(EG) nr 1973/2004

Fastställande av tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1782/2003 när det gäller de stödsystem som avses i avdelning IV och IV a i den förordningen och användningen av uttagen mark för produktion av råvaror

Titel: Kommissionens förordning (EG) nr 1973/2004 av den 29 oktober 2004 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1782/2003 när det gäller de stödsystem som avses i avdelning IV och IV a i den förordningen och användningen av uttagen mark för produktion av råvaror
CELEX: 32004R1973
Datum: 2004-10-29
Konsoliderad t.o.m.: 2010-01-01
Jämför lydelser 10
Jämför aktuell lydelse med
Källa: eur-lex.europa.eu

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av Akten om Tjeckiens, Estlands, Cyperns, Lettlands, Litauens, Ungerns, Maltas, Polens, Sloveniens och Slovakiens anslutning, särskilt artikel 41 första stycket i denna,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1782/2003 av den 29 september 2003 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare och om ändring av förordningarna (EEG) nr 2019/93, (EG) nr 1452/2001, (EG) nr 1453/2001, (EG) nr 1454/2001, (EG) nr 1868/94, (EG) nr 1251/1999, (EG) nr 1254/1999, (EG) nr 1673/2000, (EEG) nr 2358/71 och (EG) nr 2529/2001 särskilt artikel 110 och artikel 145 c, d, e och f i denna, och

(1) I avdelning IV och IV a i förordning (EG) nr 1782/2003 fastställs vissa stödsystem för jordbrukare. Genomförandebestämmelser för en del av dessa stödsystem har redan antagits genom följande rättsakter: Kommissionens förordning (EEG) nr 1686/72 av den 2 augusti 1972 om vissa tillämpningsföreskrifter för stöd för utsäde, kommissionens förordning (EEG) nr 1445/76 av den 22 juni 1976 om fastställande av en förteckning över de olika sorterna av Lolium perenne L., kommissionens förordning (EG) nr 1644/96 av den 30 juli 1996 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för beviljande av stöd för vissa trindsädesslag, kommissionens förordning (EG) nr 609/1999 av den 19 mars 1999 om bestämmelser om beviljande av stöd till humleproducenter, kommissionens förordning (EG) nr 2316/1999 av den 22 oktober 1999 om tillämpningsföreskrifter till rådets förordning (EG) nr 1251/1999 om upprättande av ett stödsystem för producenter av vissa jordbruksgrödor, kommissionens förordning (EG) nr 2342/1999 av den 28 oktober 1999 om tillämpningsföreskrifter till rådets förordning (EG) nr 1254/1999 om den gemensamma organisationen av marknaden för nötkött när det gäller bidragstermen, kommissionens förordning (EG) nr 2461/1999 av den 19 november 1999 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) 1251/1999 beträffande användningen av jordbruksmark som tagits ur bruk till produktion av råvaror för tillverkning inom gemenskapen av produkter som inte primärt är avsedda till livsmedel eller foder, kommissionens förordning (EG) nr 2550/2001 av den 21 december 2001 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 2529/2001 om den gemensamma organisationen av marknaden för får- och getkött vad beträffar bidragssystemen, och ändring av förordning (EG) nr 2419/2001, kommissionens förordning (EG) 2199/2003 av den 16 december 2003 om fastställande av övergångsåtgärder för tillämpning av rådets förordning (EG) nr 1259/1999 för 2004 avseende systemet för enhetlig arealersättning för Tjeckien, Estland, Cypern, Lettland, Litauen, Ungern, Malta, Polen, Slovenien och Slovakien, kommissionens förordning (EG) nr 2237/2003 av den 23 december 2003 om fastställande av tillämpningsföreskrifter av vissa stödsystem som avses i avdelning IV i rådets förordning (EG) nr 1782/2003 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare. För att förtydliga gemenskapens lagstiftning bör dessa rättsakter upphöra att gälla och ersättas med en enda förordning med tillämpningsföreskrifterna för samtliga system, och den förordningen bör tillämpas från och med den 1 januari 2005.

(2) För att se till att dessa stödsystem förvaltas på ett effektivt sätt bör arealstödet begränsas till vissa områden och villkoren för stödberättigande anges närmare.

(3) På Malta finns det ett mycket stort antal jordbruk på mindre än 0,3 ha. För att undvika att jordbrukarna på Malta utesluts från det arealbaserade direktstödet bör den lägsta gränsen för ansökan om arealbaserat direktstöd på Malta fastställas till 0,1 ha, och under åren 2005 och 2006 bör Malta få göra undantag från artikel 107.9. i förordning (EG) nr 1782/2003.

(4) Det bör förhindras att arealer besås enbart för att arealersättning skall kunna erhållas. Vissa villkor för sådd och odling av grödor bör specificeras, särskilt när det gäller durumvete, proteingrödor och ris. För att ta hänsyn till skillnaderna mellan de olika jordbrukstekniska metoder som används inom gemenskapen bör lokala normer beaktas.

(5) Endast en ansökan om arealersättning bör tillåtas för varje jordbruksskifte och år, utom när arealersättningen ges som ett tillägg för samma gröda eller stödet avser produktion av utsäde. Arealersättning får beviljas för arealer för vilka stöd erhålls enligt en ordning som omfattas av gemenskapens struktur- eller miljöpolitik.

(6) I de arealbaserade stödsystemen fastställs att om den areal för vilken stöd begärs överskrider den maximala garanterade arealen, basarealerna eller delbasarealerna, skall den areal per jordbrukare för vilken stöd begärs minskas proportionellt det aktuella året. Det är därför lämpligt att fastställa villkor och tidsgränser för utbyte av information mellan kommissionen och medlemsstaterna för att fastställa en minskningskoefficient och för att informera kommissionen om de arealer för vilka stöd har betalats ut. Samma föreskrifter bör gälla för minskningen av det totala antalet individuella referenskvantiteter vad gäller tillämpningen av artikel 95.4. i förordning (EG) nr 1782/2003.

(7) Enligt artikel 73 i förordning (EG) nr 1782/2003 skall det särskilda kvalitetsbidraget för durumvete beviljas på villkor att det används vissa kvantiteter av certifierat utsäde av sorter som i regionen erkänns vara av hög kvalitet för semolina- eller pastaproduktion. För att säkerställa att dessa krav uppfylls bör det i varje medlemsstat fastställas kriterier för den metod som används för att kontrollera sorterna, ett förfarande för att upprätta en förteckning över stödberättigande sorter, samt minimikvantiteten certifierat utsäde som skall användas.

(8) Den korta perioden mellan antagandet av förordning (EG) nr 1782/2003 och ikraftträdandet av det särskilda kvalitetsbidraget för durumvete gör det omöjligt att upprätta en förteckning över sorter som berättigar till stödet under 2005 i enlighet med den planerade kontrollmetoden. Det är därför nödvändigt att medlemsstaterna upprättar en övergångsförteckning baserad på ett urval av de nuvarande sorterna.

(9) I vissa regioner sås proteingrödorna av agronomiska skäl traditionellt i en blandning med spannmål. Skörden består huvudsakligen av proteingrödor. För att proteingrödebidraget skall kunna beviljas bör de arealer som besås på det sättet därför anses vara proteingrödearealer.

(10) Normer för sötlupiner bör fastställas, liksom vilka metoder som skall användas för att fastställa om ett lupinprov är sött eller inte.

(11) Av skäl som har att göra med effektivitet och god förvaltning av stödsystemet för nötter bör arealersättningen inte användas för att finansiera marginella planteringar eller isolerade träd. En minsta skiftesstorlek och trädtäthet för en specialiserad fruktodling bör därför fastställas. För att underlätta övergången mellan de befintliga förbättringsplanerna, som löper ut senare än införandet av det nya stödsystemet, är det lämpligt att föreskriva övergångsåtgärder.

(12) Stödvillkoren och beräkningen av det grödspecifika stödet för ris beror inte bara på basarealen eller de arealer som fastställts för varje producerande medlemsstat genom förordning (EG) nr 1782/2003, utan också på den eventuella uppdelningen av dessa basarealer i delbasarealer, på de objektiva kriterier som varje medlemsstat valt för att genomföra denna uppdelning, på villkoren för odlingen av skiftena och på basarealernas minimistorlek. Följaktligen bör detaljerade bestämmelser fastställas för upprättande, förvaltning och odling av basarealer och delbasarealer.

(13) Om den basareal som avses i artikel 82 i förordning (EG) nr 1782/2003 riskerar att överskridas skall det grödspecifika stödet för ris minskas. För att fastställa regler för att beräkna denna minskning bör det fastställas vilka kriterier som skall beaktas och tillämpliga koefficienter.

(14) Uppföljningen av det grödspecifika stödet för ris förutsätter att kommissionen får vissa uppgifter om odlingen av basarealer och delbasarealer. Därför bör det fastställas vilka detaljerade uppgifter som medlemsstaterna skall meddela kommissionen, liksom tidsfrister för dessa.

(15) I artiklarna 93 och 94 i förordning (EG) nr 1782/2003 föreskrivs stöd för jordbrukare som odlar potatis avsedd för framställning av potatisstärkelse som omfattas av ett odlingsavtal och inom den kvot som fastställs genom rådets förordning (EG) nr 1868/94 av den 27 juli 1994 om upprättandet av ett kvotsystem avseende produktionen av potatisstärkelse. Det bör därför fastställas villkor för beviljande av stödet, och i förekommande fall bör korshänvisningar göras till befintliga bestämmelser om det kvotsystem som föreskrivs i förordning (EG) nr 1868/94.

(16) I artiklarna 95 och 96 i förordning (EG) nr 1782/2003 föreskrivs att mjölkbidraget och ytterligare betalningar skall betalas ut till producenterna. I rådets förordning (EG) nr 1788/2003 av den 29 september 2003 om införande av en avgift inom sektorn för mjölk och mjölkprodukter fastställs särskilda bestämmelser vid inställd verksamhet. Det är därför lämpligt att föreskriva att en fysisk eller juridisk person som innehar referenskvantiteter, men som under de tolv månader som föregår den 31 mars det aktuella året inte längre uppfyller kraven enligt artikel 5 c i rådets förordning (EG) nr 1788/2003, skall uteslutas från att få bidraget och betalningen.

(17) I artiklarna 88–92 i förordning (EG) nr 1782/2003 fastställs ett nytt stödsystem för energigrödor som skall beviljas till jordbrukare. I linje med förordning (EG) nr 2461/1999, där sockerbetor utesluts från stöd, bör odling av sockerbetor uteslutas från stödsystemet för energigrödor.

(18) Det är nödvändigt att fastställa villkoren för detta stöd. Därför är det nödvändigt att fastställa att ett avtal måste ingås mellan producenten och den förste förädlaren för de berörda jordbruksråvarorna. Det bör också fastställas villkor för fall där förädlingen görs av jordbrukaren själv på jordbruksföretaget.

(19) För att säkerställa att råvaran förädlas till den föreskrivna energiprodukten bör en säkerhet ställas av den förste förädlaren trots att stödet inte beviljas denne, utan beviljas jordbrukaren. Säkerhetens storlek bör vara tillräcklig för att undanröja risken för att råvarorna omdirigeras från sin destination. För att göra ordningens kontrollsystem effektivt är det dessutom nödvändigt att begränsa försäljningen av råvaror och halvförädlade varor till två gånger före den slutliga förädlingen.

(20) En tydlig skillnad bör göras mellan de skyldigheter som gäller för den som ansöker om stöd, som upphör när den totala mängden skördad råvara levereras, och de skyldigheter som gäller för den förste förädlaren och som börjar vid leveransen och upphör i och med att råvarorna slutligt förädlas till energiprodukter.

(21) Vissa transporter inom gemenskapen av råvaror och produkter som härrör från dessa bör omfattas av kontrollsystem som inbegriper användning av kontrollexemplar T5 som skall utfärdas enligt kommissionens förordning (EEG) nr 2454/93 av den 2 juli 1993 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EEG) nr 2913/92 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen. Andra bevis bör föreskrivas om kontrollexemplar T5 går förlorade till följd av omständigheter som inte beror på den förste förädlaren.

(22) I artikel 98 i förordning (EG) nr 1782/2003 föreskrivs en minskning av det särskilda regionala stödet för jordbruksgrödor när det sammanlagda begärda stödbeloppet överskrider det fastställda taket. Det bör därför fastställas beräkningsmetoder för att fastställa minskningskoefficienten.

(23) I artikel 99 i förordning (EG) nr 1782/2003 föreskrivs det en möjlighet att beviljas direktstöd för produktion av en eller flera sorters utsäde.

(24) Det stödet kan bara beviljas för produktion av basutsäde eller certifikatsutsäde, och de produkterna skall tydligt definieras genom hänvisning till direktiven om certifiering och saluföring av utsäde: rådets direktiv 66/401/EEG av den 14 juni 1966 om saluföring av utsäde av foderväxter, rådets direktiv 66/402/EEG av den 14 juni 1966 om saluföring av utsäde av stråsäd och rådets direktiv 2002/57/EG av den 13 juni 2002 om saluföring av utsäde av olje- och spånadsväxter.

(25) För att möjliggöra kontroller skall basutsäde och certifikatsutsäde produceras inom ramen för odlingsavtal eller odlingsdeklarationer som skall bifogas ansökningshandlingen, och utsädesföretag och förädlare skall vara officiellt godkända eller registrerade. Nödvändiga åtgärder bör fastställas för de fall där ett utsädesföretag eller en förädlare från en medlemsstat odlar utsäde i en annan medlemsstat.

(26) Av administrativa skäl bör stödet i varje medlemsstat bara beviljas för produkter som skördats på den medlemsstatens territorium.

(27) Enligt bilaga XI till förordning (EG) nr 1782/2003 skall produktionsstöd ges för basutsäde och certifikatsutsäde av sorter av Cannabis sativa L. med en högsta tillåten halt av tetrahydrokannabinol på 0,2 %. För att reglerna för beviljande av stödet skall tillämpas enhetligt i hela gemenskapen skall den förteckning över sorter av Cannabis sativa L. användas som fastställs i bilaga II till kommissionen förordning (EG) nr 796/2004 av den 21 april 2004 om närmare föreskrifter för tillämpningen av de tvärvillkor, den modulering och det integrerade administrations- och kontrollsystem som föreskrivs i rådets förordning (EG) nr 1782/2003 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare.

(28) I artikel 108 i förordning (EG) nr 1782/2003 fastställs vilken mark som berättigar till arealersättning för jordbruksgrödor. I nämnda artikel tillåts vissa undantag som skall kontrolleras av medlemsstaterna, och som inte får motverka bestämmelserna i den förordningen. För att förhindra denna risk bör lämpliga åtgärder fastställas för att behålla den totala arealen stödberättigande mark på nuvarande nivå och för att undvika avsevärda ökningar. Åtgärderna kan i vissa fall innebära att arealer som tidigare berättigade till stöd bedöms såsom icke-stödberättigande.

(29) I medlemsstater där majs inte traditionellt odlas kan gräsensilage bli stödberättigande inom ramen för arealstödet. Därför bör begreppet gräsensilage definieras.

(30) Genom artikel 106 i förordning (EG) nr 1782/2003 föreskrivs det för lin och hampa som odlas för fiberproduktion att arealstödet skall utbetalas endast när det har ingåtts ett kontrakt eller ett åtagande enligt artikel 2.1. i förordning (EG) nr 1673/2000 av den 27 juli 2000 om den gemensamma organisationen av marknaderna för lin och hampa som odlas för fiberproduktion. Det bör föreskrivas att en kopia av kontraktet eller åtagandet skall sändas till de behöriga myndigheterna i den medlemsstat som har ansvaret för förvaltningen av stödansökningar. Det bör också säkerställas att de sorter av lin och hampa som odlas för fiberproduktion är de som finns förtecknade som fiberväxter i den gemensamma sortlistan för arter av lantbruksväxter, och när det gäller lin i synnerhet spånadslin. När det gäller hampa får halten tetrahydrokannabinol i de tillåtna arterna inte överskrida 0,2 %. En förteckning över bidragsberättigande sorter av lin bör därför upprättas, medan de bidragsberättigande hampasorterna återfinns i bilaga II till kommissionens förordning (EG) nr 796/2004. För att ytterligare garantera hampans kvalitet bör det också krävas att man använder certifikatsutsäde.

(31) Enligt artikel 109 i förordning (EG) nr 1782/2003 skall producenter av spannmål, oljeväxter och proteingrödor ha sått sitt utsäde senast den 31 maj. I vissa fall får den sista dagen för sådd på grund av klimatförhållandena senareläggas till efter den 31 maj. Perioden för sådd och för inlämnande av ansökningar bör förlängas för vissa grödor i vissa områden. Sådana förlängningar får emellertid inte påverka stödsystemet negativt eller äventyra det kontrollsystem som införs genom kapitel 4 i avdelning II i förordning (EG) nr 1782/2003.

(32) För att säkerställa en regelbunden tillgång på sockermajs för förädlingsindustrin under hela regleringsåret bör producenter tillåtas att sprida sin sådd över en längre period. Sista dagen för sådd av sockermajs bör därför skjutas upp till den 15 juni.

(33) Det bör föreskrivas att en minimikvantitet certifikatsutsäde av durumvete används vid ansökning om tilläggsstöd för durumvete och särskilt stöd. Med hänsyn till skillnaderna mellan medlemsstaterna och mellan regionerna inom medlemsstaterna när det gäller jordbruk, bör de berörda medlemsstaterna få fastställa denna minimikvantitet.

(34) För tillämpningen av artikel 103 i förordning (EG) nr 1782/2003 bör det definieras vad som avses med bevattning.

(35) Det bör klargöras hur stora arealer som skall beaktas vid beräkningen av den procentsats med vilken basarealen eventuellt har överskridits, liksom regler för hur denna procentsats skall fastställas. Om en särskild basareal fastställs för majs, för bevattnade arealer eller gräsensilage, bör det införas särskilda regler för hur stora arealer som skall beaktas vid beräkningen av ett eventuellt överskridande av basarealen i fråga. Bestämmelserna för att fastställa den procentsats med vilken basarealen eventuellt har överskridits bör under alla omständigheter säkerställa att basarealen iakttas. Det bör klargöras hur den procentsats med vilken den maximala garantiarealen för durumvete har överskridits skall beräknas. Det bör också fastställas ett förfarande för att avgöra om stödtaket enligt artikel 102.2. i förordning (EG) nr 1782/2003 har överskridits.

(36) Vid tillämpning av artikel 71 i förordning (EG) nr 1782/2003 är producenten för att vara berättigad till arealersättning för jordbruksgrödor skyldig att ta en del av sin mark ur produktion. Närmare tillämpningsregler bör fastställas så att systemet får den avsedda effekten. Därför bör det fastställas att arealer som betraktas som tagna ur produktion skulle vara jämförbara med dem som används för att beräkna den regionala basarealen. De baljväxter som avses i artikel 107.3. andra strecksatsen i förordning (EG) nr 1782/2003 bör definieras.

(37) Enligt artikel 107.6. och vid tillämpning av artikel 66 i förordning (EG) nr 1782/2003 bör detaljerade bestämmelser fastställas för frivilligt arealuttag. Dessa regler bör vara förenliga med det övergripande system som införs genom förordning (EG) nr 1782/2003.

(38) Kriterierna för att man skall vara berättigad till tack- och getbidrag enligt kapitel 11 i avdelning IV i förordning (EG) nr 1782/2003, och i synnerhet de villkor som skall vara uppfyllda, bör fastställas.

(39) Enligt artikel 113.2. i förordning (EG) nr 1782/2003 skall jordbruksföretag som producerar getkött i vissa områden i gemenskapen beviljas ett bidrag. Dessa områden bör därför fastställas på grundval av kriterierna i den bestämmelsen.

(40) Enligt artikel 114.1. i förordning (EG) nr 1782/2003 kan jordbrukare med företag där minst 50 % av den areal som används för jordbruk är belägen i ett mindre gynnat område beviljas tilläggsbidrag. I artikel 113.2. hänvisas det till de särskilda geografiska områden i vilka jordbrukare som producerar getkött uppfyller kraven för att beviljas getbidrag. Bestämmelser bör införas för att de jordbrukare som uppfyller dessa villkor skall lämna en deklaration för att bevisa att minst häften av den areal de använder för jordbruksproduktion är belägen i ett mindre gynnat område eller i ett område som berättigar till getbidrag.

(41) För att kunna kontrollera berättigande till rätt nivå på tackbidrag bör medlemsstaterna skapa ett register över jordbrukare som saluför fårmjölk eller produkter av fårmjölk.

(42) För att tillämpa systemet med individuella tak enligt artiklarna 116, 117 och 118 i förordning (EG) nr 1782/2003 kan de befintliga administrativa reglerna fortsätta att gälla, i synnerhet när det gäller användningen av bidragsrättigheter som beviljas gratis, användningen av normala bidragsrättigheter inklusive minimianvändning, tillfällig överlåtelse och överföring av bidragsrättigheter, anmälan om ändring av individuella tak och överföring av bidragsrättigheter genom den nationella reserven. En del av dessa regler är särskilda bestämmelser för vederbörligen motiverade undantagsfall, exempelvis när det gäller bidragsrättigheter, de små jordbruksföretagens och jordbrukarnas deltagande i extensifieringsprogram, system för förtidspension och, när det gäller överföringar av bidragsrättigheter, arv av bidragsrättigheter och situationer då jordbrukare använder uteslutande allmän eller kollektivt ägd mark som betesmarker.

(43) Kommissionen kommer att övervaka de nya förfarandena, och därför måste den få all nödvändig information från medlemsstaterna om införandet och tillämpningen av bidragsreglerna.

(44) I tillämpliga fall bör detaljerade uppgifter om de nationella bestämmelserna och tillämpningen av dem när det gäller de ytterligare betalningarna lämnas till kommissionen.

(45) Genom avdelning IV kapitel 12 i förordning (EG) nr 1782/2003 föreskrivs bidrag för nötkött. Kriterierna för att bli berättigad till detta bidrag och de villkor som skall uppfyllas måste fastställas.

(46) Målet med bestämmelserna om det regionala taket och om djurtäthetsfaktorn innebär att djur för vilka dessa två bestämmelser tillämpas inte längre kan omfattas av en ansökan om särskilt bidrag för samma åldersgrupp. När det gäller säsongsutjämningsbidraget bör dessa djur anses berättiga till det särskilda bidraget.

(47) Det bör fastställas att det administrativa dokument som avses i artikel 123.3. b i förordning (EG) nr 1782/2003 skall utformas och utfärdas på nationell nivå. Med hänsyn till de särskilda förhållandena i medlemsstaterna i fråga om administration och kontroll bör det tillåtas att de administrativa dokumenten utformas på skilda sätt.

(48) Enligt artikel 123.3. a och artikel 130.1. i förordning (EG) nr 1782/2003 skall djuren som ett villkor för det särskilda bidraget och slaktbidraget hållas under en viss period. Denna period bör följaktligen definieras och dess längd bör bestämmas.

(49) Bestämmelserna för beviljande av det särskilda bidraget vid tidpunkten för slakt bör överensstämma med bestämmelserna för beviljande av slaktbidrag. De typer av dokument som måste åtfölja djuret fram till slakt, avsändning eller export bör fastställas. Med hänsyn till de specifika förhållanden som kännetecknar beviljandet av bidrag vid slakt bör det fastställas ålderskrav för stutar och krav på presentationsform för slaktkroppar av vuxna nötkreatur.

(50) Villkoren för beviljande av säsongsutjämningsbidrag bör fastställas i överensstämmelse med de närmare bestämmelserna för beviljande av slaktbidrag. Kommissionen bör mot bakgrund av tillgängliga uppgifter fastställa vilka medlemsstater som uppfyller villkoren för att tillämpa detta särskilda bidragssystem.

(51) Begreppet am- och diko enligt artikel 125 i förordning (EG) nr 1782/2003 bör definieras. Samma raser bör ingå som i kommissionens förordning (EG) nr 2342/1999. De befintliga grundläggande kraven bör tillämpas även i fortsättningen, i synnerhet när det gäller genomsnittlig mjölkavkastning och det nationella tilläggsbidraget.

(52) De befintliga administrativa reglerna bör fortsätta att tillämpas, i synnerhet när det gäller individuella tak, anmälningar om individuella tak och den nationella reserven, bidragsrättigheter som beviljas gratis, användningen av bidragsrättigheter, tillfällig överlåtelse respektive överföring av bidragsrättigheter och överföring av bidragsrättigheter genom den nationella reserven.

(53) Kommissionen bör på grundval av tillgängliga uppgifter avgöra vilka medlemsstater som uppfyller villkoren för att tillämpa det särskilda system som avses i artikel 129 i förordning (EG) nr 1782/2003. Det bör fastställas särskilda närmare bestämmelser för beviljandet av bidraget.

(54) Metoden för att beräkna djurtäthetsfaktorn bör fastställas. Ett datum bör fastställas för när referenskvantiteten för mjölk skall beaktas.

(55) Vid beräkning av djurtäthetsfaktorn i samband med extensifieringsersättning bör alla nötkreatur på jordbruksföretaget som är sex månader eller äldre tas med. Detta kräver särskilda bestämmelser för att räkna djuren och för producentens förklaring om sitt deltagande i systemet. Bestämmelser bör fastställas för användningen av den databas som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1760/2000 av den 17 juli 2000 om upprättande av ett system för identifiering och registrering av nötkreatur samt märkning av nötkött och nötköttsprodukter och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 820/97.

(56) Åtgärder bör vidtas för att se till att extensifieringsersättning inte beviljas jordbrukare som på ett konstlat sätt uppfyller de krav på genomsnittlig djurtäthet som krävs för beviljandet av extensifieringsersättning.

(57) Det bör fastställas förfaranden som gör det möjligt att mot bakgrund av tillgänglig information fastställa vilka medlemsstater som uppfyller villkoren för beviljande av extensifieringsersättning för mjölkkor enligt artikel 132.4. i förordning (EG) nr 1782/2003. Det bör fastställas särskilda närmare bestämmelser för beviljandet av bidraget. Det bör fastställas en minimitid för hur länge djuren skall hållas.

(58) Särskilda bestämmelser bör fastställas om tillämpningen av reglerna för bestämning av perioder, datum och frister för djurhållningsperioden.

(59) För att förenkla administrationen bör ansökan om djurbidrag som avses i det integrerade systemet betraktas som en ansökan om slaktbidrag, under förutsättning att ansökan innehåller alla de uppgifter som krävs för betalningen av slaktbidraget och att djuret slaktas i samma medlemsstat eller i en annan medlemsstat eller exporteras.

(60) Det bör vara möjligt att använda den databas som avses i förordning (EG) nr 1760/2000 för att förenkla hanteringen av slaktbidraget, om medlemsstaten anser att databasen ger tillräckliga garantier för att de uppgifter som är avsedda för bidragsbetalningar är korrekta.

(61) Slaktbidraget för kalvar är förenat med ett villkor om en högsta tillåtna vikt. Det bör alltså fastställas en standardiserad form för presentation av slaktkroppar för vilken det villkoret skall gälla.

(62) Kommissionen bör få utförlig information om nationella regler och om införandet av ytterligare betalningar.

(63) För att producenterna skall kunna få betalningarna så snart som möjligt bör det antas bestämmelser om beviljande av förskott. Med hänsyn till tillämpningen av nationella och regionala tak är det emellertid nödvändigt att undvika att förskottet är högre än slutbetalningen. Medlemsstaten bör därför ha möjlighet att sätta ned den procentsats som gäller för förskottet för bidragssystem som omfattas av sådana tak.

(64) I förordning (EG) nr 1782/2003 föreskrivs påföljder vid illegal användning eller illegalt innehav av substanser eller produkter som inte är tillåtna enligt veterinärlagstiftningen. Om överträdelsen upprepas är det lämpligt att låta medlemsstaterna fastställa hur länge påföljderna skall gälla, eftersom de är bättre skickade att bedöma hur allvarlig den konstaterade överträdelsen är.

(65) Det är nödvändigt att fastställa tidpunkten för den avgörande händelsen när det gäller de uppgifter som skall beaktas vid tillämpningen av systemen med särskilt bidrag och am- och dikobidrag. För att säkerställa en effektiv och enhetlig administration bör som en allmän regel väljas den dag då ansökningarna lämnades in. När det gäller det särskilda slaktbidraget bör det emellertid fastställas särskilda bestämmelser för att undvika överföringar från ett år till ett annat i syfte att erhålla ett högre bidragsbelopp. När det gäller slaktbidraget är datum för slakt eller export mer tillförlitligt för att avgöra om transaktionerna faktiskt har genomförts.

(66) Den växelkurs som är tillämplig vid tidpunkten för den avgörande händelsen bör fastställas på ett sätt som i princip garanterar att sådana stöd vid omräkningen i nationell valuta inte drabbas av plötsliga fluktuationer orsakade av växelkursen en viss dag.

(67) Bestämmelser bör antas som innebär att medlemsstaterna åläggs viss underrättelseskyldighet. För att underlätta överföring och analys av uppgifterna bör dessa ha en enhetlig utformning.

(68) För att underlätta övergången till det nya systemet är det nödvändigt med övergångsbestämmelser om förpliktelsen att märka och identifiera djur.

(69) Genom artikel 143b i förordning (EG) nr 1782/2003 får Tjeckien, Estland, Cypern, Lettland, Litauen, Ungen, Malta, Polen, Slovenien och Slovakien (de nya medlemsstaterna) ersätta direktstödet med ett enda stöd (systemet med enhetlig arealersättning). Tjeckien, Estland, Cypern, Lettland, Litauen, Ungern, Polen, och Slovakien har valt den möjligheten. Därför bör det fastställas utförliga bestämmelser för tillämpningen av systemet med enhetlig arealersättning.

(70) Enligt artikel 143b.5. andra stycket i förordning (EG) nr 1782/2003, och för att undvika handläggning av flera ansökningar som skulle innebära utbetalningar på mindre än 50 euro till enskilda företag har Tjeckien, Estland, Lettland, Litauen, Ungern, Polen och Slovakien ansökt om att få fastställa en minsta tillåtna bidragsberättigande areal per jordbruksföretag på mer än 0,3 ha.

(71) Tjeckien, Estland, Cypern, Lettland, Litauen, Ungern, Polen och Slovakien har beräknat den del av deras utnyttjade jordbruksareal som befann sig i god jordbrukshävd den 30 juni 2003, och har föreslagit att de skall justera den i enlighet med minimistorleken på bidragsberättigande areal per företag.

(72) Genom artikel 143c i förordning (EG) nr 1782/2003 föreskrivs en möjlighet för de nya medlemsstaterna att efter kommissionens godkännande komplettera direktstödet till jordbrukare. De allmänna reglerna för att förverkliga denna möjlighet bör fastställas.

(73) Enligt artikel 55 b och artikel 107.3. första strecksatsen i förordning (EG) nr 1782/2003 kan mark undantas från kravet på arealuttag om den används för att producera råvaror för framställning inom gemenskapen av produkter som inte huvudsakligen är avsedda som livsmedel eller foder, förutsatt att effektiva kontrollsystem tillämpas.

(74) På vissa villkor är det önskvärt att inte utesluta odling av sockerbetor, jordärtskockor och cikoriarot på uttagna arealer. Sådana odlingar kan inte beviljas stöd eftersom de riskerar att få effekter på sockermarknaden. Det är emellertid nödvändigt att se till att sådana odlingar uppfyller de krav som gäller för användningen av uttagna arealer.

(75) Det bör fastställas villkor för bidragsberättigande enligt detta system. Det finns i det sammanhanget anledning att precisera villkoret om ett avtal mellan producenten och antingen mottagaren eller den förste förädlaren när det gäller de berörda jordbruksråvarorna. Det bör också fastställas villkor för vad som skall gälla om förädlingen görs av jordbrukaren själv på företaget.

(76) För att se till att de bestämmelser följs som fastställs i punkt 7 i samförståndsavtalet mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Förenta staterna inom ramen för GATT om vissa oljeväxtfrön som godkändes genom rådets beslut 93/355/EG är det nödvändigt att införa tillämpningsbestämmelser för att vid behov minska den kvantitet råvaror som kan produceras som är avsedda som livsmedel eller foder om den sammanlagda kvantiteten sådana produkter årligen överskrider 1 miljon ton uttryckt i sojamjölsekvivalent.

(77) För att se till att råvaran verkligen förädlas till den slutprodukt som angetts skall mottagaren eller den förste förädlaren ställa en säkerhet, trots att stödet beviljas jordbrukaren. Vidare är det lämpligt att förenkla kontrollsystemet genom att begränsa antalet förädlare.

(78) Det är nödvändigt att göra en uttrycklig distinktion mellan den sökandes skyldigheter, som upphör när den totala skörden av råvaror har levererats, och de skyldigheter, åtföljda av en säkerhet, som åligger mottagaren eller den förste förädlaren, och som börjar vid leveransen och upphör i och med att förädlingen av råvarorna till slutprodukten är avslutad.

(79) Vissa transporter av råvaror och produkter av dessa inom gemenskapen bör omfattas av kontrollsystem som inbegriper användningen av deklarationer och kontrollexemplar T5, som skall utfärdas enligt förordning (EEG) nr 2454/93. Alternativa styrkande handlingar bör föreskrivas om kontrollexemplar T5 inte återsänds till den behöriga myndigheten av mottagaren eller den förste förädlaren av skäl som dessa inte råder över. För att se till att stödsystemet blir effektivt och förvaltas väl bör det fastställas bestämmelser om hur kontrollerna skall skötas.

(80) Frånsett de kriterier för stödberättigande till arealstödet för humle som fastställs i artikel 110o i förordning (EG) nr 1782/2003 bör det fastställas några ytterligare kriterier för att se till att stödet beviljas till områden där humle odlas under vanliga omständigheter. Begreppet areal som planterats med humle bör definieras på gemenskapsnivå så att de arealer för vilka extra stöd beviljas beräknas på samma sätt. Det är nödvändigt att fastställa hur den totala summan som medlemsstaterna har tillgängliga för extra stöd fördelas över de stödberättigande arealerna.

(81) Det bör fastställas en tidsfrist för när betalningarna skall göras när det gäller de åtgärder som avses i artikel 7.1. a–d i rådets förordning (EEG) nr 1696/71 av den 26 juli 1971 om den gemensamma organisationen av marknaden för humle av de erkända producentorganisationerna, och kommissionen bör informeras om hur betalningarna har använts. Belopp som inte har fördelats inom en viss tidsperiod skall betalas tillbaka. Det är nödvändigt att fastställa hur den sammanlagda summan fördelas som varje medlemsstat har tillgänglig för betalningar till erkända producentorganisationer för humle.

(82) De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från Förvaltningskommittén för direktstöd.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.