Gemenskapsstatistik över betalningsbalansen, internationell handel med tjänster och utländska direktinvesteringar

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 285.1 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europeiska centralbankens yttrande som har avgetts i enlighet med artikel 105.4 i fördraget,

i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget, och

Skälen nedan är grundrättsaktens. Ändringsrättsakternas skäl: förordning (EG) nr 602/2006 · förordning (EG) nr 1137/2008 · förordning (EG) nr 707/2009 · förordning (EU) nr 555/2012 · förordning (EU) 2016/1013 · förordning (EU) 2019/505 · förordning (EU) 2024/3104.

(1) Enligt fördraget skall kommissionen för rådet lägga fram rapporter för att rådet skall kunna övervaka den ekonomiska utvecklingen i varje medlemsstat och inom gemenskapen samt den ekonomiska politikens överensstämmelse med vissa allmänna riktlinjer.

(2) Enligt fördraget skall kommissionen lägga fram förslag för rådet om hur den gemensamma handelspolitiken skall genomföras och rådet skall bemyndiga kommissionen att inleda nödvändiga förhandlingar.

(3) Genomförandet och översynen av handelsavtal, bl.a. Allmänna tjänstehandelsavtalet (GATS) och Avtalet om handelsrelaterade aspekter av immaterialrätter (TRIPs), samt pågående och framtida förhandlingar om ytterligare avtal gör att relevant statistik behöver ställas till förfogande.

(4) Rådets förordning (EG) nr 2223/96 av den 25 juni 1996 om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet i gemenskapen (ENS 95) innehåller referensramen för de gemensamma standarder, definitioner, klassificeringar och räkenskapsregler som är avsedda att användas vid utarbetandet av medlemsstaternas räkenskaper för gemenskapens statistikbehov i syfte att få jämförbara resultat mellan medlemsstaterna.

(5) Enligt handlingsplanen för statistikkrav avseende EMU, som lades fram för rådet i september 2000, och den tredje, fjärde och femte lägesrapporten, som rådet också ställde sig bakom, skall kvartalsvisa europeiska räkenskaper tillhandahållas efter institutionell sektor inom 90 dagar. Det är nödvändigt att kvartalsvisa betalningsbalanssiffror tillhandahålls inom fastställd tid för att dessa kvartalsvisa europeiska räkenskaper skall kunna sammanställas.

(6) Genom rådets förordning (EG, Euratom) nr 58/97 av den 20 december 1996 om statistik rörande företagsstrukturer upprättas en gemensam ram för insamling, sammanställning, leverans och utvärdering av gemenskapsstatistik rörande struktur, verksamhet, konkurrenskraft och effektivitet hos företagen inom gemenskapen och där föreskrivs vilka variabler som skall samlas in på detta område.

(7) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2560/2001 av den 19 december 2001 om gränsöverskridande betalningar i euro fick direkta konsekvenser för insamlingen av statistik. En höjning av den gräns som fastställts i den förordningen skulle ha stor inverkan på såväl den börda som företagen åläggs genom sin rapporteringsskyldighet som kvaliteten på medlemsstaternas betalningsbalansstatistik, särskilt i de medlemsstater vars insamlingssystem baseras på betalningsrapportering.

(8) I Internationella valutafondens betalningsbalansmanual, Europeiska centralbankens (ECB) riktlinje av den 2 maj 2003 om Europeiska centralbankens krav på rapportering av statistik över betalningsbalansen och utlandsställningen samt likviditeten i utländsk valuta, FN:s manual för statistik över internationell handel med tjänster och OECD:s benchmarkdefinition av utländska direktinvesteringar beskrivs de generella reglerna för sammanställning av statistik över betalningsbalansen, internationell handel med tjänster och utländska direktinvesteringar.

(9) ECB och kommissionen samordnar i förekommande fall insamlingen av statistik över betalningsbalansen. I denna förordning fastställs i synnerhet de statistiska uppgifter som kommissionen behöver från medlemsstaterna för att kunna framställa gemenskapsstatistik över betalningsbalansen, internationell handel med tjänster och utländska direktinvesteringar. Vid framställningen och spridningen av denna gemenskapsstatistik samråder kommissionen och medlemsstaterna med varandra om frågor kring kvaliteten på de tillhandahållna uppgifterna och spridningen av dem.

(10) I rådets förordning (Euratom, EEG) nr 1588/90 av den 11 juni 1990 om utlämnande av insynsskyddade statistiska uppgifter till Europeiska gemenskapernas statistikkontor föreskrivs att nationella regler om statistiskt insynsskydd inte får åberopas för att hindra utlämnandet av insynsskyddade uppgifter till EG:s statistikkontor (Eurostat) i de fall då någon gemenskapsrättsakt om gemenskapsstatistik föreskriver utlämnande av sådana uppgifter.

(11) I rådets förordning (EG) nr 2533/98 av den 23 november 1998 om Europeiska centralbankens insamling av statistiska uppgifter fastställs föreskrifter om insynsskydd som gäller insynsskyddade statistiska uppgifter som lämnats till ECB.

(12) Framställningen av specifik gemenskapsstatistik omfattas av bestämmelserna i rådets förordning (EG) nr 322/97 av den 17 februari 1997 om gemenskapsstatistik.

(13) Det finns ett klart behov att framställa gemenskapsstatistik över betalningsbalansen, internationell handel med tjänster och utländska direktinvesteringar som följer gemensamma statistiska kvalitetsstandarder.

(14) Eftersom målet för denna förordning, nämligen upprättandet av gemensamma statistiska kvalitetsstandarder för framställningen av jämförbar statistik över betalningsbalansen, internationell handel med tjänster och utländska direktinvesteringar, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och därför bättre kan uppnås på gemenskapsnivå, kan gemenskapen vidta åtgärder, i enlighet med subsidiaritetsprincipen enligt artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen enligt samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

(15) För att garantera att de skyldigheter som fastställs i denna förordning uppfylls kan de nationella institutioner som ansvarar för uppgiftsinsamlingen i medlemsstaterna behöva få tillgång till administrativa datakällor, t.ex. företagsregister som förs av andra offentliga institutioner, och till andra databaser med information om gränsöverskridande transaktioner och positioner, om dessa uppgifter är nödvändiga för framställningen av gemenskapsstatistik.

(16) De åtgärder som är nödvändiga för att genomföra denna förordning bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel1¶Syfte

Genom denna förordning fastställs en gemensam ram för systematisk framställning av gemenskapsstatistik över betalningsbalansen, internationell handel med tjänster och utländska direktinvesteringar.

Artikel2¶Överlämnande av uppgifter

Ändrad genom förordning (EU) 2016/1013.

1. Medlemsstaterna skall till kommissionen (Eurostat) överlämna de uppgifter om betalningsbalansen, internationell handel med tjänster och utländska direktinvesteringar som avses i bilaga I. Uppgifterna skall överensstämma med definitionerna i bilaga II.

2. Medlemsstaterna skall överlämna uppgifterna till kommissionen (Eurostat) i enlighet med de tidsfrister som anges i bilaga I.

3. Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 10 när nivåer för geografisk fördelning, nivåer för institutionella sektorer och nivåer för fördelning efter näringsgren i tabellerna 6, 7 och 8 i bilaga I behöver uppdateras på grund av ekonomiska eller tekniska förändringar, under förutsättning att sådana uppdateringar varken påverkar rapporteringsbördan eller ändrar den underliggande begreppsramen.

Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 10 när vissa krav på dataflöden i bilaga I behöver tas bort eller minskas, förutsatt att ett sådant borttagande eller en sådan minskning inte försämrar kvaliteten på den statistik som tas fram i enlighet med denna förordning.

När kommissionen utövar dessa befogenheter ska den se till att de delegerade akterna inte innebär någon betydande extra börda för medlemsstaterna eller uppgiftslämnarna.

Kommissionen ska vidare vederbörligen motivera de åtgärder som fastställs i de delegerade akterna, där så är lämpligt med beaktande av kostnadseffektivitet, inbegripet bördan för uppgiftslämnarna och produktionskostnaden i enlighet med artikel 14.3 i Europaparlamentet och rådets förordning (EG) nr 223/2009.

Artikel3¶Datakällor

1. Medlemsstaterna skall samla in de uppgifter som krävs enligt denna förordning med hjälp av alla källor som de anser relevanta och lämpliga. Det kan bland annat röra sig om administrativa uppgiftskällor som exempelvis företagsregister.

2. Fysiska och juridiska personer som ombeds lämna uppgifter skall svara inom de tidsfrister och i överensstämmelse med de definitioner som anges av de nationella institutioner som ansvarar för uppgiftsinsamlingen i medlemsstaterna enligt denna förordning.

3. Om de efterfrågade uppgifterna inte kan samlas in till en rimlig kostnad, kan bästa möjliga skattningar överlämnas (inbegripet nollvärden).

Artikel4¶Kvalitetskriterier och rapporter

Ändrad genom förordning (EU) 2016/1013.

1. Vid tillämpningen av denna förordning ska kvalitetskriterierna i artikel 12.1 i förordning (EG) nr 223/2009 gälla för de uppgifter som överförs i enlighet med artikel 5 i den här förordningen.

2. Medlemsstaterna ska tillhandahålla en rapport till kommissionen (Eurostat) om kvaliteten på de uppgifter som lämnats (nedan kallad kvalitetsrapport).

3. Vid tillämpningen av de kvalitetskriterier som avses i punkt 1 på de uppgifter som omfattas av denna förordning ska kommissonen genom genomförandeakter fastställa kvalitetsrapporternas form, struktur och periodicitet. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 11.2.

4. Kommissionen (Eurostat) ska utvärdera de insamlade uppgifternas kvalitet på grundval av lämplig analys av kvalitetsrapporterna, med bistånd av den kommitté för det europeiska statistiksystemet som avses i artikel 11.1, och den ska utarbeta och offentliggöra en rapport om kvaliteten på den europeiska statistik som omfattas av denna förordning. Den rapporten ska sändas till Europaparlamentet och rådet för kännedom.

5. Medlemsstaterna ska meddela kommissionen (Eurostat) om större förändringar vad avser metoder eller andra typer av förändringar som påverkar de uppgifter som lämnas senast tre månader efter det att sådana eventuella förändringar blir tillämpliga. Kommissionen ska underrätta Europaparlamentet och övriga medlemsstater om detta.

Artikel5¶Dataflöden

Ändrad genom förordning (EU) 2016/1013.

1. Den statistik som ska framställas ska vid överföringen till kommissionen (Eurostat) grupperas i enlighet med följande dataflöden:

a) Månadsstatistik över betalningsbalansen.

b) Kvartalsstatistik över betalningsbalansen.

c) Internationell handel med tjänster.

d) Utländska direktinvesteringar, flöden.

e) Utländska direktinvesteringar, positioner.

2. Kommissionen (Eurostat) och medlemsstaterna ska i samarbete med relevanta internationella partner utforma en lämplig metod för att sammanställa statistik över utländska direktinvesteringer på grundval av begreppet verklig huvudman, detta utöver statistik på grundval av den omedelbara motparten, med åtskillnad mellan utländska direktinvesteringar i form av nyetableringar och sådana som resulterar i förvärv.

3. Senast den 20 juli 2018 ska kommissionen (Eurostat) inleda pilotstudier som ska genomföras av medlemsstaterna avseende årsstatistik om utländska direktinvesteringar på grundval av begreppet verklig huvudman, med åtskillnad mellan utländska direktinvesteringar i form av nyetableringar och sådana som resulterar i förvärv. Syftet med dessa studier ska vara att fastställa villkoren, inbegripet metoderna, för införande av dessa nya datasamlingar avseende årsstatistik över utländska direktinvesteringar, att bedöma kostnaderna för den tillhörande datainsamlingen och att bedöma den statistiska kvalitet som förutsätts samt att möjliggöra en bedömning av jämförbarheten mellan länder.

4. För att underlätta genomförandet av de studier som avses i punkt 3 får unionen ge ekonomiskt stöd till medlemsstaterna i form av bidrag i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012.

5. Senast den 20 juli 2019 ska kommissionen (Eurostat) utarbeta en rapport om resultaten av de studier som avses i punkt 3. Den rapporten ska överlämnas till Europaparlamentet och rådet, och i förekommande fall ska den identifiera de övriga villkor som måste uppfyllas för att den metod som avses i punkt 2 ska kunna utvecklas.

6. Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 10 i syfte att med 12 månader förlänga den tidfrist för rapportering som fastställs i punkt 5 i den här artikeln, om kommissionen i sin bedömning av de pilotstudier som avses i den punkten konstaterar att det är lämpligt att göra en sådan identifiering av övriga villkor.

När kommissionen utövar dessa befogenheter ska den se till att de delegerade akterna inte innebär någon betydande extra börda för medlemsstaterna eller uppgiftslämnarna.

Kommissionen ska vidare vederbörligen motivera de åtgärder som fastställs i de delegerade akterna, där så är lämpligt med beaktande av kostnadseffektivitet, inbegripet bördan för uppgiftslämnarna och produktionskostnaden i enlighet med artikel 14.3 i förordning (EG) nr 223/2009.

7. Senast 12 månader efter dagen för utfärdandet av den rapport som avses i punkt 5 ska kommissionen, i tillämpliga fall, och särskilt beroende på kommissionens bedömning av resultatet av de pilotstudier som avses i punkt 3, lägga fram ett förslag till ändringar av denna förordning för att fastställa metodkraven och uppgiftskraven för årsstatistik över utländska direktinvesteringar uppdelade enligt begreppet verklig huvudman och med åtskillnad mellan årlig statistik över utländska direktinvesteringar i form av nyetableringar och förvärv.

Artikel6¶Referensperiod och periodicitet

Medlemsstaterna skall sammanställa dessa dataflöden för ifrågavarande första referensperiod och med den periodicitet som anges i bilaga I.

Artikel7¶Överföring av uppgifter

Medlemsstaterna skall till kommissionen (Eurostat) överlämna de uppgifter som avses i denna förordning i det format och enligt det förfarande som kommissionen fastställt, i enlighet med förfarandet i artikel 11.2.

Artikel8¶Överföring och utväxling av förtroliga uppgifter

1. Utan hinder av bestämmelserna i artikel 5.4 i förordning (Euratom, EEG) nr 1588/90 får insynsskyddade uppgifter överföras mellan Eurostat och ECB om detta är nödvändigt för att se till att EU:s betalningsbalanssiffror stämmer överens med betalningsbalanssiffrorna avseende det ekonomiska territoriet tillhörande de medlemsstater som har infört den gemensamma valutan.

2. Punkt 1 skall tillämpas förutsatt att ECB tar vederbörlig hänsyn till de principer som definieras i artikel 10 i förordning (EG) nr 322/97 och överensstämmer med villkoren i artikel 14 i den förordningen.

3. Förtroliga uppgifter enligt definitionen i artikel 13 i förordning (EG) nr 322/97 får utväxlas mellan medlemsstaterna om detta är nödvändigt för att säkra kvaliteten på EU:s betalningsbalanssiffror.

Medlemsstater som erhåller insynsskyddade uppgifter från andra medlemsstater skall behandla denna information förtroligt.

Artikel9¶Spridning

Ändrad genom förordning (EU) 2016/1013.

1. Kommissionen (Eurostat) ska sprida den europeiska statistik som framställts enligt denna förordning med en periodicitet liknande den som anges i bilaga I. Denna statistik ska göras tillgänglig på kommissionens (Eurostat) webbplats.

2. I enlighet med artikel 18 i förordning (EG) nr 223/2009 och utan att det påverkar skyddet för den statistiska konfidentialiteten ska medlemsstaterna och kommissionen (Eurostat) säkerställa spridning av de data och metadata som krävs i denna förordning samt den metod som använts för att sammanställa dem.

Artikel10¶Utövande av delegeringen

Ändrad genom förordning (EU) 2016/1013.

1. Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

2. Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 2.3 och 5.6 ska ges till kommissionen för en period av fem år från och med den 19 juli 2016. Kommissionen ska utarbeta en rapport om delegeringen av befogenhet senast nio månader före utgången av perioden av fem år. Delegeringen av befogenhet ska genom tyst medgivande förlängas med perioder av samma längd, såvida inte Europaparlamentet eller rådet motsätter sig en sådan förlängning senast tre månader före utgången av perioden i fråga.

3. Den delegering av befogenhet som avses i artiklarna 2.3 och 5.6 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

4. Innan kommissionen antar en delegerad akt, ska den samråda med experter som utsetts av varje medlemsstat i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning.

5. Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

6. En delegerad akt som antas enligt artiklarna 2.3 och 5.6 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period av tre månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med tre månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

Artikel11¶Kommittéförfarande

Ändrad genom förordning (EU) 2016/1013.

1. Kommissionen ska biträdas av kommittén för det europeiska statistiksystemet, som inrättats genom förordning (EG) nr 223/2009. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011.

2. När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

Artikel12¶Rapporter om genomförandet

Ändrad genom förordning (EU) 2016/1013.

Senast den 28 februari 2018, och därefter vart femte år, ska kommissionen lämna en rapport till Europaparlamentet och rådet om genomförandet av denna förordning.

Denna rapport ska i synnerhet

a) utvärdera kvaliteten på uppgifterna om betalningsbalansen, internationell handel med tjänster och utländska direktinvesteringar,

b) utvärdera vilka fördelar den framställda statistiken medför för unionen, medlemsstaterna och leverantörerna och användarna av statistik i förhållande till kostnaderna,

c) kartlägga områden som kan förbättras och ändringar som anses nödvändiga med hänsyn till de resultat som erhållits.

Artikel12a¶Samarbete med andra kommittéer

Införd genom förordning (EU) 2016/1013.

I de frågor där kommittén för valuta-, finans- och betalningsbalansstatistik, som inrättats genom rådets beslut 2006/856/EG, är behörig ska kommissionen begära ett yttrande från denna kommitté i enlighet med det beslutet.

Artikel13¶Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

BILAGA I

Tabell 2 Kvartalsvis betalningsbalans och utlandsställning

Periodicitet: Kvartalsvis

Första referensperioden: Första kvartalet 2014

Tidsfrist: T + 85 från 2014 till 2016; T + 82 från 2017

Tabell 4 Direktinvesteringar, transaktioner (inklusive avkastning)

Tabell 5 Ställningsvärden för utländska direktinvesteringar

Tabell 6 Nivåer för geografisk fördelning

BILAGA II

DEFINITIONER enligt artikel 10

Nedanstående definitioner bygger på IMF Balance of Payments and International Investment Positions Manual, Sixth Edition (BPM6), Europeiska nationalräkenskapssystemet, Manual on Statistics on International Trade in Services 2010 samt OECD Benchmark Definition of Foreign Direct Investment (BD4).

A. BYTESBALANS

Bytesbalansen visar flödet av varor, tjänster samt primära och sekundära inkomster mellan inhemska och utländska enheter.

1. VAROR

Denna komponent omfattar lös egendom som byter ägare mellan inhemska och utländska enheter.

1.1 Allmänna handelsvaror på betalningsbalansbasis

Allmänna handelsvaror på betalningsbalansbasis omfattar varor som byter ekonomisk ägare mellan en inhemsk och en utländsk enhet och som inte ingår i andra specifika kategorier, t.ex. varor inom ramen för varuförmedling (merchanting) (se 1.2) och icke-monetärt guld (se 1.3) eller som utgör en del av en tjänst. Allmänna handelsvaror bör mätas enligt marknadsvärde till leveransvillkoret f.o.b. (free on board). Ländernas bidrag till sammanställningen av unionsaggregat ska omfatta import och export av kvasitransiterade varor och för varuhandel inom unionen bör partnerlandet definieras enligt principen om avsändarland.

1.2 Nettoexport av varor inom ramen för merchanting

Varuförmedling är när en inhemsk enhet (i den ekonomi som sammanställer uppgifterna) köper varor från en utländsk enhet, kombinerat med att direkt sälja den vidare till en annan utländsk enhet, utan att varorna är på plats i den ekonomi som sammanställer uppgifterna. Nettoexport av varor inom ramen för merchanting motsvarar differensen mellan försäljning och inköp av varor för merchanting. Denna post omfattar handelsmarginaler, kapitalvinster/-förluster och lagerinvesteringar av varor inom ramen för merchanting.

Varor som förvärvats inom ramen för merchanting visas som negativ export/kredit för köpmannens ekonomi.

Försäljningen av varor visas under varor som sålts inom ramen för merchanting som positiv export/kredit för köpmannens ekonomi.

1.3 Icke-monetärt guld

Icke-monetärt guld omfattar allt guld utom monetärt guld. Monetärt guld är guld som ägs av monetära myndigheter och som hålls som en del av valutareserven (se 6.5.1). Icke-monetärt guld kan vara i form av investeringsguld (dvs. mynt, göt eller tackor med en renhet på minst 995/1000, inklusive guld som innehas på fördelade guldkonton), guldpulver och annat obearbetat guld eller guld i halvfabrikat.

1.4 Justering för branding – handel med kvasitransiterade varor

Kvasitransitering är ett begrepp som används för varor som importeras till en medlemsstat, tullklareras för fri rörlighet inom unionen (och beläggs med importtullar) av en enhet som inte betraktas som en inhemsk institutionell enhet, och som sedan skickas vidare till en annan medlemsstat. Branding måste bokföras av de medlemsstater som berörs av ”handeln med kvasitransiterade varor” för att redovisa differensen mellan det värde för Allmänna handelsvaror som deklarerats när varorna först importerades från ett tredjeland och deras värde när de skickas vidare till en annan medlemsstat. Den geografiska uppdelningen ska sammanställas utifrån hemvistlandet för det moderbolag som kontrollerar företaget som handhar tullförfarandet för dessa varor i den rapporterande ekonomin.

2. TJÄNSTER

Tjänster är resultatet av en produktionsverksamhet som förändrar villkoren för de konsumerande enheterna eller som underlättar utbytet av produkter eller finansiella tillgångar. Tjänster är generellt sett inte separata enheter för vilka äganderätt kan fastställas och kan i allmänhet inte skiljas från frambringandet av tjänsten.

2.1 Bearbetningstjänster för fysiska insatsvaror som ägs av andra

Bearbetningstjänster för fysiska insatsvaror som ägs av andra omfattar behandling, montering, märkning, förpackning osv. som utförs av företag som inte äger varorna i fråga. Bearbetningen utförs av en enhet som erhåller ett arvode från ägaren. Eftersom det inte har skett någon förändring i äganderätten för varorna, redovisas ingen transaktion för allmänna handelsvaror mellan bearbetare och ägare. Värdet av de arvoden som tas ut för bearbetningstjänster för fysiska insatsvaror som ägs av andra motsvaras inte nödvändigtvis av differensen mellan värdet av varor som sänds för bearbetning och värdet av dessa varor efter bearbetningen. Omfattar inte montering av förfabricerade byggelement (ingår under Byggverksamhet) samt märkning och förpackning i anslutning till transport (ingår under Transport).

2.2 Underhålls- och reparationstjänster, ej hänförliga till någon annan kategori

Underhålls- och reparationstjänster, ej hänförliga till någon annan kategori omfattar underhålls- och reparationsarbeten som utförs av inhemska enheter på varor som ägs av utländska enheter (och vice versa). Reparationerna får utföras i reparatörens lokal eller någon annanstans. Värdet av underhåll och reparationer omfattar delar eller material som tillhandahållits av reparatören och som ingår i kostnaden. Delar och material för vilka kostnader tas ut ska ingå under allmänna handelsvaror. Reparationer och underhåll på fartyg, luftfartyg och andra transportmedel ingår under denna post. Rengöring av transportmedel omfattas ej eftersom detta ingår under Transporttjänster. Underhåll och reparationer av byggnadsarbeten omfattas ej eftersom detta ingår under Byggverksamhet. Underhåll och reparationer av datorer omfattas ej eftersom detta ingår under Tele-, data- och informationstjänster.

2.3 Transport

Med transport avses befordran av personer och föremål från en plats till en annan samt därmed sammanhängande stödtjänster. Transport omfattar även postbefordran och kurirtjänster. Transporttjänster redovisas i betalningsbalansen när de tillhandahålls av en ekonomis inhemska enheter för utländska enheters räkning. Transport kan indelas enligt följande:

a) Transportslag, nämligen sjötransport, flygtransport eller övrigt. Övrig transport kan delas in ytterligare i järnväg, väg, inre vattenväg, rörsystem och rymdtransport samt elöverföring.

b) Vad som befordras, nämligen passagerare, gods eller övrigt (som omfattar stödtjänster och kompletterande tjänster såsom lastning och lossning av containrar, lagring och magasinering, emballering och omemballering samt rengöring av transportutrustning som utförs i hamnar eller på flygplatser).

2.3.1 Sjötransport

Omfattar alla transporttjänster till sjöss. Ska uppdelas efter Passagerarbefordran till sjöss, Godsbefordran till sjöss samt Övrig sjötransport.

2.3.2 Flygtransport

Omfattar alla transporttjänster med flyg. Ska uppdelas efter Passagerarbefordran med flyg, Godsbefordran med flyg samt Övrig flygtransport.

2.3.3 Övriga transporter

Omfattar alla transporttjänster utom sjö och flyg. Ska uppdelas efter Personbefordran, Godsbefordran och Övrigt. Ytterligare uppdelning av övriga transporter krävs enligt följande:

2.3.3.1) Rymdtransport inbegriper uppskjutning av satelliter som kommersiella företag utför för satelliternas ägare (t.ex. teleföretag) och annan verksamhet som utförs av ägare av rymdutrustning, såsom befordran av gods och passagerare för vetenskapliga experiment. Dessutom ingår rymdbefordran av passagerare och betalningar som görs av en ekonomi för att bosatta i den ekonomin ska kunna färdas i en annan ekonomis rymdfarkoster.

2.3.3.2) Järnvägstransport omfattar transport med tåg. Ska uppdelas efter Personbefordran med järnväg, Godsbefordran med järnväg och Övrigt.

2.3.3.3) Vägtransport omfattar transporter med lastbilar och bussar. Ska uppdelas efter Personbefordran på väg, Godsbefordran på väg och Övrig vägtransport.

2.3.3.4) Transport på inre vattenvägar omfattar internationella transporter på floder, kanaler och sjöar. Omfattar vattenvägar som ligger inom ett land och dem som delas mellan två eller flera länder. Ska uppdelas efter Personbefordran på inre vattenvägar, Godsbefordran på inre vattenvägar samt Övrig transport på inre vattenvägar.

2.3.3.5) Transporter i rörsystem omfattar internationella transporter av varor i rörsystem, såsom petroleum och därtill hörande varor, vatten eller gas. Här ingår ej distributionstjänster, normalt från understationer till konsumenter (ingår under Övriga affärstjänster, ej hänförliga till någon annan kategori) och inte heller värdet på de transporterade varorna (ingår under Allmänna handelsvaror).

2.3.3.6) Överföring av el omfattar tjänster för överföring av elektrisk energi med hög spänning via sammankopplade grupper av ledningar och därtill hörande utrustning mellan inmatningsställen och ställen där den transformeras till lågspänning för leverans till konsumenter eller leverans till andra elsystem. Här ingår avgifter för överföring av el om denna är separat från produktion och distribution. Tillhandahållandet av själva elen ingår ej. Distributionstjänster för el ingår inte heller (ingår under Övriga affärstjänster och Övriga affärstjänster, ej hänförliga till någon annan kategori).

2.3.3.7) Övriga stödtjänster till transport omfattar alla andra transporttjänster som inte kan redovisas under någon av ovanstående transporttjänstrubriker.

2.3.4 Postbefordran och kurirtjänster

Postbefordran och kurirtjänster omfattar hämtning, transport och leverans av brev, tidningar tidskrifter, broschyrer, andra trycksaker samt paket och kollin, och inkluderar tjänster över disk på postkontor och uthyrning av postboxar.

2.4 Resor

Kreditsidan för resor omfattar varor och tjänster som utländska enheter köper från en ekonomi, för eget bruk eller för att ge bort, under besök i den ekonomin. Debetsidan för resor omfattar varor och tjänster som inhemska enheter köper från andra ekonomier, för eget bruk eller för att ge bort, under besök i dessa andra ekonomier. Resor omfattar lokala transporter (dvs. transporter inom den ekonomi som besöks och som tillhandahålls av en inhemsk enhet i den ekonomin), men inte internationella transporter (som ingår under Passagerarbefordran). Omfattar inte heller varor som köps av en resande för vidareförsäljning i den resandes egen ekonomi eller i någon annan ekonomi. Resor uppdelas i Affärsresor och Privatresor.

2.4.1 Affärsresor

Affärsresor omfattar affärsresenärers köp av varor och tjänster. Här ingår också säsongsarbetares, gränsarbetares och andra arbetstagares köp av varor och tjänster för personligt bruk, om de inte är bosatta i den ekonomi där de är anställda. Affärsresor delas in i Säsongsarbetares, gränsarbetares och andra korttidsarbetandes köp av varor och tjänster samt Övriga affärsresor.

Säsongsarbetares, gränsarbetares och andra korttidsarbetandes köp av varor och tjänster omfattar säsongsarbetares, gränsarbetares och andra arbetstagares köp av varor och tjänster för personligt bruk, om de inte är bosatta i den ekonomi där de är anställda men deras arbetsgivare är hemmahörande i den ekonomin.

Övriga affärsresor omfattar alla utgifter för affärsresor utom säsongsarbetares, gränsarbetares och andra korttidsarbetandes utgifter.

2.4.2 Privatresor

Privatresor omfattar varor och tjänster som köps av resande som åker utomlands av andra skäl än affärer, såsom semester, deltagande i rekreation och kulturell verksamhet, besök hos släkt och vänner, pilgrimsfärder samt utbildningsrelaterade och hälsorelaterade syften. Privatresor delas upp i tre delkategorier: Hälsorelaterade utgifter, Utbildningsrelaterade utgifter samt Övriga privatresor.

Hälsorelaterade utgifter definieras som totala utgifter för dem som reser av medicinska skäl.

Utbildningsrelaterade utgifter definieras som studerandes totala utgifter.

Övriga privatresor omfattar alla Privatresor som inte ingår i Hälsorelaterade utgifter eller Hälsorelaterade utgifter.

2.5 Byggverksamhet

Byggverksamhet omfattar uppförande, renovering, reparation eller utbyggnad av fasta tillgångar i form av byggnader, markförbättringar av teknisk karaktär och andra tekniska konstruktioner (inklusive vägar, broar, dammar osv.). Detta omfattar tillhörande installations- och monteringsarbeten, markberedning och allmänna byggnadsarbeten, specialiserade tjänster som målnings-, rörmokeri- och rivningsarbeten samt förvaltning av byggprojekt. Byggkontrakt som omfattas av den internationella handeln med tjänster är vanligtvis kortfristiga till sin karaktär. Ett storskaligt byggprojekt som läggs ut på entreprenad av ett utländskt företag och som tar minst ett år att slutföra ger normalt upphov till en inhemsk filial.

Byggverksamhet kan delas upp efter Byggverksamhet i utlandet och Byggverksamhet i den ekonomi som sammanställer uppgifterna.

2.5.1 Byggverksamhet i utlandet

Byggverksamhet i utlandet omfattar byggnadstjänster som tillhandahålls till icke-bofasta av företag hemmahörande i den ekonomi som sammanställer uppgifterna (kredit/export) samt varor och tjänster som dessa företag köper i värdekonomin (debet/import).

2.5.2 Byggverksamhet i den ekonomi som sammanställer uppgifterna

Byggverksamhet i den ekonomi som sammanställer uppgifterna omfattar byggnadstjänster som tillhandahålls till bofasta i den ekonomi som sammanställer uppgifterna av utländska byggföretag (debet) samt varor och tjänster som dessa utländska företag köper i den ekonomi som sammanställer uppgifterna (kredit).

2.6 Försäkrings- och pensionstjänster

Försäkrings- och pensionstjänster omfattar Direktförsäkring, Återförsäkring, Stödtjänster till försäkring samt Pensionstjänster och tjänster för standardiserade garantisystem. Direktförsäkring uppdelas i Livförsäkring, Fraktförsäkring samt Övrig direktförsäkring. Pensionstjänster och tjänster för standardiserade garantisystem uppdelas i Pensionstjänster samt Tjänster för standardiserade garantisystem. Dessa tjänster skattas eller värderas utifrån de avgifter som ingår i de totala premierna och inte utifrån premiernas totala värde.

2.6.1 Livförsäkring

Innehavare av ett livförsäkringsavtal gör regelbundna betalningar till en försäkrare (engångsbetalningar kan också förekomma) för vilket försäkraren garanterar att till innehavaren betala en överenskommen minsta summa eller en livränta vid ett givet datum eller vid innehavarens död, om det inträffar tidigare. Dödsfallsförsäkring utan sparande, där förmånen tillhandahålls i händelse av dödsfall men inte i annat fall, ingår inte här utan ingår under Övrig direktförsäkring.

2.6.2 Fraktförsäkring

Fraktförsäkring avser försäkring av varor vid export eller import, på samma basis som mätningen av varor till f.o.b.-värde och godsbefordran.

2.6.3 Övrig direktförsäkring

Övrig direktförsäkring omfattar alla andra former av skadeförsäkring. Här ingår dödsfallsförsäkring utan sparande, olycksfalls- och sjukförsäkring (om inte dessa tillhandahålls som en del av ett offentligt socialförsäkringssystem), sjöfarts-, luftfarts- och annan transportförsäkring, brandförsäkring och annan egendomsförsäkring, förmögenhetsskadeförsäkring, allmän ansvarsförsäkring samt annan försäkring, t.ex. reseförsäkring, och försäkring avseende lån och kreditkort.

2.6.4 Återförsäkring

Återförsäkring är när delar av försäkringsrisken överförs till andra, ofta specialiserade försäkringsgivare mot en proportionell andel av premieinkomsten. Återförsäkringstransaktioner kan avse paket där flera olika risktyper blandas.

2.6.5 Stödtjänster till försäkring

Här ingår transaktioner som är nära knutna till försäkrings- och pensionfondsverksamhet. Omfattar försäkringsagenters provision, försäkringsmäklartjänster och försäkringsagenters tjänster, konsulttjänster avseende försäkringar och pensioner, värderings- och regleringstjänster, aktuarietjänster, administration och försäljning av varor som räddats från brand, översvämning etc. samt kontroll av försäkringsersättningar.

2.6.6 Pensionstjänster

Pensionstjänster omfattar tjänster som tillhandahålls av fonder som inrättats för att betala ut inkomst vid pension och förmåner vid död eller funktionshinder till särskilda grupper av anställda, av den offentliga sektorn eller av försäkringsföretag, för arbetstagarnas räkning.

2.6.7 Tjänster för standardiserade garantisystem

Tjänster för standardiserade garantisystem är tjänster som avser standardiserade garantisystem. De är överenskommelser där en part (garant) åtar sig att täcka långivarens förluster om låntagaren inte kan betala. Exempel är bl.a. exportkrediter och garantier för studielån.

2.7 Finansiella tjänster

Finansiella tjänster omfattar förmedlings- och stödtjänster, utom försäkrings- och pensionstjänster, som vanligtvis tillhandahålls av banker och andra finansiella företag.

2.7.1 Explicit avgiftsbelagda tjänster och andra finansiella tjänster

Många finansiella tjänster är explicit avgiftsbelagda och för dessa tjänster krävs det ingen särskild beräkning. Detta omfattar avgifter för mottagande av insättningar och utlåning, avgifter för engångsgarantier, avgifter eller straffavgifter för tidig eller sen återbetalning, kontoavgifter, avgifter som avser reimburser, kreditkortstjänster, provisioner och avgifter som avser finansiell leasing, factoring, garantigivning (underwriting) och clearing av betalningar. Detta omfattar även finansiella rådgivningstjänster, förvaring av finansiella tillgångar eller investeringsmetaller, förvaltning av finansiella tillgångar, bevakningstjänster, likviditetstjänster, tjänster som avser riskövertagande (ej försäkring), fusioner och förvärv samt kreditvärderings-, börs- och stiftelsetjänster. Fondhandlare i finansiella instrument får ta ut en avgift som helt eller delvis täcker deras tjänster genom att tillämpa ett spann mellan inköps- och försäljningspriser. Marginaler på köp- och säljtransaktioner ingår i explicit avgiftsbelagda tjänster och andra finansiella tjänster.

2.7.2 Indirekt mätta finansiella förmedlingstjänster (FISIM)

Den faktiska räntan kan anses omfatta både ett inkomstelement och en avgift för en tjänst. I sin verksamhet erbjuder långivare och inlånare lägre räntesatser gentemot sina insättare än de tar ut från sina låntagare. Detta resulterar i räntemarginaler som de finansiella företagen använder för att täcka sina kostnader och få ett driftsöverskott. Av konvention tillämpas dessa indirekta avgifter endast på utlåning och inlåning och endast när denna utlåning och inlåning tillhandahålls av respektive görs hos finansiella företag.

2.8 Avgifter för användning av immateriella rättigheter, ej hänförliga till någon annan kategori

Avgifter för användning av immateriella rättigheter, ej hänförliga till någon annan kategori omfattar följande:

a) Avgifter för användning av rättigheter (som patent, varumärken, upphovsrätter, industriella processer och formgivningar, inklusive handelshemligheter och franchising). Dessa rättigheter kan uppstå genom såväl forskning och utveckling som marknadsföring.

b) Avgifter för licenser för att reproducera eller sprida immateriella rättigheter som ingår i producerade original eller prototyper (t.ex. upphovsrätten till böcker och manuskript, programvara, kinematografiska verk och ljudupptagningar) och tillhörande rättigheter (t.ex. för liveuppträdanden samt tv-, kabel- eller satellitsändningar).

2.9 Tele-, data- och informationstjänster

Data- och teletjänster definieras efter tjänstens karaktär, inte leveranssättet.

2.9.1 Teletjänster

Teletjänster omfattar överföring av ljud, bilder eller annan information via telefon, telex, telegram, radio- och tv-utsändning, kabel, satellit, e-post, telefax osv., inklusive nättjänster, telekonferenstjänster- och stödtjänster. Omfattar inte värdet på den överförda informationen. Omfattar även mobilteletjänster, tjänster avseende internetstamnätet och direkttjänster, inklusive tillhandahållande av Internetanslutning. Omfattar inte installationstjänster för telenätutrustning eftersom de ingår under Byggverksamhet och databastjänster (ingår i Informationstjänster).

2.9.2 Datatjänster

Datatjänster utgörs av hårdvaru- och programvarutjänster samt databehandlingstjänster. Omfattar konsulttjänster avseende hårdvara och programvara och implementeringstjänster; underhåll och reparation av datorer och kringutrustning; återställande efter datorhaverier, rådgivning och stöd i frågor som rör driften av datorresurser; analys, utformning och programmering av driftklara system (inklusive konstruktion och formgivning av webbsidor) samt teknisk rådgivning i samband med programvara; licenser för att använda icke-skräddarsydd programvara; utveckling, produktion, leverans och dokumentation av skräddarsydd programvara, inklusive kundanpassade operativsystem; systemunderhåll och andra stödtjänster, t.ex. utbildning som ges som en del av konsultverksamhet; databehandling, t.ex. datainmatning, tabulering och behandling baserad på tidsdelning; webbhotelltjänster (dvs. upplåtande av serverutrymme för webbplats åt kunder); datordrifttjänster. Omfattar ej avgifter för licenser för att reproducera och/eller sprida program, vilka ingår under Avgifter för användning av immateriella rättigheter, ej hänförliga till någon annan kategori. Leasing av datorer utan operatör ingår under Operationell leasing.

2.9.3 Informationstjänster

Omfattar Nyhetsförmedling och Övriga informationstjänster.

Nyhetsförmedling inbegriper tillhandahållande av nyheter, fotografier och featureartiklar till medierna.

Övriga informationstjänster omfattar databastjänster: databasutveckling, datalagring och spridning av data och databaser (inklusive register och sändlistor), både online och via magnetiska, optiska och tryckta medier; och portaler med söktjänst (söktjänster som hittar internetadresser när besökaren anger sökord). Omfattar även direkta, enskilda prenumerationer på tidningar och tidskrifter med post, elektronisk överföring eller andra medel, andra nätmaterialtjänster samt biblioteks- och arkivtjänster. Massprenumerationer på tidningar och tidskrifter ingår under Allmänna handelsvaror. Nedladdat material som inte är programvara (ingår under Datatjänster) eller audio och video (ingår under Audiovisuella och närbesläktade tjänster) ingår i informationstjänster.

2.10 Övriga affärstjänster

Här ingår Forskning och utveckling, Yrkes- och ledningskonsulttjänster, Tekniska tjänster, tjänster i samband med varuhandel samt övriga affärstjänster.

2.10.1 Forskning och utveckling

Forskning och utveckling omfattar tjänster som är knutna till grundforskning, tillämpad forskning och experimentell utveckling av nya produkter och processer. I princip ingår sådan verksamhet inom naturvetenskaperna, samhällsvetenskaperna och humaniora i denna kategori, inbegripet utveckling av operativsystem som utgör tekniskt framåtskridande. Här ingår även kommersiell forskning med anknytning till elektronik, läkemedel och bioteknik.

Här ingår 1) Systematiskt arbete för att öka kunskapsmängden och 2) Övrig forskning och utveckling.

Systematiskt arbete för att öka kunskapsmängden omfattar a) Tillhandahållande av kundanpassad och icke-kundanpassad FoU samt b) Försäljning av rättigheter med ursprung i FoU.

2.10.1.1.a) Tillhandahållande av kundanpassad och icke-kundanpassad FoU omfattar tillhandahållande av forsknings- och utvecklingstjänster som är skräddarsydda (kundanpassade) samt icke-kundanpassad forskning och utveckling, undantaget försäljning av rättigheter (ingår under 2.10.1.1.b) och försäljning rörande licenser för återgivning eller användning (ingår under Avgifter för användning av immateriella rättigheter).

2.10.1.1.b) Försäljning av rättigheter med ursprung i FoU omfattar Patent, Upphovsrätter med ursprung i forskning och utveckling samt Industriella processer och mönster (inbegripet företagshemligheter).

Övrig forskning och utveckling inbegriper annan verksamhet för utveckling av produkter och processer.

2.10.2 Yrkes- och ledningskonsulttjänster

Yrkes- och ledningskonsulttjänster inbegriper 1) Juridiska tjänster, bokföringstjänster, konsultverksamhet avseende företags organisation samt PR samt 2) Reklam, marknads- och opinionsundersökning.

Juridiska tjänster, bokföringstjänster, konsultverksamhet avseende företags organisation samt PR omfattar:

a) Juridiska tjänster, b) Redovisning, revision, bokföring och skatterådgivning samt c) Konsulttjänster avseende företags organisation, information m.m. samt PR-tjänster.

2.10.2.1.a) Juridiska tjänster omfattar juridisk rådgivning och företrädande som ombud i alla former av rättsliga förfaranden, upprättande av rättsliga handlingar och instrument, rådgivning avseende bestyrkanden och tjänster avseende deposition, skiftning av dödsbon m.m.

2.10.2.1.b) Redovisning, revision, bokföring och skatterådgivning omfattar registrering av affärstransaktioner för företag och andra, granskning av räkenskaper och redovisning, skatteplanering och skatterådgivning för företag samt utarbetande av skattedokument.

2.10.2.1.c) Konsulttjänster avseende företags organisation, information m.m. samt PR-tjänster omfattar rådgivning och hjälp till företag avseende verksamhetsinriktning och företagsstrategier samt övergripande planering, organisation och styrning inom organisationer. Häri ingår förvaltningsarvoden; förvaltningsrevision; styrning av marknaden, mänskliga resurser, produktionsstyrning och rådgivning avseende projektledning; samt rådgivning och hjälp avseende metoder att förbättra kundernas image och deras relationer till institutioner och allmänheten.

Reklam, marknads- och opinionsundersökning omfattar utformning, skapande och marknadsföring av reklam av reklambyråer; mediaplacering, inklusive inköp och försäljning av reklamutrymme; utställningstjänster som tillhandahålls av handelsmässor; säljfrämjande åtgärder för produkter i utlandet; marknadsundersökningar; telemarketing; samt opinionsundersökningar om olika frågor.

2.10.3 Tekniska tjänster, tjänster i samband med varuhandel och övriga affärstjänster

Dessa omfattar 1) Arkitekt- och ingenjörstjänster, vetenskapliga och andra tekniska tjänster, 2) Avfallshantering och -rening, jordbruk och utvinning av mineral, 3) Operationell leasing, 4) Tjänster i samband med varuhandel och 5) Övriga affärstjänster, ej hänförliga till någon annan kategori.

2.10.3.1 Arkitekt- och ingenjörstjänster, vetenskapliga och andra tekniska tjänster

Omfattar a) Arkitekttjänster, b) Ingenjörstjänster, c) Vetenskapliga och andra tekniska tjänster.

2.10.3.1.a) Arkitekttjänster inbegriper transaktioner knutna till utformning av byggnadsverk.

2.10.3.1.b) Ingenjörstjänster inbegriper konstruktion, utveckling och användning av maskiner, material, instrument, strukturer, processer och system. Tjänster av denna typ omfattar tillhandahållande av konstruktioner, ritningar och studier med anknytning till tekniska projekt. Gruvingenjörstjänster ingår inte (ingår under Tjänster i samband med gruvdrift och utvinning av olja och gas).

2.10.3.1.c) Vetenskapliga och andra tekniska tjänster inbegriper lantmäteri, kartritning, provning och certifiering av produkter samt teknisk inspektion.

2.10.3.2 Avfallshantering och -rening, jordbruk och utvinning av mineral

Omfattar: a) Avfallshantering och -rening, b) Tjänster i samband med jordbruk, skogsbruk och fiske samt c) Tjänster i samband med gruvdrift och utvinning av olja och gas

2.10.3.2.a) Avfallshantering och -rening omfattar insamling och bortskaffande av avfall, återställande, sanering och andra miljöskyddstjänster. Omfattar även alla andra tjänster för sanering och återställande av miljön, såsom produktion av koldioxidkompensation eller lagring av koldioxid som inte klassificeras under någon mer specifik kategori.

2.10.3.2.b) Tjänster i samband med jordbruk, skogsbruk och fiske omfattar service till jordbruk, t.ex. tillhandahållande av jordbruksmaskiner med manskap, skörd, behandling av gröda, bekämpning av skadedjur, drift av djurpensionat, fodervärdsverksamhet samt avel. Omfattar även tjänster inom jakt, viltvård, skogsbruk och fiske liksom veterinärtjänster.

2.10.3.2.c) Tjänster i samband med gruvdrift och utvinning av olja och gas omfattar tjänster som tillhandahålls på olje- och naturgasfält, inklusive borrningstjänster, uppförande, reparation och nedmontering av borrtorn samt cementering av hus till olje- och naturgaskällor. Omfattar även service till prospektering och utforskning av mineral samt gruvteknik och geologiska undersökningar.

2.10.3.3 Operationell leasing

Operationell leasing omfattar uthyrning av producerade tillgångar i former som gör att leasetagaren kan nyttja en materiell tillgång men inte innebär någon överföring av merparten av ägandeskapets risker och nytta till leasetagaren. Operationell leasing kan kallas uthyrning i fråga om föremål som byggnader eller utrustning. Operationell leasing omfattar leasing (uthyrning) och charter, utan manskap, av fartyg, luftfartyg och transportutrustning. Här ingår även leasingavgifter för andra slags utrustning utan operatör, inbegripet data- och teleutrustning. Licensavgifter för rätt att använda immateriella tillgångar, såsom programvara eller andra immateriella rättigheter, ingår under särskilda rubriker (Datatjänster, Avgifter för användning av immateriella rättigheter, ej hänförliga till någon annan kategori m.fl.) och inte operationell leasing. Som operationell leasing räknas inte heller hyra av teleledningar eller telekapacitet (ingår under Teletjänster), hyra av fartyg och luftfartyg med besättning (ingår under Transporttjänster) eller hyra i samband med resor (ingår under Resor).

2.10.3.4 Tjänster i samband med varuhandel

Tjänster i samband med varuhandel omfattar provision på varu- och tjänstetransaktioner till köpmän, råvarumäklare, handlare, auktionsförrättare och kommissionärer. Här ingår inte franchiseavgifter (ingår under Avgifter för användning av immateriella rättigheter, ej hänförliga till någon annan kategori), mäklartjänster för finansiella instrument (ingår under Finansiella tjänster), försäkringsmäklartjänster (ingår under Stödtjänster till försäkringar) samt avgifter i samband med transporter såsom resebyråprovision (ingår under Transporter).

2.10.3.5 Övriga affärstjänster, ej hänförliga till någon annan kategori

Omfattar distribution av vatten, ånga, gas och andra petroleumprodukter, samt kyla, om dessa anges separat från överföringstjänster; utstationering av personal, säkerhets- och detektivtjänster; översättning och tolkning; fototjänster; förlagsverksamhet; städning av fastigheter samt fastighetstjänster.

2.11 Personliga tjänster, kultur- och rekreationstjänster

Omfattar Audiovisuella och närbesläktade tjänster och Övriga personliga tjänster och kultur- och rekreationstjänster.

2.11.1 Audiovisuella och närbesläktade tjänster

Uppdelas i Audiovisuella tjänster och Närbesläktade konstnärliga tjänster. Omfattar tjänster och därmed sammanhängande avgifter för produktion av film (på kino- och videofilm), radio- och tv-program (direktsända eller bandade) och musikupptagningar. Omfattar uthyrning av audiovisuella och närbesläktade produkter och tillgång till krypterade tv-kanaler (t.ex. kabel- eller satellittjänster), massproducerade audiovisuella produkter som köps eller säljs för permanent bruk och levereras elektroniskt (via nedladdning), ersättningar som erhållits av utövande konstnärer (skådespelare, musiker, dansare), författare, kompositörer osv. Omfattar inte avgifter eller licenser för att reproducera och/eller sprida audiovisuella produkter (ingår under Avgifter för användning av immateriella rättigheter, ej hänförliga till någon annan kategori).

2.11.2 Övriga personliga tjänster och kultur- och rekreationstjänster

Omfattar a) Utbildning, b) Hälso- och sjukvård, c) Kulturarvs- och rekreationstjänster samt d) Övriga personliga tjänster.

2.11.2.a) Utbildning omfattar utbildningstjänster som levereras mellan inhemska och utländska subjekt, t.ex. undervisning per korrespondens och via tv eller internet, samt av lärare osv. som tillhandahåller tjänster direkt i värdekonomin.

2.11.2.b) Hälso- och sjukvård omfattar tjänster som tillhandahålls av läkare, sjuksköterskor och paramedicinsk och liknande personal samt laboratorie- och liknande tjänster, oavsett om de ges på distans eller på plats. Omfattar inte resenärers utgifter för utbildning och hälso- och sjukvård (ingår i Resor).

2.11.2.c) Kulturarvs- och rekreationstjänster omfattar tjänster med anknytning till museer och annan verksamhet inom kultur, idrott, hasardspel eller rekreation, utom sådan verksamhet som avser personer utanför den ekonomi där de är bosatta (ingår i Resor).

2.11.2.d) Övriga personliga tjänster omfattar sociala tjänster, hushållsnära tjänster m.m.

2.12 Offentliga varor och tjänster, ej hänförliga till någon annan kategori

Detta är en restkategori som omfattar offentliga transaktioner (även internationella organisationers transaktioner) med varor och tjänster som inte kan hänföras till någon annan kategori. Häri ingår ambassaders, konsulats, militära förbands och internationella organisationers alla transaktioner (avseende både varor och tjänster) med subjekt i de ekonomier där ambassaderna, konsulaten, de militära förbanden och organisationerna är belägna. Omfattar inte transaktioner med subjekt med hemvist i de ekonomier som företräds av ambassaderna, konsulaten, de militära förbanden eller organisationerna. Beroende på vilken enhet som utför transaktionen kan denna kategori uppdelas efter varu- och tjänstetransaktioner som utförs av Ambassader och konsulat, Militära förband och myndigheter respektive Övriga offentliga varor och tjänster, ej hänförliga till någon annan kategori.

3. PRIMÄRA INKOMSTER

Primära inkomster motsvarar den inkomst som tillkommer institutionella enheter för att de bidrar till produktionsprocessen, tillhandahåller finansiella tillgångar eller utarrenderar naturresurser till andra institutionella enheter. Detta omfattar Löner, Avkastning på kapital och Övriga primära inkomster.

3.1 Löner (D1)

Löner redovisas när arbetsgivaren (den producerande enheten) och arbetstagaren har sin hemvist i olika ekonomier. För den ekonomi där de producerande enheterna har sin hemvist definieras löner som den totala ersättning (inklusive kollektiva avgifter som arbetsgivare betalar till socialförsäkringssystem eller till privata försäkrings- eller pensionsfonder), kontant eller in natura, som betalas av inhemska företag till utländska anställda för av dessa utfört arbete under räkenskapsperioden. För den ekonomi där personerna har sin hemvist motsvarar lönen den totala ersättning, kontant eller in natura, som de erhåller från utländska företag för utfört arbete under räkenskapsperioden. Det är viktigt att fastställa om det föreligger en arbetsgivar-arbetstagarrelation: om det inte gör det, utgör betalningen ett köp av tjänster.

3.2 Avkastning på kapital

Avkastning på kapital omfattar den avkastning som en inhemsk enhet har haft från en extern finansiell tillgång (kredit) och, på motsvarande sätt, den avkastning som en utländsk enhet har haft från en inhemsk finansiell tillgång (debet). Avkastning på kapital omfattar avkastning av eget kapital (Utdelningar, Ägaruttag från kvasibolag, Återinvesterade vinstmedel) och skulder (Ränta), och avkastning på kapital som tilldelas försäkrings- och förmånstagare i försäkringssystem, pensionssystem och standardiserade garantisystem.

I betalningsbalansen delas avkastning på kapital även upp efter den underliggande investeringens funktion, som Direkt investering, Portföljinvestering, Övriga investeringar eller Valutareserv, och efter typ av investering på ytterligare detaljeringsnivå. För definitioner av investering efter funktion, se den finansiella balansen.

Om det är möjligt att särskilja värdestegringar och värdeförluster på (finansiella) tillgångar ska dessa inte klassificeras som avkastning på kapital utan som förändringar i investeringens värde på grund av marknadsprisförändringar. Nettoflöden relaterade till räntederivat ska redovisas enbart under finansiella derivat i den finansiella balansen.

3.2.1 Ränta (D41)

Ränta är en form av avkastning på kapital som ägare av vissa slag av finansiella tillgångar, nämligen inlåning (AF2), räntebärande värdepapper (AF3), lån (AF4) samt obetalda/förutbetalda inkomster och utgifter (AF8), får i ersättning för att ställa finansiella tillgångar till en annan institutionell enhets förfogande. Avkastning på innehav av särskilda dragningsrätter (SDR) och SDR-tilldelningar ingår också under ränta. På kontot för primära inkomster redovisas ”ren ränta” genom att FISIM-komponenten avlägsnas från den ”faktiska räntan”. Ränteintäkter redovisas på upplupen basis.

3.2.2 Inkomst från bolag (D42)

3.2.2.1 Utdelning (D421)

Utdelning är vinstmedel som delas ut till aktieägarna (AF5) för att dessa har ställt tillgångar till förfogande för bolag. Utdelning redovisas vid den tidpunkt då aktieutdelningen sker.

3.2.2.2 Ägaruttag från kvasibolag (D422)

Ägaruttag från kvasibolag (personliga företag som uppträder som om de vore företag, t.ex. filialer, konstruerade inhemska statistiska enheter för mark och andra naturtillgångar som ägs av utländska enheter, gemensamma företag, stiftelser osv.) är de belopp som ägarna till kvasibolag tar ut för eget bruk ur vinsterna i de kvasibolag som de äger. Ägaruttag från kvasibolag ska redovisas vid den faktiska tidpunkten för ägaruttaget.

3.2.3 Återinvesterade vinstmedel – direkta investeringar (D43)

Återinvesterade vinstmedel motsvarar direktinvesterares andel, sett till den investerade kapitalandelen, av utländska dotterbolags, närstående företags och filialers vinst som ej delas ut. Dessa definieras som direktinvesterarens andel av direktinvesteringsföretagets totala konsoliderade vinst under referensperioden (efter skatt, finansiella kostnader och avskrivningar) minus aktieutdelningar som utbetalas under referensperioden, även om dessa aktieutdelningar härrör från vinst som intjänats under tidigare perioder.

Återinvesterade vinstmedel ska registreras under den period då de intjänas.

3.2.4 Inkomster från andelar i värdepappersfonder (D443)

Avkastning på kapital som tilldelas andelsägare i kollektiva värdepappersfonder, inklusive aktiefonder och investmentbolag, omfattar två separata poster: Utdelning (D4431) och Återinvesterade vinstmedel (D4432).

Vinstmedel från värdepappersfonder kan betraktas som att de överförs till sina andelsägare eftersom de intjänas i form av avkastning på deras aktiekapital. Värdepappersfonderna får sin avkastning genom att investera de medel som erhållits från andelsägarna. Andelsägarnas avkastning från värdepappersfonder definieras som avkastningen på kapital för fondens investeringsportfölj efter avdrag för driftskostnader. Värdepappersfondens nettovinst efter avdrag för driftskostnader tillhör andelsägarna. När endast en del av nettovinsten fördelas till andelsägarna som utdelning, ska kvarhållna vinstmedel behandlas som om de vore fördelade till andelsägarna och betraktas därefter som återinvesterade.

3.2.5 Avkastning på kapital hänförlig till försäkrings- och förmånstagarna i försäkringssystem, pensionssystem och standardiserade garantisystem

För definitionen av denna kategori betraktas komponenterna separat (de ingår inte i de uppgifter om bytesbalans som ska lämnas).

Avkastning på kapital hänförlig till försäkringstagare (D441) motsvarar de totala primära inkomsterna från investeringar i tekniska försäkringsreserver. Dessa reserver är avsedda för de fall där försäkringsbolaget redovisar en motsvarande skuld till försäkringstagarna.

3.2.5.2 Avkastning på kapital som tilldelas förmånstagare i pensionssystem (D442)

Pensionsrättigheter uppstår antingen genom system med fastställda avgifter eller också genom system med fastställda förmåner.

3.3 Övriga primära inkomster

Delas upp efter respektive institutionell sektor i den ekonomi som sammanställer uppgifterna (Offentlig sektor eller Övriga sektorer) och omfattar följande komponenter: Skatter på produktion och import, Subventioner och Arrenden.

3.3.1 Skatter på produktion och import (D2)

Omfattar följande komponenter:

3.3.1.1) Produktskatter (D21) ska betalas per enhet av en vara eller tjänst som produceras eller ingår i en gränsöverskridande transaktion. Exemplen omfattar moms, importtullar, accis-(förbruknings)avgifter och konsumtionsskatter.

3.3.1.2) Övriga produktionsskatter (D29) består av alla skatter som företag åläggs som en följd av deras produktionsaktiviteter, och omfattar skatter som betalas för affärs- och yrkeslicenser.

3.3.2 Subventioner (D3)

Omfattar följande komponenter:

3.3.2.1) Produktsubventioner (D31) betalas per enhet av en producerad vara eller tjänst.

3.3.2.2) Övriga produktionssubventioner (D39) består av subventioner utom produktsubventioner som inhemska producerande enheter kan erhålla som en följd av engagemang i produktion.

3.3.3 Arrenden (D45)

Arrenden omfattar inkomster som erhålls för att naturresurser har ställts till en utländsk institutionell enhets förfogande. Exempel på arrenden är belopp som betalas för att utnyttja mark med avseende på utvinning av mineralfyndigheter och andra underjordiska tillgångar samt för fiske-, skogs- och betesrättigheter. Arrendatorers regelbundna betalningar för naturtillgångar som underjordiska tillgångar anges ofta som royalties, men klassificeras som arrenden.

4. SEKUNDÄRA INKOMSTER

I kontot för sekundära inkomster visas löpande transfereringar mellan inhemska och utländska subjekt. En transferering är en post som motsvarar en institutionell enhets tillhandahållande av en vara, tjänst, finansiell tillgång eller annan icke-producerad tillgång till en annan institutionell enhet där det inte förekommer någon motsvarande post av ekonomiskt värde i motsatt riktning. Löpande transfereringar är alla överlåtelser som inte är kapitaltransfereringar.

Löpande transfereringar delas upp efter respektive sektor i den ekonomi som sammanställer uppgifterna (Offentlig sektor eller Övriga sektorer).

Offentliga sektorns löpande transfereringar omfattar Löpande inkomst- och förmögenhetsskatter etc., Sociala avgifter, Sociala förmåner, Löpande internationell samverkan, Diverse löpande transfereringar samt Moms- och BNI-relaterade avgifter till unionens egna medel.

Övriga sektorers löpande transfereringar omfattar Löpande inkomst- och förmögenhetsskatter etc., Sociala avgifter, Sociala förmåner, Diverse löpande transfereringar, Skadeförsäkringspremier, netto, Skadeförsäkringsfordringar och Justeringar för förändringar i pensionsrättigheter. Diverse löpande transfereringar (D75) omfattar Personliga transfereringar mellan inhemska och utländska hushåll (varav: Överföringar från arbetstagare).

4.1 Löpande inkomst- och förmögenhetsskatter etc. (D5)

Löpande inkomst- och förmögenhetsskatter etc. på de internationella kontona omfattar främst skatter på utländska enheters inkomster som uppkommer till följd av tillhandahållande av arbetskraft eller finansiella tillgångar. Häri ingår även skatter på realisationsvinster som uppkommer till följd av utländska enheters tillgångar. Skatter på inkomster och realisationsvinster från finansiella tillgångar betalas normalt av Övriga sektorer (privatpersoner, företag och icke vinstdrivande organisationer) till Offentlig sektor.

4.2 Sociala avgifter (D61)

Sociala avgifter är faktiska eller tillräknade avgifter som betalas av hushållen till socialförsäkringssystem för att sociala förmåner ska kunna betalas ut.

4.3 Sociala förmåner (D62+D63)

Sociala förmåner omfattar förmåner som betalas ut inom ramen för socialförsäkringssystem och pensionssystem. Detta inbegriper pensioner och icke pensionsrelaterade förmåner till följd av händelser eller omständigheter som sjukdom, arbetslöshet, bostadssituation och utbildning, och kan vara kontant eller in natura.

4.4 Skadeförsäkringspremier, netto (D71)

Skadeförsäkringspremier omfattar både de bruttopremier som betalas av försäkringstagarna för att få försäkring under räkenskapsperioden (intjänade premier) och de premietillskott som betalas genom avkastning på kapital, som kan tillskrivas försäkringstagarna, efter avdrag för försäkringsbolagens administrationskostnader för försäkringarna. Administrationskostnader utgör försäkringstagarnas köp av tjänster och redovisas som försäkringstjänster. Under denna post ingår nettopremier för standardiserade garantier.

4.5 Skadeförsäkringsfordringar (D72)

Skadeförsäkringsfordringar är de belopp som ska betalas för att reglera krav som förfaller till betalning under den löpande räkenskapsperioden. Krav förfaller till betalning när den händelse som har gett upphov till ett giltigt krav inträffar. Krav som ska betalas inom ramen för standardiserade garantier redovisas under denna post.

4.6 Löpande internationell samverkan (D74)

Löpande internationell samverkan omfattar löpande transfereringar, kontant eller in natura, mellan offentliga sektorer i olika länder eller mellan offentliga sektorer och internationella organisationer. En del av löpande internationell samverkan utförs gentemot unionens institutioner.

4.7 Diverse löpande transfereringar (D75)

Diverse löpande transfereringar, kontant eller in natura, omfattar Löpande transfereringar till hushållens icke-vinstdrivande organisationer (D751), Löpande transfereringar mellan hushåll (D752), Andra diverse löpande transfereringar (D759), däribland böter och straffavgifter, en del av betalningarna till lotterier och spel, betalningar som avser ersättningar och övriga löpande transfereringar.

4.7.1 Personliga transfereringar mellan inhemska och utländska hushåll

Personliga transfereringar mellan inhemska och utländska hushåll omfattar alla löpande transfereringar, kontant eller in natura, som utbetalas eller mottas av inhemska hushåll till eller från utländska hushåll. Personliga transfereringar omfattar delposten Överföringar från arbetstagare.

4.7.1.1 Överföringar från arbetstagare

Överföringar från arbetstagare omfattar personliga transfereringar som görs till utländska hushåll av migranter med hemvist och anställning i nya ekonomier. Personer som arbetar för och vistas i nya ekonomier under kortare tid än ett år anses vara utländska aktörer och deras ersättning redovisas under löner.

4.8 Moms- och BNI-relaterade avgifter till unionens egna medel (D76)

Moms- och BNI-relaterade tredje och fjärde avgiften är löpande transfereringar som betalas av den offentliga sektorn i varje medlemsstat till unionens institutioner.

4.9 Justering för förändringar i pensionsrättigheter (D8)

Denna justering för förändringen i pensionsrättigheter är nödvändig för att behandlingen av pensioner som löpande transfereringar ska vara förenlig med behandlingen av pensionsrättigheter som finansiella tillgångar. Efter justeringen är bytesbalanssaldot detsamma som det skulle ha varit om sociala avgifter och pensionsutbetalningar inte hade redovisats som löpande transfereringar.

B. KAPITALBALANS

Posten kapitalbalans omfattar Förvärv eller avyttring av icke-producerade, icke-finansiella tillgångar och Kapitaltransfereringar.

5.1 Förvärv eller avyttring av icke-producerade, icke-finansiella tillgångar, brutto

Icke-producerade, icke-finansiella tillgångar omfattar a) naturresurser, b) avtal, arrenden och licenser och c) marknadsföringstillgångar (varunamn, varumärken) och goodwill. Förvärv och avyttringar av icke-producerade, icke-finansiella tillgångar redovisas separat på bruttobasis i stället för på nettobasis. Endast köp/försäljning av en sådan tillgång, dock inte användandet av den, ska redovisas i denna post under kapitaltransfereringarna.

5.2 Kapitaltransfereringar (D9)

Kapitaltransfereringar består av i) överföring av äganderätten till anläggningstillgångar, ii) överföring av tillgångar som är beroende av, eller villkorade till, förvärv eller avyttring av anläggningstillgångar och iii) fordringar som efterskänks av borgenär utan motprestation. Kapitaltransfereringar omfattar både transaktioner med och utan kontanter (t.ex. skulder som efterskänks). Man skiljer mellan löpande transfereringar och kapitaltransfereringar beroende på mottagarlandets användning av transfereringen. Kapitaltransfereringar delas upp efter respektive sektor i den ekonomi som sammanställer uppgifterna (Offentlig sektor eller Övriga sektorer).

Kapitaltransfereringar omfattar Kapitalskatter, Investeringsbidrag och Andra kapitaltransfereringar.

5.2.1 Kapitalskatter (D91)

Kapitalskatter består av skatter som uttaxeras med oregelbundna intervall på tillgångar eller nettoförmögenhet, som ägs av institutionella enheter, eller på tillgångar som överförs mellan institutionella enheter. Kapitalskatter omfattar arv- och gåvoskatter mellan personer som påförs arvingens eller mottagarens kapital.

5.2.2 Investeringsbidrag (D92)

Investeringsbidrag består av kapitaltransfereringar, kontant eller in natura, som görs för att finansiera hela eller delar av anskaffandet av fasta tillgångar. Mottagarna är skyldiga att använda investeringsbidrag som erhållits kontant för bruttoinvesteringar, och bidragen är ofta knutna till särskilda investeringsprojekt, t.ex. stora byggnadsprojekt.

5.2.3 Andra kapitaltransfereringar (D99)

Detta omfattar större engångsbetalningar som ersättning för omfattande eller allvarliga skador på sak eller person som inte täcks av försäkringar, stora gåvor, arv och donationer, även till icke vinstdrivande organisationer. Denna kategori omfattar Efterskänkande av skuld.

5.2.3.1 Efterskänkande av skuld

Efterskänkande av skuld är en frivillig annullering av hela eller delar av en skuldförbindelse inom ramen för en avtalsenlig överenskommelse mellan en borgenär och en gäldenär.

C. FINANSIELL BALANS OCH UTLANDSSTÄLLNING

I Finansiell balans redovisas transaktioner som omfattar finansiella tillgångar och skulder och som har ägt rum mellan inhemska och utländska enheter. På kontot för finansiella transaktioner visas transaktioner i nettotermer: nettoanskaffning av finansiella tillgångar motsvarar anskaffning av tillgångar minus minskning av tillgångar.

Utlandsställningen visar värdet i slutet av varje period av de finansiella tillgångar som innehas av de inhemska enheterna i en ekonomi och som utgör fordringar på utländska enheter, av de skulder som de inhemska enheterna i en ekonomi har gentemot utländska enheter samt av det investeringsguld som finns i valutareserven. Differensen mellan tillgångar och skulder utgör nettoutlandsställningen, och motsvarar antingen en nettofordran eller en nettoskuld gentemot övriga världen.

Utlandsställningens värde i slutet av en period är ett resultat av positionerna i slutet av föregående period, transaktionerna under löpande period samt andra förändringar som uppstår av andra skäl än transaktioner mellan inhemska och utländska enheter och som kan tillskrivas andra volymförändringar och omvärderingar (på grund av växelkurs- eller prisförändringar).

Enligt uppdelningen efter funktion klassificeras gränsöverskridande finansiella transaktioner och positioner som Direktinvestering, Portföljinvestering, Finansiella derivat (som inte utgör reserver) och personaloptioner, Övriga investeringar och Valutareserv. För gränsöverskridande finansiella transaktioner och positioner görs en vidareklassificering efter typ av instrument och institutionell sektor, i enlighet med tabell 7.

Marknadspriser utgör värderingsgrunden för transaktioner och positioner. Nominell värdering används för positioner i icke omsättbara instrument, dvs. utlåning, inlåning och övriga obetalda/förutbetalda inkomster och utgifter. Alla transaktioner i dessa instrument värderas emellertid till marknadspriser. För att täcka upp för den bristande överensstämmelsen mellan marknadsvärderingen av transaktioner och den nominella värderingen av positioner ska säljaren redovisa Omvärderingar på grund av andra prisförändringar under den period då försäljningen äger rum, motsvarande differensen mellan det nominella värdet och transaktionsvärdet, medan köparen ska redovisa ett motsatt belopp som Omvärderingar på grund av andra prisförändringar.

Betalningsbalansens finansiella balans och utlandsställningen omfattar motposter till upplupna inkomster från instrument som klassificerats i respektive funktionell kategori.

6.1 Direkta investeringar

Direkta investeringar innebär att en inhemsk enhet i en ekonomi har kontroll eller en betydande grad av inflytande på ledningen av företaget i den andra ekonomin. Bevis för att ett sådant förhållande föreligger är enligt internationella standarder att minst 10 % av röstetalet för ett företag med hemvist i en ekonomi innehas direkt eller indirekt av en investerare med hemvist i en annan ekonomi. Följaktligen kan det finnas ett direktinvesteringsförhållande mellan flera närstående företag, oavsett om kopplingarna omfattar en enda kedja eller flera kedjor. Det kan utvidgas till direktinvesteringsföretags dotterbolag, dotterdotterbolag och intressebolag. När ett direktinvesteringsförhållande väl etablerats kommer alla framtida finansiella flöden/innehav mellan närstående enheter att redovisas som direktinvesteringstransaktioner/ställningsvärden.

Eget kapital omfattar såväl filialers aktiekapital som alla aktier i dotterbolag och intressebolag. Återinvesterade vinstmedel rapporteras under rubriken Avkastning på kapital (se 3.2.3) och består av motposten till direktinvesterarens andel i dotterbolags eller intressebolags vinst som ej delats ut samt av vinst i filialer som inte överförs till direktinvesteraren.

För Eget kapital och Skulder när det gäller direkta investeringar görs en ytterligare uppdelning beroende på typ av förhållande mellan enheter samt investeringsriktning. Man kan särskilja mellan tre olika typer av direktinvesteringsförhållanden:

a) Direktinvesterares investeringar i direktinvesteringsföretag. Denna kategori omfattar investeringsflöden (och stockar) från direktinvesteraren till dennes direktinvesteringsföretag (oberoende av om respektive företag står under direkt eller indirekt kontroll eller inflytande).

b) Omvänd investering. Denna typ av förhållande täcker investeringsflöden (och stockar) från direktinvesteringsföretagen till direktinvesteraren.

c) Mellan systerföretag. Detta omfattar flöden (och stockar) mellan företag som inte står under varandras kontroll eller inflytande, men som båda står under samma direktinvesterares kontroll eller inflytande.

6.2 Portföljinvesteringar

Portföljinvesteringar omfattar transaktioner och positioner som inbegriper andra räntebärande värdepapper eller aktier än de som ingår i direkta investeringar och valutareserven. Portföljinvesteringar omfattar Aktier, Andelar i värdepappersfonder och Räntebärande värdepapper, om de inte kategoriseras som antingen direkta investeringar eller som valutareserv. Transaktioner som repoavtal och värdepapperslån ingår inte i portföljinvesteringarna.

6.2.1 Aktier (F51/AF51)

Aktier omfattar alla instrument som utgör fordringar på restvärdet i ett bolag eller kvasibolag sedan alla fordringsägare har betalats. Till skillnad från skulder ger aktier normalt inte ägaren rätt till ett i förväg fastställt belopp eller ett belopp som fastställs enligt en fast formel. Aktier omfattar Börsnoterade aktier och Icke-börsnoterade aktier.

Börsnoterade aktier (F511/AF511) är aktier som är noterade på en erkänd fondbörs eller annan form av andrahandsmarknad. Icke-börsnoterade aktier (F512/AF512) är aktier som inte är noterade på en fondbörs.

6.2.2 Andelar i värdepappersfonder (F52/AF52)

Andelar i värdepappersfonder emitteras av värdepappersfonder. På engelska kallas de ”shares”, och ”units” om fonden är en stiftelse. Värdepappersfonder är företag för kollektiva investeringar varigenom investerare för samman medel för att investera i finansiella och/eller icke-finansiella tillgångar. Andelar i värdepappersfonder har en särskild roll inom finansiell förmedling som ett slags kollektiva investeringar i andra tillgångar, så de redovisas separat i förhållande till övriga aktier. Deras inkomster behandlas också på olika sätt eftersom Återinvesterade vinstmedel måste imputeras.

6.2.3 Räntebärande värdepapper (F3/AF3)

Räntebärande värdepapper är överlåtbara instrument som fungerar som skuldebrev. Detta omfattar växlar, obligationer, överlåtbara bankcertifikat (inlåningsbevis), företagscertifikat, förlagsbevis, asset-backed securities, penningmarknadsinstrument och liknande instrument som vanligtvis är föremål för handel på de finansiella marknaderna. Transaktioner och positioner för räntebärande värdepapper delas in i Kortfristiga och Långfristiga räntebärande värdepapper efter ursprunglig löptid.

6.2.3.1 Kortfristiga räntebärande värdepapper (F31/AF31)

Kortfristiga räntebärande värdepapper är realiserbara på begäran eller ställs ut med en ursprunglig löptid på högst ett år. De ger i allmänhet innehavaren en ovillkorlig rätt till ett visst angivet belopp på ett bestämt datum. Dessa instrument handlas vanligtvis, till underkurs, på organiserade marknader. Kursen beror på räntesatsen och den tid som återstår till förfallodagen.

6.2.3.2 Långfristiga räntebärande värdepapper (F32/AF32)

Långfristiga räntebärande värdepapper ges ut med en ursprunglig löptid på över ett år eller utan fastställd löptid (frånsett på begäran, vilket ingår under kortfristiga räntebärande värdepapper). De ger vanligtvis innehavaren a) en ovillkorlig rätt till en fast eller i kontrakt fastställd rörlig avkastning (utbetalningen av ränta är oberoende av gäldenärens ekonomiska resultat), och b) en ovillkorlig rätt till en fast summa som återbetalning av skuldbeloppet på en eller flera specificerade dagar.

Registrering av transaktioner i betalningsbalansen sker när en borgenär eller gäldenär bokför en fordran eller en skuld. Transaktioner registreras till det nettopris som erhålls eller erläggs, efter avdrag för provisioner och kostnader. För värdepapper med kupong innebär detta att upplupen ränta sedan den senaste räntebetalningen inkluderas, och för värdepapper som emitterats under pari innebär det att upplupen ränta sedan emissionen inkluderas. Upplupen ränta ska redovisas i den finansiella balansen i betalningsbalansen och utlandsställningen, och motposter för detta ska föras upp på respektive inkomstkonton.

6.3 Finansiella derivat (som inte ingår i valutareserven) och personaloptioner (F7/AF7)

Finansiella derivat är finansiella instrument som är knutna till ett visst annat finansiellt instrument, ett visst index eller en viss vara, och som gör det möjligt att handla med specifika finansiella risker (ränterisk, valutakursrisk, aktiekursrisk, råvaruprisrisk, kreditrisk osv.) på finansiella marknader. Denna kategori redovisas separat från andra kategorier eftersom den avser risköverföring snarare än tillhandahållande av medel eller andra resurser. Till skillnad från andra funktionella kategorier uppstår det inga primära inkomster från finansiella derivat. Nettoflöden relaterade till räntederivat ska redovisas som finansiella derivat och inte som avkastning på kapital. Transaktioner och positioner i finansiella derivat behandlas separat från värdet av de underliggande poster som de är knutna till. När det gäller optioner ska premierna (dvs. optionernas köp-/säljkurs och tillhörande courtage) i sin helhet redovisas. Återbetalningsbara marginalbetalningar omfattar kontanter eller andra säkerheter för att skydda en motpart mot faillissemangsrisk. De klassificeras som inlåning under övriga investeringar (om gäldenärens skulder ingår i den utvidgade penningmängden) eller i övriga obetalda/förutbetalda inkomster och utgifter. Icke-åtbetalningsbara marginalbetalningar (även kallad marginalsäkerhet) minskar den finansiella skuld som uppstår genom ett derivat och klassificeras därför som transaktioner i finansiella derivat.

Personaloptioner är optioner till anställda om att köpa ett företags kapital, vilka utgör en form av lön. Om det får ske obegränsad handel med en personaloption på de finansiella marknaderna, klassificeras den som finansiellt derivat.

6.4 Övriga investeringar

Övriga investeringar är en restkategori som omfattar andra ställningsuppgifter och transaktioner än de som ingår i direkta investeringar, portföljinvesteringar, finansiella derivat och personaloptioner eller valutareserv. I den utsträckning som följande grupper av finansiella tillgångar och skulder inte ingår i direkta investeringar eller valutareserven, omfattar övriga investeringar följande: a) Andra ägarandelar, b) Sedlar, mynt och inlåning, c) Lån (inklusive utnyttjande av IMF-kredit och lån från IMF), d) Försäkringssystem, pensionssystem och standardiserade garantisystem, e) Handelskrediter och förskott, f) Övriga obetalda/förutbetalda inkomster och utgifter samt g) SDR-tilldelningar (innehav av särskilda dragningsrätter ingår i valutareserven).

För lån, inlåning och övriga obetalda/förutbetalda inkomster och utgifter till undervärde kan de transaktionsvärden som redovisas i den finansiella balansen avvika från de nominella värden som redovisas i utlandsställningen. Sådana differenser redovisas som Omvärderingar på grund av andra prisförändringar.

6.4.1 Andra ägarandelar (F519/AF519)

Andra ägarandelar omfattar ägarandelar som inte är aktier och som därför inte ingår i portföljinvesteringar. Kapitaldeltagande i vissa internationella organisationer sker inte i form av värdepapper och klassificeras därför som Andra ägarandelar.

6.4.2 Sedlar, mynt och inlåning (F2/AF2)

Sedlar, mynt och inlåning omfattar utelöpande sedlar och mynt samt inlåning. Inlåning är standardiserade, icke-överlåtbara avtal som vanligtvis tillhandahålls av inlåningsinstitut och som gör det möjligt för insättaren att sätta in och senare ta ut ett variabelt penningbelopp. Inlåning omfattar vanligtvis en garanti från låntagarens sida att återbetala kapitalbeloppet till investeraren.

Skillnaden mellan Lån och Sedlar, mynt och inlåning beror på karaktären av låntagare. Detta innebär att (på tillgångssidan) de pengar som beviljas av den inhemska innehavarsektorn till utländska banker ska klassificeras som Inlåning, och de pengar som beviljas av den inhemska innehavarsektorn till utländska icke-banker (dvs. andra institutionella enheter än banker) ska klassificeras som Lån. På skuldsidan ska monetära tillgångar som lånas av inhemska icke-banker (dvs. icke monetära finansinstitut) alltid klassificeras som Lån. Detta kriterium innebär slutligen att alla transaktioner där inhemska monetära finansinstitut och utländska banker är inblandade ska klassificeras som Inlåning.

6.4.3 Lån (F4/AF4)

Lån utgörs av finansiella tillgångar som a) skapas när långivare ger lån direkt till en låntagare, och b) detta bestyrks genom dokument som inte är överlåtbara. Denna kategori omfattar alla lån, inklusive inteckningslån, finansiell leasing och repoliknande transaktioner. Alla repoliknande transaktioner, dvs. återköpsavtal, sälj- och återköpsavtal och värdepapperslån (där kontanta medel överförs som säkerhet) ska behandlas som lån mot säkerhet, inte som vanliga köp/försäljningar av värdepapper, och ska redovisas under rubriken Övriga investeringar i den inhemska sektor där transaktionen har skett. Denna behandling, som står i överensstämmelse med den redovisningspraxis som tillämpas av banker och andra finansinstitut, ska ge en mer exakt bild av den ekonomiska verkligheten bakom dessa finansiella instrument.

6.4.4 Försäkringssystem, pensionssystem och standardiserade garantisystem (F6/AF6)

Detta omfattar följande: a) skadeförsäkringstekniska reserver (F61), b) rättigheter som avser livförsäkring och livränta (F62), c) pensionrättigheter, krav på pensionsmedel från pensionsförvaltare och rättigheter till icke-pensionsfonder (F63+F64+F65) samt d) avsättningar för krav inom ramen för standardiserade garantier (F66).

6.4.5 Handelskrediter och förskott (F81/AF81)

Handelskrediter och förskott är finansiella fordringar i samband med kreditgivningen vid leverantörers transaktioner i varor och tjänster till sina kunder, och förskottsbetalningar för produkter under framställning eller för beställda produkter, i form av kunders förskottsbetalningar för varor och tjänster som ännu inte har levererats. Handelskrediter och förskott uppstår när betalningen för varor eller tjänster inte sker vid samma tidpunkt som förändringen i äganderätten till en vara eller tillhandahållandet av en tjänst.

6.4.6 Övriga obetalda/förutbetalda inkomster och utgifter (F89/AF89)

Denna kategori består av obetalda/förutbetalda inkomster och utgifter förutom de som ingår i handelskrediter och förskott eller övriga instrument. Den omfattar finansiella tillgångar och skulder som uppkommer som motposter till transaktioner när det finns en tidsskillnad mellan dessa transaktioner och de motsvarande betalningarna. Detta omfattar skatteskulder och skulder för skatter, köp och försäljning av värdepapper, avgifter för värdepappersutlåning, avgifter för guldlån, löner, utdelningar och upplupna sociala avgifter som ännu ej erlagts.

6.4.7 Tilldelning av särskilda dragningsrätter (SDR) (F12/AF12)

Tilldelningen av SDR till IMF-medlemmar visas som en skuld för mottagaren under SDR inom Övriga investeringar, med en motsvarande post under SDR i Valutareserv.

6.5 Valutareserv

Valutareserven utgörs av externa tillgångar som är lättillgängliga och kontrolleras av monetära myndigheter i syfte att tillgodose betalningsbalansens finansieringsbehov, ingripa på valutamarknaderna för att styra växelkursen samt för andra relaterade ändamål (som att upprätthålla förtroendet för valutan och ekonomin, eller utgöra en bas för utländska lån). Valutareserven måste vara tillgångar i utländsk valuta, fordringar gentemot utländska enheter och faktiskt befintliga tillgångar. Potentiella tillgångar omfattas ej. En utgångspunkt för valutareserven är begreppen ”kontroll” och ”tillgänglighet för användning” av de monetära myndigheterna.

6.5.1 Monetärt guld (F11/AF11)

Monetärt guld är guld som de monetära myndigheterna (eller andra som står under de monetära myndigheternas faktiska kontroll) har befogenhet till och som innehas som valutareserv. Detta omfattar Investeringsguld och Ej fördelade guldkonton hos utländska enheter som ger befogenhet att kräva inlösen i guld.

Investeringsguld är i form av mynt, göt eller tackor med en renhet på minst 995/1000, inklusive investeringsguld som innehas på fördelade guldkonton.

Ej fördelade guldkonton utgör en fordran mot kontoföraren att tillhandahålla guld. För dessa konton har kontoföraren befogenhet till en valutareserv av fysiskt fördelat guld och ställer fordringar på kontoinnehavare denominerade i guld. Ej fördelade guldkonton som inte klassificeras som monetärt guld ingår som Sedlar, mynt och inlåning i Övriga investeringar.

6.5.2 Särskilda dragningsrätter (F12/AF12)

Särskilda dragningsrätter (SDR) är internationella reservtillgångar som skapats av Internationella valutafonden (IMF) och tilldelats dess medlemmar för att öka medlemmarnas existerande reservtillgångar. SDR innehas endast av IMF-medlemmarnas monetära myndigheter samt av ett begränsat antal internationella finansinstitut som är godkända som innehavare av IMF.

6.5.3 Reservposition i IMF

Detta är summan av a) ”reservtranchen”, dvs. de belopp i utländsk valuta, inklusive SDR, som ett medlemsland får ta ut från IMF med kort varsel, och b) eventuell IMF-skuldsättning inom ramen för ett låneavtal i ”General Resources Account” som medlemslandet har omedelbar tillgång till.

6.5.4 Övriga valutareserver

Detta omfattar Sedlar, mynt och inlåning, Värdepapper, Finansiella derivat och Övriga fordringar. Inlåning avser de valutareserver som är tillgängliga på begäran. Värdepapper omfattar likvida och omsättningsbara aktier och räntebärande värdepapper som har emitterats av utländska enheter, inklusive andelar i värdepappersfonder. Finansiella derivat redovisas endast i valutareserven om de derivat som hänför sig till förvaltningen av valutareserven utgör en integrerad del av värderingen av dessa tillgångar. Övriga fordringar omfattar lån till utländska icke-banker, långfristiga lån till ett konto för en IMF-stiftelse samt övriga finansiella tillgångar som inte inkluderats tidigare men som uppfyller definitionen av valutareserv.

1 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 223/2009 av den 11 mars 2009 om europeisk statistik och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG, Euratom) nr 1101/2008 om utlämnande av insynsskyddade statistiska uppgifter till Europeiska gemenskapernas statistikkontor, rådets förordning (EG) nr 322/97 om gemenskapsstatistik och rådets beslut 89/382/EEG, Euratom om inrättande av en kommitté för Europeiska gemenskapernas statistiska program (EUT L 87, 31.3.2009, s. 164).

2 Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 (EUT L 298, 26.10.2012, s. 1).

3 EUT L 123, 12.5.2016, s. 1.

4 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).

5 Rådets beslut 2006/856/EG av den 13 november 2006 om upprättandet av en kommitté för valuta-, finans- och betalningsbalansstatistik (EUT L 332, 30.11.2006, s. 21).

6 Inte obligatoriskt för de medlemsstater som inte deltar i den monetära unionen.

43 Inte obligatoriskt för medlemsstater som inte deltar i den monetära unionen.

44 Övergången till T + 82 ska inte vara obligatorisk för medlemsstater som inte deltar i den monetära unionen.

45 Geografisk detaljgrad ska vara obligatorisk för medlemsstater som inte deltar i den monetära unionen från och med 2019.

46 Uppdelning efter institutionell sektor till nivå 1 (sektor 1), men inte sektor 2, ska vara obligatorisk för medlemsstater som inte deltar i den monetära unionen.

253 Obligatoriskt från och med referensåret 2015.

254 Geo 6: Geo 6 i fetstil, obligatoriskt från och med referensåret 2015.

261 Obligatoriskt från och med referensåret 2015.

262 Geo 6: Geo 6 i fetstil, obligatoriskt från och med referensåret 2015.

269 Obligatoriskt från och med referensåret 2015.

273 Geo 6: Geo 6 i fetstil, obligatoriskt från och med referensåret 2015.

278 EU-medlemsstater som inte är med i euroområdet, individuell fördelning efter land.