(EG) nr 43/2009

Fastställande för år 2009 av fiskemöjligheter och därmed förbundna villkor för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i gemenskapens vatten och, för gemenskapens fartyg, i andra vatten där fångstbegränsningar krävs

Titel: Rådets förordning (EG) nr 43/2009 av den 16 januari 2009 om fastställande för år 2009 av fiskemöjligheter och därmed förbundna villkor för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i gemenskapens vatten och, för gemenskapens fartyg, i andra vatten där fångstbegränsningar krävs
CELEX: 32009R0043
Datum: 2009-01-16
Konsoliderad t.o.m.: 2010-01-01
Jämför lydelser 4
Jämför aktuell lydelse med
Källa: eur-lex.europa.eu

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 2371/2002 av den 20 december 2002 om bevarande och hållbart utnyttjande av fiskeresurserna inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken, särskilt artikel 20,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 847/96 av den 6 maj 1996 om att införa ytterligare villkor för förvaltning av totala tillåtna fångstmängder (TAC) och kvoter med fördelning mellan åren, särskilt artikel 2,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 811/2004 av den 21 april 2004 om åtgärder för återhämtning av det nordliga kummelbeståndet, särskilt artikel 5,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 2166/2005 av den 20 december 2005 om fastställande av återhämtningsåtgärder för bestånden av sydkummel och havskräfta i Kantabriska sjön och väster om Iberiska halvön, särskilt artiklarna 4 och 8,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 388/2006 av den 23 februari 2006 om upprättande av en flerårig plan för hållbart utnyttjande av beståndet av tunga i Biscayabukten, särskilt artikel 4,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 509/2007 av den 7 maj 2007 om upprättande av en flerårig plan för hållbart utnyttjande av beståndet av tunga i västra delen av Engelska kanalen, särskilt artiklarna 3 och 5,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 676/2007 av den 11 juni 2007 om upprättande av en flerårig plan för fiske som utnyttjar bestånden av rödspätta och tunga i Nordsjön, särskilt artiklarna 6 och 9,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1300/2008 av den 18 december 2008 om fastställande av en flerårig plan för sillbeståndet i området väster om Skottland och för fisket efter det beståndet, särskilt artikel 4,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1342/2008 av den 18 december 2008 om upprättande av en långsiktig plan för torskbestånden och det fiske som utnyttjar de bestånden, särskilt artiklarna 7, 8, 9 och 12,

med beaktande av kommissionens förslag, och

Skälen nedan är grundrättsaktens. Ändringsrättsakternas skäl: förordning (EG) nr 302/2009 · förordning (EG) nr 517/2009 · förordning (EG) nr 593/2009 · förordning (EG) nr 709/2009 · förordning (EG) nr 753/2009 · förordning (EG) nr 1288/2009.

(1) Enligt artikel 4 i förordning (EG) nr 2371/2002 ska rådet anta de bestämmelser som krävs för att säkerställa tillträdet till vatten och resurser och för att se till att fiskeverksamheten sker på ett hållbart sätt med beaktande av tillgängliga vetenskapliga utlåtanden, särskilt den rapport som utarbetats av vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen (STECF).

(2) Enligt artikel 20 i förordning (EG) nr 2371/2002 åligger det rådet att fastställa totala tillåtna fångstmängder (TAC) för varje fiske eller grupp av fisken. Fiskemöjligheterna bör fördelas mellan medlemsstater och tredjeländer i enlighet med de kriterier som fastställs i artikel 20 i den förordningen.

(3) För att se till att de totala tillåtna fångstmängderna och kvoterna förvaltas på ett ändamålsenligt sätt bör det fastställas särskilda villkor för fisket.

(4) Principer och vissa förfaranden för fiskeriförvaltningen bör fastställas på gemenskapsnivå så att medlemsstaterna kan säkerställa förvaltningen av de fartyg som för deras flagg.

(5) Artikel 3 i förordning (EG) nr 2371/2002 innehåller definitioner som är relevanta för fördelningen av fiskemöjligheter.

(6) Fiskemöjligheter bör utnyttjas i enlighet med relevant gemenskapslagstiftning, särskilt kommissionens förordning (EEG) nr 2807/83 av den 22 september 1983 om närmare bestämmelser för registrering av uppgifter om medlemsstaternas fångster av fisk, rådets förordning (EEG) nr 2930/86 av den 22 september 1986 om definition av fiskefartygs egenskaper, kommissionens förordning (EEG) nr 1381/87 av den 20 maj 1987 om fastställande av närmare bestämmelser avseende märkning och dokumentation av fiskefartyg, rådets förordning (EEG) nr 3880/91 av den 17 december 1991 om avlämnande av statistikuppgifter om nominell fångst för medlemsstater som bedriver fiske i Nordatlantens östra del, rådets förordning (EEG) nr 2847/93 av den 12 oktober 1993 om införande av ett kontrollsystem för den gemensamma fiskeripolitiken, rådets förordning (EG) nr 1627/94 av den 27 juni 1994 om allmänna bestämmelser för särskilda fisketillstånd, rådets förordning (EG) nr 850/98 av den 30 mars 1998 för bevarande av fiskeresurserna genom tekniska åtgärder för skydd av unga exemplar av marina organismer, rådets förordning (EG) nr 1434/98 av den 29 juni 1998 om att fastställa villkor för landning av sill i andra industriella syften än för att konsumeras direkt, rådets förordning (EG) nr 2347/2002 av den 16 december 2002 om särskilda tillträdeskrav och därmed förbundna villkor vid fiske efter djuphavsbestånd, rådets förordning (EG) nr 1954/2003 av den 4 november 2003 om förvaltningen av fiskeansträngningen för vissa fiskezoner och fisketillgångar inom gemenskapen, kommissionens förordning (EG) nr 2244/2003 av den 18 december 2003 om närmare föreskrifter för det satellitbaserade övervakningssystemet för fartyg, rådets förordning (EG) nr 601/2004 av den 22 mars 2004 om fastställande av vissa kontrollåtgärder för fiskeriverksamhet i det område som omfattas av konventionen om bevarande av marina levande tillgångar i Antarktis, förordning (EG) nr 811/2004, rådets förordning (EG) nr 2115/2005 av den 20 december 2005 om upprättande av en återhämtningsplan för liten hälleflundra inom ramen för Fiskeriorganisationen för Nordatlantens västra del, förordning (EG) nr 2166/2005, förordning (EG) nr 388/2006, rådets förordning (EG) nr 1967/2006 av den 21 december 2006 om förvaltningsåtgärder för hållbart utnyttjande av fiskeresurserna i Medelhavet, förordning (EG) nr 509/2007, rådets förordning (EG) nr 520/2007 av den 7 maj 2007 om tekniska bestämmelser för bevarande av vissa fiskbestånd av långvandrande arter, förordning (EG) nr 676/2007, rådets förordning (EG) nr 1386/2007 av den 22 oktober 2007 om inrättande av bevarande- och tillämpningsföreskrifter som ska tillämpas i regleringsområdet för Fiskeriorganisationen för Nordatlantens västra del, rådets förordning (EG) nr 1006/2008 av den 29 september 2008 om tillstånd till fiskeverksamhet för gemenskapens fiskefartyg i vatten utanför gemenskapens vatten och om tillträde för fartyg från tredjeland till gemenskapens vatten, förordning (EG) nr 1300/2008, förordning (EG) nr 1342/2008 och rådets förordning (EG) nr 1359/2008 av den 28 november 2008 om fastställande av fiskemöjligheterna för gemenskapens fiskefartyg för vissa djuphavsbestånd för 2009 och 2010.

(7) Det bör klargöras att denna förordning bör gälla om marina organismer som fångas under fiskeverksamhet som uteslutande bedrivs i vetenskapligt syfte säljs, lagras, ställs ut eller, oavsett syfte, utbjuds till försäljning.

(8) I enlighet med rekommendationerna från Internationella havsforskningsrådet (ICES) är det nödvändigt att fortsätta tillämpa ett system för att förvalta fångstbegränsningarna för ansjovis i ICES-område VIII. Kommissionen bör fastställa fångstbegränsningarna för ansjovisbeståndet i ICES-område VIII mot bakgrund av vetenskapliga uppgifter som samlas in under det första halvåret 2008 och mot bakgrund av de diskussioner som förs inom ramen för en flerårig förvaltningsplan för ansjovis.

(9) I enlighet med rekommendationerna från ICES är det nödvändigt att behålla och revidera ett system för att förvalta fiskeansträngningen efter tobisfiskar i ICES-områdena IIIa och IV och EG-vattnen i område IIa.

(10) I denna förordning bör fastställas och fördelas ett antal nya fiskemöjligheter för rockor i områdena VIId, IIIa, VIa-b, VIIa-c, e-k, VIII och IX. Det bör fastställas en metod för fördelningen av dessa nya fiskemöjligheter, som baseras på objektiva kriterier, samtidigt som varje berörd medlemsstats intressen beaktas. Med tanke på detta förefaller det lämpligt att ta hänsyn till varje berörd medlemsstats register över landningar för denna art i de här områdena under en näraliggande och tillräckligt representativ period.

(11) Som en övergångsåtgärd, baserad på de senaste vetenskapliga utlåtandena från ICES, bör fiskeansträngningen efter vissa djuphavsarter minskas ytterligare.

(12) Enligt artikel 20 i förordning (EG) nr 2371/2002 åligger det rådet att besluta om villkoren i samband med fångstbegränsningar och/eller begränsningar av fiskeansträngningen. Vetenskapliga utlåtanden visar att fångster som betydligt överstiger de beslutade totala tillåtna fångstmängderna är skadliga för ett hållbart fiske. Det bör därför införas villkor i samband med dessa begränsningar som leder till en förbättrad tillämpning av de beslutade fiskemöjligheterna.

(13) Enligt artikel 2 i förordning (EG) nr 847/96 måste det anges vilka bestånd som ska omfattas av de olika åtgärder som fastställs i den förordningen.

(14) I enlighet med förfarandet i avtalen eller protokollen om fiskeförbindelser har gemenskapen hållit samråd om fiskerättigheter med Norge, Färöarna och Grönland.

(15) Gemenskapen är avtalsslutande part i flera fiskeriorganisationer och deltar i andra organisationer som samarbetande icke-part. Dessutom ska i enlighet med akten om villkoren för Republiken Polens anslutning till Europeiska unionen från och med dagen för anslutningen de fiskeavtal som denna stat ingått, som konventionen om bevarande och förvaltning av sejresurserna i centrala Berings hav, förvaltas av gemenskapen. Dessa fiskeriorganisationer har rekommenderat ett införande av ett antal åtgärder för 2009, inbegripet fångstbegränsningar eller begränsningar av fiskeansträngningen eller andra därmed förknippade bevarande- och kontrollföreskrifter för vissa arter. Gemenskapen bör därför genomföra sådana rekommendationer. För att effektivt bidra till fiskbeståndens bevarande och i avvaktan på antagandet av de relevanta rådsakter i vilka dessa åtgärder genomförs i gemenskapens rättsordning är det nödvändigt att införliva dem i denna förordning.

(16) Interamerikanska kommissionen för tropisk tonfisk (IATTC) lyckades inte anta fångstbegränsningar för gulfenad tonfisk, storögd tonfisk och bonit vid sitt årliga möte 2008, och även om gemenskapen inte är medlem i IATTC bör bestämmelser genomföras för att säkra en hållbar förvaltning av de bestånd som står under IATTC:s jurisdiktion.

(17) Vid sitt årliga möte 2008 antog Sydostatlantiska fiskeriorganisationen (SEAFO) fångstbegränsningar för ytterligare två fiskbestånd och en bevarandeåtgärd för skydd av känsliga marina ekosystem som svar på FN:s generalförsamlings resolution 61/105 om hållbart fiske i SEAFO:s konventionsområde. Gemenskapen enades om dessa åtgärder på grundval av ett förhandlingsmandat från rådet och med bidrag från medlemsstaterna och företrädare för sektorn som deltog i det årliga mötet. Dessa åtgärder är för gemenskapen från och med 2009. Det är nödvändigt att införliva dessa bestämmelser med gemenskapslagstiftningen.

(18) Vid det tredje internationella mötet för att skapa en ny regional fiskeriförvaltningsorganisation för södra Stilla havet (SPFO), som hölls i maj 2007, antog deltagarna tillfälliga bestämmelser för att reglera pelagiskt fiske och bottenfiske i södra Stilla havet. Det är nödvändigt att införliva dessa bestämmelser med gemenskapslagstiftningen.

(19) Under 2008 tilläts under vissa förhållanden alternativa system för förvaltning av fiskeansträngningen, baserade på tak för kilowattdagar, med sikte på ett successivt generellt införande av ett sådant system. Det bör ske en allmän övergång till förvaltning med hjälp av tak för kilowattdagar under 2009 för begränsningar av fiskeansträngningen inom ramen för den långsiktiga planen för torskbestånden, medan det nuvarande systemet bör behållas för andra system för reglering av fiskeansträngningen under 2009, med en möjlighet för medlemsstaterna att införa system med kilowattdagar om de så önskar.

(20) Vissa tillfälliga bestämmelser för användning av VMS-uppgifter bör behållas för att göra uppföljning, kontroll och övervakning av ansträngningsförvaltningen mer effektiv och ändamålsenlig.

(21) För att anpassa begränsningen av fiskeansträngningen för tunga i enlighet med förordning (EG) nr 509/2007, bör det i enlighet med artikel 5.2 i den förordningen fastställas alternativa arrangemang för att förvalta fiskeansträngningen i överensstämmelse med de totala tillåtna fångstmängderna.

(22) För att anpassa begränsningen av fiskeansträngningen för rödspätta och tunga i enlighet med förordning (EG) nr 676/2007, bör det i enlighet med artikel 9.2 i den förordningen fastställas alternativa arrangemang för att förvalta fiskeansträngningen i överensstämmelse med de totala tillåtna fångstmängderna.

(23) För bestånden av torsk i Nordsjön, Skagerrak, västra delen av Engelska kanalen, Irländska sjön och vattnen väster om Skottland och för bestånden av kummel och havskräfta i ICES-områdena VIIIc och IXa behöver de tillåtna nivåerna i systemet för förvaltning av ansträngningen anpassas.

(24) Vissa kompletterande kontrollåtgärder och tekniska villkor för fiske bör införas under 2009 för att stödja bevarandet av fiskbestånden.

(25) På grundval av ytterligare vetenskapliga analyser och samråd med berörda parter under 2008 är det lämpligt att, utöver fångstbegränsningarna för att reglera riktat fiske och bifångster, vidta åtgärder för att skydda lekbeståndet av birkelånga i ICES-område VIa.

(26) Vetenskapliga undersökningar har visat att fiske med nät och insnärjningsnät i ICES-områdena VIa, VIb, VIIb, VIIc, VIIj, VIIk, VIII, IX, X och XII utgör ett allvarligt hot mot djuphavsarterna. Övergångsåtgärderna innebär dock att dessa fisken får bedrivas på vissa villkor till dess att mera permanenta åtgärder har vidtagits.

(27) I enlighet med det godkända protokollet över slutsatser mellan Europeiska gemenskapen och Norge av den 10 december 2008 bör tekniska åtgärder för att öka släpredskapens selektivitet i syfte att minska den mängd vitling som kastas överbord i Nordsjön testas under första delen av 2009.

(28) För att garantera ett hållbart utnyttjande av bestånden av kummel och havskräfta och minska den mängd fisk som kastas överbord bör användning av de senaste modellerna av selektiva redskap tillåtas i ICES-områdena VIIIa, VIIIb och VIIId.

(29) Redskap som inte används för att fånga havskräfta bör tillåtas i vissa områden avsedda för skydd av arterna, där fiske är förbjudet.

(30) Mot bakgrund av utlåtanden från Vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen (STECF) är det inte nödvändigt att stänga vissa lekområden för sill för att säkerställa ett hållbart utnyttjande av den arten i ICES-område VIa.

(31) För att bidra till bevarandet av bläckfisk, och särskilt för att skydda de unga exemplaren, är det nödvändigt att för 2009 behålla en minsta storlek för bläckfisk med ursprung i de farvatten som lyder under tredjeländers överhöghet eller jurisdiktion i regionen för fiskerikommittén för östra Centralatlanten (CECAF), i avvaktan på antagandet av en förordning om ändring av förordning (EG) nr 850/98.

(32) Mot bakgrund av utlåtanden från STECF bör fiske med bomtrål där elektrisk ström används tillåtas under 2009 i södra delen av ICES-områdena IVc och IVb på vissa villkor.

(33) För att se till att de fångster av blåvitling som görs av ett tredjelands fartyg i gemenskapens vatten redovisas korrekt, bör de skärpta bestämmelserna om kontroll av sådana fartyg behållas.

(34) Det är nödvändigt att trygga försörjningen för gemenskapens fiskare och undvika att resurser sätts i fara och andra eventuella problem uppstår till följd av att rådets förordning (EG) nr 40/2008 av den 16 januari 2008 om fastställande för år 2008 av fiskemöjligheter och därmed förbundna villkor för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i gemenskapens vatten och, för gemenskapens fartyg, i andra vatten där fångstbegränsningar krävs löper ut. Därför bör de aktuella fiskena öppnas den 1 januari 2009 och vissa av reglerna i förordningen bör förbli i kraft under januari 2009. Med tanke på frågans brådskande karaktär måste ett undantag medges från den sexveckorsperiod som anges i artikel 3 i avsnitt I i protokollet om de nationella parlamentens roll i Europeiska unionen, som är fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördragen om upprättandet av Europeiska gemenskaperna.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 811/2004 av den 21 april 2004 om åtgärder för återhämtning av det nordliga kummelbeståndet, särskilt artikel 5,

med beaktande av kommissionens förslag, och

(3) För att se till att de totala tillåtna fångstmängderna och kvoterna förvaltas på ett ändamålsenligt sätt bör det fastställas särskilda villkor för fisket.

(4) Principer och vissa förfaranden för fiskeriförvaltningen bör fastställas på gemenskapsnivå så att medlemsstaterna kan säkerställa förvaltningen av de fartyg som för deras flagg.

(5) Artikel 3 i förordning (EG) nr 2371/2002 innehåller definitioner som är relevanta för fördelningen av fiskemöjligheter.

(11) Som en övergångsåtgärd, baserad på de senaste vetenskapliga utlåtandena från ICES, bör fiskeansträngningen efter vissa djuphavsarter minskas ytterligare.

(13) Enligt artikel 2 i förordning (EG) nr 847/96 måste det anges vilka bestånd som ska omfattas av de olika åtgärder som fastställs i den förordningen.

(14) I enlighet med förfarandet i avtalen eller protokollen om fiskeförbindelser har gemenskapen hållit samråd om fiskerättigheter med Norge, Färöarna och Grönland.

(24) Vissa kompletterande kontrollåtgärder och tekniska villkor för fiske bör införas under 2009 för att stödja bevarandet av fiskbestånden.

(29) Redskap som inte används för att fånga havskräfta bör tillåtas i vissa områden avsedda för skydd av arterna, där fiske är förbjudet.

(32) Mot bakgrund av utlåtanden från STECF bör fiske med bomtrål där elektrisk ström används tillåtas under 2009 i södra delen av ICES-områdena IVc och IVb på vissa villkor.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Kapitel I Tillämpningsområde och definitioner

Artikel1¶Syfte

I denna förordning fastställs fiskemöjligheterna för 2009 för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd samt de därmed förbundna villkor som ska gälla för utnyttjandet av dessa fiskemöjligheter.

Dessutom fastställs vissa begränsningar för ansträngningen och därmed förbundna villkor för januari 2010, och för vissa bestånd i Antarktis fastställs fiskemöjligheterna och de särskilda villkoren för de perioder som anges i bilaga IE.

Artikel2¶Tillämpningsområde

1. Om inte annat anges ska denna förordning tillämpas på

a) gemenskapens fiskefartyg (”gemenskapsfartyg”), och

b) fiskefartyg som för ett tredjelands flagg, och är registrerade i ett tredjeland (”tredjelands fiskefartyg”), i gemenskapens vatten (”EG-vatten”).

2. Genom undantag från punkt 1 ska bestämmelserna i denna förordning, förutom punkt 4.2 i bilaga III och fotnot 1 i bilaga XI, inte gälla för fiskeverksamhet som uteslutande bedrivs i vetenskapligt syfte och som utförs med tillstånd från och under överinseende av den medlemsstat vars flagg fartyget för, om kommissionen och de medlemsstater i vars vatten undersökningarna äger rum har underrättats om detta i förväg. Medlemsstater som bedriver fiskeverksamhet i vetenskapligt syfte ska underrätta kommissionen, de medlemsstater i vars vatten undersökningarna äger rum, ICES samt STECF om alla fångster från sådan fiskeverksamhet.

Artikel3¶Definitioner

Utöver de definitioner som anges i artikel 3 i förordning (EG) nr 2371/2002 gäller följande definitioner i den här förordningen:

a) totala tillåtna fångstmängder (TAC): den kvantitet som får fångas och landas ur varje bestånd varje år.

b) kvot: en andel av de totala tillåtna fångstmängder som tilldelas gemenskapen, en medlemsstat eller ett tredjeland.

c) internationella vatten: vatten som inte står under någon stats överhöghet eller jurisdiktion.

Artikel4¶Fiskezoner

I denna förordning gäller följande områdesavgränsningar:

a) ICES-områden (Internationella havsforskningsrådet): de områden som definieras i förordning (EEG) nr 3880/91.

b) Skagerrak: det område som avgränsas i väst av en linje från Hanstholms fyr till Lindesnes fyr och i söder av en linje från Skagens fyr till Tistlarnas fyr och därifrån till den närmaste punkten på den svenska kusten.

c) Kattegatt: det område som i norr avgränsas av en linje från Skagens fyr till Tistlarnas fyr och därifrån till den närmaste punkten på den svenska kusten och i söder av en linje från Hasenøre till Gnibens Spids, från Korshage till Spodsbjerg och från Gilbjerg Hoved till Kullen.

d) Cádizbukten: det område i ICES-område IXa som ligger öster om longitud 7°23'48"V.

e) AKFM-området (Allmänna kommissionen för fiske i Medelhavet): det område som definieras i rådets beslut 98/416/EG av den 16 juni 1998 om Europeiska gemenskapens anslutning till Allmänna kommissionen för fiske i Medelhavet.

f) CECAF-områden (östra Centralatlanten eller FAO:s stora fiskeområde 34): de områden som definieras i rådets förordning (EG) nr 2597/95 av den 23 oktober 1995 om avlämnande av statistikuppgifter över nominell fångst för medlemsstater som bedriver fiske i vissa områden, andra än dem i Nordatlanten.

g) NEAFC:s konventionsområde: de vatten som anges i artikel 1 i den konvention som är fogad till rådets beslut 81/608/EEG av den 13 juli 1981 om antagande av konventionen om framtida multilateralt samarbete om fisket i Nordostatlanten.

h) NEAFC:s regleringsområde: de vatten i NEAFC:s konventionsområde som ligger utanför vatten som står under NEAFC:s avtalsslutande parters jurisdiktion.

i) NAFO-områden (Nordvästatlantiska fiskeriorganisationen): de områden som definieras i rådets förordning (EEG) nr 2018/93 av den 30 juni 1993 om rapportering av statistikuppgifter om medlemsstaternas fångster och fiskeriaktiviteter i Nordatlantens västra del.

j) NAFO:s regleringsområde: den del av NAFO:s (Nordvästatlantiska fiskeriorganisationen) konventionsområde som ligger utanför de områden som står under kuststaternas överhöghet eller jurisdiktion.

k) SEAFO-områden (Sydostatlantiska fiskeriorganisationen): de områden som definieras i rådets beslut 2002/738/EG av den 22 juli 2002 om ingående på Europeiska gemenskapens vägnar av konventionen om bevarande och förvaltning av fiskeresurser i Sydostatlanten.

l) ICCAT-området (Internationella kommissionen för bevarande av tonfisk i Atlanten): det område som definieras i rådets beslut 86/238/EEG av den 9 juni 1986 om anslutning av gemenskapen till internationella konventionen för bevarande av tonfisk i Atlanten, ändrat genom det protokoll som bifogas till utskottets slutbetänkande vid konferensen av staternas befullmäktigade ombud som i Paris undertecknat konventionen den 10 juli 1984.

m) CCAMLR-områden (konventionen för bevarande av marina levande tillgångar i Antarktis): de områden som definieras i förordning (EG) nr 601/2004.

n) IATTC-området (Interamerikanska kommissionen för tropisk tonfisk): det område som definieras i rådets beslut 2006/539/EG av den 22 maj 2006 om ingående, på Europeiska gemenskapens vägnar, av konventionen om förstärkning av den interamerikanska kommission för tropisk tonfisk som inrättades genom 1949 års konvention mellan Amerikas förenta stater och Republiken Costa Rica.

o) IOTC-området (Tonfiskkommissionen för Indiska oceanen): det område som definieras i rådets beslut 95/399/EG av den 18 september 1995 om gemenskapens anslutning till avtalet om inrättande av en tonfiskkommission för Indiska oceanen.

p) SPFO-området (Regionala fiskeriförvaltningsorganisationen för södra Stilla havet): fritt hav som ligger söder om ekvatorn, norr om CCAMLR:s konventionsområde, öster om SIOFA:s konventionsområde enligt definitionen i rådets beslut 2006/496/EG av den 6 juli 2006 om undertecknande på Europeiska gemenskapens vägnar av fiskeavtalet för södra Indiska oceanen och väster om fiskeområden som står under de sydamerikanska staternas jurisdiktion.

q) WCPFC-området (Fiskerikommissionen för västra och mellersta Stilla havet): det område som definieras i rådets beslut 2005/75/EG av den 26 april 2004 om gemenskapens anslutning till konventionen om bevarande och förvaltning av långvandrande fiskbestånd i västra och mellersta Stilla havet.

r) den del av Berings hav som är fritt hav: det fria havsområde i Berings hav som ligger mer än 200 nautiska mil utanför de baslinjer från vilka bredden av Berings havs kuststaters territorialvatten mäts.

Kapitel II Fiskemöjligheter och därmed förbundna villkor för gemenskapsfartyg

Artikel5¶Fångstbegränsningar och fördelning

1. I bilaga I anges fångstbegränsningar för gemenskapsfartyg i gemenskapens vatten och i vissa andra vatten än gemenskapens vatten och fördelningen av dessa fångstbegränsningar mellan medlemsstaterna samt ytterligare villkor enligt artikel 2 i förordning (EG) nr 847/96.

2. Gemenskapsfartyg tillåts härmed att ta fångster, inom de kvotgränser som anges i bilaga I, i vatten som står under Färöarnas, Grönlands, Islands och Norges fiskerijurisdiktion, samt i fiskezonen kring Jan Mayen, på de villkor som anges i artiklarna 11, 20 och 21.

3. Kommissionen ska fastställa fångstbegränsningarna för fiske efter tobisfiskar i ICES-områdena IIIa och IV och i EG-vattnen i ICES-område IIa enligt reglerna i punkt 6 i bilaga IID.

4. Så snart som den totala tillåtna fångstmängden för lodda i Grönlands vatten i ICES-områdena V och XIV har fastställts, ska kommissionen fastställa fångstbegränsningar för gemenskapen, motsvarande 7,7 % av den totala tillåtna fångstmängden för lodda.

5. Fångstbegränsningarna för beståndet av vitlinglyra i ICES-område IIIa och i EG-vattnen i ICES-områdena IIa och IV och för beståndet av skarpsill i EG-vattnen i ICES-områdena IIa och IV får ses över av kommissionen i enlighet med förfarandet i artikel 30.2 i förordning (EG) nr 2371/2002 mot bakgrund av vetenskapliga uppgifter som samlats in under det första halvåret 2009.

6. Kommissionen får fastställa fångstbegränsningarna för ansjovisbeståndet i ICES-område VIII i enlighet med förfarandet i artikel 30.2 i förordning (EG) nr 2371/2002 mot bakgrund av vetenskapliga uppgifter som samlas in under det första halvåret 2009.

7. Till följd av översynen av beståndet av vitlinglyra enligt punkt 5 får fångstbegränsningarna för beståndet av vitling i ICES-område IIIa och ICES-område IV och i EG-vattnen i ICES-område IIa och för beståndet av kolja i ICES-område IIIa och i EG-vattnen i ICES-områdena IIIb, IIIc och IIId och i ICES-område IV och i EG-vattnen i ICES-område IIa ses över av kommissionen i enlighet med förfarandet i artikel 30.2 i förordning (EG) nr 2371/2002 för att beakta industriella bifångster i fisket efter vitlinglyra.

Artikel6¶Förbjudna arter

Det ska vara förbjudet för gemenskapsfartyg att fiska efter, behålla ombord, lasta om och landa följande arter, såväl i gemenskapens som i alla andra vatten:

Brugd (Cetorhinus maximus).

Vithaj (Carcharodon carcharias).

Artikel7¶Särskilda bestämmelser om fördelningen

1. Fördelningen mellan medlemsstaterna av fiskemöjligheterna enligt bilaga I ska göras utan att det påverkar

a) byten enligt artikel 20.5 i förordning (EG) nr 2371/2002,

b) omfördelningar som görs enligt artiklarna 21.4, 23.1 och 32.2 i förordning (EEG) nr 2847/93, i enlighet med artikel 23.4 i förordning (EG) nr 2371/2002 eller i enlighet med artikel 10.4 i förordning (EG) nr 1006/2008,

c) ytterligare landningar som tillåts enligt artikel 3 i förordning (EG) nr 847/96,

d) de kvantiteter som hålls inne enligt artikel 4 i förordning (EG) nr 847/96,

e) avdrag enligt artikel 5 i förordning (EG) nr 847/96.

2. Artikel 4.2 i förordning (EG) nr 847/96 ska, genom undantag från den förordningen, tillämpas på alla bestånd som omfattas av analytisk TAC i syfte att hålla inne kvoter som kan överföras till 2010.

Artikel8¶Begränsningar av fiskeansträngningen och därmed förbundna villkor för förvaltningen av bestånd

1. Under perioden 1 februari 2009–31 januari 2010 ska de begränsningar av fiskeansträngningen och därmed förbundna villkor som fastställs i

a) bilaga IIA tillämpas på förvaltningen av vissa bestånd i Kattegatt, Skagerrak och ICES-områdena IV, VIa, VIIa och VIId samt i EG-vattnen i ICES-områdena IIa och Vb,

b) bilaga IIB tillämpas på förvaltningen av kummel och havskräfta i ICES-områdena VIIIc och IXa, utom Cádizbukten,

c) bilaga IIC tillämpas på förvaltningen av bestånden av tunga i ICES-område VIIe,

d) bilaga IID tillämpas på förvaltningen av bestånden av tobisfiskar i ICES-områdena IIIa och IV samt i EG-vattnen i ICES-område IIa.

2. För de bestånd som nämns i punkt 1 ska under perioden 1 januari 2009–31 januari 2009 den fiskeansträngning och därmed förbundna villkor som fastställs i bilagorna IIA, IIB, IIC och IID till förordning (EG) nr 40/2008 fortsätta att tillämpas.

3. Kommissionen ska fastställa fiskeansträngningen för 2009 för fiske efter tobisfiskar i ICES-områdena IIIa och IV och i EG-vattnen i ICES-område IIa i enlighet med reglerna i punkterna 4 och 5 i bilaga IID.

4. Medlemsstaterna ska se till att fiskeansträngningen under 2009, mätt i kilowattdagar ute ur hamn, för fartyg som innehar djuphavsfisketillstånd inte överstiger 65 % av den genomsnittliga årliga fiskeansträngningen för den berörda medlemsstatens fartyg år 2003 under fiskeresor då djuphavsfisketillstånd innehades och/eller arter av djuphavsfiskar, enligt förteckningen i bilagorna I och II till förordning (EG) nr 2347/2002, fångades. Denna punkt ska enbart tillämpas på fiskeresor då över 100 kg andra djuphavsarter än guldlax fångades.

Artikel9¶Villkor för landning av fångster och bifångster

1. Fisk från bestånd för vilka fångstbegränsningar har fastställts får endast behållas ombord eller landas om

a) fångsterna har gjorts av fartyg från en medlemsstat vars kvot inte är uppfiskad, eller

b) fångsterna utgör en del av en gemenskapsandel som inte har fördelats mellan medlemsstaterna med hjälp av kvoter och som inte är uppfiskad.

2. Genom undantag från punkt 1 får följande fiskarter behållas ombord och landas även om en medlemsstat inte har några kvoter eller om kvoterna eller andelarna är uttömda:

a) Arter, utom sill och makrill, eller

i) som fångats tillsammans med andra arter i nätredskap med en maskstorlek på mindre än 32 mm i enlighet med artikel 4 i förordning (EG) nr 850/98, och

ii) som varken sorteras ombord eller vid landning,

b) makrill

i) som fångats tillsammans med taggmakrill eller sardiner,

ii) som inte överstiger 10 % av den totala vikten av makrill, taggmakrill och sardiner ombord, och

iii) som varken sorteras ombord eller vid landning.

3. Alla landningar ska räknas av från kvoten eller, om gemenskapsandelen inte har fördelats mellan medlemsstaterna med hjälp av kvoter, från gemenskapsandelen, utom fångster enligt punkt 2.

4. Procentsatserna för bifångster och deras avyttring ska fastställas i enlighet med artiklarna 4 och 11 i förordning (EG) nr 850/98.

Artikel10¶Osorterade landningar i ICES-områdena IIIa, IV och VIId samt i EG-vattnen i ICES-område IIa

1. Artikel 2.1 i förordning (EG) nr 1434/98 om förbud mot att behålla sill ombord under vissa förhållanden ska inte tillämpas på sill som fångas i ICES-områdena IIIa, IV och VIId samt i EG-vattnen i ICES-område IIa.

2. Om en medlemsstats fångstbegränsningar för sill i ICES-områdena IIIa, IV och VIId och i EG-vattnen i ICES-område IIa har uppnåtts, ska det vara förbjudet för fartyg som för den medlemsstatens flagg, är registrerade i gemenskapen och verksamma inom de fisken där de aktuella fångstbegränsningarna gäller, att landa osorterade fångster som innehåller sill.

3. Medlemsstaterna ska se till att det finns ett adekvat provtagningssystem som gör det möjligt att effektivt övervaka osorterade landningar av varje art som fångas i ICES-områdena IIIa, IV och VIId samt i EG-vattnen i ICES-område IIa.

4. Osorterade fångster i ICES-områdena IIIa, IV och VIId samt i EG-vattnen i ICES-område IIa får endast landas i hamnar och på landningsplatser där det finns ett sådant provtagningssystem som avses i punkt 3.

Artikel11¶Begränsat tillträde

Gemenskapsfartyg får inte bedriva fiske i Skagerrak inom tolv nautiska mil utanför de norska baslinjerna. Fartyg som för dansk eller svensk flagg får emellertid fiska intill fyra nautiska mil utanför de norska baslinjerna.

Artikel12¶Fastställande av maskstorlek och garntjocklek

Maskstorlek och garntjocklek som avses i denna förordning ska fastställas enligt kommissionens förordning (EG) nr 517/2008 av den 10 juni 2008 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 850/98 när det gäller fastställande av maskstorlek och garntjocklek på nätredskap, när gemenskapsfartyg inspekteras av gemenskapens inspektörer, kommissionens inspektörer och nationella inspektörer.

Artikel13¶Tekniska övergångsbestämmelser och övergångsbestämmelser som rör kontroll

De tekniska övergångsbestämmelserna och övergångsbestämmelserna om kontroll av gemenskapsfartygen ska vara de som anges i bilaga III.

Kapitel III Fångstbegränsningar och därmed förbundna villkor för tredjelands fiskefartyg

Artikel14¶Tillstånd

Fiskefartyg som för venezuelansk eller norsk flagg och fiskefartyg som är registrerade på Färöarna får ta fångster i gemenskapens vatten inom ramen för de fångstbegränsningar som fastställs i bilaga I och på de villkor som anges i kapitel III i förordning (EG) nr 1006/2008 och i artiklarna 15–18 och 22–27 i den här förordningen.

Artikel15¶Förbjudna arter

Det ska vara förbjudet för tredjelands fiskefartyg att fiska efter, behålla ombord, lasta om eller landa följande arter i alla gemenskapens vatten:

Brugd (Cetorhinus maximus).

Vithaj (Carcharodon carcharias).

Artikel16¶Geografiska restriktioner

1. Fiske som bedrivs av fartyg som för norsk flagg eller är registrerade på Färöarna är begränsat till de delar av fiskezonen på 200 nautiska mil som ligger mer än tolv nautiska mil utanför medlemsstaternas baslinjer i ICES-område IV, Kattegatt och Atlanten norr om 43°00′N, utom det område som avses i artikel 18 i förordning (EG) nr 2371/2002.

2. Fiske i Skagerrak med fiskefartyg som för norsk flagg är tillåtet i områden som ligger mer än fyra nautiska mil utanför Danmarks och Sveriges baslinjer.

3. Fiske som bedrivs av fiskefartyg som för venezuelansk flagg är begränsat till de delar av fiskezonen på 200 nautiska mil som ligger mer än tolv nautiska mil utanför det franska departementet Guyanas baslinjer.

Artikel17¶Segling genom gemenskapens vatten

Tredjelands fiskefartyg som seglar genom gemenskapens vatten ska stuva sina nätredskap på följande sätt, så att de inte med lätthet kan användas:

a) Nätredskap, vikter och liknande utrustning ska vara lossade från trålbord, bogserlinor och trålvarp.

b) Nätredskap som finns på däck eller ovanför däck ska vara säkert fastgjorda vid någon del av överbyggnaden.

Artikel18¶Villkor för landning av fångster och bifångster

Fisk från bestånd för vilka fångstbegränsningar har fastställts får endast behållas ombord eller landas om fångsterna har tagits av fiskefartyg från ett tredjeland vars kvot inte är uppfiskad.

Artikel19¶Tekniska övergångsbestämmelser och övergångsbestämmelser som rör kontroll

De tekniska övergångsbestämmelserna och övergångsbestämmelserna om kontroll av tredjelands fiskefartyg ska vara de som anges i bilaga III.

Kapitel IV Fisketillstånd för gemenskapsfartyg

Artikel20¶Fisketillstånd och därmed förbundna villkor

1. Följande gemenskapsfartyg ska undantas från kravet på fisketillstånd, enligt artikel 3 i förordning (EG) nr 1006/2008, när de bedriver fiske i norska vatten i Nordsjön:

a) Fartyg på högst 200 GT.

b) Fartyg som bedriver fiske efter andra arter än makrill avsedda som livsmedel.

c) Fartyg som för svensk flagg, enligt etablerad praxis.

2. Det största antalet fisketillstånd och andra därmed förbundna villkor för gemenskapsfartyg som fiskar i tredjelands vatten fastställs i del I i bilaga IV.

3. Om en medlemsstat, på grundval av artikel 20.5 i förordning (EG) nr 2371/2002, överför kvoter till en annan medlemsstat som ett led i ett utbyte av fiskekvoter inom de fiskeområden som anges i del I i bilaga IV ska överföringen inbegripa en motsvarande överföring av fisketillstånd och anmälas till kommissionen. Det sammanlagda antalet fisketillstånd för varje fiskeområde, enligt del I i bilaga IV, får dock inte överskridas.

4. Gemenskapens fartyg ska följa de bevarande- och kontrollföreskrifter och alla övriga bestämmelser som reglerar fisket i det område där de bedriver fiske.

Artikel21¶Färöarna

Gemenskapsfartyg med tillstånd att bedriva riktat fiske efter en art i färöiska vatten får bedriva riktat fiske efter en annan art, förutsatt att de i förväg anmäler detta till de färöiska myndigheterna.

Kapitel V Fisketillstånd för tredjelands fiskefartyg

Artikel22¶Skyldighet att inneha fisketillstånd

1. Fiskefartyg på mindre än 200 GT som för norsk flagg ska undantas från kravet på fisketillstånd, enligt artikel 18 i förordning (EG) nr 1006/2008, när de bedriver fiske i gemenskapens vatten.

2. Det fisketillstånd som utfärdas till tredjelands fiskefartyg som fiskar i gemenskapens vatten ska förvaras ombord. Fiskefartyg som är registrerade i Färöarna eller i Norge ska dock undantas från detta krav.

Artikel23¶Ansökan om fisketillstånd

Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 19.2 i förordning (EG) nr 1006/2008 ska en ansökan till kommissionen om fisketillstånd från en myndighet i ett tredjeland innehålla följande uppgifter:

a) Fartygets namn.

b) Registreringsnummer.

c) Distriktsbeteckning.

d) Hemmahamn.

e) Ägarens eller befraktarens namn och adress.

f) Bruttodräktighet (GT) och total längd.

g) Maskinstyrka.

h) Anropssignal och radiofrekvens.

i) Planerad fångstmetod.

j) Planerat fiskeområde.

k) Arter som fisket avser.

l) Period för vilken tillstånd begärs.

Artikel24¶Antal fisketillstånd

Det största antalet fisketillstånd och därmed förbundna villkor för tredjelands fartyg som fiskar i gemenskapens vatten fastställs i del II i bilaga IV.

Artikel25¶Indragning

Utan att det påverkar tillämpningen av kapitel III i förordning (EG) nr 1006/2008 får fisketillstånd dras in i samband med utfärdandet av nya fisketillstånd. Sådana indragningar ska träda i kraft dagen innan kommissionen utfärdar de nya fisketillstånden. Nya fisketillstånd ska gälla från utfärdandedagen.

Artikel26¶Fisketillståndsinnehavarens skyldigheter

1. Tredjelands fiskefartyg ska uppfylla de krav på överföring av uppgifter som föreskrivs i enlighet med artikel 23.1 i förordning (EG) nr 1006/2008 och dessutom föra en loggbok med de uppgifter som anges i del I i bilaga V.

2. Vid överföringen av uppgifter i enlighet med artikel 23 i förordning (EG) nr 1006/2008 ska tredjelands fiskefartyg överföra de uppgifter som fastställs i bilaga VI till kommissionen, i enlighet med bestämmelserna i samma bilaga.

3. Punkt 2 ska inte gälla för fartyg som för norsk flagg och som fiskar i ICES-område IIIa.

Artikel27¶Särskilda bestämmelser för det franska departementet Guyana

1. Fisketillstånd för det franska departementet Guyanas vatten ska beviljas, förutom på de villkor som fastställs i kapitel III i förordning (EG) nr 1006/2008, på villkor att ägaren av det berörda tredjelandets fiskefartyg på kommissionens begäran tillåter en observatör att komma ombord.

2. Tredjelands fiskefartyg som fiskar i det franska departementet Guyanas vatten ska uppfylla de krav på överföring av uppgifter som föreskrivs i enlighet med artikel 23 i förordning (EG) nr 1006/2008 och dessutom föra en loggbok enligt förlagan i del II i bilaga V. Fångstuppgifter ska på begäran sändas till kommissionen, via de franska myndigheterna.

Kapitel VI Särskilda bestämmelser för fiske i AKFM-området

Avsnitt 1 Bevarandeåtgärder

Artikel28¶Fastställande av en fredningstid för fiske efter guldmakrill med anordningar som samlar fisk (FAD)

1. För att skydda guldmakrillen (Coryphaena hippurus), och då särskilt små exemplar, är det förbjudet att fiska efter guldmakrill med anordningar som samlar fisk (FAD) från och med den 1 januari 2009 till och med den 14 augusti 2009 i alla geografiska delområden som ingår i AKFM:s avtalsområde enligt bilaga VII.

2. Om en medlemsstat kan visa att fiskefartyg som för dess flagg inte har kunnat utnyttja sina normala fiskedagar på grund av dåligt väder, får den medlemsstaten, genom undantag från punkt 1, föra över FAD-dagar som dess fartyg inte har utnyttjat till senast den 31 januari påföljande år. Medlemsstater som önskar utnyttja denna möjlighet till överföring ska före den 1 januari 2010 lämna in en ansökan till kommissionen om tilldelning av ytterligare dagar då ett fartyg under förbudsperioden 1 januari 2010–31 januari 2010 har tillstånd att fiska efter guldmakrill med hjälp av anordningar som samlar fisk. En sådan ansökan ska åtföljas av följande upplysningar:

a) En rapport med närmare uppgifter om det inställda fisket, däribland relevant meteorologisk information.

b) Fartygets namn.

c) Registreringsnummer.

d) Distriktsbeteckning enligt definitionen i bilaga I till kommissionens förordning (EG) nr 26/2004 av den 30 december 2003 om registret över gemenskapens fiskeflotta.

Kommissionen ska vidarebefordra medlemsstaternas uppgifter till AKFM:s verkställande sekreterare.

3. Medlemsstaterna ska före den 1 november 2009 sända en rapport till kommissionen om genomförandet av de åtgärder som avses i punkt 2 för år 2008.

4. Medlemsstaterna ska senast den 15 januari 2010 meddela kommissionen de totala landningar och omlastningar av guldmakrill som har gjorts under 2009 av fiskefartyg som för deras flagg i alla geografiska delområden som ingår i AKFM:s avtalsområde enligt bilaga VII.

Kommissionen ska vidarebefordra medlemsstaternas uppgifter till AKFM:s verkställande sekreterare.

Artikel29¶Fastställande av områden med särskilda fiskebegränsningar för att skydda känsliga djuphavsmiljöer

1. Fiske med bogserade skrapor och bottentrål är förbjudet i de områden som avgränsas av linjer som förenar följande koordinater:

a) Djuphavsområde med särskilda fiskebegränsningar ”Lopheliarevet utanför Capo Santa Maria di Leuca”

39°27,72'N, 18°10,74'O

39°27,80'N, 18°26,68'O

39°11,16'N, 18°32,58'O

39°11,16'N, 18°04,28'O.

b) Djuphavsområde med särskilda fiskebegränsningar ”Område med utsipprande kolväten i Nildeltat”

31°30,00'N, 33°10,00'O

31°30,00'N, 34°00,00'O

32°00,00'N, 34°00,00'O

32°00,00'N, 33°10,00'O.

c) Djuphavsområde med särskilda fiskebegränsningar ”Eratosthenes djuphavsberg”

33°00,00'N, 32°00,00'O

33°00,00'N, 33°00,00'O

34°00,00'N, 33°00,00'O

34°00,00'N, 32°00,00'O.

2. Medlemsstaterna ska vidta de åtgärder som krävs för att skydda känsliga djuphavsmiljöer i de områden som avses i punkt 1 och särskilt se till att dessa områden skyddas mot påverkan från annan verksamhet än fiske som utgör en fara för bevarandet av dessa havsmiljöers särdrag.

Artikel30¶Minsta maskstorlek i trålnät som används i visst lokalt och säsongsbundet bottentrålfiske i Medelhavet

1. Genom undantag från artiklarna 8.1 h och 9.3.2 i förordning (EG) nr 1967/2006 får medlemsstaterna fortsätta tillåta fiskefartyg som för deras flagg att, vid visst lokalt och säsongsbundet bottentrålfiske efter fiskbestånd som inte delas med tredjeländer, använda nät med romboidformade maskor i lyftet som är mindre än 40 mm.

2. Punkt 1 ska endast gälla fiske som medlemsstater formellt har tillåtit enligt nationell lag som var i kraft den 1 januari 2007 och ska inte innebära någon framtida ökning av fiskeansträngningen jämfört med år 2006.

3. Medlemsstaterna ska till kommissionen senast den 15 januari 2009 via det vanliga dataöverföringsprogrammet översända förteckningen över de fartyg som erhållit tillstånd i enlighet med punkt 1.

4. Förteckningen över fartyg med tillstånd ska innehålla följande uppgifter:

a) Fartygets namn.

b) Fartygets CFR-nummer (nummer i registret över gemenskapens fiskeflotta) och distriktsbeteckning enligt definitionen i bilaga I till förordning (EG) nr 26/2004.

c) Fiske som varje fartyg fått tillstånd att bedriva definierat som målbestånd, fiskeområde enligt bilaga VII och alla tekniska maskstorleksegenskaper hos de använda fiskeredskapen.

d) Tillåten fiskeperiod.

5. Om den förteckning över fartyg med tillstånd som avses i punkt 4 inte innehåller några ändringar i förhållande till den förteckning som överlämnades 2008 ska medlemsstaterna senast den 15 januari 2009 meddela kommissionen att inga ändringar har gjorts.

6. Kommissionen ska vidarebefordra medlemsstaternas uppgifter till AKFM:s verkställande sekreterare.

Avsnitt 2 Rapportering av statistiska matriser

Artikel31¶Överföring av uppgifter

1. Medlemsstaterna ska senast den 30 juni 2009 överföra uppgifterna i Task 1.1 och Task 1.2 i AKFM:s statistiska matris, enligt bilaga X, till AKFM:s verkställande sekreterare.

2. Medlemsstaterna ska senast den 30 juni 2009, och i den utsträckning det är möjligt, överföra uppgifterna i Task 1.3, 1.4 och 1.5 i AKFM:s statistiska matris, enligt bilaga X, till AKFM:s verkställande sekreterare.

3. Vid överföringen av de uppgifter som avses i punkterna 1 och 2 ska medlemsstaterna använda sig av AKFM:s dataregistreringssystem som finns tillgängligt på AKFM:s webbsida.

4. Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen om de uppgifter som de har överfört enligt denna artikel.

Kapitel VII Särskilda bestämmelser för gemenskapsfartyg som fiskar i NAFO:S regleringsområde

Artikel32¶Fångstrapportering

1. Befälhavaren på ett fartyg med tillstånd att fiska efter liten hälleflundra enligt artikel 5 i förordning (EG) nr 2115/2005 ska på elektronisk väg till de behöriga myndigheterna i sin flaggmedlemsstat sända en fångstrapport med uppgifter om de kvantiteter liten hälleflundra som har fångats av fartyget, även om ingen fångst har gjorts.

2. Den rapport som avses i punkt 1 ska första gången lämnas senast tio dagar efter fartygets inträde i NAFO:s regleringsområde eller efter fiskeresans början. Rapporten ska sändas var femte dag. När de fångster av liten hälleflundra som har rapporterats enligt punkt 1 anses ha förbrukat 75 % av flaggmedlemsstatens kvot, ska fartygets befälhavare sända rapporterna var tredje dag.

3. Varje medlemsstat ska efter mottagandet vidarebefordra fångstrapporterna till kommissionen. Kommissionen ska utan dröjsmål översända dessa uppgifter till NAFO:s sekretariat.

Artikel33¶Ytterligare kontroller

1. Fartyg som har tillstånd att fiska efter liten hälleflundra enligt artikel 5 i förordning (EG) nr 2115/2005 får segla in i NAFO:s regleringsområde för att fiska efter liten hälleflundra endast om de har mindre än 50 ton fångst ombord (oavsett art) eller om tillträde medges enligt punkterna 2, 3 och 4 i den här artikeln.

2. Om ett fartyg som har tillstånd att fiska efter liten hälleflundra enligt artikel 5 i förordning (EG) nr 2115/2005 har fångster ombord på 50 ton eller mer som tagits utanför NAFO:s regleringsområde, ska det senast 72 timmar innan det seglar in (ENT) i NAFO:s regleringsområde till NAFO:s sekretariat meddela, via e-post eller fax, hur stor fångst som hålls ombord, position (latitud och longitud) där fartygets befälhavare uppskattar att fartyget kommer att börja fiska och beräknad ankomsttid till positionen.

3. Om ett inspektionsfartyg, till följd av ett meddelande enligt punkt 2, avser utföra en inspektion, ska det meddela koordinaterna för en kontrollpunkt där inspektionen ska utföras till fiskefartyget. Kontrollpunkten ska ligga högst 60 nautiska mil från den position där fartygets befälhavare uppskattar att fartyget kommer att börja fiska.

4. Om ett fiskefartyg som har tillstånd att fiska efter liten hälleflundra enligt artikel 5 i förordning (EG) nr 2115/2005 innan det seglar in i NAFO:s regleringsområde inte får något meddelande från NAFO:s sekretariat eller från ett inspektionsfartyg om att ett inspektionsfartyg har för avsikt att utföra en inspektion enligt punkt 3, får fiskefartyget börja fiska. Fiskefartyget får också börja fiska utan att först ha inspekterats om inspektionsfartyget inte har påbörjat inspektionen senast tre timmar efter det att fiskefartyget anlände till kontrollpunkten.

Kapitel VIII Särskilda bestämmelser om landning eller omlastning av fisk som frysts efter att ha fångats av tredjelands fiskefartyg i NEAFC:S konventionsområde

Artikel34¶Hamnstatskontroll

Utan att det påverkar tillämpningen av förordning (EEG) nr 2847/93 och rådets förordning (EG) nr 1093/94 av den 6 maj 1994 om fastställande av på vilka villkor fiskefartyg från tredje land får direktlanda och avsätta sina fångster i gemenskapens hamnar ska de förfaranden som fastställs i detta kapitel tillämpas på landning eller omlastning i hamnar i medlemsstaterna av fisk som frysts efter att ha fångats av tredjelands fiskefartyg i NEAFC:s konventionsområde.

Artikel35¶Utsedda hamnar

Landning och omlastning i gemenskapens vatten får endast ske i utsedda hamnar.

Medlemsstaterna ska utse ett landningsställe eller en plats nära kusten (utsedda hamnar) där landning eller omlastning av den fisk som avses i artikel 34 är tillåtna. Medlemsstaterna ska till kommissionen anmäla eventuella ändringar av förteckningen över hamnar som utsetts under 2007 senast 15 dagar innan ändringen träder i kraft.

Kommissionen ska offentliggöra förteckningen över utsedda hamnar och ändringar av denna i Europeiska unionens officiella tidning, C-serien, och göra den tillgänglig på sin webbsida.

Artikel36¶Förhandsmeddelande om ankomst till hamn

1. Genom undantag från artikel 28e.1 i förordning (EEG) nr 2847/93 ska befälhavare på alla fiskefartyg, eller deras ombud, som transporterar fisk enligt artikel 34 i den här förordningen och som har för avsikt att angöra en hamn för landning eller omlastning meddela detta till de behöriga myndigheterna i den medlemsstat vars hamn de önskar använda minst tre arbetsdagar före beräknad ankomsttid till hamnen.

2. Det meddelande som avses i punkt 1 ska åtföljas av blanketten i del I i bilaga IX, varvid del A ska vara ifylld på följande sätt:

a) Blankett PSC 1 ska användas då fiskefartyget landar sin egen fångst.

b) Blankett PSC 2 ska användas när fiskefartyget har deltagit i omlastning. I sådana fall ska en separat blankett fyllas i för varje levererande fartyg.

3. Befälhavare på fartyg eller deras ombud får annullera ett tidigare förhandsmeddelande genom att meddela de behöriga myndigheterna i den hamn som de önskar använda minst 24 timmar före den anmälda beräknade ankomsttiden till hamnen. Meddelandet ska åtföljas av en kopia av den ursprungliga blanketten PSC 1 eller 2 med ordet ”ANNULLERAT” skrivet tvärs över del B.

4. De behöriga myndigheterna i hamnmedlemsstaten ska snarast översända en kopia av den blankett som avses i punkterna 2 och 3 till fiskefartygets flaggstat och till flaggstaten eller flaggstaterna för levererande fartyg om fartyget har deltagit i omlastning samt till NEAFC:s sekretariat.

Artikel37¶Tillstånd att landa eller lasta om

1. Hamnmedlemsstatens behöriga myndigheter får endast tillåta landning eller omlastning, om flaggstaten för det fiskefartyg som önskar landa eller lasta om eller, vid omlastning till sjöss, flaggstaten eller flaggstaterna för levererande fartyg, genom att skicka tillbaka ett exemplar av den blankett som översänts i enlighet med artikel 36.4 med del B vederbörligen ifylld, bekräftar att

a) de fiskefartyg som enligt egen uppgift har fångat fisken hade tillräckligt stor kvot för de arter som deklarerats,

b) kvantiteterna fisk ombord har rapporterats i vederbörlig ordning och medtagits vid beräkningen av eventuellt tillämpliga fångstbegränsningar eller begränsningar av fiskeansträngningen,

c) de fiskefartyg som enligt egen uppgift har fångat fisken hade tillstånd att fiska i de angivna områdena,

d) fartygets närvaro i det angivna fångstområdet har kontrollerats med hjälp av VMS-uppgifter.

Landning eller omlastning får inte påbörjas förrän de behöriga myndigheterna i hamnmedlemsstaten har givit tillstånd till detta.

2. Även om bekräftelsen enligt punkt 1 inte föreligger, får de behöriga myndigheterna i hamnmedlemsstaten genom undantag från punkt 1 tillåta att en landning genomförs helt eller delvis, men på villkor att fisken förvaras i lager under deras överinseende. Fisken får inte släppas ut på marknaden för att säljas, övertas eller transporteras förrän den bekräftelse som avses i punkt 1 har mottagits. Om bekräftelsen inte har mottagits inom 14 dagar efter landningen, får de behöriga myndigheterna i hamnmedlemsstaten beslagta och avyttra fisken i enlighet med nationella föreskrifter.

3. Hamnmedlemsstatens behöriga myndigheter ska utan dröjsmål meddela kommissionen och NEAFC:s sekreterare sitt beslut om att tillåta eller förbjuda landningen eller omlastningen genom att översända en kopia av blanketten i del I i bilaga IX med del C vederbörligen ifylld, om den landade eller omlastade fisken fångats i NEAFC:s konventionsområde.

Artikel38¶Inspektioner

1. Medlemsstaternas behöriga myndigheter ska inspektera minst 15 % av de landningar eller omlastningar av tredjelands fiskefartyg enligt artikel 34 som företas i dess hamnar varje år.

2. Inspektionerna ska omfatta övervakning av hela landningen eller omlastningen samt en korskontroll av de kvantiteter per art som angivits i förhandsanmälan av landningen mot de kvantiteter per art som landats eller lastats om.

3. Inspektörerna ska såvitt möjligt bemöda sig om att inte i onödan uppehålla ett fiskefartyg och se till att fiskefartyget utsätts för minsta möjliga störning eller olägenhet och att fiskens kvalitet inte försämras.

Artikel39¶Inspektionsrapporter

1. Varje inspektion ska dokumenteras genom att en inspektionsrapport fylls i enligt förlagan i del II i bilaga IX.

2. En kopia av varje inspektionsrapport ska, om fartyget har deltagit i omlastning, utan dröjsmål översändas till det inspekterade fiskefartygets flaggstat och till flaggstaten eller flaggstaterna för levererande fartyg och till kommissionen och NEAFC:s sekreterare, om den landade eller omlastade fisken fångats i NEAFC:s konventionsområde.

3. Originalet eller en bestyrkt kopia av varje inspektionsrapport ska på begäran översändas till det inspekterade fiskefartygets flaggstat.

KAPITEL VIIIa MÄRKNING AV FISK SOM FRYSTS EFTER ATT HA FÅNGATS I NEAFC:s KONVENTIONSOMRÅDE AV GEMENSKAPSFARTYG ELLER TREDJELANDS FARTYG

Artikel39a¶Märkning av fryst fisk

Införd genom förordning (EG) nr 753/2009.

All fisk som fångas i NEAFC:s konventionsområde ska vid nedfrysning identifieras med en tydlig och lättläst etikett eller stämpel. Etiketten eller stämpeln, som ska placeras på varje låda eller block fryst fisk, ska ange art, produktionsdatum, Ices-delområde och -sektion där fångsten gjordes samt namnet på det fartyg som fångat fisken.

Kapitel IX Särskilda bestämmelser för gemenskapsfartyg som fiskar i CCAMLR:S konventionsområde

Avsnitt 1 Restriktioner samt krav på fartygsuppgifter

Artikel40¶Förbud och fångstbegränsningar

1. Riktat fiske efter arterna i bilaga X ska vara förbjudet i de områden och under de perioder som anges i den bilagan.

2. För nytt fiske och undersökande fiske ska de fångst- och bifångstbegränsningar som fastställs i bilaga XI gälla i de delområden som anges i den bilagan.

Avsnitt 2 Undersökande fiske

Artikel41¶Uppföranderegler för undersökande fiske

Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 4 i förordning (EG) nr 601/2004 ska medlemsstaterna se till att alla gemenskapsfartyg är utrustade med

a) lämplig kommunikationsutrustning (inbegripet MF/HF-radioinstallation med minst en 406MHz EPIRB), utbildade operatörer ombord samt om möjligt GMDSS-utrustning,

b) räddningsdräkter för alla ombord,

c) lämpliga arrangemang för att hantera medicinska akutfall som kan inträffa under resan,

d) lager med livsmedel, färskvatten, bränsle och reservdelar för kritisk utrustning i händelse av oförutsedda förseningar och fastfrysning,

e) en godkänd beredskapsplan för oljeförorening (Sopep) med arrangemang för att lindra effekterna av föroreningar till havs (inklusive försäkringar) i händelse av utsläpp av bränsle eller avfall.

Artikel42¶Deltagande i undersökande fiske

1. Ett fiskefartyg som för en medlemsstats flagg eller är registrerat i någon medlemsstat och som har anmälts till CCAMLR i enlighet med artiklarna 7 och 7a i förordning (EG) nr 601/2004 får delta i undersökande långrevsfiske efter Dissostichus spp. i FAO:s delområden 88.1 och 88.2 samt i sektionerna 58.4.1, 58.4.2 och 58.4.3b utanför områden under nationell jurisdiktion.

2. I sektion 58.4.3b får högst ett fartyg åt gången fiska.

3. När det gäller FAO:s delområden 88.1 och 88.2 samt sektionerna 58.4.1, 58.4.2 och 58.4.3b anges de sammanlagda fångst- och bifångstbegränsningarna per delområde och sektion, samt deras fördelning per småskalig forskningsenhet (SSRU) inom vart och ett av dessa områden i bilaga XII. Fisket i en småskalig forskningsenhet ska upphöra när de rapporterade fångsterna når den angivna gränsen och fiske i den enheten ska då vara förbjudet under resten av fiskesäsongen.

4. Fisket ska ske med så stor geografisk och batymetrisk spridning som möjligt så att man får de uppgifter som behövs för att avgöra fiskepotential och för att undvika en alltför stor koncentration av fångst och fiskeansträngning. I FAO:s delområden 88.1 och 88.2 samt sektionerna 58.4.1, 58.4.2 och 58.4.3b är det dock förbjudet att fiska i vatten som är mindre än 550 meter djupa.

Artikel43¶Rapporteringssystem

Fiskefartyg som deltar i undersökande fiske enligt artikel 42 ska omfattas av följande rapporteringssystem för fångst och ansträngning:

a) Rapportsystemet för fångst och fiskeansträngning under femdagarsperioder enligt artikel 12 i förordning (EG) nr 601/2004, bortsett från att medlemsstaterna senast två arbetsdagar efter utgången av varje rapporteringsperiod ska översända rapporter om fångst och fiskeansträngning till kommissionen, vilka sedan utan dröjsmål ska vidarebefordras till CCAMLR. I FAO:s delområden 88.1 och 88.2 samt i sektionerna 58.4.1, 58.4.2 och 58.4.3b ska uppgifterna rapporteras in per småskalig forskningsenhet.

b) Systemet för finskalig rapportering av månatlig fångst och fiskeansträngning enligt artikel 13 i förordning (EG) nr 601/2004.

c) Det totala antalet och den totala vikten av Dissostichus eleginoides och Dissostichus mawsoni som kastats överbord, inklusive dem med jellymeat-tillstånd, ska rapporteras.

Artikel44¶Definition av drag

1. I detta avsnitt avses med ett drag att en eller flera revar sätts ut på ett och samma fångstställe. För rapportering om fångst och ansträngning ska dragets exakta geografiska placering fastställas med hjälp av mittpunkten för den rev eller de revar som placerats ut.

2. För att anses som forskningsdrag ska

a) varje forskningsdrag äga rum minst fem nautiska mil från varje annat forskningsdrag, varvid avståndet ska mätas från den geografiska mittpunkten för varje forskningsdrag,

b) varje drag omfatta minst 3500 krokar och högst 5000 krokar, varvid flera separata revar får användas på samma ställe,

c) varje drag med långrev ligga kvar i vattnet i minst sex timmar, mätt från den tidpunkt då draget placerats ut helt och hållet till dess att det börjar tas ombord.

Artikel45¶Forskningsplaner

Fiskefartyg som deltar i undersökande fiske enligt artikel 42 ska verkställa forskningsplaner i samtliga de småskaliga forskningsenheter som sektionerna 58.4.1, 58.4.2 och 58.4.3b är indelade i. Forskningsplanen ska verkställas enligt följande:

a) När fartyget första gången anländer till en småskalig forskningsenhet ska de första tio dragen, kallade ”första serien”, benämnas ”forskningsdrag” och dessa ska uppfylla kriterierna i artikel 44.2. Forskningsdrag ska genomföras vid eller nära positioner som tillhandahålls av CCAMLR:s sekretariat på grundval av en stratifierad slumpmässig metod i föreskrivna områden inom denna småskaliga forskningsenhet.

b) Nästa tio drag eller tio ton fångst, beroende på vad som först uppnås, ska benämnas ”andra serien”. Befälhavaren får besluta att dragen i den andra serien fiskas som en del av normalt undersökande fiske. Om de uppfyller kraven i artikel 44.2, får emellertid även dessa drag benämnas forskningsdrag.

c) När den första och andra serien drag har genomförts, ska fartyget, om befälhavaren vill fortsätta att fiska i den småskaliga forskningsenheten, fortsätta med en ”tredje serie”, vilket innebär att sammanlagt 20 forskningsdrag görs i samtliga tre serier. Den tredje serien drag ska genomföras under samma vistelse i den småskaliga forskningsenheten som den första och andra serien.

d) När de 10 forskningsdragen i den tredje serien har avslutats, får fartyget fortsätta att fiska i den småskaliga forskningsenheten.

Artikel46¶Datainsamlingsplaner

1. Fiskefartyg som deltar i undersökande fiske enligt artikel 42 ska verkställa planer för datainsamling i samtliga de småskaliga forskningsenheter som FAO:s delområden 88.1 och 88.2 samt sektionerna 58.4.1, 58.4.2 och 58.4.3b är indelade i. En plan för datainsamling ska innefatta uppgifter om

a) position och djup för varje ände av varje långrev i ett drag,

b) tid för utsättning, tiden i vattnet och tidpunkten för inhalning,

c) antal och art för fisk som gått förlorad när linorna halats in,

d) antal krokar,

e) typ av agn,

f) utfallet av agnet ( %),

g) typ av krok.

2. Alla uppgifter i punkt 1 ska samlas in för varje forskningsdrag. Alla fiskar i ett forskningsdrag upp till hundra fiskar ska mätas och stickprov för biologiska studier tas på minst 30 fiskar. Om fler än hundra fiskar fångas, ska en metod med slumpmässiga delstickprov användas.

Artikel47¶Märkningsprogram

1. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 7b i förordning (EG) nr 601/2004 ska varje långrevsfartyg regelbundet under fisket märka och återutsätta Dissostichus spp., i enlighet med bevarandeåtgärden för det fisket enligt CCAMLR:s märkningsprotokoll.

2. Från och med den dag då denna förordning träder i kraft till och med slutet av fiskesäsongen 2008/2009 ska varje långrevsfartyg regelbundet under fisket märka och återutsätta rockor, i enlighet med bevarandeåtgärden för det fisket enligt CCAMLR:s märkningsprotokoll. Alla märkta rockor ska dubbelmärkas och återutsättas levande.

3. Alla märken för tandnotingar och rockor för användning i undersökande fiske ska komma från sekretariatet.

Artikel48¶Vetenskapliga observatörer

Ändrad genom förordning (EG) nr 753/2009.

1. Varje fiskefartyg som deltar i undersökande fiske enligt artikel 42 ska ha minst två vetenskapliga observatörer ombord under all fiskeverksamhet under fiskeperioden, av vilka en observatör ska utses i enlighet med CCAMLR Scheme of International Scientific Observation.

1a. Alla fartyg som deltar i krillfiske enligt artikel 49 ska under all fiskeverksamhet inom fiskeperioden ha minst en observatör ombord, vilken utnämnts i enlighet med CCAMLR Scheme of International Scientific Observation eller uppfyller kraven enligt den ordningen.

2. Varje medlemsstat ska, om inte annat föreskrivs i och i enlighet med dess tillämpliga lagar och föreskrifter, däribland regler for bevisföring vid nationella domstolar, beakta och handla på grundval av rapporter från inspektörer som utsetts av en CCAMLR-part inom ramen för denna ordning på samma sätt som den beaktar och handlar utifrån rapporter från sina egna inspektörer, och både medlemsstaten och den berörda CCAMLR-parten ska samarbeta för att underlätta rättsliga och andra förfaranden som inleds på grund av en sådan rapport.

Artikel49¶Anmälan av avsikt att delta i fiske efter antarktisk krill under fiskesäsongen 2009/2010

1. Endast de medlemsstater som är medlemmar i CCAMLR-kommissionen får fiska efter antarktisk krill i CCAMLR:s konventionsområde under fiskesäsongen 2009/2010. Genom undantag från artikel 5a i förordning (EG) nr 601/2004 ska sådana medlemsstater, om de avser att fiska efter antarktisk krill i CCAMLR:s konventionsområde, anmäla detta till CCAMLR:s sekretariat och kommissionen senast den 1 juni 2009, omedelbart före den fiskesäsong under vilken den avser att fiska, i det format som anges i bilaga XII till den här förordningen, för att säkerställa att CCAMLR-kommissionen kan genomföra en lämplig översyn innan fartygen inleder sitt fiske, samt nätets utformning i det format som anges i bilaga XIII.

2. Den anmälan som avses i punkt 1 ska innehålla de uppgifter som fastställs i artikel 3 i förordning (EG) nr 601/2004 för varje fartyg som en medlemsstat ger tillåtelse att delta i fiske efter antarktisk krill.

3. En medlemsstat som avser att fiska efter antarktisk krill i CCAMLR:s konventionsområde ska endast anmäla fartyg som för dess flagg vid tidpunkten för anmälan.

4. Genom undantag från punkt 3 får en medlemsstat bevilja deltagande i fiske efter antarktisk krill för ett annat fartyg än det som anmäldes till CCAMLR i enlighet med punkterna 1–3, om det anmälda fartyget är förhindrat att delta på grund av legitima operativa skäl eller force majeure. I sådana fall ska den berörda medlemsstaten omedelbart underrätta CCAMLR:s sekretariat och kommissionen och tillhandahålla

i) alla uppgifter om det/de avsedda ersättningsfartyg som avses i punkt 2,

ii) en fullständig redovisning av skälen till utbytet och alla relevanta styrkande bevis eller hänvisningar.

5. Genom undantag från punkterna 3 och 4 ska en medlemsstat inte tillåta ett fartyg som är upptaget på någon av CCAMLR:s förteckningar över IUU-fartyg att delta i fiske efter antarktisk krill.

Artikel50¶Försiktighetsgränser för fångster vid fiske efter antarktisk krill i vissa delområden

Ändrad genom förordning (EG) nr 753/2009.

1. Den totala kombinerade fångsten av antarktisk krill i de statistiska delområdena 48.1, 48.2, 48.3 och 48.4 ska begränsas till 3,47 miljoner ton under alla fiskesäsonger. Den totala fångsten av antarktisk krill i statistisk sektion 58.4.2 ska begränsas till 2,645 miljoner ton under alla fiskesäsonger.

2. Fram till dess att en fördelning av den totala fångstbegränsningen mellan mindre förvaltningsenheter har fastställts på grundval av rekommendationer från den vetenskapliga kommittén, ska den totala kombinerade fångsten i de statistiska delområdena 48.1, 48.2, 48.3 och 48.4 ytterligare begränsas till 620000 ton under alla fiskesäsonger. Den totala fångsten i sektion 58.4.2 ska begränsas till 260000 ton väster om 55°O och 192000 ton öster om 55°O under alla fiskesäsonger.

3. En fiskesäsong ska inledas den 1 december och avslutas den 30 november följande år.

4. Varje fartyg som deltar i fiske efter antarktisk krill i sektion 58.4.2 ska ha minst en vetenskaplig observatör i enlighet med CCAMLR Scheme of International Scientific Observation eller en inhemsk vetenskaplig observatör som uppfyller kraven i detta system och om möjligt ytterligare en vetenskaplig observatör ombord under all fiskeverksamhet under fiskeperioden.

Artikel51¶Rapporteringssystem för fiske efter antarktisk krill

1. Fångster av antarktisk krill ska rapporteras i enlighet med artiklarna 11, 13 och 14 i förordning (EG) nr 601/2004.

2. Krillfisket ska genomföras i enlighet med artikel 9 i rådets förordning (EG) nr 600/2004 av den 22 mars 2004 om fastställande av vissa tekniska åtgärder för fiskeriverksamhet i det område som omfattas av konventionen om bevarande av marina levande tillgångar i Antarktis.

3. Fartygen ska använda anordningar på sina trålar som hindrar marina däggdjur från att komma in i dessa.

4. Om den totala rapporterade fångsten under en fiskesäsong överstiger eller är lika med 80 % av tröskeln på 620000 ton i delområdena 48.1, 48.2, 48.3 och 48.4 och på 260000 ton väster om 55°O och 192000 ton öster om 55°O i delområde 58.4.2, ska fångsterna rapporteras i enlighet med artikel 11 i förordning (EG) nr 601/2004.

5. Under den fiskesäsong som följer på en fiskesäsong där den totala fångsten översteg eller var lika med 80 % av tröskeln i punkt 2 ska fångsterna rapporteras i enlighet med artikel 11 i förordning (EG) nr 601/2004, om den totala fångsten överstiger eller är lika med 50 % av denna tröskel.

6. Medlemsstaterna ska till CCAMLR:s verkställande sekreterare med kopia till kommissionen rapportera den totala fångsten och förlusten av antarktisk krill i levande vikt.

7. I slutet av varje fiskesäsong ska medlemsstaten från vart och ett av sina fartyg erhålla de uppgifter om varje drag som krävs för ifyllande av CCAMLR:s finskaliga formulär för fångst- och fiskeansträngningar. Medlemsstaten ska överlämna dessa uppgifter, på CCAMLR:s blankett C1 för fiske med trål, till CCAMLR:s verkställande sekreterare och kommissionen senast den 1 april följande år.

Artikel52¶Tillfälligt förbud mot djuphavsfiske med nät

1. Med nät avses i denna artikel

linor bestående av enkla, dubbla eller tredubbla vertikala nätstycken, nära ytan eller mellan botten och ytan eller på botten, i vilka fisk fastnar, snärjs eller garnas. Näten har flöten på den övre linan (överteln) och i allmänhet vikter på bottenlinan (underteln). Näten består av enkla eller mer sällan dubbla eller tredubbla nätstycken (så kallade ”grimgarn”) monterade på samma ramar av rep. Olika typer av nät kan kombineras i ett redskap (t.ex. grimgarn kombinerade med nät). Dessa nät kan antingen användas ensamma eller, vilket är vanligare, i stort antal placerade i rad (”länkar” av nät). Redskapet kan vara fast, förankrat vid botten (så kallade ”bottensatta nät”) eller drivande, antingen fritt eller fästat vid fartyget (så kallade ”drivgarn”).

2. Användning av nät inom CCAMLR:s konventionsområde för andra ändamål än forskning ska vara förbjuden till dess att den vetenskapliga kommittén har undersökt och avlagt rapport om de möjliga effekterna av användningen av detta redskap och kommissionen, på grundval av rekommendationer från den vetenskapliga kommittén, godkänt att denna metod får användas inom CCAMLR:s konventionsområde.

3. Förslag till användning av nät för forskningsändamål på mer än 100 meters djup ska anmälas i förväg till den vetenskapliga kommittén och godkännas av kommissionen innan forskningen får påbörjas.

4. Fartyg som avser att segla genom CCAMLR:s konventionsområde med nät ombord ska i förväg anmäla sin avsikt att göra detta till CCAMLR:s sekretariat och uppge vilka dagar fartyget förväntas passera genom CCAMLR:s konventionsområde. Fartyg som inte har gjort en sådan förhandsanmälan och som påträffas med nät ombord inom CCAMLR:s konventionsområde ska anses ha överträtt denna bestämmelse.

Artikel53¶Minimering av den oavsiktliga dödligheten bland sjöfåglar

1. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 8 i förordning (EG) nr 601/2004 ska fartyg som uteslutande använder den spanska metoden för fiske med långrev släppa vikterna innan linorna blir spända.

2. Följande vikter får användas:

a) Traditionella vikter på minst 8,5 kg tillverkade av stenblock eller betong, vilka ska placeras ut med högst 40 meters mellanrum.

b) Traditionella vikter på minst 6 kg tillverkade av stenblock eller betong, vilka ska placeras ut med högst 20 meters mellanrum.

c) Vikter av massivt stål på minst 5 kg som inte tillverkats av kättingar, vilka ska placeras ut med högst 40 meters mellanrum.

3. Fartyg som uteslutande använder långrevsmetoden (trotline method) ska använda vikter endast på den distala ändan av tafsarna på långreven. Vikterna ska vara traditionella vikter på minst 6 kg eller vikter av massivt stål på minst 5 kg.

4. Fartyg som använder både den spanska metod som avses i punkt 1 och långrevsmetoden (trotline method) i punkt 3 ska använda

i) för den spanska metoden: vikter i enlighet med bestämmelserna i punkt 1,

ii) för långrevsmetoden (trotline method): vikter som ska bestå av antingen 8,5 kg traditionella vikter eller vikter av stål på 5 kg, vilka ska vara fästa vid krokändan av alla tafsarna på långreven med högst 80 meters mellanrum.

Artikel54¶Upphörande av allt fiske

1. Efter en anmälan från CCAMLR: s sekretariat om att en viss typ av fiske ska upphöra ska medlemsstaterna, om inte annat följer av anmälan om upphörande, se till att alla fartyg som för deras flagg och fiskar i området, förvaltningsområdet, delområdet, sektionen, den småskaliga forskningsenheten eller en annan förvaltningsenhet avlägsnar alla sina fiskeredskap från vattnet senast vid det datum och den tidpunkt som gäller för upphörandet.

2. När ett fartyg mottagit en sådan anmälan, får långrev inte längre läggas ut under 24 timmar efter det datum och det klockslag som anges i anmälan. Om anmälan tas emot mindre än 24 timmar före det datum och den tidpunkt som gäller för upphörandet, får långrev inte längre läggas ut efter det att anmälan mottagits.

3. Om fisket upphör, ska alla fartyg lämna fiskeområdet så snart alla fiskeredskap har avlägsnats från vattnet.

4. Om ett fartyg inte kan avlägsna alla sina fiskeredskap från vattnet senast vid det datum och den tidpunkt som angivits för upphörandet av skäl som rör

i) fartygets och besättningens säkerhet,

ii) begränsningar som kan uppstå på grund av ogynnsamt väder,

iii) isbildningar, eller

iv) behovet av att skydda den antarktiska havsmiljön,

ska fartyget meddela de medlemsstater som berörs av situationen. Medlemsstaterna ska omedelbart göra en anmälan till CCAMLR: s sekretariat och kommissionen. Fartyget ska ändå göra rimliga ansträngningar för att avlägsna alla sina fiskeredskap från vattnet så snart som möjligt.

5. Vid tillämpning av punkt 4 ska medlemsstaterna göra en utredning av fartygets verksamhet och i enlighet med inhemska förfaranden avlägga rapport till CCAMLR:s sekretariat och kommissionen om resultatet av utredningen, inklusive alla relevanta sakförhållanden, senast vid CCAMLR:s nästa möte. I den slutliga rapporten ska en bedömning göras av huruvida fartyget gjort alla rimliga ansträngningar för att avlägsna alla sina fiskeredskap från vattnet

i) senast vid det datum och den tidpunkt som angivits för upphörandet, och

ii) snarast möjligt efter anmälan enligt punkt 4.

6. Om ett fartyg inte lämnar det stängda området så snart alla fiskeredskap avlägsnats från vattnet, ska flaggmedlemsstaten eller fartyget informera CCAML:s sekretariat och kommissionen.

Kapitel X Särskilda bestämmelser för gemenskapsfartyg som fiskar i SEAFO-området

Avsnitt 1 Godkännande av fartyg

Artikel55¶Godkännande av fartyg

1. Medlemsstaterna ska senast den 1 juni 2009, om möjligt elektroniskt, till kommissionen översända förteckningen över de utav deras fartyg som genom ett fisketillstånd har fått godkännande att bedriva verksamhet i det område som omfattas av SEAFO-konventionen.

2. Ägare till fartyg som finns upptagna i den förteckning som anges i punkt 1 ska vara medborgare eller juridiska personer i gemenskapen.

3. Fiskefartyg kan endast få godkännande att bedriva verksamhet i det område som omfattas av SEAFO-konventionen, om de berörda fartygen är i stånd att uppfylla de krav och de förpliktelser som fastställs i SEAFO-konventionen samt dess bevarande- och förvaltningsåtgärder.

4. Inget fisketillstånd ska utfärdas för fartyg som tidigare har företagit olagligt, orapporterat eller oreglerat fiske, såvida inte de nya ägarna har lagt fram tillräcklig bevisning för att de tidigare ägarna eller operatörerna inte har någon kontroll över eller några lagliga eller ekonomiska intressen eller nyttointressen i dessa fartyg eller att, med beaktande av alla relevanta omständigheter, deras fartyg inte är involverade i eller kan förknippas med olagligt, orapporterat eller oreglerat fiske.

5. De uppgifter som avses i punkt 1 ska omfatta följande:

a) Fartygets namn, registreringsnummer, tidigare namn (om de är kända) och registreringshamn.

b) I förekommande fall den flagg som fartyget tidigare fört.

c) I förekommande fall internationell radioanropssignal.

d) Ägarens eller ägarnas namn och adress.

e) Fartygstyp.

f) Längd.

g) I förekommande fall befraktarens namn och adress eller befraktarnas namn och adress.

h) Bruttoregisterton (GT).

i) Maskinstyrka hos huvudmaskin eller huvudmaskiner.

6. Efter det att den ursprungliga förteckningen över godkända fartyg upprättats ska medlemsstaterna utan dröjsmål till kommissionen anmäla tillägg, uteslutningar och/eller ändringar varje gång sådana ändringar görs.

Artikel56¶Skyldigheter för godkända fartyg

1. Fartygen ska följa alla SEAFO:s tillämpliga åtgärder för bevarande och förvaltning.

2. Godkända fartyg ska ombord medföra giltiga certifikat över fartygets registrering och giltiga tillstånd att fiska eller lasta om.

Artikel57¶Ej godkända fartyg

1. Medlemsstaterna ska vidta åtgärder för att förhindra att fartyg som inte är upptagna i SEAFO-registret över godkända fartyg fiskar efter, behåller ombord, lastar om eller landar arter som omfattas av SEAFO-konventionen.

2. Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen om alla faktauppgifter som visar att det finns rimliga skäl att misstänka att fartyg som inte finns upptagna i SEAFO-registret över godkända fartyg bedriver fiske efter eller omlastning av arter som omfattas av SEAFO-konventionen i SEAFO:s konventionsområde.

3. Medlemsstaterna ska vidta de åtgärder som behövs för att se till att ägare till de fartyg som finns upptagna i SEAFO-registret över godkända fartyg inte bedriver eller förknippas med fiskeriverksamhet som utförs av fartyg som inte finns upptagna i registret över godkända fartyg i SEAFO:s konventionsområde.

Avsnitt 2 Omlastningar

Artikel58¶Förbud mot omlastning till sjöss

Varje medlemsstat ska förbjuda omlastning till sjöss i det område som omfattas av SEAFO-konventionen av arter som omfattas av SEAFO-konventionen för fartyg som för medlemsstatens flagg.

Artikel59¶Omlastning i hamn

1. Gemenskapsfartyg som fångar arter som omfattas av SEAFO-konventionen i SEAFO:s konventionsområde får endast lasta om i en hamn i en av de avtalsslutande parterna i SEAFO, om de har förhandsgodkännande från den part i vars hamn omlastningen avses äga rum. Gemenskapsfartyg får endast utföra omlastningar, om de har fått förhandsgodkännande för omlastning från flaggmedlemsstaten och hamnstaten.

2. Varje medlemsstat ska se till att dess godkända fiskefartyg får förhandsgodkännande att genomföra omlastning i hamn. Medlemsstaterna ska även se till att omlastningarna är förenliga med varje fartygs rapporterade fångstmängd och kräva att omlastningarna rapporteras.

3. Befälhavaren på ett fiskefartyg från gemenskapen som till ett annat fartyg, nedan kallat det mottagande fartyget, lastar om en fångstmängd av arter som omfattas av SEAFO-konventionen och har fiskats i SEAFO:s konventionsområde ska, när omlastningen äger rum, underrätta det mottagande fartygets flaggstat om de aktuella arterna och mängderna, om dag för omlastning av fångsterna och fångstpositioner och till sin egen flaggstat lämna in en SEAFO-omlastningsrapport i enlighet med den förlaga som anges i del I i bilaga XIV.

4. Senast 24 timmar i förväg ska befälhavaren på gemenskapens fiskefartyg lämna följande uppgifter till den avtalsslutande part i SEAFO i vars hamn omlastning sker:

Namnen på de fiskefartyg som ska omlastas.

Namnen på de mottagande fartygen.

Vikt i ton för varje art som ska omlastas.

Dag och hamn för omlastningen.

5. När omlastningen sker i en SEAFO-parts hamn, ska befälhavaren på det mottagande fartyget under gemenskapsflagg senast 24 timmar innan omlastningen börjar och vid avslutandet av denna underrätta de behöriga myndigheterna i hamnstaten om de fångstmängder av de arter som omfattas av SEAFO-konventionen som finns ombord på hans fartyg och inom 24 timmar översända SEAFO-omlastningsrapporten till dessa myndigheter.

6. Befälhavaren på det mottagande gemenskapsfartyget ska 48 timmar före landning lämna in SEAFO-omlastningsrapporten till de behöriga myndigheterna i den hamnstat där landningen äger rum.

7. Varje medlemsstat ska vidta lämpliga åtgärder för att kontrollera att de uppgifter som tas emot är riktiga och samarbeta med flaggstaten för att se till att landningarna stämmer med varje fartygs rapporterade fångster.

8. Varje medlemsstat som har fartyg som har fått godkännande att fiska i SEAFO-konventionsområdet efter arter som omfattas av SEAFO-konventionen ska senast den 1 juni 2009 till kommissionen lämna närmare uppgifter om omlastningar som har utförts av fartyg under dess flagg.

Avsnitt 3 Bevarandeåtgärder för förvaltning av sårbara djuphavsmiljöer och ekosystem

Artikel60¶Stängda områden

Allt fiske efter arter som omfattas av SEAFO-konventionen ska vara förbjudet för gemenskapsfartyg inom följande områden:

a) Delsektion A1

i) Dampiers djuphavsberg 10°00'S 02°00'V 10°00'S 00°00'O 12°00'S 02°00'V 12°00'S 00°00'O.

ii) Malahit Guyots djuphavsberg 11°00'S 02°00'V 11°00'S 04°00'V 13°00'S 02°00'V 13°00'S 04°00'V.

b) Delsektion B1 Molloys djuphavsberg 27°00'S 08°00'O 27°00'S 10°00'O 29°00'S 08°00'O 29°00'S 10°00'O.

c) Sektion C

i) Schmidt-Otts djuphavsberg och Ericas djuphavsberg 37°00'S 13°00'O 37°00'S 17°00'O 40°00'S 13°00'O 40°00'S 17°00'O.

ii) Africanas djuphavsberg 37°00'S 28°00'O 37°00'S 30°00'O 38°00'S 28°00'O 38°00'S 30°00'O.

iii) Panzarinis djuphavsberg 39°00'S 11°00'O 39°00'S 13°00'O 41°00'S 11°00'O 41°00'S 13°00'O

d) Delsektion C1

i) Vemas djuphavsberg 31°00'S 08°00'O 31°00'S 09°00'O 32°00'S 08°00'O 32°00'S 09°00'O.

ii) Wusts djuphavsberg 33°00'S 06°00'O 33°00'S 08°00'O 34°00'S 06°00'O 34°00'S 08°00'O

e) Sektion D

i) Discoverys, Junoys, Shannons djuphavsberg 41°00'S 06°00'V 41°00'S 03°00'O 44°00'S 06°00'V 44°00'S 03°00'O.

ii) Schwabenlands och Herdmans djuphavsberg 44°00'S 01°00'V 44°00'S 02°00'O 47°00'S 01°00'V 47°00'S 02°00'O.

Artikel61¶Återupptagande av fisket i ett stängt område

1. Fisket i ett stängt fiskeområde enligt artikel 60 får inte återupptas förrän flaggstaten har identifierat och kartlagt känsliga marina ekosystem, inklusive djuphavsberg, hydrotermiska skorstenar och kallvattenkoraller, i området och gjort en konsekvensanalys av ett återupptagande av fisket för sådana känsliga marina ekosystem.

2. Resultaten av den identifiering, kartläggning och konsekvensanalys som genomförts enligt punkt 1 ska lämnas in av flaggstaten till kommissionen för vidarebefordran till SEAFO:s årliga möte i vetenskapliga kommittén.

3. Medlemsstaterna får lämna in forskningsfiskeplaner till kommissionen för en bedömning av fiskets inverkan på fiskbeståndens hållbarhet och känsliga marina livsmiljöer.

Avsnitt 4 Åtgärder för att minska oavsiktliga bifångster av sjöfågel

Artikel62¶Uppgifter om interaktion med sjöfågel

Medlemsstaterna ska samla in och senast den 1 juni 2009 förse kommissionen med alla tillgängliga uppgifter om interaktion med sjöfågel, inklusive oavsiktliga fångster som görs av deras fiskefartyg vid fiske efter arter som omfattas av SEAFO-konventionen.

Artikel63¶Riskreducerande åtgärder

1. Alla fartyg som fiskar söder om 30° sydlig bredd ska medföra linor avsedda att skrämma bort fåglar (toristolpar) enligt följande:

a) Toristolpar ska överensstämma med riktlinjerna för utformning och utsättning av torilinor i del II i bilaga XIV.

b) Toristolpar ska alltid användas innan långrev sätts ut i vattnet söder om 30° sydlig bredd.

c) Där det är praktiskt lämpligt uppmanas fartygen att använda en extra stolpe och lina för att skrämma bort fåglar vid tillfällen då fågeltätheten eller fåglarnas aktivitet är hög.

d) Reservtorilinor ska medföras på alla fartyg och vara klara för omedelbar användning.

2. Långrev får endast sättas ut nattetid (dvs. tiden mellan den nautiska solnedgången och den nautiska soluppgången. Under nattligt fiske med långrev får endast fartygsljus som påkallas av säkerhetsskäl användas.

3. Dumpning av fiskavfall är förbjuden medan redskap sätts ut eller skjuts ut. Dumpning av avfall ska undvikas medan redskap bogseras. All sådan kvittblivning ska om möjligt äga rum på den sida av fartyget där redskap inte bogseras. För fartyg och fisken för vilka det inte krävs att fiskavfall ska behållas ombord ska det användas ett system för att avlägsna krokar och fiskhuvuden från fiskavfallet innan avfallet dumpas. Nätredskap ska innan de skjuts ut rengöras från sådant som kan dra till sig sjöfågel.

4. Gemenskapsfartyg ska använda sig av skjutnings- och bogseringsförfaranden som minimerar den tid som nätredskapet ligger på ytan med slaka maskor. Underhållet ska såvitt möjligt inte utföras med nätredskapet i vattnet.

5. Gemenskapsfartyg ska uppmuntras att utveckla redskapskombinationer som minimerar risken för att fåglar träffas av de delar av nätredskapet som de är mest sårbara för. Detta skulle kunna innebära att nätredskapet vikt ökas eller att flytförmågan minskas så att det sjunker fortare eller att färgade remsor eller liknande placeras på särskilda delar av nätet, där maskstorleken utgör en särkskild fara för fåglarna.

6. Gemenskapsfartyg som saknar bearbetningsutrustning för fiskavfall ombord eller inte har lämpliga anordningar för att förvara fiskavfall ombord eller inte kan göra sig av med avfallet på den sida av fartyget där redskap inte bogseras ska inte godkännas för fiske i SEAFO:s konventionsområde.

7. Alla ansträngningar ska göras för att fåglar som infångas levande under fisket också släpps levande och att krokar i görligaste mån tas bort utan att fåglarnas liv riskeras.

Avsnitt 5 Tekniska åtgärder

Artikel64¶Åtgärder till skydd för djuphavshaj

Riktat fiske efter djuphavshaj i SEAFO:s konventionsområde ska vara förbjudet.

Avsnitt 6 Kontroll

Artikel65¶Särskilda bestämmelser för tandnoting (Dissostichus eleginoides)

1. Befälhavaren på ett fartyg som har tillstånd att fiska efter tandnoting i SEAFO:s konventionsområde enligt artikel 55 ska på elektronisk väg till sin flaggmedlemsstats behöriga myndigheter och SEAFO:s sekretariat skicka en fångstrapport med uppgift om den mängd tandnoting som fartyget har fångat, även om ingen fångst har gjorts. Rapporten ska skickas var femte dag under fiskeresan. Varje medlemsstat ska utan dröjsmål översända dessa uppgifter till kommissionen.

2. Medlemsstater med fartyg som har tillstånd att fiska efter tandnoting i SEAFO:s konventionsområde ska senast den 30 juni 2009 lämna detaljerade fångst- och ansträngningsuppgifter till kommissionen och SEAFO:s sekretariat.

Artikel66¶Särskilda bestämmelser för djuphavsrödkrabbor (Chaceon spp.)

1. Befälhavaren på ett fartyg som har tillstånd att fiska efter djuphavsrödkrabbor i SEAFO:s konventionsområde enligt artikel 55 ska på elektronisk väg till sin flaggmedlemsstats behöriga myndigheter och SEAFO:s sekretariat skicka en fångstrapport med uppgift om den mängd djuphavsrödkrabbor som fartyget har fångat, även om ingen fångst har gjorts. Rapporten ska skickas var femte dag under fiskeresan. Varje medlemsstat ska utan dröjsmål översända dessa uppgifter till kommissionen.

2. Medlemsstater med fartyg som har tillstånd att fiska efter djuphavsrödkrabbor i SEAFO:s konventionsområde ska senast den 30 juni 2009 lämna detaljerade fångst- och ansträngningsuppgifter till kommissionen och SEAFO:s sekretariat.

Artikel67¶Särskilda bestämmelser för Beryxar (Beryx spp.)

1. Befälhavaren på ett fartyg som har tillstånd att fiska efter beryxar i SEAFO:s konventionsområde enligt artikel 55 ska på elektronisk väg till sin flaggmedlemsstats behöriga myndigheter och SEAFO:s sekretariat skicka en fångstrapport med uppgift om den mängd beryxar som fartyget har fångat, även om ingen fångst har gjorts. Rapporten ska skickas var femte dag under fiskeresan. Varje medlemsstat ska utan dröjsmål översända dessa uppgifter till kommissionen.

2. Medlemsstater med fartyg som har tillstånd att fiska efter beryxar i SEAFO:s konventionsområde ska senast den 30 juni 2009 lämna detaljerade fångst- och ansträngningsuppgifter till kommissionen och SEAFO:s sekretariat.

Artikel68¶Särskilda bestämmelser för atlantisk soldatfisk (Hoplostethus atlanticus)

1. Befälhavaren på ett fartyg som har tillstånd att fiska efter atlantisk soldatfisk i SEAFO:s konventionsområde enligt artikel 55 ska på elektronisk väg till sin flaggmedlemsstats behöriga myndigheter och SEAFO:s sekretariat skicka en fångstrapport med uppgift om den mängd atlantisk soldatfisk som fartyget har fångat, även om ingen fångst har gjorts. Rapporten ska skickas var femte dag under fiskeresan. Varje medlemsstat ska utan dröjsmål översända dessa uppgifter till kommissionen.

2. Medlemsstater med fartyg som har tillstånd att fiska efter atlantisk soldatfisk i SEAFO:s konventionsområde ska senast den 30 juni 2009 lämna detaljerade fångst- och ansträngningsuppgifter till kommissionen och SEAFO:s sekretariat.

Artikel69¶Meddelande om fartygsförflyttningar och fångster

1. Fiskefartyg och fiskeforskningsfartyg som har fått tillstånd att fiska i SEAFO:s konventionsområde och som bedriver fiske ska via fartygsövervakningssystemet VMS eller på annat lämpligt sätt skicka rapport om inträde, fångst och utträde till myndigheterna i flaggmedlemsstaten och om flaggmedlemsstaten så kräver till SEAFO:s verkställande sekreterare.

2. Inträdesrapporten ska lämnas tidigast tolv och senast sex timmar före varje inträde i SEAFO:s konventionsområde och ska omfatta inträdesdatum, tid, geografisk position för fartyget och mängden fisk ombord fördelad på arter (FAO:s trebokstavskod) och färskvikt (kg).

3. Fångstrapporten ska vara fördelad på arter (FAO:s trebokstavskod) och färskvikt (kg) vid varje kalendermånads utgång.

4. Utträdesrapporten ska lämnas tidigast tolv timmar och senast sex timmar före varje utträde ur SEAFO:s konventionsområde. Den ska omfatta utträdesdatum, tid, geografisk position för fartyget, antal fiskedagar och fångst, fördelad på arter (FAO:s trebokstavskod) och färskvikt (kg), i SEAFO:s konventionsområde sedan fisket började eller sedan närmast föregående fångstrapport lämnades.

Artikel70¶Vetenskaplig observation och uppgiftsinsamling för bedömning av bestånd

1. Varje medlemsstat ska se till att alla de av dess fartyg som bedriver fiske i SEAFO:s konventionsområde efter målarter som omfattas av SEAFO-konventionen har vetenskapligt kvalificerade observatörer ombord.

2. Varje medlemsstat ska kräva att den information som observatörerna samlar in om varje fartyg som för medlemsstatens flagg överförs senast 30 dagar efter det att fartyget har lämnat SEAFO:s konventionsområde. Uppgifterna ska överföras i det format som anges av SEAFO:s vetenskapliga kommitté. Medlemsstaterna ska så snart som möjligt förse kommissionen med en kopia av uppgifterna med hänsyn tagen till behovet av konfidentialitet för icke-aggregerade uppgifter. Medlemsstaterna får också förse SEAFO:s verkställande sekreterare med en kopia av uppgifterna.

3. De uppgifter som avses i denna artikel ska i största möjliga utsträckning samlas in och kontrolleras av de utsedda observatörerna senast den 30 juni 2009.

Artikel71¶Observerade fartyg från icke avtalsslutande parter

1. Fiskefartyg som för en medlemsstats flagg ska till sin flaggmedlemsstat rapportera allt eventuellt fiske som bedrivs av fartyg som för en icke avtalsslutande parts flagg i SEAFO:s konventionsområde. Denna information ska bl.a. innehålla följande:

a) Fartygets namn.

b) Fartygets registreringsnummer.

c) Fartygets flaggstat.

d) Alla andra relevanta uppgifter om det observerade fartyget.

2. Varje medlemsstat ska överlämna de uppgifter som avses i punkt 1 till kommissionen så snart som möjligt. Kommissionen ska översända dessa uppgifter till SEAFO:s verkställande sekreterare för kännedom.

Avsnitt 7 Skydd av känsliga marina ekosystem

Artikel72¶Användning av begrepp

I detta avsnitt gäller följande definitioner:

1. bottenfiske: fiske där fiskeredskapet sannolikt kommer att komma i kontakt med havsbotten under normal fiskeverksamhet.

2. befintliga områden för bottenfiske: områden där VMS-uppgifter och/eller andra uppgifter om geografisk referens anger att bottenfiske har bedrivits under referensperioden 1987–2007.

3. nya områden för bottenfiske: andra områden än befintliga områden för bottenfiske inom SEAFO:s regleringsområde.

4. experimentellt fiske: fiske som bedrivs inom nya områden för bottenfiske.

5. marina ekosystem: dynamiska komplex av växt-, djur- och mikroorganismsamhällen och deras icke-levande miljö, vilka interagerar som en funktionell enhet.

6. känsliga marina ekosystem (VME): marina ekosystem vilkas integritet (dvs. ekosystemets struktur eller funktion) enligt bästa tillgängliga vetenskapliga rön och försiktighetsprincipen riskerar att utsättas för betydande negativa verkningar till följd av fysisk kontakt med bottenredskap under normal fiskeverksamhet, bland annat korallrev, undervattensberg, hydrotermiska skorstenar, kallvattenkoraller och kallvattensvampkolonier. De känsligaste ekosystemen är sådana som både lätt störs och som återhämtar sig mycket långsamt eller kanske inte alls.

7. betydande negativa verkningar: sådana verkningar (bedömda enskilt, i kombination med andra verkningar eller kumulativt) som hotar ekosystemets integritet, så att drabbade populationers förmåga till återväxt skadas, livsmiljöernas naturliga produktivitet långsiktigt försämras eller en betydande förlust av artrikedom, livsmiljöer eller samhällstyper uppstår på mer än tillfällig basis.

8. bottenredskap: redskap som vid normal fiskeverksamhet kommer i kontakt med havsbottnen, bland annat bottentrålar, skrapredskap, bottengarn, förankrade backor/långrevar, tinor/mjärdar och fällor.

9. upptäckt av ett känsligt marint ekosystem: ett fartygs upptäckt av VME-indikatororganismer som överskrider tröskelvärdet per fångst med mer än 100 kg levande korall och/eller 1000 kg levande svampdjur.

10. VME-indikatororganismer: koraller och svampdjur.

11. indikatorarter för korall: antipatharia, gorgonacea, havsanemonfält med ceriantharia, lophelia eller fält med sjöpenna.

Artikel73¶Fastställande av befintliga områden för bottenfiske

De medlemsstater som har fartyg som bedrev bottenfiske under perioden 1987–2007 i SEAFO:s konventionsområde ska förelägga kommissionen övergripande kartor över befintliga fiskeområden senast den 1 april 2009. Kommissionen ska vidarebefordra dessa kartor till SEAFO:s verkställande sekreterare utan dröjsmål. Kartorna ska grundas på VMS-uppgifter och/eller andra tillgängliga uppgifter om geografisk referens och uttryckas i en så exakt rumslig och tidsmässig upplösning som möjligt.

Artikel74¶Bottenfiske i nya områden för bottenfiske

1. Från och med den 1 november 2009 ska allt experimentellt fiske eller fiske med bottenredskap som inte tidigare använts i det berörda befintliga fiskeområdet ske i enlighet med de krav som anges i ett protokoll om experimentellt bottenfiske.

2. Det protokoll om experimentellt bottenfiske som avses i punkt 1 ska utvecklas av varje berörd medlemsstat och innehålla

a) en upptagningsplan som beskriver målarter, datum och områden. Begränsningar av områden och fiskeansträngningar ska beaktas för att säkerställa att fisket genomförs gradvis inom ett begränsat geografiskt område,

b) om möjligt, en första bedömning av de kända och förväntade effekterna av dess bottenfiske i känsliga marina ekosystem,

c) en plan för att begränsa dessa effekter, med åtgärder för att förhindra en betydande negativ inverkan på känsliga marina ekosystem som kan bli följden av fisket,

d) en fångstövervakningsplan med registrering/rapportering av alla arter som fångas. Registreringen/rapporteringen av fångsterna ska, om så är nödvändigt, vara tillräckligt detaljerad för att man ska kunna göra en bedömning av fisket,

e) en plan för insamling av uppgifter för att underlätta fastställandet av känsliga marina ekosystem/arter i fiskeområdet.

3. Från och med den tidpunkt som anges i punkt 1 får experimentellt fiske eller fiske med bottenredskap som inte tidigare använts i det befintliga fiskeområdet inte inledas innan de uppgifter som anges i punkt 2 har överlämnats av medlemsstaterna till SEAFO:s verkställande sekreterare via kommissionen.

4. Medlemsstaterna ska rapportera om resultaten av bottenfisket till SEAFO:s sekretariat via kommissionen.

Artikel75¶Bedömning av bottenfiske i nya och befintliga områden

1. De medlemsstater vars fartyg bedriver eller avser att bedriva bottenfiske inom SEAFO:s regleringsområde ska göra en bedömning av bottenfiskets kända och förväntade effekter på känsliga marina ekosystem. En sådan bedömning ska syfta till att avgöra om detta fiske, med beaktande av historiken för bottenfiske i SEAFO:s regleringsområde, skulle få en betydande negativ inverkan på känsliga marina ekosystem.

2. Vid genomförandet av den bedömning som avses i punkt 1 ska medlemsstaterna förlita sig på bästa tillgängliga vetenskapliga och tekniska rön när det gäller lokaliseringen av känsliga marina ekosystem i de områden där deras fiskefartyg avser att bedriva fiske. Dessa uppgifter ska i förekommande fall inbegripa vetenskapliga uppgifter på grundval av vilka sannolikheten för förekomst av sådana ekosystem kan uppskattas.

3. Medlemsstaterna ska lämna in sina bedömningar enligt punkterna 1 och 2 till kommissionen och SEAFO:s sekretariat så snart som möjligt, dock senast den 1 september 2009. Bedömningen ska åtföljas av en beskrivning av riskreducerande åtgärder för att förhindra betydande negativa effekter på känsliga marina ekosystem som, i förekommande fall, ska genomföras i enlighet med riktlinjer som utarbetats av SEAFO:s vetenskapliga kommitté.

Artikel76¶Vetenskapliga observatörer

1. Utöver de krav som anges i artikel 70 ska medlemsstaterna se till att fartyg som för deras flagg och som bedriver experimentellt fiske i enlighet med artikel 74 har en vetenskaplig observatör ombord. Observatörerna ska samla in uppgifter i enlighet med ett protokoll om insamling av uppgifter om känsliga marina ekosystem.

2. Observatörer som samlar in uppgifter i enlighet med det protokoll om insamling av uppgifter om känsliga marina ekosystem som avses i punkt 1 ska

a) övervaka alla tecken på känsliga marina ekosystem och förekomst av känsliga marina arter,

b) registrera följande uppgifter för fastställande av känsliga marina ekosystem: fartygets namn, typ av redskap, datum, position (latitud/longitud), djup, artkod, resans löpnummer, utsättningsnummer (”set-number”) och observatörens namn på uppgiftsbladet,

c) samla in representativa biologiska prover från hela fångsten. Biologiska prover ska, på begäran av den vetenskapliga myndigheten i en flaggmedlemsstat eller av kommissionen, samlas in och frysas,

d) överlämna prover till den vetenskapliga myndigheten i en flaggmedlemsstat vid fiskeresans slut.

Artikel77¶Upptäckt av ett känsligt marint ekosystem

1. Fartyg som för gemenskapsflagg och som bedriver bottenfiske inom SEAFO:s regleringsområde ska uppfylla följande krav:

a) Om man misstänker upptäckt av ett känsligt marint ekosystem på grundval av tillgängliga uppgifter, särskilt om det finns betydande mängder VME-indikatororganismer i fångsten, ska fartyget kvantifiera fångsten av VME-indikatororganismerna. Observatörer som utplacerats i enlighet med artikel 74 ska identifiera koraller, svampdjur och andra VME-organismer på lägsta möjliga taxonomiska nivå och använda det protokoll om experimentellt bottenfiske som avses i artikel 74.2 samt SEAFO:s provtagningsformulär. Observatörerna ska lämna in SEAFO:s sammanfattande reserapporter till flaggmedlemsstaterna, som utan dröjsmål ska vidarebefordra informationen till SEAFO:s sekretariat via kommissionen.

b) Om en upptäckt av ett känsligt marint ekosystem bekräftas, ska fartygets befälhavare, på grundval av de åtgärder som vidtas enligt led a,

i) rapportera händelsen till flaggmedlemsstaten, som utan dröjsmål ska vidarebefordra informationen till kommissionen och SEAFO: sekretariatschef. Kommissionen ska omedelbart uppmana medlemsstaterna att varna alla de gemenskapsfartyg som har tillstånd att fiska inom SEAFO:s regleringsområde,

ii) upphöra med fisket, hala ombord redskapen och förflytta sig minst två sjömil från bogseringens/utsättningens ändpunkt i den riktning som, på grundval av alla tillgängliga informationskällor, minst sannolikt leder till någon ytterligare upptäckt. Ytterligare bogseringar/utsättningar ska vara parallella med bogseringarna/utsättningarna när upptäckten gjordes.

2. Kommissionen ska, om en bekräftad upptäckt av ett känsligt marint ekosystem sker i ett nytt fiskeområde, efter en anmälan från SEAFO: s verkställande sekreterare genomföra en tillfällig stängning två sjömil runt den rapporteringsposition som avses i punkt 1 b. Rapporteringspositionen är den som uppgetts av fartyget, antingen bogseringens/utsättningens ändpunkt eller en någon annan position för vilken det finns uppgifter som tyder på att den ligger närmast den exakta lokaliseringen. Den tillfälliga stängningen ska gälla fram till dess att SEAFO:s sekretariat rekommenderar att området kan öppnas på nytt.

Kapitel XI Särskilda bestämmelser för gemenskapsfartyg som fiskar i IOTC-området

Artikel78¶Åtgärder för att minska bifångst av sjöfåglar

1. Medlemsstaterna ska samla in och förse IOTC, med kopia till kommissionen, med alla tillgängliga uppgifter om interaktion med sjöfågel, inklusive deras fiskefartygs oavsiktliga fångster.

2. Medlemsstaterna ska med hjälp av effektiva riskreducerande åtgärder försöka minska bifångsterna av sjöfågel i alla fiskeområden, under alla säsonger och vid alla typer av fiske.

3. Gemenskapsfartyg som fiskar söder om 30° sydlig bredd ska medföra och använda linor avsedda att skrämma bort fåglar (toristolpar) med följande tekniska specifikationer:

a) Toristolpar ska utformas i enlighet med de riktlinjer för utformning och utsättning av torilinor som antagits av IOTC.

b) Söder om 30° sydlig bredd ska torilinor alltid sättas ut innan långrev sätts ut i vattnet.

c) Där det är praktiskt lämpligt ska fartygen använda ytterligare en stolpe och lina för att skrämma bort fåglar vid tillfällen då fågeltätheten eller fåglarnas aktivitet är hög.

d) Reservtorilinor ska medföras på alla fartyg och vara klara för omedelbar användning.

4. De av gemenskapens ytlångrevsfartyg som, vid fiske efter svärdfisk, använder det så kallade amerikanska långrevssystemet och är utrustade med en linkastningsanordning ska vara undantagna från kraven i punkt 3.

Artikel79¶Begränsning av fiskekapaciteten för fartyg som fiskar efter tropisk tonfisk

1. Det högsta tillåtna antal gemenskapsfartyg som får fiska efter tropisk tonfisk i IOTC:s område, och motsvarande GT-kapacitet, ska vara följande: Medlemsstat Maximalt antal fartyg Kapacitet (GT) Spanien 22 61400 Frankrike 21 31467 Italien 1 2137

2. Trots punkt 1 får medlemsstaterna ändra antalet fartyg, per redskapstyp, under förutsättning att de för kommissionen kan visa att denna ändring inte leder till ökad fiskeansträngning för de berörda fiskbestånden.

3. Medlemsstaterna ska i samband med en föreslagen överföring av kapacitet till deras flotta se till att de fartyg som ska överföras finns med i IOTC:s fartygsregister eller i fartygsregistret hos en annan regional fiskeriorganisation för tonfisk. Fartyg som förekommer i en regional fiskeriförvaltningsorganisations förteckning över IUU-fartyg får inte överföras.

4. De gemenskapsfartyg som avses i punkt 1 ska även tillåtas att fiska efter svärdfisk och långfenad tonfisk i IOTC:s område.

5. För att beakta genomförandet av de utvecklingsplaner som överlämnats till IOTC kan de begränsningar av fiskekapaciteten som anges i denna artikel utökas, inom de gränser som fastställs i dessa utvecklingsplaner.

Artikel80¶Begränsning av fiskekapaciteten hos fartyg som fiskar efter svärdfisk och långfenad tonfisk

1. Det högsta tillåtna antal gemenskapsfartyg som får fiska efter svärdfisk och långfenad tonfisk i IOTC:s område, och motsvarande GT-kapacitet, ska vara följande: Medlemsstat Maximalt antal fartyg Kapacitet (GT) Spanien 27 11600 Frankrike 25 1940 Portugal 26 10100 Förenade Kungariket 4 1400

4. De gemenskapsfartyg som avses i punkt 1 ska även tillåtas att fiska efter tropisk tonfisk i IOTC:s område.

Kapitel XII Särskilda bestämmelser för gemenskapsfartyg som fiskar i SPFO-området

Artikel81¶Pelagiskt fiske – kapacitetsbegränsning

1. Medlemsstater som aktivt bedrev fiske under 2008 ska begränsa det totala bruttotonnaget (GT) för fartyg som för deras flagg och fiskar efter pelagiska bestånd under 2009 till totalt 63000 bruttoton i SPFO-området på ett sådant sätt att det säkrar ett hållbart utnyttjande av de pelagiska fiskbestånden i södra Stilla havet.

2. Medlemsstater som tidigare har fångat pelagiska arter i södra Stilla havet, men som inte bedrev fiske under 2008, får delta i fisket i SPFO-området under 2009, under förutsättning att de frivilligt begränsar fiskeansträngningen.

3. Medlemsstaterna ska månatligen till kommissionen anmäla namn och egenskaper, inklusive GT, för sina fartyg som deltar i fisket i SPFO-området.

4. Medlemsstaterna ska månatligen till kommissionen anmäla sina fartygs faktiska närvaro och fiskeverksamhet i SPFO-området under 2009. VMS-register, fångstrapporter och, om de finns tillgängliga, hamnanlöp ska användas för anmälningarna.

5. Medlemsstaterna ska till SPFO:s interimistiska vetenskapliga arbetsgrupp lämna för granskning beståndsbedömningar och forskning om pelagiska bestånd i SPFO-området och uppmuntra deras vetenskapliga experter att delta aktivt i SPFO:s vetenskapliga arbete om pelagiska arter.

6. Medlemsstaterna ska i så stor utsträckning som möjligt säkra en lämplig observatörstäckningsnivå på fiskefartyg som för deras flagg för att observera de pelagiska fiskena i södra Stilla havet och samla in relevant vetenskaplig information.

Artikel82¶Bottenfiske

1. Medlemsstaterna ska begränsa bottenfiskeansträngningen eller fångsterna i SPFO-området till de genomsnittliga årsnivåerna under perioden 1 januari 2002–31 december 2006 vad gäller antalet fiskefartyg och andra parametrar som beskriver fångstnivån, fiskeansträngningen och fiskekapaciteten.

2. Medlemsstaterna får inte utvidga bottenfisket till nya regioner i SPFO-området där sådant fiske inte redan förekommer.

3. Gemenskapsfartygen ska upphöra med bottenfiske inom fem nautiska mil från alla platser i SPFO-området som under fiskets gång visar tecken på känsliga marina ekosystem. Gemenskapsfartygen ska rapportera vad man stött på, inklusive plats och vilken typ av ekosystem det rör sig om, till myndigheterna i deras flaggstat, till kommissionen och till SPFO:s interimssekretariat så att lämpliga åtgärder kan vidtas för de berörda platserna.

4. Medlemsstaterna ska utse observatörer till varje fartyg som för deras flagg och som bedriver eller föreslår att de ska bedriva bottentrålfiske i SPFO-området och säkerställa en lämplig nivå på observatörstäckning på fartyg som för deras flagg och som bedriver annat bottenfiske i SPFO-området.

Artikel83¶Datainsamling och utbyte av data

Medlemsstaterna ska samla in, kontrollera och lämna data i enlighet med SPFO:s standarder för insamling, rapportering, kontroll och utbyte av data.

Kapitel XIII Särskilda bestämmelser för gemenskapsfartyg som fiskar i WCPFC-området

Artikel84¶Begränsningar av fiskeansträngningen

Medlemsstaterna ska se till att den totala fiskeansträngningen för storögd tonfisk, gulfenad tonfisk, bonit och långfenad tonfisk i WCPFC-området begränsas till den fiskeansträngning som föreskrivs i partnerskapsavtalen om fiske mellan gemenskapen och kuststaterna i området.

Artikel85¶Avgränsat område för FAD-fiske

1. I den del av WCPFC-området som befinner sig mellan 20° nordlig bredd och 20° sydlig bredd ska fartyg som bedriver FAD-fiske med snörpvad vara förbjuden mellan kl. 00.00 den 1 augusti 2009 och kl. 24.00 den 30 september 2009. Under denna period får ett fartyg som fiskar med snörpvad bedriva fiske i denna del av WCPFC-området endast om det finns en observatör ombord som övervakar att fartyget inte

lägger ut eller använder FAD-redskap eller någon tillhörande elektronisk utrustning,

fiskar hela stim i anslutning med FAD.

2. Alla de snörpvadsfartyg som fiskar i den del av WCPFC-området som anges i första meningen i första stycket ska behålla ombord och landa eller lasta om all storögd tonfisk, gulfenad tonfisk och bonit.

3. Andra stycket ska inte gälla i följande fall, nämligen

under den sista delen av en fisketur om fartyget inte har tillräckligt med utrymme i lastrummet för all fisk,

om fisken anses otjänlig som matfisk av andra skäl än storleken, eller

om frysutrustningen drabbas av ett allvarligt fel.

Artikel86¶Förvaltningsplaner för användningen av anordningar som samlar fisk (FAD)

1. Medlemsstater vars fartyg har tillstånd att fiska i WCPFC-området ska utarbeta förvaltningsplaner för användningen av förankrade eller drivande flytande FAD. Förvaltningsplanerna ska innehålla strategier för att begränsa interaktionen med ungfisk av storögd och gulfenad tonfisk.

2. De förvaltningsplaner som avses i punkt 1 ska lämnas in till kommissionen senast den 15 oktober 2009. Kommissionen ska sammanställa förvaltningsplanerna och lämna en gemenskapsförvaltningsplan till WCPFC:s sekretariat senast den 31 december 2009.

Artikel87¶Högsta antal fartyg som får fiska efter svärdfisk

1. Antalet gemenskapsfartyg som fiskar efter svärdfisk i områdena söder om 20° sydlig bredd i WCPFC-området får inte vara fler än 14. Gemenskapens deltagande ska vara begränsat till fartyg som för spansk flagg.

2. Den totala fångstbegränsningen för svärdfisk i det område som anges i första stycket ska vara 3107 ton.

Kapitel XIV Särskilda bestämmelser för gemenskapsfartyg som fiskar i ICCAT-området

Artikel88¶Åtgärder för att minska bifångst av sjöfåglar

1. Medlemsstaterna ska samla in alla tillgängliga uppgifter om interaktion med sjöfågel, inklusive oavsiktliga fångster av deras fiskefartyg, och översända dem till ICCAT:s sekretariat och kommissionen.

2. Medlemsstaterna ska med hjälp av effektiva riskreducerande åtgärder försöka minska bifångsterna av sjöfågel i alla fiskeområden, under alla säsonger och vid alla typer av fiske.

3. Gemenskapsfartyg som fiskar söder om 20° sydlig bredd ska medföra och använda linor avsedda att skrämma bort fåglar (toristolpar) med följande tekniska specifikationer:

a) Toristolpar ska uppfylla kraven för utformning av toristolpar och motsvara de riktlinjer för utsättning av torilinor som antagits av ICCAT.

b) Söder om 20° sydlig bredd ska toristolpar alltid användas innan långrev sätts ut i vattnet.

c) Där det är praktiskt lämpligt ska fartygen använda ytterligare en stolpe och lina för att skrämma bort fåglar när fågeltätheten eller fåglarnas aktivitet är hög.

d) Reservtorilinor ska medföras på alla fartyg och vara klara för omedelbar användning.

4. Genom undantag från punkt 3 får långrevsfartyg från gemenskapen som ägnar sig åt fiske efter svärdfisk använda monofillångrevsredskap, förutsatt att fartygen

a) använder sina långrevar under perioden mellan nautisk solnedgång och nautisk soluppgång enligt den nautiska almanackan för solnedgång och soluppgång på den geografiska position där fisket utförs,

b) använder ett sänke på minst 60 g som ska vara placerat högst 3 m från kroken för att åstadkomma bästa möjliga sjunkhastighet.

Artikel89¶Fastställande av ett stängt område/en fredningstid i fråga om fiske efter svärdfisk i Medelhavet

För att skydda svärdfisken, särskilt små fiskar, är fiske efter svärdfisk i Medelhavet förbjudet från och med den 1 oktober till och med den 30 november 2009.

Artikel90¶Minsta tillåtna storlek på svärdfisk i Nordatlanten

Oavsiktlig fångst av svärdfisk i Nordatlanten som anses för liten enligt artikel 8.1 i förordning (EG) nr 520/2007 kan godtas om den oavsiktliga fångsten inte överstiger 15 % uttryckts i antal per landning av den totala svärdfiskfångsten för fartyget i fråga.

Artikel91¶Haj

1. Medlemsstaterna ska vidta lämpliga åtgärder för att minska fiskeridödligheten vid fiske efter nordatlantisk makrillhaj.

2. Gemenskapsfiskefartyg ska omgående levande och oskadade släppa storögda rävhajar (Alopias superciliosus) som fångas i samband med fiske som förvaltas av ICCAT, när dessa halas längs fartygssidan för ombordtagning.

Oavsiktliga fångster och levande frisläppningar ska registreras i loggboken.

Artikel91a¶Maximalt antal fartyg som får fiska efter blåfenad tonfisk i östra Atlanten

Införd genom förordning (EG) nr 753/2009.

Det maximala antalet spöfiskefartyg och dörjfiskefartyg från gemenskapen med tillstånd att aktivt fiska efter blåfenad tonfisk mellan 8 kg eller 75 cm och 30 kg eller 115 cm i östra Atlanten samt fördelningen av detta maximala antal mellan medlemsstaterna fastställs till följande:

Spanien: 63

Frankrike: 44

EG: 107

Artikel91b¶Fångstbegränsningar för blåfenad tonfisk i östra Atlanten

Införd genom förordning (EG) nr 753/2009.

1. Inom ramen för de fångstbegränsningar som anges i bilaga ID, fastställs gränsen för fångst av blåfenad tonfisk mellan 8 kg eller 75 cm och 30 kg eller 115 cm för gemenskapsfartyg med tillstånd och som avses i artikel 91a samt fördelningen mellan medlemsstaterna till följande (i ton):

Spanien: 599,3

Frankrike: 269,3

EG: 868,6

2. Inom ramen för de fångstbegränsningar som anges i punkt 1 fastställs gränsen för fångst av blåfenad tonfisk som väger minst 6,4 kg eller mäter minst 70 cm för spöfiskefartyg från gemenskapen som avses i artikel 91a och vars totallängd understiger 17 m samt fördelningen mellan medlemsstaterna till följande (i ton):

Frankrike: 45

EG: 45

Artikel91c¶Maximalt antal fartyg som får fiska efter blåfenad tonfisk i Medelhavet inom ramen för gemenskapens kustnära icke-industriella fiske

Införd genom förordning (EG) nr 753/2009.

Det maximala antalet fartyg verksamma inom gemenskapens kustnära icke-industriella fiske och med tillstånd att fiska efter blåfenad tonfisk mellan 8 kg eller 75 cm och 30 kg eller 115 cm i Medelhavet samt fördelningen av detta maximala antal mellan medlemsstaterna fastställs till följande:

Spanien: 139

Frankrike: 86

Italien: 35

Cypern: 25

Malta: 89

EG: 374

Artikel91d¶Fångstbegränsningar för blåfenad tonfisk i Medelhavet för gemenskapens kustnära icke-industriella fiske

Införd genom förordning (EG) nr 753/2009.

Inom ramen för de fångstbegränsningar som anges i bilaga ID fastställs gränsen för fångst av blåfenad tonfisk som väger mellan 8 kg och 30 kg för det kustnära icke-industriella gemenskapsfisket efter färsk fisk i Medelhavet med spöfiskefartyg, långrevsfartyg och fartyg med handlinor som avses artikel 91c samt fördelningen mellan medlemsstaterna till följande (i ton):

Spanien: 82,3

Frankrike: 71,8

Italien: 63,5

Cypern: 2,3

Malta: 5,3

EG: 225,2

Artikel91e¶Maximalt antal fartyg som får fiska efter blåfenad tonfisk i Adriatiska havet i odlingssyfte

Införd genom förordning (EG) nr 753/2009.

Det maximala antalet gemenskapsfartyg som fiskar aktivt efter blåfenad tonfisk i Adriatiska havet i odlingssyfte och som har tillstånd att fiska efter blåfenad tonfisk mellan 8 kg eller 75 cm och 30 kg eller 115 cm samt fördelningen av detta maximala antal mellan medlemsstaterna fastställs till följande:

Italien: 68

EG: 68

Artikel91f¶Fångstbegränsningar för blåfenad tonfisk som fångas i Adriatiska havet i odlingssyfte

Införd genom förordning (EG) nr 753/2009.

Inom ramen för de fångstbegränsningar som anges i bilaga ID fastställs gränsen för fångst av blåfenad tonfisk som väger mellan 8 kg och 30 kg för gemenskapsfartyg som fiskar efter blåfenad tonfisk i Adriatiska havet i odlingssyfte och som avses i artikel 91e samt fördelningen mellan medlemsstaterna till följande (i ton):

Italien: 63,5

EG: 63,5

Artikel92¶Fredningstid för blåfenad tonfisk

Upphävd genom förordning (EG) nr 302/2009.

1. Fiske efter blåfenad tonfisk i östra Atlanten och Medelhavet ska vara förbjudet för stora pelagiska långrevsfartyg med en total längd på över 24 meter under perioden 1 juni–31 december.

Genom undantag från första stycket ska sådant fiske vara förbjudet inom området väster om 10°V och norr om 42°N för sådana fartyg under perioden 1 februari–31 juli.

2. Fiske efter blåfenad tonfisk med ringnotsfartyg i östra Atlanten och Medelhavet ska vara förbjudet under perioden 15 juni–15 april.

3. Fiske efter blåfenad tonfisk med spöfiskefartyg och dörjfiskefartyg i östra Atlanten ska vara förbjudet under perioden 15 oktober–15 juni.

4. Fiske efter blåfenad tonfisk med pelagiska trålare i östra Atlanten ska vara förbjudet under perioden 15 oktober–15 juni.

5. Fritids- eller sportfiske efter blåfenad tonfisk i östra Atlanten och Medelhavet ska vara förbjudet under perioden 15 oktober–15 juni.

Artikel93¶Fritids- och sportfiske efter blåfenad tonfisk

Upphävd genom förordning (EG) nr 302/2009.

Medlemsstaterna ska från sina tilldelade kvoter i bilaga ID tilldela en särskild kvot för blåfenad tonfisk för fritids- och sportfiske.

Kapitel XV Olagligt, orapporterat och oreglerat fiske

Artikel94¶Nordatlanten

Fartyg som bedriver olagligt, orapporterat och oreglerat fiske i Nordatlanten ska bli föremål för de åtgärder som fastställs i bilaga XV.

Kapitel XVI Särskilda bestämmelser för gemenskapsfartyg i den del av Berings hav som är fritt hav

Artikel95¶Förbud mot fiske i den del av Berings hav som är fritt hav

Fiske efter alaskapollack (Theragra chalcogramma) i den del av Berings hav som är fritt hav är förbjudet.

Kapitel XVII Slutbestämmelser

Artikel96¶Dataöverföring

När medlemsstaterna i enlighet med artiklarna 15.1 och 18.1 i förordning (EEG) nr 2847/93 sänder uppgifter till kommissionen om de kvantiteter ur varje bestånd som landats, ska de använda de beståndskoder som anges i bilaga I till den här förordningen.

Artikel97¶Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2009.

Om de totala tillåtna fångstmängderna i CCAMLR-området fastställts för tidsperioder som börjar före den 1 januari 2009 ska artikel 40 tillämpas från och med början av de totala tillåtna fångstmängdernas respektive tillämpningsperioder.

BILAGA I

Alla fångstbegränsningar som anges i denna bilaga ska betraktas som kvoter med avseende på artikel 5 i denna förordning och därför omfattas av reglerna i förordning (EEG) nr 2847/93, särskilt artiklarna 14 och 15.

Inom varje område redovisas fiskbestånden i alfabetisk ordning efter arternas latinska namn. Nedan följer en tabell över de latinska namnen och motsvarande svenskt namn:

Vetenskapligt namn	Trebokstavs-kod	Svenskt namn
Ammodytes spp.	SAN	Tobisfiskar
Anarhichas lupus	CAA	Havskatt
Anarhichas spp.	CAT	Havskatter
Aphanopus carbo	BSF	Dolkfisk
Argentina silus	ARU	Guldlax
Beryx spp.	ALF	Beryxar
Boreogadus saida	POC	Polartorsk
Brosme brosme	USK	Lubb
Centrophorus squamosus	GUQ	Brun pigghaj
Centroscymnus coelolepis	CYO	Pailonahaj
Cetorhinus maximus	BSK	Brugd
Chaenocephalus aceratus	SSI	Svartfenad isfisk
Champsocephalus gunnari	ANI	Gunnars isfisk
Channichthys rhinoceratus	LIC	Noshörningsfisk
Chionoecetes spp.	PCR	Maskeringskrabbor
Clupea harengus	HER	Sill
Coryphaenoides rupestris	RNG	Skoläst
Dalatias licha	SCK	Chokladhaj
Deania calcea	DCA	Skednoshaj
Dissostichus eleginoides	TOP	Tandnoting
Engraulis encrasicolus	ANE	Ansjovis
Etmopterus princeps	ETR	Stor blåkäxa
Etmopterus pusillus	ETP	Etmopterus pusillus
Etmopterus spinax	ETX	Blåkäxa
Euphausia superba	KRI	Antarktisk krill
Gadus morhua	COD	Torsk
Galeorhinus galeus	GAG	Gråhaj
Germo alalunga	ALB	Långfenad tonfisk
Glyptocephalus cynoglossus	WIT	Rödtunga
Gobionotothen gibberifrons	NOG	Slanknoting
Hippoglossoides platessoides	PLA	Lerskädda
Hippoglossus hippoglossus	HAL	Hälleflundra
Hoplostethus atlanticus	ORY	Atlantisk soldatfisk
Illex illecebrosus	SQI	Nordlig stjärtfenad bläckfisk
Lamna nasus	POR	Håbrand
Nannobrachium achirus	LAC	Nannobrachium achirus
Lepidonotothen squamifrons	NOS	Grånoting
Lepidorhombus spp.	LEZ	Glasvarar
Limanda ferruginea	YEL	Gulstjärtsskädda
Limanda limanda	DAB	Sandskädda
Lophiidae	ANF	Marulkfiskar
Macrourus berglax	RHG	Långstjärt
Macrourus spp.	GRV	Långstjärtar
Makaira nigricans	BUM	Blå marlin
Mallotus villosus	CAP	Lodda
Martialia hyadesi	SQS	Kalamari
Melanogrammus aeglefinus	HAD	Kolja
Merlangius merlangus	WHG	Vitling
Merluccius merluccius	HKE	Kummel
Micromesistius poutassou	WHB	Blåvitling
Microstomus kitt	LEM	Bergtunga
Molva dypterygia	BLI	Birkelånga
Molva macrophthalma	SLI	Medelhavslånga
Molva molva	LIN	Långa
Nephrops norvegicus	NEP	Havskräfta
Notothenia rossii	NOR	Marmorerad noting
Pagellus bogaraveo	SBR	Fläckpagell
Pandalus borealis	PRA	Nordhavsräka
Paralomis spp.	PAI	Krabba
Penaeus spp.	PEN	Penaeusräkor
Phycis spp.	FOX	Fjällbrosmar
Platichthys flesus	FLE	Skrubbskädda
Pleuronectes platessa	PLE	Rödspätta
Pleuronectiformes	FLX	Plattfisk
Pollachius pollachius	POL	Bleka
Pollachius virens	POK	Gråsej
Psetta maxima	TUR	Piggvar
Pseudochaenichthys georgianus	SGI	Krokodilisfisk
Rajiformes –Rajidae	SRX-RAJ	Rockor
Reinhardtius hippoglossoides	GHL	Liten hälleflundra
Salmo salar	SAL	Lax
Scomber scombrus	MAC	Makrill
Scophthalmus rhombus	BLL	Slätvar
Sebastes spp.	RED	Kungsfiskar
Solea solea	SOL	Tunga
Solea spp.	SOX	Solea spp.
Sprattus sprattus	SPR	Skarpsill
Squalus acanthias	DGS	Pigghaj/Rödhaj
Tetrapturus albidus	WHM	Vit marlin
Thunnus alalunga	ALB	Vit tonfisk eller långfenad tonfisk
Thunnus albacares	YFT	Gulfenad tonfisk
Thunnus maccoyii	SBF	Sydlig blåfenad tonfisk
Thunnus obesus	BET	Storögd tonfisk
Thunnus thynnus	BFT	Blåfenad tonfisk
Trachurus spp.	JAX	Taggmakrillar
Trisopterus esmarkii	NOP	Vitlinglyra
Urophycis tenuis	HKW	Vitbrosme
Xiphias gladius	SWO	Svärdfisk

Nedan följer en tabell över de svenska namnen och motsvarande latinska namn (endast i upplysningssyfte):

Ansjovis	ANE	Engraulis encrasicolus
Antarktisk krill	KRI	Euphausia superba
Atlantisk soldatfisk	ORY	Hoplostethus atlanticus
Bergtunga	LEM	Microstomus kitt
Beryxar	ALF	Beryx spp.
Birkelånga	BLI	Molva dypterygia
Blåfena tonfisk	BFT	Thunnus thynnus
Blåkiäxa	ETX	Etmopterus spinax
Blåvitling	WHB	Micromesistius poutassou
Bleka	POL	Pollachius pollachius
Blue marlin	BUM	Makaira nigricans
Brugd	BSK	Cetorhinus maximus
Brun pigghaj	GUQ	Centrophorus squamosus
Chokladhaj	SCK	Dalatias licha
Dolkfisk	BSF	Aphanopus carbo
Etmopterus pusillus	ETP	Etmopterus pusillus
Fjällbrosmar	FOX	Phycis spp.
Fläckpagell	SBR	Pagellus bogaraveo
Glasvarar	LEZ	Lepidorhombus spp.
Gråhaj	GAG	Galeorhinus galeus
Grånoting	NOS	Lepidonotothen squamifrons
Gråsej	POK	Pollachius virens
Guldlax	ARU	Argentina silus
Gulfenad tonfisk	YFT	Thunnus albacares
Gulstjärtskädda	YEL	Limanda ferruginea
Gunnars isfisk	ANI	Champsocephalus gunnari
Håbrand	POR	Lamna nasus
Hälleflundra	HAL	Hippoglossus hippoglossus
Havskatt	CAA	Anarhichas lupus
Havskatter	CAT	Anarhichas spp.
Havskräfta	NEP	Nephrops norvegicus
Kalamari	SQS	Martialia hyadesi
Kolja	HAD	Melanogrammus aeglefinus
Krabba	PAI	Paralomis spp.
Krokodilisfisk	SGI	Pseudochaenichthys georgianus
Kummel	HKE	Merluccius merluccius
Kungsfiskar	RED	Sebastes spp.
Nannobrachium achirus	LAC	Nannobrachium achirus
Långa	LIN	Molva molva
Långfenad tonfisk	ALB	Germo alalunga
Långstjärt	RHG	Macrourus berglax
Långstjärtar	GRV	Macrourus spp.
Lax	SAL	Salmo salar
Lerskädda	PLA	Hippoglossoides platessoides
Liten hälleflundra	GHL	Reinhardtius hippoglossoides
Lodda	CAP	Mallotus villosus
Lubb	USK	Brosme brosme
Makrill	MAC	Scomber scombrus
Marmorerad noting	NOR	Notothenia rossii
Marulkfiskar	ANF	Lophiidae
Maskeringskrabbor	PCR	Chionoecetes spp.
Medelhavslånga	SLI	Molva macrophthalma
Nordhavsräka	PRA	Pandalus borealis
Nordlig stjärtfenad bläckfisk	SQI	Illex illecebrosus
Noshörningsfisk	LIC	Channichthys rhinoceratus
Pailonahaj	CYO	Centroscymnus coelolepis
Penaeusräkor	PEN	Penaeus spp.
Pigghaj/rödhaj	DGS	Squalus acanthias
Piggvat	TUR	Psetta maxima
Plattfisk	FLX	Pleuronectiformes
Polartorsk	POC	Boreogadus saida
Rockor	SRX-RAJ	Rajiformes –Rajidae
Rödspätta	PLE	Pleuronectes platessa
Rödtunga	WIT	Glyptocephalus cynoglossus
Sandskädda	DAB	Limanda limanda
Sill	HER	Clupea harengus
Skarpsill	SPR	Sprattus sprattus
Skednoshaj	DCA	Deania calcea
Skoläst	RNG	Coryphaenoides rupestris
Skrubbskädda	FLX	Platichthys flesus
Slanknoting	NOG	Gobionotothen gibberifrons
Slätvar	BLL	Scophthalmus rhombus
Solea spp.	SOX	Solea spp.
Stor blåkäxa	ETR	Etmopterus princeps
Storögd tonfisk	BET	Thunnus obesus
Svärdfisk	SWO	Xiphias gladius
Svartfenad isfisk	SSI	Chaenocephalus aceratus
Sydlig blåfenad tonfisk	SBF	Thunnus maccoyii
Taggmakrillar	JAX	Trachurus spp.
Tandnoting	TOP	Dissostichus eleginoides
Tobisfiskars	SAN	Ammodytes spp.
Torsk	COD	Gadus morhua
Tunga	SOL	Solea solea
Vit marlin	WHM	Tetrapturus albidus
Vit tonfisk eller långfenad tonfisk	ALB	Thunnus alalunga
Vitbrosme	HKW	Urophycis tenuis
Vitling	WHG	Merlangius merlangus
Vitlinglyra	NOP	Trisopterus esmarkii

BILAGA II

BILAGA III

Del A Nordatlanten, inklusive Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt

1. Fiske efter sill i EG-vatten i ICES-område IIa

Det är förbjudet att landa eller ombord behålla sill som fångats i EG-vatten i område IIa under perioderna 1 januari–28 februari och 16 maj–31 december.

2. Tekniska bevarandeåtgärder i Skagerrak och Kattegatt

Genom undantag från bestämmelserna i bilaga IV till förordning (EG) nr 850/98 ska bestämmelserna i tillägg 1 till denna bilaga tillämpas.

3. Elfiske i ICES-områdena IVc och IVb

3.1 Genom undantag från artikel 31.1 i förordning (EG) nr 850/98 ska fiske med bomtrål där elektrisk ström används tillåtas i ICES-områdena IVc och IVb söder om en linje mellan följande punkter i enlighet med koordinatsystemet WGS84:

en punkt på Förenade kungarikets ostkust vid latitud 55°N,

därifrån österut till latitud 55°N, longitud 5°O,

därifrån norrut till latitud 56°N,

och slutligen österut till en punkt på Danmarks västkust vid latitud 56°N.

3.2 Följande bestämmelser ska gälla under från och med den 1 januari 2010 till och med den 31 december 2012:

a) Högst 5 procent av en medlemsstats bomtrålflotta får använda trålar med elektrisk ström.

b) Den högsta strömstyrkan i kW för varje bomtrål får inte vara mer än bommens längd i meter multiplicerad med 1,25.

c) Spänningen mellan elektroderna får vara högst 15V.

d) Fartyget ska vara utrustat med ett automatiskt dataförvaltningssystem som registrerar den högsta styrka som använts per bom och spänningen mellan elektroderna under minst de 100 senaste dragen. Obehöriga personer ska inte kunna ändra detta automatiska dataförvaltningssystem.

e) Det är förbjudet att använda skrapkätting(ar) framför underteln.

4. Stängning av ett område för fiske efter tobisfiskar i ICES-område IV

4.1 Det är förbjudet att landa eller ombord behålla tobisfiskar som fångats inom det geografiska område som avgränsas av Englands och Skottlands ostkuster och de linjer som i angiven ordning förbinder följande positioner enligt koordinatsystemet WGS84:

Englands ostkust, latitud 55°30'N.

Latitud 55°30'N, longitud 1°00'V.

Latitud 58°00'N, longitud 2°00'V.

Skottlands ostkust, longitud 2°00'V.

4.2 Fiske som bedrivs i vetenskapligt syfte är dock tillåtet för att övervaka tobisfiskbeståndet i området och verkningarna av stängningen.

5. Rockall Koljebox i ICES-område VI

Allt fiske, utom med långrev, är förbjudet i de områden som avgränsas av en linje som i angiven ordning förbinder följande positioner enligt koordinatsystemet WGS84:

Punkt nr	Latitud	Longitud
1	57°00'N	15°00'V
2	57°00'N	14°00'V
3	56°30'N	14°00'V
4	56°30'N	15°00'V

I den del av det område som definieras i denna punkt och som överlappar det område som definieras som nordvästra Rockall i punkt 15.1 ska emellertid undantaget beträffande långrevar inte tillämpas.

5a. Torskselektivitet i Nordsjön och Skagerrak

5a.1 Medlemsstaterna ska vidta åtgärder för att över år 2009 fördela användningen av torskkvoterna för fartyg som för deras flagg och som bedriver fiske i Nordsjön och Skagerrak med hjälp av bottentrålar, snurrevad och liknande släpredskap, med undantag av bomtrålar, och för att begränsa dessa fartygs utkast av torsk i enlighet med de villkor som anges i punkterna 5a.2–5a.6.

5a.2 Medlemsstaterna ska anpassa användningen av de redskap som anges i punkt 5a.1 med avseende på utnyttjandet av torskkvoten. Medlemsstaterna ska därför upprätta utnyttjandemål för sina torskkvoter i slutet av varje kvartal under 2009 och underrätta kommissionen om dessa senast den 1 februari 2009.

5a.3 Om utnyttjandet av torskkvoterna överstiger målkvantiteten med mer än 10 % i slutet av något av de första tre kvartalen 2009 ska medlemsstaten i fråga vidta åtgärder för att se till att dess fartyg enligt punkt 5a.1 tillämpar sådana tekniska ändringar av de fiskeredskap de använder som möjliggör en minskning av torskbifångster i tillräcklig omfattning för att uppnå målet för utnyttjande av kvoten i slutet av följande kvartal.

5a.4 Inom en månad från slutet av det kvartal då målkvantiteten har överskridits ska medlemsstaterna underrätta kommissionen om de åtgärder som avses i punkt 5a.3 och ange de tekniska ändringar som ska vidtas när det gäller redskapen och de fartyg som berörs, tillsammans med styrkande underlag avseende den troliga effekten på fångstprocenten för torsk.

5a.5 Om en medlemsstat har utnyttjat sin torskkvot upp till en nivå på 90 % vid någon tidpunkt före den 15 november 2009 ska det vara obligatoriskt för alla fartyg från den medlemsstaten enligt punkt 5a.1 som använder redskap med en maskstorlek på 80 mm eller större, med undantag av fartyg som använder snurrevad, att under återstoden av året använda de fiskeredskap som beskrivs i tillägg 4 till denna bilaga eller något annat redskap vars tekniska egenskaper leder till liknande fångstprocent för torsk, enligt bekräftelse från STECF, eller, för fartyg inriktade på havskräfta, en sorteringsrist enligt tillägg 3 till denna bilaga eller något annat redskap med bevisad motsvarande möjlighet att undkomma.

5a.6 Trots vad som sägs i punkt 5a.5 får medlemsstaterna också tillämpa de åtgärder som anges i den punkten på enskilda fartyg eller grupper av fartyg som vid någon tidpunkt före den 15 november 2009 har använt 90 % av den del av den nationella torskkvoten som var tillgängliga för dem i enlighet med den nationella metoden för tilldelning av fiskemöjligheter.

5a.7 Trots vad som sägs i punkterna 5a.3 och 5a.5 får medlemsstaterna också tillämpa de åtgärder som anges i de punkterna på enskilda fartyg eller grupper av fartyg för vilka en del av den nationella torskkvoten har gjorts tillgänglig i enlighet med den nationella metoden för tilldelning av fiskemöjligheter.

5b. Förbud mot höggradig sortering i alla Ices-områden

5b.1 Varje art som omfattas av kvoter och som fångas under fiske i Nordsjön och Skagerrak ska tas ombord på fartyget och sedan landas såvida inte detta skulle strida mot de skyldigheter som föreskrivs i gemenskapens fiskerilagstiftning om tekniska bestämmelser samt kontroll- och bevarandebestämmelser och särskilt föreliggande förordning och förordningarna (EG) nr 2371/2002, (EEG) nr 2847/93 och (EG) nr 850/98 och deras tillämpningsföreskrifter.

5b.2 Medlemsstaterna ska sträva efter att vidta åtgärder liknande dem som anges i punkt 5b.1 i östra delen av Engelska kanalen.

5c. Realtidsstängning i östra delen av Engelska kanalen

5c.1 Utan att det påverkar möjligheten att vidta nödåtgärder i enlighet med artikel 8 i förordning (EG) nr 2371/2002, får medlemsstaterna när det finns bevis på ett allvarligt hot mot bevarandet av vissa arter eller fiskevatten i östra delen av Engelska kanalen, inte minst när det är viktigt att undvika höga koncentrationer av hotade arter, och när varje onödigt dröjsmål skulle leda till att de berörda arterna eller fiskevattnen skadades på ett sätt som skulle vara svårt att avhjälpa, vidta bevarandeåtgärder som är striktare än de som fastställs i gemenskapslagstiftningen för vatten under dess överhöghet eller jurisdiktion.

5c.2 De åtgärder som avses i punkt 5c.1 Den geografiska omfattningen av de berörda fiskevattnen ska vara tydligt avgränsad.

ska vara icke-diskriminerande,

får endast tillämpas på fiskefartyg som är utrustade för att fånga den berörda arten och/eller som har tillstånd att fiska i de berörda fiskevattnen, och

har en varaktighet på högst 21 dagar varefter de automatiskt ska upphöra att vara tillämpliga.

5c.3 Medlemsstaterna ska utan dröjsmål underrätta kommissionen, övriga medlemsstater samt den berörda regionala rådgivande nämnden om de åtgärder som antas enligt punkt 5c.1 genom att skicka en kopia av dessa åtgärder tillsammans med en motivering. Åtgärderna ska vara tillämpliga endast om det i motiveringen anges tillräckliga skäl som visar att alla villkor i punkt 5c.1 är uppfyllda. Om sådan skäl inte anges får kommissionen när som helst begära att medlemsstaten omedelbart upphör med eller ändrar åtgärden.

5d. Torskselektivitet i östra delen av Engelska kanalen

5d.1 Medlemsstaterna ska vidta åtgärder för att över år 2009 fördela användningen av torskkvoterna för fartyg som för deras flagg och som bedriver fiske i östra delen av Engelska kanalen med hjälp av bottentrålar, snurrevad och liknande släpredskap, med undantag av bomtrålar, och för att begränsa dessa fartygs utkast av torsk i enlighet med de villkor som anges i punkterna 5d.2–5d.4 nedan.

5d.2 Medlemsstaterna ska anpassa användningen av de redskap som anges i punkt 5d.1 med avseende på utnyttjandet av torskkvoten. Medlemsstaterna ska därför upprätta utnyttjandemål för sina torskkvoter i slutet av varje kvartal under 2009 och underrätta kommissionen om dessa senast den 1 februari 2009.

5d.3 Om utnyttjandet av torskkvoterna överstiger målkvantiteten med mer än 10 % i slutet av andra eller tredje kvartalet 2009 ska medlemsstaten i fråga vidta åtgärder, inklusive realtidstängningar, för se till att de fartyg enligt punkt 5d.1 som för dess flagg undviker torskbifångster och inriktar sig på arter som inte omfattas av kvoter i tillräcklig omfattning för att uppnå målet för utnyttjande av torskkvoten i slutet av följande kvartal.

5d.4 På begäran av kommissionen ska medlemsstaterna underrätta denna om de åtgärder som avses i punkt 5d.3.

5e. Realtidsstängningar i Nordsjön och Skagerrak

5e.1 Vid tillämpning av denna punkt

a) ska följande anses som ungfisk:

Exemplar av torsk som är mindre än 35 cm.

Exemplar av kolja som är mindre än 30 cm.

Exemplar av gråsej som är mindre än 35 cm.

Exemplar av vitling som är mindre än 27 cm.

b) ska tröskeln vara 15 % i vikt av ungfisk i förhållande till totalmängden av de fyra arter som anges i led a. Om mängden torsk i stickprovet överstiger 75 % av den totala mängden av de fyra arterna ska tröskeln vara 10 %.

5e.2 Medlemsstaterna ska identifiera områden där det finns risk att fånga ungfisk i mängder som överstiger tröskelvärdena.

5e.3 Inom de områden som identifieras i enlighet med punkt 5e.2 ska medlemsstaterna genomföra inspektioner för att mäta huruvida procentandelen ungfisk överskrider tröskelvärdet, inbegripet genom planerna för gemensamt utnyttjande. I detta syfte ska medlemsstaterna Medlemsstaterna får uppmana andra länder att genomföra inspektioner i det berörda området för att ta stickprover på deras vägnar.

a) ta samt mäta stickprov av torsk, kolja, gråsej och vitling från ett drag i enlighet med bestämmelserna i tillägg 7 till denna bilaga,

b) dokumentera varje provtagning genom att fylla i en provtagningsrapport enligt tillägg 8 till denna bilaga och skicka den till kuststaten.

5e.4 Den berörda kustmedlemsstaten ska utan dröjsmål på sin webbplats offentliggöra den plats på vilken det stickprov som avses i punkt 5e.3 a togs, den tidpunkt vid vilken det togs samt mängden ungfisk i procent av den totala fångsten torsk, kolja, gråsej och vitling i vikt. Procentandelen ska offentliggöras både enligt art och som totalmängd av de fyra arterna.

5e.5 När ett stickprov som avses i punkt 5e.3a uppvisar en procentandel ungfisk som överskrider tröskelvärdet ska den berörda kustmedlemsstaten förbjuda fiske inom det området med andra redskap än flyttrål, snörpvad, drivgarn och pilkredskap (”jiggers”) för fiske av sill, makrill och taggmakrill samt burar, skrapredskap för stora kammusslor och nät. Det stängda området ska baseras på följande kriterier:

Området ska ha 4, 5 eller 6 koordinatförbindelsepunkter.

Mittpunkten för fiskeverksamheten eller -verksamheterna med stickprover över tröskelvärdet ska vara lika med mittpunkten för det stängda området.

När det stängda området baseras på ett enda stickprov och ligger utanför vattnen upp till 12 mil från baslinjerna under den berörda medlemsstatens jurisdiktion och suveränitet ska området vara 50 kvadratmil.

Det ska finnas högst tre stängningar samtidigt i Skagerrak.

5e.6 Det förbud som avses i punkt 5e.5 ska

träda i kraft 12 timmar efter den berörda medlemsstatens beslut, och

gälla i 21 dagar varefter det automatiskt ska upphöra att gälla vid midnatt UTC.

5e.7 Genom undantag från punkt 5e.5 får kustmedlemsstaten, när procentandelen ligger något över tröskelvärdet eller fångsten på grund av sin totala storlek, fångstsammansättning eller storleksfördelning inte kan betraktas som representativ, inom 48 timmar från och med det ögonblick då det ursprungliga stickprovet togs söka ytterligare information, bl.a. genom inspektioner av ytterligare drag, innan den fattar ett beslut i enlighet med punkt 5e.5.

5e.8 Om det område som ska stängas inbegriper områden under andra medlemsstaters eller tredjeländers jurisdiktion eller suveränitet ska den medlemsstat som har fastställt tröskelvärdet utan dröjsmål informera de berörda angränsande medlemsstaterna och tredjeländerna om resultaten och det förbud som beslutats i enlighet med artikel 5e.5. De angränsande medlemsstaterna ska utan dröjsmål stänga sin del av området.

5e.9 Kustmedlemsstaten ska utan dröjsmål

a) göra detaljerade uppgifter om det förbud som fastställts i enlighet med punkt 5e.5 tillgängliga på sin webbplats,

b) informera fartyg i närheten av området så långt detta är möjligt, och

c) i enlighet med artikel 3 i förordning (EG) nr 2244/2003 av den 18 december 2003 om närmare föreskrifter för det satellitbaserade övervakningssystemet för fartyg per e-post informera kommissionen och centrumen för fiskekontroll i de andra medlemsstater och tredjeländer vars fartyg fiskar inom det området om det förbud som har fastställts i enlighet med punkt 5e.5. Medlemsstaterna ska vidta nödvändiga åtgärder för att garantera att deras centrum för fiskekontroll informerar de fartyg som för deras flagg och som påverkas av förbudet.

5e.10 På begäran ska den berörda kustmedlemsstaten lämna detaljerade provtagningsrapporter till kommissionen och motiveringar för det beslut som fattats enligt punkt 5e.5. Om kommissionen anser att beslutet inte är tillräckligt väl motiverat får den uppmana medlemsstaten att annullera eller ändra beslutet med omedelbar verkan.

6. Restriktioner för fisket efter torsk, kolja och vitling i ICES-område VI och restriktioner för fisket efter torsk i ICES-område VII

Denna punkt ska tillämpas på fartyg med en total längd på över 15 meter från och med den dag då denna förordning börjar tillämpas och på andra fartyg från och med den 1 april 2010.

6.1 ICES-område VIa

i) Till och med den 31 december 2012 är det förbjudet att bedriva något som helst fiske vid någon som helst plats inom den del av ICES-område VIa som är belägen öster eller söder om de linjer som i angiven ordning förbinder följande koordinater:

54°30'N, 10°35'V

55°20'N, 9°50'V

55°30'N, 9°20'V

56°40'N, 8°55'V

57°0'N, 9°0'V

57°20'N, 9°20'V

57°50'N, 9°20'V

58°10'N, 9°0'V

58°40'N, 7°40'V

59°0'N, 7°30'V

59°20'N, 6°30'V

59°40'N, 6°5'V

59°40'N, 5°30'V

60°0'N, 4°50'V

60°15'N, 4°0'V.

ii) Till och med den 31 december 2012 ska alla fiskefartyg som befinner sig på någon plats inom det område som avses i led i säkerställa att alla fiskeredskap ombord är fastgjorda och stuvade i enlighet med artikel 20.1 i förordning (EEG) nr 2847/93.

6.2 ICES-områdena VII f och g

Från och med den 1 februari 2009 till och med den 31 mars 2009 är det förbjudet att fiska i följande ICES-rektanglar: 30E4, 31E4, 32E3. Förbudet ska inte gälla inom sex nautiska mil från baslinjen.

6.3 Genom undantag från punkterna 6.1 och 6.2 är det tillåtet att fiska med statiska kustnät som är fästade med pålar, skrapredskap för stora kammusslor, skrapredskap för musslor, handlinor, mekanisk jiggning, not och kustvad, burar, tinor och mjärdar inom de angivna områdena och tidsperioderna, under förutsättning att

i) inga andra fiskeredskap än statiska kustnät som är fästade med pålar, skrapredskap för stora kammusslor, skrapredskap för musslor, handlinor, mekanisk jiggning, burar, tinor och mjärdar förvaras ombord eller används, och

ii) ingen annan fångst än makrill, sej, lax och skaldjur behålls ombord, landas eller tas i land.

6.4 Genom undantag från punkterna 6.1 och 6.2 är det tillåtet att fiska i de områden som avses i de punkterna med nät med en maskstorlek mindre än 55 mm, under förutsättning att

i) inget nätredskap med en maskstorlek på 55 mm eller större medförs ombord, och

ii) ingen annan fisk än sill, makrill, sardin, sardinell, taggmakrill, skarpsill, blåvitling och guldlaxfiskar behålls ombord.

6.5 Genom undantag från punkt 6.1 är det tillåtet att använda följande redskap vid fiske efter havskräfta under förutsättning att

i) det i det fiskeredskap som används finns en sorteringsrist i enlighet med leden b, c, d och e i tillägg 2 till denna bilaga eller ett nätstycke med kvadratiska maskor enligt tillägg 5 till denna bilaga,

ii) minst 30 viktprocent av den totala fångst som behålls ombord består av havskräfta,

iii) högst 10 viktprocent av den totala fångst som behålls ombord består av en blandning av torsk, kolja och/eller vitling, och

iv) fiskeredskapet har en minsta maskstorlek på 80 mm.

Detta undantag gäller inte inom det område som avgränsas av en linje som i angiven ordning förbinder följande positioner enligt koordinatsystemet WGS84:

59°05'N, 06°45'V

59°30'N, 06°00'V

59°40'N, 05°00'V

60°00'N, 04°00'V

59°30'N, 04°00'V

59°05'N, 06°45'V.

6.6 Med avvikelse från punkt 6.1 ska det vara tillåtet att fiska med trålar, bottenvad eller liknande redskap under förutsättning att

i) alla nät ombord på fartyget har en minsta maskstorlek på 120 mm för fartyg vars totala längd överstiger 15 meter och på 110 mm för alla andra fartyg,

ii) högst 30 viktprocent av den fångst som behålls ombord består av en blandning av torsk, kolja och/eller vitling,

iii) det använda fiskeredskapet innefattar ett nätstycke med kvadratiska maskor enligt tillägg 5 till denna bilaga om mindre än 90 % av den fångst som behålls ombord består av gråsej, och

iv) det använda fiskeredskapet innefattar ett nätstycke med kvadratiska maskor enligt tillägg 6 till denna bilaga om fartygets totala längd är högst 15 meter, oavsett vilken mängd gråsejsfångster som behålls ombord.

Detta undantag gäller inte inom det område som avgränsas av en linje som i angiven ordning förbinder följande positioner enligt koordinatsystemet VGS84:

59° 05′ N, 06° 45′ V.

59° 30′ N, 06° 00′ V.

59° 40′ N, 05° 00′ V.

60° 00′ N, 04° 00′ V.

59° 30′ N, 04° 00′ V.

59° 05′ N, 06° 45′ V.

6.7 Observatörstäckningsnivå i ICES-område VIa

Varje berörd medlemsstat ska inrätta ett program med observatörer ombord under från och med den 1 januari 2010 till och med den 31 december 2012 för att ta prover av fångsterna och utkasten från fartyg som omfattas av undantagen enligt punkterna 6.5 och 6.6. Observatörsprogrammen ska genomföras utan att det påverkar skyldigheterna enligt förordning (EG) nr 665/2008 och ska ha till syfte att beräkna fångster och utkast av torsk, kolja och vitling med en exakthet på minst 20 %.

De berörda medlemsstaterna ska för kommissionen lägga fram en preliminär rapport om det totala antalet fångster och utkast från fartyg som är föremål för observatörsprogrammet senast den 30 juni det år som programmet genomförs. Slutrapporten för det berörda kalenderåret ska läggas fram senast den 1 februari året efter det kalenderåret.

6.8 Experiment för att minska fångsterna av vitling vid havskräftfiske

I det område som avses i punkt 6.1 ska den berörda medlemsstaten i syfte att fastställa metoder för havskräftfiske som minst påverkar vitling under från och med den 1 januari 2010 till och med den 31 december 2012 genomföra tester och experiment vid havskräftfiske

på en sorteringsrist enligt tillägg 2 till denna bilaga, och

på ett fönster med kvadratiska maskor enligt punkterna 1 och 3 i tillägg 5 vilket införts i det översta nätstycket i trålen och vilket slutar högst 6 m från bottenstroppen.

De berörda medlemsstaterna ska överlämna resultaten av testerna och experimenten till kommissionen senast den 30 september det år som de genomfördes.

Medlemsstaterna får införa mer restriktiva åtgärder inbegripet stängda områden för att tillämpa artikel 13.2 c i förordning (EG) nr 1342/2008 vad gäller fartyg under deras egen flagg.

7. Särskilda bestämmelser för skydd av birkelånga i område VIa

7.1 Under perioden 1 mars–31 maj 2009 ska de särskilda villkoren enligt denna punkt gälla i de olika delar av område VIa som avgränsas av linjer som i angiven ordning förbinder följande koordinater:

i) Skotska kontinentalsockelns rand

59°58'N, 07°00'V

59°55'N, 06°47'V

59°51'N, 06°28'V

59°45'N, 06°38'V

59°27'N, 06°42'V

59°22'N, 06°47'V

59°15'N, 07°15'V

59°07'N, 07°31'V

58°52'N, 07°44'V

58°44'N, 08°11'V

58°43'N, 08°27'V

58°28'N, 09°16'V

58°15'N, 09°32'V

58°15'N, 9°45'V

58°30'N, 9°45'V

59°30'N, 7°00'V.

ii) Randen av Rosemary bank

60°00 N, 11°00 V

59°00'N, 11°00'V

59°00'N, 09°00'V

59°30'N, 09°00'V

59°30'N, 10°00'V

60 00'N, 10°00'V.

Utom det område som avgränsas av linjer som i angiven ordning förbinder följande koordinater:

59°15'N, 10°24'V

59°10'N, 10°22'V

59°08'N, 10°07'V

59°11'N, 09°59'V

59°15'N, 09°58'V

59°22'N, 10°02'V

59°23'N, 10°11'V

59°20'N, 10°19'V.

7.2 Vid inträde i området enligt punkt 7.1 ska fiskefartygets befälhavare i loggboken registrera datum, tid och plats för inträdet.

7.3 Vid utträde ur området enligt punkt 7.1 ska fiskefartygets befälhavare i loggboken registrera datum, tid och plats för utträdet.

7.4 I båda de områden som fastställs i punkt 7.1 är det förbjudet att ombord behålla kvantiteter birkelånga som överstiger 6 ton per fiskeresa. Om ett fartyg uppnår denna kvantitet

a) ska det omedelbart upphöra med fisket och lämna det område där det vistas,

b) får det inte återinträda i något av områdena förrän fångsten har landats,

c) får det inte kasta tillbaka någon kvantitet birkelånga i havet.

7.5 Observatörer enligt artikel 8 i förordning (EG) nr 2347/2002 som utsetts till de fiskefartyg som vistas i något av de områden som avses i punkt 7.1 ska, utöver sina uppgifter i enlighet med den artikeln, på grundval av ett lämpligt provurval av fångsterna av birkelånga, mäta fisken i proverna och fastställa könsmognaden hos den fisk som ingår i de olika delproverna. Medlemsstaterna ska upprätta utförliga provtagningsprotokoll och resultatöversikter efter samråd med STECF.

7.6 Under perioden 15 februari-15 april både under år 2010 och 2011 ska det vara förbjudet att använda bottentrålar, långrev och nät inom ett område som avgränsas av de kurslinjer som i angiven ordning förbinder följande koordinater: Punkt nr Latitud Longitud 1 60° 58′ 76 N 27° 27′ 32 W 2 60° 56′ 02 N 27° 31′ 16 W 3 60° 59′ 76 N 27° 43′ 48 W 4 61° 03′ 00 N 27° 39′ 41 W

8. Tekniska bevarandeåtgärder i Irländska sjön

8.1 Under perioden 14 februari 2009–30 april 2009 är det förbjudet att använda bottentrål, not/vad eller liknande släpredskap, alla typer av nät, grimgarn, torskgarn eller liknande fasta nätredskap, eller fiskeredskap med krokar inom den del av ICES-område VIIa som avgränsas av

Irlands östra kust och Nordirlands östra kust, och

områdena inom de räta linjer som i angiven ordning förbinder följande geografiska koordinater:

En punkt på den östra kusten av Ards-halvön i Nordirland vid 54°30'N.

54°30'N, 04°50'V.

53°15'N, 04°50'V.

En punkt på Irlands östra kust vid 53°15'N.

8.2 Genom undantag från punkt 8.1, och inom det område och den tidsperiod som anges där, ska följande vara tillåtet: Selektionstrål får också används inom ett område som avgränsas av de räta linjer som i angiven ordning förbinder följande koordinater:

a) Användning av bottentrål med trålbord, på villkor att ingen annan typ av fiskeredskap finns ombord och att nätredskapen

i) har en maskstorlek på 70 mm–79 mm eller 80 mm–99 mm, och

ii) endast har en av de tillåtna maskstorlekarna, och

iii) inte har någon enskild maska, oberoende av dess position i nätet, som är större än 300 mm, och

iv) används inom ett område som avgränsas av linjer som i angiven ordning förbinder följande geografiska koordinater:

53°30'N, 05°30'V

53°30'N, 05°20'V

54°20'N, 04°50'V

54°30'N, 05°10'V

54°30'N, 05°20'V

54°00'N, 05°50'V

54°00'N, 06°10'V

53°45'N, 06°10'V

53°45'N, 05°30'V

53°30'N, 05°30'V.

b) Användning av selektionstrål på villkor att ingen annan typ av fiskeredskap finns ombord och att nätredskapen

i) uppfyller villkoren i punkt a i–iv, och

ii) är utformade i enlighet med de tekniska föreskrifterna i bilagan till rådets förordning (EG) nr 254/2002 av den 12 februari 2002 om de åtgärder som ska tillämpas under 2002 för torskbeståndets återhämtning i Irländska sjön (ICES-område VIIa).

53°45'N, 06°00'V

53°45'N, 05°30'V

53°30'N, 05°30'V

53°30'N, 06°00'V

53°45'N, 06°00'V.

8.3 De tekniska bevarandeåtgärder som avses i artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 254/2002 ska tillämpas.

9. Användning av nät i ICES-områdena IIIa, IVa, Vb, VIa, VIb, VIIb, c, j, k, VIII, IX, X och XII

9.1 I denna punkt avses med ”nät” och ”insnärjningsnät” ett redskap som består av ett enda nätstycke som hålls vertikalt i vattnet. Levande akvatiska organismer leds eller snärjs in i garnet eller fångas i maskorna.

9.2 I denna punkt avses med ”grimgarn” ett redskap som består av två eller flera nätstycken som hänger parallellt på en enda ledarm och som hålls vertikalt i vattnet.

9.3 Gemenskapsfartyg får inte använda nät, insnärjningsnät och grimgarn vid någon position där det karterade vattendjupet är större än 200 meter i ICES-områdena IIIa, IVa, Vb, VIa, VIb, VII b, c, j, k och XII öster om 27°V, och från och med den 1 oktober 2010 i ICES-områdena VIII, IX och X.

9.4 Genom undantag från punkt 9.3 är det tillåtet att använda något av följande redskap: Detta undantag gäller emellertid inte i NEAFC:s regleringsområde.

a) Nät i ICES-områdena IIIa, IVa, Vb, VIa, VIb, VIIb, c, j, k och XII öster om 27°V med en maskstorlek på 120 mm eller större, men mindre än 150 mm, nät i ICES-områdena VIIIa, b, d och X med en maskstorlek på 100 mm eller större, men mindre än 130 mm och nät i ICES-områdena VIIIc och IX med en maskstorlek på 80 mm eller större, men mindre än 110 mm under förutsättning att de sätts ut i vatten där det karterade vattendjupet är mindre än 600 meter och nätet inte är mer än 100 maskor djupt, har ett utförningsförhållande på minst 0,5 och är försett med flöten eller motsvarande flytelement. Ett nätstycke får vara högst fem nautiska mil långt och den totala längden på samtliga nätstycken som sätts ut samtidigt får inte vara längre än 25 km per fartyg. Näten får ligga i vattnet högst 24 timmar.

b) Insnärjningsnät med en maskstorlek på 250 mm eller större, under förutsättning att de sätts ut i vatten där det karterade vattendjupet är mindre än 600 meter och nätet är högst 15 maskor djupt, har ett utförningsförhållande på minst 0,33 och inte är försett med flöten eller andra flytelement. Ett nätredskap får vara högst 10 km långt. Den totala längden på samtliga nätredskap som sätts ut samtidigt får inte vara längre än 100 km per fartyg. Nätredskapen får ligga i vattnet högst 72 timmar.

c) Nät i ICES-områdena IIIa, IVa, Vb, VIa, VIb, VIIb, c, j, k och XII öster om 27°V med en maskstorlek på 100 mm eller större, men mindre än 130 mm under förutsättning att:

De sätts ut i vatten där det karterade vattendjupet är mer än 200 men mindre än 600 meter.

Nätet inte är mer än 100 maskor djupt, har ett utförningsförhållande på minst 0,5.

Nätet är försett med flöten eller motsvarande flytelement.

Ett nätstycke får vara högst fyra nautiska mil långt och den totala längden på samtliga nätstycken som sätts ut samtidigt får inte överstiga 20 km per fartyg.

Näten får ligga i vattnet högst 24 timmar.

Åtminstone 85 % av den fångst som behålls måste bestå av kummel.

Antalet fartyg som deltar i fisket får inte överstiga den nivå som registrerats för 2008.

Befälhavaren på det fartyg som deltar i detta fiske ska innan fartyget lämnar hamnen anteckna i loggboken kvantiteten av och den sammanlagda längden på de fiskeredskap som finns ombord på fartyget. Minst 15 % av utseglingarna ska inspekteras.

Vid landningen ska befälhavaren kunna visa att 90 % av de fiskeredskap som registrerats enligt gemenskapens loggbok för den resan finns ombord på fartyget, och

den kvantitet av samtliga arter som fångats och som väger mer än 50 kg, däribland alla kvantiteter som kastats över bord, måste registreras i gemenskapens loggbok.

9.5 Endast en av de redskapstyper som beskrivs i punkt 9.4 a och 9.4 b får vid någon tidpunkt finnas ombord på fartyget. För att kunna ersätta förlorade eller skadade redskap får fartyg ombord medföra nätredskap som totalt är 20 % längre än den längsta länk som får sättas ut samtidigt. Samtliga redskap ska märkas i enlighet med kommissionens förordning (EG) nr 356/2005 av den 1 mars 2005 om föreskrifter för märkning och identifiering av passiva fiskeredskap och bomtrålar.

9.6 Fartyg som använder drivgarn eller insnärjningsnät vid en position där det karterade vattendjupet är större än 200 meter i ICES-områdena IIIa, IVa, Vb, VIa, VIb, VII b, c, j, k, och XII öster om 27°V och från och med den 1 oktober 2010 i ICES-områdena VIII, IX, X ska ha ett särskilt fisketillstånd för fasta nätredskap som utfärdats av flaggmedlemsstaten.

9.7 Befälhavaren på ett fartyg som fiskar med det tillstånd för fasta nätredskap som avses i punkt 9.6 ska i loggboken registrera antalet och längden på de redskap som ett fartyg har ombord innan det lämnar hamn och när det anlöper hamn, och måste kunna redogöra för eventuella avvikelser mellan de två kvantiteterna. När det gäller fartyg som beviljats undantag enligt punkt 9.4 c ska minst 15 % av utseglingarna inspekteras.

9.8 Sjöfartsmyndigheter eller andra behöriga myndigheter har rätt att avlägsna obevakade redskap till sjöss i ICES-områdena IIIa, IVa, Vb, VIa, VIb, VII b, c, j, k, och XII öster om 27°V och från och med den 1 oktober 2010 i ICES-områdena VIII, IX, X i följande situationer:

a) Redskapen är inte märkta på rätt sätt.

b) Bojmarkeringarna eller VMS-uppgifterna visar att ägaren inte har befunnit sig på mindre än 100 nautiska mil från redskapet under de senaste 120 timmarna.

c) Redskapen har satts ut i vatten där det karterade vattendjupet är större än tillåtet.

d) Redskapens maskstorlek följer inte reglerna.

9.9 Befälhavaren på ett fartyg som fiskar med det tillstånd för fasta nät som avses i punkt 9.6 ska i loggboken registrera följande uppgifter under varje fisketur:

Maskstorleken på det använda nätredskapet.

Den nominella längden på ett nätredskap.

Antalet nätredskap i en länk.

Det totala antalet länkar som satts ut.

Positionen för varje utsatt länk.

Djupet på varje utsatt länk.

Tiden i vatten för varje utsatt länk.

Hur många redskap som förlorats, senaste kända position och datum för förlusten.

9.10 Fartyg som fiskar med det tillstånd för fasta nätredskap som avses i punkt 9.6 får endast landa fångsten i de hamnar som medlemsstaterna utsett i enlighet med artikel 7 i förordning (EG) nr 2347/2002.

9.11 Antalet hajar som behålls ombord av något fartyg som använder det redskap som beskrivs i punkt 9.4 b får vara högst 5 % i levande vikt av den totala kvantiteten marina organismer som behålls ombord.

9.12 Kommissionen kan efter samråd med vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen (STECF) besluta att undanta vissa typer av fiske i ICES-områdena VIII, IX, X från tillämpningen av punkterna 9.1 och 9.11 om det framgår av den information som medlemsstaterna lämnat att detta fiske leder till mycket låga nivåer av bifångster av haj och fisk som kastas över bord.

9a. Särskilda åtgärder för fisket efter kungsfiskar i Irmingerhavet och intilliggande vatten

9a.1 De åtgärder som fastställs i denna punkt 9a ska tillämpas för fisket efter kungsfiskar (Sebastes spp.) i internationella vatten i Ices-område V och gemenskapens vatten i Ices-områdena XII och XIV som avgränsas av följande koordinater (nedan kallat bevarandeområdet för kungsfiskar): Punkt nr Latitud N Longitud V 1 64° 45 28° 30 2 62° 50 25° 45 3 61° 55 26° 45 4 61° 00 26° 30 5 59° 00 30° 00 6 59° 00 34° 00 7 61° 30 34° 00 8 62° 50 36° 00 9 64° 45 28° 30

9a.2 Utöver de uppgifter som krävs enligt artikel 5.1 i förordning (EG) nr 2791/1999 ska fiskefartygens befälhavare i sin fiskeloggbok registrera varje inträde i respektive utträde ur bevarandeområdet för kungsfiskar samt de kumulerade fångster som fraktas ombord. I registret ska området identifieras med den särskilda koden RCA.

9a.3 Befälhavare på fartyg som bedriver fiske i bevarandeområdet för kungsfiskar ska dagligen översända en fångstrapport enligt artikel 6.1 a i förordning (EG) nr 2791/1999, efter det att fiskeverksamheten den kalenderdagen har avslutats. Rapporten ska innehålla uppgifter om de fångster ombord som tagits efter det senaste fångstmeddelandet.

9a.4 Utöver de uppgifter som krävs enligt artikel 6.1 a i förordning (EG) nr 2791/1991, ska fiskefartygens befälhavare meddela uppgifter om de fångster ombord som tagits efter det senaste fångstmeddelandet före inträdet i och utträdet ur bevarandeområdet för kungsfiskar.

9a.5 Rapporteringen enligt 9a.3 och 9a.4 ska ske i enlighet med bilaga I till förordning (EG) nr 1085/2000. I rapporter om fångster som tagits i bevarandeområdet för kungsfiskar ska koden RCA anges för berört område.

9a.6 Om inte annat följer av artikel 39a i denna förordning ska den särskilda koden RCA anges på det märke eller den stämpel som används för identifiering av kungsfisk fångad i bevarandeområdet för kungsfiskar.

9a.7 Köpare eller innehavare av fisk ska se till att alla kvantiteter kungsfisk som fångas i bevarandeområdet för kungsfiskar och först landas i en hamn i gemenskapen eller omlastas vägs i samband med landningen eller omlastningen.

9a.8 Det är förbjudet att använda trålar med en maskstorlek under 100 mm.

9a.9 Omräkningsfaktorn 1,70 ska användas för presentationsformen rensad och huvudkapad, inklusive japansk skärning, när det gäller kungsfisk som fångats i bevarandeområdet för kungsfiskar.

10. Minskning av mängden vitling som kastas överbord

10.1 I Nordsjön ska medlemsstaterna under 2009 när så är nödvändigt genomföra försök och experiment för teknisk anpassning av trålar, snurrevadar och liknande utrustning med en maskstorlek som är 80 mm eller större men understiger 90 mm, i syfte att minska mängden vitling som kastas överbord med minst 30 %.

10.2 Medlemsstaterna ska meddela kommissionen resultatet av experimenten och försöken enligt punkt 10.1 senast 31 augusti 2009.

10.3 Rådet ska, med ledning av ett förslag från kommissionen, besluta om lämplig teknisk anpassning för att minska mängden vitling som kastas överbord i enlighet med det mål som anges i punkt 10.1.

11. Minskning av mängden torsk som kastas överbord i Nordsjön

11.1 Medlemsstater som tilldelats en torskkvot ska under 2009 genomföra försök avseende tekniska åtgärder för släpredskap i syfte att minska andelen torsk, räknad i antal fiskar, som kastas överbord till högst 10 %.

11.2 Medlemsstaterna ska meddela kommissionen resultatet av försöken enligt punkt 11.1 före den 31 december 2009.

12. Villkor för fiske med vissa släpredskap som är tillåtna i Biscayabukten

12.1 Genom undantag från bestämmelserna i artikel 5.2 i kommissionens förordning (EG) nr 494/2002 av den 19 mars 2002 om fastställande av ytterligare tekniska åtgärder för kummelbeståndets återhämtning i ICES-områden III, IV, V, VI och VII samt i ICES-områden VIII a, b, d, e är det tillåtet att fiska med trålar, snurrevadar och liknande redskap, utom bomtrålar, med en maskstorlek på 70–99 mm i det område som definieras i artikel 5.1 b i förordning (EG) nr 494/2002 om redskapet är försett med ett fönster med fyrkantsmaskor enligt tillägg 3 till denna bilaga.

12.2 Vid fiske i zon VIII a och b ska det vara tillåtet att använda artsorterande rist med tillbehör framför lyftet och/eller nätstycke med kvadratiska maskor som är 60 mm eller större i den nedre delen av den förlängda delen framför lyftet. Bestämmelserna i artikel 4.1, artikel 6 och artikel 9.1 i förordning (EG) nr 850/98 och i artikel 3 a och b i förordning (EG) nr 494/2002 ska inte tillämpas på den del av trålen där dessa sorterande anordningar har fogats in.

13. Restriktioner för fisket efter skoläst i ICES-område IIIa

Utan att det påverkar förordning (EG) nr 1359/2008, får det inte bedrivas något riktat fiske efter skoläst i ICES-område IIIa i avvaktan på de samråd som ska hållas mellan Europeiska gemenskapen och Norge.

14. Fiskeansträngning för djuphavsarter

Genom undantag från förordning (EG) nr 2347/2002 ska följande gälla under 2009:

14.1 Medlemsstaterna ska se till att all sådan fiskeverksamhet som varje kalenderår leder till fångst och frakt ombord av mer än 10 ton djuphavsarter och liten hälleflundra och som bedrivs av fartyg som för deras flagg och är registrerade på deras territorium, omfattas av ett djuphavsfisketillstånd.

14.2 Det ska under alla omständigheter vara förbjudet att under någon fiskeresa fiska och ombord frakta, lasta om eller landa en sammanlagd mängd på mer än 100 kg djuphavsarter och liten hälleflundra, om fartyget i fråga inte har ett djuphavsfisketillstånd.

15. Interimsåtgärder för skydd av sårbara djuphavsmiljöer

15.1 Bottentrålning och fiske med fasta redskap, inbegripet bottenstående garn och långrev, är förbjudet i de områden som avgränsas av linjer som i angiven ordning förbinder följande positioner enligt koordinatsystemet VGS84:

Delar av Reykjanesryggen:

55° 04.5327′ N, 36° 49.0135′ V

55° 05.4804′ N, 35° 58.9784′ V

54° 58.9914′ N, 34° 41.3634′ V

54° 41.1841′ N, 34° 00.0514′ V

54° 00.0′ N, 34° 00.0′ V

53° 54,6406′ N, 34° 49.9842′ V

53° 58,9668′ N, 36° 39,1260′ V

55° 04,5327′ N, 36° 49,0135′ V

Nordliga delen av Mid Atlantic Ridge (MAR):

59° 45′ N, 33° 30′ V

57° 30′ N, 27° 30′ V

56° 45′ N, 28° 30′ V

59° 15′ N, 34° 30′ V

59° 45′ N, 33° 30′ V

Mellersta delen av Mid Atlantic Ridge (MAR) (Charlie-Gibbs Fracture zone and Subpolar Frontal Region):

53° 30′ N, 38° 00′ V

53° 30′ N, 36° 49′ V

55° 04.5327′ N, 36° 49′ V

54° 58,9914′ N, 34° 41,3634′ V

54° 41,1841′ N, 34° 00′ V

53° 30′ N, 34° 00′ V

53° 30′ N, 30° 00′ V

51° 30′ N, 28° 00′ V

49° 00′ N, 26° 30′ V

49° 00′ N, 30° 30′ V

51° 30′ N, 32° 00′ V

51° 30′ N, 38° 00′ V

53° 30′ N, 38° 00′ V

Sydliga delen av Mid Atlantic Ridge (MAR):

44° 30′ N, 30° 30′ V

44° 30′ N, 27° 00′ V

43° 15′ N, 27° 15′ V

43° 15′ N, 31° 00′ V

44° 30′ N, 30° 30′ V

Altairs undervattensberg:

45° 00′ N, 34° 35′ V

45° 00′ N, 33° 45′ V

44° 25′ N, 33° 45′ V

44° 25′ N, 34° 35′ V

45° 00′ N, 34° 35′ V

Antialtairs undervattensberg:

43° 45′ N, 22° 50′ V

43° 45′ N, 22° 05′ V

43° 25′ N, 22° 05′ V

43° 25′ N, 22° 50′ V

43° 45′ N, 22° 50′ V

Hatton Bank: Punkt nr Latitud Longitud 1 59° 26′ N 014° 30′ W 2 59° 12′ N 015° 08′ W 3 59° 01′ N 017° 00′ W 4 58° 50′ N 017° 38′ W 5 58° 30′ N 017° 52′ W 6 58° 30′ N 018° 22′ W 7 58° 03′ N 018° 22′ W 8 58° 03′ N 017° 30′ W 9 57° 55′ N 017° 30′ W 10 57° 45′ N 019° 15′ W 11 58° 11,15′ N 018° 57,51′ W 12 58° 11,57′ N 019° 11,97′ W 13 58° 27,75′ N 019° 11,65′ W 14 58° 39,09′ N 019° 14,28′ W 15 58° 38,11′ N 019° 01,29′ W 16 58° 53,14′ N 018° 43,54′ W 17 59° 00,29′ N 018° 01,31′ W 18 59° 08,01′ N 017° 49,31′ W 19 59° 08,75′ N 018° 01,47′ W 20 59° 15,16′ N 018° 01,56′ W 21 59° 24,17′ N 017° 31,22′ W 22 59° 21,77′ N 017° 15,36′ W 23 59° 26,91′ N 017° 01,66′ W 24 59° 42,69′ N 016° 45,96′ W 25 59° 20,97′ N 015° 44,75 W 26 59° 21′ N 015° 40′ W 27 59° 26′ N 014° 30′ W

Nordvästra Rockall:

57° 00′ N, 14° 53′ V

57° 37′ N, 14° 42′ V

57° 55′ N, 14° 24′ V

58° 15′ N, 13° 50′ V

57° 57′ N, 13° 09′ V

57° 50′ N, 13° 14′ V

57° 57′ N, 13° 45′ V

57° 49′ N, 14° 06′ V

57° 29′ N, 14° 19′ V

57° 22′ N, 14° 19′ V

57° 00′ N, 14° 34′ V

56° 56′ N, 14° 36′ V

56° 56′ N, 14° 51′ V

57° 00′ N, 14° 53′ V

Sydvästra Rockall (Empress of Britain Bank):

56° 24′ N, 15° 37′ V

56° 21′ N, 14° 58′ V

56° 04′ N, 15° 10′ V

55° 51′ N, 15° 37′ V

56° 10′ N, 15° 52′ V

56° 24′ N, 15° 37′ V

Logachev Mound: Punkt nr Latitud Longitud 1 55° 17′ N 016° 10′ W 2 55° 34′ N 015° 07′ W 3 55° 50′ N 015° 15′ W 4 55° 33′ N 016° 16′ W 5 55° 17′ N 016° 10′ W

Västra Rockall Mound:

57° 20′ N, 16° 30′ V

57° 05′ N, 15° 58′ V

56° 21′ N, 17° 17′ V

56° 40′ N, 17° 50′ V

57° 20′ N, 16° 30′ V.

15.2 Det är förbjudet att fiska med bottentrål och med fasta redskap, inbegripet bottenstående garn och långrev i de områden som avgränsas av linjer som i angiven ordning förbinder följande positioner enligt koordinatsystemet WGS84. Belgica Mound Province: Hovland Mound Province: Nordvästra Porcupine Bank Område I: Nordvästra Porcupine Bank Område II: Sydvästra Porcupine Bank:

51°29,4'N; 11°51,6'V

51°32,4'N; 11°41,4'V

51°15,6'N; 11°33'V

51°13,8'N; 11°44,4'V.

52°16,2'N; 13°12,6'V

52°24'N; 12°58,2'V

52°16,8'N; 12°54'V

52°16,8'N; 12°29,4'V

52°4,2'N; 12°29,4'V

52°4,2'N; 12°52,8'V

52°9'N; 12°56,4'V

52°9'N; 13°10,8'V.

53°30,6'N; 14°32,4'V

53°35,4'N; 14°27,6'V

53°40,8'N; 14°15,6'V

53°34,2'N; 14°11,4'V

53°31,8'N; 14°14,4'V

53°24'N; 14°28,8'V.

53°43,2'N; 14°10,8'V

53°51,6'N; 13°53,4'V

53°45,6'N; 13°49,8'V

53°36,6'N; 14°7,2'V.

51°54,6'N; 15°7,2'V

51°54,6'N; 14°55,2'V

51°42'N; 14°55,2'V

51°42'N; 15°10,2'V

51°49,2'N; 15°6'V.

15.3 Alla pelagiska fartyg som fiskar i de områden där koraller är skyddade enligt punkt 15.2 måste vara uppförda på listan över fartyg med tillstånd och vara utrustade med ett särskilt fisketillstånd som måste förvaras ombord. Detta tillstånd måste innehålla alla de uppgifter som krävs enligt förordning (EG) nr 1627/94, och ska delges i enlighet med de regler som fastställs i förordning (EG) nr 2943/95 om detaljerade bestämmelser för tillämpning av förordning (EG) nr 1627/94. Fartyg som förtecknas på listan över fartyg med tillstånd får endast ha pelagiska redskap ombord.

15.4 Pelagiska fartyg som har för avsikt att fiska i områden där koraller är skyddade enligt punkt 15.2 måste minst fyra timmar i förväg anmäla till irländska FMC att de har för avsikt att gå in i ett område där koraller är skyddade. De ska samtidigt anmäla vilka kvantiteter de behåller ombord.

15.5 Pelagiska fartyg som fiskar i vatten där koraller är skyddade enligt punkt 15.2 måste, när de befinner sig i områden där koraller är skyddade, ha en fullständigt fungerande och säker VMS som fullständigt uppfyller bestämmelserna i förordning (EG) nr 2244/2003.

15.6 Pelagiska fartyg som fiskar i områden där koraller är skyddade enligt punkt 15.2 måste rapportera in VMS-uppgifter varje timme.

15.7 Pelagiska fartyg som har avslutat fisket i ett område där koraller är skyddade enligt punkt 15.2 måste informera irländska FMC när de lämnar området. De ska samtidigt anmäla vilka kvantiteter de behåller ombord.

15.8 Fiske efter pelagiska arter i ett område där koraller är skyddade enligt punkt 15.2 ska vara begränsat, och får endast ske med nät med en maskstorlek på antingen 16-31 mm eller 32-54 mm, och endast sådana nät får finnas ombord.

15.9 Det är förbjudet att fiska med bottentrål och med fasta redskap, inbegripet bottenstående garn och långrev i det område som avgränsas av linjer som i angiven ordning förbinder följande positioner enligt koordinatsystemet WGS84. El Cachucho: Genom undantag från det förbud som anges i första stycket kan fartyg som har fiskat efter Fjällbrosme (Phycis blennioides) med bottenstående långrev 2006, 2007 och 2008 från sina fiskemyndigheter få ett särskilt fisketillstånd som möjliggör för dem att fortsätta fiska i området söder om 44°00,00'N. Alla fartyg som har erhållit detta särskilda tillstånd ska oberoende av sin största längd ha i bruk en fullständigt fungerande och säker VMS som uppfyller bestämmelserna i förordning (EG) nr 2244/2003 när de fiskar i området El Cachucho.

44°12,00'N, 5°16,00'V

44°12,00'N, 4°26,00'V

43°53,00'N, 4°26,00'V

43°53,00'N, 5°16,00'V.

15.10 När vid fiske inom nya och befintliga bottenfiskeområden inom NEAFC:s regleringsområde mängden levande korall eller levande svamp som fångas per uppsättning redskap överstiger 60 kg levande korall och/eller 800 kg levande svamp ska fartyget informera sin flaggstat, upphöra med fisket och förflytta sig minst 2 sjömil från den position för vilken det finns uppgifter som tyder på att den ligger närmast den exakta lokalisering där denna fångst gjordes.

16. Minsta storlek för japansk venusmussla

Genom undantag från bestämmelserna i artikel 17 i förordning (EG) nr 850/98 ska minsta storlek för japansk venusmussla (Ruditapes philippinarum) vara 35 mm.

17. Villkor för visst fiske med instängningsredskap i zon IXa (västra Galicien)

Med avvikelse från det förbud som fastställs i artikel 29b.1 i förordning (EG) nr 850/98, är fiske med instängningsredskap tillåtet i de geografiska områden och under den period som anges i artikel 29b.1a i förordning (EG) nr 850/98, under förutsättning att inte norsk hummer fångas med dessa redskap.

18. Villkor för fiske av sill i område VIa (Butt of Lewis)

De bestämmelser som fastställs i artikel 20.1d i förordning (EG) nr 850/98 ska inte tillämpas under från och med den 1 januari 2010 till och med den 31 december 2012.

DEL B Alla EG-vatten

19. Villkor rörande utsläppande av slätrocka, brokrocka, grårocka och havsängel

Slätrocka i EG:s vatten i ICES-områdena IIa, III, IV, VI, VII, VIII, IX och X, brokrocka och grårocka i EG:s vatten i ICES-områdena VI, VII, VIII, IX och X samt havsängel i alla EG:s vatten får inte behållas ombord. Fångster av dessa arter ska omedelbart släppas ut oskadda i så stor utsträckning som möjligt.

Fångster av pigghaj ska, om ingen kvot finns eller om kvoten är förbrukad, omedelbart släppas ut oskadda i så stor utsträckning som möjligt.

Fiskare uppmanas att utveckla och använda tekniker och redskap som efter samråd med STECF gör det lättare att snabbt och säkert släppa dessa arter.

19a. Villkor för tredjelands fartyg som fiskar makrill i gemenskapens vatten

Följande bestämmelser ska gälla för tredjelands fartyg som avser att fiska makrill i gemenskapens vatten:

a) Fartygen får inte påbörja sin fisketur förrän de erhållit tillstånd från den behöriga myndigheten i den berörda kustmedlemsstaten. Fartygen får inte lämna gemenskapens vatten förrän de passerat genom ett av följande kontrollområden: Fartygets befälhavare ska minst fyra timmar i förväg per e-post till följande adress meddela UK Fisheries Monitoring Centre (Edinburgh) att fartyget går in i ett av kontrollområdena: ukfcc@scotland.gsi.gov.uk eller per telefon (+ 44 131 271 9700). Meddelandet ska innehålla följande: Namn, internationell radioanropssignal och hamnens bokstavsbeteckning och fartygets nummer (PLN), den totala kvantiteten per art ombord och det kontrollområde genom vilket fartyget kommer att gå in på gemenskapens vatten. Fartyget får inte börja fiska förrän det har erhållit bekräftelse på att meddelandet mottagits och anvisningar om huruvida befälhavaren är skyldig att visa upp fartyget för inspektion. Varje bekräftelse ska ha ett unikt tillståndsnummer som befälhavaren ska behålla tills fisketuren är avslutad.

Ices-rektangel 48 E2 i sektion VIa.

Ices-rektangel 50 F1 i sektion IVa.

Ices-rektangel 46 F1 i sektion IVa.

b) Fartyg som går in på gemenskapens vatten utan någon fångst ombord ska undantas från kraven i led a.

c) Fisketuren ska anses vara avslutad när fartygen lämnar gemenskapens vatten eller anlöper en gemenskapshamn där hela dess fångst lossas. Fartygen får inte lämna gemenskapens vatten förrän de har passerat genom något av kontrollområdena. När fartyget lämnar gemenskapens vatten ska befälhavaren minst två timmar i förväg per e-post eller per telefon, i enlighet med led a, meddela Fisheries Monitoring Centre i Edinburgh att fartyget går in i ett av kontrollområdena. Meddelandet ska innehålla följande: Namn, internationell radioanropssignal och hamnens bokstavsbeteckning och fartygets nummer (PLN), den totala kvantiteten per art ombord och det kontrollområde genom vilket fartyget har för avsikt att passera. Fartyget får inte lämna kontrollområdet förrän det har erhållit bekräftelse på att meddelandet mottagits och anvisningar om huruvida befälhavaren är skyldig att visa upp fartyget för inspektion. Varje bekräftelse ska ha ett unikt tillståndsnummer som befälhavaren ska behålla tills fartyget lämnar gemenskapens vatten.

DEL C Östra Centralatlanten

20. Minsta storlek för bläckfisk

Den minsta storleken på bläckfisk (Octopus vulgaris) i de farvatten som lyder under tredjeländers överhöghet eller jurisdiktion i CECAF-området (FAO:s fiskerikommitté för östra Centralatlanten) ska vara 450 g (rensad). Bläckfisk som väger mindre än 450 g (rensad) får inte behållas ombord eller lastas om, landas, transporteras, lagras, säljas, ställas ut eller utbjudas till försäljning, utan måste omedelbart kastas överbord.

DEL D Östra Stilla havet

21. Snörpvad i regleringsområdet för Interamerikanska kommissionen för tropisk tonfisk (IATTC)

21.1 Fiske med snörpvad efter gulfenad tonfisk (Thunnus albacares), storögd tonfisk (Thunnus obesus) och bonit (Katsuwonus pelamis) är förbjudet antingen under perioden 1 augusti–28 september 2009 eller perioden 10 november 2009–31 december 2010 i det område som avgränsas enligt följande:

Nord-, Mellan- och Sydamerikas kust mot Stilla havet.

Longitud 150°V.

Latitud 40°N.

Latitud 40°S.

21.2 De berörda medlemsstaterna ska före 1 juli 2009 meddela kommissionen vilken stängningsperiod som valts. Alla de berörda medlemsstaternas snörpvadsfartyg ska stoppa snörpvadsfisket i det angivna området under den period som valts.

21.3 Fartyg som fiskar med snörpvad efter tonfisk i IATTC:s regleringsområde ska förvara ombord och sedan landa all storögd tonfisk, bonit och gulfenad tonfisk som fångats, med undantag för fisk som anses otjänlig som människoföda av andra skäl än storleken. Denna bestämmelse ska emellertid inte tillämpas på det sista kastet under en fångstresa när utrymmet i lastrummet kan vara otillräckligt för att ta emot den tonfisk som fångats vid det kastet.

21.4 Fiske med snörpvad efter storögd tonfisk, bonit och gulfenad tonfisk är förbjudet under perioden 29 september 2009–29 oktober 2009 i det område som avgränsas enligt följande:

Longitud 94°V.

Longitud 110'V.

Latitud 3°N'.

Latitud 5°S'.

DEL E Östra Stilla havet och västra och centrala Stilla havet

22. Särskilda åtgärder för östra, västra och centrala Stilla havet

I östra, västra och centrala Stilla havet ska fartyg som fiskar med snörpvad genast släppa oskadad, i den mån detta är möjligt, all havssköldpadda, haj, segelfisk, rocka, guldmakrill och andra icke-målarter. Fiskare uppmanas att utveckla och använda tekniker och redskap som gör det lättare att snabbt och säkert släppa sådana djur.

23. Specifika åtgärder som gäller för inringad och insnärjd havssköldpadda

I östra, västra och centrala Stilla havet ska följande specifika åtgärder tillämpas:

a) När man får syn på en havssköldpadda i snörpvaden ska alla rimliga ansträngningar göras för att rädda sköldpaddan innan den trasslar in sig i nätet; bland dessa ingår, vid behov, användandet av en snabbgående motorbåt.

b) Om en havssköldpadda är intrasslad i nätet, bör upptagningen av nätet stoppas så snart som sköldpaddan kommer upp ur vattnet och bör inte återupptas förrän sköldpaddan har befriats och släppts ut i vattnet.

c) Om en sköldpadda tas ombord på ett fartyg ska alla lämpliga metoder användas för att den ska hämta sig innan den släpps ut i vattnet igen.

d) Fartyg som fiskar efter tonfisk får inte slänga saltsäckar eller någon annan typ av plastavfall överbord ute till sjöss.

e) I den mån det är möjligt ska havssköldpaddor insnärjda i anordningar som samlar fisk (FAD) och andra fiskeredskap befrias.

f) Anordningar som samlar fisk (FAD) som inte används i fisket bör tas upp.

DEL F Nordostatlanten

24. Särskilda åtgärder för fiske av kungsfiskar på internationellt vatten i ICES-områdena I och II

Följande åtgärder ska tillämpas på fiske av kungsfisk (Sebastes mentella) på internationellt vatten i ICES-områdena I och II:

a) Riktat fiske efter kungsfisk är endast tillåtet under perioden 15 augusti–30 november 2010 med fartyg som tidigare bedrivit kungsfiskfiske inom NEAFC:s regleringsområde.

b) Kommissionen ska meddela medlemsstaterna vilket datum NEAFC:s sekretariat informerar NEAFC:s avtalsslutande parter om att TAC har utnyttjats fullt ut. Från och med detta datum ska medlemsstaterna förbjuda fartyg som för deras flagg att bedriva riktat fiske efter kungsfisk.

c) Genom undantag från bestämmelserna i artikel 6.1 b i rådets förordning (EG) nr 2791/1999 av den 16 december 1999 om att upprätta vissa kontrollåtgärder som ska tillämpas i det område som avses i konventionen om framtida multilateralt samarbete om fisket i Nordostatlanten ska befälhavare på fiskefartyg som bedriver detta fiske rapportera sina fångster dagligen.

d) Utöver bestämmelserna i artikel 4 i förordning (EG) nr 2791/1999, ska ett tillstånd att fiska kungsfisk gälla endast om den rapport som fartygen översänder i enlighet med artikel 6.1 i förordning (EG) nr 2791/1999 vidarebefordras till NEAFC:s sekretariat i enlighet med artikel 6.2 i förordning (EG) nr 2791/1999.

e) Fartygen ska begränsa sina bifångster av kungsfisk i annat fiske till högst 1 % av den totala fångst som behålls ombord.

f) Medlemsstaterna ska se till att vetenskapliga uppgifter samlas in av vetenskapliga observatörer ombord på fartyg som för deras flagg. De insamlade uppgifterna ska minst innehålla upplysningar om sammansättningen vad gäller kön, ålder och längd efter djup. Dessa uppgifter ska rapporteras till ICES.

BILAGA IV

DEL I Kvantitativa begränsningar av fisketillstånd för gemenskapsfartyg som fiskar i tredjelands vatten

Fiskeområde	Fiske	Antal fisketillstånd	Fördelning av fisketillstånd mellan medlemsstater	Maximalt antal fartyg närvarande samtidigt
Norska vatten och fiskezonen kring Jan Mayen	Sill, norr om 62°00'N	93	DK: 32, DE: 6, FR: 1, IRL: 9, NL: 11, SW: 12, UK: 21, PL: 1	69
	Bottenlevande arter, norr om 62°00'N	80	FR: 18, PT: 9, DE: 16, ES: 20, UK: 14, IRL: 1	50
	Makrill, söder om 62°00' N, fiske med snurrevad	11	DE: 1, DK: 26(53), FR: 2(53), NL: 1(53)	Ej tillämpligt
	Makrill, söder om 62°00'N, trålfiske	19	DE: 1, DK: 26(53), FR: 2(53), NL: 1(53)	Ej tillämpligt
	Makrill, norr om 62°00'N, fiske med snurrevad	11	DK: 11	Ej tillämpligt
	Industriarter, söder om 62°00'N	480	DK: 450, UK: 30	150
Färöiska vatten	Allt trålfiske med fartyg som inte är längre än 180 fot i den zon som ligger 12-21 nautiska mil utanför de färöiska baslinjerna	26	BE: 0, DE: 4, FR: 4, UK: 18	13
Färöiska vatten	Riktat fiske efter torsk och kolja med en minsta maskstorlek på 135 mm är begränsat till området söder om 62°28'N och öster om 6°30'V	8		4
	Trålfiske 21 nautiska mil utanför de färöiska baslinjerna. Under perioderna 1 mars–31 maj och 1 oktober–31 december får dessa fartyg bedriva fiske i området mellan 61°20'N och 62°00'N och 12–21 nautiska mil utanför baslinjerna.	70	BE: 0, DE: 10, FR: 40, UK: 20	26
	Trålfiske efter birkelånga med en minsta maskstorlek på 100 mm i området söder om 61°30'N och väster om 9°00'V och i området mellan 7°00'V och 9°00'V söder om 60°30'N och i området sydväst om en linje mellan 60°30'N, 7°00'V och 60°00'N, 6°00'V.	70	DE: 8, FR: 1256, UK: 01	20
	Riktat trålfiske efter gråsej med en minsta maskstorlek på 120 mm och med möjlighet att använda rundstroppar runt lyftet.	70		222
	Fiske efter blåvitling. Det totala antalet fisketillstånd får utökas med fyra fartyg för att bilda par om de färöiska myndigheterna skulle införa särskilda regler för tillträdet till ett område som kallas ”huvudsakligt område för fiske efter blåvitling”.	36	DE: 3, DK: 19, FR: 2, UK: 5, NL: 5	20
	Fiske med rev	10	UK: 10	6
	Fiske efter makrill	12	DK: 12	12
	Fiske efter sill norr om 61°N	21	DE: 1, DK: 7, FR: 0, UK: 5, IRL: 2, NL: 3, SW: 3	21

DEL II Kvantitativa begränsningar av fisketillstånd för tredjeländers fiskefartyg som fiskar i gemenskapens vatten

Flaggstat	Fiske	Antal fisketillstånd	Maximalt antal fartyg närvarande samtidigt
Norge	Sill, norr om 62°00'N	20	20
Färöarna	Makrill, VIa (norr om 56°30'N), VIIe, f, h, taggmakrill, IV, VIa (norr om 56°30'N), VIIe, f, h, sill, VIa (norr om 56°30'N)	14	14
	Sill norr om 62°00'N	21	21
	Sill, IIIa	4	4
	Industriellt fiske efter vitlinglyra och skarpsill, IV, VIa (norr om 56°30'N): tobisfiskar, IV (inklusive oundvikliga bifångster av blåvitling)	15	15
	Långa och lubb	20	10
	Blåvitling, II, VIa (norr om 56°30'N), VIb, VII (väster om 12°00'V)	20	20
	Birkelånga	16	16
Venezuela	Snapperfiskar (Franska Guyanas vatten)	41	pm
Venezuela	Hajar (Franska Guyanas vatten)	4	pm

DEL III Deklaration enligt artikel 25.2

LANDNINGSDEKLARATION (1) Fartygets namn: Registerings-nummer: Befälhavarens namn: Ombudets namn: Befälhavarens namnteckning: Resa från till Landningshamn: Landad fångstmängd räkor (levande vikt) Räkor utan huvud: kg eller ( x 1,6) = kg (räkor med huvud) Räkor med huvud: kg Thunnidae: kg Snapperfiskar (Lutjanidae): kg Haj: kg Annan: kg (1) Ett exemplar skall behållas av befälhavaren, ett exemplar skall behållas av kontrollanten och ett exemplar skall skickas till Europeiska kommissionen.

BILAGA V

DEL I Uppgifter som ska föras in i loggboken

Vid fiske inom zonen på 200 nautiska mil utanför kusten till de av gemenskapens medlemsstater som omfattas av gemenskapens fiskebestämmelser, ska följande uppgifter omedelbart efter någon av följande händelser föras in i loggboken:

Efter varje drag:

1.1) Kvantiteten (i kg levande vikt) av varje fångad art.

1.2) Datum och klockslag för draget.

1.3) Den geografiska position där fångsterna gjordes.

1.4) Den fiskemetod som använts.

Efter varje omlastning till eller från ett annat fartyg:

2.1) Uppgiften ”mottagen från” eller ”överförd till”.

2.2) Kvantiteten (i kg levande vikt) av varje omlastad art.

2.3) Namn, distriktsbeteckning och nummer på det fartyg till eller från vilket omlastning har skett.

2.4) Omlastning av torsk är inte tillåten.

Efter varje landning i en gemenskapshamn:

3.1) Hamnens namn.

3.2) Kvantiteten (i kilogram levande vikt) av varje landad art.

Efter varje sändning av uppgifter till Europeiska gemenskapernas kommission:

4.1) Datum och klockslag för sändningen.

4.2) Typ av meddelande: ”fångst vid inträde”, ”fångst vid utträde”, ”fångst”, ”omlastning”.

4.3) När det gäller radiosändning: namnet på radiostationen.

DEL II

Log-book model

FICHE DE PÊCHE

LOG SHEET

Nom du navire

Vessel name

No d'immatriculation

Official No

Nom du capitaine

Captain's name

Départ de

Depart from

Débarquement à

Landed at

Nation

No de licence ZEE

Fishing licence No

Nbre équipage

No in crew

Date

Mois/Month

Jour/Day

Zone no

Sonde

Depth

Jour ou nuit

Day or night

(D or N)

Nombre de fois où les engins ont été mis à l'eau/Number of times gear is shot

Total heures de pêche

Hours fished

Queues de crevette

"Head-off" shrimp

(kg)

Crevettes entières

"Head-on" shrimp

(kg)

Crevettes conservées à bord

Shrimps retained on board

Penaeus: subtilis brasiliensis

Xyphopenaeus

Kroyerii

Vivaneaux

Snapper

Requins

Shark

Thonidés

Tuna

BILAGA VI

1. De uppgifter som ska översändas till kommissionen och tidtabellen för sändningarna är följande:

1.1 Varje gång ett fartyg påbörjar en fisketur i gemenskapens vatten ska det skicka ett meddelande om fångst vid inträde med följande uppgifter: SR o (= rapporten börjar) AD o XEU (= till Europeiska gemenskapernas kommission) SQ o (löpnummer för meddelande under innevarande år) TM o COE (= fångst vid inträde) RC o (internationell radioanropssignal) TN f (fisketurens löpnummer under året) NA f (fartygets namn) IR o (flaggstatens ISO-3-kod, i tillämpliga fall följt av ett unikt referensnummer som används i flaggstaten) XR o (distriktsbeteckning; numret på fartygets sida) LT f (latitud – fartygets position vid sändningen) LG o (longitud – fartygets position vid sändningen) LI f (beräknad latitud där befälhavaren avser börja fiska, uttryckt i grader eller decimaltal) LN f (beräknad longitud där befälhavaren avser börja fiska, uttryckt i grader eller decimaltal) RA o (berört ICES-område) OB o (kvantitet av varje fiskart ombord, i lasten, parvis vid behov: kod enligt FAO + levande vikt i kilogram, avrundat till närmaste 100-tal kg) DA o (datum för sändningen angivet i formatet ååååmmdd) TI o (tid för sändningen angivet i formatet ttmm) MA o (befälhavarens namn) ER o (= slut på rapporten)

1.2 Varje gång ett fartyg avslutar en fisketur i gemenskapens vatten ska det skicka ett meddelande om fångst vid utträde med följande uppgifter: SR o (= rapporten börjar) AD o XEU (= till Europeiska gemenskapernas kommission) SQ o (löpnummer för meddelande för det fartyget under innevarande år) TM o COX (= fångst vid utträde) RC o (internationell radioanropssignal) TN f (fiskeresans löpnummer under året) NA f (fartygets namn) IR o (flaggstatens ISO-3-kod, i tillämpliga fall följt av ett unikt referensnummer som används i flaggstaten) XR o (distriktsbeteckning; numret på fartygets sida) LT f (latitud – fartygets position vid sändningen) LG f (longitud – fartygets position vid sändningen) RA o (det ICES-område där fångsterna gjordes) CA o (fångstmängd per art sedan den förra rapporten, parvis vid behov: kod enligt FAO + levande vikt i kilogram, avrundat till närmaste 100-tal kg) OB f (kvantitet av varje fiskart ombord, i lasten, parvis vid behov: kod enligt FAO + levande vikt i kilogram, avrundat till närmaste 100-tal kg) DF f (fiskedagar sedan den förra rapporten) DA o (datum för sändningen angivet i formatet ååååmmdd) TI o (tid för sändningen angivet i formatet ttmm) MA o (befälhavarens namn) ER o (= slut på rapporten)

1.3 Var tredje dag med början den tredje dagen efter det att fartyget för första gången går in i de zoner som avses i 1.1 vid fiske efter sill och makrill, och varje vecka med början den sjunde dagen efter det att fartyget för första gången går in i den zoner som avses i 1.1 vid fiske efter andra arter än sill och makrill, ska ett meddelande om fångstrapport skickas, innehållande följande uppgifter: SR o (= rapporten börjar) AD o XEU (= till Europeiska gemenskapernas kommission) SQ o (löpnummer för meddelande för det fartyget under innevarande år) TM o CAT (= fångstrapport) RC o (internationell radioanropssignal) TN f (fisketurens löpnummer under året) NA f (fartygets namn) IR o (flaggstatens ISO-3-kod, i tillämpliga fall följt av ett unikt referensnummer som används i flaggstaten) XR o (distriktsbeteckning; numret på fartygets sida) LT f (latitud – fartygets position vid sändningen) LG f (longitud – fartygets position vid sändningen) RA o (det ICES-område där fångsterna gjordes) CA o (fångstmängd per art sedan den förra rapporten, parvis vid behov: kod enligt FAO + levande vikt i kilogram, avrundat till närmaste 100-tal kg) OB f (kvantitet av varje fiskart ombord, i lasten, parvis vid behov: kod enligt FAO + levande vikt i kilogram, avrundat till närmaste 100-tal kg) DF f (fiskedagar sedan den förra rapporten) DA o (datum för sändningen angivet i formatet ååååmmdd) TI o (tid för sändningen angivet i formatet ttmm) MA o (befälhavarens namn) ER o (= slut på rapporten)

1.4 När en omlastning planeras mellan meddelandena om fångst vid inträde respektive fångst vid utträde måste, utöver meddelandena om fångstrapporter, ett ytterligare meddelande om omlastning sändas minst 24 timmar i förväg, med följande uppgifter: SR o (= rapporten börjar) AD o XEU (= till Europeiska gemenskapernas kommission) SQ o (löpnummer för meddelande för det fartyget under innevarande år) TM o TRA (= omlastning) RC o (internationell radioanropssignal) TN f (fisketurens löpnummer under året) NA f (fartygets namn) IR o (flaggstatens ISO-3-kod, i tillämpliga fall följt av ett unikt referensnummer som används i flaggstaten) XR o (distriktsbeteckning; numret på fartygets sida) KG o (kvantitet av varje fiskart som lastats eller lossats, parvis vid behov: kod enligt FAO + levande vikt i kilogram, avrundat till närmaste 100-tal kg) TT o (det mottagande fartygets internationella radioanropssignal) TF o (det levererande fartygets internationella radioanropssignal) LT m/o, (latitud – fartygets förväntade position vid omlastningen) LG m/o, (longitud – fartygets förväntade position vid omlastningen) PD o (beräknat datum för omlastningen) PT o (beräknat klockslag för omlastningen) DA o (datum för sändningen angivet i formatet ååååmmdd) TI o (tid för sändningen angivet i formatet ttmm) MA o (befälhavarens namn) ER o (= slut på rapporten)

2. Meddelandets utformning

Om inte punkt 3.3 tillämpas (se nedan) ska de uppgifter som anges ovan i punkt 1 översändas och de koder och den ordning för uppgifterna användas som anges ovan, framför allt

måste texten ”VRONT” vara skriven i meddelandets ärenderad,

ska varje ny uppgift skrivas in på en ny rad,

ska själva uppgiften föregås av den angivna koden och de ska vara åtskilda av ett mellanrum.

Exempel (med fiktiva uppgifter):

SR
AD	XEU
SQ	1
TM	COE
RC	IRCS
TN	1
NA	VESSEL NAME EXAMPLE
IR	NOR
XR	PO 12345
LT	+ 65.321
LO	- 21.123
RA	04A.
OB	COD 100 HAD 300
DA	20051004
MA	CAPTAIN NAME EXAMPLE
TI	1315
ER

3. Kommunikationsordning

3.1 Fartyget ska sända de uppgifter som anges i punkt 1 till Europeiska gemenskapernas kommission i Bryssel per telex (SAT COM C 420599543 FISH), e-post (FISHERIES-telecom@ec.europa.eu) eller via någon av de radiostationer som förtecknas i punkt 4 och på det sätt som anges i punkt 2.

3.2 Om det på grund av force majeure är omöjligt för fartyget att sända meddelandet får det på fartygets vägnar sändas av ett annat fartyg.

3.3 Om en flaggstat har den teknik som krävs för att sända alla de angivna uppgifterna i så kallat NAF-format på sina verksamma fartygs vägnar, får den flaggstaten (efter en bilateral överenskommelse mellan flaggstaten och kommissionen) översända denna information via ett säkrat sändningsprotokoll till Europeiska gemenskapernas kommission i Bryssel. I så fall kommer en del extra information att läggas till i form av tilläggsuppgifter för själva sändningen (efter AD-uppgiften). FR o (från: den sändande partens alfa ISO-3-kod) RN o (rapportens löpnummer under innevarande år) RD o (datum för sändningen angivet i formatet ååååmmdd) RT o (tid för sändningen angivet i formatet ttmm) Exempel (med ovannämnda uppgifter) //SR//AD/XEU//FR/NOR//RN/5//RD/20051004//RT/1320//SQ/1//TM/COE//RC/IRCS//TN/1//NA/VESSEL NAME EXAMPLE//IR/NOR//XR/PO 12345//LT/+65.321//LG/-21.123//RA/04A.//OB/COD 100 HAD 300//DA/20051004//TI/1315//MA/CAPTAIN NAME EXAMPLE//ER// Flaggstaten kommer att få ett svarsmeddelande innehållande följande uppgifter: SR o (= rapporten börjar) AD o (flaggstatens ISO-3-kod) FR o XEU (= till Europeiska gemenskapernas kommission) RN o (löpnummer för meddelande under innevarande år för vilket ett svarsmeddelande har sänts) TM o RET (= svar) SQ o (löpnummer för ursprungligt meddelande för fartyget under innevarande år) RC o (internationell radioanropssignal angiven i det ursprungliga meddelandet) RS o (svarets status – ACK eller NAK) RE o (svarets felnummer) DA o (datum för sändningen angivet i formatet ååååmmdd) TI o (tid för sändningen angivet i formatet ttmm) ER o (= slut på rapporten)

4. Namnet på radiostationen

Radiostationens namn	Radiostationens anropssignal
Lyngby	OXZ
Land's End	GLD
Valentia	EJK
Malin Head	EJM
Torshavn	OXJ
Bergen	LGN
Farsund	LGZ
Florø	LGL
Rogaland	LGQ
Tjøme	LGT
Ålesund	LGA
Ørlandet	LFO
Bodø	LPG
Svalbard	LGS
Stockholm Radio	STOCKHOLM RADIO
Turku/Åbo	OFK

5. Kod som ska användas för att ange arter

Beryxar (Beryx spp.)	ALF
Lerskädda (Hippoglossoides platessoides)	PLA
Ansjovis (Engraulis encrasicolus)	ANE
Marulk (Lophius spp.)	MNZ
Guldlax (Argentina silus)	ARG
Havsbrax (Brama brama)	POA
Brugd (Cetorinhus maximus)	BSK
Dolkfisk (Aphanopus carbo)	BSF
Birkelånga (Molva dypterygia)	BLI
Blåvitling (Micromesistius poutassou)	WHB
Skäggig räka (Xiphopenaeus kroyerii)	BOB
Torsk (Gadus morhua)	COD
Vanlig räka (Crangon crangon)	CSH
Bläckfisk (Loligo spp.)	SQC
Pigghaj (Squalus acanthias)	DGS
Fjällbrosmar (Phycis spp.)	FOR
Liten hälleflundra (Reinhardtius hippoglossoides)	GHL
Kolja (Melanogrammus aeglefinus)	HAD
Kummel (Merluccius merluccius)	HKE
Hälleflundra (Hippoglossus hippoglossus)	HAL
Sill/strömming (Clupea harengus)	HER
Taggmakrill (Trachurus trachurus)	HOM
Långa (Molva molva)	LIN
Makrill (Scomber Scombrus)	MAC
Glasvarar (Lepidorhombus spp.)	LEZ
Nordhavsräka (Pandalus borealis)	PRA
Havskräfta (Nephrops norvegicus)	NEP
Vitlinglyra (Trisopterus esmarkii)	NOP
Atlantisk soldatfisk (Hoplostethus atlanticus)	ORY
Annan	OTH
Rödspätta (Pleuronectes platessa)	PLE
Bleka (Pollachius pollachius)	POL
Håbrand (Lamma nasus)	POR
Kungsfiskar (Sebastes spp.)	RED
Fläckpagell (Pagellus bogaraveo)	SBR
Skoläst (Coryphaenoides rupestris)	RNG
Gråsej (Pollachius virens)	POK
Lax (Salmo salar)	SAL
Tobisfiskar (Ammodytes spp.)	SAN
Sardin (Sardina pilchardus)	PIL
Hajar (Selachii, Pleurotremata)	SKH
Räkor (Penaeidae)	PEZ
Skarpsill (Sprattus sprattus)	SPR
Illexbläckfiskar (Illex spp.)	SQX
Tonfiskar (Thunnidae)	TUN
Lubb (Brosme brosme)	USK
Vitling (Merlangus merlangus)	WHG
Gulstjärtsskädda (Limanda ferruginea)	YEL

6. Koder som ska användas för att ange berört område

02A.	ICES-sektion IIa – Norska havet
02B.	ICES-sektion IIb – Spetsbergen och Björnön
03A.	ICES-sektion IIIa – Skagerrak och Kattegatt
03B.	ICES-sektion IIIb
03C.	ICES-sektion IIIc
03D.	ICES-sektion IIId – Östersjön
04A.	ICES-sektion IVa – norra Nordsjön
04B.	ICES-sektion IVb – mellersta Nordsjön
04C.	ICES-sektion IVc – södra Nordsjön
05A.	ICES-sektion Va – farvattnen utanför Island
05B.	ICES-sektion Vb – farvattnen utanför Färöarna
06A.	ICES-sektion VIa – Skottlands och Nordirlands nordvästra kust
06B.	ICES-sektion VIb – Rockall
07A.	ICES-sektion VIIa – Irländska sjön
07B.	ICES-sektion VIIb – väster om Irland
07C.	ICES-sektion VIIc – Porcupine Bank
07D.	ICES-sektion VIId – östra delen av Engelska kanalen
07E.	ICES-sektion VIIe – västra delen av Engelska kanalen
07F.	ICES-sektion VIIf – Bristol-kanalen
07G.	ICES-sektion VIIg – norra Keltiska sjön
07H.	ICES-sektion VIIh – södra Keltiska sjön
07J.	ICES-sektion VIIj – östra delen av farvattnen sydväst om Irland
07K.	ICES-sektion VIIk – västra delen av farvattnen sydväst om Irland
08A.	ICES-sektion VIIIa – Biscayabukten, norra delen
08B.	ICES-sektion VIIIb – Biscayabukten, centrala delen
08C.	ICES-sektion VIIIc – Biscayabukten, södra delen
08D.	ICES-sektion VIIId – Biscayabukten, kuststräckan
08E.	ICES-sektion VIIIe – Biscayabukten, västra delen
09A.	ICES-sektion IXa – östra delen av Portugals farvatten
09B.	ICES-sektion IXb – västra delen av Portugals farvatten
14A.	ICES-sektion XIVa – farvattnen nordost om Grönland
14B.	ICES-sektion XIVb – farvattnen sydost om Grönland

7. Utöver bestämmelserna i punkterna 1–6 ska följande bestämmelser tillämpas på fiskefartyg från tredjeland som har för avsikt att fiska blåvitling i gemenskapens vatten:

a) Fartyg som redan har fångst ombord får inte påbörja sin fisketur förrän de erhållit tillstånd från den behöriga myndigheten i den berörda kustmedlemsstaten. Minst fyra timmar före inträdet i gemenskapens vatten ska fartygets befälhavare på lämpligt sätt meddela ett av följande centrum för fiskeriövervakning: Meddelandet ska innehålla följande: Namn, internationell radioanropssignal och hamnens bokstavsbeteckning och fartygets nummer (PLN), den totala kvantiteten per art ombord och den position (longitud/latitud) där befälhavaren uppskattar att fartyget kommer att segla in i gemenskapens vatten samt det område där befälhavaren har för avsikt att börja fiska. Fartyget får inte börja fiska förrän det har erhållit bekräftelse på att meddelandet mottagits och anvisningar om huruvida befälhavaren är skyldig att visa upp fartyget för inspektion. Varje bekräftelse ska ha ett unikt tillståndsnummer som befälhavaren ska behålla tills fisketuren är avslutad. Trots eventuella inspektioner som kan komma att genomföras ute till havs får de behöriga myndigheterna under vederbörligen motiverade omständigheter kräva att befälhavaren visar upp sitt fartyg för inspektion i hamn.

i) Förenade kungariket (Edinburgh) per e-post till följande adress: ukfcc@scotland.gsi.gov.uk eller per telefon (+44131271 9700), eller

ii) Irland (Haulbowline) per e-post till följande adress: nscstaff@eircom.net eller per telefon (+353 87236 5998).

b) Fartyg som seglar in i gemenskapens vatten utan någon fångst ombord ska undantas från kraven i led a.

c) Med avvikelse från bestämmelserna i punkt 1.2 ska fisketuren anses vara avslutad när fartygen lämnar gemenskapens vatten eller anlöper en gemenskapshamn där hela dess fångst lossas. Fartyg får inte lämna gemenskapens vatten förrän de passerat genom en av följande kontrollrutter: Fartygets befälhavare ska minst fyra timmar i förväg meddela centrumet för fiskeriövervakning i Edinburgh, per e-post eller per telefon i enlighet med punkt 1, att fartyget seglar in i en av ovannämnda kontrollrutter. Meddelandet ska innehålla följande: Namn, internationell radioanropssignal och hamnens bokstavsbeteckning och fartygets nummer (PLN), den totala kvantiteten per art ombord och den kontrollrutt genom vilken fartyget har för avsikt att passera. Fartyget får inte lämna området inom kontrollrutten förrän det har erhållit bekräftelse på att meddelandet mottagits och anvisningar om huruvida befälhavaren är skyldig att visa upp fartyget för inspektion. Varje bekräftelse ska ha ett unikt tillståndsnummer som befälhavaren ska behålla tills fartyget lämnar gemenskapens vatten. Trots eventuella inspektioner som kan komma att genomföras ute till havs får de behöriga myndigheterna under vederbörligen motiverade omständigheter kräva att befälhavaren visar upp sitt fartyg för inspektion i hamnarna Lerwick eller Scrabster.

A) ICES-rektangel 48 E2 i område VIa.

B) ICES-rektangel 46 E6 i område IVa.

C) ICES-rektangel 48 E8, 49 E8 eller 50 E8 i område VIa.

d) Fartyg som seglar genom gemenskapens vatten ska stuva sina nätredskap på följande sätt, så att de inte med lätthet kan användas:

i) Nätredskap, vikter och liknande utrustning ska vara lossade från trålbord, bogserlinor och trålvarp.

ii) Nätredskap som finns på däck eller ovanför däck ska vara säkert fastgjorda vid någon del av överbyggnaden.

BILAGA VII

BILAGA VIII

BILAGA IX

DEL I Blankett för hamnstatskontroll

BLANKETT FÖR HAMNSTATSKONTROLL – PSC 1

DEL A: Ska fyllas i av fartygets befälhavare. Använd svart bläck.
Fartygets namn:		IMO-nummer:			Radioanropssignal:		Flaggstat:
E-postadress:		Telefonnummer:			Faxnummer:		INMARSAT-nummer:
Landnings- eller omlastningshamn:					Beräknad ankomsttid:
			Datum:			Tid (UTC):
Total fångst ombord – alla områden					Fångst som ska landas
Art	Produkt	Fångstområde			Omräknings-faktor		Produktvikt (kg)	Produktvikt (kg)
		NEAFC:s konventions-område (ICES-delområden och -sektioner	NAFO:s reglerings-område (delsektion)	Andra områden

DEL B: Endast för myndigheternas anteckningar – ska fyllas i av flaggstaten
Fartygets flaggstat ska besvara följande frågor genom att kryssa för ”Ja” eller ”Nej”				NEAFC:s konventions-område		NAFO:s reglerings-område
				Ja	Nej	Ja	Nej
a) Det fiskefartyg som deklarerar att det har fångat fisken hade en tillräcklig kvot för de deklarerade arterna.
b) De kvantiteter som finns ombord har rapporterats på rätt sätt och har beaktats vid beräkningen av varje begränsning av fångst eller fiskeansträngning som kan vara tillämplig.
c) Det fiskefartyg som deklarerar att det har fångat fisken hade tillstånd att fiska i det angivna området.
d) Fiskefartygets närvaro i det deklarerade fångstområdet har kontrollerats mot VMS-uppgifter.
Bekräftelse från flaggstaten: Jag intygar att ovanstående uppgifter såvitt jag vet och kan bedöma är fullständiga, med sanningen överensstämmande och korrekta.
Namn och befattning:	Datum:	Underskrift:	Tjänstestämpel:

DEL C: Endast för myndigheternas anteckningar – ska fyllas i av hamnstaten
Hamnstatens namn:	Tillstånd har getts:	Datum:	Underskrift:	Tjänstestämpel:
	Ja Nej

BLANKETT FÖR HAMNSTATSKONTROLL – PSC 2

DEL A: Ska fyllas i av fartygets befälhavare. En separat blankett ska användas för varje levererande fartyg. Använd svart bläck.
Fartygets namn:		IMO-nummer				Radioanropssignal:				Flaggstat:
E-postadress:		Telefonnummer:				Faxnummer:				INMARSAT-nummer:
Landnings- eller omlastningshamn:				Beräknad ankomsttid:
				Datum:					Tid (UTC):
Fångstuppgifter för det levererande fartyget
Fartygets namn			IMO-nummer				Radioanropssignal				Flaggstat
Total fångst ombord – alla områden								Fångst som ska landas
Art	Produkt		Fångstområde					Omräkningsfaktor		Produktvikt (kg)		Produktvikt (kg)
			NEAFC:s konventions-område (ICES-delområden och -sektioner		NAFO:s reglerings-område (delsektion)		Andra områden

DEL B: Endast för myndigheternas anteckningar – ska fyllas i av flaggstaten
Fartygets flaggstat ska besvara följande frågor genom att kryssa för ”Ja” eller ”Nej”				NEAFC:s konventions-område		NAFO:s reglerings-område
				Ja	Nej	Ja	Nej
a) Det fiskefartyg som deklarerar att det har fångat fisken hade en tillräcklig kvot för de deklarerade arterna.
b) De kvantiteter som finns ombord har rapporterats på rätt sätt och har beaktats vid beräkningen av varje begränsning av fångst eller fiskeansträngning som kan vara tillämplig.
c) Det fiskefartyg som deklarerar att det har fångat fisken hade tillstånd att fiska i det angivna området.
d) Fiskefartygets närvaro i det deklarerade fångstområdet har kontrollerats mot VMS-uppgifter.
Bekräftelse från flaggstaten: ag intygar att ovanstående uppgifter såvitt jag vet och kan bedöma är fullständiga, med sanningen överensstämmande och korrekta.
Namn och befattning:	Datum:	Underskrift:	Tjänstestämpel:

DEL C: Endast för myndigheternas anteckningar – ska fyllas i av hamnsten
Hamnstatens namn:	Tillstånd har getts:	Datum:	Underskrift:	Tjänstestämpel:
	Ja Nej

DEL II

Rapport om inspektioner vid hamnstatskontroll (PSC 3)(1) Rapport om inspektioner vid hamnstatskontroll (PSC 3) Använd svart bläck

A. INSPEKTIONSREFERENSER
Landning		Ja	Nej	Omlastning	Ja	Nej
Hamnstat				Landnings- eller omlastningshamn
Fartygets namn	Flaggstat			IMO-nummer	Internationell radioanropssignal
Landningen/omlastningen inleddes			Datum		Tid
Landningen/omlastningen avslutades			Datum		Tid

B. UPPGIFTER OM INSPEKTIONEN
Det levererande fartygets namn	IMO-nummer	Radioanropssignal	Flaggstat

B 1. fångstuppgifter enligt loggboken
Art	Fångstområde	Deklarerad levande vikt (kg)	Använd omräkningsfaktor

B 2. landad eller omlastad fisk
Art	Produkt	Fångst-område	Landad produkt-vikt i kg	Om-räk-nings-faktor	Mot-svarande levande vikt (kg)	Skillnad (i kg) mellan levande vikt enligt loggboken och landad levande vikt	Skillnad (i %) mellan levande vikt enligt loggboken och landad levande vikt	Skillnad (i kg) mellan landad produktvikt och PSC 1/2	Skillnad (i %) mellan landad produkt-vikt och PSC 1/2

B 3. uppgifter om landningar som tillåtits utan flaggstatens bekräftelse
Namn på lager och behöriga myndigheter, tidsfrist för att få bekräftelse, ref. NEAFC art. 23.2/NAFO art. 45.6

B 4. fisk som finns kvar ombord
Art	Produkt	Fångst-område	Produkt-vikt i kg	Omräknings-faktor	Levande vikt (kg)	Skillnad (i kg) mellan produktvikt ombord och PSC 1/2		Skillnad (i %) mellan produktvikt ombord och PSC 1/2

C. INSPEKTIONSRESULTAT C1. ALLMÄNNA UPPGIFTER
Inspektionen inleddes	Datum	Tid
Inspektionen avslutades	Datum	Tid
Anmärkning

C2. INSPEKTION AV FISKEREDSKAP I HAMN (Gäller endast NAFO)
A. Allmänna uppgifter
Antal inspekterade fiskeredskap			Datum för inspektion av fiskeredskap
Har fartyget anmälts?	Ja	Nej		Om svaret är Ja, fyll i det fullständiga intyget om hamnkontroll. Om svaret är Nej, fyll i intyget med undantag av uppgifterna om Nafo-inspektionsförseglingen.

B. Uppgifter om trål med trålbord
Nafo-förseglingsnummer	Är förseglingen oskadad?	Ja	Nej
Typ av fiskeredskap
Tillbehör
Spaltavstånd (mm)
Typ av maskor
Genomsnittliga maskstorlekar (mm)
Tråldel
Vingar
Kropp
Förlängningsstycke
Lyft

D. BEFÄLHAVARENS ANMÄRKNINGAR
Som befälhavare på fartyget … intygar jag härmed att en kopia av denna rapport har lämnats till mig i dag. Min underskrift innebär inte att jag godtar någon del av innehållet i denna rapport, utom de eventuella anmärkningar jag själv gjort. Underskrift: … Datum: …

E. ÖVERTRÄDELSER OCH UPPFÖLJNING
E1. NAFO
A Inspektion till sjöss
Överträdelser som konstaterats vid inspektioner inom NAFO:s regleringsområde
Inspekterande part			Datum för insp.	Sektion		Rättslig grund – överträdelse av NAFO:s bevarande- och tillämpningsföreskrifter
B Överträdelser – resultat vid hamnkontroll
a) – Bekräftelse av överträdelser konstaterade vid inspektion till sjöss
Rättslig grund – överträdelse av NAFO:s bevarande- och tillämpningsföreskrifter				Rättslig grund – nationella överträdelser
b) – Överträdelser som konstaterats vid inspektion till sjöss som inte kunnat bekräftas vid hamnkontrollen
Kommentarer:
c) – Ytterligare överträdelser som konstaterats vid hamnkontrollen
Rättslig grund – överträdelse av NAFO:s bevarande- och tillämpningsföreskrifter				Rättslig grund – nationella överträdelser
E2. NEAFC KONSTATERAD ÖVERTRÄDELSE
Artikel	NEAFC – bestämmelse(r) som överträtts och sammanfattning av relevanta fakta
Anmärkningar:
Inspektörens namn		Inspektörens underskrift			Datum och ort

F. DISTRIBUTION
Kopia till flaggstaten									Kopia till NEAFC-sekretariatet									Kopia till NEAFC:s verkställande sekreterare

BILAGA X

Målart	Zon	Förbudsperiod
Hajar (alla arter)	Konventionsområdet	Hela året
Notothenia rossii	FAO 48.1 Antarktis, i området kring Antarktiska halvön FAO 48.2 Antarktis, kring Sydorkneyöarna FAO 48.3 Antarktis, kring Sydgeorgien	Hela året
Fiskar	FAO 48.1 Antarktis FAO 48.2 Antarktis	Hela året
Gobionotothen gibberifrons Chaenocephalus aceratus Pseudochaenichthys georgianus Lepidonotothen squamifrons Patagonotothen guntheri Electrona carlsbergi	FAO 48.3	Hela året
Dissostichus spp.	FAO 48.5 Antarktis	1.12.2008–30.11.2009
Dissostichus spp.	FAO 88.3 Antarktis FAO 58.5.1 Antarktis FAO 58.5.2 Antarktis öster om 79°20'O och utanför EEZ väster om 79°20'O FAO 88.2 Antarktis norr om 65° S FAO 58.4.4 Antarktis FAO 58.6 Antarktis FAO 58.7 Antarktis	Hela året
Lepidonotothen squamifrons	FAO 58.4.4	Hela året
Alla arter utom Champsocephalus gunnari och Dissostichus eleginoides	FAO 58.5.2 Antarktis	1.12.2008–30.11.2009
Dissostichus mawsoni	FAO 48.4 Antarktis inom det område som avgränsas av latitud 55°30'S och 57°20'S samt av longitud 25°30'V och 29°30'V	Hela året

BILAGA XI

Subarea/Division	Region	Period	SSRU	Dissostichus spp. Fångst-begränsning (ton)	Fångstbegränsning bifångst (ton)
Subarea/Division	Region	Period	SSRU	Dissostichus spp. Fångst-begränsning (ton)	Rockor	Macrourus spp.	Andra arter
58.4.1	Hela sektionen	1.12.2008–30.11.2009	SSRU A, B, D, F och H: 0 SSRU C: 100 SSRU E: 50 SSRU G: 60	Totalt 210	Hela sektion 50	Hela sektion 33	Hela sektion 20
58.4.2	Hela sektionen	1.12.2008–30.11.2009	Totalt för hela delområdet	70	Hela sektion 50	Hela sektion 20	Hela sektion 20
58.4.3b	Hela sektionen utom område under nationell jurisdiktion	1.5.2009–31.8.2009	SSRU A: 30 SSRU B: 0 SSRU C: 30 SSRU D: 30 SSRU E: 30	120 norr om 60°	Hela sektion 50	Hela sektion 80	Hela sektion 20
88.1	Hela delområdet	1.12.2008–31.8.2009	SSRU A: 0 SSRU B, C och G: 352 SSRU D, E och F: 0 SSRU H, I och K: 1994 SSRU J och L: 354 SSRU M: 0	Totalt 2700	135	430	20
88.2	Söder om 65°S	1.12.2008–31.8.2009	SSRU A och B: 0 SSRU C, D, F och G: 214 SSRU E: 353	Totalt 567	50	90	20

BILAGA XII

Avtalsslutande land:

Fiskesäsong:

Fartygets namn:

Förväntad fångstnivå (i ton):

Fisketeknik: traditionell trål

kontinuerligt fiske

pumpning för att tömma lyftet

andra godkända metoder; vänligen specificera

Produkter som ska erhållas genom fångsten och deras omräkningsfaktorer (1):

produkttyp

% av fångst

omräkningsfaktor (2)

(1) Information ges så långt det är möjligt.

(2) Omräkningsfaktor = total vikt/beredd vikt.

Dec

Jan

Feb

Mar

Apr

Maj

Jun

Jul

Aug

Sep

Okt

Nov

Delområde/sektion

48.1

48.2

48.3

48.4

48.5

48.6

58.4.1

58.4.2

88.1

88.2

88.3

Markera med kryss i rutorna var och när ni mest sannolikt kommer att bedriva fiske.

Försiktighetsgränser för fångsterna har inte fastställts, betraktas därför som undersökande fiske.

Notera att de uppgifter ni lämnar endast ges i informationssyfte och att de inte hindrar er från att bedriva fiske inom områden eller vid tidpunkter som ni inte uppgivit

BILAGA XIII

Nätöppning (mun) omkrets (m)	Vertikal öppning (m)	Horisontell öppning (m)

Nätpanelens längd och maskstorlek

Panel	Längd (m)	Maskstorlek (mm)
1:a panelen
2:a panelen
3:e panelen
...
...
Sista panelen (lyftet)

Lägg in diagram över alla använda nätutformningar

Flera fiskemetoder används: Ja Nej

	Fiskemetod	Förväntad andel av tidsanvändningen ( %)
1
2
3
4
5
…
		Totalt 100 %

Fiskeredskap för uteslutande av bifångst av marina däggdjur finns ombord: Ja Nej

Förklara fiskemetoder, redskapens utformning och kännetecken samt fiskemönster:

BILAGA XIV

DEL I SEAFO-omlastningsdeklaration

Fartygets namn och eventuell radioanropssignal:

Distriktsbeteckning:

SEAFO-nummer:

Vid omlastning

Namn och/eller anropssignal,

distriktsbeteckning och nationalitet

på det mottagande fartyget:

Dag

Månad

Klockslag

År

2 0

Ombudets namn:

Befälhavarens namn:

Avgång

från

Ankomst

till

Underskrift:

Omlastning

Ange vikten i kilogram eller använd enhet (t.ex. låda, korg) och den landade vikten för enheten i kilogram: kilogram (1) (2)

Art

Omlastningshamn (3)

Beredningsgrad (4)

Hamnens namn, land

Hela

Rensade

Utan huvud

Fileade

(1) Ange den måttenhet (t.ex. korg, låda osv.) som använts vid landningen och dess innehåll i kg. Denna enhet får vara en annan än den som använts i loggboken.

(2) Ange den vikt eller kvantitet som faktiskt omlastats för alla arter som omfattas av SEAFO-konventionen. Vikten skall motsvara den landade fiskens vikt, dvs. efter eventuell beredning ombord

(3) Hamnens namn, land avser den hamn och det land där omlastningen kommer att ske.

(4) Med beredningsgrad avses det sätt på vilken fisken har beretts. Ange eventuell beredningsgrad: REN för rensad, HUVUD för utan huvud, FILE för filead osv. Om det inte gjorts någon beredning, ange HEL för hel fisk.

OMLASTNINGSDEKLARATION

1. Huvudregel

Vid omlastning ska fiskefartygets befälhavare ange i omlastningsdeklarationen hur stora kvantiteter som lastats om. En kopia av omlastningsdeklarationen ska överlämnas till det mottagande fartygets befälhavare.

2. Hur deklarationen fylls i

a) Noteringarna i omlastningsdeklarationen ska vara lättläsliga och outplånliga.

b) Noteringarna i omlastningsdeklarationen får inte tas bort eller ändras. Om ett misstag görs ska den felaktiga uppgiften strykas över och den nya uppgiften föras in och förses med befälhavarens eller ombudets initialer.

c) En omlastningsdeklaration ska fyllas i för varje omlastning.

d) Befälhavaren ska underteckna varje sida i omlastningsdeklarationen.

3. Befälhavarens ansvar i fråga om landningsdeklarationen och omlastningsdeklarationen

Fartygets befälhavare ska med sina initialer och sin namnteckning intyga att de skattade kvantiteter som angetts i omlastningsdeklarationen är rimliga. Kopiorna av omlastningsdeklarationen ska bevaras i ett år.

4. Information som ska lämnas

Skattningar av de omlastade kvantiteterna ska uppges i SEAFO:s omlastningsdeklarationsblankett, i enlighet med blankettens fotnot, för varje art och för varje enskild resa.

5. Förfarande för överlämnande

a) Vid omlastning till ett fartyg som för en avtalsslutande parts flagg eller är registrerat i ett avtalsslutande land ska den första kopian av omlastningsdeklarationen överlämnas till det mottagande fartygets befälhavare. Originalet ska överlämnas eller skickas till myndigheterna i det avtalsslutande land vars flagg fiskefartyget för eller där det är registrerat, senast 48 timmar efter det att landningen avslutats eller efter ankomsten i hamn.

b) Vid omlastning till ett fartyg som för en icke avtalsslutande parts flagg ska originaldokumentet överlämnas eller skickas så snart som möjligt till det avtalsslutande land vars flagg fartyget för eller där det är registrerat.

c) Om det är omöjligt för befälhavaren att inom den angivna tiden skicka originalen till omlastningsdeklarationerna till myndigheterna i det avtalsslutande land vars flagg fartyget för eller där det är registrerat, ska de uppgifter som krävs vad gäller landningsdeklarationen sändas via radio eller på annat sätt till de berörda myndigheterna.

Dessa uppgifter ska sändas via de sedvanliga radiostationerna och meddelandet ska inledas med fartygets namn, anropssignal och distriktsbeteckning samt befälhavarens namn.

Om det inte är möjligt att sända meddelandet från fartyget får det sändas från ett annat fartyg på det förstnämnda fartygets vägnar eller på något annat sätt.

Befälhavaren ska se till att de uppgifter som sänds till radiostationerna förmedlas skriftligt till de behöriga myndigheterna.

DEL II Riktlinjer för utformning och utsättning av torilinor (tori lines)

1. Dessa riktlinjer är tänkta som hjälp till utarbetningen och tillämpningen av föreskrifterna för torilinor. Även om riktlinjerna är ganska detaljerade uppmuntras försök med torilinor för att förbättra deras effektivitet. Riktlinjerna tar hänsyn till olika miljömässiga aspekter och driftsaspekter såsom väderleksförhållanden, utsättningsfart och fartygsstorlek, som alla påverkar torilinornas prestation och utformning när det gäller att skydda betet från fåglarna. Torilinans utformning och användning kan ändras för att ta hänsyn till dessa variabler, under förutsättning att linans effektivitet inte äventyras. Torilinan vidareutvecklas hela tiden och riktlinjerna kommer därför att ses över i framtiden.

2. Torilinans utformning

2.1 150 meter lång torilina rekommenderas. Diametern på den del av linan som är i vattnet får vara större än den del av linan som är ovanför vattnet. Detta ökar motståndet och minskar behovet av en längre lina och beaktar utsättningsfarten och den tid det tar för betet att sjunka. Delen ovanför vattenytan ska bestå av en tunn lina (t.ex. cirka 3 mm i diameter) i en iögonfallande färg, t.ex. röd eller orange.

2.2 Delen ovanför vattenytan ska vara tillräckligt lätt och kunna röra sig på ett oförutsägbart sätt så att fåglarna inte vänjer sig vid den, men vara tillräckligt tung för att inte böjas av vinden.

2.3 Linan fästs bäst med en rejäl kättingslänk på fartyget så att den inte trasslar in sig.

2.4 Remsorna ska vara gjorda av ett iögonfallande material och ge livliga oförutsägbara rörelser (t.ex. starkt tunt snöre överdraget med röd plast) som hänger ner från torilinan med en rejäl trevägslekare (återigen för att förhindra intrassling) och bör nå ner till strax ovanför vattenytan.

2.5 Avståndet mellan remsorna bör vara 5-7 meter. Helst ska remsorna placeras parvis.

2.6 Varje remspar bör vara fastgjort med en klämma som kan tas av så att linan kan stuvas utan problem.

2.7 Antalet remsor bör anpassas till fartygets utsättningsfart. Det behövs fler remsor vid långsammare utsättningsfart. Vid utsättningsfart på 10 knop är det lämpligt med tre par.

3. Utsättning

3.1 Linan ska hänga från en stolpe fastgjord i fartyget. Toristolpen ska vara så hög som möjligt så att linan skyddar betet en bra bit från fartygets akter och inte trasslar in sig i fiskeredskapet. Ju högre stolpe desto bättre skydd. Stolpe med en höjd av 6 meter ovanför vattenytan kan till exempel ge cirka 100 meters betesskydd.

3.2 Torilinan ska sättas ut så att remsorna hänger ovanför de agnade krokarna i vattnet.

3.3 Det är bra om det sätts ut flera torilinor för att skydda betet ännu bättre från fåglar.

3.4 Eftersom det finns risk för att linorna går av eller trasslar in sig bör det medföras extra torilinor ombord så att skadade linor kan ersättas och fisket fortsätta utan avbrott.

3.5 När det fiskas med en maskin som kastar ut bete måste torilinan och maskinen synkroniseras så att

a) maskinen kastar betet direkt i det område som skyddas av torilinan, och

b) det finns två torilinor om det används en maskin som kan kasta bete både åt babord och åt styrbord.

3.6 Yrkesfiskare uppmuntras att installera manuella, elektriska eller hydrauliska vinschar för att underlätta utsättning och inhalning av torilinor.

BILAGA XV

1. Kommissionen ska utan dröjsmål underrätta medlemsstater om fartyg som för flagg från en icke avtalsslutande part i konventionen om framtida multilateralt samarbete om fisket i Nordatlantens västra del (nedan kallad ”konventionen”) som har iakttagits när det har bedrivit fiske i NEAFC:s konventionsområde och som genom NEAFC:s (Nordostatlantiska fiskerikommissionen) försorg har förts in i en preliminär förteckning över fartyg som antas undergräva de rekommendationer som fastställts genom konventionen. Följande åtgärder ska vidtas när det gäller dessa fartyg:

a) Fartyg som kommer in i hamnar ska inte få landa eller lasta om, och de ska inspekteras av de behöriga myndigheterna. Dessa inspektioner ska inkludera fartygshandlingar, fartygets loggbok, fiskeredskap, fångsten ombord och eventuellt andra aspekter i samband med fartygets verksamhet i konventionsområdet. Information om resultatet av inspektionerna ska omedelbart översändas till kommissionen.

b) Fiskefartyg, stödfartyg, bränslefartyg, moderfartyg och lastfartyg som för en medlemsstats flagg får på intet sätt bistå fartygen eller delta i omlastning eller gemensam fiskeverksamhet med fartygen.

c) Fartygen får i hamn inte förses med proviant, bränsle eller andra tjänster.

2. Utöver de åtgärder som avses i punkt 1 ska följande åtgärder gälla för de fartyg som genom NEAFC:s försorg har förts in i förteckningen över fartyg som det har bekräftats har använts för illegalt, orapporterat och oreglerat fiske (IUU-fartyg):

a) IUU-fartyg får inte gå in i en gemenskapshamn.

b) IUU-fartyg får inte fiska i gemenskapens vatten och de får inte hyras.

c) Det är förbjudet att importera fisk som kommer från IUU-fartyg.

d) Medlemsstaterna ska vägra IUU-fartyg att segla under deras flagg och förbjuda importörer, transportörer och andra berörda sektorer att lasta om och handla med fisk som fångats av sådana fartyg.

3. De fartyg som avses under punkt 2 och de fartyg som tagits upp i NAFO:s IUU-förteckning återges i tillägget till denna bilaga.

4. Kommissionen ska ändra förteckningen över IUU-fartyg så att den är i överensstämmelse med NEAFC:s och NAFO:s IUU-förteckning så snart NEAFC antar en ny IUU-förteckning.

1 EGT L 358, 31.12.2002, s. 59.

2 EGT L 115, 9.5.1996, s. 3.

3 EUT L 150, 30.4.2004, s. 1.

4 EUT L 345, 28.12.2005, s. 5.

5 EUT L 65, 7.3.2006, s. 1.

6 EUT L 122, 11.5.2007, s. 7.

7 EUT L 157, 19.6.2007, s. 1.

8 EUT L 344, 20.12.2008, s. 6.

9 EUT L 348, 24.12.2008, s. 20.

10 EGT L 276, 10.10.1983, s. 1.

11 EGT L 274, 25.9.1986, s. 1.

12 EGT L 132, 21.5.1987, s. 9.

13 EGT L 365, 31.12.1991, s. 1.

14 EGT L 261, 20.10.1993, s. 1.

15 EGT L 171, 6.7.1994, s. 7.

16 EGT L 125, 27.4.1998, s. 1.

17 EGT L 191, 7.7.1998, s. 10.

18 EGT L 351, 28.12.2002, s. 6.

19 EUT L 289, 7.11.2003, s. 1.

20 EUT L 333, 20.12.2003, s. 17.

21 EUT L 97, 1.4.2004, s. 16.

22 EUT L 340, 23.12.2005, s. 3.

23 EUT L 36, 8.2.2007, s. 6.

24 EUT L 123, 12.5.2007, s. 3.

25 EUT L 318, 5.12.2007, s. 1.

26 EUT L 286, 29.10.2008, s. 33.

27 EUT L 352, 31.12.2008, s. 1.

28 EGT L 226, 29.8.1980, s. 48.

29 EGT L 226, 29.8.1980, s. 12.

30 EUT L 172, 30.6.2007, s. 1.

31 EUT L 19, 23.1.2008, s. 1.

32 EGT L 190, 4.7.1998, s. 34.

33 EGT L 270, 13.11.1995, s. 1.

34 EGT L 227, 12.8.1981, s. 21.

35 EGT L 186, 28.7.1993, s. 1.

36 EGT L 234, 31.8.2002, s. 39.

37 EGT L 162, 18.6.1986, s. 33.

38 EUT L 224, 16.8.2006, s. 22.

39 EGT L 236, 5.10.1995, s. 24.

40 EUT L 196, 18.7.2006, s. 14.

41 EUT L 32, 4.2.2005, s. 1.

42 EUT L 151, 11.6.2008, s. 5.

43 EUT L 5, 9.1.2004, s. 25.

44 http://www.gfcm.org/gfcm/topic/16164

45 EGT L 121, 12.5.1994, s. 3.

46 EUT L 97, 1.4.2004, s. 1.

47 Exakt tid för nautisk solnedgång och nautisk soluppgång anges i Nautical Almanac för relevant latitud, lokal tid och lokalt datum. Alla tidsuppgifter för fartygs verksamhet och observationer ska relateras till GMT.

48 Gemenskapens kvotbegränsningar grundar sig på den gemenskapskvot som tilldelats Europeiska gemenskapen genom Iccats rekommendation 08-05 om ändring av Iccats rekommendation om att upprätta en flerårig återhämtningsplan för blåfenad tonfisk i östra Atlanten och Medelhavet.

49 På begäran av Frankrike kan kommissionen ompröva denna kvantitet upp till högst 100 ton i enlighet med Iccats rekommendation 08-05.

50 Gemenskapens kvotbegränsningar grundar sig på den gemenskapskvot som tilldelats Europeiska gemenskapen genom Iccats rekommendation 08-05 om ändring av Iccats rekommendation om att upprätta en flerårig återhämtningsplan för blåfenad tonfisk i östra Atlanten och Medelhavet.

51 Utom vatten inom sex sjömil från Förenade kungarikets baslinjer vid Shetland, Fair Isle och Foula.

52 Varav högst 311289 ton får fiskas i EG-vatten i IIa och IV. Resterande mängd får fiskas endast i EG-vatten i Ices-område IIIa (SAN/*03A.).

53 Varav högst 476 ton får fiskas i EG-vatten i IIa och IV. Resterande mängd får fiskas endast i EG-vatten i Ices-område IIIa (SAN/*03A.).

54 Varav högst 11431 ton får fiskas i EG-vatten i IIa och IV. Resterande mängd får fiskas endast i EG-vatten i Ices-område IIIa (SAN/*03A.).

55 Varav högst 6804 ton får fiskas i EG-vatten i IIa och IV. Resterande mängd får fiskas endast i EG-vatten i Ices-område IIIa (SAN/*03A.).

56 Varav högst 330000 ton får fiskas i EG-vatten i IIa och IV. Resterande mängd får fiskas endast i EG-vatten i Ices-område IIIa. (SAN/*03A.).

57 Ska fiskas i Ices-område IV.

65 Gäller endast bifångster. Inget riktat fiske är tillåtet inom denna kvot.

71 Gäller endast bifångster. Inget riktat fiske är tillåtet inom denna kvot.

73 Gäller endast bifångster. Inget riktat fiske är tillåtet inom denna kvot.

74 Denna kvot ska fiskas i EG-vatten i IIa, IV, Vb, VI och VII.

75 Av vilka en oförutsedd fångst av andra arter på 25 % per fartyg är tillåten vid varje tillfälle i områdena Vb, VI och VII. Denna procentsats får emellertid överskridas under de första 24 timmarna efter det att fisket påbörjas i ett särskilt område. Den totala oförutsedda fångsten av andra arter i områdena Vb, VI och VII får inte överstiga 3000 ton.

76 Inklusive långa. Kvoterna för Norge är för långa 5638 ton och för lubb 3350 ton vilka är utbytbara upp till 2000 ton och får endast fiskas med långrev i områdena Vb, VI och VII.

81 Landningar av sill som tas i fisken med nätredskap med en maskstorlek på minst 32 mm.

82 Ska tas i Skagerrak.

85 Landningar av sill som tas i fisken med nätredskap med en maskstorlek på minst 32 mm. Medlemsstaterna måste underrätta kommissionen om sina landningar av sill uppdelade mellan ICES-områdena IVa och IVb.

86 Får tas i EG-vatten. Fångster som tas inom denna kvot ska dras av från Norges andel av denna TAC.

89 Bifångster av torsk, kolja, bleka, vitling och gråsej ska räknas av från kvoterna för dessa arter.

91 Landningar av sill som tas i fisken med nätredskap med en maskstorlek som understiger 32 mm.

93 Landningar av sill som tas i fisken med nätredskap med en maskstorlek som understiger 32 mm.

95 Landningar av sill som tas i fisken med nätredskap med en maskstorlek på minst 32 mm.

96 Utom Blackwater-beståndet: referensen gäller sillbeståndet i havsområdet vid Themsens mynning inom en zon som avgränsas av en linje som går söderut från Landguard Point (51°56'N, 1°19,1'O) till latitud 51°33'N och vidare västerut till en punkt på Förenade kungarikets kust.

97 Upp till 50 % av denna kvot får tas upp ICES-område IVb. Allt utnyttjande av detta särskilda villkor måste dock i förväg anmälas till kommissionen (HER/*04B.).

106 Referensen gäller sillbeståndet i ICES-område VIa, norr om 56°00'N och i den del av VIa som är belägen öster om 07°00'V och norr om 55°00'N, med undantag av Clyde.

107 Denna kvot får enbart tas i ICES-område VIa norr om 56°30'N.

110 Referensen gäller sillbeståndet i ICES-område VIa, söder om 56°00'N och väster om 07°00'V.

112 Clyde-beståndet: referensen gäller sillbeståndet i havsområdet nordost om en loxodrom dragen mellan Mull of Kintyre och Corsewall Point.

114 Område VIIa begränsas av ett område som fogats till ICES-områdena VIIg, VIIh, VIIj och VIIk vilket avgränsas av latitud 52°30'N i norr, latitud 52°00'N i söder, Irlands kust i väst, Förenade kungarikets kust i öster.

116 Området utökas med ett område som avgränsas av latitud 52°30'N i norr, latitud 52°00'N i söder, Irlands kust i väst, Förenade kungarikets kust i öster.

121 Område enligt definitionen i artikel 4 b i den här förordningen.

123 Område enligt definitionen i artikel 4 c i den här förordningen.

125 Får tas i EG-vatten. Fångster som tas inom denna kvot ska dras av från Norges andel av denna TAC.

127 Bifångster av kolja, bleka, vitling och gråsej ska räknas av från kvoten för respektive art.

129 Högsta tillåtna landningsstorlek om 210 cm (hela längden) måste respekteras.

140 Varav upp till 5 % får fiskas i ICES-områdena VIIIa, VIIIb, VIIId och VIIIe (ANF/*8ABDE).

150 Exklusive uppskattningsvis 264 ton av industriella bifångster.

152 Exklusive uppskattningsvis 746 ton av industriella bifångster.

154 Bifångster av torsk, bleka, vitling och gråsej ska räknas av från kvoten för respektive art.

156 Exklusive uppskattningsvis 773 ton av industriella bifångster.

158 Exklusive uppskattningsvis 1063 ton av industriella bifångster.

159 Får tas i EG-vatten. Fångster som tas inom denna kvot ska dras av från Norges andel av denna TAC.

162 Bifångster av torsk, kolja och gråsej ska räknas av från kvoten för respektive art.

164 Inom en sammanlagd TAC på 51500 ton för det nordliga kummelbeståndet.

166 Inom en sammanlagd TAC på 51500 ton för det nordliga kummelbeståndet.

168 Överföringar från denna kvot får göras till EG-vatten i områdena IIa och IV. Sådana överföringar måste dock i förväg anmälas till kommissionen.

169 Inom en sammanlagd TAC på 51500 ton för det nordliga kummelbeståndet.

175 Överföringar från denna kvot får göras till område IV och EG-vatten i område IIa. Sådana överföringar måste dock i förväg anmälas till kommissionen.

176 Inom en sammanlagd TAC på 51500 ton för det nordliga kummelbeståndet.

180 Av vilka upp till 68 % får fiskas i norsk exklusiv ekonomisk zon eller i fiskezonen runt Jan Mayen (WHB/*NZJM1).

181 Av vilka upp till 27 % får fiskas i färöiska vatten (WHB/*05B-F).

182 Får fiskas i EG-vatten i områdena II, IVa, VIa norr om 56°30N, VIb och VII väster om 12°V (WHB/*8CX34) Högst 40000 ton får fiskas i område IVa.

183 Varav högst 500 ton får bestå av guldlaxfiskar (Argentina spp.).

184 Fångster av blåvitling får innehålla oundvikliga bifångster av guldlaxfiskar (Argentina spp.).

185 Får fiskas i EG-vatten i områdena II, IVa, VIa norr om 56°30N, VIb och VII väster om 12°V. Högst 2625 ton får fiskas i område IVa.

210 Av vilka upp till 68 % får fiskas i norsk exklusiv ekonomisk zon eller i fiskezonen runt Jan Mayen (WHB/*NZJM2).

211 Av vilka upp till 27 % får fiskas i färöiska vatten (WHB/*5B-F.).

214 Avräknas från Norges fångstgränser enligt kuststatsarrangemanget.

215 Fångsten i zon IV får vara högst 24229 ton, dvs. 25 % av Norges tillträdesnivå.

216 Avräknas från Färöarnas fångstgränser enligt kuststatsarrangemanget.

217 Får även fiskas i område VIb. Fångsten i område IV får vara högst 5000 ton.

222 Gäller endast bifångster. Inget riktat fiske är tillåtet inom denna kvot.

223 Denna kvot får fiskas i EG-vatten i IIa, IV, Vb, VI och VII.

224 Bifångster av skoläst och dolkfisk ska räknas av från denna kvot. Denna kvot får fiskas i EG-vatten i VIa norr om 56°30'N och VIb.

228 Gäller endast bifångster. Inget riktat fiske är tillåtet inom denna kvot.

230 Kvoten får enbart fiskas i EG-vatten i ICES-områdena IIIa, IIIb, IIIc och IIId.

234 Av vilka en oförutsedd fångst av andra arter på 25 % per fartyg är tillåten vid varje tillfälle i områdena Vb, VI och VII. Denna procentsats får emellertid överskridas under de första 24 timmarna efter det att fisket påbörjas i ett särskilt område. Den totala oförutsedda fångsten av andra arter i områdena VI och VII får inte överstiga 3000 ton.

235 Inklusive lubb. Kvoterna för Norge är för långa 5638 ton och lubb 3350 ton vilka är utbytbara upp till 2000 ton och får endast fiskas med långrev i områdena Vb, VI och VII.

236 Inklusive lubb. Får endast tas med långrev i områdena VIb och VIa norr om 56°30'N.

237 Av vilka en oförutsedd fångst av andra arter på 20 % per fartyg är tillåten vid varje tillfälle i ICES-områdena VIa och VIb. Denna procentsats får emellertid överskridas under de första 24 timmarna efter det att fisket påbörjas i ett särskilt område. Den totala oförutsedda fångsten av andra arter i område VI får inte överstiga 75 ton.

242 Kvoten får enbart fiskas i EG-vatten i ICES-områdena IIIa, IIIb, IIIc och IIId.

244 Bifångster av torsk, kolja, bleka, vitling och gråsej ska räknas av från kvoterna för dessa arter.

246 Område enligt definitionen i artikel 16.3 i den här förordningen.

247 Det råder förbud mot fiske efter räkor av arterna Penaeus subtilis och Penaeus brasiliensis där vattendjupet är mindre än 30 meter.

252 Område enligt definitionen i artikel 4 b i den här förordningen.

254 Område enligt definitionen i artikel 4 c i den här förordningen.

256 Får enbart fångas i områdena IV (EG-vatten) och IIIa. Fångster som tas inom denna kvot ska dras av från Norges andel av denna TAC.

258 Bifångster av torsk, kolja, bleka och vitling ska räknas av från kvoterna för dessa arter.

260 Fångster av blomrocka (Leucoraja naevus) (RJN/2AC4-C), knaggrocka (Raja clavata) (RJC/2AC4-C), ljusrocka (Raja brachyura) (RJH/2AC4-C), fläckrocka (Raja montagui) (RJM/2AC4-C) och stjärnrocka (Amblyraja radiata) (RJR/2AC4-C) ska rapporteras separat.

261 Bifångstkvot. Denna art får inte utgöra mer än 25 % i levande vikt av fångsten ombord. Detta villkor gäller endast för fartyg med en största längd på över 15 meter.

262 Gäller inte slätrocka (Dipturus batis). Fångster av denna art får inte behållas ombord utan ska omedelbart släppas oskadad i den mån detta är möjligt. Fiskare ska uppmuntras att utveckla och använda teknik och utrustning som underlättar snabbt och säkert frisläppande av arten.

284 Fångster av blomrocka (Leucoraja naevus) (RJN/67AKXD), knaggrocka (Raja clavata) (RJC/67AKXD), ljusrocka (Raja brachyuran) (RJH/67AKXD), fläckrocka (Raja montagui) (RJM/67AKXD), småögd rocka (Raja microocellata) (RJE/67AKXD), sandrocka (Leucoraja circularis) (RJI/67AKXD) och näbbrocka (Leucoraja fullonica) (RJF/67AKXD) ska rapporteras separat.

285 Gäller inte brokrocka (Raja undulata), slätrocka (Dipturus batis), svartbuksrocka (Raja (Dipturus) nidarosiensis) och grårocka (Rostroraja alba). Fångster av denna art får inte behållas ombord utan ska omedelbart släppas oskadad i den mån detta är möjligt. Fiskare ska uppmuntras att utveckla och använda teknik och utrustning som underlättar snabbt och säkert frisläppande av arten.

307 Fångster av blomrocka (Leucoraja naevus) (RJN/07D.), knaggrocka (Raja clavata) (RJC/07D.), ljusrocka (Raja brachyura) (RJH/07D.), fläckrocka (Raja montagui) (RJM/07D.) och stjärnrocka (Amblyraja radiata) (RJR/07D.) ska rapporteras separat.

308 Gäller inte slätrocka (Dipturus batis) och brokrocka (Raja undulata). Fångster av denna art får inte behållas ombord utan ska omedelbart släppas oskadad i den mån detta är möjligt. Fiskare ska uppmuntras att utveckla och använda teknik och utrustning som underlättar snabbt och säkert frisläppande av arten.

320 Fångster av blomrocka (Leucoraja naevus) (RJN/89-C.) och knaggrocka (Raja clavata) (RJC/89-C.) ska rapporteras separat.

321 Gäller inte brokrocka (Raja undulata), slätrocka (Dipturus batis) och grårocka (Rostroraja alba). Fångster av denna art får inte behållas ombord utan ska omedelbart släppas oskadad i den mån detta är möjligt. Fiskare ska uppmuntras att utveckla och använda teknik och utrustning som underlättar snabbt och säkert frisläppande av arten.

335 Fångster av blomrocka (Leucoraja naevus) (RJN/03-C.), knaggrocka (Raja clavata) (RJC/03-C.), ljusrocka (Raja brachyura) (RJH/03-C.), fläckrocka (Raja montagui) (RJM/03-C.) och stjärnrocka (Amblyraja radiata) (RJR/03-C.) ska rapporteras separat.

336 Gäller inte slätrocka (Dipturus batis). Fångster av denna art får inte behållas ombord utan ska omedelbart släppas oskadad i den mån detta är möjligt. Fiskare ska uppmuntras att utveckla och använda teknik och utrustning som underlättar snabbt och säkert frisläppande av arten.

344 Av vilka 350 ton ska tilldelas Norge och fiskas i EG-vatten i Ices-områdena IIa och VI. I Ices-område VI får denna kvantitet endast fiskas med långrev.

346 Inklusive 242 ton som ska tas i norska vatten söder om 62°N(MAC/*04N-).

347 Vid fiske i norska vatten ska bifångster av torsk, kolja, bleka, vitling och gråsej räknas av från kvoterna för dessa arter.

348 Ska dras av från Norges andel av denna TAC (tillträdeskvot). Denna kvot får endast fiskas i område IVa, utom 3000 ton som får fiskas i område IIIa.

349 TAC överenskommen av EG, Norge och Färöarna för norra området.

355 Får endast fiskas i Ices-område IIa, VIa (norr om 56°30′N), IVa, VIId, VIIe,VIIf och VIIh.

356 Får fiskas i gemenskapens vatten i Ices-område IVa norr om 59°N under perioderna 1 januari–15 februari och 1 oktober–31 december. En kvantitet på 3982 ton av Färöarnas egen kvot får fiskas i Ices-område VIa norr om 56°30′N hela året.

357 TAC som EG, Norge och Färöarna enats om för det norra området.

361 De kvantiteter som byts med andra medlemsstater får tas i ICES-områdena VIIIa, VIIIb och VIIId (MAC/*8ABD.). De kvantiteter som tillhandahålls av Spanien, Portugal eller Frankrike i utbytessyfte och som ska tas i områdena VIIIa, VIIIb och VIIId får dock inte överskrida 25 % av de givande medlemsstaternas kvoter.

366 Kvoten får enbart fiskas i EG-vatten i ICES-områdena IIIa, IIIb, IIIc och IIId.

367 Varav inte mer än 750 ton får fiskas i IIIa.

371 Får enbart fiskas i område IV.

373 Inklusive tobisfiskar.

374 Får enbart fiskas i EG-vatten i ICES-område IV.

375 Denna kvantitet får fiskas i ICES-område IV och område VIa norr om 56°30'N. Eventuell bifångst av blåvitling ska räknas av från kvoten för blåvitling i ICES-områdena VIa, VIb och VII.

376 1832 ton får fångas som sill som tas i fisken med nätredskap med en maskstorlek på mindre än 32 mm. Om kvoten på 1832 ton sill fiskas upp, är allt fiske med nätredskap med en maskstorlek på mindre än 32 mm förbjudet.

377 Preliminär TAC. Slutlig TAC kommer att fastställas mot bakgrund av vetenskapliga utlåtanden under första hälften av 2009.

383 En maximal landningsstorlek på 100 cm (total längd) ska iakttas.

388 En maximal landningsstorlek på 100 cm (total längd) ska iakttas.

389 Inklusive fångster med långrev av gråhaj (Galeorhinus galeus), chokladhaj (Dalatias licha), skednoshaj (Deania calceus), brun pigghaj (Centrophorus squamosus), stor blåkäxa (Etmopterus princeps), blåkäxa (Etmopterus spinax), pailonahaj (Centroscymnus coelolepis) och pigghaj/rödhaj (Squalus acanthias).

399 En maximal landningsstorlek på 100 cm (total längd) ska iakttas.

409 Får enbart fiskas i EG-vatten i ICES-område IV.

410 Får fiskas i ICES-områdena IV, VIa norr om 56°30'N, VII e, VIIf och VIIh.

413 Får fiskas i Ices-områdena IV, VIa norr om 56°30′N, VIIe, VIIf och VIIh.

415 Varav högst 5 % får bestå av taggmakrillar mellan 12 och 14 cm, trots artikel 19 i förordning (EG) nr 850/98. För kontroll av denna kvantitet ska den landade vikten beräknas med en koefficient på 1,2.

419 Vatten som angränsar till Azorerna.

420 Varav högst 5 % får bestå av taggmakrillar mellan 12 och 14 cm, trots artikel 19 i förordning (EG) nr 850/98. För kontroll av denna kvantitet ska den landade vikten beräknas med en koefficient på 1,2.

423 Vatten som angränsar till Madeira.

424 Varav högst 5 % får bestå av taggmakrillar mellan 12 och 14 cm, trots artikel 19 i förordning (EG) nr 850/98. För kontroll av denna kvantitet ska den landade vikten beräknas med en koefficient på 1,2.

427 Vatten som gränsar till Kanarieöarna.

429 Kvoten får fiskas endast så länge bifångsterna av vitling i Ices-område IIIa, vitling i Ices-område IV och i EG-vatten i Ices-område IIa, kolja i Ices-område IIIa och i EG-vatten i Ices-områdena IIIb, IIIc och IIId samt kolja i Ices-område IV och i EG-vatten i Ices-område IIa ligger under de uppskattade kvantiteter för industriella bifångster som anges i fotnoterna till tabellerna över fångstbegränsningar för dessa bestånd.

430 Kvoten får fiskas endast i EG-vatten i ICES-områdena IIa, IIIa och IV.

431 Denna kvot får fiskas endast i Ices-områdena IV och VIa norr om 56°30′N.

438 Inklusive blandfångster av taggmakrillar.

442 Bifångster av torsk, kolja, bleka, vitling och gråsej ska räknas av från kvoterna för dessa arter.

443 Varav högst 400 ton taggmakrillar.

446 Endast tagen med långrev, inklusive lästfiskar, skolästfiskar, Mora mora och fjällbrosme.

448 Kvot för andra arter som Norge enligt tradition tilldelar Sverige.

449 Inklusive ej specifikt nämnda fisken, varvid undantag vid behov kan införas efter samråd.

452 Begränsat till ICES-områdena IIa och IV.

453 Inklusive ej specifikt nämnda fisken, varvid undantag vid behov kan införas efter samråd.

454 Begränsat till bifångster av sikfisk i ICES-områdena IV och VIa.

458 När fångster rapporteras till Europeiska kommissionen ska även de mängder som fiskats i något av följande områden rapporteras: NEAFC:s regleringsområde, EG-vatten, färöiska vatten, norska vatten, fiskezonen runt Jan Mayen, fiskeskyddszonen runt Svalbard.

459 Fångster som tas från denna kvot ska dras av från Norges andelar av denna TAC (tillträdeskvot). Denna kvot får fiskas i EG-vatten norr om 62°N.

460 När alla medlemsstaternas samlade fångster uppnår 96263 ton ska inga ytterligare fångster tillåtas.

486 Fiskas söder om 61°N i västra Grönland och söder om 62°N i östra Grönland.

487 Det kan krävas att fartygen har en vetenskaplig observatör ombord.

488 Varav 500 ton tilldelas Norge. Får endast fiskas söder om 62°N i XIV och Va och söder om 61°N i NAFO 1.

496 Utom Tyskland, Spanien, Frankrike, Polen, Portugal och Förenade kungariket.

497 Fördelningen av gemenskapens andel av torsk i Spetsbergen och Björnön påverkar inte rättigheterna och skyldigheterna enligt Parisfördraget från 1920.

500 Får fångas av högst 6 demersala långrevsfartyg från gemenskapen som fiskar efter hälleflundra. Fångster av närstående arter ska räknas av mot denna kvot. Det kan krävas att fartygen har en vetenskaplig observatör ombord.

501 Av vilka 75 ton som ska fiskas med långrev ska tilldelas Norge.

504 Av vilka 75 ton som ska fiskas med långrev ska tilldelas Norge.

506 TAC överenskommen av EG, Färöarna, Norge och Island.

508 Bifångster på högst 1080 ton av skoläst och dolkfisk ska räknas av mot denna kvot.

510 Av vilka 3500 ton ska tilldelas Norge och 1335 ton Färöarna.

512 Enbart om tillämpligt.

516 Av vilka 824 ton ska tilldelas Norge och 75 ton Färöarna.

518 Av vilka 800 ton ska tilldelas Norge och 150 ton Färöarna. Får endast fiskas i NAFO 1.

520 Får även fiskas i norska vatten i IV och i internationella vatten i IIa (MAC/*4N-2A).

521 TAC överenskommen av EG, Norge och Färöarna för norra området.

525 Får fiskas i EG-vatten i IVa (MAC/*04A.).

526 TAC överenskommen av EG, Norge och Färöarna för norra området.

530 Högst 70 % av kvoten får tas i det område som avgränsas av nedanstående koordinater och högst 15 % av kvoten får tas i det området under perioden 1 april–10 maj. (RED/*5X14.) Punkt nr Latitud N Longitud V 1 64° 45 28° 30 2 62° 50 25° 45 3 61° 55 26° 45 4 61° 00 26° 30 5 59° 00 30° 00 6 59° 00 34° 00 7 61° 30 34° 00 8 62° 50 36° 00 9 64° 45 28° 30

532 Endast bifångst.

539 Fisket kommer endast att äga rum under perioden 15 augusti–15 november 2009. Fisket kommer att stoppas när TAC är helt uppfiskad av NEAFC-parterna.

541 Får endast fiskas med flyttrål. Får fiskas i de östra eller västra vattnen. Kvoten får tas i NEAFC:s regleringsområde på villkor att de grönländska rapporteringsvillkoren är uppfyllda (RED/*51214).

542 3000 ton som ska fiskas med flyttrål tilldelas Norge och 200 ton tilldelas Färöarna.

543 Högst 70 % av kvoten får tas i det område som avgränsas av nedanstående koordinater och högst 15 % av kvoten får tas i det området under perioden 1 april–10 maj. (RED/*5-14.) Punkt nr Latitud N Longitud V 1 64° 45 28° 30 2 62° 50 25° 45 3 61° 55 26° 45 4 61° 00 26° 30 5 59° 00 30° 00 6 59° 00 34° 00 7 61° 30 34° 00 8 62° 50 36° 00 9 64° 45 28° 30

550 Inklusive oundvikliga bifångster (torsk ej tillåten).

551 Ska fiskas mellan juli och december.

552 Preliminär kvot i avvaktan på resultatet av fiskesamråden med Island för 2009.

568 Bifångster definieras som fångster av arter som enligt licensen inte ingår i fartygets målarter. Får fiskas i de östra eller västra vattnen.

569 Av vilka 120 ton av skoläst ska tilldelas Norge. Får endast fiskas i V, XIV och NAFO 1.

572 Endast bifångst.

578 Utom fiskarter utan kommersiellt värde.

580 Det kommer inte att bedrivas riktat fiske efter denna art, som endast kommer att fångas som bifångst enligt artikel 4.2 i förordning (EG) nr 1386/2007.

583 Det kommer inte att bedrivas riktat fiske efter denna art, som endast kommer att fångas som bifångst enligt artikel 4.2 i förordning (EG) nr 1386/2007.

586 Det kommer inte att bedrivas riktat fiske efter denna art, som endast kommer att fångas som bifångst. Bifångsterna ska vara begränsade till 10 % per drag och 8 % av landningarna.

589 Det kommer inte att bedrivas riktat fiske efter denna art, som endast kommer att fångas som bifångst enligt artikel 4.2 i förordning (EG) nr 1386/2007.

592 Det kommer inte att bedrivas riktat fiske efter denna art, som endast kommer att fångas som bifångst enligt artikel 4.2 i förordning (EG) nr 1386/2007.

595 Det kommer inte att bedrivas riktat fiske efter denna art, som endast kommer att fångas som bifångst enligt artikel 4.2 i förordning (EG) nr 1386/2007.

598 Det kommer inte att bedrivas riktat fiske efter denna art, som endast kommer att fångas som bifångst enligt artikel 4.2 i förordning (EG) nr 1386/2007.

601 Ska fiskas mellan den 1 juli och den 31 december.

602 Ingen specificerad gemenskapsandel, 29467 ton är tillgängliga för Kanada och EG-medlemsstaterna utom Estland, Lettland, Litauen och Polen.

609 Trots att gemenskapen har tillträde till en gemensam kvot på 85 ton, har man beslutat om en kvot på 0. Det kommer inte att bedrivas riktat fiske efter denna art, som endast kommer att fångas som bifångst enligt artikel 4.2 i förordning (EG) nr 1386/2007.

610 Fångster som tas av fartyg ur denna kvot ska rapporteras till flaggmedlemsstaten och vidarebefordras till NAFO:s verkställande sekretariat via kommissionen med 48 timmars mellanrum.

613 Det kommer inte att bedrivas riktat fiske efter denna art, som endast kommer att fångas som bifångst enligt artikel 4.2 i förordning (EG) nr 1386/2007.

616 Inkluderar inte den box som avgränsas av följande koordinater: Punkt nr Latitud N Longitud V 1 47°20'0 46°40'0 2 47°20'0 46°30'0 3 46°00'0 46°30'0 4 46°00'0 46°40'0

617 Alla medlemsstater utom Estland, Lettland, Litauen och Polen.

620 Fartyg får också fiska efter detta bestånd i sektion 3L inom den box som avgränsas av följande koordinater: Punkt nr Latitud N Longitud V 1 47°20'0 46°40'0 2 47°20'0 46°30'0 3 46°00'0 46°30'0 4 46°00'0 46°40'0 Dessutom är fiske efter räka förbjudet under perioden 1 juni–31 december 2009 inom det område som avgränsas av följande koordinater: Punkt nr Latitud N Longitud V 1 47°55'0 45°00'0 2 47°30'0 44°15'0 3 46°55'0 44°15'0 4 46°35'0 44°30'0 5 46°35'0 45°40'0 6 47°30'0 45°40'0 7 47°55'0 45°00'0

621 Ej tillämpligt. Fisket förvaltas genom begränsningar i fiskeansträngningen. De berörda medlemsstaterna ska utfärda särskilda fisketillstånd för fartyg som bedriver detta fiske och underrätta kommissionen om dessa tillstånd innan fartygen börjar fiska, i enlighet med förordning (EG) nr 1627/94. Genom undantag från artikel 8 i den förordningen ska tillstånden endast vara giltiga om kommissionen inte har gjort några invändningar inom fem arbetsdagar efter det att anmälan togs emot. Medlemsstat Högsta antal fartyg Högsta antal fiskedagar Danmark 2 131 Estland 8 1667 Spanien 10 257 Lettland 4 490 Litauen 7 579 Polen 1 100 Portugal 1 69 Varje medlemsstat ska inom 25 dagar efter den kalendermånad då fångsterna tas månatligen till kommissionen rapportera antalet fiskedagar och fångst i sektion 3M och i det område som definieras i fotnot 1.

624 Det kommer inte att bedrivas riktat fiske efter denna art, som endast kommer att fångas som bifångst enligt artikel 4.2 i förordning (EG) nr 1386/2007.

627 Denna kvot ska vara förenlig med den TAC på 8500 ton som fastställts för detta bestånd för alla avtalsslutande parter i NAFO. Då TAC fiskats upp, ska det riktade fisket efter detta bestånd avbrytas utan att hänsyn tas till fångstnivåerna.

636 Utom Cypern, Grekland, Spanien, Frankrike, Italien, Malta och Portugal och bara som bifångst.

638 Utom Spanien och Portugal, och bara som bifångst.

640 Fördelningen mellan medlemsstaterna av högsta antalet fartyg under en medlemsstats flagg vilka har rätt att fiska med långfenad tonfisk som målart i enlighet med artikel 12 i förordning (EG) nr 520/2007: Medlemsstat Högsta antal fartyg Irland 50 Spanien 730 Frankrike 151 Förenade kungariket 12 Portugal 310 EC 1253

641 Antalet gemenskapsfartyg som fiskar med långfenad tonfisk som målart fastställs till 1253 fartyg i enlighet med artikel 12 i förordning (EG) nr 520/2007.

648 I denna TAC avses med område öppet för fiske den del av FAO:s statistiska område 58.5.2 som ligger inom ett område som avgränsas på följande sätt: a) Linjen startar vid den punkt där meridianen för longituden 72°15'O korsar gränsen enligt Australia-France Maritime Delimitation Agreement, och fortsätter därefter söderut längs meridianen tills den korsar parallellen för latituden 53°25'S. b) Linjen fortsätter därefter österut längs parallellen tills den korsar meridianen för longituden 74°O. c) Den fortsätter sedan i nordostlig riktning längs den geodetiska linjen till korsningen mellan parallellen för latituden 52°40'S och meridianen för longituden 76°O. d) Linjen fortsätter därefter norrut längs meridianen tills den korsar parallellen för latituden 52°S. e) Den fortsätter sedan i nordvästlig riktning längs den geodetiska linjen till korsningen mellan parallellen för latituden 51°S och meridianen för longituden 74°30'O. f) Därefter fortsätter den i sydvästlig riktning längs den geodetiska linjen till startpunkten.

649 Denna TAC ska tillämpas under perioden 1 december 2008–30 november 2009.

652 Denna TAC ska tillämpas för fiske med långrev under perioden 1 maj–31 augusti 2009 och för fiske med tinor under perioden 1 december 2008–30 november 2009.

654 Denna TAC ska endast tillämpas väster om 79°20'O. Fiske öster om den linjen är förbjudet i detta område (se bilaga IX).

656 Denna TAC ska tillämpas under perioden 1 december 2008–30 november 2009.

658 Denna TAC ska tillämpas under perioden 1 december 2008–30 november 2009.

660 Denna TAC ska tillämpas under perioden 1 december 2008–30 november 2009.

662 Denna TAC ska tillämpas under perioden 1 december 2008–30 november 2009.

664 Denna TAC ska tillämpas under perioden 1 december 2008–30 november 2009.

666 I denna TAC ska det område som är öppet för fiske vara det som har sin västra gräns på longitud 0°O, sin norra gräns på latitud 20°S, sin södra gräns på latitud 28°S, och sin östra gräns på den yttre gränsen för Namibias exklusiva ekonomiska zon.

668 Gäller endast bifångster. Inget riktat fiske är tillåtet inom denna kvot.

670 Viktig information för överföring av uppgifter i ett format med fast längd.

672 EUT L 60, 5.3.2008, s. 1.

673 EUT L 186, 15.7.2008, s. 3.

674 Viktig information för överföring av uppgifter i ett format med fast längd.

676 Viktig information för överföring av uppgifter i ett format med fast längd.

678 EUT L 333, 20.12.2003, s. 17.

679 EGT L 41, 13.2.2002, s. 1.

680 EUT L 56, 2.3.2005, s. 8.

681 EGT L 77, 20.3.2002, s. 8.

682 EGT L 337, 30.12.1999, s. 1.

683 Vid användning av detta maskstorleksintervall ska lyftet och förlängningsstycket bestå av nätstycken med fyrkantsmaskor med sorteringsrist enligt tillägg 2.

684 Den fångst som behålls ombord får inte innehålla mer än 10 % av någon blandning av torsk, kolja, kummel, rödspätta, rödtunga, bergtunga, tunga, piggvar, slätvar, skrubbskädda, makrill, glasvar, vitling, sandskädda, gråsej, havskräfta och hummer.

685 Den fångst som behålls ombord får inte innehålla mer än 50 % av någon blandning av torsk, kolja, kummel, rödspätta, rödtunga, bergtunga, tunga, piggvar, slätvar, skrubbskädda, makrill, glasvar, vitling, sandskädda, gråsej, havskräfta och hummer.

686 Den fångst som behålls ombord får inte innehålla mer än 60 % av någon blandning av torsk, kolja, kummel, rödspätta, rödtunga, bergtunga, tunga, piggvar, slätvar, skrubbskädda, glasvar, vitling, sandskädda, gråsej och hummer.

687 I Skagerrak under perioden 1 mars–31 oktober och i Kattegatt under perioden 1 mars–31 juli.

688 I Skagerrak från och med den 1 november till och med den sista dagen i februari och i Kattegatt från och med den 1 augusti till och med den sista dagen i februari.

689 Endast inom 4 sjömil från baslinjerna.

690 Utanför 4 sjömil från baslinjerna.

707 Denna tilldelning gäller fiske med snurrevad och trål.

708 Ska väljas ut bland de elva fisketillstånden för fiske med snurrevad efter makrill söder om 62°00'N.

709 I enlighet med de gemensamma slutsatserna från 1999 ingår siffrorna för riktat fiske efter torsk och kolja i siffrorna för ”Allt trålfiske med fartyg på högst 180 fot i den zon som ligger 12-21 nautiska mil utanför de färöiska baslinjerna”.

710 Dessa siffror avser största antal fartyg som får finnas i området samtidigt.

711 Dessa siffror ingår i ”Trålfiske 21 nautiska mil utanför de färöiska baslinjerna”.

717 Får endast fiskas med långrev eller fällor (snapperfiskar) eller långrev eller nät med maskor som är minst 100 mm i vatten djupare än 30 m (hajar). För att en sådan licens ska kunna utfärdas måste det bevisas att ett giltigt avtal finns mellan den fartygsägare som ansöker om licensen och ett förädlingsföretag i det franska departementet Guyana och att avtalet innehåller en förpliktelse att landa minst 75 % av fångsterna av all snapperfisk, eller 50 % av fångsterna av all haj från det aktuella fartyget i det departementet så att fångsterna kan förädlas i nämnda förädlingsföretag. Det ovannämnda avtalet ska vara godkänt av de franska myndigheterna som i sin tur ska säkerställa att det överensstämmer både med det avtalsslutande förädlingsföretagets faktiska kapacitet och med målsättningarna för den ekonomiska utvecklingen i departementet Guyana. En kopia av det vederbörligen godkända avtalet ska bifogas licensansökan. Om avtalet inte godkänns enligt ovan ska de franska myndigheterna meddela den berörda parten och kommissionen detta och ange skälen till underkännandet.

719 Med fisketur avses en förflyttning som börjar när ett fartyg som har för avsikt att fiska anländer till zonen på 200 nautiska mil utanför kusten till de av gemenskapens medlemsstater som omfattas av gemenskapens fiskebestämmelser och avslutas när fartyget lämnar den zonen.

720 o = obligatoriskt

721 f = frivillig

722 LT, LG: måste anges som decimaltal med tre siffror efter decimalkommat.

723 Frivilligt om ett fartyg är föremål för satellitövervakning.

730 Med fisketur avses en förflyttning som börjar när ett fartyg som har för avsikt att fiska anländer till zonen på 200 nautiska mil utanför kusten till de av gemenskapens medlemsstater som omfattas av gemenskapens fiskebestämmelser och avslutas när fartyget lämnar den zonen.

731 LT, LG: måste anges som decimaltal med tre siffror efter decimalkommat.

732 Frivilligt om ett fartyg är föremål för satellitövervakning.

737 LT, LG: måste anges som decimaltal med tre siffror efter decimalkommat.

738 Frivilligt om ett fartyg är föremål för satellitövervakning.

743 LT, LG: måste anges som decimaltal med tre siffror efter decimalkommat.

744 Frivilligt om ett fartyg är föremål för satellitövervakning.

745 Frivilligt för det mottagande fartyget.

752 Fiskefartyg som inte har något IMO-nummer ska ange sin distriktsbeteckning.

753 Vid behov ska en eller flera ytterligare blanketter användas.

754 FAO:s trebokstavskod för arter – NEAFC Bilaga V – NAFO Bilaga II.

755 Produktens beredningsgrad – NEAFC Tillägg 1 till bilaga IV – NAFO Bilaga XX C.

760 En särskild blankett ska fyllas i för varje levererande fartyg

761 Fiskefartyg som inte har något IMO-nummer ska ange sin distriktsbeteckning.

762 Vid behov ska en eller flera ytterligare blanketter användas.

763 FAO:s trebokstavskod för arter – NEAFC Bilaga V – NAFO Bilaga II.

764 Produktens beredningsgrad – NEAFC Tillägg 1 till bilaga IV – NAFO Bilaga XX C.

771 Fiskeforstyg som inte har något imo-nummer ska onoige sin distriktsbeteckning.

772 Vid behov ska en eller flera ytterligare blanketter användas.

773 FAO:s trebokstavskod för arter – NEAFC Bilaga V – NAFO Bilaga II.

774 Om ett fartyg har deltagit i omlastning ska en särskild blankett användas för varje levererande fartyg.

775 Produktens beredningsgrad – NEAFC Tillägg 1 till bilaga IV – NAFO Bilaga XX C.

784 Utom för forskningsändamål.

785 Utom vatten under nationell jurisdiktion (EEZ).

801 Fångstbegränsningar för bifångstarter per SSRU, tillämpliga inom begränsningarna för total bifångst per delområde: Rockor: 5 % av fångstbegränsningen för Dissostichus spp. eller 50 ton, beroende på vilken mängd som är störst. Macrourus spp.: 16 % av fångstbegränsningen för Dissostichus spp. Andra arter: 20 ton per SSRU.

805 Om ja, hur ofta sker byte av fiskemetod: ____________

806 Om ja, lägg in en bild av redskapet:

807 Internationella sjöfartsorganisationen.

808 Ändringar av namn och flagg och ytterligare upplysningar om fartygen finns på NEAFC:s hemsida: www.neafc.org.