslaget B 12. Forskning för ett avfallssnålt samhälle: Avfallshantering via Avfallsforskningsrådet.

Strälskyddsforskning stöds särskilt via anslaget C i. Statens strål- skyddsinstitut som disponeras av institutet. Detta anslag har i sin helhet behandlats i budgetpropositionen 1993.

Sammanfattande tabell över resurserna till anslag under Miljö-

och naturresursdepartementet 1992/93-1995/96

Anvisat Förslag Beräknat Beräknat 1992/93 1993/94 1994/95 1995/96 tkr tkr tkr

B 4. Miljöforskning 151 783 159 372 159 372 159 372

B 11. Stockholms internationella miljöinstitut 25 000 12 000 12 000 12 000

B 12.

Forskning för en kretslopps- anpassad samhälls- utveckling” 17 199 32 760 32 760 32 760

"Anslaget B 12. Forskning för ett avfallssnålt samhälle: Avfallshantering

Miljö- och natur- resursdcpartementen

14.1. Miljöforskning Prop. 1992/93:17()

Avsnitt 14 Miljö- och natur- rcsursdepartemcntcn

I det följande redovisas den forskning som bör prioriteras den kom— mande treårsperioden inom ramen för de anslag som hör till Miljö— och naturresursdepartementets verksamhetsområde.

Miljöforskningsutredningen har haft regeringens uppdrag att belysa hur relevant den sektorsänansierade miljöforskningen är för samhället och hur resultaten sprids och används, samt att lägga förslag till priori- teringar av insatser inom detta område. Kungliga Vetenskapsakademien har haft i uppdrag att göra en utvärdering av den svenska miljöforsk- ningens kvalitet och inriktning. Akademiens uppdrag har redovisats i rapporten "Svensk miljöforskning. Utvärdering av kvalitet och inrikt- ning", vars innehåll delvis redovisas i Miljöforskningsutredningens slutrapport.

14.1.1. Relevans och kvalitet

Utredningen

Miljöforskningsutredningen konstaterar i sitt betänkande "Långsiktig miljöforskning" (SOU l992:68) att den svenska forskningen inom miljö- området generellt fått goda vitsord av internationell expertis beträffande kvalitet och bredd. Relevansen är en mera svårbedömd faktor, men ut- redningen anser att miljöforskningen "varit relevant för samhället". Riktlinjerna för den framtida forskningen bör preciseras ytterligare och utredningarna lägger fram för.-slag om den framtida miljöforskningen som på ett mer målmedvetet sätt bör styras mot de miljöpolitiska målen. Statens naturvårdsverk bör enligt Miljöforskningsutredningen även i fortsättningen ha ett övergripande ansvar för överblick och uppföljning av miljöforskningen. Varje myndighet har självfallet det primära an- svaret att inom sina resp. områden bevaka att den forskning som be- drivs är relevant från miljösynpunkt. Utredningen anser att de myn- digheter som bedriver miljöforskning tillsammans bör överväga hur samordningen i framtiden skall ske på miljöforskningens område.

Remissinstanserna

Utredningen har remissbehandlats. En sammanställning av remissvaren änns tillgänglig på Miljö- och naturresursdepartementet (M92/2281/8).

Många remissinstanser instämmer i stort eller delvis med utredningens slutsatser. De äesta anser att utredningen ger en mycket god överblick över den pågående miljöforskningen. Flera forskningsråd och hög— skolor, Riksrevisionsverket och Statskontoret, är dock kritiska till det snäva myndighetsperspektivet. De anser att utredningen inte ägnar till- räcklig uppmärksamhet åt den miljöforskning som ligger utanför vad som kan betecknas som "sektorsforskning".

'Jl ... lx)

Regeringens överväganden

Utmärkande för svensk miljövård har varit att forskningsresultat har fått ett snabbt genomslag i form av konkreta åtgärder. Samtidigt är det viktigt att beakta miljöproblemens ändrade karaktär. Regionala och glo- bala problem kommer alltmer i förgrunden. Sådana problem kräver in- ternationella lösningar. Beslut och rekommendationer vid UNCED, FN:s konferens om miljö och utveckling, är viktiga exempel. Det ut- ökade forskningssamarbetet med EG bör ses som en möjlighet att genom gemensamma forskningsresultat påverka EG:s miljöarbete.

De samstämmiga synpunkterna från olika remissorgan på utredningen "Långsiktig miljöforskning" är att ökad uppmärksamhet måste ägnas miljörelaterad forskning utanför sektororganens miljöforskning, liksom att behovet av helhetssyn ytterligare bör uppmärksammas.

14.1.2. Områden som bör prioriteras

Utredningen

Miljöforskningsutredningens förslag innebär i stort följande priorite- ringar och omfördelningar i förhållande till anslagen för budgetåret 1991/92.

Ökade eller oförändrade satsningar föreslås på områdena klimatföränd- ringar inkl. växthusgaser, ozonskiktet, marknära ozon, fysisk påverkan samt avfall och restprodukter. Minskning av medlen föreslås för för- surning och övergödning, metaller, organiska miljögifter. För tätorter och hälsa, samhällsvetenskaplig forskning, industriforskning (IVL:s del av anslaget) och EG-forskning föreslås program som kan beröra samt- liga nu nämnda områden. _

Samhällsvetenskaplig miljöforskning är av stor betydelse för att det skall bli möjligt att uppnå de miljömål som angivits av riksdagen. Ut- redningen föreslår att samhällsvetenskaplig forskning får ökade anslag.

Storleken på anslaget till industriforskningen är delvis beroende av det intresse näringslivet visar för att bedriva miljöforskning gemensamt änansierad med staten. Preliminärt beräknar utredningen en liten ökning till industriforskning jämfört med tidigare år.

Det änns starka önskemål om långsiktighet i stöd till tvärvetenskapliga forskarmiljöer där angelägen forskning bedrivs. Därför bör även miljö— forskningen få lägga ut åtaganderamar om förslagsvis sex år på samma sätt som sker inom byggnads,- material-, och energiforskningen.

Remissinstansema ansluter sig i huvudsak till utredningens priorite- ringar vad gäller forskningsområden.

33 Riks-dagen 1992/93. ] ram/. Nr 170

Miljö- och natur- resursdepartementen

Regeringens bedömning

Regeringen anser att forskningsinsatsema i stort bör följa utredningens förslag.

Regeringen anser också att de åtaganden som Sverige gjort i inter- ' nationella överenskommelser kan komma att påverka prioriteringarna inom forskningsområdet. I samband med FN-konferensen i Rio de Janeiro om miljö och utveckling (UNCED) i juni.1992 undertecknades konventioner om biologisk mångfald och klimatfrågor. Dessutom be- slutades om ett handlingsprogram för det 21:e århundradet på miljö- området. För att fullfölja intentionerna i dessa konventioner och i hand- lingsprogrammet kommer ytterligare forskning att krävas såväl natio- nellt som i internationellt samarbete. Forskning inom sådana områden där Sverige verkar för internationella miljööverenskommelser i övrigt bör stärkas. Regeringen vill därför också framhålla betydelsen av forsk- ningssatsningar inom följande områden.

Biologisk mångfald

I syfte att bevara den biologiska mångfalden behöver forskningen stärkas på ett stort antal områden. Av särskild betydelse är behovet av att inom de areella näringarna vidareutveckla brukningsmetoder som i så stor utsträckning som möjligt är anpassade till de ekologiska syste— mens naturliga föryngringsprocesser.

Betydande kunskaper änns redan om vilka krav olika arter och natur-' typer ställer för att de skall kunna fortleva i livskraftiga bestånd. Sär- skilda insatser behövs därför för att, i samarbete med de areella näring- arna, snabbt kunna ta fram brukningsmetoder som upprätthåller en hög biologisk mångfald och samtidigt medger en hög produktion. Praktiskt upplagd metodforskning med tvärvetenskaplig ansats är angelägen. Resultaten måste snabbt kunna tillgodogöras i den dagliga verksamheten inom jordbruk, skogsbruk och äske. Därför är det viktigt att koppling- arna till utbildning och rådgivning ses över. Naturvårdsverket bör i sin forskningsverksamhet komplettera Skogs- och Jordbrukets Forsknings- råd som är huvudänansiär av sådan forskning. Det bör särskilt under- strykas att denna forskning i så stor utsträckning som möjligt bör be— drivas i nära samarbete med de areella näringarna, gärna i form av samänansierade projekt. '

Klimatforskning

Ytterligare forskningsinsatser krävs om grundläggande mekanismer för klimatförändring. Osäkerheten är stor om hur havscirkulationen i Nordatlanten, särskilt Golfströmmens förlopp, kommer att påverkas om vi går mot ett varmare klimat. Systematiska analyser av klirnatdata samt hydrologiska och oceanograäslra data bör utföras med tyngdpunkt på Norden. Forskning kring effekter på ekosystem och samhällsfunktioner i ett nordligt klimat måste utföras grundad på olika scenarier. Det är

Miljö- och natur- resursdepartemcnten

också viktigt att Sverige bedriver forskning kring skogens roll som sänka för koldioxid.

Forskningen om klimattörändringar år i hög grad internationell. Denna utveckling kommer ytterligare att förstärkas mot bakgrund av den nya klimatkonventionen som 153 länder undertecknade i samband med FN:s konferens om miljö och utveckling i juni 1992. Sverige kom- mer att ha internationella åtaganden att fullfölja, bl.a. inom ramen för den nyligen antagna klimatkonventionen. Det är nödvändigt att ansvaret fördelas på olika organ, men helhetsbilden av forsknings- och utveck- lingsbehoven får inte gå förlorat. Enligt regeringens uppfattning finns det därför ett starkt behov att särskilt stödja den klimatrelaterade forsk- ningen och skapa en nationell kommitté med uppgift att samordna denna forskning och svara för en sammanhållen rapportering till regeringen och olika internationella program om den svenska klirnatforskningen. Kommittén bör knyta samman det vetenskapliga arbetet inom de natur- vetenskapliga, tekniska och samhällsvetenskapliga områdena. Regering- en avser inom kort att återkomma till denna fråga i samband med en proposition om åtgärder inom klimatområdet.

Kompetensen i klimatförändringsfrågor i Sverige skall förstärkas genom ökat internationellt samarbete och ökad satsning på forskning och utbildning. .

Nödvändiga förändringar i energi- och transportsystemen för att bromsa klimateffektema kommer att påverka hela samhället. Därför krävs också en stor insats för att föra ut forskningsresultaten i vida kretsar.

Forskning för ett kretsloppssamhälle

Regeringen anser vidare att forskning inom sådana områden som behövs för att uppnå ett kretsloppsanpassat samhälle skall stärkas. Det stora materialflödet i industrisamhället är ett växande miljöproblem - varu- produktionen i industrialiserade länder är större nu än någonsin och den fortsätter att växa samtidigt som dess sammansättning ändras bland annat genom att många nya kemikalier ständigt tas i bruk. Det är nöd- vändigt att få större kunskap om de miljöproblem som hänger samman med produkternas innehåll av olika ämnen, liksom om produkternas ned— brytningSprocesser och långsiktiga verkan i storskalig spridning. Här finns ett stort behov av ökad forskning om återvinning, återanvändning och avfallsbehandling, men också forskning om utnyttjande av fömy- bara naturresurser inom nya användningsområden. Helhetssynen på pro- blemen får inte gå förlorad, det är av största vikt att hela kedjan råvara - industriprocess - distribution - användning - kvittblivning utforskas väl. Forskning kring ekonomiska mekanismer och incitament är central i sammanhanget.

Mark- och planfrågomas stora betydelse för en god miljö måste under- strykas. Forskning relaterad till sådana områden bör lyftas fram. Som exempel kan nämnas forskningsuppgifter för den nystartade lantmäteri- utbildningen i Lund, satellitbildsanalys och analys av geografisk infor-

Miljö- och natur- rcsursdepartementen

mation för miljöövervakning och samhällsplanering samt forskning som syftar till att ge lösningar på miljöproblem i kommunerna.

Ökade insatser för intemationalisering

Omfattningen och inriktningen av forsknings- och utvecklingsverksam— heten inom den europeiska gemenskapen avvgörs i fleråriga rampro- gram. Ett ramprograms löptid är i regel fem år. Det första ramprogram- met startade år 1984. Såväl omfattningen som budgeten för dessa pro— gram har med tiden utvidgats. För det första ramprogrammet avsattes 3 800 miljoner ECU. Det planerade fjärde ramprogrammet kan komma att få en budget om ca 15 000 miljoner ECU.

EFTA-ländema har hittills kunnat delta i forskningsprogramrnen på program—och projektnivå. I det pågående tredje programmet deltar Sverige på projektnivå. Det innebär att svenska forskare får delta i olika projekt, och att deras deltagande finansieras av Sverige.

I det pågående tredje ramprogrammet inom EG har en förstärkning av miljöforskning och forskning i biologiska ämnen gjorts. Miljöforskning förekommer dels integrerat i flera delprogram, dels i det enskilda miljö- forskningsprogrammet Environment, som startade år 1991 och avslutas är 1994. Budgeten uppgår preliminärt till 550 miljoner ECU. Miljö— forskningen kommer att utgöra ett viktigt ämnesområde även i det planerade fjärde ramprogrammet.

I syfte att vägleda framtida satsningar på infrastruktur, energisystem och transponnät så att dessa också bidrar till ett långsiktigt hållbart samhälle och bättre hushållning med de gemensamma mark- och vatten- resurserna, pågår inom EG ett intensifierat arbete inom områdena fysisk planering och regional utveckling Ett särskilt planeringsunderlag kallat "Europe 2000" följs nu upp för Norden, Östeuropa och sydöstra medel- havsområdet. Sverige har tagit initiativ till planering för Östersjöom- rådet med deltagande av berörda. stater och regioner runt Östersjön.

En bedömning av den kommande treårsperioden är att antalet med- verkande svenska forskare i EG:s miljöforskningsverksamhet kommer att öka. Utöver den inträdesavgift för deltagande som Sveriges regering genom avtal inbetalar till EG behövs tinansieut stöd för att bekosta den del av projektens kosmad som inte betalas av EG. Naturvårdsverket är genom sin forskningsnämnd den största svenska finansisären av svensk miljöforskning och har av regeringen utsetts till huvudansvarig svensk myndighet för EG:s miljöforskningsprogram.

Det svenska forskarsamhället har visat stort intresse för deltagande i Environment. EG har hittills tillstyrkt 32 projekt där svenska forskare deltar.

Svenskt deltagande i EG:s miljöforskning utgör ett komplement till den nationella miljöforskningen. EES—avtalet innebär att EFTA-länderna inklusive Sverige aktivt kan delta i EG:s "Joint Research Centres". Eftersom miljöforskning är ett betydande inslag vid dessa är det mycket troligt att svenska miljöforskare och administratörer i olika grad invol- veras i verksamheten. I EES—avtalet tillkommer också möjligheten för

Miljö- och natur- resursdepartementen

svenska forskare att aktivt delta i EG:s omfattande program för Öst— Prop. 1992/93:17() och Centraleuropa. I detta program utgör miljöforskningen en väsentlig Avsnitt 14 del. Miljö- och natur- resursdepartementen

14.2. Anslagsfrågor Fjortonde huvudtiteln

B. Miljövård

B 4. Miljöforskning 1991/92 Utgift 136 926 697 Reservation 5 367 301 1992/93 Anslag 151 783 000 1993/94 Förslag 159 372 000

Anslaget till miljöforskning som disponeras av Statens naturvårdsverk används för miljöforskning utanför verket. Forskningen skall ge ökade kunskaper inom området och en vetenskaplig grund för planering, irri- tiativ och beslut i olika miljöfrågor, såväl nationth som internationellt.

Anslaget till miljöforskning har förstärkts kraftigt under den senaste treårsperioden, från drygt 112 miljoner kronor för budgetåret 1990/91 till ca 152 miljoner kronor för'budgetåret 1992/93.

Statens naturvårdsverk

Syftet med Naturvårdsverkets forskning är att medverka till att lägga en vetenskaplig grund för miljöpolitiska beslut såväl nationth som interna- tionellt. Dessa beslut skall säkerställa, för oss och kommande generatio- ner, en god miljö och biologisk mångfald. Forskningen utförs till ca tre fjärdedelar vid universitet och högskolor och resten vid olika sektors- organ.

Förslag till forskningsprojekt som kommer in till forskningsnämnden vid Naturvårdsverket granskas vetenskapligt av kommittéer bestående av forskare och avnämare med särskild kompetens. Det änns för närvaran- de åtta vetenskapliga kommittéer. Bidrag kan erhållas för både tilläm- pad och grundläggande forskning.

När en stor och allvarlig miljöfråga behöver belysas ur olika aspekter inrättas för detta ändamål ett projektområde. Det innebär att all forsk- ning som rör ett visst ämnesområde ges en gemensam plattform. Ett projektområde drivs vanligen i fyra till sex år.

För att möjliggöra en mer långsiktig kompetensuppbyggnad inom miljövårdsområdet bekostar forskningsnämnden närmare tjugo forskar- tjänster på professors- och högskolelektorsnivå med placering i första hand vid universitet och högskolor. Under det senaste året har forsk— ningsnämnden börjat förhandla med högskolorna om långsiktiga avtal om forskning inom vissa ämnesområden. Sarnarbetsfonnen innebär i stort att grupper skapas genom att nya tjänster inrättas vid högskolan, en projektledare och ett antal forskartjänster, inom ett bestämt forsk- 517

ningsfält. Naturvårdsverkets tbrskningsnämnd har inrättat två fasta forskargrupper vid Lunds Universitet och Lantbruksuniversitetet om vardera fem resp. sex tjänster. Forskningen berör främst områdena skogs- och jordbruksmark.

Den svenska andelen i hittills tillstyrkta projekt inom EG:s miljöforsk— ningsprograrn uppgår till drygt 91 miljoner kronor för en period om 24- . 36 månader och drygt 40 miljoner kronor för 1992/93. Naturvårds-

verket har för budgetåret 1992/93 avsatt 11,5 miljoner kronor av det nationella forskningsanslaget för änansiering av i EG tillstyrkta projekt. EG-projekten kommer att behandlas av Naturvårdsverkets forsknings- nämnd tillsammans med övriga, nationella forskningsansökningar.

Vidare stöds industriforskning inom miljöområdet. Ansvarig för pro- grammets genomförande är Stiftelsen Institutet för Vatten- och Luft-' vårdsforskning i enlighet med ett särskilt ramprogram.

Naturvårdsverket bedömer att det är svårt att tillgodose behovet av kunskap och kompetens vid en oförändmd anslagsnivå som en följd av" det beslut om framtida miljöpolitik riksdagen beslutade om år 1991. -

Regeringens bedömning

Regeringen delar Naturvårdsverkets bedömning att en förstärkning av miljöforskningen är nödvändig för att uppfylla de mål som riksdagen beslutade om år 1991 för miljöpolitiken. Regeringen lägger i propositio- nen om forskning för löntagarfondsmedel denna dag förslag om särskil- da satsningar på miljöstrategisk forskning.

Inom anslaget B 4. Miljöforskning skall medel även fortsättningsvis avsättas för att täcka Sveriges kostnader för EG:s basprogram: Det är vidare angeläget att stödja enskilda forskningsprojekt för svenska fors- kare inom EG:s program. Härigenom har Sverige möjlighet att maxi— malt utnyttja den resursförstärkning som EG-samverkan på forsknings- området innebär.

Naturvårdsverket bör stödja den långsiktiga kompetensförsörjningen på miljöforskningsområdet genom att inrätta ytterligare forskartjänster på prioriterade områden. Långsiktiga avtal bör träffas med såväl univer- sitet och högskolor som uppdragsmyndigheter. Naturvårdsverket bör vidare stödja sådana forskningsprojekt som behövs för att uppfylla Sveriges internationella åtaganden. Naturvårdsverket bör också stödja sådan biologisk forskning som kan ge en långsiktig kunskapsutveckling till stöd för arbetet med-att skydda miljön.

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår: 1. att riksdagen godkänner de riktlinjer för miljöforskningen som har angetts.

Miljö- och natur- resursdepartementen

2. att riksdagen till Miljöforskning för budgetåret 1993/94 an- visar ett reservationsanslag på 159 372 000 kronor.

' &

B 11. Stockholms internationella miljöinstitut

1991/92 Utgift 25 000 000 1992/93 Anslag 25 000 000 1993/94 Förslag 12 000 000-

Under anslaget redovisas utgifterna för statens stöd till stiftelsen Stockholm Environmental Institute, SEI (prop. 1987/88:85, bet. 1987/88: JoU23, rskr. 1987/88: 373). _

25 miljoner kronor har anvisats per år under budgetåren 1988/89- 1992/93. Stockholm Environment Institute, SEI, (Stockholms internationella miljöinstitut), upprättades efter ett riksdagsbeslut år 1988.

SEI:s huvuduppgift enligt stadgarna är att bedriva forskning om miljöstyming och strategier för en miljömässigt hållbar utveckling. Institutet har en styrelse bestående av 15 internationellt framstående personer. SEI har förutom sitt huvudkontor i Stockholm tre övriga kontor, ett i Boston, ett i York och ett i Tallinn.

SEI:s huvudsakliga uppgifter är att initiera, genomföra och föra ut resultatet av studier och forskning vad gäller värdering och utveckling av miljöteknik, miljö- och utvecklingspolicy samt relaterad miljöstyr- ning och strategier för en hållbar utveckling.

Institutet har under sin hittillsvarande verksamhet inriktat sin verk- samhet på fem huvudområden: energistudier, klimatfrågor, bioteknik, ekonomi med etik och miljövärden samt särskilda studier.

Institutet har varit nära knutet till förberedelserna inför FN:s konferens om miljö och utveckling i Rio de Janeiro i juni 1992.

SEI har under senare år engagerat sig alltmer i miljöfrågor i Östersjöregionen, främst i de baltiska staterna. Öppnandet av ett lokalkontor r Tallinn under hösten 1992 är ett tecken på detta.

Under år 1992 har en utvärdering ägt rum av SEI:s verksamhet. Utvärderingen uttrycker stor uppskattning över vad institutet uträttat. Man har på enbart ett par år lyckats uppnå en erkänd ställning inter- nationellt. Man nämner särskilt arbetet om växthusgasema som ett exempel.

Utvärderarna anser att institutet har mycket goda förutsättningar att fortsätta att vara tongivande under den kommande treårsperioden vad gäller miljö, teknik och utveckling.

I utvärderingen framhålls vidare att SEI bör lägga större vikt vid att sprida sina studier och kunskaper utanför en snäv krets av forskare. Institutets organisationsidentitet bör göras tydligare. I utvärderingen förslås också att styrelsen ombildas under år 1993 och minskas från 15 till lO-12 personer och att'SEI bör göra större ansträngningar att nå ut med sitt budskap såväl till öst— och u-länder som i Sverige.

Prop. 1992/93:170 Avsnitt 14

Miljö— och natur- resursdepartementen

Regeringens bedömning

Regeringen delar utvärderamas bedömning att institutet har byggt upp en internationellt erkänd verksamhet och utvecklat forskningen inom områden som är relevanta för de globala miljöproblemen. Inriktningen bör vara i stort sett densamma under den kommande treårsperioden. Regeringen anser emellertid att institutet bör öka sina insatser att sprida forskningsresultaten, så att de kommer till större användning både natio- nellt och internationellt.

Regeringen anser att institutet i större omfattning bör kunna bli upp- dragsänansierat genom nationella och internationella uppdrag. Det stat— liga stödet bör på längre sikt kunna minskas. Regeringen föreslår därför en neddragning av anslaget under den kommande treårsperioden. Med hänvisning till att SEI har vissa innestående medel föreslås för budgetåret 1993/94 bidraget uppgå till 12 miljoner kronor vilket innebär en besparing på 13 miljoner kronor.

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår:

1. att riksdagen godkänner de riktlinjer för institutet som har angetts,

2. att riksdagen till Stockholms internationella miljöinstitut- för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslagpå 12 000 000 kronor. -

B 12. Forskning för en kretsloppsanpassad samhällsutveckling

Nytt anslag (förslag) 32 760 000

Medlen till forskning för en kretsloppsanpassad samhällsutveckling har tidigare varit fördelat på två anslag, dels anslaget F 9. Miljöanpassad produktutveckling under Näringsdepartcmentets huvudtitel, dels anslaget B 12. Forskning för ett avfallssnålt samhälle: Avfallshantering under Miljö- och naturresursdepartementet. För budgetåret 1993/94 föreslås merparten av Näringsdepartcmentets andel av medlen till Avfallsforsk- ningsrådet överföras till Miljö— och naturresursdepartementets huvud- titel.

Avfallsforskningsrådet

Syftet med FoU-verksamheten inom avfallsområdet är dels att identi- äera de risker som en olämplig och ofullständig avfallshantering in- nebär för en god miljö, dels precisera de krav som behöver ställas på

Miljö- och natur- resursdepartemcnten

produktutveckling, konsumenter och avfallshantering för att minska av- fallets mängd och farlighet. Avfallsforskningsrådets uppgift är att se till att forskningen får en inriktning som stämmer med de miljöpolitiska målen samt att forskningsinsatsema samordnas så att ett effektivt utnyttjande av anslagen uppnås. Avfallsforskningsrådet (AFR) har i sin fördjupade anslagsframställan föreslagit 64 000 000 kronor för budget- året 1993/94.

AFR har funnit att den svenska forskningen för ett avfallssnålt sam- hälle är eftersatt och splittrad, och att den i stor utsträckning saknar långsiktighet och tvärvetenskapliga angreppssätt. Rådet anser därför att det krävs en mycket kraftfull och långsiktig satsning för att föra upp den svenska forskningen till en internationellt konkurrenskraftig nivå och föra ut resultaten till användning.

AFR föreslår en fortsatt utbyggnad av följande huvudprogram: Riktad grundforskning och tillämpad forskning, Basstöd till utbildning, Utvecklingsprojekt och Demonstrationsanläggningar.

Regeringens bedömning

Riksdagen har är 1990 beslutat om programrådet för forskning för ett avfallssnålt samhälle (AFR) (prop. 1989/90:90, NU 40, rskr. 337). Målet är att stödja forskning för att åstadkomma en miljöanpassad produktutveckling, återvinning av restprodukter och ett miljöriktigt slutligt omhändertagande av avfall. AFR kommer vid budgetårsskiftet 1992/93 - 1993/94 att ha avslutat ett treårigt program för miljöanpassad produktutveckling och avfallshantering.

Enligt regeringens bedömning är detta ett område som även fortsätt- ningsvis bör prioriteras. För den fortsatta verksamheten inom detta forskningsområde föreslår regeringen för budgetåret 1993/94 medel under ett nytt anslag B 12. Forskning för en kretsloppsanpassad sam- hällsutveckling. Redan för budgetåret 1994/95 krävs betydligt större be- lopp än vad som för närvarande står till förfogande. Frågan om änan- siering av en ökning av anslagen är beroende av löntagarfondemas användning.

Den reservation som kan ännas vid utgången av budgetåret 1992/93 under fjortonde huvudtitelns anslag B 12. Forskning för ett avfallssnålt samhälle: Avfallshantering och under tolfte huvudtitelns anslag F 9. Forskning för ett avfallssnålt samhälle: Miljöanpassad produktutveckling bör tillföras detta nya anslag.

Ärendet till riksdagen Regeringen föreslår:

1. att riksdagen godkänner de riktlinjer för forskningen som har angetts.

. Avsnitt 14

Miljö- och natur- resursdepartementen

2. att riksdagen till Forskning för en kretsloppsanpassad sam- hällsutveckling för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservations-' anslag på 32 760 000 kronor,

Prop. 1992/932170 Avsnitt 14

Miljö- och natur- resursdcpartementen

'Jt N Is)

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 11 februari 1993

Närvarande: statsministern Bildt. ordförande, och statsråden B. Wes- terberg, Friggebo, Johansson, laurén, l-lörnlund, Olsson, Svensson, 'l'hurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson, Odell, Lundgren, Unckel, P. Westerberg, Ask.

Statsråden Unckel, l-lellsvik, Svensson, Björck, B. Westerberg, Odell, Wibble, Olsson, Hörnlund, Friggebo, P. Westerberg, Davidson och Jo- hansson anmäler frågor om den framtida forskningspolitiken och anslag till forskning för budgetåret 1993/94, m.m.

Regeringen beslutar att genom proposition lämna förslag till riksdagen om forskning för kunskap och framsteg i enlighet med bilagan till det- ta protokoll. .

De olka avsnitten i propositionen har utarbetats inom regeringskans- liet enligt följande:

Avsnitt 1 Utbildningsdepartementet Avsnitt 2 Justitiedepartementet Avsnitt 3 Utrikesdepartementet Avsnitt 4 Försvarsdepartementct Avsnitt 5 Socialdepartementet Avsnitt 6 Kommunikationsdcpartcmentet Avsnitt 7 Finansdepartementet Avsnitt 8 Utbildningsdepartementet Avsnitt 9 Jordbruksdepartementet Avsnitt 10 Arbetsmarknadsdepartementet Avsnitt 11 Kulturdepartementet Avsnitt 12 Näringsdepartementet Avsnitt 13 Civildepartementet Avsnitt 14 Miljö- och naturresursdepartemen- tet

Ur protokollet Maud Melin --

Innehåll _ _ ' Prop. 1992/93:170

Pföpösitioncjn—s huvudsakliga innehåll ...................... Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 1 1 februari 1993 1 Inledning 1.1 Forskningens möjligheter och begränsningar .......... 1.2 En ny forskningspolitik .......................... 1.2.1 Forskningens olika villkor .................... 1.2.2 Öppen förberedelse .......................... 1.2.3 De avgörande utmaningarna ................... 1.2.4 Statens roll ................................ 1.2.5 Utbildningen - forskningens bas . -. . . . '. .- ......... 1.3 Det svenska forskningssystemet .................... 1.3.1 Definitioner av forskning och utveckling ......... 1.3.2 ForSkningens finansiering och utförande .......... 1.3.3 Metoder för val av forskningsproblem ............ 1.4 Sverige i forskningsvärlden ....................... 1.4.1 Forskningstendenser i omvärlden . . . .' ......... 1.4.2 Forskningspolitik i "några viktiga länder .......... 1.4.3 Några sammanfattande slutsatser ................ 1.5 Forskningssamarbete med EG . ...... . . . . . . ........ 1.6 Forskning och utveckling för industriell kompetens och kon— kurrenskraft ................................... 1.7 Koncentrerade forskningssatsningar inom strategiska områden 1.7.1 Strategisk forskning .......................... 1.7.2 Miljöstrategisk forskning ...................... 1.7.3 Kulturvetenskaplig forskning . .' ................ 1.7.4 Varaktighet och storlek ....................... 1.8 Flexibilitet och förnyelse inom universiteten och högskolorna 1.8.1 Förnyelsens förutsättningar .................... 1.9 Rekrytering av forskare .......................... 1.10 Internationell samverkan ......................... 1.1 1 Vissa särskilda frågor ............................ 1.1 1.1 l-"orskningsrådsorganisationens utveckling ......... 1.1 1.2 . Forskning för särskilda syften .................. 1,1 1.3 Forskning vid mindre och medelstora högskolor . . . . 1.11.4 Jämställdhet i forskningsvärlden . . . . . . . : ........ 1.11.5 Frågor rörande hälsa, sjukvård och omsorg ........ 1.12 Forskning för välfärd ............................ 1.13 Forskning för en bättre miljö ...................... 1.14 Forskning för näringslivets utveckling ............... 1.15 Forskning för transporter och kommunikation ........ 1.16 Forskning för försvarets utveckling ................. 1.17 Forskning om kultur skall det vara om .............. 1.18 Fortsatta åtgärder ...............................

2 2.1 2.2 2.3 2.4 2.5 2.6

3

3.1 3.2 3.2.1 3.2.2 3.2.3 3.3 3.4

4 4.1

4.2

4.2.1 4.2.2 4.2.3 4.2.4 4.2.5 4.2.6 4.3 4.3.1 4.3.2 4.4

4.4.1 4.4.2 4.4.3 4.5

5

5.1 5.2 5.3 5.3.1 5.3.2 5.3.3 5.4 5.5 5.6

Justitiedeparte mentets verksam hetsområde ...............

Inledning ........

Kriminologisk och kriminalpolitisk forskning ......... Brottsförebyggande rådet (BRÅ) .................... Rikspolisstyrelsens forskningsenhet .................

Övriga myndigheter Anslagsfrågor .....

Utrikesdepartementets verksamhetsområde ............... Utrikes— och säkerhetspolitiskt motiverat! forskning Biståndsmotiverad forskning ......................

Svensk u-landsforsknings organisation och omfattning Framställningar från berörda myndigheter ........ Regeringens överväganden ..................... Forskning motiverad från utrikeshandelssynpunkt m.m.

Anslagsfrågor . .

Försvarsdeparte mentets verksam hetsområde ..............

Allmän inlcdning .. Forskning för totalförsvaret .......................

Inledning ....

Utredningens bedömningar och förslag ........... Utvidgad uppdragsstyming ........ _ ............ Kompetens vid FOA .......................... Anslag för strategisk försvarsforskning ............ Inriktning av besparingar ..................... Flygteknisk forskning och utbildning ................

Bakgrund . ...

Regeringens överväganden .....................

Övriga frågor .....

Sårbarhet och beredskapshänsyn ................ Fordonstcknisk forskning m.m. .................

Anslagsfrågor för Ärendet till riksdagen

budgetåret 1993/94 .............

Socialdeparte mentets verksam hetsområde ........... _ .....

Inled ning ........ Forskning rörande de

ekonomiska trygghetssystcmcn . . . .

Forskning inom socialtjänstområdet ................. Forskning om handikapp ...................... Forskning om äldre .......................... Forskning om missbruk ...................... Forskning om barn och familj ..................... Forskning om internationell migration och_ etniska relationer

Folkhälsoforskning

5.7 Forsknings— och utvecklingsarbete inom och till stöd för hälso— och sjukvården ................................. 5.8 Ökad internationalisering ........................ 5.9 Forsknings- och utvecklingsarbete inom vissa myndigheter m.m.

5.10 Forskning vid Smittskyddsinstitutet ................. 5,11 Anslagsfrågor ..................................

6 Kommunikationsdepartementets område

6.1 Allmän inledning ............................... 6.2 Forskning inom kommunikationsområdet ............ 6.2.1 Omvärldsförändringar ........................ 6,2.2 Nuvarande kommunikationsforskning ........... 6.3 Kommunikationsforskningens fortsatta omfattning och inrikt- ning .......................................... 6.3.1 Statens ansvar för sektorsforskning .............. 6.3.2 Forskningens inriktning och omfattning .......... 6.3.3 Principer för styrning och samordning av forskningsinsat— serna ..................................... 6.4 Kommunikationsforskningens organisation ........... 6.4.1 Transportforskningsheredningens roll stärks ....... 6.4.2 Forskning:—, utvecklings- och demonstrationsverksamhet inom kollektivtrafiken ....................... 6.4.3 Verksamheten vid Statens väg- och trafikinstitut renodlas 6.5 Prognosverksamhet m.m. inom transportsektorn ....... 6.6 Anslagsfrågor ..................................

7 Finansdepartementets verksamhetsområde 7.1 Forskningens inriktning .......................... 7,2 Ekonomisk forskning ............................

8 Utbi Id ningsdepartementets verksamhetsom råde 8.1 Inledning ..................................... 8.2 Fasta och rörliga resurser för grundläggande forskning 8.3 Forskningsrådsorganisalionen ..................... 8.4 Forskarutbildningen ............................ 8.5 Tjänsteorganisatoriska frågor ...................... 8.6 Jämställdhet ................................... 8.7 Forskningssamverkan näringsliv-universitet och högskolor 8.8 Forskning vid de mindre och medelstora högskolorna 8.9 Vissa infrastrukturfrågor ......................... 8.9.1 Informationsförsörjning ...................... 8.9.2 Pliktleveranser ............................. 8.9.3 Superdatorer .............................. 8.9.4 Universitetsdatornätet SUNET ................. 8.9.5 Nationella forskningsanläggningar ............... 8.9.6 Vissa institut och centra ......................

Prop

8.10 8.11 8.12

8.12.1 8.122

8.12.3

8.12.4

8.125

8.12.6

8.127 8.128 8.13 8.131 8.132

Internationellt forskningssamarbete ................. Prop. 1992/93:170 Kvalitet och utvärderingar .......... . .............. Forskning och forskarutbildning under treårsperioden 1993/94-1995/96 ................................ Omfattning och inriktning .................. Kulturvetenskapliga forskningsområdet ........ Humanistiska fakulteterna .................. Teologiska fakulteterna ..................... Juridiska fakulteterna ...................... Samhällsvetenskapliga fakulteterna ............ Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet Medicinska forskningsområdet ............... Medicinska fakulteterna .................... Odontologiska fakulteterna .................. Farmaceutiska fakulteten ................... Medicinska forskningsrådet ................. Naturvetenskapliga forskningsområdet ......... Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna ..... Polarforskning ............................ ' Naturvetenskapliga forskningsrådet ............ Tekniska forskningsområdet ................. Tekniska fakulteterna ...................... Teknikvetenskapliga forskningsrådet ........... Rymdforskning ........................... Interdisciplinär forskning ................... Forskningsrådsnämnden .................... Temaorienterad forskning ................... Konstnärligt utvecklingsarbete ............... Forskning om universitet och högskolor ........ Anslag till forskning och forskarutbildning ........... Vissa anslagstekniska frågor ................. Anslagsberäkningar ....... ' ................. Universitetet i Uppsala . . : .................. Universitetet i Lund ....................... Universitetet i Göteborg .................... Universitetet i Stockholm . . . . . . . . . : ......... Universitetet i Umeå . . . . . .- ................. Universitetet i Linköping ................... Karolinska institutet ....................... Tekniska högskolan i Stockholm ............. Chalmers tekniska högskola .................

mmmmmmmmm canus—mams)—

F,1(). Högskolan i Luleå .........................

11'11 Konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskole- enheter ................................. E12 Forskningsstödjandc åtgärder vid mindre och medel-

stora högskolor ........................... E13. Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål . . . .

I:".14. Vissa ersättningar för klinisk utbildning och forskning 15 15. Forskningsrådsnämnden: Forskning och forskningsinfor- mation ................................... E 16. Forskningsrådsnärnnden: Förvaltning ............ E 17. Humanistisk-samhällsvctenskapliga forskningsrådet: Forskning ................................. Ii 18. IIumanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning ................................ E 19. Medicinska forskningsrådet: Forskning ........... E 20. Medicinska forskningsrådet: Förvaltning .......... E 21. Naturvetenskapliga forskningsrådet: Forskning . . . E 22. Naturvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning E 23. 'I'eknikvetenskapliga forskningsrådet: Forskning E 24. Teknikvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning 13 25. Rymdforskning ............................. E 26. Rådet för forskning om universitet och högskolor E 27. Europeisk forskningssamverkan ................ E 28. Kungl. biblioteket ................ ' ........... E 29. Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek ......... E 30. Arkivet för ljud och bild ....................... E 31. Institutet för rymdfysik ........................ E 32. Polarforskning .............................. 15 33. Vissa bidrag till forskningsverksamhet . . . . . . . . . . . .. E 34. Medel för dyrbar vetenskaplig utrustning 8.14 Lokalförsörjning m.m.

G 2 Lokalkostnader m.m. vid universitet och högskolor m.m. ............................... - ...... G 3 Inredning och utrustning av lokaler m.m. vid univer- sitet och högskolor m.m. - ...................... 8.15 Forskning inom skolväsendet. . . . .. .. . : ........

9 Jordbruksdepartementets verksamhetsområde ............. 9.1 Forskning om nyttjande av biologiska naturresurser 9.1.1 1'-'orskningsområden .......................... . 9.1.2 Prioriteringar för framtiden ...................

9.1.3 Program för träteknisk forskning och träfiberforskning 9.2 landskap Näring Kunskap (SOU 1991:101), en utvärdering av Sveriges lantbruksuniversitet ...................... 9.3 Anslagsfrågor ..................................

10 Arbetsmarknadsdcpartementets verksamhetsområde ........ 10.1 Inledning ..................................... 10.2 Arbetsmarknadspolitisk forskning .................. 10.2.1 Expertgruppen för arbetsmarknadspolitiska utvärderings— Studier (Lil—"A) .............................. . 10.3 Arbetslivsforskning m.m. ......................... 10.3.1 Arhetsmiljöinstitulet .........................

10.3.2 Arbetslivscentrum ........................... 10.3.3 Arbetsmiljöfonden .......................... 10.4 Regionalpolitisk forskning ........................ 10.4.1 Expertgruppen för forskning om regional utveckling (ERU) ....................................

Il Kulturdepartementets verksamhetsområde ............... 11.1 Inledning ..................................... 11.2 Kulturområdets forskning ........................ 11.2.1 Utgångspunkter ............................. 11.2.2 Forskning för kulturområdets verksamheter ....... 11.2.3 Kulturmyndigheternas ansvar som basinstitutioner för

forskning och för långsiktiga forskningsföretag .....

11.3 Medieområdets forskning ......................... 11.4 Forskning inom det invandrar- och migrationspolitiska områ-

det .........................................

11.5 Kvinno- och jämställdhetsforskning ................. 1 1.6 Anslagsfrågor ..................................

12 Näringsdepartcmentets verksamhetsområde .............. 12.1 'I'eknisk forskning och utveckling för 2000-talet ........ 12.1.1 Sverige i ett internationellt perspektiv ............ 12.1.2 FoU en hörnsten i näringspolitiken ............. 12.1.3 Beskrivning av FoU-systemet inom Näringsdepartemen- tets ansvarsområde .......................... 12.1.4 Inriktning och huvudförslag ................... 12.2 Forskningssamverkan för förnyelse ................. 12.2.1 Samverkan mellan högskola och näringsliv ........

- utveckling av olika samverkanformer ........... 12 2 2 Industriforskningsinstituten .................... 12.2.3 En ny samverkansfunktion och vissa kapitalfrågor 12 2 4 FoU för små och medelstora företag, forsknings- . . . . och teknikhaserat företagande .................. 12.2.5 Internationellt samarbete ...................... 12.3 Forskning och utveckling kring nya basteknologier ..... 12.3.1 Informationsteknologi ........................ 12.3.2 Matcrialteknik .............................. 12.3.3 Bioteknik ................................. 12,3.4 Teknik för komplexa system ................... 12.4 Forskning och utveckling inom vissa utvecklingsområden 12.4.1 Biomedicinsk teknik ......................... 12.4.2 Produktionsteknik ........................... 12.4.3 Processteknik .............................. 12,4.4 Transportteknik ............................ 12,4.5 Kunskapsförsörjning för den trärävarubaserade industrin 12.4.6 Miljöteknik ................................ 12.5 Långsiktig förnyelse av energisystemet ...............

12.6 Förnyelse och effektivisering av byggforskningen 12.7 Fördjupad prövning av FoU-myndigheter 12.7.1 Närings- och teknikutvecklingsverket 12.7.2 Rymdstyrelsen 12.7.3 Statens råd för byggnadsforskning 12.8 Konkurrensforskning 12.9 Anslagsfrågor B 14 Särskilda insatser inom industriforsknings- systemet ................................. 4 Konkurrensforskning ....................... 1 Teknisk forskningoch utveckling .............. 2 Informationsteknologi ....................... 4 Rymdstyrelsen: Förvaltningskostnader .......... 5 Nationell rymdverksamhet ................... 6 Europeiskt rymdsamarbete ................... 7 Europeiskt forsknings- och utvecklingssamarbete 9 Energiforskning ................ . ........... 10 Statens råd för byggnadsforskning: Förvaltnings- kostnader ......... F 11 Byggforskning F 12 Särskilda avvecklingskostnader för Statens institut för byggnadsforskning ...................... F 13 Avgifter till vissa internationella FoU-organisationer G ?.Bidrag till provnings- och mätteknisk I—"oU m.m. G l2Sveriges geologiska undersökning: Geovetenskaplig forskning

mmm—nmmu-nc

13 Civildepartementets verksam hetsområde ................. 13.1 Forskning om den offentliga sektorn ................ 13.2 Forskning om folkrörelser och kooperation ........... 13,3 Ungdomsforskning .............................. 13.4 Konsumentforskning ............................ 13.5 Ärendet till riksdagen ...........................

14 Miljö- och naturrcsursdepartementets verksamhetsområde 14.1 Miljöforskning ................................. 14.1.1 Relevans och kvalitet ......................... 14.1.2 Områden som bör prioriteras .................. 14.2 Anslagsfrågor ..................................