lagen.nu
(EG) nr 40/2008

Fastställande för år 2008 av fiskemöjligheter och därmed förbundna villkor för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i gemenskapens vatten och, för gemenskapens fartyg, i andra vatten där fångstbegränsningar krävs

Titel
Rådets förordning (EG) nr 40/2008 av den 16 januari 2008 om fastställande för år 2008 av fiskemöjligheter och därmed förbundna villkor för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i gemenskapens vatten och, för gemenskapens fartyg, i andra vatten där fångstbegränsningar krävs
CELEX
32008R0040
Datum
2008-01-16
Konsoliderad t.o.m.
2008-12-13
Jämför lydelser 3
Källa
eur-lex.europa.eu
Konsoliderad versionTexten nedan är Publikationsbyråns konsoliderade version, med ändringar införda genom förordning (EG) nr 541/2008, förordning (EG) nr 641/2008, förordning (EG) nr 697/2008, förordning (EG) nr 718/2008, förordning (EG) nr 1038/2008, förordning (EG) nr 1128/2008, förordning (EG) nr 1163/2008 och förordning (EG) nr 1222/2008. Grundrättsakten och ändringsrättsakterna är de officiella texterna.

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 2371/2002 av den 20 december 2002 om bevarande och hållbart utnyttjande av fiskeresurserna inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken, särskilt artikel 20,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 847/96 av den 6 maj 1996 om att införa ytterligare villkor för förvaltning av totala tillåtna fångstmängder (TAC) och kvoter med fördelning mellan åren, särskilt artikel 2,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 423/2004 av den 26 februari 2004 om åtgärder för återhämtning av torskbestånd, särskilt artiklarna 6 och 8,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 811/2004 av den 21 april 2004 om åtgärder för återhämtning av det nordliga kummelbeståndet, särskilt artikel 5,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 2166/2005 av den 20 december 2005 om fastställande av återhämtningsåtgärder för bestånden av sydkummel och havskräfta i Kantabriska sjön och väster om Iberiska halvön, särskilt artiklarna 4 och 8,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 388/2006 av den 23 februari 2006 om upprättande av en flerårig plan för hållbart utnyttjande av beståndet av tunga i Biscayabukten, särskilt artikel 4,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 509/2007 av den 7 maj 2007 om upprättande av en flerårig plan för hållbart utnyttjande av beståndet av tunga i västra delen av Engelska kanalen, särskilt artiklarna 3 och 5,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 676/2007 av den 11 juni 2007 om upprättande av en flerårig plan för fiske som utnyttjar bestånden av rödspätta och tunga i Nordsjön, särskilt artiklarna 6 och 9,

med beaktande av kommissionens förslag, och

Skälen nedan är grundrättsaktens. Ändringsrättsakternas skäl: förordning (EG) nr 541/2008 · förordning (EG) nr 641/2008 · förordning (EG) nr 697/2008 · förordning (EG) nr 718/2008 · förordning (EG) nr 1038/2008 · förordning (EG) nr 1128/2008 · förordning (EG) nr 1163/2008 · förordning (EG) nr 1222/2008.

(1) Enligt artikel 4 i förordning (EG) nr 2371/2002 ska rådet anta de bestämmelser som krävs för att säkerställa tillträdet till vatten och resurser och för att se till att fiskeverksamheten sker på ett hållbart sätt med beaktande av tillgängliga vetenskapliga utlåtanden, särskilt den rapport som utarbetats av vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen (STECF).

(2) Enligt artikel 20 i förordning (EG) nr 2371/2002 åligger det rådet att fastställa totala tillåtna fångstmängder (TAC) för varje fiske eller grupp av fisken. Fiskemöjligheterna bör fördelas mellan medlemsstater och tredjeländer i enlighet med de kriterier som fastställs i artikel 20 i den förordningen.

(3) För att se till att de totala tillåtna fångstmängderna och kvoterna förvaltas på ett ändamålsenligt sätt bör det fastställas särskilda villkor för fisket.

(4) Principer och vissa förfaranden för fiskeriförvaltningen bör fastställas på gemenskapsnivå så att medlemsstaterna kan säkerställa förvaltningen av de fartyg som för deras flagg.

(5) Artikel 3 i förordning (EG) nr 2371/2002 innehåller definitioner som är relevanta för fördelning av fiskemöjligheter.

(6) Fiskemöjligheter bör utnyttjas i enlighet med relevant gemenskapslagstiftning, särskilt kommissionens förordning (EEG) nr 2807/83 av den 22 september 1983 om närmare bestämmelser för registrering av uppgifter om medlemsstaternas fångster av fisk, rådets förordning (EEG) nr 2930/86 av den 22 september 1986 om definition av fiskefartygs egenskaper, kommissionens förordning (EEG) nr 1381/87 av den 20 maj 1987 om fastställande av närmare bestämmelser avseende märkning och dokumentation av fiskefartyg, rådets förordning (EEG) nr 3880/91 av den 17 december 1991 om avlämnande av statistikuppgifter om nominell fångst för medlemsstater som bedriver fiske i Nordatlantens östra del, rådets förordning (EEG) nr 2847/93 av den 12 oktober 1993 om införande av ett kontrollsystem för den gemensamma fiskeripolitiken, rådets förordning (EG) nr 1627/94 av den 27 juni 1994 om allmänna bestämmelser för särskilda fisketillstånd, rådets förordning (EG) nr 850/98 av den 30 mars 1998 för bevarande av fiskeresurserna genom tekniska åtgärder för skydd av unga exemplar av marina organismer, rådets förordning (EG) nr 1434/98 av den 29 juni 1998 om att fastställa villkor för landning av sill i andra industriella syften än för att konsumeras direkt, rådets förordning (EG) nr 2347/2002 av den 16 december 2002 om särskilda tillträdeskrav och därmed förbundna villkor vid fiske efter djuphavsbestånd, rådets förordning (EG) nr 1954/2003 av den 4 november 2003 om förvaltningen av fiskeansträngningen för vissa fiskezoner och fisketillgångar inom gemenskapen, kommissionens förordning (EG) nr 2244/2003 av den 18 december 2003 om närmare föreskrifter för det satellitbaserade övervakningssystemet för fartyg, förordning (EG) nr 423/2004, rådets förordning (EG) nr 601/2004 av den 22 mars 2004 om fastställande av vissa kontrollåtgärder för fiskeriverksamhet i det område som omfattas av konventionen om bevarande av marina levande tillgångar i Antarktis, förordning (EG) nr 811/2004, rådets förordning (EG) nr 2115/2005 av den 20 december 2005 om upprättande av en återhämtningsplan för liten hälleflundra inom ramen för Fiskeriorganisationen för Nordatlantens västra del, förordning (EG) nr 2166/2005, förordning (EG) nr 388/2006, rådets förordning (EG) nr 2015/2006 av den 19 december 2006 om fastställande för 2007 och 2008 av fiskemöjligheter för gemenskapens fiskefartyg när det gäller vissa djuphavsbestånd, rådets förordning (EG) nr 1967/2006 av den 21 december 2006 om förvaltningsåtgärder för hållbart utnyttjande av fiskeresurserna i Medelhavet, förordning (EG) nr 509/2007, rådets förordning (EG) nr 520/2007 av den 7 maj 2007 om tekniska bestämmelser för bevarande av vissa fiskbestånd av långvandrande arter, förordning (EG) nr 676/2007 samt rådets förordning (EG) nr 1386/2007 av den 22 oktober 2007 om inrättande av bevarande- och tillämpningsföreskrifter som ska tillämpas i regleringsområdet för Fiskeriorganisationen för Nordatlantens västra del.

(7) Det bör klargöras att bestämmelserna i denna förordning även bör gälla vid försäljning av marina organismer som fångas under fiskeverksamhet som uteslutande bedrivs i vetenskapligt syfte. I enlighet med rekommendationerna från Internationella havsforskningsrådet (ICES) är det nödvändigt att fortsätta tillämpa ett system för förvaltningen av fångstbegränsningarna för ansjovis i ICES-område VIII. Kommissionen bör fastställa fångstbegränsningarna för ansjovisbeståndet i ICES-område VIII mot bakgrund av vetenskapliga uppgifter som samlas in under det första halvåret 2008 och mot bakgrund av de diskussioner som förs i samband med en flerårig förvaltningsplan för ansjovis.

(8) I enlighet med rekommendationerna från ICES är det nödvändigt att behålla och revidera ett system för att förvalta fiskeansträngningen efter tobisfiskar i ICES-områdena IIIa och IV och EG-vattnen i område IIa.

(9) Som en övergångsåtgärd, baserad på de senaste vetenskapliga utlåtandena från ICES, bör fiskeansträngningen efter vissa djuphavsarter minskas ytterligare.

(10) Enligt artikel 20 i förordning (EG) nr 2371/2002 åligger det rådet att besluta om villkoren i samband med fångstbegränsningar och/eller begränsningar av fiskeansträngningen. Vetenskapliga utlåtanden visar att fångster som betydligt överstiger de beslutade totala tillåtna fångstmängderna är till förfång för ett hållbart fiske. Det bör därför införas villkor i samband med dessa begränsningar som leder till en förbättrad tillämpning av de beslutade fiskemöjligheterna.

(11) Vid sitt årliga möte 2007 antog Nordvästatlantiska fiskeriorganisationen (NAFO) ett antal tekniska åtgärder och kontrollåtgärder. Det är nödvändigt att genomföra dessa åtgärder.

(12) Vid sitt 26:e årliga möte 2007 antog konventionen för bevarande av marina levande tillgångar i Antarktis (CCAMLR) tillämpliga fångstbegränsningar för bestånd som får fiskas av etablerade fiskare från de länder som är parter i CCAMLR. CCAMLR godkände också att gemenskapsfartyg deltar i undersökande fiske efter Dissostichus spp. i delområdena FAO 88.1 och 88.2 och i sektionerna 58.4.1, 58.4.2, 58.4.3a och 58.4.3b och fastställde begränsningar för fångst och bifångst samt vissa tekniska bestämmelser. Även dessa begränsningar och tekniska bestämmelser bör tillämpas.

(13) Som avtalsslutande part i konventionen för bevarande av marina levande tillgångar i Antarktis (CCAMLR) har gemenskapen ett internationellt åtagande som innefattar skyldigheten att tillämpa de åtgärder som antagits av CCAMLR-kommissionen. De totala tillåtna fångstmängder som antas av denna kommission för 2007–2008 och motsvarande fångstperioder bör tillämpas.

(14) Enligt artikel 2 i förordning (EG) nr 847/96 måste det anges vilka bestånd som ska omfattas av de olika åtgärder som fastställs i den förordningen.

(15) I enlighet med förfarandet i avtalen eller protokollen om fiskeförbindelser har gemenskapen hållit samråd om fiskerättigheter med Norge, Färöarna och Grönland.

(16) Gemenskapen är avtalsslutande part i flera regionala fiskeriorganisationer. Dessa fiskeriorganisationer har rekommenderat fångstbegränsningar eller begränsningar av fiskeansträngningen eller andra bevarandeföreskrifter för vissa arter. Gemenskapen bör därför genomföra sådana rekommendationer.

(17) De diskussioner som har förts under 2007 om ett alternativt system för förvaltning av fiskeansträngningen baserat på tak för kilowattdagar för 2008, har visat att det behövs mer tid för att anpassa de nationella administrativa förfarandena till de krav som ett sådant ansträngningsförvaltningssystem innebär. Det nuvarande ansträngningsförvaltningssystemet baserat på havdagar kommer att behållas under 2008 och avsikten är att diskussionerna under 2008 ska fortsätta om ett effortregleringssystem baserat på kilowattdagar så att ett sådant system kan införas 2009.

(18) För att anpassa begränsningen av fiskeansträngningen för torsk i enlighet med förordning (EG) nr 423/2004, behålls i enlighet med artikel 8.3 i den förordningen alternativa arrangemang för att förvalta fiskeansträngningen i överensstämmelse med de totala tillåtna fångstmängderna.

(19) Vissa tillfälliga bestämmelser för användning av VMS-uppgifter bör behållas för att göra uppföljning, kontroll och övervakning av ansträngningsförvaltningen mer effektiv och ändamålsenlig.

(20) För att anpassa begränsningen av fiskeansträngningen för tunga i enlighet med förordning (EG) nr 509/2007, bör det i enlighet med artikel 5.2 i den förordningen fastställas alternativa arrangemang för att förvalta fiskeansträngningen i överensstämmelse med de totala tillåtna fångstmängderna.

(21) För att anpassa begränsningen av fiskeansträngningen för rödspätta och tunga i enlighet med förordning (EG) nr 676/2007, bör det i enlighet med artikel 9.2 i den förordningen fastställas alternativa arrangemang för att förvalta fiskeansträngningen i överensstämmelse med de totala tillåtna fångstmängderna.

(22) För bestånden av torsk i Nordsjön, Skagerrak, västra delen av Engelska kanalen, Irländska sjön och vattnen väster om Skottland och för bestånden av kummel och havskräfta i ICES-områdena VIIIc och IXa behöver de tillåtna nivåerna i systemet för förvaltning av ansträngningen anpassas.

(23) Vissa kompletterande kontrollåtgärder och tekniska villkor för fiske bör införas under 2008 för att stödja bevarandet av fiskbestånden.

(24) Enligt vetenskapliga utlåtanden från ICES behövs det åtgärder för att skydda lekbeståndet av birkelånga i ICES-områdena VI och VII utöver de redan fastställda fångstbegränsningarna.

(25) Vetenskapliga undersökningar har visat att fiske med nät och insnärjningsnät i ICES-områdena VIa, VIb, VIIb, VIIc, VIIj, VIIk, VIII, IX, X och XII utgör ett allvarligt hot mot djuphavsarterna. Övergångsåtgärderna innebär dock att dessa fisken får bedrivas på vissa villkor till dess att mera permanenta åtgärder har vidtagits.

(26) I enlighet med det godkända protokollet över slutsatser mellan Europeiska gemenskapen och Norge av den 26 november 2007 bör tekniska åtgärder för att öka släpredskapens selektivitet i syfte att minska den mängd vitling som kastas överbord i Nordsjön testas under första delen av 2008.

(27) För att garantera ett hållbart utnyttjande av bestånden av kummel och havskräfta och minska den mängd fisk som kastas överbord bör användning av de senaste modellerna av selektiva redskap tillåtas i ICES-områdena VIIIa, VIIIb och VIIId.

(28) Redskap som inte används för att fånga havskräfta bör tillåtas i vissa områden avsedda för skydd av arterna, där fiske är förbjudet.

(29) Mot bakgrund av utlåtanden från STECF är det inte nödvändigt att stänga vissa lekområden för sill för att säkerställa hållbart utnyttjande av den arten i ICES-område VIa.

(30) Kontrollen av landningar och omlastningar av fryst fisk som fiskefartyg från tredjeland genomför i gemenskapens hamnar, och som rekommenderas av Nordostatlantiska fiskerikommissionen (NEAFC), bör behållas. I november 2007 rekommenderade NEAFC att ett antal fartyg skulle ersättas som finns med i förteckningen över fartyg som har konstaterats bedriva illegalt, orapporterat och oreglerat fiske. Det bör säkerställas att rekommendationerna genomförs i gemenskapens lagstiftning.

(31) För att bidra till bevarandet av bläckfisk, och särskilt för att skydda de unga exemplaren, är det nödvändigt att för 2008 behålla en minsta storlek för bläckfisk med ursprung i de farvatten som lyder under tredjeländers överhöghet eller jurisdiktion i regionen för fiskerikommittén för östra Centralatlanten (CECAF), i avvaktan på antagandet av en förordning om ändring av förordning (EG) nr 850/98.

(32) Mot bakgrund av utlåtanden från STECF bör fiske med bomtrål där elektrisk ström används tillåtas under 2008 i södra delen av ICES-områdena IVc och IVb på vissa villkor.

(33) Interamerikanska kommissionen för tropisk tonfisk (IATTC) lyckades inte anta fångstbegränsningar för gulfenad tonfisk, storögd tonfisk och bonit vid sitt årliga möte 2007, och även om gemenskapen inte är medlem i IATTC bör bestämmelser genomföras för att säkra en hållbar förvaltning av de bestånd som står under denna organisations jurisdiktion.

(34) Vid sitt tredje årliga möte antog Fiskerikommissionen för västra och mellersta Stilla havet (WCPFC) begränsningar av fiskeansträngningen för gulfenad tonfisk, storögd tonfisk, bonit, svärdfisk och långfenad tonfisk (från södra delen av Stilla havet) och tekniska åtgärder för hanteringen av bifångster. Gemenskapen har varit medlem i WCPFC sedan januari 2005. Dessa åtgärder bör därför införlivas med gemenskapslagstiftningen för att säkerställa att de resurser som står under detta organs jurisdiktion förvaltas på ett hållbart sätt.

(35) Vid sina årliga möten 2006 och 2007 antog Allmänna kommissionen för fiske i Medelhavet (AKFM) en rad rekommendationer om tekniska bestämmelser för vissa fiskbestånd i Medelhavet. För att bidra till fiskbeståndens bevarande är det nödvändigt att genomföra dessa bestämmelser under 2008 i avvaktan på antagandet av en förordning om ändring av förordning (EG) nr 1967/2006.

(36) Vid sitt årliga möte 2007 antog Sydostatlantiska fiskeriorganisationen (SEAFO) fångstbegränsningar för fiskbestånd i SEAFO:s konventionsområde och fastställde villkor för återupptagande av fisket i de för närvarande stängda områdena samt detaljerade krav rörande hamnstatskontroller. Det är nödvändigt att införliva dessa bestämmelser med gemenskapslagstiftningen.

(37) Vid sina årliga möten 2006 och 2007 antog tonfiskkommissionen för Indiska oceanen (IOTC) en rad förvaltnings- och kontrollbestämmelser. Det är nödvändigt att införliva dessa bestämmelser med gemenskapslagstiftningen.

(38) Vid det tredje internationella mötet för att skapa en ny regional fiskeriorganisation för södra Stilla havet (SPFO), som hölls i maj 2007, antog deltagarna tillfälliga bestämmelser för att reglera pelagiskt fiske och bottenfiske i södra Stilla havet. Det är nödvändigt att införliva dessa bestämmelser med gemenskapslagstiftningen.

(39) Vid sitt årliga möte 2007 antog Internationella kommissionen för bevarande av tonfisk i Atlanten (Iccat), kvoter och justerade kvoter som återspeglar Iccats avtalsslutande parters över- respektive underutnyttjande av sina fiskemöjligheter. Iccat antog dessutom en teknisk bevarandeåtgärd för svärdfisk i Medelhavet 2008. För att bidra till bevarandet av fiskbestånden är det nödvändigt att genomföra denna åtgärd.

(40) För att se till att de fångster av blåvitling som görs av ett tredjelands fartyg i gemenskapens vatten redovisas korrekt, bör de skärpta bestämmelserna om kontroll av sådana fartyg behållas.

(41) Det är nödvändigt att trygga försörjningen för gemenskapens fiskare och undvika att resurser sätts i fara och andra eventuella problem till följd av att rådets förordning (EG) nr 41/2007 av 21 december 2006 om fastställande för år 2007 av fiskemöjligheter och därmed förbundna villkor för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i gemenskapens vatten och, för gemenskapens fartyg, i andra vatten där fångstbegränsningar krävs löper ut. Därför bör de aktuella fiskena öppnas den 1 januari 2008 och vissa av reglerna i förordningen bör förbli i kraft under januari 2008. Med tanke på frågans brådskande karaktär måste ett undantag medges från den sexveckorsperiod som anges i punkt I.3 i protokollet om de nationella parlamentens roll i Europeiska unionen, som är fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördragen om upprättandet av Europeiska gemenskaperna.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 2371/2002 av den 20 december 2002 om bevarande och hållbart utnyttjande av fiskeresurserna inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken, särskilt artikel 20,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 847/96 av den 6 maj 1996 om att införa ytterligare villkor för förvaltning av totala tillåtna fångstmängder (TAC) och kvoter med fördelning mellan åren, särskilt artikel 2,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 423/2004 av den 26 februari 2004 om åtgärder för återhämtning av torskbestånd, särskilt artiklarna 6 och 8,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 811/2004 av den 21 april 2004 om åtgärder för återhämtning av det nordliga kummelbeståndet, särskilt artikel 5,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 2166/2005 av den 20 december 2005 om fastställande av återhämtningsåtgärder för bestånden av sydkummel och havskräfta i Kantabriska sjön och väster om Iberiska halvön, särskilt artiklarna 4 och 8,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 388/2006 av den 23 februari 2006 om upprättande av en flerårig plan för hållbart utnyttjande av beståndet av tunga i Biscayabukten, särskilt artikel 4,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 509/2007 av den 7 maj 2007 om upprättande av en flerårig plan för hållbart utnyttjande av beståndet av tunga i västra delen av Engelska kanalen, särskilt artiklarna 3 och 5,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 676/2007 av den 11 juni 2007 om upprättande av en flerårig plan för fiske som utnyttjar bestånden av rödspätta och tunga i Nordsjön, särskilt artiklarna 6 och 9,

med beaktande av kommissionens förslag, och

(1) Enligt artikel 4 i förordning (EG) nr 2371/2002 ska rådet anta de bestämmelser som krävs för att säkerställa tillträdet till vatten och resurser och för att se till att fiskeverksamheten sker på ett hållbart sätt med beaktande av tillgängliga vetenskapliga utlåtanden, särskilt den rapport som utarbetats av vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen (STECF).

(2) Enligt artikel 20 i förordning (EG) nr 2371/2002 åligger det rådet att fastställa totala tillåtna fångstmängder (TAC) för varje fiske eller grupp av fisken. Fiskemöjligheterna bör fördelas mellan medlemsstater och tredjeländer i enlighet med de kriterier som fastställs i artikel 20 i den förordningen.

(3) För att se till att de totala tillåtna fångstmängderna och kvoterna förvaltas på ett ändamålsenligt sätt bör det fastställas särskilda villkor för fisket.

(4) Principer och vissa förfaranden för fiskeriförvaltningen bör fastställas på gemenskapsnivå så att medlemsstaterna kan säkerställa förvaltningen av de fartyg som för deras flagg.

(5) Artikel 3 i förordning (EG) nr 2371/2002 innehåller definitioner som är relevanta för fördelning av fiskemöjligheter.

(6) Fiskemöjligheter bör utnyttjas i enlighet med relevant gemenskapslagstiftning, särskilt kommissionens förordning (EEG) nr 2807/83 av den 22 september 1983 om närmare bestämmelser för registrering av uppgifter om medlemsstaternas fångster av fisk, rådets förordning (EEG) nr 2930/86 av den 22 september 1986 om definition av fiskefartygs egenskaper, kommissionens förordning (EEG) nr 1381/87 av den 20 maj 1987 om fastställande av närmare bestämmelser avseende märkning och dokumentation av fiskefartyg, rådets förordning (EEG) nr 3880/91 av den 17 december 1991 om avlämnande av statistikuppgifter om nominell fångst för medlemsstater som bedriver fiske i Nordatlantens östra del, rådets förordning (EEG) nr 2847/93 av den 12 oktober 1993 om införande av ett kontrollsystem för den gemensamma fiskeripolitiken, rådets förordning (EG) nr 1627/94 av den 27 juni 1994 om allmänna bestämmelser för särskilda fisketillstånd, rådets förordning (EG) nr 850/98 av den 30 mars 1998 för bevarande av fiskeresurserna genom tekniska åtgärder för skydd av unga exemplar av marina organismer, rådets förordning (EG) nr 1434/98 av den 29 juni 1998 om att fastställa villkor för landning av sill i andra industriella syften än för att konsumeras direkt, rådets förordning (EG) nr 2347/2002 av den 16 december 2002 om särskilda tillträdeskrav och därmed förbundna villkor vid fiske efter djuphavsbestånd, rådets förordning (EG) nr 1954/2003 av den 4 november 2003 om förvaltningen av fiskeansträngningen för vissa fiskezoner och fisketillgångar inom gemenskapen, kommissionens förordning (EG) nr 2244/2003 av den 18 december 2003 om närmare föreskrifter för det satellitbaserade övervakningssystemet för fartyg, förordning (EG) nr 423/2004, rådets förordning (EG) nr 601/2004 av den 22 mars 2004 om fastställande av vissa kontrollåtgärder för fiskeriverksamhet i det område som omfattas av konventionen om bevarande av marina levande tillgångar i Antarktis, förordning (EG) nr 811/2004, rådets förordning (EG) nr 2115/2005 av den 20 december 2005 om upprättande av en återhämtningsplan för liten hälleflundra inom ramen för Fiskeriorganisationen för Nordatlantens västra del, förordning (EG) nr 2166/2005, förordning (EG) nr 388/2006, rådets förordning (EG) nr 2015/2006 av den 19 december 2006 om fastställande för 2007 och 2008 av fiskemöjligheter för gemenskapens fiskefartyg när det gäller vissa djuphavsbestånd, rådets förordning (EG) nr 1967/2006 av den 21 december 2006 om förvaltningsåtgärder för hållbart utnyttjande av fiskeresurserna i Medelhavet, förordning (EG) nr 509/2007, rådets förordning (EG) nr 520/2007 av den 7 maj 2007 om tekniska bestämmelser för bevarande av vissa fiskbestånd av långvandrande arter, förordning (EG) nr 676/2007 samt rådets förordning (EG) nr 1386/2007 av den 22 oktober 2007 om inrättande av bevarande- och tillämpningsföreskrifter som ska tillämpas i regleringsområdet för Fiskeriorganisationen för Nordatlantens västra del.

(7) Det bör klargöras att bestämmelserna i denna förordning även bör gälla vid försäljning av marina organismer som fångas under fiskeverksamhet som uteslutande bedrivs i vetenskapligt syfte. I enlighet med rekommendationerna från Internationella havsforskningsrådet (ICES) är det nödvändigt att fortsätta tillämpa ett system för förvaltningen av fångstbegränsningarna för ansjovis i ICES-område VIII. Kommissionen bör fastställa fångstbegränsningarna för ansjovisbeståndet i ICES-område VIII mot bakgrund av vetenskapliga uppgifter som samlas in under det första halvåret 2008 och mot bakgrund av de diskussioner som förs i samband med en flerårig förvaltningsplan för ansjovis.

(8) I enlighet med rekommendationerna från ICES är det nödvändigt att behålla och revidera ett system för att förvalta fiskeansträngningen efter tobisfiskar i ICES-områdena IIIa och IV och EG-vattnen i område IIa.

(9) Som en övergångsåtgärd, baserad på de senaste vetenskapliga utlåtandena från ICES, bör fiskeansträngningen efter vissa djuphavsarter minskas ytterligare.

(10) Enligt artikel 20 i förordning (EG) nr 2371/2002 åligger det rådet att besluta om villkoren i samband med fångstbegränsningar och/eller begränsningar av fiskeansträngningen. Vetenskapliga utlåtanden visar att fångster som betydligt överstiger de beslutade totala tillåtna fångstmängderna är till förfång för ett hållbart fiske. Det bör därför införas villkor i samband med dessa begränsningar som leder till en förbättrad tillämpning av de beslutade fiskemöjligheterna.

(11) Vid sitt årliga möte 2007 antog Nordvästatlantiska fiskeriorganisationen (NAFO) ett antal tekniska åtgärder och kontrollåtgärder. Det är nödvändigt att genomföra dessa åtgärder.

(12) Vid sitt 26:e årliga möte 2007 antog konventionen för bevarande av marina levande tillgångar i Antarktis (CCAMLR) tillämpliga fångstbegränsningar för bestånd som får fiskas av etablerade fiskare från de länder som är parter i CCAMLR. CCAMLR godkände också att gemenskapsfartyg deltar i undersökande fiske efter Dissostichus spp. i delområdena FAO 88.1 och 88.2 och i sektionerna 58.4.1, 58.4.2, 58.4.3a och 58.4.3b och fastställde begränsningar för fångst och bifångst samt vissa tekniska bestämmelser. Även dessa begränsningar och tekniska bestämmelser bör tillämpas.

(13) Som avtalsslutande part i konventionen för bevarande av marina levande tillgångar i Antarktis (CCAMLR) har gemenskapen ett internationellt åtagande som innefattar skyldigheten att tillämpa de åtgärder som antagits av CCAMLR-kommissionen. De totala tillåtna fångstmängder som antas av denna kommission för 2007–2008 och motsvarande fångstperioder bör tillämpas.

(14) Enligt artikel 2 i förordning (EG) nr 847/96 måste det anges vilka bestånd som ska omfattas av de olika åtgärder som fastställs i den förordningen.

(15) I enlighet med förfarandet i avtalen eller protokollen om fiskeförbindelser har gemenskapen hållit samråd om fiskerättigheter med Norge, Färöarna och Grönland.

(16) Gemenskapen är avtalsslutande part i flera regionala fiskeriorganisationer. Dessa fiskeriorganisationer har rekommenderat fångstbegränsningar eller begränsningar av fiskeansträngningen eller andra bevarandeföreskrifter för vissa arter. Gemenskapen bör därför genomföra sådana rekommendationer.

(17) De diskussioner som har förts under 2007 om ett alternativt system för förvaltning av fiskeansträngningen baserat på tak för kilowattdagar för 2008, har visat att det behövs mer tid för att anpassa de nationella administrativa förfarandena till de krav som ett sådant ansträngningsförvaltningssystem innebär. Det nuvarande ansträngningsförvaltningssystemet baserat på havdagar kommer att behållas under 2008 och avsikten är att diskussionerna under 2008 ska fortsätta om ett effortregleringssystem baserat på kilowattdagar så att ett sådant system kan införas 2009.

(18) För att anpassa begränsningen av fiskeansträngningen för torsk i enlighet med förordning (EG) nr 423/2004, behålls i enlighet med artikel 8.3 i den förordningen alternativa arrangemang för att förvalta fiskeansträngningen i överensstämmelse med de totala tillåtna fångstmängderna.

(19) Vissa tillfälliga bestämmelser för användning av VMS-uppgifter bör behållas för att göra uppföljning, kontroll och övervakning av ansträngningsförvaltningen mer effektiv och ändamålsenlig.

(20) För att anpassa begränsningen av fiskeansträngningen för tunga i enlighet med förordning (EG) nr 509/2007, bör det i enlighet med artikel 5.2 i den förordningen fastställas alternativa arrangemang för att förvalta fiskeansträngningen i överensstämmelse med de totala tillåtna fångstmängderna.

(21) För att anpassa begränsningen av fiskeansträngningen för rödspätta och tunga i enlighet med förordning (EG) nr 676/2007, bör det i enlighet med artikel 9.2 i den förordningen fastställas alternativa arrangemang för att förvalta fiskeansträngningen i överensstämmelse med de totala tillåtna fångstmängderna.

(22) För bestånden av torsk i Nordsjön, Skagerrak, västra delen av Engelska kanalen, Irländska sjön och vattnen väster om Skottland och för bestånden av kummel och havskräfta i ICES-områdena VIIIc och IXa behöver de tillåtna nivåerna i systemet för förvaltning av ansträngningen anpassas.

(23) Vissa kompletterande kontrollåtgärder och tekniska villkor för fiske bör införas under 2008 för att stödja bevarandet av fiskbestånden.

(24) Enligt vetenskapliga utlåtanden från ICES behövs det åtgärder för att skydda lekbeståndet av birkelånga i ICES-områdena VI och VII utöver de redan fastställda fångstbegränsningarna.

(25) Vetenskapliga undersökningar har visat att fiske med nät och insnärjningsnät i ICES-områdena VIa, VIb, VIIb, VIIc, VIIj, VIIk, VIII, IX, X och XII utgör ett allvarligt hot mot djuphavsarterna. Övergångsåtgärderna innebär dock att dessa fisken får bedrivas på vissa villkor till dess att mera permanenta åtgärder har vidtagits.

(26) I enlighet med det godkända protokollet över slutsatser mellan Europeiska gemenskapen och Norge av den 26 november 2007 bör tekniska åtgärder för att öka släpredskapens selektivitet i syfte att minska den mängd vitling som kastas överbord i Nordsjön testas under första delen av 2008.

(27) För att garantera ett hållbart utnyttjande av bestånden av kummel och havskräfta och minska den mängd fisk som kastas överbord bör användning av de senaste modellerna av selektiva redskap tillåtas i ICES-områdena VIIIa, VIIIb och VIIId.

(28) Redskap som inte används för att fånga havskräfta bör tillåtas i vissa områden avsedda för skydd av arterna, där fiske är förbjudet.

(29) Mot bakgrund av utlåtanden från STECF är det inte nödvändigt att stänga vissa lekområden för sill för att säkerställa hållbart utnyttjande av den arten i ICES-område VIa.

(30) Kontrollen av landningar och omlastningar av fryst fisk som fiskefartyg från tredjeland genomför i gemenskapens hamnar, och som rekommenderas av Nordostatlantiska fiskerikommissionen (NEAFC), bör behållas. I november 2007 rekommenderade NEAFC att ett antal fartyg skulle ersättas som finns med i förteckningen över fartyg som har konstaterats bedriva illegalt, orapporterat och oreglerat fiske. Det bör säkerställas att rekommendationerna genomförs i gemenskapens lagstiftning.

(31) För att bidra till bevarandet av bläckfisk, och särskilt för att skydda de unga exemplaren, är det nödvändigt att för 2008 behålla en minsta storlek för bläckfisk med ursprung i de farvatten som lyder under tredjeländers överhöghet eller jurisdiktion i regionen för fiskerikommittén för östra Centralatlanten (CECAF), i avvaktan på antagandet av en förordning om ändring av förordning (EG) nr 850/98.

(32) Mot bakgrund av utlåtanden från STECF bör fiske med bomtrål där elektrisk ström används tillåtas under 2008 i södra delen av ICES-områdena IVc och IVb på vissa villkor.

(33) Interamerikanska kommissionen för tropisk tonfisk (IATTC) lyckades inte anta fångstbegränsningar för gulfenad tonfisk, storögd tonfisk och bonit vid sitt årliga möte 2007, och även om gemenskapen inte är medlem i IATTC bör bestämmelser genomföras för att säkra en hållbar förvaltning av de bestånd som står under denna organisations jurisdiktion.

(34) Vid sitt tredje årliga möte antog Fiskerikommissionen för västra och mellersta Stilla havet (WCPFC) begränsningar av fiskeansträngningen för gulfenad tonfisk, storögd tonfisk, bonit, svärdfisk och långfenad tonfisk (från södra delen av Stilla havet) och tekniska åtgärder för hanteringen av bifångster. Gemenskapen har varit medlem i WCPFC sedan januari 2005. Dessa åtgärder bör därför införlivas med gemenskapslagstiftningen för att säkerställa att de resurser som står under detta organs jurisdiktion förvaltas på ett hållbart sätt.

(35) Vid sina årliga möten 2006 och 2007 antog Allmänna kommissionen för fiske i Medelhavet (AKFM) en rad rekommendationer om tekniska bestämmelser för vissa fiskbestånd i Medelhavet. För att bidra till fiskbeståndens bevarande är det nödvändigt att genomföra dessa bestämmelser under 2008 i avvaktan på antagandet av en förordning om ändring av förordning (EG) nr 1967/2006.

(36) Vid sitt årliga möte 2007 antog Sydostatlantiska fiskeriorganisationen (SEAFO) fångstbegränsningar för fiskbestånd i SEAFO:s konventionsområde och fastställde villkor för återupptagande av fisket i de för närvarande stängda områdena samt detaljerade krav rörande hamnstatskontroller. Det är nödvändigt att införliva dessa bestämmelser med gemenskapslagstiftningen.

(37) Vid sina årliga möten 2006 och 2007 antog tonfiskkommissionen för Indiska oceanen (IOTC) en rad förvaltnings- och kontrollbestämmelser. Det är nödvändigt att införliva dessa bestämmelser med gemenskapslagstiftningen.

(38) Vid det tredje internationella mötet för att skapa en ny regional fiskeriorganisation för södra Stilla havet (SPFO), som hölls i maj 2007, antog deltagarna tillfälliga bestämmelser för att reglera pelagiskt fiske och bottenfiske i södra Stilla havet. Det är nödvändigt att införliva dessa bestämmelser med gemenskapslagstiftningen.

(39) Vid sitt årliga möte 2007 antog Internationella kommissionen för bevarande av tonfisk i Atlanten (Iccat), kvoter och justerade kvoter som återspeglar Iccats avtalsslutande parters över- respektive underutnyttjande av sina fiskemöjligheter. Iccat antog dessutom en teknisk bevarandeåtgärd för svärdfisk i Medelhavet 2008. För att bidra till bevarandet av fiskbestånden är det nödvändigt att genomföra denna åtgärd.

(40) För att se till att de fångster av blåvitling som görs av ett tredjelands fartyg i gemenskapens vatten redovisas korrekt, bör de skärpta bestämmelserna om kontroll av sådana fartyg behållas.

(41) Det är nödvändigt att trygga försörjningen för gemenskapens fiskare och undvika att resurser sätts i fara och andra eventuella problem till följd av att rådets förordning (EG) nr 41/2007 av 21 december 2006 om fastställande för år 2007 av fiskemöjligheter och därmed förbundna villkor för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i gemenskapens vatten och, för gemenskapens fartyg, i andra vatten där fångstbegränsningar krävs löper ut. Därför bör de aktuella fiskena öppnas den 1 januari 2008 och vissa av reglerna i förordningen bör förbli i kraft under januari 2008. Med tanke på frågans brådskande karaktär måste ett undantag medges från den sexveckorsperiod som anges i punkt I.3 i protokollet om de nationella parlamentens roll i Europeiska unionen, som är fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördragen om upprättandet av Europeiska gemenskaperna.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Kapitel I Tillämpningsområde och definitioner

Artikel1Syfte

I denna förordning fastställs fiskemöjligheterna för 2008 för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd samt de därmed förbundna villkor som ska gälla för utnyttjandet av dessa fiskemöjligheter. Dessutom fastställs vissa begränsningar för ansträngningen och därmed förbundna villkor för januari 2009, och för vissa bestånd i Antarktis fastställs fiskemöjligheterna och de särskilda villkoren för de perioder som anges i bilaga IE.

Artikel2Tillämpningsområde

1. Om inte annat anges ska denna förordning tillämpas på

a) gemenskapens fiskefartyg (”gemenskapsfartyg”) och

b) fiskefartyg som för ett tredjelands flagg, och är registrerade i ett tredjeland (”tredjelands fiskefartyg”), i gemenskapens vatten (”EG-vatten”).

2. Genom undantag från punkt 1 ska bestämmelserna i denna förordning, utom punkt 4.2 i bilaga III och fotnot 1 i bilaga IX, inte gälla för fiskeverksamhet som uteslutande bedrivs i vetenskapligt syfte och som utförs med tillstånd från och under överinseende av den medlemsstat vars flagg fartyget för, om kommissionen och de medlemsstater i vars vatten undersökningarna äger rum har underrättats om detta i förväg. Medlemsstater som bedriver fiskeverksamhet i vetenskapligt syfte ska underrätta kommissionen, de medlemsstater i vars vatten undersökningarna äger rum, ICES samt STECF om alla fångster från sådan fiskeverksamhet.

Artikel3Definitioner

Utöver de definitioner som anges i artikel 3 i förordning (EG) nr 2371/2002 gäller följande definitioner i den här förordningen:

a) totala tillåtna fångstmängder (TAC): den kvantitet som får fångas och landas ur varje bestånd varje år.

b) kvot: en andel av de totala tillåtna fångstmängder som tilldelas gemenskapen, en medlemsstat eller ett tredjeland.

c) internationella vatten: vatten som inte står under någon stats överhöghet eller jurisdiktion.

Artikel4Fiskezoner

I denna förordning gäller följande områdesavgränsningar:

a) ICES-områden (Internationella havsforskningsrådet): de områden som definieras i förordning (EEG) nr 3880/91.

b) Skagerrak: det område som avgränsas i väst av en linje från Hanstholms fyr till Lindesnes fyr och i söder av en linje från Skagens fyr till Tistlarnas fyr och därifrån till den närmaste punkten på den svenska kusten.

c) Kattegatt: det område som i norr avgränsas av en linje från Skagens fyr till Tistlarnas fyr och därifrån till den närmaste punkten på den svenska kusten och i söder av en linje från Hasenøre till Gnibens Spids, från Korshage till Spodsbjerg och från Gilbjerg Hoved till Kullen.

d) Cadizbukten: det område i ICES-område IXa som ligger öster om longitud 7°23′48″ V.

e) AKFM-området (Allmänna kommissionen för fiske i Medelhavet): det område som definieras i rådets beslut 98/416/EG av den 16 juni 1998 om Europeiska gemenskapens anslutning till Allmänna kommissionen för fiske i Medelhavet.

f) CECAF-områden (östra Centralatlanten eller FAO:s stora fiskeområde 34): de områden som definieras i rådets förordning (EG) nr 2597/95 av den 23 oktober 1995 om avlämnande av statistikuppgifter över nominell fångst för medlemsstater som bedriver fiske i vissa områden, andra än dem i Nordatlanten.

g) NEAFC:s konventionsområde: de vatten som anges i artikel 1 i den konvention som är fogad till rådets beslut 81/608/EEG av den 13 juli 1981 om antagande av konventionen om framtida multilateralt samarbete om fisket i Nordostatlanten.

h) NEAFC:s regleringsområde: de vatten i NEAFC:s konventionsområde som ligger utanför vatten som står under NEAFC-parternas jurisdiktion.

i) NAFO-områden (Nordvästatlantiska fiskeriorganisationen): de områden som definieras i rådets förordning (EEG) nr 2018/93 av den 30 juni 1993 om rapportering av statistikuppgifter om medlemsstaternas fångster och fiskeriaktiviteter i Nordatlantens västra del.

j) NAFO:s regleringsområde: den del av NAFO:s (Nordvästatlantiska fiskeriorganisationen) konventionsområde som ligger utanför de områden som står under kuststaternas överhöghet eller jurisdiktion.

k) SEAFO-områden (Sydostatlantiska fiskeriorganisationen): de områden som definieras i rådets beslut 2002/738/EG av den 22 juli 2002 om ingående på Europeiska gemenskapens vägnar av konventionen om bevarande och förvaltning av fiskeresurser i Sydostatlanten.

l) ICCAT-området (Internationella kommissionen för bevarande av tonfisk i Atlanten): det område som definieras i rådets beslut 86/238/EEG av den 9 juni 1986 om anslutning av gemenskapen till internationella konventionen för bevarande av tonfisk i Atlanten, ändrat genom det protokoll som bifogas till utskottets slutbetänkande vid konferensen av staternas befullmäktigade ombud som i Paris undertecknat konventionen den 10 juli 1984.

m) CCAMLR-områden (konventionen för bevarande av marina levande tillgångar i Antarktis): de områden som definieras i förordning (EG) nr 601/2004.

n) IATTC-området (Interamerikanska kommissionen för tropisk tonfisk): det område som definieras i rådets beslut 2006/539/EG av den 22 maj 2006 om ingående, på Europeiska gemenskapens vägnar, av konventionen om förstärkning av den interamerikanska kommission för tropisk tonfisk som inrättades genom 1949 års konvention mellan Amerikas förenta stater och Republiken Costa Rica.

o) IOTC-området (tonfiskkommissionen för Indiska oceanen): det område som definieras i rådets beslut 95/399/EG av den 18 september 1995 om gemenskapens anslutning till avtalet om inrättande av en tonfiskkommission för Indiska oceanen.

p) SPFO-området (regionala fiskeriförvaltningsorganisationen för södra Stilla havet): fritt hav som ligger söder om ekvatorn, norr om CCAMLR:s konventionsområde, öster om SIOFA:s konventionsområde enligt definitionen i rådets beslut 2006/496/EG av den 6 juli 2006 om undertecknande på Europeiska gemenskapens vägnar av fiskeavtalet för södra Indiska oceanen och väster om fiskeområden som står under de sydamerikanska staternas jurisdiktion.

q) WCPFC-området (Fiskerikommissionen för västra och mellersta Stilla havet): det område som definieras i rådets beslut 2005/75/EG av den 26 april 2004 om gemenskapens anslutning till konventionen om bevarande och förvaltning av långvandrande fiskbestånd i västra och mellersta Stilla havet.

Kapitel II Fiskemöjligheter och därmed förbundna villkor för gemenskapsfartyg

Artikel5Fångstbegränsningar och fördelning

1. I bilaga I anges fångstbegränsningar för gemenskapsfartyg i gemenskapens vatten och i vissa andra vatten än gemenskapens vatten och fördelningen av dessa fångstbegränsningar bland medlemsstaterna samt ytterligare villkor enligt artikel 2 i förordning (EG) nr 847/96.

2. Gemenskapsfartyg tillåts härmed att ta fångster, inom de kvotgränser som anges i bilaga I, i vatten som står under Färöarnas, Grönlands, Islands och Norges fiskerijurisdiktion, samt i fiskezonen kring Jan Mayen, på de villkor som anges i artiklarna 11, 20 och 21.

3. Kommissionen ska fastställa fångstbegränsningarna för fiske efter tobisfiskar i ICES-områdena IIIa och IV och i EG-vattnen i ICES-område IIa enligt reglerna i punkt 6 i bilaga IID.

4. Så snart som den totala tillåtna fångstmängden för lodda i Grönlands vatten i ICES-områdena V och XIV har fastställts, ska kommissionen fastställa fångstbegränsningar för gemenskapen, motsvarande 7,7 % av den totala tillåtna fångstmängden för lodda.

5. Fångstbegränsningarna för beståndet av vitlinglyra i ICES-område IIIa och i EG-vattnen i ICES-områdena IIa och IV och för beståndet av skarpsill i EG-vattnen i ICES-områdena IIa och IV får ses över av kommissionen i enlighet med förfarandet i artikel 30.2 i förordning (EG) nr 2371/2002 mot bakgrund av vetenskapliga uppgifter som samlats in under det första halvåret 2008.

6. Kommissionen får fastställa fångstbegränsningarna för ansjovisbeståndet i ICES-område VIII i enlighet med förfarandet i artikel 30.2 i förordning (EG) nr 2371/2002 mot bakgrund av vetenskapliga uppgifter som samlas in under det första halvåret 2008.

7. Till följd av översynen av beståndet av vitlinglyra enligt punkt 5 får fångstbegränsningarna för beståndet av vitling i ICES-område IIIa och ICES-område IV och i EG-vattnen i ICES-område IIa och för beståndet av kolja i ICES-område IIIa och i EG-vattnen i ICES-områdena IIIb, IIIc och IIId och i ICES-område IV och i EG-vattnen i ICES-område IIa, ses över av kommissionen i enlighet med förfarandet i artikel 30.2 i förordning (EG) nr 2371/2002 för att beakta industriella bifångster i fisket efter vitlinglyra.

Artikel6Förbjudna arter

Det ska vara förbjudet för gemenskapsfartyg att fiska efter, behålla ombord, lasta om och landa följande arter, såväl i gemenskapens som i alla andra vatten:

Brugd (Cetorhinus maximus).

Vithaj (Carcharodon carcharias).

Artikel7Särskilda bestämmelser om fördelningen

1. Fördelningen mellan medlemsstaterna av fiskemöjligheterna enligt bilaga I ska göras utan att det påverkar

a) byten enligt artikel 20.5 i förordning (EG) nr 2371/2002,

b) omfördelningar enligt artiklarna 21.4, 23.1 och 32.2 i förordning (EEG) nr 2847/93,

c) ytterligare landningar som tillåts enligt artikel 3 i förordning (EG) nr 847/96,

d) de kvantiteter som hålls inne enligt artikel 4 i förordning (EG) nr 847/96,

e) avdrag enligt artikel 5 i förordning (EG) nr 847/96.

2. Artikel 4.2 i förordning (EG) nr 847/96 ska, genom undantag från den förordningen, tillämpas på alla bestånd som omfattas av analytisk TAC i syfte att hålla inne kvoter som kan överföras till 2009.

Artikel8Begränsningar av fiskeansträngningen och därmed förbundna villkor för förvaltningen av bestånd

1. Under perioden 1 februari 2008–31 januari 2009 ska de begränsningar av fiskeansträngningen och därmed förbundna villkor som fastställs i

a) bilaga IIA tillämpas på förvaltningen av vissa bestånd i Kattegatt, Skagerrak och ICES-områdena IV, VIa, VIIa, VIId samt i EG-vattnen i ICES-område IIa,

b) bilaga IIB tillämpas på förvaltningen av kummel och havskräfta i ICES-områdena VIIIc och IXa, utom Cádizbukten,

c) bilaga IIC tillämpas på förvaltningen av bestånden av tunga i ICES-område VIIe, och

d) bilaga IID tillämpas på förvaltningen av bestånden av tobisfiskar i ICES-områdena IIIa och IV samt i EG-vattnen i ICES-område IIa.

2. För de bestånd som nämns i punkt 1 ska under perioden 1 januari 2008–31 januari 2008 den fiskeansträngning och därmed förbundna villkor som fastställs i bilagorna IIA, IIB, IIC och IID till förordning (EG) nr 41/2006 fortsätta att tillämpas.

3. Kommissionen ska fastställa fiskeansträngningen för 2008 för fiske efter tobisfiskar i ICES-områdena IIIa och IV och i EG-vattnen i ICES-område IIa i enlighet med reglerna i punkterna 4–5 i bilaga IID.

4. Medlemsstaterna ska se till att fiskeansträngningen under 2008, mätt i kilowattdagar ute ur hamn, för fartyg som innehar djuphavsfisketillstånd inte överstiger 75 % av den genomsnittliga årliga fiskeansträngningen för den berörda medlemsstatens fartyg år 2003 under fiskeresor då djuphavsfisketillstånd innehades och/eller arter av djuphavsfiskar, enligt förteckningen i bilagorna I och II till förordning (EG) nr 2347/2002, fångades. Denna punkt ska enbart tillämpas på fiskeresor då över 100 kg andra djuphavsarter än guldlax fångades.

Artikel9Villkor för landning av fångster och bifångster

1. Fisk från bestånd för vilka fångstbegränsningar har fastställts får endast behållas ombord eller landas om

a) fångsterna har gjorts av fartyg från en medlemsstat vars kvot inte är uttömd, eller

b) fångsterna utgör en del av en gemenskapsandel som inte har fördelats mellan medlemsstaterna med hjälp av kvoter och som inte är uttömd.

2. Genom undantag från punkt 1 får följande fiskarter behållas ombord och landas även om en medlemsstat inte har några kvoter eller om kvoterna eller andelarna är uttömda:

a) Arter, utom sill och makrill, eller

i) som fångats tillsammans med andra arter i nätredskap med en maskstorlek på mindre än 32 mm i enlighet med artikel 4 i förordning (EG) nr 850/98, och

ii) som varken sorteras ombord eller vid landning,

b) makrill

i) som fångats tillsammans med taggmakrill eller sardiner,

ii) som inte överstiger 10 % av den totala vikten av makrill, taggmakrill och sardiner ombord, och

iii) som varken sorteras ombord eller vid landning.

3. Alla landningar ska räknas av från kvoten eller, om gemenskapsandelen inte har fördelats mellan medlemsstaterna med hjälp av kvoter, från gemenskapsandelen, utom fångster enligt punkt 2.

4. Procentsatserna för bifångster och deras avyttring ska fastställas i enlighet med artiklarna 4 och 11 i förordning (EG) nr 850/98.

Artikel10Osorterade landningar i ICES-områdena IIIa, IV och VIId och i EG-vattnen i ICES-område IIa

1. Artikel 2.1 i förordning (EG) nr 1434/98 ska inte tillämpas på sill som fångas i ICES-områdena IIIa, IV och VIId samt i EG-vattnen i ICES-område IIa.

2. Om en medlemsstats fångstbegränsningar för sill i ICES-områdena IIIa, IV och VIId och i EG-vattnen i ICES-område IIa har uppnåtts, ska det vara förbjudet för fartyg som för den medlemsstatens flagg, är registrerade i gemenskapen och verksamma inom de fisken där de aktuella fångstbegränsningarna gäller, att landa osorterade fångster som innehåller sill.

3. Medlemsstaterna ska se till att det finns ett adekvat provtagningssystem som gör det möjligt att effektivt övervaka osorterade landningar av varje art som fångas i ICES-områdena IIIa, IV och VIId samt i EG-vattnen i ICES-område IIa.

4. Osorterade fångster i ICES-områdena IIIa, IV och VIId samt i EG-vattnen i ICES-område IIa får endast landas i hamnar och på landningsplatser där det finns ett sådant provtagningssystem som avses i punkt 1.

Artikel11Begränsat tillträde

Gemenskapens fartyg får inte bedriva fiske i Skagerrak inom tolv nautiska mil utanför de norska baslinjerna. Fartyg som för dansk eller svensk flagg får emellertid fiska intill fyra nautiska mil utanför de norska baslinjerna.

Artikel12Fastställande av maskstorlek och garntjocklek

Maskstorlek och garntjocklek som avses i denna förordning ska fastställas enligt kommissionens förordning (EG) nr 129/2003 av den 24 januari 2003 om närmare bestämmelser för fastställande av maskstorlek och garntjocklek på nätredskap när gemenskapens fiskefartyg inspekteras av gemenskapens inspektörer, kommissionens inspektörer och nationella inspektörer.

Artikel13Tekniska övergångsbestämmelser och övergångsbestämmelser som rör kontroll

De tekniska övergångsbestämmelserna och övergångsbestämmelserna om kontroll av gemenskapsfartygen ska vara de som anges i bilaga III.

Kapitel III Fångstbegränsningar och därmed förbundna villkor för tredjelands fiskefartyg

Artikel14Tillstånd

Fiskefartyg som för venezuelansk eller norsk flagg och fiskefartyg som är registrerade på Färöarna får ta fångster i gemenskapens vatten inom ramen för de fångstbegränsningar som fastställs i bilaga I och på de villkor som anges i artiklarna 1518 och artiklarna 2228.

Artikel15Förbjudna arter

Det ska vara förbjudet för tredjelands fiskefartyg att fiska efter, behålla ombord, lasta om eller landa följande arter i alla gemenskapens vatten:

Brugd (Cetorhinus maximus).

Vithaj (Carcharodon carcharias).

Artikel16Geografiska restriktioner

1. Fiske som bedrivs av fartyg som för norsk flagg eller är registrerade på Färöarna är begränsat till de delar av fiskezonen på 200 nautiska mil som ligger mer än tolv nautiska mil utanför medlemsstaternas baslinjer i ICES-område IV, Kattegatt och Atlanten norr om 43°00′N, utom det område som avses i artikel 18 i förordning (EG) nr 2371/2002.

2. Fiske i Skagerrak med fiskefartyg som för norsk flagg är tillåtet i områden som ligger mer än fyra nautiska mil utanför Danmarks och Sveriges baslinjer.

3. Fiske som bedrivs av fiskefartyg som för venezuelansk flagg är begränsat till de delar av fiskezonen på 200 nautiska mil som ligger mer än tolv nautiska mil utanför det franska departementet Guyanas baslinjer.

Artikel17Segling genom gemenskapens vatten

Tredjelands fiskefartyg som seglar genom gemenskapens vatten ska stuva sina nätredskap på följande sätt, så att de inte med lätthet kan användas:

a) Nätredskap, vikter och liknande utrustning ska vara lossade från trålbord, bogserlinor och trålvarp.

b) Nätredskap som finns på däck eller ovanför däck ska vara säkert fastgjorda vid någon del av överbyggnaden.

Artikel18Villkor för landning av fångster och bifångster

Fisk från bestånd för vilka fångstbegränsningar har fastställts får endast behållas ombord eller landas om fångsterna har tagits av fiskefartyg från ett tredjeland vars kvot inte är uttömd.

Artikel19Tekniska övergångsbestämmelser och övergångsbestämmelser som rör kontroll

De tekniska övergångsbestämmelserna och övergångsbestämmelserna om kontroll av tredjelands fiskefartyg ska vara de som anges i bilaga III.

Kapitel IV Licenssystem för gemenskapsfartyg

Artikel20Licenser och därmed förbundna villkor

1. Trots de allmänna reglerna om fiskelicenser och särskilda fisketillstånd i förordning (EG) nr 1627/94 ska det för gemenskapsfartygs fiske i tredjeländers vatten krävas en licens utfärdad av det berörda tredjelandets myndigheter.

2. Punkt 1 ska emellertid inte gälla nedanstående gemenskapsfartyg när de bedriver fiske i norska vatten i Nordsjön:

a) Fartyg på högst 200 GT.

b) Fartyg som bedriver fiske efter andra arter än makrill avsedda som livsmedel.

c) Fartyg som för svensk flagg, enligt etablerad praxis.

3. Det högsta antalet licenser och andra därmed förbundna villkor ska fastställas enligt del I i bilaga IV. Ansökningar om licens ska lämnas in av medlemsstaternas myndigheter till kommissionen och innehålla uppgift om typ av fiske samt namn och kännetecken för de gemenskapsfartyg för vilka licenser ska utfärdas. Kommissionen ska överlämna dessa ansökningar till myndigheterna i det berörda tredjelandet.

4. Om en medlemsstat överför kvoter till en annan medlemsstat som ett led i ett utbyte av fiskekvoter inom de fiskezoner som anges i del I i bilaga IV ska överföringen inbegripa en motsvarande överföring av licenser och anmälas till kommissionen. Det sammanlagda antalet licenser för varje fiskezon, enligt del I i bilaga IV, får dock inte överskridas.

5. Gemenskapens fartyg ska följa de bevarande- och kontrollföreskrifter och alla övriga bestämmelser som reglerar fisket i den zon där de bedriver fiske.

Artikel21Färöarna

Gemenskapsfartyg med licens att bedriva riktat fiske efter en art i färöiska vatten får bedriva riktat fiske efter en annan art, förutsatt att de i förväg anmäler detta till de färöiska myndigheterna.

Kapitel V Licenssystem för tredjelands fiskefartyg

Artikel22Skyldighet att inneha licens och särskilt fisketillstånd

1. Trots artikel 28b i förordning (EEG) nr 2847/93 ska fiskefartyg på mindre än 200 GT som för norsk flagg undantas från skyldigheten att ha licens och särskilt fisketillstånd.

2. Fiskelicensen och det särskilda fisketillståndet ska förvaras ombord. Fiskefartyg som är registrerade i Färöarna eller i Norge ska dock undantas från denna skyldighet.

3. Fiskefartyg från tredjeländer som den 31 december 2007 har tillstånd att bedriva fiske får fortsätta att fiska från och med den 1 januari 2008 till dess att förteckningen över de fiskefartyg som har tillstånd att bedriva fiske lämnas in till och godkänns av kommissionen.

Artikel23Ansökan om licens och särskilt fisketillstånd

En ansökan till kommissionen om licens och särskilt fisketillstånd från en myndighet i tredjeland ska åtföljas av följande upplysningar:

a) Fartygets namn.

b) Registreringsnummer.

c) Distriktsbeteckning.

d) Hemmahamn.

e) Ägarens eller befraktarens namn och adress.

f) Bruttodräktighet (GT) och total längd.

g) Maskinstyrka.

h) Anropssignal och radiofrekvens.

i) Planerad fångstmetod.

j) Planerat fiskeområde.

k) Arter som fisket avser.

l) Period för vilken licens begärs.

Artikel24Antal licenser

Antalet licenser och särskilda därmed förbundna villkor ska fastställas enligt del II i bilaga IV.

Artikel25Indragning och återkallelse av licenser

1. Licenser och särskilda fisketillstånd kan dras in i samband med utfärdande av nya licenser och särskilda fisketillstånd. Sådana indragningar får verkan dagen innan kommissionen utfärdar de nya licenserna och de särskilda fisketillstånden. Nya licenser och särskilda fisketillstånd ska gälla från utfärdandedagen.

2. Licenser och särskilda fisketillstånd ska helt eller delvis återkallas innan de löper ut om de kvoter som fastställs i bilaga I för det berörda beståndet har uttömts.

3. Licenser och särskilda fisketillstånd ska återkallas vid eventuell underlåtenhet att fullgöra skyldigheterna enligt denna förordning.

Artikel26När reglerna inte följs

1. Under en tid av högst tolv månader ska varken licens eller särskilt fisketillstånd utfärdas för ett tredjelands fiskefartyg som inte har fullgjort de skyldigheter som fastställs i denna förordning.

2. Kommissionen ska meddela myndigheterna i det berörda tredjelandet namn och kännetecken för de fiskefartyg från tredjelandet som till följd av överträdelse av gällande bestämmelser i denna förordning inte kommer att tillåtas att fiska i gemenskapens fiskezon under påföljande månad eller månader.

Artikel27Licensinnehavarens skyldigheter

1. Ett tredjelands fiskefartyg ska följa de bevarande- och kontrollföreskrifter och alla övriga bestämmelser som reglerar gemenskapsfartygens fiske i det område där de bedriver fiske, särskilt förordningarna (EEG) nr 1381/87, (EEG) nr 2847/93, (EG) nr 1627/94, (EG) nr 850/98, (EG) nr 1434/98 samt rådets förordning (EG) nr 2187/2005 av den 21 december 2005 om bevarande av fiskeresurser genom tekniska åtgärder i Östersjön, Bälten och Öresund.

2. De fiskefartyg från tredjeland som avses i punkt 1 ska föra en loggbok med de uppgifter som anges i del I i bilaga V.

3. I enlighet med bestämmelserna i bilaga VI ska ett tredjelands fiskefartyg, utom fartyg som för norsk flagg och fiskar i ICES-område IIIa, sända de uppgifter som anges i den bilagan till kommissionen.

Artikel28Särskilda bestämmelser för det franska departementet Guyana

1. Fiskelicenser för det franska departementet Guyanas vatten ska beviljas på villkor att ägaren av det berörda tredjelandets fiskefartyg på kommissionens begäran tillåter en observatör att komma ombord.

2. Tredjelands fiskefartyg som fiskar i det franska departementet Guyanas vatten ska föra en loggbok enligt förlagan i del II i bilaga V. Fångstuppgifter ska på begäran sändas till kommissionen, via de franska myndigheterna.

Kapitel VI Särskilda bestämmelser för gemenskapsfartyg som fiskar I Medelhavet

Artikel29Fastställande av en fredningstid för fiske efter guldmakrill med anordningar som samlar fisk (FAD)

1. För att skydda guldmakrillen (Coryphaena hippurus), och då särskilt små exemplar, är det förbjudet att fiska efter guldmakrill med anordningar som samlar fisk (FAD) från och med den 1 januari 2008 till och med den 14 augusti 2008 i alla geografiska delområden som ingår i AKFM:s avtalsområde i enlighet med resolution AKFM/31/2007/2 enligt bilaga XIV.

2. Om en medlemsstat kan visa att fiskefartyg som för dess flagg inte har kunnat utnyttja sina normala fiskedagar på grund av dåligt väder, får den medlemsstaten, genom undantag från punkt 1, föra över FAD-dagar som dess fartyg inte utnyttjat till senast den 31 januari påföljande år. Medlemsstater som önskar utnyttja denna möjlighet till överföring ska före den 1 januari 2009 lämna in en ansökan till kommissionen om tilldelning av ytterligare dagar då ett fartyg under förbudsperioden 1 januari 2009–31 januari 2009 har tillstånd att fiska efter guldmakrill med hjälp av anordningar som samlar fisk. En sådan ansökan ska åtföljas av följande upplysningar:

a) En rapport med närmare uppgifter om det inställda fisket, däribland relevant meteorologisk information.

b) Fartygets namn.

c) Registreringsnummer.

d) Distriktsbeteckning och identifieringsnummer enligt definitionen i bilaga I till kommissionens förordning (EG) nr 26/2004 av den 30 december 2003 om registret över gemenskapens fiskeflotta.

Kommissionen ska vidarebefordra medlemsstaternas uppgifter till AKFM:s verkställande sekretariat.

3. Medlemsstaterna ska före den 1 november 2008 sända en rapport till kommissionen om genomförandet av de åtgärder som avses i punkt 2 för 2007.

4. Medlemsstaterna ska senast den 15 januari 2009 meddela kommissionen de totala landningar och omlastningar av guldmakrill som har gjorts under 2008 av fiskefartyg som för deras flagg i alla geografiska delområden som ingår i AKFM:s avtalsområde i enlighet med resolution AKFM/31/2007/2 enligt bilaga XIV.

Kommissionen ska vidarebefordra medlemsstaternas uppgifter till AKFM:s verkställande sekretariat.

Artikel30Fastställande av områden med särskilda fiskebegränsningar för att skydda känsliga djuphavsmiljöer

Ändrad genom förordning (EG) nr 718/2008.

1. Fiske med bogserade skrapor och bottentrål är förbjudet i de områden som avgränsas av linjer som förenar följande koordinater:

a) Djuphavsområde med särskilda fiskebegränsningar ”Lopheliarevet utanför Capo Santa Maria di Leuca”

39° 27,72′ N, 18° 10,74′ O

39° 27,80′ N, 18° 26,68′ O

39° 11,16′ N, 18° 32,58′ O

39° 11,16′ N, 18° 04,28′ O

b) Djuphavsområde med särskilda fiskebegränsningar ”Område med utsipprande kolväten i Nildeltat”

31° 30.00′N, 33° 10.00′O

31° 30.00′N, 34° 00.00′O

32° 00.00′N, 34° 00.00′O

32° 00.00′N, 33° 10.00′O

c) Djuphavsområde med särskilda fiskebegränsningar ”Eratosthenes djuphavsberg”

33° 00.00′N, 32° 00.00′O

33° 00.00′N, 33° 00.00′O

34° 00.00′N, 33° 00.00′O

34° 00.00′N, 32° 00.00′O

2. Medlemsstaterna ska vidta de åtgärder som krävs för att skydda känsliga djuphavsmiljöer i de områden som avses i punkt 1 och särskilt se till att dessa områden skyddas mot påverkan från annan verksamhet än fiske som utgör en fara för bevarandet av dessa havsmiljöers särdrag.

Artikel31Minsta maskstorlek i trålnät som används i visst lokalt och säsongsbundet bottentrålfiske

1. Genom undantag från artiklarna 8.1 h och 9.3.2 i förordning (EG) nr 1967/2006 får medlemsstaterna fortsätta tillåta fiskefartyg som för deras flagg att, vid visst lokalt och säsongsbundet bottentrålfiske efter fiskbestånd som inte delas med tredjeländer, använda nät med romboidformade maskor i lyftet som är mindre än 40 mm.

2. Punkt 1 ska endast gälla fiske som medlemsstater redan formellt har tillåtit enligt nationell lag som var i kraft den 1 januari 2007 och ska inte innebära någon framtida ökning av fiskeansträngningen jämfört med år 2006.

3. Medlemsstaterna ska till kommissionen senast den 15 januari 2008 via det vanliga dataöverföringsprogrammet översända förteckningen över de fartyg som fått tillstånd i enlighet med punkt 1. Förteckningen över fartyg med tillstånd ska innehålla följande uppgifter:

a) Fartygets CFR-nummer (nummer i registret över gemenskapens fiskeflotta) och yttre kännetecken enligt definitionen i bilaga I till kommissionens förordning (EG) nr 26/2004.

b) Fiske som varje fartyg fått tillstånd att bedriva definierat som målbestånd, fiskeområde enligt vad som fastställs i resolution AKFM/31/2007/2 enligt bilaga XIV och alla tekniska maskstorleksegenskaper hos de använda fiskeredskapen.

c) Tillåten fiskeperiod.

4. Kommissionen ska vidarebefordra medlemsstaternas uppgifter till AKFM:s verkställande sekretariat.

Kapitel VII Särskilda bestämmelser för gemenskapsfartyg som fiskar I NAFO:S regleringsområde

Artikel32Fångstrapportering

1. Befälhavaren på ett fartyg med tillstånd att fiska efter liten hälleflundra enligt artikel 5 i förordning (EG) nr 2115/2005 ska på elektronisk väg till de behöriga myndigheterna i sin flaggmedlemsstat sända en fångstrapport med uppgifter om kvantiteter liten hälleflundra som har fångats av fartyget, även om ingen fångst har gjorts.

2. Den rapport som avses i punkt 1 ska första gången lämnas senast tio dagar efter fartygets inträde i NAFO:s regleringsområde eller efter fiskeresans början. Rapporten ska sändas var femte dag. När de fångster av liten hälleflundra som har rapporterats enligt punkt 1 anses ha uttömt 75 % av flaggmedlemsstatens kvot, ska fartygets befälhavare sända rapporterna var tredje dag.

3. Varje medlemsstat ska efter mottagandet vidarebefordra fångstrapporterna till kommissionen. Kommissionen ska utan dröjsmål översända dessa uppgifter till NAFO:s sekretariat.

Artikel33Ytterligare kontroller

1. Fartyg som har tillstånd att fiska efter liten hälleflundra enligt artikel 5 i förordning (EG) nr 2115/2005 får segla in i NAFO:s regleringsområde för att fiska efter liten hälleflundra endast om de har mindre än 50 ton fångst ombord (oavsett art) eller om tillträde medges enligt punkterna 2, 3 och 4 i den här artikeln.

2. Om ett fartyg som har tillstånd att fiska efter liten hälleflundra enligt artikel 5 i förordning (EG) nr 2115/2005 har fångster ombord på 50 ton eller mer som tagits utanför NAFO:s regleringsområde, ska det senast 72 timmar innan det seglar in (ENT) i NAFO:s regleringsområde till NAFO:s sekretariat meddela, via e-post eller fax, hur stor fångst som hålls ombord, position (latitud och longitud) där fartygets befälhavare uppskattar att fartyget kommer att börja fiska och beräknad ankomsttid till positionen.

3. Om ett inspektionsfartyg, till följd av ett meddelande enligt punkt 2, avser utföra en inspektion, ska det meddela koordinaterna för en kontrollpunkt där inspektionen ska utföras till fiskefartyget. Kontrollpunkten ska ligga högst 60 nautiska mil från den position där fartygets befälhavare uppskattar att fartyget kommer att börja fiska.

4. Om ett fiskefartyg som har tillstånd att fiska efter liten hälleflundra enligt artikel 5 i förordning (EG) nr 2115/2005 inte innan det seglar in i NAFO:s regleringsområde får något meddelande från NAFO:s sekretariat eller från ett inspektionsfartyg om att ett inspektionsfartyg har för avsikt att utföra en inspektion enligt punkt 3, får fiskefartyget börja fiska. Fiskefartyget får också börja fiska utan att först ha inspekterats om inspektionsfartyget inte har påbörjat inspektionen senast tre timmar efter det att fiskefartyget anlände till kontrollpunkten.

Artikel34Skyddszon för koraller

I NAFO-sektion 3O ska det område som definieras i bilaga VII vara stängt för allt fiske med redskap som är i kontakt med botten.

Kapitel VIII Särskilda bestämmelser om landning eller omlastning av fryst fisk som fångats av tredjelands fiskefartyg I NEAFC:S konventionsområde

Artikel35Hamnstatskontroll

Utan att det påverkar tillämpningen av förordning (EEG) nr 2847/93 och rådets förordning (EG) nr 1093/94 av den 6 maj 1994 om fastställande av på vilka villkor fiskefartyg från tredje land får direktlanda och avsätta sina fångster i gemenskapens hamnar ska de förfaranden som anges i detta kapitel gälla för landning eller omlastning i medlemsstaters hamnar av fryst fisk som fångats av tredjelands fiskefartyg i NEAFC:s konventionsområde.

Artikel36Utsedda hamnar

Landning och omlastning i gemenskapens vatten får ske endast i utsedda hamnar. Medlemsstaterna ska utse ett landningsställe eller en plats nära kusten (utsedda hamnar) där landning eller omlastning av den fisk som avses i artikel 35 är tillåten. Medlemsstaterna ska till kommissionen anmäla eventuella ändringar av förteckningen över hamnar utsedda 2007 senast 15 dagar innan ändringen träder i kraft.

Kommissionen ska offentliggöra förteckningen över utsedda hamnar och ändringar av denna i Europeiska unionens officiella tidning, C-serien, och göra den tillgänglig på sin webbsida.

Artikel37Förhandsanmälan av ankomst till hamn

1. Genom undantag från artikel 28e.1 i förordning (EEG) nr 2847/93 ska befälhavare på alla fartyg, eller deras företrädare, som transporterar fisk enligt artikel 35 i den här förordningen och som har för avsikt att angöra en hamn för landning eller omlastning anmäla detta till de behöriga myndigheterna i den medlemsstat vars hamn de önskar utnyttja minst tre arbetsdagar före beräknad ankomsttid till hamnen.

2. Den anmälan som avses i punkt 1 i den här artikeln ska åtföljas av blanketten i del I i bilaga VIII varvid del A ska vara ifylld på följande sätt:

a) Blankett PSC 1 ska användas då fiskefartyget landar sin egen fångst.

b) Blankett PSC 2 ska användas när fiskefartyget har deltagit i omlastning. I sådana fall ska en separat blankett fyllas i för varje levererande fartyg.

3. De behöriga myndigheterna i hamnmedlemsstaten ska snarast översända ett exemplar av den blankett som avses i punkt 2 till fiskefartygets flaggstat och till flaggstaten eller flaggstaterna för levererande fartyg om fartyget har deltagit i omlastning.

Artikel38Tillstånd att landa eller lasta om

1. Hamnmedlemsstatens behöriga myndigheter får tillåta landning eller omlastning endast om flaggstaten för det fiskefartyg som önskar landa eller lasta om, eller vid omlastning till sjöss, flaggstaten eller flaggstaterna för levererande fartyg, genom att skicka tillbaka ett exemplar av den blankett som översänts i enlighet med artikel 37.3, med del B riktigt ifylld, bekräftar att

a) de fiskefartyg som enligt egen uppgift har fångat fisken hade tillräckligt stor kvot för de arter som deklarerats,

b) kvantiteterna fisk ombord har rapporterats i vederbörlig ordning och medtagits vid beräkningen av eventuellt tillämpliga fångstbegränsningar eller begränsningar av fiskeansträngningen,

c) de fiskefartyg som enligt egen uppgift har fångat fisken hade tillstånd att fiska i de angivna områdena,

d) fartygets närvaro i det angivna fångstområdet har kontrollerats med hjälp av VMS-uppgifter. Landning eller omlastning får inte påbörjas förrän de behöriga myndigheterna i hamnmedlemsstaten har givit tillstånd till detta.

2. Även om bekräftelsen enligt punkt 1 inte föreligger får de behöriga myndigheterna i hamnmedlemsstaten, genom undantag från punkt 1, tillåta att en landning genomförs helt eller delvis, men ska i så fall förvara fisken i lager under de behöriga myndigheternas överinseende. Fisken får inte släppas ut på marknaden för att säljas, övertas eller transporteras förrän den bekräftelse som avses i punkt 1 har mottagits. Om bekräftelsen inte har mottagits inom 14 dagar efter landningen får de behöriga myndigheterna i hamnmedlemsstaten beslagta och avyttra fisken i enlighet med nationella föreskrifter.

3. Hamnmedlemsstatens behöriga myndigheter ska utan dröjsmål meddela kommissionen och NEAFC:s sekreterare sitt beslut om att tillåta eller förbjuda landningen eller omlastningen genom att översända en kopia av blanketten i del I i bilaga VIII, med del C riktigt ifylld, om den landade eller omlastade fisken fångats i NEAFC:s konventionsområde.

Artikel39Inspektioner

1. Medlemsstaternas behöriga myndigheter ska inspektera minst 15 % av de landningar eller omlastningar av tredjelands fiskefartyg, enligt artikel 35, som företas i dess hamnar varje år.

2. Inspektionerna ska omfatta övervakning av hela landningen eller omlastningen samt en korskontroll av de kvantiteter, per art, som angivits i förhandsanmälan av landningen mot de kvantiteter, per art, som landats eller lastats om.

3. Inspektörerna ska så långt som möjligt bemöda sig om att inte i onödan uppehålla ett fiskefartyg och se till att fiskefartyget utsätts för minsta möjliga störning eller olägenhet och att fiskens kvalitet inte försämras.

Artikel40Inspektionsrapporter

1. Varje inspektion ska dokumenteras genom att en inspektionsrapport fylls i enligt förlagan i del II i bilaga VIII.

2. En kopia av varje inspektionsrapport ska utan dröjsmål översändas till det inspekterade fiskefartygets flaggstat och, om det rör sig om omlastning, till flaggstaten eller flaggstaterna för det levererande fartyget, och till kommissionen och NEAFC:s sekreterare om den landade eller omlastade fisken fångats i NEAFC:s konventionsområde.

3. Originalet eller en bestyrkt kopia av varje inspektionsrapport ska på begäran översändas till det inspekterade fiskefartygets flaggstat.

Kapitel IX Särskilda bestämmelser för gemenskapsfartyg som fiskar I CCAMLR:S konventionsområde

Avsnitt 1 Restriktioner samt krav på fartygsuppgifter

Artikel41Förbud och fångstbegränsningar

1. Riktat fiske efter arterna i bilaga IX är förbjudet i de områden och under de perioder som anges i den bilagan.

2. För nytt fiske och undersökande fiske ska de fångst- och bifångstbegränsningar som fastställs i bilaga X gälla i de delområden som anges i den bilagan.

Avsnitt 2 Undersökande fiske

Artikel42Uppföranderegler för undersökande fiske

Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 4 i förordning (EG) nr 601/2004 ska medlemsstaterna se till att alla gemenskapsfartyg är utrustade med

a) lämplig kommunikationsutrustning (inbegripet MF/HF-radioinstallation med minst en 406 MHz EPIRB), utbildade operatörer ombord samt, när så är möjligt, GMDSS-utrustning,

b) räddningsdräkter för alla ombord,

c) lämpliga arrangemang för att hantera medicinska akutfall som kan inträffa under resan,

d) lager med livsmedel, färskvatten, bränsle och reservdelar för kritisk utrustning i händelse av oförutsedda förseningar och fastfrysning,

e) en godkänd beredskapsplan för oljeförorening (Sopep) med arrangemang för att lindra effekterna av föroreningar till havs (inklusive försäkringar) i händelse av utsläpp av bränsle eller avfall.

Artikel43Deltagande i undersökande fiske

1. Ett fiskefartyg som för spansk flagg och är registrerat i Spanien och som har anmälts till CCAMLR i enlighet med artiklarna 7 och 7a i förordning (EG) nr 601/2004 får delta i undersökande långrevsfiske efter Dissostichus spp. i FAO:s delområden 88.1 och 88.2 samt i sektionerna 58.4.1, 58.4.2 och 58.4.3b utanför områden under nationell jurisdiktion.

2. I sektion 58.4.3b får högst ett fartyg åt gången fiska.

3. När det gäller delområdena 88.1 och 88.2 samt sektionerna 58.4.1 och 58.4.2 anges de sammanlagda fångst- och bifångstbegränsningarna per delområde och sektion, samt deras fördelning per småskalig forskningsenhet (SSRU) inom vart och ett av dessa områden i bilaga X. Fisket i en småskalig forskningsenhet ska upphöra när de rapporterade fångsterna når den angivna gränsen och fiske i den enheten ska då vara förbjudet under resten av säsongen.

4. Fisket ska ske med så stor geografisk och batymetrisk spridning som möjligt så att man får de uppgifter som behövs för att avgöra fiskepotential och undvika en alltför stor koncentration av fångst och fiskeansträngning. I sektionerna 58.4.1 och 58.4.2 är det dock förbjudet att fiska i vatten som är mindre än 550 meter djupa.

Artikel44Rapporteringssystem

Fiskefartyg som deltar i undersökande fiske enligt artikel 43 ska omfattas av följande rapporteringssystem för fångst och ansträngning:

a) Rapportsystemet för fångst och fiskeansträngning under femdagarsperioder enligt artikel 12 i förordning (EG) nr 601/2004, bortsett från att medlemsstaterna senast två arbetsdagar efter utgången av varje rapporteringsperiod ska översända rapporter om fångst och fiskeansträngning till kommissionen, vilka sedan utan dröjsmål ska vidarebefordras till CCAMLR. I delområdena 88.1 och 88.2 samt i sektionerna 58.4.1 och 58.4.2 ska uppgifterna rapporteras in per småskalig forskningsenhet.

b) Systemet för finskalig rapportering av månatlig fångst och fiskeansträngning enligt artikel 13 i förordning (EG) nr 601/2004.

c) Det totala antalet och den totala vikten av Dissostichus eleginoides och Dissostichus mawsoni som kastats överbord, inklusive dem med jellymeat-tillstånd, ska rapporteras.

Artikel45Definition av drag

1. I detta avsnitt avses med ett drag att en eller flera revar sätts ut på ett och samma fångstställe. För rapportering om fångst och ansträngning ska dragets exakta geografiska placering fastställas med hjälp av mittpunkten för den rev eller de revar som placerats ut.

2. För att anses som forskningsdrag ska

a) varje forskningsdrag äga rum minst fem nautiska mil från varje annat forskningsdrag varvid avståndet ska mätas från den geografiska mittpunkten för varje forskningsdrag,

b) varje drag omfatta minst 3500 krokar och högst 10000 krokar, varvid flera separata revar får användas på samma ställe,

c) varje drag med långrev ligga kvar i vattnet i minst sex timmar, mätt från den tidpunkt då draget placerats ut helt och hållet till dess att det börjar tas ombord.

Artikel46Forskningsplaner

Fiskefartyg som deltar i undersökande fiske enligt artikel 43 ska verkställa forskningsplaner i samtliga de småskaliga forskningsenheter som FAO:s delområden 88.1 och 88.2 samt sektionerna 58.4.1 och 58.4.2 är indelade i. Forskningsplanen ska verkställas enligt följande:

a) När fartyget första gången anländer till en småskalig forskningsenhet ska de första tio dragen, kallade ”första serien”, benämnas ”forskningsdrag” och de ska uppfylla kriterierna i artikel 45.2.

b) Nästa tio drag eller tio ton fångst, beroende på vad som först uppnås, ska benämnas ”andra serien”. Befälhavaren kan besluta att dragen i den andra serien fiskas som en del av normalt undersökande fiske. Om de uppfyller kraven i artikel 45.2 får emellertid även dessa drag benämnas forskningsdrag.

c) När den första och andra serien drag har genomförts, ska fartyget, om befälhavaren vill fortsätta att fiska i den småskaliga forskningsenheten, fortsätta med en ”tredje serie”, vilket innebär att sammanlagt 20 forskningsdrag görs i samtliga tre serier. Den tredje serien drag ska genomföras under samma vistelse i den småskaliga forskningsenheten som den första och andra serien.

d) När 20 forskningsdrag i den tredje serien gjorts får fartyget fortsätta att fiska i den småskaliga forskningsenheten.

e) I de småskaliga forskningsenheterna A, B, C, E och G i delområdena 88.1 och 88.2 där arean på den havsbotten där det går att bedriva bottenfiske utan att skada den marina miljön är mindre än 15000 km2, ska leden b, c och d inte gälla och efter det att fartyget genomfört tio forskningsdrag får det fortsätta att fiska i den småskaliga forskningsenheten.

Artikel47Datainsamlingsplaner

1. Fiskefartyg som deltar i undersökande fiske enligt artikel 43 ska verkställa planer för datainsamling i samtliga de småskaliga forskningsenheter som FAO:s delområden 88.1 och 88.2 samt sektionerna 58.4.1 och 58.4.2 är indelade i. En plan för datainsamling ska innefatta uppgifter om

a) position och djup för varje ände av varje långrev i ett drag,

b) tid för utsättning, tiden i vattnet och tidpunkten för inhalning,

c) antal och art för fisk som gått förlorad när linorna halats in,

d) antal krokar,

e) typ av agn,

f) utfallet av agnet ( %),

g) typ av krok, och

h) sjöförhållanden, molnighet och månfas när långrevarna sattes ut.

2. Alla uppgifter i punkt 1 ska samlas in för varje forskningsdrag. Alla fiskar i ett forskningsdrag upp till hundra fiskar ska mätas och stickprov tas på minst 30 fiskar för biologiska studier. Om fler än hundra fiskar fångas, ska en metod med slumpmässiga delstickprov användas.

Artikel48Märkningsprogram

Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 7b i förordning (EG) nr 601/2004 ska varje långrevsfartyg regelbundet under fisket märka och återutsätta Dissostichus spp., i enlighet med bevarandeåtgärden för det fisket enligt CCAMLR:s märkningsprotokoll.

Artikel49Vetenskapliga observatörer

1. Varje fiskefartyg som deltar i undersökande fiske enligt artikel 43 ska ha minst två vetenskapliga observatörer ombord under all fiskeverksamhet under fiskeperioden, av vilka en observatör ska utses i enlighet med CCAMLR Scheme of International Scientific Observation.

2. Varje medlemsstat ska, om inte annat föreskrivs i och i enlighet med sina tillämpliga lagar och föreskrifter, däribland regler for bevisföring vid nationella domstolar, beakta och handla på grundval av rapporter från inspektörer som utsetts av en CCAMLR-part under denna ordning på samma sätt som den beaktar och handlar utifrån rapporter från sina egna inspektörer, och både medlemsstaten och den berörda CCAMLR-parten ska samarbeta för att underlätta rättsliga och andra förfaranden som inleds på grund av en sådan rapport.

Artikel50Anmälan av avsikt att delta i fiske efter antarktisk krill

1. Genom undantag från artikel 5a i förordning (EG) nr 601/2004 ska en medlemsstat som avser att fiska efter antarktisk krill i CCAMLR:s konventionsområde anmäla detta till CCAMLR:s sekretariat och kommissionen minst fyra månader före CCAMLR-kommissionens årliga möte, omedelbart före den säsong under vilken den avser att fiska, i det format som anges i bilaga XI till den här förordningen för att säkerställa att CCAMLR-kommissionen kan genomföra en lämplig översyn innan fartygen inleder sitt fiske.

2. Den anmälan som avses i punkt 1 ska innehålla de uppgifter som fastställs i artikel 3 i förordning (EG) nr 601/2004 för varje fartyg som en medlemsstat beviljar att delta i fiske efter antarktisk krill.

3. En medlemsstat som avser att fiska efter antarktisk krill i CCAMLR:s konventionsområde ska endast anmäla fartyg som för dess flagg vid tidpunkten för anmälan.

4. Genom undantag från punkt 3 får en medlemsstat bevilja deltagande i fiske efter antarktisk krill för ett annat fartyg än det som anmäldes till CCAMLR i enlighet med punkterna 1-3, om det anmälda fartyget förhindras från att delta på grund av legitima operativa skäl eller force majeur. I sådana fall ska den berörda medlemsstaten omedelbart underrätta CCAMLR:s sekretariat och kommissionen och tillhandahålla

i) alla uppgifter om det/de avsedda utbytesfartyg som avses i punkt 2,

ii) en fullständig redovisning av skälen till utbytet och alla relevanta bestyrkande bevis eller hänvisningar.

5. Genom undantag från punkterna 3 och 4 ska en medlemsstat inte bevilja ett fartyg som är upptaget på någon av CCAMLR:s förteckningar över IUU-fartyg att delta i fiske efter antarktisk krill.

Artikel51Försiktighetsgränser för fångster vid fiske efter antarktisk krill i vissa delområden

1. Den totala kombinerade fångsten av antarktisk krill i de statistiska delområdena 48.1, 48.2, 48.3 och 48.4 ska begränsas till 3,47 miljoner ton under alla fiskesäsonger. Den totala fångsten av antarktisk krill i statistisk sektion 58.4.2 ska begränsas till 2,645 miljoner ton under alla fiskesäsonger.

2. Fram till dess att en fördelning av den totala fångstbegränsningen mellan mindre förvaltningsenheter har fastställts på grundval av rekommendationer från den vetenskapliga kommittén, ska den totala kombinerade fångsten i de statistiska delområdena 48.1, 48.2, 48.3 och 48.4 ytterligare begränsas med 620000 ton under alla fiskesäsonger. Den totala fångsten i sektion 58.4.2 ska begränsas till 260000 ton väster om 55oO och 192000 ton öster om 55oO under alla fiskesäsonger.

3. En fiskesäsong ska inledas den 1 december och avslutas den 30 november följande år.

4. Varje fartyg som deltar i fiske efter antarktisk krill i sektion 58.4.2 ska ha minst en vetenskaplig observatör i enlighet med CCAMLR Scheme of International Scientific Observation eller en inhemsk vetenskaplig observatör som uppfyller kraven i det systemet och, när så är möjligt, ytterligare en vetenskaplig observatör ombord under all fiskeverksamhet under fiskeperioden.

Artikel52Rapporteringssystem för fiske efter antarktisk krill

1. Fångster av antarktisk krill ska rapporteras i enlighet med artikel 10 i förordning (EG) nr 601/2004.

2. Om den totala rapporterade fångsten under en fiskesäsong överstiger eller är lika med 80 % av tröskeln på 620000 ton i delområdena 48.1, 48.2, 48.3 och 48.4, och på 260000 ton väster om 55oO och 192000 ton öster om 55oO i delområde 58.4.2, ska fångsterna rapporteras i enlighet med artikel 11 i förordning (EG) nr 601/2004.

3. Under den fiskesäsong som följer på en fiskesäsong där den totala fångsten översteg eller var lika med 80 % av tröskeln i punkt 2 ska fångsterna rapporteras i enlighet med artikel 11 i förordning (EG) nr 601/2004 om den totala fångsten överstiger eller är lika med 50 % av den tröskeln.

4. I slutet av varje fiskesäsong ska medlemsstaten från vart och ett av sina fartyg erhålla de uppgifter om varje drag som krävs för ifyllande av CCAMLR:s finskaliga formulär för fångst- och fiskeansträngningar. Medlemsstaten ska överlämna dessa uppgifter, på CCAMLR:s blankett C1 för fiske med trål, till CCAMLR:s huvudsekreterare och kommissionen senast den 1 april följande år.

Artikel53Vissa begränsningar av undersökande fiske efter Dissostichus spp.

1. Den totala fångsten av Dissostichus spp. i Banzare banken (statistisk sektion 58.4.3b) utanför områden som omfattas av nationell jurisdiktion under fiskesäsongen 2007/2008 får inte överstiga

i) en försiktighetsgräns för fångster på 150 ton enligt följande: Småskalig forskningsenhet A – 150 ton. Småskalig forskningsenhet B – 0 ton.

ii) en kompletterande fångstbegränsning på 50 ton för den vetenskapliga forskningsundersökningen i de småskaliga forskningsenheterna A och B under 2007/2008.

2. Den totala fångsten i småskalig forskningsenhet A enligt punkt 1 i får inte göras under perioden från och med den 16 mars 2008 till och med slutet av den vetenskapliga forskningsundersökningen, dock senast den 1 juni 2008.

Artikel54Tillfälligt förbud mot djuphavsfiske med nät

1. Med nät avses i denna artikel

linor bestående av enkla, dubbla eller tredubbla vertikala nätstycken, nära ytan eller mellan botten och ytan eller på botten, i vilka fisk fastnar, snärjs eller garnas. Näten har flöten på den övre linan (överteln) och, i allmänhet, vikter på bottenlinan (underteln). Näten består av enkla eller, mer sällan, dubbla eller tredubbla nätstycken (så kallade ”grimgarn”) som är monterade på samma ramar av rep. Olika typer av nät kan kombineras i ett redskap (t.ex. grimgarn kombinerade med nät). Dessa nät kan antingen användas ensamma eller, vilket är vanligare, i stora antal placerade i rad (”länkar” av nät). Redskapet kan vara fast, förankrat på botten (så kallade bottensatta nät) eller drivande, antingen fritt eller fästat vid fartyget (så kallade drivgarn).

2. Användning av nät inom CCAMLR:s konventionsområde, för andra ändamål än forskning, ska vara förbjuden till dess att den vetenskapliga kommittén har undersökt och avlagt rapport om de möjliga effekterna av användningen av detta redskap och kommissionen, på grundval av rekommendationer från den vetenskapliga kommittén, godkänt att denna metod får användas inom CCAMLR:s konventionsområde.

3. Förslag till användning av nät för forskningsändamål på mer än 100 meters djup ska anmälas i förväg till den vetenskapliga kommittén och godkännas av kommissionen innan forskningen får påbörjas.

4. Fartyg som avser att segla genom CCAMLR:s konventionsområde med nät ombord ska i förväg anmäla sin avsikt att göra detta till sekretariatet, och bl.a. uppge vilka dagar fartyget förväntas passera genom CCAMLR:s konventionsområde. Fartyg som inte har gjort en sådan förhandsanmälan och som påträffas med nät ombord inom CCAMLR:s konventionsområde ska anses ha överträtt denna bestämmelse.

Artikel55Minimering av den oavsiktliga dödligheten bland sjöfåglar

1. Utan att det inverkar på tillämpningen av artikel 8 i förordning (EG) nr 601/2004 ska fartyg som använder den spanska metoden för fiske med långrev släppa vikterna innan linorna blir spända.

2. För fiske med långrev enligt punkt 1 får följande vikter användas:

a) Traditionella vikter på minst 8,5 kg som tillverkats av stenblock eller betong och som ska placeras ut med högst 40 meters mellanrum,

b) traditionella vikter på minst 6 kg som tillverkats av stenblock eller betong och som ska placeras ut med högst 20 meters mellanrum, eller

c) vikter av massiv stål på minst 5 kg som inte tillverkats av kättingar och som ska placeras ut med högst 40 meters mellanrum.

Artikel56Upphörande av allt fiske

1. Efter en anmälan från CCAMLR: s sekretariat om att en viss typ av fiske ska upphöra ska medlemsstaterna, om inte annat följer av anmälan om upphörande, se till att alla fartyg som för deras flagg och fiskar i ett område, förvaltningsområde, delområde, en sektion, en småskalig forskningsenhet eller annan förvaltningsenhet, avlägsnar alla sina fiskeredskap från vattnet senast vid det datum och den tidpunkt som gäller för upphörandet.

2. När ett fartyg mottagit en sådan anmälan får långrev inte längre läggas ut under 24 timmar efter det datum och det klockslag då anmälan togs emot. Om anmälan tas emot mindre än 24 timmar före det datum och den tidpunkt som gäller för upphörandet får långrev inte längre läggas ut efter det att anmälan mottagits.

3. Om fisket upphör ska alla fartyg lämna fiskeområdet så fort alla fiskeredskap har avlägsnats från vattnet.

4. Om ett fartyg inte kan avlägsna alla sina fiskeredskap från vattnet senast vid det datum och den tidpunkt som angivits för upphörandet av skäl som rör

i) fartygets och besättningens säkerhet,

ii) begränsningar som kan uppstå på grund av ogynnsamt väder,

iii) isbildningar, eller

iv) behovet av att skydda den antarktiska havsmiljön

ska fartyget meddela de medlemsstater som berörs av situationen. Medlemsstaterna ska omedelbart göra en anmälan till CCAMLR: s sekretariat och kommissionen. Fartyget ska likväl göra rimliga ansträngningar för att avlägsna alla sina fiskeredskap från vattnet så snart som möjligt.

5. Vid tillämpning av punkt 4 ska medlemsstaterna göra en utredning av fartygets verksamhet och i enlighet med inhemska förfaranden avlägga rapport till CCAMLR:s sekretariat och kommissionen om resultatet inklusive alla relevanta sakförhållanden senast vid CCAMLR:s nästa möte. I den slutliga rapporten ska en bedömning göras huruvida fartyget gjort alla rimliga ansträngningar för att avlägsna alla sina fiskeredskap från vattnet

i) senast vid det datum och den tidpunkt som angivits för upphörandet,

ii) snarast möjligt efter anmälan enligt punkt 4.

6. Om ett fartyg inte lämnar det stängda området så snart alla fiskeredskap avlägsnats från vattnet ska flaggmedlemsstaten eller fartyget informera CCAML:s sekretariat och kommissionen.

Kapitel X Särskilda bestämmelser för gemenskapsfartyg som fiskar I SEAFO-området

Avsnitt 1 Godkännande av fartyg

Artikel57Godkännande av fartyg

1. Medlemsstaterna ska senast den 1 juni 2008, om möjligt elektroniskt, till kommissionen översända förteckningen över deras fartyg som genom ett fisketillstånd har fått godkännande att bedriva verksamhet i det område som omfattas av SEAFO-konventionen.

2. Ägare till fartyg som finns upptagna i den förteckning som anges i punkt 1 ska vara medborgare eller juridiska personer i gemenskapen.

3. Fiskefartyg kan få godkännande att bedriva verksamhet i det område som omfattas av SEAFO-konventionen endast om de berörda fartygen är i stånd att uppfylla de krav och de förpliktelser som fastställs i SEAFO-konventionen samt dess bevarande- och förvaltningsåtgärder.

4. Inget fisketillstånd ska utfärdas för fartyg som har företagit illegalt, orapporterat eller oreglerat fiske, såvida inte de nya ägarna har lagt fram tillräcklig bevisning för att de tidigare ägarna eller aktörerna inte har någon kontroll över eller några lagliga eller ekonomiska intressen eller nyttointressen i dessa fartyg och att, med beaktande av alla relevanta omständigheter, de inte är involverade i eller kan förknippas med illegalt, orapporterat eller oreglerat fiske.

5. De uppgifter som avses i punkt 1 ska omfatta följande:

a) Fartygets namn, registreringsnummer, tidigare namn (om de är kända) och registreringshamn,

b) i förekommande fall den flagg som fartyget tidigare fört,

c) i förekommande fall internationell radioanropssignal,

d) ägarens eller ägarnas namn och adress,

e) fartygstyp,

f) längd,

g) i förekommande fall befraktarens namn och adress eller befraktarnas namn och adress,

h) bruttoregisterton (GT), och

i) maskinstyrka hos huvudmaskin eller huvudmaskiner.

6. Efter det att den ursprungliga förteckningen över godkända fartyg upprättats ska medlemsstaterna utan dröjsmål till kommissionen anmäla tillägg, uteslutningar och/eller ändringar varje gång sådana ändringar görs.

Artikel58Skyldigheter för godkända fartyg

1. Fartygen ska följa alla SEAFO:s tillämpliga åtgärder för bevarande och förvaltning.

2. Godkända fartyg ska ombord medföra giltiga certifikat över fartygets registrering och giltiga godkännanden att fiska eller lasta om.

Artikel59Ej godkända fartyg

1. Medlemsstaterna ska vidta åtgärder för att förhindra att fartyg som inte är upptagna i SEAFO-registret över godkända fartyg fiskar efter, behåller ombord, lastar om eller landar arter som omfattas av SEAFO-konventionen.

2. Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen om alla faktauppgifter som visar att det finns rimliga skäl att misstänka att fartyg som inte finns upptagna i SEAFO-registret över godkända fartyg bedriver fiske efter eller omlastning av arter som omfattas av SEAFO-konventionen i SEAFO:s konventionsområde.

3. Medlemsstaterna ska vidta de åtgärder som behövs för att se till att de fartygsägare som finns upptagna i SEAFO-registret över godkända fartyg inte bedriver eller förknippas med fiskeriverksamhet som utförs av fartyg som inte finns upptagna i registret över godkända fartyg i SEAFO:s konventionsområde.

Avsnitt 2 Omlastningar

Artikel60Förbud mot omlastning till sjöss

Varje medlemsstat ska förbjuda omlastning till sjöss i det område som omfattas av SEAFO-konventionen av arter som omfattas av SEAFO-konventionen för fartyg som för medlemsstatens flagg.

Artikel61Omlastning i hamn

1. Fiskefartyg från gemenskapen som fångar arter som omfattas av SEAFO-konventionen i SEAFO:s konventionsområde får lasta om i en hamn i en av de avtalsslutande parterna i SEAFO endast om de har förhandsgodkännande från den part i vars hamn omlastningen avses äga rum. Fiskefartyg från gemenskapen får utföra omlastningar endast om de har fått förhandsgodkännande för omlastning från flaggmedlemsstaten och hamnstaten.

2. Varje medlemsstat ska se till att dess godkända fiskefartyg får förhandsgodkännande att genomföra omlastning i hamn. Medlemsstaterna ska även se till att omlastningarna är förenliga med varje fartygs rapporterade fångstmängd och kräva att omlastningarna rapporteras.

3. Befälhavaren på ett fiskefartyg från gemenskapen som till ett annat fartyg, nedan kallat ”det mottagande fartyget”, lastar om en fångstmängd av arter som omfattas av SEAFO-konventionen och har fiskats i SEAFO:s konventionsområde ska, när omlastningen äger rum, underrätta det mottagande fartygets flaggstat om de aktuella arterna och mängderna, om dag för omlastning av fångsterna och fångstpositioner, och ska till sin egen flaggstat lämna in en SEAFO-omlastningsrapport i enlighet med den förlaga som anges i del I i bilaga XII.

4. Senast 24 timmar i förväg ska befälhavaren på gemenskapens fiskefartyg lämna följande uppgifter till den avtalsslutande part i SEAFO i vars hamn omlastning sker:

Namnen på de fiskefartyg som ska omlastas.

Namnen på de mottagande fartygen.

Vikt i ton för varje art som ska omlastas.

Dag och hamn för omlastningen.

5. När omlastningen sker i en SEAFO-parts hamn ska befälhavaren på det mottagande fartyget under gemenskapsflagg, senast 24 timmar innan omlastningen börjar och vid avslutandet av denna, underrätta de behöriga myndigheterna i hamnstaten om fångstmängderna av de arter som omfattas av SEAFO-konventionen som finns ombord på hans fartyg och inom 24 timmar översända SEAFO-omlastningsrapporten till dessa myndigheter.

6. Befälhavaren på det mottagande gemenskapsfartyget ska 48 timmar före landning lämna in SEAFO-omlastningsrapporten till de behöriga myndigheterna i den hamnstat där landningen äger rum.

7. Varje medlemsstat ska vidta lämpliga åtgärder för att kontrollera att de uppgifter som tas emot är riktiga och ska samarbeta med flaggstaten för att se till att landningarna stämmer med varje fartygs rapporterade fångster.

8. Varje medlemsstat som har fartyg som har fått godkännande att fiska i SEAFO-konventionsområdet efter arter som omfattas av SEAFO-konventionen, ska senast den 1 juni 2008 till kommissionen lämna närmare uppgifter om omlastningar som har utförts av fartyg under dess flagg.

Avsnitt 3 Bevarandeåtgärder för förvaltning av sårbara djuphavsmiljöer och ekosystem

Artikel62Stängda områden

Allt fiske efter arter som omfattas av SEAFO-konventionen ska vara förbjudet för gemenskapens fiskefartyg inom följande områden:

a) Delsektion A1

i) Dampiers djuphavsberg 10°00’S 02°00’V 10°00’S 00°00’O 12°00’S 02°00’V 12°00’S 00°00’O

ii) Malahit Guyots djuphavsberg 11°00’S 02°00’V 11°00’S 04°00’V 13°00’S 02°00’V 13°00’S 04°00’V

b) Delsektion B1 Molloys djuphavsberg 27°00’S 08°00’O 27°00’S 10°00’O 29°00’S 08°00’O 29°00’S 10°00’O

c) Sektion C

i) Schmidt-Otts djuphavsberg och Ericas djuphavsberg 37°00’S 13°00’O 37°00’S 17°00’O 40°00’S 13°00’O 40°00’S 17°00’O

ii) Africanas djuphavsberg 37°00’S 28°00’O 37°00’S 30°00’O 38°00’S 28°00’O 38°00’S 30°00’O

iii) Panzarinis djuphavsberg 39°00’S 11°00’O 39°00’S 13°00’O 41°00’S 11°00’O 41°00’S 13°00’O

d) Delsektion C1

i) Vemas djuphavsberg 31°00’S 08°00’O 31°00’S 09°00’O 32°00’S 08°00’O 32°00’S 09°00’O

ii) Wusts djuphavsberg 33°00’S 06°00’O 33°00’S 08°00’O 34°00’S 06°00’O 34°00’S 08°00’O

e) Sektion D

i) Discoverys, Junoys, Shannons djuphavsberg 41°00’S 06°00’V 41°00’S 03°00’O 44°00’S 06°00’V 44°00’S 03°00’O

ii) Schwabenlands och Herdmans djuphavsberg 44°00’S 01°00’V 44°00’S 02°00’O 47°00’S 01°00’V 47°00’S 02°00’O

Artikel63Återupptagande av fisket i ett stängt område

1. Fisket i ett stängt fiskeområde enligt artikel 62 får inte återupptas förrän flaggstaten har identifierat och kartlagt känsliga marina ekosystem, inklusive djuphavsberg, hydrotermiska skorstenar och kallvattenkoraller i området, och gjort en konsekvensanalys av ett återupptagande av fisket för sådana känsliga marina ekosystem.

2. Resultaten av den identifiering, kartläggning och konsekvensanalys som genomförts enligt punkt 1 ska lämnas in av flaggstaten till kommissionen för vidarebefordran till SEAFO:s årliga möte i vetenskapliga kommittén.

3. Medlemsstaterna får lämna in forskningsfiskeplaner till kommissionen för en bedömning av fiskets inverkan på fiskbeståndens hållbarhet och på känsliga marina livsmiljöer.

Avsnitt 4 Åtgärder för att minska oavsiktliga bifångster av sjöfågel

Artikel64Uppgifter om interaktion med sjöfågel

Medlemsstaterna ska samla in och senast den 1 juni 2008 förse kommissionen med alla tillgängliga uppgifter om interaktion med sjöfågel, inklusive oavsiktliga fångster som görs av deras fiskefartyg vid fiske efter arter som täcks av SEAFO-konventionen.

Artikel65Riskreducerande åtgärder

1. Alla fartyg som fiskar söder om 30o sydlig bredd ska medföra linor avsedda att skrämma bort fåglar (toristolpar) enligt följande:

a) Toristolpar ska överensstämma med riktlinjerna för utformning och utsättning av torilinor i del II i bilaga XII.

b) Toristolpar ska alltid användas innan långrev sätts ut i vattnet söder om 30o sydlig bredd.

c) Där det är praktiskt lämpligt uppmanas fartygen att använda en extra stolpe och lina för att skrämma bort fåglar vid tillfällen då fågeltätheten eller fåglarnas aktivitet är hög.

d) Extra torilinor ska medföras på alla fartyg och vara förberedda för omedelbar användning.

2. Långrev får endast sättas ut nattetid (dvs. tiden mellan den nautiska solnedgången och den nautiska soluppgången). Under nattligt fiske med långrev får endast fartygsljus som påkallas av säkerhetsskäl användas.

3. Dumpning av fiskavfall är förbjuden medan redskap sätts ut eller skjuts ut. Dumpning av avfall ska undvikas medan redskap bogseras. All sådan kvittblivning ska om möjligt äga rum på den sida av fartyget där redskap inte bogseras. För fartyg och fisken för vilka det inte krävs att fiskavfall ska behållas ombord ska ett system för att avlägsna krokar och fiskhuvuden från fiskavfallet användas innan det dumpas. Nätredskap ska rengöras från sådant som kan dra till sig sjöfågel innan de skjuts ut.

4. Gemenskapens fiskefartyg ska använda sig av skjutnings- och bogseringsförfaranden som minimerar den tid som nätredskapet ligger på ytan med slaka maskor. Underhållet ska så långt det är möjligt inte utföras med nätredskapet i vattnet.

5. Gemenskapens fiskefartyg ska uppmuntras att utveckla redskapskombinationer som minimerar risken att fåglar träffas av de delar av nätredskapet som de är sårbarast för. Detta skulle kunna innebära att nätredskapet vikt ökas eller att flytförmågan minskas så att det sjunker fortare, eller att färgade remsor eller liknande placeras på särskilda delar av nätet, där maskstorleken utgör en särkskild fara för fåglarna.

6. Fiskefartyg från gemenskapen som saknar bearbetningsutrustning för fiskavfall ombord eller inte har lämpliga anordningar för att förvara fiskavfall ombord eller inte kan göra sig av med avfallet på den sida av fartyget där redskap inte bogseras ska inte godkännas för fiske i SEAFO:s konventionsområde.

7. Alla ansträngningar ska göras för att fåglar som infångas levande under fisket också släpps levande och att krokar i görligaste mån tas bort utan att fåglarnas liv riskeras.

Avsnitt 5 Kontroll

Artikel66Särskilda bestämmelser för tandnoting (Dissostichus eleginoides)

1. Befälhavaren på ett fartyg som har tillstånd att fiska efter tandnoting i SEAFO:s konventionsområde enligt artikel 57 ska på elektronisk väg till sin flaggmedlemsstats behöriga myndigheter och SEAFO:s sekretariat skicka en fångstrapport med uppgift om den mängd tandnoting som fartyget har fångat, även om ingen fångst har gjorts. Rapporten ska skickas var femte dag under fiskeresan. Varje medlemsstat ska utan dröjsmål översända uppgifterna till kommissionen.

2. Medlemsstater med fartyg som har tillstånd att fiska efter tandnoting i SEAFO:s konventionsområde ska senast den 30 juni 2008 lämna detaljerade fångst- och ansträngningsuppgifter till kommissionen och SEAFO:s sekretariat.

Artikel67Särskilda bestämmelser för djuphavsrödkrabbor (Chaceon spp.)

1. Befälhavaren på ett fartyg som har tillstånd att fiska efter djuphavsrödkrabbor i SEAFO:s konventionsområde enligt artikel 57 ska på elektronisk väg till sin flaggmedlemsstats behöriga myndigheter och SEAFO:s sekretariat skicka en fångstrapport med uppgift om den mängd djuphavsrödkrabbor som fartyget har fångat, även om ingen fångst har gjorts. Rapporten ska skickas var femte dag under fiskeresan. Varje medlemsstat ska utan dröjsmål översända dessa uppgifter till kommissionen.

2. Medlemsstater med fartyg som har tillstånd att fiska efter djuphavsrödkrabbor i SEAFO:s konventionsområde ska senast den 30 juni 2008 lämna detaljerade fångst- och ansträngningsuppgifter till kommissionen och SEAFO:s sekretariat.

Artikel68Meddelande om fartygsförflyttningar och fångster

1. Fiskefartyg och fiskeforskningsfartyg som har fått godkännande att fiska i konventionsområdet och som bedriver fiske ska via fartygsövervakningssystemet VMS eller på annat lämpligt sätt skicka rapport om inträde, fångst och utträde till myndigheterna i flaggmedlemsstaten och om flaggmedlemsstaten så kräver till SEAFO:s verkställande sekretariat.

2. Inträdesrapporten ska lämnas tidigast 12 och senast 6 timmar före varje inträde i SEAFO:s konventionsområde och ska omfatta inträdesdatum, tid, geografisk position för fartyget och mängden fisk ombord fördelad på arter (FAO trebokstavskod) och färskvikt (kg).

3. Fångstrapporten ska vara fördelad på arter (FAO trebokstavskod) och färskvikt (kg) vid varje kalendermånads utgång.

4. Utträdesrapporten ska lämnas tidigast 12 timmar och senast 6 timmar före varje utträde ur SEAFO:s konventionsområde. Den ska omfatta utträdesdatum, tid, geografisk position för fartyget, antal fiskedagar och fångst, fördelad på arter (FAO trebokstavskod) och färskvikt (kg), i SEAFO:s konventionsområde sedan fisket började eller sedan närmast föregående fångstrapport lämnades.

Artikel69Vetenskaplig observation och uppgiftsinsamling för bedömning av bestånd

1. Varje medlemsstat ska se till att alla dess fartyg som bedriver fiske i SEAFO:s konventionsområde efter målarter som omfattas av SEAFO-konventionen medför vetenskapligt kvalificerade observatörer.

2. Varje medlemsstat ska kräva att den information som observatörerna samlar in om varje fartyg som för medlemsstatens flagg överförs senast 30 dagar efter det att fartyget har lämnat SEAFO:s konventionsområde. Uppgifterna ska överföras i det format som anges av SEAFO:s vetenskapliga kommitté. Medlemsstaterna ska förse kommissionen med en kopia av uppgifterna så snart som möjligt och med hänsyn tagen till behovet av konfidentialitet för icke-aggregerade uppgifter. Medlemsstaterna får också förse SEAFO:s verkställande sekretariat med en kopia av uppgifterna.

3. De uppgifter som avses i den här artikeln ska i största möjliga utsträckning samlas in och kontrolleras av de utsedda observatörerna senast den 30 juni 2008.

Artikel70Observerade fartyg från icke avtalsslutande parter

1. Fiskefartyg som för en medlemsstats flagg ska till sin flaggmedlemsstat rapportera allt eventuellt fiske som bedrivs av fartyg som för en icke avtalsslutande parts flagg i SEAFO:s konventionsområde. Denna information ska bl.a. innehålla följande:

a) Fartygets namn.

b) Fartygets registreringsnummer.

c) Fartygets flaggstat.

d) Alla andra relevanta uppgifter om det observerade fartyget.

2. Varje medlemsstat ska överlämna de uppgifter som avses i punkt 1 till kommissionen så snart som möjligt. Kommissionen ska översända dessa uppgifter till SEAFO:s verkställande sekretariat för kännedom.

Kapitel XI Särskilda bestämmelser för gemenskapsfartyg som fiskar I IOTC-området

Artikel71Åtgärder för att minska bifångst av sjöfåglar

1. Medlemsstaterna ska samla in och förse IOTC, med kopia till kommissionen, med alla tillgängliga uppgifter om interaktion med sjöfågel, inklusive deras fiskefartygs oavsiktliga fångster.

2. Medlemsstaterna ska med hjälp av effektiva riskreducerande åtgärder försöka minska bifångsterna av sjöfågel i alla fiskeområden, under alla säsonger och vid alla typer av fiske.

3. Gemenskapsfartyg som fiskar söder om 30o sydlig bredd ska medföra och använda linor avsedda att skrämma bort fåglar (toristolpar) enligt följande tekniska specifikationer:

a) Toristolpar ska utformas i enlighet med de riktlinjer för utformning och utsättning av torilinor som antagits av IOTC.

b) Söder om 30o sydlig bredd ska toristolpar alltid användas innan långrev sätts ut i vattnet.

c) Där det är praktiskt lämpligt ska fartygen använda ytterligare en stolpe och lina för att skrämma bort fåglar vid tillfällen då fågeltätheten eller fåglarnas aktivitet är hög.

d) Reservtorilinor ska medföras på alla fartyg och vara förberedda för omedelbar användning.

4. De av gemenskapens ytlångrevsfartyg som, vid fiske efter svärdfisk, använder det så kallade amerikanska långrevssystemet och är utrustade med en linkastningsanordning ska vara undantagna från kraven i punkt 3.

Artikel72Begränsning av fiskekapaciteten för fartyg som fiskar efter tropisk tonfisk

Ändrad genom förordning (EG) nr 1222/2008.

1. Det högsta tillåtna antalet gemenskapsfartyg som fiskar efter tropisk tonfisk i IOCT:s område, samt deras kapacitet uttryckt som bruttoton, ska vara följande: Medlemsstat Högsta tillåtna antal fartyg Kapacitet (BT) Spanien 22 61400 Frankrike 21 31467 Italien 1 2137

2. Trots punkt 1 får medlemsstaterna ändra antalet fartyg, per redskapstyp, under förutsättning att de för kommissionen kan visa att denna ändring inte leder till ökad fiskeansträngning för de berörda fiskbestånden.

3. Medlemsstaterna ska i samband med en föreslagen överföring av kapacitet till deras flotta se till att de fartyg som ska överföras finns med i IOTC:s fartygsregister eller i fartygsregistret hos en annan regional fiskeriorganisation för tonfisk. Fartyg som förekommer i en regional fiskeriförvaltningsorganisations förteckning över IUU-fartyg får inte överföras.

4. De gemenskapsfartyg som avses i punkt 1 ska även tillåtas att fiska efter svärdfisk och långfenad tonfisk i IOCT:s område.

5. För att beakta genomförandet av de utvecklingsplaner som deponerats hos IOTC kan de begränsningar av fiskekapaciteten som anges i denna artikel utökas, inom de gränser som fastställs i dessa utvecklingsplaner.

Artikel73Begränsning av fiskekapaciteten hos fartyg som fiskar efter svärdfisk och långfenad tonfisk

Ändrad genom förordning (EG) nr 1222/2008.

1. Det högsta tillåtna antalet gemenskapsfartyg som fiskar efter svärdfisk och långfenad tonfisk i IOCT:s område, samt deras kapacitet uttryckt som bruttoton, ska vara följande: Medlemsstat Högsta tillåtna antal fartyg Kapacitet (BT) Spanien 27 11600 Frankrike 25 1940 Portugal 26 10100 Förenade kungariket 4 1400

2. Trots punkt 1 får medlemsstaterna ändra antalet fartyg, per redskapstyp, under förutsättning att de för kommissionen kan visa att denna ändring inte leder till ökad fiskeansträngning för de berörda fiskbestånden.

3. Medlemsstaterna ska i samband med en föreslagen överföring av kapacitet till deras flotta se till att de fartyg som ska överföras finns med i IOTC:s fartygsregister eller i fartygsregistret hos en annan regional fiskeriorganisation för tonfisk. Fartyg som förekommer i en regional fiskeriförvaltningsorganisations förteckning över IUU-fartyg får inte överföras.

4. De gemenskapsfartyg som avses i punkt 1 ska även tillåtas att fiska efter tropisk tonfisk i IOCT:s område.

5. För att beakta genomförandet av de utvecklingsplaner som deponerats hos IOTC kan de begränsningar av fiskekapaciteten som anges i denna artikel utökas, inom de gränser som fastställs i dessa utvecklingsplaner.

Kapitel XII Särskilda bestämmelser för gemenskapsfartyg som fiskar I SPFO-området

Artikel74Pelagiskt fiske – kapacitetsbegränsning

1. Medlemsstaterna ska begränsa det totala bruttotonnaget (GT) för fartyg som för deras flagg och fiskar efter pelagiska bestånd under 2008 till de totala GT-nivåer som registrerades 2007 i SPFO-området på ett sådant sätt att det säkrar ett hållbart utnyttjande av de pelagiska fiskbestånden i södra Stilla havet.

2. Medlemsstaterna ska senast den 15 januari 2008 underrätta kommissionen om de totala GT-nivåer som registrerats i området 2007 för fartyg som för deras flagg och som aktivt bedrev fiske under 2007. För detta ändamål ska medlemsstaterna kontrollera sina fartygs faktiska närvaro och fiskeverksamhet i SPFO-området under 2007 med hjälp av VMS-register, fångstrapporter, ankomster till hamn eller på annat sätt.

3. Medlemsstater som tidigare har fångat pelagiska arter i södra Stilla havet, men som inte bedrev fiske under 2007, får delta i fisket i SPFO-området under 2008, under förutsättning att de frivilligt begränsar fiskeansträngningen. Dessa medlemsstater ska utan dröjsmål till kommissionen anmäla namn och kännetecken, inklusive GT, för sina fartyg som deltar i fisket i SPFO-området.

4. Medlemsstaterna ska till SPFO:s interimistiska vetenskapliga arbetsgrupp lämna för granskning beståndsbedömningar och forskning om pelagiska bestånd i SPFO-området och uppmuntra att deras vetenskapliga experter deltar aktivt i organisationens vetenskapliga arbete om pelagiska arter.

5. Medlemsstaterna ska i så stor utsträckning som möjligt säkra en lämplig observatörstäckningsnivå på fiskefartyg som för deras flagg för att observera de pelagiska fiskena i södra Stilla havet och samla in relevant vetenskaplig information.

Artikel75Bottenfiske

1. Medlemsstaterna ska begränsa bottenfiskeansträngningen eller fångsterna i SPFO-området till de genomsnittliga årsnivåerna under perioden 1 januari 2002–31 december 2006 vad gäller antalet fiskefartyg och andra parametrar som beskriver fångstnivån, fiskeansträngningen och fiskekapaciteten.

2. Medlemsstaterna får inte utvidga bottenfisket till nya regioner i SPFO-området där sådant fiske inte redan förekommer.

3. Gemenskapsfartygen ska upphöra med bottenfiske inom fem nautiska mil från alla platser i SPFO-området som under fiskets gång visar tecken på känsliga marina ekosystem. Gemenskapsfartygen ska rapportera vad man stött på, inklusive plats och vilken typ av ekosystem det rör sig om, till myndigheterna i deras flaggstat, till kommissionen och till SPFO:s interimssekretariat så att lämpliga åtgärder kan antas för de berörda platserna.

4. Medlemsstaterna ska utse observatörer till varje fartyg som för deras flagg och som bedriver eller föreslår att de ska bedriva bottentrålfiske i SPFO-området och säkerställa en lämplig nivå på observatörstäckning på fartyg som för deras flagg och som bedriver annat bottenfiske i SPFO-området.

Artikel76Datainsamling och utbyte av data

Medlemsstaterna ska samla in, kontrollera och lämna data i enlighet med SPFO:s standarder för insamling, rapportering, kontroll och utbyte av data.

Kapitel XIII Särskilda bestämmelser för gemenskapsfartyg som fiskar I WCPFC-området

Artikel77Begränsningar av fiskeansträngningen

Medlemsstaterna ska se till att den totala fiskeansträngningen för storögd tonfisk, gulfenad tonfisk, bonit och långfenad tonfisk i WCPFC-området begränsas till den fiskeansträngning som föreskrivs i partnerskapsavtalen om fiske mellan gemenskapen och kuststaterna i området.

Artikel78Förvaltningsplaner för användningen av anordningar som samlar fisk (FAD)

1. Medlemsstater vars fartyg har tillstånd att fiska i WCPFC-området ska utarbeta förvaltningsplaner för användningen av förankrade eller drivande flytande anordningar som samlar fisk (FAD). Förvaltningsplanerna ska innehålla strategier för att begränsa interaktionen med ungfisk av storögd och gulfenad tonfisk.

2. De förvaltningsplaner som avses i punkt 1 ska lämnas in till kommissionen senast den 15 oktober 2008. Kommissionen ska sammanställa förvaltningsplanerna och lämna en gemenskapsförvaltningsplan till WCPFC:s sekretariat senast den 31 december 2008.

Artikel79Högsta antal fartyg som fiskar efter svärdfisk

Antalet gemenskapsfartyg som fiskar efter svärdfisk i områdena söder om 20o sydlig bredd i WCPFC-området får inte vara fler än 14. Gemenskapens deltagande ska vara begränsat till fartyg som för spansk flagg.

Kapitel XIV Särskilda bestämmelser för gemenskapsfartyg som fiskar I Iccat-området

Artikel80Åtgärder för att minska bifångst av sjöfåglar

1. Medlemsstaterna ska samla in alla tillgängliga uppgifter om interaktion med sjöfågel, inklusive oavsiktliga fångster av deras fiskefartyg, och översända dem till Iccatsekretariatet och kommissionen.

2. Medlemsstaterna ska med hjälp av effektiva riskreducerande åtgärder försöka minska bifångsterna av sjöfågel i alla fiskeområden, under alla säsonger och vid varje typ av fiske.

3. Gemenskapsfartyg som fiskar söder om 20o sydlig bredd ska medföra och använda linor avsedda att skrämma bort fåglar (toristolpar) enligt följande tekniska specifikationer:

a) Toristolpar ska uppfylla kraven för utformning av toristolpar och motsvara de riktlinjer för utsättning av torilinor som antagits av Iccat.

b) Söder om 20o sydlig bredd ska torilinor alltid sättas ut innan långrev sätts ut i vattnet.

c) Där det är praktiskt lämpligt ska fartygen använda ytterligare en stolpe och lina för att skrämma bort fåglar när fågeltätheten eller fåglarnas aktivitet är hög.

d) Reservtorilinor ska medföras på alla fartyg och vara förberedda för omedelbar användning.

4. Genom undantag från punkt 3 får långrevsfartyg från gemenskapen som ägnar sig åt fiske efter svärdfisk använda monofillångrevsredskap, förutsatt att fartygen

a) använder sina långrevar under perioden mellan nautisk solnedgång och nautisk soluppgång enligt den nautiska almanackan för solnedgång och soluppgång på den geografiska position där fisket utförs,

b) använder ett sänke på minst 60 g som ska vara placerat högst 3 m från kroken för att åstadkomma bästa möjliga sjunkhastighet.

Artikel81Fastställande av ett stängt område/en fredningstid i fråga om fiske efter svärdfisk i Medelhavet

För att skydda svärdfisken, särskilt små fiskar, är fiske efter svärdfisk i Medelhavet förbjudet från och med den 15 oktober till och med den 15 november 2008.

Artikel82Haj

Medlemsstaterna ska vidta lämpliga åtgärder för att minska fiskedödligheten vid fiske efter nordatlantisk makrillhaj.

Artikel82aMaximalt antal fartyg som får fiska blåfenad tonfisk i östra Atlanten

Införd genom förordning (EG) nr 718/2008.

1. Antalet spöfiskefartyg och fartyg avsedda för dörjfiske efter tonfisk som ska få tillstånd att fiska blåfenad tonfisk med en minsta storlek av 8 kg eller 75 cm i östra Atlanten samt fördelningen mellan medlemsstaterna fastställs till följande: Spanien 63 Frankrike 44 EG 107

2. Antalet pelagiska trålare från gemenskapen som ska få tillstånd att som bifångst fiska blåfenad tonfisk med en minsta storlek av 8 kg eller 75 cm i östra Atlanten samt fördelningen mellan medlemsstaterna fastställs till följande: Frankrike 107 EG 107

Artikel82bFångstbegränsningar för blåfenad tonfisk i östra Atlanten

Införd genom förordning (EG) nr 718/2008.

1. Inom ramen för de fångstbegränsningar som anges i bilaga ID, fastställs gränserna för fångsten av blåfenad tonfisk mellan 8 kg eller 75 cm och 30 kg eller 115 cm för de gemenskapsfartyg med tillstånd som anges i artikel 82a samt fördelningen mellan medlemsstaterna till följande (i ton): Spanien 1117,07 Frankrike 504 EG 1621,07

2. Inom ramen för de fångstbegränsningar som anges i punkt 1 fastställs gränserna för fångsten av blåfenad tonfisk som väger minst 6,4 kg eller är minst 70 cm för de av gemenskapens spöfiskefartyg som har en totallängd som understiger 17 m och anges i artikel 82a samt fördelningen mellan medlemsstaterna till följande (i ton): Frankrike 45 EG 45

Artikel82cFångstbegränsningar för blåfenad tonfisk i östra Atlanten ska tillämpas på det småskaliga kustnära gemenskapsfisket

Införd genom förordning (EG) nr 718/2008.

Inom ramen för de fångstbegränsningar som anges i bilaga ID har begränsningarna för fångsten av blåfenad tonfisk mellan 8 och 30 kg för det småskaliga kustnära gemenskapsfisket efter färsk fisk i östra Atlanten samt fördelningen mellan medlemsstaterna fastställts till följande (i ton): Spanien 263,21 Frankrike 61,01 EG 324,22

Kapitel XV Illegalt, orapporterat och oreglerat fiske

Artikel83Nordatlanten

Fartyg som bedriver illegalt, orapporterat och oreglerat fiske i Nordatlanten ska bli föremål för de åtgärder som fastställs i bilaga XIII.

Kapitel XVI Slutbestämmelser

Artikel84Dataöverföring

När medlemsstaterna i enlighet med artiklarna 15.1 och 18.1 i förordning (EEG) nr 2847/93 sänder data till kommissionen om de kvantiteter ur varje bestånd som landats, ska de använda de beståndskoder som anges i bilaga I till denna förordning.

Artikel85Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2008.

Om de totala tillåtna fångstmängderna i CCAMLR-området fastställts för tidsperioder som börjar före 1 januari 2008 ska artikel 41 tillämpas från och med början av de totala tillåtna fångstmängdernas respektive tillämpningsperioder.

BILAGA I

Alla fångstbegränsningar som anges i denna bilaga ska betraktas som kvoter med avseende på artikel 5 i denna förordning och därför omfattas av reglerna i förordning (EEG) nr 2847/93, särskilt artiklarna 14 och 15.

Inom varje område redovisas fiskbestånden i alfabetisk ordning efter arternas latinska namn. Nedan följer en tabell över de latinska namnen och motsvarande svenskt namn:

Vetenskapligt namnTrebokstavskodSvenskt namn
AmmodytidaeSANTobisfiskar
Anarhichas lupusCATHavskatt
Aphanopus carboBSFDolkfisk
Argentina silusARUGuldlax
Beryx spp.ALFBeryxar
Boreogadus saidaPOCPolartorsk
Brosme brosmeUSKLubb
Centrophorus squamosusGUQBrun pigghaj
Centroscymnus coelolepisCYOPailonahaj
Cetorhinus maximusBSKBrugd
Chaenocephalus aceratusSSISvartfenad isfisk
Champsocephalus gunnariANIGunnars isfisk
Channichthys rhinoceratusLICNoshörningsfisk
Chionoecetes spp.PCRMaskeringskrabbor
Clupea harengusHERSill
Coryphaenoides rupestrisRNGSkoläst
Dalatias lichaSCKChokladhaj
Deania calceaDCASkednoshaj
Dissostichus eleginoidesTOPTandnoting
Engraulis encrasicolusANEAnsjovis
Etmopterus princepsETRStor blåkäxa
Etmopterus pusillusETPEtmopterus pusillus
Etmopterus spinaxETXBlåkäxa
Euphausia superbaKRIAntarktisk krill
Gadus morhuaCODTorsk
Galeorhinus galeusGAGGråhaj
Germo alalungaALBLångfenad tonfisk
Glyptocephalus cynoglossusWITRödtunga
Gobionotothen gibberifronsNOGSlanknoting
Hippoglossoides platessoidesPLALerskädda
Hippoglossus hippoglossusHALHälleflundra
Hoplostethus atlanticusORYAtlantisk soldatfisk
Illex illecebrosusSQINordlig stjärtfenad bläckfisk
Lamna nasusPORHåbrand
Lampanyctus achirusLACLampanychtus achirus
Lepidonotothen squamifronsNOSGrånoting
Lepidorhombus spp.LEZGlasvarar
Limanda ferrugineaYELGulstjärtsskädda
Limanda limandaDABSandskädda
LophiidaeANFMarulkfiskar
Macrourus berglaxRHGLångstjärt
Macrourus spp.GRVLångstjärtar
Makaira nigricansBUMBlå marlin
Mallotus villosusCAPLodda
Martialia hyadesiSQSKalamari
Melanogrammus aeglefinusHADKolja
Merlangius merlangusWHGVitling
Merluccius merlucciusHKEKummel
Micromesistius poutassouWHBBlåvitling
Microstomus kittLEMBergtunga
Molva dypterygiaBLIBirkelånga
Molva macrophthalmusSLIMedelhavslånga
Molva molvaLINLånga
Nephrops norvegicusNEPHavskräfta
Notothenia rossiiNORMarmorerad noting
Pagellus bogaraveoSBRFläckpagell
Pandalus borealisPRANordhavsräka
Paralomis spp.PAIKrabba
Penaeus spp.PENPenaeusräkor
Phycis spp.FOXFjällbrosmar
Platichthys flesusFLXSkrubbskädda
Pleuronectes platessaPLERödspätta
PleuronectiformesFLXPlattfisk
Pollachius pollachiusPOLBleka
Pollachius virensPOKGråsej
Psetta maximaTURPiggvar
Pseudochaenichthus georgianusSGIKrokodilisfisk
RajidaeSRX-RAJRockor
Reinhardtius hippoglossoidesGHLLiten hälleflundra
Salmo salarSALLax
Scomber scombrusMACMakrill
Scopthalmus rhombusBLLSlätvar
Sebastes spp.REDKungsfiskar
Solea soleaSOLTunga
Solea spp.SOXSolea spp.
Sprattus sprattusSPRSkarpsill
Squalus acanthiasDGSPigghaj/Rödhaj
Tetrapturus albaWHMVit marlin
Thunnus alalungaALBVit tonfisk eller långfenad tonfisk
Thunnus albacaresYFTGulfenad tonfisk
Thunnus obesusBETStorögd tonfisk
Thunnus thynnusBFTBlåfenad tonfisk
Trachurus spp.JAXTaggmakrillar
Trisopterus esmarkiNOPVitlinglyra
Urophycis tenuisHKWVitbrosme
Xiphias gladiusSWOSvärdfisk

Nedan följer en tabell över de svenska namnen och motsvarande latinska namn (endast i upplysningssyfte):

AnsjovisANEEngraulis encrasicolus
Antarktisk krillKRIEuphausia superba
Atlantisk soldatfiskORYHoplostethus atlanticus
BergtungaLEMMicrostomus kitt
BeryxarALFBeryx spp.
BirkelångaBLIMolva dypterygia
BlekaPOLPollachius pollachius
Blå marlinBUMMakaira nigricans
Blåfenad tonfiskBFTThunnus thynnus
BlåkäxaETXEtmopterus spinax
BlåvitlingWHBMicromesistius poutassou
BrugdBSKCetorhinus maximus
Brun pigghajGUQCentrophorus squamosus
ChokladhajSCKDalatias licha
DolkfiskBSFAphanopus carbo
Etmopterus pusillusETPEtmopterus pusillus
FjällbrosmarFOXPhycis spp.
FläckpagellSBRPagellus bogaraveo
GlasvararLEZLepidorhombus spp.
GråhajGAGGaleorhinus galeus
GrånotingNOSLepidonotothen squamifrons
GråsejPOKPollachius virens
GuldlaxARUArgentina silus
Gulfenad tonfiskYFTThunnus albacares
GulstjärtsskäddaYELLimanda ferruginea
Gunnars isfiskANIChampsocephalus gunnari
HavskattCATAnarhichas lupus
HavskräftaNEPNephrops norvegicus
HåbrandPORLamna nasus
HälleflundraHALHippoglossus hippoglossus
KalamariSQSMartialia hyadesi
KoljaHADMelanogrammus aeglefinus
KrabbaPAIParalomis spp.
KrokodilisfiskSGIPseudochaenichthus georgianus
KummelHKEMerluccius merluccius
KungsfiskarREDSebastes spp.
Lampanychtus achirusLACLampanyctus achirus
LaxSALSalmo salar
LerskäddaPLAHippoglossoides platessoides
Liten hälleflundraGHLReinhardtius hippoglossoides
LoddaCAPMallotus villosus
LubbUSKBrosme brosme
LångaLINMolva molva
Långfenad tonfiskALBGermo alalunga
LångstjärtRHGMacrourus berglax
LångstjärtarGRVMacrourus spp.
MakrillMACScomber scombrus
Marmorerad notingNORNotothenia rossii
MarulkfiskarANFLophiidae
MaskeringskrabborPCRChionoegetes spp.
MedelhavslångaSLIMolva macrophthalmus
NordhavsräkaPRAPandalus borealis
Nordlig stjärtfenad bläckfiskSQIIllex illecebrosus
NoshörningsfiskLICChannichthys rhinoceratus
PailonahajCYOCentroscymnus coelolepis
PenaeusräkorPENPenaeus spp.
Pigghaj/RödhajDGSSqualus acanthias
PiggvarTURPsetta maxima
PlattfiskFLXPleuronectiformes
PolartorskPOCBoreogadus saida
RockorSRX-RAJRajidae
RödspättaPLEPleuronectes platessa
RödtungaWITGlyptocephalus cynoglossus
SandskäddaDABLimanda limanda
SillHERClupea harengus
SkarpsillSPRSprattus sprattus
SkednoshajDCADeania calcea
SkolästRNGCoryphaenoides rupestris
SkrubbskäddaFLXPlatichthys flesus
SlanknotingNOGGobionotothen gibberifrons
SlätvarBLLScopthalmus rhombus
Solea spp.SOXSolea spp.
Stor blåkäxaETREtmopterus princeps
Storögd tonfiskBETThunnus obesus
Svartfenad isfiskSSIChaenocephalus aceratus
SvärdfiskSWOXiphias gladius
TaggmakrillarJAXTrachurus spp.
TandnotingTOPDissostichus eleginoides
TobisfiskarSANAmmodytidae
TorskCODGadus morhua
TungaSOLSolea solea
Vit marlinWHMTetrapturus alba
Vit tonfisk eller långfenad tonfiskALBThunnus alalunga
VitbrosmeHKWUrophycis tenuis
VitlingWHGMerlangius merlangus
VitlinglyraNOPTrisopterus esmarki

BILAGA II

BILAGA III

Del A Nordatlanten, inklusive Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt

1. Fiske efter sill i EG-vatten i ICES-område IIa

Det är förbjudet att landa eller ombord behålla sill som fångats i EG-vatten i område IIa under perioderna 1 januari-28 februari och 16 maj–31 december.

2. Tekniska bevarandeåtgärder i Skagerrak och Kattegatt

Genom undantag från bestämmelserna i bilaga IV till förordning (EC) nr 850/98 ska bestämmelserna i tillägg 1 till denna bilaga tillämpas.

3. Elfiske i ICES-områdena IVc och IVb

3.1 Genom undantag från artikel 31.1 i förordning (EG) nr 850/98 ska fiske med bomtrål där elektrisk ström används tillåtas i ICES-områdena IVc och IVb söder om en linje mellan följande punkter i enlighet med koordinatsystemet WGS84:

en punkt på Förenade kungarikets ostkust vid latitud 55°N,

därifrån österut till latitud 55°N, longitud 5°O,

därifrån norrut till latitud 56°N,

och slutligen österut till en punkt på Danmarks västkust vid latitud 56°N.

3.2 Följande bestämmelser ska gälla under 2008:

a) Högst 5 procent av en medlemsstats bomtrålflotta får använda trålar med elektrisk ström.

b) Den högsta strömstyrkan i kW för varje bomtrål får inte vara mer än bommens längd i meter multiplicerad med 1,25.

c) Spänningen mellan elektroderna får vara högst 15V.

d) Fartyget ska vara utrustat med ett automatiskt dataförvaltningssystem som registrerar den högsta styrka som använts per bom och spänningen mellan elektroderna under minst de 100 senaste dragen. Obehöriga personer ska inte kunna ändra detta automatiska dataförvaltningssystem.

e) Det är förbjudet att använda skrapkätting(ar) framför underteln.

4. Stängning av ett område för fiske efter tobisfiskar i ICES-område IV

4.1 Det är förbjudet att landa eller ombord behålla tobisfiskar som fångats inom det geografiska område som avgränsas av Englands och Skottlands ostkuster och de linjer som i angiven ordning förbinder följande positioner enligt koordinatsystemet WGS84:

Englands ostkust, latitud 55°30′N.

Latitud 55°30′N, longitud 1°00′V.

Latitud 58°00′N, longitud 2°00′V.

Latitud 58°00′N, longitud 2°00′V.

Skottlands ostkust, longitud 2°00′V.

4.2 Fiske som bedrivs i vetenskapligt syfte är dock tillåtet för att övervaka tobisfiskbeståndet i området och verkningarna av stängningen.

5. Rockall Koljebox i ICES-område VI

Allt fiske, utom med långrev, är förbjudet i de områden som avgränsas av en linje som i angiven ordning förbinder följande positioner enligt koordinatsystemet WGS84:

Punkt nrLatitudLongitud
157°00′N15°00′V
257°00′N14°00′V
356°30′N14°00′V
456°30′N15°00′V

I den del av det område som definieras i denna punkt och som överlappar det område som definieras som nordvästra Rockall i punkt 13.1 ska emellertid undantaget beträffande långrevar inte tillämpas.

6. Restriktioner för torskfisket i ICES-områdena VI och VII

6.1 ICES-område VIa

Till och med den 31 december 2008 är det förbjudet att fiska i de områden som avgränsas av linjer som i angiven ordning förbinder följande positioner enligt koordinatsystemet WGS84.

59°05′N, 06°45′V

59°30′N, 06°00′V

59°40′N, 05°00′V

60°00′N, 04°00′V

59°30′N, 04°00′V

59°05′N, 06°45′V.

6.2 ICES-områdena VII f och g

Från och med den 1 februari 2008 till och med den 31 mars 2008 är det förbjudet att fiska i följande ICES-rektanglar: 30E4, 31E4, 32E3. Förbudet ska inte gälla inom sex nautiska mil från baslinjen.

6.3 Genom undantag från punkterna 6.1 och 6.2 är det tillåtet att fiska med burar, tinor och mjärdar inom de angivna områdena och tidsperioderna, under förutsättning att

i) inga andra fiskeredskap än burar, tinor och mjärdar förvaras ombord, och att

ii) ingen annan fångst än skaldjur behålls ombord.

6.4 Genom undantag från punkterna 6.1 och 6.2 är det tillåtet att fiska i de områden som avses i de punkterna med nät med en maskstorlek mindre än 55 mm, under förutsättning att

i) inget nätredskap med en maskstorlek på 55 mm eller större förvaras ombord, och

ii) ingen annan fisk än sill, makrill, sardin, sardinell, taggmakrill, skarpsill, blåvitling och guldlaxfiskar behålls ombord.

7. Tekniska bevarandeåtgärder i Irländska sjön

7.1 Under perioden 14 februari 2008–30 april 2008 är det förbjudet att använda bottentrål, not/vad eller liknande släpredskap, alla typer av nät, grimgarn, torskgarn eller liknande fasta nätredskap, eller fiskeredskap med krokar inom den del av ICES-område VIIa som avgränsas av

Irlands östra kust och Nordirlands östra kust och

områdena inom de räta linjer som i angiven ordning förbinder följande geografiska koordinater:

en punkt på den östra kusten av Ards-halvön i Nordirland vid 54°30′N,

54°30′N, 04°50′V,

53°15′N, 04°50′V,

en punkt på Irlands östra kust vid 53°15′N.

7.2 Genom undantag från punkt 7.1, och inom det område och den tidsperiod som anges där, ska följande vara tillåtet: Selektionstrål får också används inom ett område som avgränsas av de räta linjer som i angiven ordning förbinder följande geografiska koordinater:

a) Användning av bottentrål med trålbord, på villkor att ingen annan typ av fiskeredskap finns ombord och att nätredskapen

i) har en maskstorlek på 70 mm-79 mm eller 80 mm-99 mm, och

ii) endast har en av de tillåtna maskstorlekarna, och

iii) inte har någon enskild maska, oberoende av dess position i nätet, som är större än 300 mm, och

iv) används inom ett område som avgränsas av linjer som i angiven ordning förbinder följande geografiska koordinater:

53° 30′N, 05° 30′V

53° 30′N, 05° 20′V

54° 20′N, 04° 50′V

54° 30′N, 05° 10′V

54° 30′N, 05° 20′V

54° 00′N, 05° 50′V

54° 00′N, 06° 10′V

53° 45′N, 06° 10′V

53° 45′N, 05° 30′V

53° 30′N, 05° 30′V;

b) Användning av selektionstrål på villkor att ingen annan typ av fiskeredskap finns ombord och att nätredskapen

i) uppfyller villkoren i punkt a i)-iv) och

ii) är utformade i enlighet med de tekniska föreskrifterna i bilagan till rådets förordning (EC) nr 254/2002 av den 12 februari 2002 om de åtgärder som ska tillämpas under 2002 för torskbeståndets återhämtning i Irländska sjön (ICES-sektion VIIa).

53° 45′N, 06° 00′V,

53° 45′N, 05° 30′V

53° 30′N, 05° 30′V

53° 30′N, 06° 00′V

53° 45′N, 06° 00′V.

7.3 De tekniska bevarandeåtgärder som avses i artiklarna 2, 3 och 4 i förordning (EG) nr 254/2002 ska tillämpas.

8. Användning av nät i ICES-områdena IIIa, IVa, Vb, VIa, VIb, VII b, c, j, k och XII

8.1 I denna punkt avses med ”drivgarn” och ”insnärjningsnät” ett redskap som består av ett enda nätstycke som hålls vertikalt i vattnet. Levande akvatiska organismer leds eller snärjs in i garnet eller fångas i maskorna.

8.2 I denna punkt avses med ”grimgarn” ett redskap som består av två eller flera nätstycken som hänger parallellt på en enda ledarm och som hålls vertikalt i vattnet.

8.3 Gemenskapsfartyg får inte använda drivgarn, insnärjningsnät och grimgarn vid någon position där det karterade vattendjupet är större än 200 meter i ICES-områdena IIIa, IVa, Vb, VIa, VIb, VIIb, c, j, k och XII öster om 27oV.

8.4 Genom undantag från punkt 8.3 är det tillåtet att använda följande redskap: Detta undantag gäller emellertid inte i NEAFC:s regleringsområde.

a) Drivgarn med en maskstorlek på 120 mm eller större, men mindre än 150 mm under förutsättning att de sätts ut i vatten där det karterade vattendjupet är mindre än 600 meter, nätet inte är mer än 100 maskor djupt, har ett utförningsförhållande på minst 0,5 och är försett med flöten eller motsvarande flytelement. Ett nätstycke får vara högst 5 nautiska mil långt och den totala längden på samtliga nätstycken som sätts ut samtidigt får inte vara längre än 25 km per fartyg. Näten får ligga i vattnet högst 24 timmar.

b) Insnärjningsnät med en maskstorlek på 250 mm eller större, under förutsättning att de sätts ut i vatten där det karterade vattendjupet är mindre än 600 meter, nätet är högst 15 maskor djupt, har ett utförningsförhållande på minst 0,33 och inte är försett med flöten eller andra flytelement. Ett nätredskap får vara högst 10 km långt. Den totala längden på samtliga nätredskap som sätts ut samtidigt får inte vara längre än 100 km per fartyg. Nätredskapen får ligga i vattnet högst 72 timmar.

8.5 Endast en av de redskapstyper som beskrivs i punkt 8.4 a och 8.4 b får medföras ombord på fartyget vid någon tidpunkt. För att kunna ersätta förlorade eller skadade redskap får fartyg ombord medföra nätredskap som totalt är 20 procent längre än den längsta länk som får sättas ut samtidigt. Samtliga redskap ska märkas i enlighet med kommissionens förordning (EG) nr 356/2005 av den 1 mars 2005 om föreskrifter för märkning och identifiering av passiva fiskeredskap och bomtrålar.

8.6 Fartyg som använder nät eller insnärjningsnät vid en position där det karterade vattendjupet är större än 200 meter i ICES-områdena IIIa, IVa, Vb, VIa, VIb, VII b, c, j, k och XII öster om 27oV ska ha ett särskilt fisketillstånd för fasta nätredskap som utfärdats av flaggmedlemsstaten.

8.7 Befälhavaren på ett fartyg som fiskar med det tillstånd för fasta nätredskap som avses i punkt 8.6 ska i loggboken registrera antalet och längden på de redskap som ett fartyg har ombord innan det lämnar hamn och när det anlöper hamn, och måste kunna redogöra för eventuella avvikelser mellan de två kvantiteterna.

8.8 Sjöfartsmyndigheter eller andra behöriga myndigheter har rätt att avlägsna obevakade redskap till sjöss i ICES-områdena IIIa, IVa, Vb, VIa, VIb, VII b, c, j, k och XII öster om 27oV i följande situationer:

a) Redskapet är inte märkt på rätt sätt.

b) Bojmarkeringarna eller VMS-uppgifterna visar att ägaren har påträffats mindre än 100 nautiska mil från redskapet under de senaste 120 timmarna.

c) Redskapet har satts ut i vatten där det karterade vattendjupet är större än tillåtet.

d) Redskapets maskstorlek följer inte reglerna.

8.9 Befälhavaren på ett fartyg som fiskar med det tillstånd för fasta nät som avses i punkt 8.6 ska i loggboken registrera följande uppgifter under varje fiskeresa:

Maskstorleken på det använda nätredskapet.

Den nominella längden på ett nätredskap.

Antalet nätredskap i en länk.

Det totala antalet länkar som satts ut.

Positionen för varje utsatt länk.

Djupet på varje utsatt länk.

Tiden i vatten för varje utsatt länk.

Hur många redskap som förlorats, senaste kända position och datum för förlusten.

8.10 Fartyg som fiskar med det tillstånd för fasta nätredskap som avses i punkt 8.6 får endast landa fångsten i de hamnar som medlemsstaterna utsett i enlighet med artikel 7 i förordning (EG) nr 2347/2002.

8.11 Antalet hajar som behålls ombord av något fartyg som använder det redskap som beskrivs i punkt 8.4 b får vara högst 5 procent i levande vikt av den totala kvantiteten marina organismer som behålls ombord.

9. Minskning av mängden blåvitling som kastas överbord

9.1 I Nordsjön ska medlemsstaterna under 2008 genomföra försök och experiment om så krävs med teknisk anpassning av trålarna, snurrevadarna och liknande utrustning med en maskstorlek som är 80 mm eller större men understiger 90 mm för att kunna minska mängden blåvitling som kastas överbord med minst 30 %.

9.2 Medlemsstaterna ska meddela kommissionen resultatet av experimenten och försöken enligt punkt 9.1 senast den 31 augusti 2008.

9.3 Rådet ska, med ledning av ett förslag från kommissionen, besluta om lämplig teknisk anpassning för att minska mängden blåvitling som kastas överbord i enlighet med det mål som anges i punkt 9.1.

9a. Minskning av mängden torsk från Nordsjön som kastas överbord

1. Medlemsstater som tilldelats en torskkvot ska under 2008 genomföra försök med tekniska åtgärder för släpredskap i syfte att minska andelen fiskar i torskfångster som kastas överbord till högst 10 %.

2. Medlemsstaterna ska meddela kommissionen resultatet av försöken enligt punkt 9a.1 före den 31 december 2008.

10. Villkor för fiske med vissa släpredskap som är tillåtna i Biscayabukten, ICES-områdena III, IV, V, VI, VII och VIII a, VIII b, VIII c, VIII d, VIII e

10.1 Genom undantag från bestämmelserna i artikel 5.2 i kommissionens förordning (EG) nr 494/2002 av den 19 mars 2002 om fastställande av ytterligare tekniska åtgärder för kummelbeståndets återhämtning i ICES-delområden III, IV, V, VI och VII samt i ICES-områden VIII a, b, d och e är det tillåtet att fiska med trålar, snurrevadar och liknande redskap, utom bomtrålar, med en maskstorlek på 70–99 mm i det område som definieras i artikel 5.1 b i förordning (EG) nr 494/2002 om redskapet är försett med ett fönster med fyrkantsmaskor enligt tillägg 3 till denna bilaga.

10.2 Vid fiske i zon VIII a och b ska det vara tillåtet att använda artsorterande rist med tillbehör framför lyftet och/eller nätstycke med kvadratiska maskor som är 60 mm eller större i den nedre delen av den förlängda delen framför lyftet. Bestämmelserna i artiklarna 4.1, 6 och 9.1 i förordning (EG) nr 850/98 och i artikel 3a och b i förordning (EG) nr 494/2002 ska inte tillämpas på den del av trålen där dessa sorterande anordningar har fogats in.

11. Restriktioner för fisket efter skoläst i ICES-område IIIa

Utan att det påverkar förordning 2015/2006, får det inte bedrivas något riktat fiske efter skoläst i ICES-område IIIa i avvaktan på de samråd som ska hållas mellan Europeiska gemenskapen och Norge i början av 2008.

12. Fiskeansträngning för djuphavsarter

Genom undantag från förordning (EG) nr 2347/2002 ska följande gälla under 2008:

12.1 Medlemsstaterna ska se till att all sådan fiskeverksamhet som varje kalenderår leder till fångst och frakt ombord av mer än 10 ton djuphavsarter och liten hälleflundra och som bedrivs av fartyg som för deras flagg och är registrerade på deras territorium, omfattas av ett djuphavsfisketillstånd.

12.2 Det ska under alla omständigheter vara förbjudet att under någon fiskeresa fiska och ombord frakta, lasta om eller landa en sammanlagd mängd på mer än 100 kg djuphavsarter och liten hälleflundra, om fartyget i fråga inte har ett djuphavsfisketillstånd.

13. Interimsåtgärder för skydd av sårbara djuphavsmiljöer

13.1 Bottentrålning och fiske med fasta redskap, inbegripet bottensatta garn och långrevar, ska vara förbjudet i de områden som avgränsas av en linje som i angiven ordning förbinder följande positioner enligt koordinatsystemet WGS84:

Hekates undervattensberg:

52° 21.2866′N, 31° 09.2688′V

52° 20.8167′N, 30° 51.5258′V

52° 12.0777′N, 30° 54.3824′V

52° 12.4144′N, 31° 14.8168′V

52° 21.2866′N, 31° 09.2688′V

Faradays undervattensberg:

50° 01.7968′N, 29° 37.8077′V

49° 59.1490′N, 29° 29.4580′V

49° 52.6429′N, 29° 30.2820′V

49° 44.3831′N, 29° 02.8711′V

49° 44.4186′N, 28° 52.4340′V

49° 36.4557′N, 28° 39.4703′V

49° 29.9701′N, 28° 45.0183′V

49° 49.4197′N, 29° 42.0923′V

50° 01.7968′N, 29° 37.8077′V

Delar av Reykjanesryggen:

55° 04.5327′N, 36° 49.0135′V

55° 05.4804′N, 35° 58.9784′V

54° 58.9914′N, 34° 41.3634′V

54° 41.1841′N, 34° 00.0514′V

54° 00.0′N, 34° 00.0′V

53° 54.6406′N, 34° 49.9842′V

53° 58.9668′N, 36° 39.1260′V

55° 04.5327′N, 36° 49.0135′V

Altairs undervattensberg:

44° 50.4953′N, 34° 26.9128′V

44° 47.2611′N, 33° 48.5158′V

44° 31.2006′N, 33° 50.1636′V

44° 38.0481′N, 34° 11.9715′V

44° 38.9470′N, 34° 27.6819′V

44° 50.4953′N, 34° 26.9128′V

Antialtairs undervattensberg:

43° 43.1307′N, 22° 44.1174′V

43° 39.5557′N, 22° 19.2335′V

43° 31.2802′N, 22° 08.7964′V

43° 27.7335′N, 22° 14.6192′V

43° 30.9616′N, 22° 32.0325′V

43° 40.6286′N, 22° 47.0288′V

43° 43.1307′N, 22° 44.1174′V

Hatton Bank:

59° 26′ N, 14° 30′ V

59° 12′ N, 15° 08′ V

59° 01′ N, 17° 00′ V

58° 50′ N, 17° 38′ V

58° 30′ N, 17° 52′ V

58° 30′ N, 18° 22′ V

58° 03′ N, 18° 22′ V

58° 03′ N, 17° 30′ V

57° 55′ N, 17° 30′ V

57° 45′ N, 19° 15′ V

58° 30′ N, 18° 45′ V

58° 47′ N, 18° 37′ V

59° 05′ N, 17° 32′ V

59° 16′ N, 17° 20′ V

59° 22′ N, 16° 50′ V

59° 21′ N, 15° 40′ V

Nordvästra Rockall:

57° 00′N, 14° 53′V

57° 37′N, 14° 42′V

57° 55′N, 14° 24′V

58° 15′N, 13° 50′V

57° 57′N, 13° 09′V

57° 50′N, 13° 14′V

57° 57′N, 13° 45′V

57° 49′N, 14° 06′V

57° 29′N, 14° 19′V

57° 22′N, 14° 19′V

57° 00′N, 14° 34′V

56° 56′N, 14° 36′V

56° 56′N, 14° 51′V

Sydvästra Rockall (Empress of Britain Bank)

56° 24′N, 15° 37′V

56° 21′N, 14° 58′V

56° 04′N, 15° 10′V

55° 51′N, 15° 37′V

56° 10′N, 15° 52′V

Logachev Mound:

55° 17′N 16° 10′V

55° 33′N 16° 16′V

55° 50′N 15° 15′V

55° 58′N 15° 05′V

55° 54′N 14° 55′V

55° 45 N 15° 12′V

55° 34′N 15° 07′V

Västra Rockall Mound:

57° 20′N, 16° 30′V

57° 05′N, 15° 58′V

56° 21′N, 17° 17′V

56° 40′N, 17° 50′V

13.2 Det är förbjudet att fiska med bottentrål och med fasta redskap, inbegripet bottenstående garn och långrev i de områden som avgränsas av linjer som i angiven ordning förbinder följande positioner enligt koordinatsystemet WGS84.

Belgica Mound Province:

51° 29,4′N; 11° 51,6′V

51° 32,4′N; 11° 41,4′V

51° 15,6′N; 11° 33′V

51° 13,8′N; 11° 44,4′V

Hovland Mound Province:

52° 16,2′N; 13° 12,6′V

52° 24′N; 12° 58,2′V

52° 16,8′N; 12° 54′V

52° 16,8′N; 12° 29,4′V

52° 4,2′N; 12° 29,4′V

52° 4,2′N; 12° 52,8′V

52° 9′N; 12° 56,4′V

52° 9′N; 13° 10,8′V

Nordvästra Porcupine Bank Område I

53° 30,6′N; 14° 32,4′V

53° 35,4′N; 14° 27,6′V

53° 40,8′N; 14° 15,6′V

53° 34,2′N; 14° 11,4′V

53° 31,8′N; 14° 14,4′V

53° 24′N; 14° 28,8′V

Nordvästra Porcupine Bank Område II

53° 43,2′N; 14° 10,8′V

53° 51,6′N; 13° 53,4′V

53° 45,6′N; 13° 49,8′V

53° 36,6′N; 14° 7,2′V

Sydvästra Porcupine Bank:

51° 54,6′N; 15° 7,2′V

51° 54,6′N; 14° 55,2′V

51° 42′N; 14° 55,2′V

51° 42′N; 15° 10,2′V

51° 49,2′N; 15° 6′V

13.3 Alla pelagiska fartyg som fiskar i de områden där koraller är skyddade enligt vad som sägs i punkt 13.2 måste vara uppförda på listan över fartyg med tillstånd och vara utrustade med ett särskilt fisketillstånd som måste förvaras ombord. Detta tillstånd måste innehålla alla de uppgifter som krävs enligt förordning (EG) nr 1627/94, och ska delges i enlighet med de regler som fastställs i förordning (EG) nr 2943/95 om detaljerade bestämmelser för tillämpning av förordning (EG) nr 1627/94. Fartyg som förtecknas på listan över fartyg med tillstånd får endast ha pelagiska redskap ombord.

13.4 Pelagiska fartyg som har för avsikt att fiska i områden där koraller är skyddade enligt vad som sägs i punkt 13.2 måste minst fyra timmar i förväg anmäla till irländska FMC att de har för avsikt att gå in i ett område där koraller är skyddade. De ska samtidigt anmäla vilka kvantiteter de behåller ombord.

13.5 Pelagiska fartyg som fiskar i vatten där koraller är skyddade enligt punkt 13.2 måste ha en fullständigt fungerande och säker VMS som fullständigt uppfyller bestämmelserna i förordning (EG) nr 2244/2003 när de befinner sig i områden där koraller är skyddade.

13.6 Pelagiska fartyg som fiskar i områden där koraller är skyddade enligt punkt 13.2 måste rapportera in VMS-uppgifter varje timme.

13.7 Pelagiska fartyg som har avslutat fisket i ett område där koraller är skyddade enligt punkt 13.2 måste informera irländska FMC när de lämnar området. De ska samtidigt anmäla vilka kvantiteter de behåller ombord.

13.8 Fiske efter pelagiska arter i ett område där koraller är skyddade enligt punkt 13.2 ska vara begränsat till att ha ombord eller fiska med nät där maskstorleken är antingen 16 mm till 31 mm eller 32 mm till 54 mm.

14. Minsta storlek för japansk venusmussla

Genom undantag från bestämmelserna i artikel 17 i förordning (EG) nr 850/98 ska minsta storlek för japansk venusmussla (Ruditapes philippinarum) vara 35 mm.

Del B Östra Centralatlanten

15. Minsta storlek för bläckfisk

Den minsta storleken på bläckfisk (Octopus vulgaris) i de farvatten som lyder under tredjeländers överhöghet eller jurisdiktion i CECAF-området (FAO:s fiskerikommitté för östra Centralatlanten) ska vara 450 g (rensad). Bläckfisk som väger mindre än 450 g (rensad) får inte behållas ombord eller lastas om, landas, transporteras, lagras, säljas, ställas ut eller utbjudas till försäljning, utan måste omedelbart kastas överbord.

16. Villkor för visst fiske med instängningsredskap i zon IXa (västra Galicien)

Med avvikelse från det förbud som fastställs i artikel 29b.1 i förordning (EG) nr 850/98, är fiske med instängningsredskap tillåtet i de geografiska områden och under den period som anges i artikel 29b.1a i förordning (EG) nr 850/98, under förutsättning att inte norsk hummer fångas med dessa redskap.

17. Villkor för fiska av sill i zon VIa (Butt of Lewis)

De bestämmelser som fastställs i artikel 20.1d i förordning (EG) nr 850/98 ska inte tillämpas under 2008.

Del C Östra Stilla havet

18. Snörpvad i regleringsområdet för Interamerikanska kommissionen för tropisk tonfisk (IATTC)

18.1 Fiske med snörpvad efter gulfenad tonfisk (Thunnus albacares), storögd tonfisk (Thunnus obesus) och bonit (Katsuwonus pelamis) är förbjudet antingen under perioden 1 augusti–11 september 2008 eller perioden 20 november–31 december 2008 i det område som avgränsas enligt följande:

Nord-, Mellan- och Sydamerikas kust mot Stilla havet,

longitud 150o V,

latitud 40o N,

latitud 40oS.

18.2 De berörda medlemsstaterna ska före 1 juli 2008 meddela kommissionen vilken stängningsperiod som valts. Alla de berörda medlemsstaternas snörpvadsfartyg ska stoppa snörpvadsfisket i det angivna området under den period som valts.

18.3 Från och med den … ska fartyg som fiskar med snörpvad efter tonfisk i IATTC:s regleringsområde förvara ombord och sedan landa all storögd tonfisk, bonit och gulfenad tonfisk som fångats, med undantag för fisk som anses otjänlig som människoföda av andra skäl än storleken. Denna bestämmelse ska emellertid inte tillämpas på det sista kastet under en fångstresa när utrymmet i lastrummet kan vara otillräckligt för att ta emot den tonfisk som fångats vid det kastet.

Del D Östra Stilla havet och västra och centrala Stilla havet

19. Särskilda åtgärder för östra, västra och centrala Stilla havet

I östra, västra och centrala Stilla havet ska fartyg som fiskar med snörpvad genast släppa oskadad, i den mån detta är möjligt, all havssköldpadda, haj, segelfisk, rocka, guldmakrill och andra icke-målarter. Fiskare uppmanas att utveckla och använda tekniker och redskap som gör det lättare att snabbt och säkert släppa sådana djur.

20. Specifika åtgärder som gäller för inringad och insnärjd havssköldpadda

I östra, västra och centrala Stilla havet ska följande specifika åtgärder tillämpas:

a) När man får syn på en havssköldpadda i snörpvaden ska alla rimliga ansträngningar göras för att rädda sköldpaddan innan den trasslar in sig i nätet, inklusive, vid behov, användandet av en snabbgående motorbåt.

b) Om en havssköldpadda är intrasslad i nätet, bör upptagningen av nätet stoppas så snart som sköldpaddan kommer upp ur vattnet och bör inte återupptas förrän sköldpaddan har befriats och släppts ut i vattnet.

c) Om en sköldpadda tas ombord på ett fartyg ska alla lämpliga metoder användas för att den ska hämta sig innan den släpps ut i vattnet igen.

d) Fartyg för fiske efter tonfisk får inte slänga saltsäckar eller någon annan typ av plastavfall överbord ute till sjöss.

e) I den mån det är möjligt ska havssköldpaddor insnärjda i anordningar som samlar fisk (FAD) och andra fiskeredskap befrias.

f) Anordningar som samlar fisk (FAD) som inte används i fisket bör tas upp.

Del E Nordöstra Atlanten

21. Särskilda åtgärder för fiske av kungsfiskar på internationellt vatten i ICES-områdena I och II

Följande åtgärder ska tillämpas på fiske av kungsfisk (Sebastes mentella) på internationellt vatten i ICES-områdena I och II:

a) Riktat fiske efter kungsfisk är endast tillåtet under perioden den 1 september till och med den 15 november 2008 med fartyg som tidigare bedrivit kungsfiskfiske inom NEAFC:s regleringsområde.

b) Kommissionen ska meddela medlemsstaterna vilket datum NEAFC:s sekretariat informerar NEAFC:s avtalsslutande parter om att TAC har utnyttjats fullt ut. Från och med detta datum ska medlemsstaterna förbjuda riktat fiske efter kungsfisk av fartyg som för deras flagg.

c) Genom undantag från bestämmelserna i artikel 6.1 b i rådets förordning (EG) nr 2791/1999 av den 16 december 1999 om att upprätta vissa kontrollåtgärder som ska tillämpas i det område som avses i konventionen om framtida multilateralt samarbete om fisket i Nordostatlanten ska befälhavare på fiskefartyg som bedriver detta fiske rapportera sina fångster dagligen.

d) Utöver bestämmelserna i artikel 4 i förordning (EG) nr 2791/1999, ska ett tillstånd att fiska kungsfisk gälla endast om fartygen avrapporterar i enlighet med artikel 6.1 i förordning (EG) nr 2791/1999 till NEAFC:s sekretariat enligt artikel 6.2 i förordning (EG) nr 2791/1999.

e) Fartygen ska begränsa sina bifångster av kungsfisk i annat fiske till högst 1 % av den totala fångst som behålls ombord.

f) Medlemsstaterna ska se till att vetenskapliga uppgifter samlas in av vetenskapliga observatörer ombord på fartyg som för deras flagg. Ett minimum av information är uppgifter om sammansättningen vad gäller kön, ålder och längd efter djup. Dessa uppgifter ska rapporteras till ICES.

BILAGA IV

DEL I Kvantitativa begränsningar av licenser och fisketillstånd för gemenskapens fartyg som fiskar i tredjelands vatten

FiskeområdeFiskeAntal licenserFördelning av licenser mellan medlemsstaterMaximalt antal fartyg närvarande samtidigt
Norska vatten och fiskezonen kring Jan MayenSill, norr om 62°00′N93DK: 32, DE: 6, FR: 1, IRL: 9, NL: 11, SW: 12, UK: 21, PL: 169
Bottenlevande arter, norr om 62°00′N80FR: 18, PT: 9, DE: 16, ES: 20, UK: 14, IRL: 150
Makrill, söder om 62°00′N, fiske med snurrevad11DE: 1, DK: 26, FR: 2, NL: 1Ej tillämpligt
Makrill, söder om 62°00′N, trålfiske19Ej tillämpligt
Makrill, norr om 62°00′N, fiske med snurrevad11DK: 11Ej tillämpligt
Industriarter, söder om 62°00′N480DK: 450, UK: 30150
Färöiska vattenAllt trålfiske med fartyg som inte är längre än 180 fot i den zon som ligger 12-21 nautiska mil utanför de färöiska baslinjerna26BE: 0, DE: 4, FR: 4, UK: 1813
Riktat fiske efter torsk och kolja med en minsta maskstorlek på 135 mm är begränsat till området söder om 62°28′N och öster om 6°30′V84
Trålfiske 21 nautiska mil utanför de färöiska baslinjerna. Under perioderna 1 mars–31 maj och 1 oktober-31 december får dessa fartyg bedriva fiske i området mellan 61°20′N och 62°00′N och 12–21 nautiska mil utanför baslinjerna.70BE: 0, DE: 10, FR: 40, UK: 2026
Trålfiske efter birkelånga med en minsta maskstorlek på 100 mm i området söder om 61°30′N och väster om 9°00′V och i området mellan 7°00′V och 9°00′V söder om 60°30′N och i området sydväst om en linje mellan 60°30′N, 7°00′V och 60°00′N, 6°00′V.70DE: 8, FR: 12, UK: 020
Riktat trålfiske efter gråsej med en minsta maskstorlek på 120 mm och med möjlighet att använda rundstroppar runt lyftet.7022
Fiske efter blåvitling. Det totala antalet licenser får utökas med fyra fartyg för att bilda par om de färöiska myndigheterna skulle införa särskilda regler för tillträdet till ett område som kallas ”huvudsakligt område för fiske efter blåvitling”.36DE: 3, DK: 19, FR: 2, UK: 5, NL: 520
Fiske med rev10UK: 106
Fiske efter makrill12DK: 1212
Fiske efter sill norr om 61°N21DE: 1, DK: 7, FR: 0, UK: 5, IRL: 2, NL: 3, SW: 321

DEL II Kvantitativa begränsningar av licenser och fisketillstånd för tredjeländers fiskefartyg som fiskar i gemenskapens vatten

FlaggstatFiskeAntal licenserMaximalt antal fartyg närvarande samtidigt
NorgeSill, norr om 62°00′N2020
FäröarnaMakrill, VIa (norr om 56°30′N), VIIe, f, h, taggmakrill, IV, VIa (norr om 56°30′N), VIIe, f, h, sill, VIa (norr om 56°30′N)1414
Sill, norr om 62°00′N2121
Sill, IIIa44
Industriellt fiske efter vitlinglyra och skarpsill, IV, VIa (norr om 56° 30′N): tobisfiskar, IV (inklusive oundvikliga bifångster av blåvitling)1515
Långa och lubb2010
Blåvitling, II, VIa (norr om 56°30′N), VIb, VII (väster om 12°00′V)2020
Birkelånga1616
VenezuelaSnapperfiskar (Franska Guyanas vatten)41pm
Hajar (Franska Guyanas vatten)4pm

DEL III Deklaration enligt artikel 25.2

LANDNINGSDEKLARATION (1) Fartygets namn: Registerings-nummer: Befälhavarens namn: Ombudets namn: Befälhavarens namnteckning: Resa från till Landningshamn: Landad fångstmängd räkor (levande vikt) Räkor utan huvud: kg eller ( x 1,6) = kg (räkor med huvud) Räkor med huvud: kg Thunnidae: kg Snapperfiskar (Lutjanidae): kg Haj: kg Annan: kg (1) Ett exemplar skall behållas av befälhavaren, ett exemplar skall behållas av kontrollanten och ett exemplar skall skickas till Europeiska kommissionen.

BILAGA V

DEL I Uppgifter som ska föras in i loggboken

Vid fiske inom zonen på 200 nautiska mil utanför kusten till de av gemenskapens medlemsstater som omfattas av gemenskapens fiskebestämmelser, ska följande uppgifter omedelbart efter någon av följande händelser föras in i loggboken:

Efter varje drag:

1.1 Kvantiteten (i kg levande vikt) av varje fångad art.

1.2 Datum och klockslag för draget.

1.3 Den geografiska position där fångsterna gjordes.

1.4 Den fiskemetod som använts.

Efter varje omlastning till eller från ett annat fartyg:

2.1 Uppgiften ”mottagen från” eller ”överförd till”.

2.2 Kvantiteten (i kilogram levande vikt) av varje omlastad art.

2.3 Namn, distriktsbeteckning och nummer på det fartyg till eller från vilket omlastning har skett.

2.4 Omlastning av torsk är inte tillåten.

Efter varje landning i en gemenskapshamn:

3.1 Hamnens namn.

3.2 Kvantiteten (i kilogram levande vikt) av varje landad art.

Efter varje sändning av uppgifter till Europeiska gemenskapernas kommission:

4.1 Datum och klockslag för sändningen.

4.2 Typ av meddelande: ”fångst vid inträde”, ”fångst vid utträde”, ”fångst”, ”omlastning”.

4.3 När det gäller radiosändning: namnet på radiostationen.

DEL II

Log-book model

FICHE DE PÊCHE

LOG SHEET

Nom du navire

Vessel name

No d'immatriculation

Official No

Nom du capitaine

Captain's name

Départ de

Depart from

Débarquement à

Landed at

Nation

No de licence ZEE

Fishing licence No

Nbre équipage

No in crew

Date

Date

Mois/Month

Jour/Day

Zone no

Sonde

Depth

Jour ou nuit

Day or night

(D or N)

Nombre de fois où les engins ont été mis à l'eau/

Number of times gear is shot

Total heures de pêche

Hours fished

Queues de crevette

"Head-off" shrimp

(kg)

Crevettes entières

"Head-on" shrimp

(kg)

Crevettes conservées à bord

Shrimps retained on board

Penaeus: subtilis brasiliensis

Xyphopenaeus

Kroyerii

Vivaneaux

Snapper

Requins

Shark

Thonidés

Tuna

D

N

D

N

D

N

D

N

D

N

D

N

D

N

D

N

D

N

D

N

D

N

D

N

D

N

D

N

D

N

D

N

D

N

D

N

D

N

D

N

D

N

D

N

D

N

D

N

D

N

D

N

D

N

D

N

D

N

D

N

D

N

BILAGA VI

1. De uppgifter som ska översändas till kommissionen och tidtabellen för sändningarna är följande:

1.1 Varje gång ett fartyg påbörjar en fiskeresa i gemenskapens vatten ska det skicka ett meddelande om fångst vid inträde med följande uppgifter: SR o (= rapporten börjar) AD o XEU (= till Europeiska gemenskapernas kommission) SQ o (löpnummer för meddelande under innevarande år) TM COE (= fångst vid inträde) RC o (internationell radioanropssignal) TN f (fiskeresans löpnummer under året) NA f (fartygets namn) IR o (flaggstatens ISO-3-kod, i tillämpliga fall följt av ett unikt referensnummer som används i flaggstaten) XR o (distriktsbeteckning; numret på fartygets sida) LT f (latitud – fartygets position vid sändningen) LG f (longitud – fartygets position vid sändningen) LI f (beräknad latitud där befälhavaren avser börja fiska, uttryckt i grader eller decimaltal) LN f (beräknad longitud där befälhavaren avser börja fiska, uttryckt i grader eller decimaltal) RA o (berört ICES-område) OB o (kvantitet av varje fiskart ombord, i lasten, parvis vid behov: kod enligt FAO + levande vikt i kilogram, avrundat till närmaste 100-tal kg) DA o (datum för sändningen angivet i formatet ååååmmdd) TI o (tid för sändningen angivet i formatet ttmm) MA o (befälhavarens namn) ER o (= slut på rapporten)

1.2 Varje gång ett fartyg avslutar en fiskeresa i gemenskapens vatten ska det skicka ett meddelande om fångst vid utträde med följande uppgifter: SR o (= rapporten börjar) AD o XEU (= till Europeiska gemenskapernas kommission) SQ o (löpnummer för meddelande för det fartyget under innevarande år) TM o COX (= fångst vid utträde) RC o (internationell radioanropssignal) TN f (fiskeresans löpnummer under året) NA f (fartygets namn) IR o (flaggstatens ISO-3-kod, i tillämpliga fall följt av ett unikt referensnummer som används i flaggstaten) XR o (distriktsbeteckning; numret på fartygets sida) LT f (latitud – fartygets position vid sändningen) LG f (longitud – fartygets position vid sändningen) RA o (det ICES-område där fångsterna gjordes) CA o (fångstmängd per art sedan den förra rapporten parvis vid behov: kod enligt FAO + levande vikt i kilogram, avrundat till närmaste 100-tal kg) OB f (kvantitet av varje fiskart ombord, i lasten, parvis vid behov: kod enligt FAO + levande vikt i kilogram, avrundat till närmaste 100-tal kg) DF f (fiskedagar sedan den förra rapporten) DA o (datum för sändningen angivet i formatet ååååmmdd) TI o (tid för sändningen angivet i formatet ttmm) MA o (befälhavarens namn) ER o (= slut på rapporten)

1.3 Var tredje dag med början den tredje dagen efter det att fartyget för första gången går in i den zon som avses i 1.1 vid fiske efter sill och makrill, och varje vecka med början den sjunde dagen efter det att fartyget för första gången går in i den zon som avses i 1.1 vid fiske efter andra arter än sill och makrill, ska ett meddelande om fångstrapport skickas, innehållande följande uppgifter: SR o (= rapporten börjar) AD o XEU (= till Europeiska gemenskapernas kommission) SQ o (löpnummer för meddelande för det fartyget under innevarande år) TM o CAT (= fångstrapport) RC o (internationell radioanropssignal) TN f (fiskeresans löpnummer under året) NA f (fartygets namn) IR o (flaggstatens ISO-3-kod, i tillämpliga fall följt av ett unikt referensnummer som används i flaggstaten) XR o (distriktsbeteckning; numret på fartygets sida) LT f (latitud – fartygets position vid sändningen) LG f (longitud – fartygets position vid sändningen) RA o (det ICES-område där fångsterna gjordes) CA o (fångstmängd per art sedan den förra rapporten parvis vid behov: kod enligt FAO + levande vikt i kilogram, avrundat till närmaste 100-tal kg) OB f (kvantitet av varje fiskart ombord, i lasten, parvis vid behov: kod enligt FAO + levande vikt i kilogram, avrundat till närmaste 100-tal kg) DF f (fiskedagar sedan den förra rapporten) DA o (datum för sändningen angivet i formatet ååååmmdd) TI o (tid för sändningen angivet i formatet ttmm) MA o (befälhavarens namn) ER o (= slut på rapporten)

1.4 När en omlastning planeras mellan meddelandena om fångst vid inträde respektive fångst vid utträde och förutom meddelandena om fångstrapport måste ett ytterligare meddelande om omlastning sändas minst 24 timmar i förväg, med följande uppgifter: SR o (= rapporten börjar) AD o XEU (= till Europeiska gemenskapernas kommission) SQ o (löpnummer för meddelande för det fartyget under innevarande år) TM o TRA (= omlastning) RC o (internationell radioanropssignal) TN f (fiskeresans löpnummer under året) NA f (fartygets namn) IR o (flaggstatens ISO-3-kod, i tillämpliga fall följt av ett unikt referensnummer som används i flaggstaten) XR o (distriktsbeteckning; numret på fartygets sida) KG o (kvantitet av varje fiskart som lastats eller lossats, parvis vid behov: kod enligt FAO + levande vikt i kilogram, avrundat till närmaste 100-tal kg) TT o (det mottagande fartygets internationella radioanropssignal) TF o (det levererande fartygets internationella radioanropssignal) LT o/f, (latitud – fartygets förväntade position vid omlastningen) LG o/f, (longitud – fartygets förväntade position vid omlastningen) PD o (beräknat datum för omlastningen) PT o (beräknat klockslag för omlastningen) DA o (datum för sändningen angivet i formatet ååååmmdd) TI o (tid för sändningen angivet i formatet ttmm) MA o (befälhavarens namn) ER o (= slut på rapporten)

2. Meddelandets utformning

Om inte punkt 3.3 tillämpas (se nedan) ska de uppgifter som anges ovan i punkt 1 översändas och de koder och den ordning för uppgifterna användas som anges ovan, framför allt,

måste texten ”VRONT” vara skriven i meddelandets ärenderad,

ska varje ny uppgift skrivas in på en ny rad,

ska själva uppgiften föregås av den angivna koden och de båda ska vara skiljda åt av ett mellanrum.

Exempel (med fiktiva uppgifter):

SR
ADXEU
SQ1
TMCOE
RCIRCS
TN1
NAVESSEL NAME EXAMPLE
IRNOR
XRPO 12345
LT+65.321
LO-21.123
RA04A.
OBCOD 100 HAD 300
DA20051004
MACAPTAIN NAME EXAMPLE
TI1315
ER

3. Kommunikationsordning

3.1 Fartyget ska sända de uppgifter som anges i punkt 1 till Europeiska gemenskapernas kommission i Bryssel per telex (SAT COM C 420599543 FISH), e-post (FISHERIES-telecom@ec.europa.eu) eller via någon av de radiostationer som förtecknas i punkt 4 och på det sätt som anges i punkt 2.

3.2 Om det på grund av force majeure är omöjligt för fartyget att sända meddelandet får det på fartygets vägnar sändas av ett annat fartyg.

3.3 Om en flaggstat har den teknik som krävs för att sända alla de angivna uppgifterna i så kallat NAF-format på sina verksamma fartygs vägnar, får den flaggstaten (efter en bilateral överenskommelse mellan flaggstaten och kommissionen) översända denna information via ett säkrat sändningsprotokoll till Europeiska gemenskapernas kommission i Bryssel. I så fall kommer en del extra information att läggas till i form av tilläggsuppgifter för själva sändningen (efter AD-uppgiften). FR o (från: den sändande partens alfa ISO-3-kod) RN o (rapportens löpnummer under innevarande år) RD o (datum för sändningen angivet i formatet ååååmmdd) RT o (tid för sändningen angivet i formatet ttmm) Exempel (med ovannämnda uppgifter) //SR//AD/XEU//FR/NOR//RN/5//RD/20051004//RT/1320//SQ/1//TM/COE//RC/IRCS//TN/1//NA/VESSEL NAME EXAMPLE//IR/NOR//XR/PO 12345//LT/+65.321//LG/-21.123//RA/04A.//OB/COD 100 HAD 300//DA/20051004//TI/1315//MA/CAPTAIN NAME EXAMPLE//ER// Flaggstaten kommer att få ett svarsmeddelande innehållande följande uppgifter: SR o (= rapporten börjar) AD o (flaggstatens ISO-3-kod) FR o XEU (= till Europeiska gemenskapernas kommission) RN o (löpnummer för meddelande under innevarande år för vilket ett svarsmeddelande har sänts) TM o RET (= svar) SQ o (löpnummer för ursprungligt meddelande för fartyget under innevarande år) RC o (internationell radioanropssignal angiven i det ursprungliga meddelandet) RS o (svarets status – ACK eller NAK) RE o (svarets felnummer) DA o (datum för sändningen angivet i formatet ååååmmdd) TI o (tid för sändningen angivet i formatet ttmm) ER o (= slut på rapporten)

4. namnet på radiostationen

Radiostationens namnRadiostationens anropssignal
LyngbyOXZ
Land's EndGLD
ValentiaEJK
Malin HeadEJM
TorshavnOXJ
BergenLGN
FarsundLGZ
FlorøLGL
RogalandLGQ
TjømeLGT
ÅlesundLGA
ØrlandetLFO
BodøLPG
SvalbardLGS
Stockholm RadioSTOCKHOLM RADIO
Turku/ÅboOFK

5. Kod som ska användas för att ange arter

Beryxar (Beryx spp.)ALF
Lerskädda (Hippoglossoides platessoides)PLA
Ansjovis (Engraulis encrasicolus)ANE
Marulk (Lophius spp.)MNZ
Guldlax (Argentina silus)ARG
Havsbrax (Brama brama)POA
Brugd (Cetorhinus maximus)BSK
Dolkfisk (Aphanopus carbo)BSF
Birkelånga (Molva dypterygia)BLI
Blåvitling (Micromesistius poutassou)WHB
Skäggig räka (Xiphopenaeus kroyeri)BOB
Torsk (Gadus morhua)COD
Vanlig räka (Crangon crangon)CSH
Bläckfisk (Loligo spp.)SQC
Pigghaj (Squalus acanthias)DGS
Fjällbrosmar (Phycis spp.)FOR
Liten hälleflundra (Reinhardtius hippoglossoides)GHL
Kolja (Melanogrammus aeglefinus)HAD
Kummel (Merluccius merluccius)HKE
Hälleflundra (Hippoglossus hippoglussus)HAL
Sill/strömming (Clupea harengus)HER
Taggmakrill (Trachurus trachurus)HOM
Långa (Molva Molva)LIN
Makrill (Scomber Scombrus)MAC
Glasvarar (Lepidorhombus spp.)LEZ
Nordhavsräka (Pandalus borealis)PRA
Havskräfta (Nephrops norvegicus)NEP
Vitlinglyra (Trisopterus esmarkii)NOP
Atlantisk soldatfisk (Hoplostethus atlanticus)ORY
AnnanOTH
Rödspätta (Pleuronectes platessa)PLE
Bleka (Pollachius pollachius)POL
Håbrand (Lamma nasus)POR
Kungsfiskar (Sebastes spp.)RED
Fläckpagell (Pagellus bogaraveo)SBR
Skoläst (Coryphaenoides rupestris)RNG
Gråsej (Pollachius virens)POK
Lax (Salmo salar)SAL
Tobisfiskar (Ammodytes spp.)SAN
Sardin (Sardina pilchardus)PIL
Hajar (Selachii, Pleurotremata)SKH
Räkor (Penaeidae)PEZ
Skarpsill (Sprattus sprattus)SPR
Illexbläckfiskar (Illex spp.)SQX
Tonfiskar (Thunnidae)TUN
Lubb (Brosme brosme)USK
Vitling (Merlangius merlangus)WHG
Gulstjärtsskädda (Limanda ferruginea)YEL

6. Koder som ska användas för att ange berört område

02A.ICES-sektion IIa – Norska havet
02B.ICES-sektion IIb – Spetsbergen och Björnön
03A.ICES-sektion IIIa – Skagerrak och Kattegatt
03B.ICES-sektion IIIb
03C.ICES-sektion IIIc
03D.ICES-sektion IIId – Östersjön
04A.ICES-sektion IVa – norra Nordsjön
04B.ICES-sektion IVb – mellersta Nordsjön
04C.ICES-sektion IVc – södra Nordsjön
05A.ICES-sektion Va – farvattnen utanför Island
05B.ICES-sektion Vb – farvattnen utanför Färöarna
06A.ICES-sektion VIa – Skottlands och Nordirlands nordvästra kust
06B.ICES-sektion VIb – Rockall
07A.ICES-sektion VIIa – Irländska sjön
07B.ICES-sektion VIIb – väster om Irland
07C.ICES-sektion VIIc – Porcupine Bank
07D.ICES-sektion VIId – östra delen av Engelska kanalen
07E.ICES-sektion VIIe – västra delen av Engelska kanalen
07F.ICES-sektion VIIf – Bristolkanalen
07G.ICES-sektion VIIg – norra Keltiska sjön
07H.ICES-sektion VIIh – södra Keltiska sjön
07J.ICES-sektion VIIj – östra delen av farvattnen sydväst om Irland
07K.ICES-sektion VIIk – västra delen av farvattnen sydväst om Irland
08A.ICES-sektion VIIIa – Biscayabukten, norra delen
08B.ICES-sektion VIIIb – Biscayabukten, centrala delen
08C.ICES-sektion VIIIc – Biscayabukten, södra delen
08D.ICES-sektion VIIId – Biscayabukten, kuststräckan
08E.ICES-sektion VIIIe – Biscayabukten, västra delen
09A.ICES-sektion IXa – östra delen av Portugals farvatten
09B.ICES-sektion IXb – västra delen av Portugals farvatten
14A.ICES-sektion XIVa– farvattnen nordost om Grönland
14B.ICES-sektion XIVb– farvattnen sydost om Grönland

7. Utöver bestämmelserna i punkterna 1-6 ska följande bestämmelser tillämpas på fiskefartyg från tredjeland som har för avsikt att fiska blåvitling i gemenskapens vatten:

a) Fartyg som redan har fångst ombord får inte påbörja sin fiskeresa förrän de erhållit tillstånd från den behöriga myndigheten i den berörda kustmedlemsstaten. Minst fyra timmar före inträdet till gemenskapens vatten ska fartygets befälhavare på lämpligt sätt meddela ett av följande centrum för fiskeriövervakning: I meddelandet ska följande ingå: Namn, internationell radioanropssignal och hamnens bokstavsbeteckning och fartygets nummer (PLN), den totala kvantiteten per art ombord och den position (longitud/latitud) där befälhavaren uppskattar att fartyget kommer att gå in på gemenskapens vatten samt det område där befälhavaren har för avsikt att börja fiska. Fartyget får inte börja fiska förrän det har erhållit erkännande av meddelandet och anvisningar om huruvida befälhavaren är skyldig att visa upp fartyget för inspektion. Varje erkännande ska ha ett unikt tillståndsnummer som befälhavaren ska behålla tills fiskeresan är avslutad. Trots eventuella inspektioner som kan komma att genomföras ute till havs får de behöriga myndigheterna under vederbörligen motiverade omständigheter kräva att befälhavaren visar upp sitt fartyg för inspektion i hamn.

i) Förenade kungariket (Edinburgh) per e-post till följande adress: ukfcc@scotland.gsi.gov.uk eller per telefon (+44 131 271 9700), eller

ii) Irland (Haulbowline) per e-post till följande adress: nscstaff@eircom.net eller per telefon (+353 87236 5998).

b) Fartyg som går in på gemenskapens vatten utan någon fångst ombord ska undantas från kraven i led a.

c) Med avvikelse från bestämmelserna i punkt 1.2 ska fiskeresan anses vara avslutad när fartygen lämnar gemenskapens vatten eller går in i en gemenskapshamn där hela dess fångst lossas. Fartyg får inte lämna gemenskapens vatten förrän de passerat genom en av följande kontrollrutter: Fartygets befälhavare ska minst fyra timmar i förväg meddela centrumet för fiskeriövervakning i Edinburgh, per e-post eller per telefon i enlighet med punkt 1, om att fartyget går in i en av ovannämnda kontrollrutter. I meddelandet ska följande ingå: Namn, internationell radioanropssignal och hamnens bokstavsbeteckning och fartygets nummer (PLN), den totala kvantiteten per art ombord och den kontrollrutt genom vilken fartyget har för avsikt att passera. Fartyget får inte lämna området inom kontrollrutten förrän det har erhållit erkännande av meddelandet och anvisningar om huruvida befälhavaren är skyldig att visa upp fartyget för inspektion. Varje erkännande ska ha ett unikt tillståndsnummer som befälhavaren ska behålla tills fartyget lämnar gemenskapens vatten. Trots eventuella inspektioner som kan komma att genomföras ute till havs får de behöriga myndigheterna under vederbörligen motiverade omständigheter kräva att befälhavaren visar upp sitt fartyg för inspektion i hamnarna Lerwick eller Scrabster.

A) ICES-rektangel 48 E2 i område VIa.

B) ICES-rektangel 46 E6 i område IVa.

C) ICES-rektangel 48 E8, 49 E8 eller 50 E8 i område VIa.

d) Fartyg som seglar genom gemenskapens vatten ska stuva sina nätredskap på följande sätt så att de inte med lätthet kan användas:

i) Nätredskapen, vikterna och liknande utrustning ska lösgöras från trålborden, sveplinorna, trålvarpen och repen.

ii) Nätredskap som finns på däck eller ovanför däck ska vara säkert fastgjorda vid någon del av överbyggnaden.

BILAGA VII

I NAFO-område 3O ska följande område vara stängt för all fiskeverksamhet med redskap med bottenkontakt:

PROPOSED CLOSURE AREA CLOSURE AREA BOUNDING CO-ORDINATES CORAL DATA Group by Species Projection: Longitude/Latitude NAD83 Group 1 Group 2 Group 3 Group 4 Group 5

BILAGA VIII

DEL I Blankett för hamnstatskontroll

BLANKETT FÖR HAMNSTATSKONTROLL – PSC 1

DEL A: Ska fyllas i av fartygets befälhavare
Fartygets namnIMO-nummerRadioanropssignalFlaggstat
INMARSAT-nummerFaxnummerTelefonnummerE-postadress
Landnings- eller omlastningshamnBeräknad ankomsttid
Datum:Tid (UTC):
Total fångst ombordFångst som ska landas
ArtProduktFångad i ICES-områdeProduktvikt (kg)ArtProduktFångad i ICES-områdeProduktvikt (kg)
DEL B: Endast för myndigheternas anteckningar – ska fyllas i av flaggstaten
Fartygets flaggstat ska besvara följande frågor genom att kryssa för ”Ja” eller ”Nej”JaNej
a) Det fiskefartyg som deklarerar att det har fångat fisken hade en tillräcklig kvot för de deklarerade arterna.
b) De kvantiteter som finns ombord har rapporterats på rätt sätt och har beaktats vid beräkningen av varje begränsning av fångst eller fiskeansträngning som kan vara tillämplig.
c) Det fiskefartyg som deklarerar att det har fångat fisken hade tillstånd att fiska i det angivna området.
d) Fiskefartygets närvaro i det deklarerade fångstområdet har kontrollerats mot VMS-uppgifter.
Bekräftelse från flaggstaten
Jag intygar att ovanstående uppgifter såvitt jag vet och kan bedöma är fullständiga, med sanningen överensstämmande och korrekta.
Namn och befattningDatumUnderskriftTjänstestämpel
DEL C: Endast för myndigheternas anteckningar – ska fyllas i av hamnsten
Hamnstatens namnTillstånd har gettsDatumUnderskriftStämpel
Ja …
Nej…

BLANKETT FÖR HAMNSTATSKONTROLL – PSC 2

DEL A: Ska fyllas i av fartygets befälhavare
Fartygets namnIMO-nummerRadioanropssignalFlaggstat
INMARSAT-nummerFaxnummerTelefonnummerE-postadress
Landnings- eller omlastningshamnBeräknad ankomsttid
Datum:Tid (UTC):
Information om fångsten för levererande fartyg
Fartygets namnIMO-nummerRadioanropssignalFlaggstat
Total fångst ombordFångst som ska landas
ArtProduktFångad i ICES-områdeProduktvikt (kg)ArtProduktFångad i ICES-områdeProduktvikt (kg)
DEL B: Endast för myndigheternas anteckningar – ska fyllas i av flaggstaten
Fartygets flaggstat ska besvara följande frågor genom att kryssa för ”Ja” eller ”Nej”JaNej
a) Det fiskefartyg som deklarerar att det har fångat fisken hade en tillräcklig kvot för de deklarerade arterna.
b) De kvantiteter som finns ombord har rapporterats på rätt sätt och har beaktats vid beräkningen av varje begränsning av fångst eller fiskeansträngning som kan vara tillämplig.
c) Det fiskefartyg som deklarerar att det har fångat fisken hade tillstånd att fiska i det angivna området.
d) Fiskefartygets närvaro i det deklarerade fångstområdet har kontrollerats mot VMS-uppgifter.
Bekräftelse från flaggstaten
Jag intygar att ovanstående uppgifter såvitt jag vet och kan bedöma är fullständiga, med sanningen överensstämmande och korrekta.
Namn och befattningDatumUnderskriftTjänstestämpel
DEL C: Endast för myndigheternas anteckningar – ska fyllas i av hamnsten
Hamnstatens namnTillstånd har gettsDatumUnderskriftStämpel
Ja …
Nej…

DEL II

RAPPORT OM INSPEKTIONER VID HAMNSTATSKONTROLL (PSC 3)

A. INSPEKTIONSREFERENSER
HamnstatLandnings- eller omlastningshamn
Fartygets namnFlaggstatIMO-nummerInternationell radioanropssignal
Landningen/omlastningen inleddesDatumTid
Landningen/omlastningen avslutadesDatumTid
B. UPPGIFTER OM INSPEKTIONEN
Det levererande fartygets namnIMO-nummerRadioanropssignalFlaggstat
B1. landad eller omlastad fisk
ArtProduktFångad i ICES-områdeProduktvikt i kgSkillnad (i kg) mellan produktvikt och PSC 1 eller 2Skillnad (i %) mellan produktvikt och PSC 1 eller 2
B2. Uppgifter om landningar som tillåtits utan flaggstatens bekräftelse
Namn på lager och behöriga myndigheter, tidsfrist för att få bekräftelse.
B3. Fisk som finns kvar ombord
ArtProduktFångad i ICES-områdeProduktvikt i kgSkillnad (i kg) mellan produktvikt och PSC 1 eller 2Skillnad (i %) mellan produktvikt och PSC 1 eller 2
C. INSPEKTIONSRESULTAT
Inspektionen inleddesDatumTid
Inspektionen avslutadesDatumTid
Anmärkningar
Konstaterade överträdelser
ArtikelAnge vilken eller vilka NEAFC-bestämmelser som överträtts och sammanfatta relevanta fakta.
Inspektörens namnInspektörens underskriftOrt och datum
D. BEFÄLHAVARENS ANMÄRKNINGAR
Som befälhavare på fartyget … intygar jag härmed att en kopia av denna rapport har lämnats till mig i dag. Min underskrift innebär inte att jag godtar någon del av innehållet i denna rapport, utom de eventuella anmärkningar jag själv gjort.
Underskrift: … Datum: …
E. DISTRIBUTION
Kopia till flaggstatenKopia till NEAFC:s sekretariat

BILAGA IX

MålartZonFörbudsperiod
Hajar (alla arter)KonventionsområdetHela året
Notothenia rossiiFAO 48.1 Antarktis, området kring antarktiska halvön
FAO 48.2 Antarktis, kring Sydorkneyöarna
FAO 48.3 Antarktis, kring Sydgeorgien
Hela året
FiskarFAO 48.1 Antarktis
FAO 48.2 Antarktis
Hela året
Gobionotothen gibberifrons
Chaenocephalus aceratus
Pseudochaenichthys georgianus
Lepidonotothen squamifrons
Patagonotothen guntheri
Electrona calsbergi
FAO 48.3Hela året
Dissostichus spp.FAO 48.5 Antarktis1.12.2007–30.11.2008
Dissostichus spp.FAO 88.3 Antarktis
FAO 58.5.1 Antarktis
FAO 58.5.2 Antarktis öster om 79°20′O och utanför EEZ väster om 79°20′O
FAO 88.2 Antarktis norr om 65°S
FAO 58.4.4 Antarktis
FAO 58.6 Antarktis
FAO 58.7 Antarktis
Hela året
Lepidonotothen squamifronsFAO 58.4.4Hela året
Alla arter utom Champsocephalus gunnari och Dissostichus eleginoidesFAO 58.5.2 Antarktis1.12.2007–30.11.2008
Dissostichus mawsoniFAO 48.4 AntarktisHela året

BILAGA X

Delområde/sektionRegionPeriodSSRUDissotichus spp. Fångstbegränsning (ton)Fångstbegränsning bifångst (ton)
RockorMacrourus spp.Andra arter
48.6Hela sektionen1.12.2007–30.11.2008200 T norr om 60o S
200 T söder om 60o S
Hela sektion 50Hela sektion 32Hela sektion 20
58.4.1Hela sektionen1.12.2007–30.11.2008Totalt för hela delområdet600Hela sektion
50
Hela
sektion
96
Hela sektion
20
58.4.2Hela sektionen1.12.2007–30.11.2008Totalt för hela delområdet780Hela sektion
50
Hela sektion
124
Hela sektion
20
58.4.3a)Hela sektionen utom område under nationell jurisdiktion1.5.2008–31.8.2008Inte aktuellt250Hela sektion
50
Hela sektion
26
Hela sektion
20
58.4.3b)Hela sektionen utom område under nationell jurisdiktion1.5.2008–31.8.2008Inte aktuellt150 norr om 60oHela sektion
50
Hela sektion
80
Hela sektion
20
88.1Hela delområdet1.12.2007–31.8.2008Totalt för hela delområdet266013342620
88.2Söder om 65o S1.12.2007–31.8.2008Totalt för hela delområdet547508820

BILAGA XI

Avtalsslutande land: Fiskesäsong: Fartygets namn: Förväntad fångstnivå (i ton): Fisketeknik: traditionell trål kontinuerligt fiske pumpning för att tömma lyftet andra godkända metoder; vänligen specificera Produkter som ska erhållas genom fångsten och deras omräkningsfaktorer(1): produkttyp % av fångst omräkningsfaktor(2) (1) Information ges så långt det är möjligt. (2) Omräkningsfaktor = total vikt/beredd vikt. Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Delområde/sektion 48.1 48.2 48.3 48.4 48.5 48.6 58.4.1 58.4.2 88.1 88.2 88.3 X Markera med kryss i rutorna var och när ni mest sannolikt kommer att bedriva fiske. Försiktighetsgränser för fångsterna har inte fastställts, betraktas därför som undersökande fiske. Notera att de uppgifter ni lämnar endast ges i informationssyfte och att de inte hindrar er från att bedriva fiske inom områden eller vid tidpunkter som ni inte uppgivit

BILAGA XII

DEL I SEAFO-omlastningsdeklaration

Fartygets namn och eventuell radioanropssignal:

Distriktsbeteckning:

SEAFO-nummer:

Vid omlastning

Namn och/eller anropssignal,

distriktsbeteckning och nationalitet

på det mottagande fartyget:

Dag

Månad

Klockslag

År

2 0

Ombudets namn:

Befälhavarens namn:

Avgång

från

Ankomst

till

Underskrift:

Underskrift:

Omlastning

Ange vikten i kilogram eller använd enhet (t.ex. låda, korg) och den landade vikten för enheten i kilogram: kilogram (1) (2)

Art

Omlastningshamn (3)

Beredningsgrad (4)

Beredningsgrad (4)

Beredningsgrad (4)

Beredningsgrad (4)

Beredningsgrad (4)

Beredningsgrad (4)

Beredningsgrad (4)

Beredningsgrad (4)

Beredningsgrad (4)

Beredningsgrad (4)

Hamnens namn, land

Hela

Rensade

Utan huvud

Fileade

(1) Ange den måttenhet (t.ex. korg, låda osv.) som använts vid landningen och dess innehåll i kg. Denna enhet får vara en annan än den som använts i loggboken.

(2) Ange den vikt eller kvantitet som faktiskt omlastats för alla arter som omfattas av SEAFO-konventionen. Vikten skall motsvara den landade fiskens vikt, dvs. efter eventuell beredning ombord

(3) Hamnens namn, land avser den hamn och det land där omlastningen kommer att ske.

(4) Med beredningsgrad avses det sätt på vilken fisken har beretts. Ange eventuell beredningsgrad: REN för rensad, HUVUD för utan huvud, FILE för filead osv. Om det inte gjorts någon beredning, ange HEL för hel fisk.

OMLASTNINGSDEKLARATION

1. Huvudregel

Vid omlastning ska fiskefartygets befälhavare ange i omlastningsdeklarationen hur stora kvantiteter som lastats om. En kopia av omlastningsdeklarationen ska överlämnas till det mottagande fartygets befälhavare.

2. Hur deklarationen fylls i

a) Noteringarna i omlastningsdeklarationen ska vara lättläsliga och outplånliga.

b) Noteringarna i omlastningsdeklarationen får inte tas bort eller ändras. Om ett misstag görs ska den felaktiga uppgiften strykas över och den nya uppgiften föras in och förses med befälhavarens eller ombudets initialer.

c) En omlastningsdeklaration ska fyllas i för varje omlastning.

d) Befälhavaren ska underteckna varje sida i omlastningsdeklarationen.

3. Befälhavarens ansvar i fråga om landningsdeklarationen och omlastningsdeklarationen

Fartygets befälhavare ska med sina initialer och sin namnteckning intyga att de skattade kvantiteter som angetts i omlastningsdeklarationen är rimliga. Kopiorna av omlastningsdeklarationen ska bevaras i ett år.

4. Information som ska lämnas

Skattningar av de omlastade kvantiteterna ska uppges i SEAFO:s omlastningsdeklarationsblankett, i enlighet med blankettens fotnot, för varje art och för varje enskild resa.

5. Förfarande för överlämnande

a) Vid omlastning till ett fartyg som för en avtalsslutande parts flagg eller är registrerat i ett avtalsslutande land ska den första kopian av omlastningsdeklarationen överlämnas till det mottagande fartygets befälhavare. Originalet ska överlämnas eller skickas till myndigheterna i det avtalsslutande land vars flagg fiskefartyget för eller där det är registrerat, senast 48 timmar efter det att landningen avslutats eller efter ankomsten i hamn.

b) Vid omlastning till ett fartyg som för en icke avtalsslutande parts flagg ska originaldokumentet överlämnas eller skickas så snart som möjligt till det avtalsslutande land vars flagg fartyget för eller där det är registrerat.

c) Om det är omöjligt för befälhavaren att skicka originalen till omlastningsdeklarationerna till myndigheterna i det avtalsslutande land vars flagg fartyget för eller där det är registrerat inom den angivna tiden, ska de uppgifter som krävs vad gäller landningsdeklarationen sändas via radio eller på annat sätt till de berörda myndigheterna.

Dessa uppgifter ska sändas via de sedvanliga radiostationerna och meddelandet ska inledas med fartygets namn, anropssignal och distriktsbeteckning samt befälhavarens namn.

Om det inte är möjligt att sända meddelandet från fartyget får det sändas från ett annat fartyg på det förstnämnda fartygets vägnar eller på något annat sätt.

Befälhavaren ska se till att de uppgifter som sänds till radiostationerna förmedlas skriftligt till de behöriga myndigheterna.

DEL II Riktlinjer för utformning och utsättning av torilinor (tori lines)

1. Dessa riktlinjer är tänkta som hjälp till utarbetningen och tillämpningen av föreskrifterna för torilinor. Även om riktlinjerna är ganska detaljerade uppmuntras försök med torilinor för att förbättra deras effektivitet. Riktlinjerna tar hänsyn till olika miljömässiga aspekter och driftsaspekter såsom väderleksförhållanden, utsättningsfart och fartygsstorlek, som alla påverkar torilinornas prestation och utformning när det gäller att skydda betet från fåglarna. Torilinans utformning och användning kan ändras för att ta hänsyn till dessa variabler, under förutsättning att linans effektivitet inte äventyras. Torilinan vidareutvecklas hela tiden och riktlinjerna kommer därför att ses över i framtiden.

2. Torilinans utformning

2.1 150 meter lång torilina rekommenderas. Diametern på den del av linan som är i vattnet får vara större än den del av linan som är ovanför vattnet. Detta ökar motståndet och minskar behovet av en längre lina och beaktar utsättningsfarten och den tid det tar för betet att sjunka. Delen ovanför vattenytan ska bestå av en tunn lina (t.ex. cirka 3 mm i diameter) i en iögonfallande färg, t.ex. röd eller orange.

2.2 Delen ovanför vattenytan ska vara tillräckligt lätt och kunna röra sig på ett oförutsägbart sätt så att fåglarna inte vänjer sig vid den, men vara tillräckligt tung för att inte böjas av vinden.

2.3 Linan fästs bäst med en rejäl kättingslänk på fartyget så att den inte trasslar in sig.

2.4 Remsorna ska vara gjorda av ett iögonfallande material och ge livliga oförutsägbara rörelser (t.ex. starkt tunt snöre överdraget med röd plast) som hänger ner från torilinan med en rejäl trevägslekare (återigen för att förhindra intrassling) och bör nå ner till strax ovanför vattenytan.

2.5 Avståndet mellan remsorna bör vara 5-7 meter. Helst ska remsorna placeras parvis.

2.6 Varje remspar bör vara fastgjort med en klämma som kan tas av så att linan kan stuvas utan problem.

2.7 Antalet remsor bör anpassas till fartygets utsättningsfart. Det behövs fler remsor vid långsammare utsättningsfart. Vid utsättningsfart på 10 knop är det lämpligt med tre par.

3. Utsättning

3.1 Linan ska hänga från en stolpe fastgjord i fartyget. Toristolpen ska vara så hög som möjligt så att linan skyddar betet en bra bit från fartygets akter och inte trasslar in sig i fiskeredskapet. Ju högre stolpe desto bättre skydd. Stolpe med en höjd av 6 meter ovanför vattenytan kan till exempel ge cirka 100 meters betesskydd.

3.2 Torilinan ska sättas ut så att remsorna hänger ovanför de agnade krokarna i vattnet.

3.3 Det är bra om det sätts ut flera torilinor för att skydda betet ännu bättre från fåglar.

3.4 Eftersom det finns risk för att linorna går av eller trasslar in sig bör det medföras extra torilinor ombord så att skadade linor kan ersättas och fisket fortsätta utan avbrott.

3.5 När det fiskas med en maskin som kastar ut bete måste torilinan och maskinen synkroniseras så att

a) maskinen kastar betet direkt i det område som skyddas av torilinan, och

b) det finns två torilinor om det används en maskin som kan kasta bete både åt babord och åt styrbord.

3.6 Yrkesfiskare uppmuntras att installera manuella, elektriska eller hydrauliska vinschar för att underlätta utsättning och inhalning av torilinor.

BILAGA XIII

1. Kommissionen ska utan dröjsmål underrätta medlemsstater om fartyg som för flagg från en icke avtalsslutande part i konventionen om framtida multilateralt samarbete om fisket i Nordatlantens västra del (nedan kallad ”konventionen”) som har iakttagits när det har bedrivit fiske i NEAFC:s konventionsområde och som genom NEAFC:s (Nordostatlantiska fiskerikommissionen) försorg har förts in i en preliminär förteckning över fartyg som antas undergräva de rekommendationer som fastställts genom konventionen. Följande åtgärder ska vidtas när det gäller dessa fartyg:

a) Fartyg som kommer in i hamnar ska inte få landa eller lasta om, och de ska inspekteras av de behöriga myndigheterna. Dessa inspektioner ska inkludera fartygshandlingar, fartygets loggbok, fiskeutrustning, fångsten ombord och eventuellt andra aspekter i samband med fartygets verksamhet i konventionsområdet. Information om resultatet av inspektionerna ska omedelbart översändas till kommissionen.

b) Fiskefartyg, stödfartyg, bränslefartyg, moderfartyg och lastfartyg som för en medlemsstats flagg får på intet sätt bistå fartygen eller delta i omlastning eller gemensam fiskeverksamhet med fartygen.

c) Fartygen får i hamn inte förses med proviant, bränsle eller andra tjänster.

2. Utöver de åtgärder som avses i punkt 1 ska följande åtgärder gälla för de fartyg som genom NEAFC:s försorg har förts in i förteckningen över fartyg som det har bekräftats har använts för illegalt, orapporterat och oreglerat fiske (IUU-fartyg):

a) IUU-fartyg får inte gå in i en gemenskapshamn.

b) IUU-fartyg får inte fiska i gemenskapens vatten och de får inte hyras.

c) Det är förbjudet att importera fisk som kommer från IUU-fartyg.

d) Medlemsstaterna ska vägra IUU-fartyg att segla under deras flagg och uppmana importörer, transportörer och andra berörda sektorer att avstå från att hantera eller lasta om fisk som fångats av sådana fartyg.

3. De fartyg som avses under punkt 2 och de fartyg som tagits upp i NAFO:s IUU-förteckning återges i tillägget till denna bilaga.

4. Kommissionen ska ändra förteckningen över IUU-fartyg så att den är i överensstämmelse med NEAFC:s och NAFO:s IUU-förteckning så snart NEAFC antar en ny IUU-förteckning.

BILAGA XIV

UPPRÄTTANDE AV GEOGRAFISKA DELOMRÅDEN INOM AKFM-OMRÅDET

Allmänna kommissionen för fiske i Medelhavet (AKFM) som

ERKÄNNER behovet av att sammanställa data, övervaka fisket och utvärdera fiskeresurser med hjälp av georefererade data,

ERINRAR om de ansträngningar som har gjorts av den rådgivande vetenskapliga kommittén (SAC) och dess underkommittéer för att fastställa lämpliga gränser för delområdena inom AKFM-området (FAO-område 37),

BEAKTAR kommissionens beslut vid dess 26:e möte (2001) om att upprätta geografiska delområden inom AKFM-området,

BEAKTAR rådet från SAC:s nionde möte,

UPPRÄTTAR

1. Geografiska delområden inom AKFM-området, enligt bilagorna 1, 2 och 3.

1 EGT L 358, 31.12.2002, s. 59. Förordningen ändrad genom förordning (EG) nr 865/2007 (EUT L 192, 24.7.2007, s. 1).

2 EGT L 115, 9.5.1996, s. 3.

3 EUT L 70, 9.3.2004, s. 8. Förordningen ändrad genom kommissionens förordningen (EG) nr 441/2007 (EUT L 104, 21.4.2007, s. 28).

4 EUT L 150, 30.4.2004, s. 1.

5 EUT L 345, 28.12.2005, s. 5.

6 EUT L 65, 7.3.2006, s. 1.

7 EUT L 122, 11.5.2007, s. 7.

8 EUT L 157, 19.6.2007, s. 1.

9 EGT L 276, 10.10.1983, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1804/2005 (EUT L 290, 4.11.2005, s. 10).

10 EGT L 274, 25.9.1986, s. 1. Förordningen ändrad genom förordning (EG) nr 3259/94 (EGT L 339, 29.12.1994, s. 11).

11 EGT L 132, 21.5.1987, s. 9.

12 EGT L 365, 31.12.1991, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 448/2005 (EUT L 74, 19.3.2005, s. 5).

13 EGT L 261, 20.10.1993, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1098/2007 (EUT L 248, 22.9.2007, s. 1).

14 EGT L 171, 6.7.1994, s. 7. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 2943/95 (EGT L 308, 21.12.1995, s. 15).

15 EGT L 125, 27.4.1998, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 2166/2005 (EUT L 345, 28.12.2005, s. 5).

16 EGT L 191, 7.7.1998, s. 10. Förordningen ändrad genom förordning (EG) nr 2187/2005 (EUT L 349, 31.12.2005, s. 1).

17 EGT L 351, 28.12.2002, s. 6. Förordningen ändrad genom förordning (EG) nr 2269/2004 (EUT L 396, 31.12.2004, s. 1).

18 EUT L 289, 7.11.2003, s. 1.

19 EUT L 333, 20.12.2003, s. 17.

20 EUT L 97, 1.4.2004, s. 16. Förordningen ändrad genom förordning (EG) nr 1099/2007 (EUT L 248, 22.9.2007, s. 11).

21 EUT L 340, 23.12.2005, s. 3.

22 EUT L 384, 29.12.2006, s. 28. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 754/2007 (EUT L 172, 30.6.2007, s. 26).

23 EUT L 36, 8.2.2007, s. 6.

24 EUT L 123, 12.5.2007, s. 3.

25 EUT L 157, 19.6.2007, s. 1.

26 EUT L 318, 5.12.2007, s. 1.

27 EGT L 115, 9.5.1996, s. 3.

28 EGT L 226, 29.8.1980, s. 48.

29 EGT L 226, 29.8.1980, s. 12.

30 EUT L 172, 30.6.2007, s. 1.

31 EUT L 15, 20.1.2007, s. 1. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 898/2007 (EUT L 196, 28.7.2007, s. 22).

32 EGT L 190, 4.7.1998, s. 34.

33 EGT L 270, 13.11.1995, s. 1. Förordningen senast ändrad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1882/2003 (EUT L 284, 31.10.2003, s. 1).

34 EGT L 227, 12.8.1981, s. 21.

35 EGT L 186, 28.7.1993, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1882/2003.

36 EGT L 234, 31.8.2002, s. 39.

37 EGT L 162, 18.6.1986, s. 33.

38 EUT L 224, 16.8.2006, s. 22.

39 EGT L 236, 5.10.1995, s. 24.

40 EUT L 196, 18.7.2006, s. 14.

41 EUT L 32, 4.2.2005, s. 1.

42 EGT L 22, 25.1.2003, s. 5.

43 EUT L 349, 31.12.2005, s. 1. Förordningen ändrad genom förordning (EG) nr 809/2007 (EUT L 182, 12.7.2007, s. 1).

44 EUT L 5, 9.1.2004, s. 25. Förordningen ändrad genom förordning (EG) nr 1799/2006 (EUT L 341, 7.12.2006, s. 26).

45 EGT L 121, 12.5.1994, s. 3.

46 Exakt tid för nautisk solnedgång och nautisk soluppgång anges i Nautical Almanac för relevant latitud i lokal tid och lokalt datum. Alla tidsuppgifter för fartygs verksamhet och observationer ska relateras till GMT.

47 Inklusive maximalt 80 ton i bifångst för dörjfiskefartyg.

49 Denna mängd får ändras av kommissionen upp till 200 ton.

52 Utom vatten inom 6 sjömil från Förenade konungarikets baslinjer vid Shetland, Fair Isle och Foula.

53 Varav högst 320722 ton får fiskas i EG-vatten i IIa och IV. Resterande 14365 ton får fiskas endast i EG-vatten i ICES-område IIIa. (SAN/*03A.)

54 Varav högst 491 ton får fiskas i EG-vatten i IIa och IV. Resterande 22 ton får fiskas endast i EG-vatten i ICES-område IIIa. (SAN/*03A.)

55 Varav högst 11777 ton får fiskas i EG-vatten i IIa och IV. Resterande 527 ton får fiskas endast i EG-vatten i ICES-område IIIa. (SAN/*03A.)

56 Varav högst 7010 ton får fiskas i EG-vatten i IIa och IV. Resterande 314 ton får fiskas endast i EG-vatten i ICES-område IIIa. (SAN/*03A.)

57 Varav högst 340000 ton får fiskas i EG-vatten i ICES-områdena IIa och IV. Resterande 15228 ton får fiskas endast i EG-vatten i ICES-område IIIa. (SAN/*03A.)

58 Ska fiskas i ICES-område IV.

66 Av vilka en oförutsedd fångst av andra arter på 25 % per fartyg är tillåten vid varje tillfälle i områdena Vb, VI och VII. Denna procentsats får emellertid överskridas under de första 24 timmarna efter det att fisket påbörjas i ett särskilt område. Den totala oförutsedda fångsten av andra arter i områdena Vb, VI och VII får inte överstiga 3000 ton.

67 Inklusive långa. Kvoterna för Norge är för långa 5638 ton och lubb 3350 ton vilka är utbytbara upp till 2000 ton och får endast fiskas med långrev i områdena Vb, VI och VII.

70 Gäller endast bifångster. Inget riktat fiske är tillåtet inom denna kvot.

72 Gäller endast bifångster. Inget riktat fiske är tillåtet inom denna kvot.

74 Gäller endast bifångster. Inget riktat fiske är tillåtet inom denna kvot.

76 Landningar av sill som tas i fisken med nätredskap med en maskstorlek på minst 32 mm.

77 Ska tas i Skagerrak.

80 Landningar av sill som tas i fisken med nätredskap med en maskstorlek på minst 32 mm. Medlemsstaterna måste underrätta kommissionen om sina landningar av sill uppdelade mellan ICES-områdena IVa och IVb.

81 Får tas i EG-vatten. Fångster som tas inom denna kvot ska dras av från Norges andel av denna TAC.

84 Bifångster av torsk, kolja, bleka, vitling och gråsej ska räknas av från kvoterna för dessa arter.

86 Landningar av sill som tas i fisken med nätredskap med en maskstorlek som understiger 32 mm.

88 Landningar av sill som tas i fisken med nätredskap med en maskstorlek som understiger 32 mm.

90 Landningar av sill som tas i fisken med nätredskap med en maskstorlek på minst 32 mm.

91 Utom Blackwater-beståndet: referensen gäller sillbeståndet i havsområdet vid Themsens mynning inom en zon som avgränsas av en linje som går söderut från Landguard Point (51° 56′N, 1°19,1′O) till latitud 51°33′N och vidare västerut till en punkt på Förenade kungarikets kust.

92 Upp till 50 % av denna kvot får överföras till ICES-område IVb. Sådana överföringar måste dock i förväg anmälas till kommissionen (HER/*04B).

101 Referensen gäller sillbeståndet i ICES-område VIa, norr om 56°00′N och i den del av VIa som är belägen öster om 07°00′V och norr om 55°00′N, med undantag av Clyde.

102 Denna kvot får enbart tas i ICES-område VIa norr om 56°30′N.

105 Referensen gäller sillbeståndet i ICES-område VIa, söder om 56°00′N och väster om 07°00′V.

107 Clyde-beståndet: referensen gäller sillbeståndet i havsområdet nordost om en loxodrom dragen mellan Mull of Kintyre och Corsewall Point.

109 Område VII a begränsas av ett område som fogats till ICES-områdena VIIg, VIIh, VIIj och VIIk vilket avgränsas av latitud 52°30′N i norr, latitud 52°00′N i söder, Irlands kust i väst, Förenade kungarikets kust i öster.

111 Området utökas med ett område som avgränsas av latitud 52°30′N i norr, latitud 52°00′N i söder, Irlands kust i väst, Förenade kungarikets kust i öster.

116 Område enligt definitionen i artikel 4 b i den här förordningen.

118 Område enligt definitionen i artikel 4 c i den här förordningen.

120 Får tas i EG-vatten. Fångster som tas inom denna kvot ska dras av från Norges andel av denna TAC.

122 Varav upp till 5 % får fiskas i ICES-områdena VIIIa, VIIIb, VIIId och VIIIe (ANF/*8ABDE).

132 Exklusive uppskattningsvis 264 ton av industriella bifångster.

134 Exklusive uppskattningsvis 746 ton av industriella bifångster.

136 Exklusive uppskattningsvis 773 ton av industriella bifångster.

141 Exklusive uppskattningsvis 1063 ton av industriella bifångster.

142 Får tas i EG-vatten. Fångster som tas inom denna kvot ska dras av från Norges andel av denna TAC.

145 Inom en sammanlagd TAC på 54000 ton för det nordliga kummelbeståndet.

147 Inom en sammanlagd TAC på 54000 ton för det nordliga kummelbeståndet.

149 Överföringar från denna kvot får göras till EG-vatten i områdena IIa och IV. Sådana överföringar måste dock i förväg anmälas till kommissionen.

150 Inom en sammanlagd TAC på 54000 ton för det nordliga kummelbeståndet.

156 Överföringar från denna kvot får göras till område IV och EG-vatten i område IIa. Sådana överföringar måste dock i förväg anmälas till kommissionen.

157 Inom en sammanlagd TAC på 54000 ton för det nordliga kummelbeståndet.

161 Av vilka upp till 65 % får fiskas i norsk ekonomisk zon eller i fiskezonen runt Jan Mayen (WHB/*NZJM1).

162 Av vilka upp till 17,66 % får fiskas i färöiska vatten (WHB/*05B-F).

163 Får fiskas i EG-vatten i områdena II, IVa, VIa norr om 56°30′N, VIb och VII väster om 12°V (WHB/*8CX34). Högst 40000 ton får fiskas i område IVa.

164 Varav högst 500 ton får bestå av guldlaxfiskar (Argentina spp.).

165 Fångster av blåvitling får innehålla oundvikliga bifångster av guldlaxfiskar (Argentina spp.).

166 Får fiskas i EG-vatten i områdena II, IVa, V, VIa norr om 56°30′N, VIb och VII väster om 12°V. Fångsten i område IVa får vara högst 7395 ton.

191 Av vilka upp till 65 % får fiskas i norsk exklusiv ekonomisk zon eller i fiskezonen runt Jan Mayen (WHB/*NZJM2).

195 Avräknas från Norges fångstgränser enligt kuststatsarrangemanget.

196 Fångsten i område IV får vara högst 49067 ton.

197 Avräknas från Färöarnas fångstgränser enligt kuststatsarrangemanget.

198 Får även fiskas i område VI b. Fångsten i område IV får vara högst 7750 ton.

203 Fastställs i förordning (EG) nr 2015/2006.

205 Bifångster av skoläst och dolkfisk ska räknas av från denna kvot.

207 Gäller endast bifångster. Inget riktat fiske är tillåtet inom denna kvot.

209 Kvoten får enbart fiskas i EG-vatten i ICES-områdena IIIa, IIIb, IIIc och IIId.

213 Av vilka en oförutsedd fångst av andra arter på 25 % per fartyg är tillåten vid varje tillfälle i områdena Vb, VI och VII. Denna procentsats får emellertid överskridas under de första 24 timmarna efter det att fisket påbörjas i ett särskilt område. Den totala oförutsedda fångsten av andra arter i områdena VI och VII får inte överstiga 3000 ton.

214 Inklusive lubb. Kvoterna för Norge är för långa 5638 ton och lubb 3350 ton vilka är utbytbara upp till 2000 ton och får endast fiskas med långrev i områdena Vb, VI och VII.

215 Inklusive lubb. Får endast tas i områdena VIb och VIa (norr om 56° 30′ N).

216 Av vilka en oförutsedd fångst av andra arter på 20 % per fartyg är tillåten vid varje tillfälle i ICES-områdena VIa och VIb. Denna procentsats får emellertid överskridas under de första 24 timmarna efter det att fisket påbörjas i ett särskilt område. Den totala oförutsedda fångsten av andra arter i område VI får inte överstiga 75 ton.

221 Kvoten får enbart fiskas i EG-vatten i ICES-områdena IIIa, IIIb, IIIc och IIId.

223 Bifångster av torsk, kolja, bleka, vitling och gråsej ska räknas av från kvoterna för dessa arter.

225 Område enligt definitionen i artikel 16.3 i den här förordningen.

226 Det råder förbud mot fiske efter räkor av arterna Penaeus subtilis och Penaeus brasiliensis där vattendjupet är mindre än 30 meter.

231 Område enligt definitionen i artikel 4 b i den här förordningen.

233 Område enligt definitionen i artikel 4 c i den här förordningen.

235 Får enbart fångas i områdena IV (EG-vatten) och IIIa. Fångster som tas inom denna kvot ska dras av från Norges andel av denna TAC.

237 Fångster av blomrocka (Leucoraja naevus) (RJN/2AC4-C), knaggrocka (Raja clavata) (RJC/2AC4-C), ljusrocka (Raja brachyura) (RJH/2AC4-C), fläckrocka (Raja montagui) (RJM/2AC4-C), stjärnrocka (Amblyraja radiata) (RJR/2AC4-C) och slätrocka (Dipturus batis) (RJB/2AC4-C) ska rapporteras separat.

238 Bifångstkvot. Dessa arter får inte utgöra mer än 25 % av den fisk I levande vikt som behålls ombord. Detta villkor är endast tillämpligt på fartyg med en total längd på över 15 m.

252 Av vilka 350 ton ska tilldelas Norge och fiskas i EG-vatten i ICES-områdena IIa och VI. I ICES-område VI får denna kvantitet endast fiskas med långrev.

254 Inklusive 242 ton som ska tas i norska vatten söder om 62oN (MAC/*04N-).

255 Vid fiske i norska vatten ska bifångster av torsk, kolja, bleka, vitling och gråsej räknas av från kvoterna för dessa arter.

256 Ska dras av från Norges andel av denna TAC (tillträdeskvot). Denna kvot får endast fiskas i område IVa, utom 3000 ton som får fiskas i område IIIa.

257 TAC överenskommen av EG, Norge och Färöarna för norra området.

263 Får enbart fiskas i ICES-områdena IIa, VIa (norr om 56°30′N), IVa, VIId, VIIe, VIIf och VIIh.

264 Får fiskas i EG-vatten i ICES-område IVa norr om 59°N under perioderna 1 januari–15 februari och 1 oktober–31 december. En kvantitet på 3001 ton av Färöarnas egen kvot får fiskas i ICES-område VIa norr om 56°30′N under hela året.

265 TAC överenskommen av EG, Norge och Färöarna för norra området.

269 De kvantiteter som byts med andra medlemsstater får tas i ICES-områdena VIIIa, VIIIb och VIIId (MAC/*8ABD). De kvantiteter som tillhandahålls av Spanien, Portugal eller Frankrike i utbytessyfte och som ska tas i områdena VIIIa, VIIIb och VIIId får dock inte överstiga 25 % av de givande medlemsstaternas kvoter.

273 Kvoten får enbart fiskas i EG-vatten i ICES-områdena IIIa, IIIb, IIIc och IIId.

276 Får enbart fiskas i område IV.

278 Inklusive tobisfiskar.

279 Får enbart fiskas i EG-vatten i Ices-område IV.

280 Denna kvantitet får fiskas i Ices-område IV och område VIa norr om 56°30′N. Eventuell bifångst av blåvitling ska räknas av från kvoten för blåvitling i Ices-områdena VIa, VIb och VII.

281 1832 ton får fångas som sill som tas i fisken med nät med en maskstorlek på mindre än 32 mm. Om kvoten på 1832 ton sill töms ut är allt fiske med nät med en maskstorlek på mindre än 32 mm förbjudet.

282 Fångster som tas vid övervakningsfiske motsvarande 2 % av medlemsstaternas ansträngning och upp till högst 2500 ton får utgöras av tobisfiskar.

288 Bifångstkvot. Dessa arter får inte utgöra mer än 5 % av den fisk i levande vikt som behålls ombord.

289 Inklusive fångster med långrev av gråhaj (Galeorhinus galeus), chokladhaj (Dalatias licha), skednoshaj (Deania calceus), brun pigghaj (Centrophorus squamosus), stor blåkäxa (Etmopterus princeps), blåkäxa (Etmopterus spinax) och Pailonahaj (Centroscymnus coelolepis). Denna kvot får enbart tas i områdena IV, VI och VII.

299 Bifångstkvot. Dessa arter får inte utgöra mer än 5 % av den fisk i levande vikt som behålls ombord.

308 Får enbart fiskas i EG-vatten i ICES-område IV.

309 Inom en total kvot på 2550 ton för ICES-områdena IV, VIa norr om 56°30′N, VIIe, VIIf och VIIh.

312 Inom en total kvot på 2550 ton för ICES-områdena IV, VIa norr om 56°30′N, VIIe, VIIf och VIIh.

314 Varav högst 5 % får bestå av taggmakrillar mellan 12 och 14 cm, trots artikel 19 i förordning (EG) nr 850/98. För kontroll av denna kvantitet ska den landade vikten beräknas med en koefficient på 1,2.

318 Vatten som angränsar till Azorerna.

319 Varav högst 5 % får bestå av taggmakrillar mellan 12 och 14 cm, trots artikel 19 i förordning (EG) nr 850/98. För kontroll av denna kvantitet ska den landade vikten beräknas med en koefficient på 1,2.

322 Vatten som angränsar till Madeira.

323 Varav högst 5 % får bestå av taggmakrillar mellan 12 och 14 cm, trots artikel 19 i förordning (EG) nr 850/98. För kontroll av denna kvantitet ska den landade vikten beräknas med en koefficient på 1,2.

326 Vatten som angränsar till Kanarieöarna.

328 Kvoten får enbart fiskas i EG-vatten i Ices-områdena IIa, IIIa och IV.

329 Denna kvot får fiskas i Ices-område VIa, norr om 56° 30′ N.

333 Inklusive blandfångster av taggmakrillar.

337 Bifångster av torsk, kolja, bleka och vitling och gråsej ska räknas av från kvoterna för dessa arter.

338 Varav högst 400 ton taggmakrillar.

341 Endast tagen med långrev, inklusive skolästfiskar, Mora mora och fjällbrosme.

343 Kvot för andra arter som Norge enligt tradition tilldelar Sverige.

344 Inklusive ej specifikt nämnda fisken, varvid undantag vid behov kan införas efter samråd.

347 Begränsat till ICES-områdena IIa och IV.

348 Inklusive ej specifikt nämnda fisken, varvid undantag vid behov kan införas efter samråd.

349 Begränsat till bifångster av sikfisk i ICES-områdena IV och VIa.

353 När fångster rapporteras till europeiska kommissionen ska även de mängder som fiskats i något av följande områden rapporteras: NEAFCS regleringsområde, EG-vatten, färöiska vatten, norska vatten, fiskezonen runt Jan Mayen, fiskeskyddszonen runt Svalbard.

354 Fångster som tas från denna kvot ska dras av från Norges och Färöarnas andelar av denna TAC (tillträdeskvot). Denna kvot får endast fiskas i EG-vatten norr om 62o N.

355 När alla medlemsstaternas samlade fångster uppnår 88939 ton ska inga ytterligare fångster tillåtas.

368 När alla medlemsstaternas samlade fångster uppnår 12848 ton ska inga ytterligare fångster tillåtas.

395 Utom Tyskland, Spanien, Frankrike, Polen, Portugal och Förenade kungariket

396 Fördelningen av gemenskapens andel av torsk i Spetsbergen och Björnön påverkar inte rättigheterna och skyldigheterna enligt Parisfördraget från 1920.

399 Får fångas av högst 6 demersala långrevsfartyg som fångar hälleflundra. fångster av närstående arter ska räknas av mot denna kvot. det kan krävas att fartygen har en vetenskaplig observatör ombord.

400 Av vilka 100 ton som ska fiskas med långrev ska tilldelas Norge.

403 Av vilka 100 ton som ska fiskas med långrev ska tilldelas Norge.

405 Varav 23716 ton tilldelas Island.

406 Ska fiskas före den 30 april 2008.

409 TAC överenskommen av EG, Färöarna, Norge och Island.

411 Bifångster på högst 1080 ton av skoläst och dolkfisk ska räknas av mot denna kvot.

413 Av vilka 3250 ton ska tilldelas Norge och 1150 ton Färöarna.

415 Av vilka 824 ton ska tilldelas Norge och 75 ton Färöarna.

417 Av vilka 800 ton ska tilldelas Norge och 150 ton Färöarna.

419 Får även fiskas i norska vatten i IV och I internationella vatten i IIa (MAC/*4N-2A).

420 TAC överenskommen av EG, Norge och Färöarna för norra området.

424 Får fiskas i eg-vatten i IVa (MAC/*04A).

425 TAC överenskommen av EG, Norge och Färöarna för norra området.

429 Högst 65 % av kvoten får fiskas norr om 59o N och öster om 36o V under perioden 1 april–15 juli 2008. Högst 30 % av fångstbegränsningarna får fiskas norr om 59o N och öster om 36o V under perioden 1 april–10 maj 2008.

441 Endast bifångst.

448 Fisket kommer endast att äga rum under perioden 1 september till 15 november 2008. fisket kommer att stoppas när TAC är helt uppfiskad av NEAFC-parterna.

450 Får endast fiskas med flyttrål. Får fiskas i de östra eller västra vattnen. Kvoten får tas i NEAFC:s regleringsområde på villkor att de grönländska rapporteringsvillkoren är uppfyllda.

451 Varav 3500 ton som ska fiskas med flyttrål tilldelas Norge och 200 ton tilldelas Färöarna.

454 Inklusive oundvikliga bifångster (bifångster av torsk ej tillåtna).

455 Ska fiskas mellan juli och december.

466 Bifångster definieras som fångster av arter som enligt licensen inte ingår i fartygets målarter. får fiskas i de östra eller västra vattnen.

467 Av vilka 120 ton av skoläst ska tilldelas Norge.

470 Endast bifångst.

476 Utom fiskarter utan kommersiellt värde.

478 Det kommer inte att bedrivas riktat fiske efter denna art, som endast kommer att fångas som bifångst enligt artikel 4.2 i förordning nr 1386/2007.

481 Det kommer inte att bedrivas riktat fiske efter denna art, som endast kommer att fångas som bifångst enligt artikel 4.2 i förordning (EG) nr 1386/2007.

484 Det kommer inte att bedrivas riktat fiske efter denna art, som endast kommer att fångas som bifångst enligt artikel 4.2 i förordning (EG) nr 1386/2007.

487 Det kommer inte att bedrivas riktat fiske efter denna art, som endast kommer att fångas som bifångst enligt artikel 4.2 i förordning (EG) nr 1386/2007.

490 Det kommer inte att bedrivas riktat fiske efter denna art, som endast kommer att fångas som bifångst enligt artikel 4.2 i förordning (EG) nr 1386/2007.

493 Det kommer inte att bedrivas riktat fiske efter denna art, som endast kommer att fångas som bifångst enligt artikel 4.2 i förordning (EG) nr 1386/2007.

496 Det kommer inte att bedrivas riktat fiske efter denna art, som endast kommer att fångas som bifångst enligt artikel 4.2 i förordning (EG) nr 1386/2007.

499 Ska fiskas mellan den 1 juli och den 31 december.

500 Ingen specificerad gemenskapsandel, 29467 ton är tillgängliga för kanada och eg-medlemsstaterna utom Estland, Lettland, Litauen och Polen.

507 Trots att gemenskapen har tillträde till en gemensam kvot på 79 ton, har man beslutat om en kvot på 0. Det kommer inte att bedrivas riktat fiske efter denna art, som endast kommer att fångas som bifångst enligt artikel 4.2 I förordning (EG) nr 1386/2007.

508 Fångster som tas av fartyg ur denna kvot ska rapporteras till flaggmedlemsstaten och vidarebefordras till NAFO:s sekretariatschef via kommissionen med 48 timmars mellanrum.

511 Det kommer inte att bedrivas riktat fiske efter denna art, som endast kommer att fångas som bifångst enligt artikel 4.2 i förordning (EG) nr 1386/2007.

514 Inkluderar inte den box som avgränsas av följande koordinater: Punkt Nr Latitud N Longitud V 1 47°20′0 46°40′0 2 47°20′0 46°30′0 3 46°00′0 46°30′0 4 46°00′0 46°40′0

515 Ska fiskas under perioderna 1 januari–31 mars och 1 juli–31 december.

516 Alla medlemsstater utom Estland, Lettland, Litauen och Polen.

524 Fartyg får också fiska efter detta bestånd i sektion 3L inom den box som avgränsas av följande koordinater Punkt nr Latitud N Longitud V 1 47°20′0 46°40′0 2 47°20′0 46°30′0 3 46°00′0 46°30′0 4 46°00′0 46°40′0 När fartyg bedriver räkfiske i denna box ska de, vare sig de korsar den linje som avskiljer NAFO-sektionerna 3L och 3M eller inte, rapportera enligt punkt 1.3 i bilagan till rådets förordning (EEG) nr 189/92 av den 27 januari 1992 om föreskrifter för tillämpningen av vissa kontrollbestämmelser som antagits av fiskeriorganisationen för Nordatlantens västra del (EGT L 21, 30.1.1992, s. 4). Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1048/97 (EGT L 154, 12.6.1997, s. 1). Dessutom är fiske efter räka förbjudet under perioden 1 juni–31 december 2008 inom det område som avgränsas av följande koordinater: Punkt nr Latitud N Longitud V 1 47°55′0 45°00′0 2 47°30′0 44°15′0 3 46°55′0 44°15′0 4 46°35′0 44°30′0 5 46°35′0 45°40′0 6 47°30′0 45°40′0 7 47°55′0 45°00′0

525 Ej tillämpligt. fisket förvaltas genom begränsningar i fiskeansträngningen. De berörda medlemsstaterna ska utfärda särskilda fisketillstånd för fartyg som bedriver detta fiske och underrätta kommissionen om dessa tillstånd innan fartygen börjar fiska, i enlighet med förordning (EG) nr 1627/94. Genom undantag från artikel 8 i den förordningen ska tillstånden endast vara giltiga om kommissionen inte har gjort några invändningar inom fem arbetsdagar efter det att anmälan togs emot. Medlemsstat Högsta antal fartyg Högsta antal fiskedagar Danmark 2 131 Estland 8 1667 Spanien 10 257 Lettland 4 490 Litauen 7 579 Polen 1 100 Portugal 1 69 Varje medlemsstat ska inom 25 dagar efter den kalendermånad då fångsterna tas månatligen till kommissionen rapportera antalet fiskedagar i sektion 3M och i det område som definieras i fotnot (1).

528 Det kommer inte att bedrivas riktat fiske efter denna art, som endast kommer att fångas som bifångst enligt artikel 4.1 i förordning (EG) nr 1386/2007.

531 Denna kvot ska vara förenlig med den TAC på 8500 ton som fastställts för detta bestånd för alla avtalsslutande parter i NAFO. Då TAC fiskats upp, ska det riktade fisket efter detta bestånd avbrytas utan att hänsyn tas till fångstnivåerna.

540 Utom Cypern, Grekland, Spanien, Frankrike, Italien, Malta och Portugal, och bara som bifångst.

542 Utom Spanien och Portugal, och bara som bifångst.

544 Fördelningen mellan medlemsstaterna av högsta antalet fartyg under en medlemsstats flagg vilka har rätt att fiska med långfenad tonfisk som målart i enlighet med artikel 12 i förordning (EG) nr 520/2007: Medlemsstat Högsta antal fartyg Irland 50 Spanien 730 Frankrike 151 Förenade kungariket 12 Portugal 310 1253

545 Antalet fiskefartyg från gemenskapen som har långfenad tonfisk som målart fastställs till 1253 fartyg i enlighet med artikel 12 i förordning (EG) nr 520/2007.

552 Denna tac ska tillämpas under perioden 15 november 2007–14 november 2008. Fiske efter detta bestånd ska under perioden 1 mars–31 maj 2008 begränsas till 1084 ton.

554 I denna TAC avses med område öppet för fiske den del av FAO:s statistiska område 58.5.2 som ligger inom ett område som avgränsas på följande sätt: a) Linjen startar vid den punkt där meridianen för longituden 72°15′O korsar gränsen enligt Australia-France Maritime Delimitation Agreement, och fortsätter därefter söderut längs meridianen tills den korsar parallellen för latituden 53°25′S. b) Linjen fortsätter därefter österut längs parallellen tills den korsar meridianen för longituden 74°O. c) Den fortsätter sedan i nordostlig riktning längs den geodetiska linjen till korsningen mellan parallellen för latituden 52°40′S och meridianen för longituden 76°O. d) Linjen fortsätter därefter norrut längs meridianen tills den korsar parallellen för latituden 52°S. e) Den fortsätter sedan i nordostlig riktning längs den geodetiska linjen till korsningen mellan parallellen för latituden 51°S och meridianen för longituden 74°30′O. f) Därefter fortsätter den i sydvästlig riktning längs den geodetiska linjen till startpunkten.

555 Denna TAC ska tillämpas under perioden 1 december 2007–30 november 2008.

558 Denna TAC ska tillämpas för fiske med långrev under perioden 1 maj 2008–31 augusti 2008 och för fiske med tinor under perioden 1 december 2007–30 november 2008.

560 Denna TAC ska endast tillämpas väster om 79°20′O. Fiske öster om den linjen är förbjudet i detta område (se bilaga IX).

562 Denna TAC ska tillämpas under perioden 1 december 2007–30 november 2008.

564 Denna TAC ska tillämpas under perioden 1 december 2007–30 november 2008.

566 Denna TAC ska tillämpas under perioden 1 december 2007–30 november 2008.

568 Denna TAC ska tillämpas under perioden 1 december 2007–30 november 2008.

570 Denna TAC ska tillämpas under perioden 1 december 2007–30 november 2008.

572 I denna TAC ska det område som är öppet för fiske vara det som har Sin västra gräns på longitud 0oO, Sin norra gräns på latitud 20oS, Sin södra gräns på latitud 28oS, och Sin östra gräns på den yttre gränsen för Namibias exklusiva ekonomiska zon.

574 Rådets förordning (EG) nr 2792/1999 av den 17 december 1999 om föreskrifter och villkor för gemenskapens strukturstöd inom fiskerisektorn (EGT L 337, 30.12.1999, s. 10). Förordningen upphävd genom förordning (EG) nr 1198/2006 (EUT L 223, 15.8.2006, s. 1).

575 Rådets förordning (EG) nr 1543/2000 av den 29 juni 2000 om upprättande av en gemenskapsram för insamling och förvaltning av uppgifter av grundläggande betydelse för den gemensamma fiskeripolitiken (EGT L 176, 15.7.2000, s. 1). Förordningen ändrad genom förordning (EG) nr 1343/2007 (EUT L 300, 17.11.2007, s. 24).

576 Kommissionens förordning (EG) nr 1639/2001 av den 25 juli 2001 om upprättande av gemenskapens minimiprogram och utökade program för insamling av uppgifter om fiskerinäringen och om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1543/2000 (EGT L 222, 17.8.2001, s. 53). Förordningen ändrad genom förordning (EG) nr 1581/2004 (EUT L 289, 10.9.2004, s. 6).

577 Kommissionens förordning (EG) nr 1581/2004 av den 27 augusti 2004 om upprättande av gemenskapens minimiprogram för insamling av uppgifter om fiskerinäringen och om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1543/2000 (EUT L 289, 10.9.2004, s. 6).

578 Endast benämningarna i punkterna 4.1 och 8.3 används.

579 Avdelning V i förordning (EG) nr 850/98 ska tillämpas om det finns restriktioner.

580 För medlemsstater vars kvoter är mindre än 5 % av gemenskapens andel av TCA för både rödspetta och tunga ska antalet dagar till sjöss vara 205.

588 Viktig information för överföring av uppgifter i ett format med fast längd.

590 Viktig information för överföring av uppgifter i ett format med fast längd.

592 Viktig information för överföring av uppgifter i ett format med fast längd.

594 EGT L 41, 13.2.2002, s. 1.

595 EUT L 56, 2.3.2005, s. 8. Förordningen ändrad genom förordning (EG) nr 1805/2005 (EUT L 290, 4.11.2005, s. 12).

596 EGT L 77, 20.3.2002, s. 8.

597 EGT L 308, 21.12.1995, s. 15.

598 EUT: Vänligen för in datum för denna förordnings ikraftträdande.

599 EGT L 337, 30.12.1999, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 770/2004 (EUT L 123, 27.4.2004, s. 4).

600 Endast inom 4 sjömil från baslinjerna.

601 Utanför 4 sjömil från baslinjerna.

602 I skagerrak under perioden 1 Mars–31 Oktober. i Kattegatt under perioden 1 Mars–31 Juli.

603 I skagerrak från och med den 1 November till och med den sista dagen i Februari. i Kattegatt från och med den 1 Augusti till och med den sista dagen i Februari.

604 Vid användning av detta maskstorleksintervall ska lyftet och förlängningsstycket bestå av nätstycken med fyrkantsmaskor med sorteringsrist Enligt Tillägg 2.

605 Den fångst som behålls ombord får inte innehålla mer än 10 % av någon blandning av torsk, kolja, kummel, rödspätta, rödtunga, bergtunga, tunga, piggvar, slätvar, skrubbskädda, makrill, glasvar, vitling, sandskädda, gråsej, Havskräfta och hummer.

606 Den fångst som behålls ombord får inte innehålla mer än 50 % av någon blandning av torsk, kolja, kummel, rödspätta, rödtunga, bergtunga, tunga, piggvar, slätvar, skrubbskädda, sill, makrill, glasvar, vitling, sandskädda, gråsej, Havskräfta och hummer.

607 Den fångst som behålls ombord får inte innehålla mer än 60 % av någon blandning av torsk, kolja, kummel, rödspätta, rödtunga, bergtunga, tunga, piggvar, slätvar, skrubbskädda, glasvar, vitling, sandskädda, gråsej och hummer.

624 Denna tilldelning gäller fiske med snurrevad och trål.

625 Ska väljas ut bland de elva licenserna för fiske med snurrevad efter makrill söder om 62°00′N.

626 I enlighet med de gemensamma slutsatserna från 1999 ingår siffrorna för riktat fiske efter torsk och kolja i siffrorna för ”Allt trålfiske med fartyg på högst 180 fot i den zon som ligger 12–21 nautiska mil utanför de färöiska baslinjerna”.

627 Dessa siffror avser största antal fartyg som får finnas i området samtidigt.

628 Dessa siffror ingår i ”Trålfiske 21 nautiska mil utanför de färöiska baslinjerna”.

640 Får endast fiskas med långrev eller fällor (snapperfiskar) eller långrev eller nät med maskor som är minst 100 mm i vatten djupare än 30 m (hajar). För att en sådan licens ska kunna utfärdas måste det bevisas att ett giltigt avtal finns mellan den fartygsägare som ansöker om licensen och ett förädlingsföretag i det franska departementet Guyana och att avtalet innehåller en förpliktelse att landa minst 75 % av fångsterna av all snapperfisk, eller 50 % av fångsterna av all haj från det aktuella fartyget i det departementet så att fångsterna kan förädlas i nämnda förädlingsföretag. Det ovannämnda avtalet ska vara godkänt av de franska myndigheterna som i sin tur ska säkerställa att det överensstämmer både med det avtalsslutande förädlingsföretagets faktiska kapacitet och med målsättningarna för den ekonomiska utvecklingen i departementet Guyana. En kopia av det vederbörligen godkända avtalet ska bifogas licensansökan. Om avtalet inte godkänns enligt ovan ska de franska myndigheterna meddela den berörda parten och kommissionen detta och ange skälen till underkännandet.

642 Med fiskeresa avses en resa som påbörjas när ett fartyg som har för avsikt att fiska kommer in i den zon på 200 nautiska mil utanför gemenskapens medlemsstaters kuster som omfattas av gemenskapens regler om fiske och upphör när fartyget lämnar den zonen.

643 o = obligatoriskt

644 f = frivilligt

645 LT, LG: måste anges som decimaltal med tre siffror efter decimalkommat.

646 Frivilligt om ett fartyg är föremål för satellitövervakning.

653 Med fiskeresa avses en resa som påbörjas när ett fartyg som har för avsikt att fiska kommer in i den zon på 200 nautiska mil utanför gemenskapens medlemsstaters kuster som omfattas av gemenskapens regler om fiske och upphör när fartyget lämnar den zonen.

654 LT, LG: måste anges som decimaltal med tre siffror efter decimalkommat.

655 Frivilligt om ett fartyg är föremål för satellitövervakning.

660 LT, LG: måste anges som decimaltal med tre siffror efter decimalkommat.

661 Frivilligt om ett fartyg är föremål för satellitövervakning.

666 LT, LG: måste anges som decimaltal med tre siffror efter decimalkommat.

667 Frivilligt om ett fartyg är föremål för satellitövervakning.

668 Frivilligt för det mottagande fartyget.

675 Fiskefartyg som inte har något IMO-nummer (Internationella sjöfartsorganisationen) ska uppge sin distriktsbeteckning.

676 Vid behov ska en eller flera ytterligare blanketter användas.

677 FAO:s trebokstavskod för arter.

678 Produktens beredningsgrad enligt tillägget till denna bilaga.

686 En separat blankett ska användas för varje levererande fartyg.

687 Fiskefartyg som inte har något IMO-nummer ska ange sin distriktsbeteckning.

688 Vid behov ska en eller flera ytterligare blanketter användas.

689 FAO:s trebokstavskod för arter.

690 Produktens beredningsgrad enligt tillägget till denna bilaga.

699 Om ett fartyg har deltagit i omlastning. En separat blankett ska fyllas i för varje levererande fartyg.

700 Fiskefartyg som inte har något IMO-nummer ska ange sin distriktsbeteckning.

701 FAO:s trebokstavskod för arter.

702 Produktens beredningsgrad enligt tillägget till denna bilaga.

703 Vid överträdelser som rör fisk som fångats i NEAFC:s konventionsområde bör det hänvisas till tillämplig artikel i NEAFC:s kontroll- och genomdrivandeplan som antogs den 17 november 2006.

711 Utom för forskningsändamål.

712 Utom vatten som står under nationell jurisdiktion (EEZ).

727 Fångstbegränsningar för bifångstarter per SSRU, tillämpliga inom begränsningarna för total bifångst per delområde: Rockor: 5 % av fångstbegränsningen för Dissostichus spp. eller 50 ton, beroende på vilken mängd som är störst. Macrourus spp.: 16 % av fångstbegränsningen för Dissostichus spp. Andra arter: 20 ton per SSRU.

731 Internationella sjöfartsorganisationen.

732 Ändringar av namn och flagg och ytterligare upplysningar om fartygen finns på NEAFC:s webbplats: www.neafc.org.