Kommissionens beslut av den 18 december 2009 om antagande av ett flerårigt gemenskapsprogram för insamling, förvaltning och utnyttjande av uppgifter inom fiskerisektorn för perioden 2011–2013 [delgivet med nr K(2009) 10121] (2010/93/EU)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 199/2008 av den 25 februari 2008 om upprättande av en gemenskapsram för insamling, förvaltning och utnyttjande av uppgifter inom fiskerisektorn och till stöd för vetenskapliga utlåtanden rörande den gemensamma fiskeripolitiken, särskilt artikel 3.1, och

(1) Enligt artikel 3.2 i förordning (EG) nr 199/2008 ska fleråriga gemenskapsprogram för insamling, förvaltning och utnyttjande av uppgifter inom fiskerisektorn utarbetas för perioder om tre år. Det fleråriga gemenskapsprogrammet för perioden 2011–2013 bör därför inrättas.

(2) I kommissionens meddelande av den 5 februari 2009 om Europeiska gemenskapens handlingsplan för bevarande och förvaltning av hajar rekommenderas insamling av tillförlitliga och detaljerade artspecifika och biologiska uppgifter om kommersiellt fiske som omfattar fångster av broskfiskar (nedan kallade hajar). Dessutom föreslås övervakning av fångster av hajarter inom fritidsfisket.

(3) På grundval av det meddelandet rekommenderar vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen att uppgifter om sådant kommersiellt fiske och fritidsfiske tas upp i förteckningen över fiskeverksamhet per region och i förteckningen över biologiska variabler för vilka uppgifter ska samlas in.

(4) Det fleråriga gemenskapsprogrammet för perioden 2011–2013 bör därför föreskriva insamling, förvaltning och utnyttjande av uppgifter om hajar utöver de uppgifter som redan krävs för programperioden 2009–2010 enligt kommissionens beslut 2008/949/EG.

(5) Av rättssäkerhetsskäl bör beslut 2008/949/EG upphöra att gälla från och med den 1 januari 2011.

(6) De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från förvaltningskommittén för fiske och vattenbruk.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel1¶

Det fleråriga gemenskapsprogrammet för insamling, förvaltning och utnyttjande av uppgifter inom fiskerisektorn för perioden 2011–2013, som avses i artikel 3.1 i förordning (EG) nr 199/2008, fastställs i bilagan.

Artikel2¶

Beslut 2008/949/EG ska upphöra att gälla den 1 januari 2011.

Artikel3¶

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.

1 EUT L 60, 5.3.2008, s. 1.

2 KOM(2009) 40 slutlig.

3 EUT L 346, 23.12.2008, s. 37.

BILAGA

FLERÅRIGT GEMENSKAPSPROGRAM

KAPITEL I Syfte och definitioner

1. I detta fleråriga gemenskapsprogram gäller följande definitioner:

a) aktiva fartyg: fartyg som har bedrivit någon fiskeverksamhet (mer än 0 dagar) under ett kalenderår. Fartyg som inte bedrivit någon fiskeverksamhet under ett år anses vara inaktivt.

b) samtidig provtagning: samtidig provtagning på alla arter, eller ett förutbestämt urval av arter, i ett fartygs fångst eller landning.

c) dagar till havs: en kontinuerlig 24-timmarsperiod (eller del därav) under vilken ett fartyg är närvarande i ett område och ute ur hamn.

d) flottsegment: en grupp fartyg inom samma längdklass (LOA) och samma övervägande fiskeutrustning under året, enligt tillägg III. Fartygen kan bedriva olika fiskeverksamheter under referensperioden men de får klassificeras som tillhörande ett enda flottsegment.

e) fiskedagar: en fiskedag hänförs till det område där den längsta fisketiden tillbringades under den berörda dagen till havs. Vad beträffar passiva redskap gäller dock att om fiskeverksamhet inte bedrivs från fartyget under en dag då minst ett (passivt) redskap ligger kvar i vattnet, ska den dagen hänföras till det område där fiskeredskapet sist lades ut under fiskeresan.

f) fiskeresa: alla resor som ett fiskefartyg genomför från en plats på land till en landningsplats, med undantag för icke fiskerelaterade resor (dvs. resor som genomförs av fiskefartyg från en plats på land till en annan plats på land under vilka fartyget inte bedriver fiskeverksamhet och alla redskap ombord är säkert fastsurrade och stuvade så att de inte lätt kan tas i bruk).

g) verksamhetsgren: en grupp fiskeverksamheter som är inriktade på likartade artgrupper och använder likartade redskap under samma period av året och/eller inom samma område samt kännetecknas av ett liknande fiskemönster.

h) fartygsbestånd: samtliga fartyg i registret över gemenskapens fiskeflotta enligt definitionen i kommissionens förordning (EG) nr 26/2004.

i) utvald art: art som är relevant av förvaltningsmässiga skäl och för vilken en efterfrågan inlämnats av ett internationellt vetenskapligt organ eller regionala fiskeriförvaltningsorganisationer.

j) nedsänkningstid: tid räknad från den tidpunkt då varje enskilt redskap läggs ut till och med den tidpunkt då samma redskap tas in.

2. För följande termer ska definitionerna från Förenta nationernas livsmedels- och jordbruksorganisation (www.fao.org/fi/glossary/default.asp) samt vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen gälla: anadroma arter, katadroma arter, fångster, bläckfisk, kräftdjur, djuphavsarter, bottenlevande fisk, bottenlevande arter, utnyttjandemönster, benfiskar, sötvattensarter, redskap, landningar, fångst som kastas överbord, stora pelagiska fiskar, blötdjur, annan verksamhet än fiske, pelagiska fiskar, små pelagiska fiskar, målarter.

KAPITEL II Innehåll och metod

A. GEMENSKAPSPROGRAMMETS INNEHÅLL

Gemenskapsprogrammet ska omfatta följande moduler:

1. Utvärdering av fiskerisektorn Programmet för insamling av uppgifter för fiskerisektorn ska innehålla följande avsnitt:

a) Insamling av ekonomiska variabler

b) Insamling av biologiska variabler

c) Insamling av övergripande variabler

d) Forskningsstudier till havs

2. Utvärdering av vattenbrukets och beredningsindustrins ekonomiska situation

a) Insamling av ekonomiska uppgifter för vattenbruket

b) Insamling av ekonomiska uppgifter för beredningsindustrin

3. Utvärdering av fiskerisektorns effekter på det marina ekosystemet

4. Förvaltning och utnyttjande av uppgifter inom ramen för insamlingen av uppgifter

B. PRECISIONSNIVÅER OCH PROVTAGNINGSINTENSITET

1. Om det är omöjligt att kvantifiera målen för stickprovsprogrammen, vare sig det gäller precisionsnivåer eller urvalsstorlek, ska pilotundersökningar i statistisk mening utföras. Vid pilotundersökningarna ska problemets omfattning bedömas och nyttan av mer detaljerade undersökningar i framtiden utredas liksom kostnadseffektivitetsförhållandet för sådana detaljerade undersökningar.

2. Om det går att kvantifiera målen kan de fastställas antingen direkt genom urvalsstorlek eller provtagningsfrekvens, eller genom en definition av de precisionsnivåer och konfidensgrader som ska uppnås.

3. Om hänvisning görs till en urvalsstorlek eller en provtagningsfrekvens i en statistiskt definierad population ska provtagningsmetoden vara minst lika effektiv som obundet slumpmässigt urval. Sådana provtagningsmetoder ska beskrivas i respektive lands nationella program.

4. När hänvisning görs till precisionsnivå eller konfidensgrad ska följande gälla:

a) Nivå 1: En nivå som gör det möjligt att skatta en parameter antingen med en precision på plus minus 40 % för en konfidensgrad på 95 % eller en variationskoefficient (CV) på 20 % använd som approximation.

b) Nivå 2: En nivå som gör det möjligt att skatta en parameter antingen med en precision på plus minus 25 % för en konfidensgrad på 95 % eller en variationskoefficient (CV) på 12,5 % använd som approximation.

c) Nivå 3: En nivå som gör det möjligt att skatta en parameter antingen med en precision på plus minus 5 % för en konfidensgrad på 95 % eller en variationskoefficient (CV) på 2,5 % använd som approximation.

KAPITEL III Utvärdering av fiskerisektorn

A. INSAMLING AV EKONOMISKA VARIABLER

1. Variabler

1) De variabler som ska samlas in anges i tillägg VI. Alla ekonomiska variabler ska samlas in årsvis, förutom de variabler som identifieras som övergripande variabler enligt tillägg VIII och de som identifierats för att mäta fiskeverksamhetens påverkan på de marina ekosystemen enligt tillägg XIII, som ska samlas in på fler uppdelade nivåer. Populationen är samtliga fartyg i gemenskapens fiskeflotta den 1 januari. För aktiva fartyg ska alla ekonomiska variabler samlas in. För varje fartyg, för vilket ekonomiska variabler enligt tillägg VI samlas in, ska motsvarande övergripande variabler enligt tillägg VIII också samlas in.

2) För inaktiva fartyg ska endast kapitalvärde (tillägg VI), flotta (tillägg VI) och kapacitet (tillägg VIII) samlas in.

3) Nationella valutor ska omvandlas till euro med hjälp av den årliga genomsnittliga växelkursen som är tillgänglig från Europeiska centralbanken (ECB).

2. Uppdelningsnivåer

1) Ekonomiska variabler ska redovisas för varje flottsegment (tillägg III) och supra- region (tillägg II). Sex längdklasser (genom mätning av ”största längd” [LOA]) ska anges. Om det behövs kan medlemsstaterna dock dela upp längdklasserna ytterligare.

2) Dominanskriterier ska användas för att hänföra varje fartyg till ett segment utifrån antalet fiskedagar där varje redskap används. Om ett fiskeredskap används mer än alla andra redskap tillsammans (dvs. om ett fartyg använder det redskapet mer än 50 procent av fisketiden) ska fartyget hänföras till det segmentet. I annat fall ska fartyget hänföras till något av följande flottsegment:

a) Fartyg som använder polyvalenta aktiva redskap om det endast använder aktiva redskap.

b) Fartyg som använder polyvalenta passiva redskap om det endast använder passiva redskap.

c) Fartyg som använder aktiva och passiva redskap.

3) Om ett fartyg har sin verksamhet i mer än en supraregion enligt tillägg II ska medlemsstaterna i sina nationella program förklara vilken supraregion fartyget har tilldelats.

4) Om ett flottsegment består av mindre än tio fartyg

a) kan det vara nödvändigt att använda klusterurval för att utforma provtagningsplanen och för att redovisa ekonomiska variabler,

b) ska medlemsstaterna redovisa vilka flottsegment som har grupperats på nationell nivå och ska motivera klusterurvalet utifrån statistisk analys,

c) ska medlemsstaterna i sina årsrapporter redovisa det antal fartyg från vilka stickprov tagits i varje flottsegment oavsett om klusterurval använts för att samla in eller lämna uppgifter,

d) ska homogena metoder för klusterurval på supraregional nivå fastställas vid regionala samordningsmöten för att få jämförbara ekonomiska variabler.

3. Provtagningsmetod

1) Medlemsstaterna ska ange vilka metoder de använt för att uppskatta de ekonomiska variablerna, inbegripet kvalitetsaspekterna, i sina nationella program.

2) Medlemsstaterna ska säkerställa att samtliga ekonomiska variabler överensstämmer och är jämförbara när de härrör från olika källor (t.ex. undersökningar, flottregister, loggböcker, försäljningsrapporter).

4. Precisionsnivåer

1) Medlemsstaterna ska i sina årliga rapporter lämna information om uppskattningarnas kvalitet (noggrannhet och precision).

B. INSAMLING AV BIOLOGISKA VARIABLER

B1. Yrkesrelaterade variabler

1. Variabler

1) Provtagning ska genomföras för att per kvartal utvärdera arternas längdfördelning i fångsterna och volymen av fisk som kastas överbord. Uppgifterna ska samlas in per verksamhetsgren enligt nivå 6 i den matris som definieras i tillägg IV (1–5) samt för de bestånd som förtecknas i tillägg VII.

2) Där så är relevant ska ytterligare biologiska stickprovsprogram genomföras för de osorterade landningarna i syfte att uppskatta

a) de olika beståndens andel av landningarna när det gäller sill i Skagerrak IIIA-N, Kattegatt IIIa-S respektive östra Nordsjön samt lax i Östersjön,

b) de olika arternas andel för de artgrupper som bedöms internationellt, t.ex. glasvarar, marulkfiskar samt hajar och rockor.

2. Uppdelningsnivå

1) För att optimera stickprovsprogrammen kan de verksamhetsgrenar som anges i tillägg IV (1–5) slås samman. När verksamhetsgren slås ihop (vertikal sammanslagning), ska statistiskt underlag föras in över de sammanslagna verksamhetsgrenarnas homogenitet. Sammanslagning av angränsande celler motsvarande flottsegment med fartyg (horisontell sammanslagning) ska underbyggas med statistiskt underlag. Horisontella sammanslagningar ska i första hand göras genom sammanslagningar av angränsande LOA-klasser för fartyg, oberoende av den dominerande fiskemetoden, när det krävs för att urskilja olika fiskemönster. Regionala avtal om sammanslagningar ska eftersträvas i relevanta regionala samordningsmöten och godkännas av vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen.

2) På nationell nivå kan en verksamhetsgren enligt nivå 6 i matrisen i tillägg IV (1–5) ytterligare delas upp i flera exaktare skikt, dvs. genom urskiljning av olika målarter. Vid en sådan ytterligare skiktindelning ska följande två principer respekteras:

a) De skikt som fastställts på nationell nivå får inte överlappa de verksamhetsgrenar som definieras i tillägg IV (1–5).

b) De skikt som fastställts på nationell nivå måste tillsammans innehålla samtliga fiskeresor i verksamhetsgrenen enligt nivå 6.

3) De rumsliga enheterna för stickprovet av verksamhetsgrenen anges i nivå 3 i tillägg I för samtliga områden med följande undantag:

a) Östersjön (Ices-områden III b–d), Medelhavet och Svarta havet där fördelningen ska vara nivå 4.

b) Regionala fiskeriförvaltningsorganisationsenheter, förutsatt att de är baserade på verksamhetsgrenar (om sådana definitioner inte finns ska de regionala fiskeriförvaltningsorganisationerna genomföra lämpliga sammanslagningar).

4) För insamling och sammanställning av data får rumsliga enheter för stickprov efter överenskommelse med de berörda regionala samordningsmötena läggas ihop per region enligt artikel 1 i kommissionens förordning (EG) nr 665/2008.

5) För de parametrar som anges i kapitel III avsnitt B/B1 1.2 ska uppgifter lämnas kvartalsvis och överensstämma med fiskeflottans verksamhetsmatris som anges i tillägg IV (1–5).

3. Strategi för genomförande av stickprov

1) För landningarna gäller följande:

a) De medlemsstater på vars territorium den första försäljningen görs ska ansvara för att biologisk provtagning sker enligt reglerna i detta gemenskapsprogram. Vid behov ska medlemsstaterna samarbeta med myndigheter i tredjeland utanför EU för att upprätta biologiska provtagningsprogram för de landningar som görs av fartyg som för tredjelandsflagg.

b) Av provtagningsmässiga skäl behöver endast de största verksamhetsgrenarna beaktas. För att identifiera de verksamhetsgrenar som ska ingå i provtagningen ska följande rangordningssystem användas för nivå 6 i matrisen i tillägg IV (1–5), på nationell nivå per medlemsstat, med medelvärdena för de två föregående åren som referens. Följande gäller:

Verksamhetsgrenarna ska först rangordnas i enlighet med deras andel av det totala antalet kommersiella landningar. Andelarna ska sedan kumuleras, med början hos den största, tills en gränsnivå på 90 procent uppnås. Samtliga verksamhetsgrenar som då tillhör toppskiktet 90 procent ska ingå i provtagningen.

Förfarandet ska sedan upprepas i enlighet med de kommersiella landningarnas totala värde och upprepas en tredje gång i enlighet med den totala ansträngningen räknat i dagar till havs. Verksamhetsgrenarna i toppskiktet 90 procent som inte tillhör det tidigare toppskiktet 90 procent ska läggas till urvalet.

Vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen kan till detta urval lägga de verksamhetsgrenar som inte fångats upp av rangordningssystemet men som är av särskild betydelse förvaltningsmässigt.

c) Provtagningsenhet ska vara fiskeresan, och det antal fiskeresor som ska ingå i provtagningen ska garantera en god översikt över verksamhetsgrenen.

d) Precisionsvärden och rangordningssystem anges på samma nivå som stickprovsprogrammen, dvs. på nationell verksamhetsgrensnivå för uppgifter som samlas in via nationella program och på regional verksamhetsgrensnivå för uppgifter som samlas in via regionalt samordnade stickprovsprogram.

e) Provtagningsintensiteten ska vara proportionell mot verksamhetsgrenens relativa ansträngning och variationerna i dess fångster. Det minsta antalet fiskeresor som ska ingå i provtagningen får aldrig vara mindre än 1 fiskeresa per månad under fiskesäsongen för resor som varar mindre än 2 veckor, annars 1 fiskeresa per kvartal.

f) När prover ska tas för en fiskeresa, ska provtagning av arterna samtidigt ske på följande sätt: Varje art inom en region enligt tillägg II ska klassificeras inom en grupp i enlighet med följande regler:

— Grupp 1: Arter som driver den internationella förvaltningsprocessen, bland annat arter enligt EU:s förvaltningsplaner, EU:s återhämtningsplaner, EU:s långsiktiga fleråriga planer eller EU:s handlingsplaner för bevarande och förvaltning som omfattas av rådets förordning (EG) nr 2371/2002.

— Grupp 2: Övriga internationellt reglerade arter och stora icke-internationellt reglerade arter som endast tas som bifångst.

— Grupp 3: Alla andra arter som endast tas som bifångst (fiskar och skaldjur). Förteckningen för arter i grupp 3 ska sammanställas på regional nivå i berört regionalt samordningsmöte och godkännas av vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen.

g) Artfördelningen i grupp 1 och 2 anges i tillägg VII. Valet av stickprovsprogram ska bero på mångfalden i de arter som ska kontrolleras och de operativa villkoren under vilka provtagningen äger rum. Stickprovstagningen per verksamhetsgren ska ta hänsyn både till provtagningstillfällenas periodicitet och det provtagningsprogram som ska tillämpas. Möjliga stickprovsprogram, som beskrivs i tabellen nedan, omfattar följande: Tabell 1 Sammanfattning av programmen för samtidig provtagning Stickprovsprogram Frekvens Grupp 1 Grupp 2 Grupp 3 Program 1 Varje provtillfälle Program 2 x % av provtillfällena (100 – x) % av provtillfällena Program 3 x % av provtillfällena Provtagning till havs (100 – x) % av provtillfällena

— Program 1: Fullständig provtagning av samtliga arter.

— Program 2: För varje tidsnivå delas provtagningstillfällena upp i två delar. En del av provtagningstillfällena (x %) omfattar stickprov av alla arter på land, medan den andra delen av provtagningstillfällena (100 – x %) endast omfattar stickprov av arter från grupp 1.

— Program 3: För varje tidsnivå delas provtagningstillfällena upp i två delar. En del av provtagningstillfällena (x %) omfattar stickprov av alla arter i grupp 1 och 2 på land, medan den andra delen av provtagningstillfällena (100 – x %) endast omfattar stickprov av arter från grupp 1. I detta program måste stickprov för arter i grupp 3 ske till havs.

h) Provtagningssystemet för varje enskilt prov ska redovisas (tabell 1) tillsammans med information om hur provtagningen genomförts: Vid provtagning på en art ska antalet individer som mätts uppfylla kvaliteten och exaktheten av resulterande längdfrekvens. Antalet längdklasser inom ett prov kan uppskattas från den ungefärliga längdvariationen inom den/klassen, från detta, ska antalet fisk som mätts ligga mellan 3 x antalet längdklasser och 5 x antalet längdklasser som en första approximering, i frånvaro av statistisk optimering av provtagningsmönstret.

i) Andra provtagningsförfaranden kan användas om det finns vetenskapliga belägg för att dessa förfaranden kommer att uppnå samma mål som beskrivs i punkt 3.1 g.

j) Medlemsstaterna ska tillhandahålla en sammanfattning av provtagningsprotokollen till vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen genom de nationella programmen för varje verksamhetsgren som lämnat prover.

2) För fångst som kastas överbord gäller följande:

a) Det rangordningssystem som avses i kapitel III avsnitt B/B1 3.1 b ska användas för urvalet av verksamhetsgrenar i syfte att uppskatta den fångst som kastas överbord. I alla fall där fångsten som kastas överbord för en viss verksamhetsgren uppskattas till över 10 % av den sammanlagda fångstmängden och denna verksamhetsgren inte tas upp i rangordningssystemet, ska stickprov tas för den verksamhetsgrenen.

b) Stickprovsenheten ska vara fiskeresan, och antalet fiskeresor för vilka stickprov tas ska garantera god täckning av verksamhetsgrenen.

c) Precisionsvärden och rangordningssystemet bestäms på samma nivå som provtagningsprogrammen, dvs. på nationell verksamhetsgrensnivå för uppgifter som samlas in genom nationella program och på regional verksamhetsgrensnivå för uppgifter som samlas in genom regionalt samordnade stickprovsprogram.

d) Provtagningsintensiteten ska vara proportionell mot verksamhetsgrenens relativa ansträngning och variationerna i dess fångster. Det minsta antalet fiskeresor som ska ingå i provtagningen får inte vara mindre än 2 fiskeresor per kvartal.

e) Fångst som kastas överbord kommer att övervakas för arter i grupperna 1, 2 och 3 enligt kapitel III avsnitt B/B1/3 f, i syfte att uppskatta den genomsnittliga vikten av fångst som kastas överbord per kvartal. Dessutom gäller följande:

Fångst som kastas överbord måste uppskattas kvartalsvis med avseende på längdfördelning om de årsvis antingen utgör mer än 10 % av de sammanlagda fångsterna uttryckta i vikt eller mer än 15 % av fångsterna uttryckt i antal för arter i grupp 1 och 2.

Om fångst kastas överbord i artlängdkategorier som inte förekommer i landningarna ska åldersbestämning ske i enlighet med reglerna i tillägg VII.

f) Där så är relevant ska pilotundersökningar enligt kapitel II B 1 genomföras.

g) Medlemsstaterna ska tillhandahålla en sammanfattning av provtagningsprotokollen till vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen genom de nationella programmen för varje verksamhetsgren som lämnat prover.

3) För fritidsfiske gäller följande:

a) För fritidsfiske efter arter som förtecknas i tillägg IV (1–5) ska medlemsstaterna kvartalsvis utvärdera fångsternas vikt.

b) Där så är relevant ska pilotundersökningar enligt kapitel II B 1 genomföras för att uppskatta omfattningen av det fritidsfiske som avses i punkt 3.3 a.

4. Precisionsnivåer

1) För landningarna gäller följande:

a) Precisionsnivå 2 ska eftersträvas på beståndsnivå både för arter i grupp 1 och 2. Vid behov ska särskilda beståndsbaserade stickprov läggas till om provtagning baserad på verksamhetsgren inte ger tillräcklig precision för längdfördelningen på beståndsnivå.

2) För fångst som kastas överbord gäller följande:

a) Uppgifter inom ramen för de kvartalsvisa uppskattningarna av längd- och ålderssammansättning för fångst som kastas överbord av arter i grupp 1 och 2 ska leda till precisionsnivå 1.

b) Viktuppskattningar för grupperna 1, 2 och 3 ska leda till precisionsnivå 1.

3) För fritidsfiske gäller följande:

a) Uppgifter inom ramen för de årsvisa uppskattningarna av fångstvolym ska leda till precisionsnivå 2.

5. Undantag

1) Om medlemsstaterna inte kan uppnå de precisionsnivåer som anges i kapitel III avsnitt B/B1/4 2 a och b och 3 a och b, eller endast till orimliga kostnader, får kommissionen på grundval av rekommendationer från vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen bevilja dem undantag och sänka precisionsnivån, minska provtagningsfrekvensen eller undanta dem från kravet att genomföra en pilotundersökning, förutsatt att denna begäran är fullständigt dokumenterad och vetenskapligt styrkt.

B2. Beståndsrelaterade variabler

1. Variabler

1) För bestånd i tillägg VII ska följande variabler samlas in:

a) Individuell information om ålder.

b) Individuell information om längd.

c) Individuell information om vikt.

d) Individuell information om kön.

e) Individuell information om mognad.

f) Individuell information om fruktsamhet.

g) Detta ska göras med hjälp av det provtagningsprogram som anges i tillägg VII.

2) Insamlingen av de individuella uppgifter som anges i punkt 1 ska kopplas till motsvarande uppgifter om geografiskt område och tidsrymd.

3) För vilda laxbestånd i de indexfloder som Ices definierat och som mynnar ut i Östersjön III b–d ska följande variabler samlas in:

a) Information om förekomsten av smolt.

b) Information om förekomsten av stirr.

c) Information om antalet uppvandrande individer.

2. Uppdelningsnivå

1) Nödvändiga uppdelningsnivåer liksom insamlingsperiodiciteten för samtliga variabler och provtagningsintensiteten för ålder anges i tillägg VII. För provtagningsmetoder och provtagningsintensiteten gäller reglerna som fastställts i kapitel I avsnitt B (precisionsnivåer och provtagningsintensitet).

3. Provtagningsstrategi

1) När det är möjligt ska kommersiella fångster åldersbestämmas för att uppskatta åldersfördelningen per art och, där så är relevant, tillväxtparametrarna. Om så inte är möjligt ska medlemsstaterna meddela detta i sina nationella program.

2) Om samarbetet mellan medlemsstaterna ser till att den totala bedömningen av parametrarna i tillägg VII uppnår den precisionsnivå som krävs ska varje enskild medlemsstat se till att dess egna bidrag till de gemensamma datasamlingarna är tillräckliga för att uppnå denna precisionsnivå.

4. Precisionsnivåer

1) För artbestånd för vilka åldern kan bestämmas ska den genomsnittliga vikten och längden per ålder uppskattas med en precision som motsvarar nivå 3, upp till en ålder där de ackumulerade landningarna för de motsvarande åldrarna utgör minst 90 procent av de nationella landningarna av berört bestånd.

2) För bestånd för vilka åldern på enskilda fiskar inte kan bestämmas, men för vilka en tillväxtkurva kan uppskattas, ska den genomsnittliga vikten och längden per pseudoålder (t.ex. härledd från tillväxtkurvorna) uppskattas med en precision som motsvarar nivå 2, upp till en ålder där de ackumulerade landningarna för de motsvarande åldrarna utgör minst 90 procent av de nationella landningarna av berört bestånd.

3) När det gäller mognad, fruktsamhet och kön kan man välja mellan att hänvisa till ålder eller längd, förutsatt att de medlemsstater som måste genomföra den tillhörande biologiska provtagningen har samtyckt till följande:

a) När det gäller mognad och fruktsamhet, beräknat som andel av vuxen fisk, ska precisionsnivå 3 uppnås inom det ålders- och/eller längdintervall, för vilket gränserna utgörs av 20 och 90 procent mogen fisk.

b) När det gäller kön, beräknat som andel av honor, ska precisionsnivå 3 uppnås upp till en ålder eller längd där de kumulerade landningarna för motsvarande ålder eller längd utgör minst 90 procent av de nationella landningarna av det beståndet.

5. Undantagsregler

1) En medlemsstats nationella program behöver inte omfatta en bedömning av beståndsrelaterade variabler av bestånd för vilka det har fastställts TAC och kvoter, om följande villkor är uppfyllda:

a) Den berörda kvoten motsvarar mindre än 10 procent av gemenskapens andel av TAC eller mindre än 200 ton i genomsnitt under de tre föregående åren.

b) Summan av alla kvoter för medlemsstater vars tilldelade andel är mindre än 10 procent utgör mindre än 25 procent av gemenskapens andel av TAC.

2) Om villkoret i punkt 1 a ovan är uppfyllt, men inte villkoret i punkt 1 b, kan de berörda medlemsstaterna upprätta ett samordningsprogram för att uppnå ett för deras gemensamma landningar gemensamt stickprovssystem, eller så kan medlemsstaterna var och en för sig upprätta andra nationella stickprovssystem med samma precision.

3) Om så är nödvändigt får det nationella programmet ändras till och med den 1 februari varje år för att ta hänsyn till kvotutbyte mellan medlemsstater.

4) Samma regler enligt punkt 5.1 gäller för bestånd utanför Medelhavet för vilka TAC och kvoter inte har fastställts, på grundval av de genomsnittliga landningarna under de tre föregående åren och med gemenskapens totala landningar av ett bestånd som referens.

5) För bestånd i Medelhavsområdet, de landningar av en art, uttryckta i vikt, som gjorts av en medlemsstat vid Medelhavet och som utgör mindre än 10 procent av gemenskapens totala landningar från Medelhavsområdet, eller mindre än 200 ton, utom för tonfisk.

C. INSAMLING AV ÖVERGRIPANDE VARIABLER

1. Variabler

1) Variabler som ska samlas in finns i förteckningen i tillägg VIII. Uppgifterna ska lämnas in enligt de tidsintervall som anges i tillägget.

2) Vissa dröjsmål kan förekomma mellan information som lämnats in om flottsegment och om fiskeansträngning.

2. Uppdelningsnivå

1) Uppdelningsnivån anges i tillägg VIII i enlighet med de kriterier som definieras i tillägg V.

2) Uppdelningsgraden ska motsvara den mest uppdelade nivån som krävs. En gruppering av celler i detta system kan skapas förutsatt att en lämplig statistisk analys påvisar dess lämplighet. Denna typ av sammanslagning måste godkännas vid ett lämpligt regionalt samordningsmöte.

3. Provtagningsstrategi

1) När det är möjligt ska övergripande uppgifter samlas in så att de är så fullständiga som möjligt. Om så inte är möjligt ska medlemsstaterna ange provtagningsmetoder i sina nationella program.

4. Precisionsnivåer

1) Medlemsstaterna ska i sina årliga rapporter lämna information om uppskattningarnas kvalitet (noggrannhet och precision).

D. FORSKNINGSSTUDIER TILL HAVS

1) Alla undersökningar som förtecknas i tillägg IX berättigar till bidrag.

2) Medlemsstaterna ska i sina nationella program garantera kontinuitet i förhållande till tidigare undersökningsupplägg.

3) Trots vad som sägs i punkterna 1 och 2 får medlemsstaterna föreslå en anpassning av undersökningsintensiteten eller utformningen av provtagningen, förutsatt att detta inte inverkar negativt på resultatkvaliteten. Kommissionens godkännande av ändringar ska vara beroende av ett godkännande från vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen.

KAPITEL IV Utvärdering av vattenbrukets och beredningsindustrins ekonomiska situation

A. INSAMLING AV EKONOMISKA UPPGIFTER FÖR VATTENBRUKSSEKTORN

1. Variabler

1) Alla variabler enligt förteckningen i tillägg X ska samlas in en gång om året för varje segment enligt segmentindelningen i tillägg XI.

2) Den statistiska enheten ska vara ”företaget” definierat som den lägsta/minsta rättsliga enheten av bokföringsskäl.

3) Populationen ska referera till företag vars primära verksamhet är definierad enligt Europeiska gemenskapernas statistikkontors definition under kod nr 05.02 i Nace: ”vattenbruk”.

4) Nationella valutor ska omvandlas till euro med hjälp av den årliga genomsnittliga växelkursen tillgänglig från Europeiska centralbanken (ECB).

2. Uppdelningsnivå

1) Uppgifter ska delas in i segment utifrån art och metoder för vattenbruk, som anges i tillägg XI. Om det behövs kan medlemsstaterna göra ytterligare segmentindelning för företagets storlek eller andra relevanta kriterier.

2) Insamling av uppgifter om sötvattensarter är inte obligatorisk. Om sådana uppgifter samlas in ska medlemsstaterna emellertid följa den segmentindelning som anges i tillägg XI.

3. Provtagningsstrategi

1) Medlemsstaterna ska beskriva de metoder de använder för att uppskatta varje ekonomisk variabel, inbegripet kvalitetsaspekterna, i sina nationella program.

2) Medlemsstaterna ska säkerställa att samtliga ekonomiska variabler överensstämmer och är jämförbara när de härrör från olika källor (t.ex. frågeformulär, räkenskaper).

4. Precisionsnivåer

1) Medlemsstaterna ska i sina årliga rapporter lämna information om uppskattningarnas kvalitet (noggrannhet och precision).

B. INSAMLING AV EKONOMISKA UPPGIFTER OM BEREDNINGSINDUSTRIN

1. Variabler

1) Samtliga variabler för populationen, enligt förteckningen i tillägg XII, ska samlas in en gång om året.

2) Populationen ska referera till företag vars huvudsakliga verksamhet är definierad enligt Europeiska gemenskapernas statistikkontors definition under kod nr 15.20 i Nace: ”Beredning och hållbarhetsbehandling av fisk och fiskprodukter”.

3) Som en riktlinje ska medlemsstaternas nationella kodsystem som tillämpas enligt Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 852/2004, (EG) nr 853/2004 och (EG) nr 854/2004 även användas för dubbelkontroll och identifiering av företag klassificerade under kod nr 15.20 i Nace.

4) Nationella valutor ska omvandlas till euro med hjälp av den årliga genomsnittliga växelkursen tillgänglig från Europeiska centralbanken (ECB).

2. Uppdelningsnivå

1) Den statistiska enheten ska vara ”företaget” definierat som den lägsta rättsliga enheten av bokföringsskäl.

2) För företag som utför beredning av fisk men inte som huvudverksamhet är det obligatoriskt att samla in följande uppgifter, under varje programperiods första år:

a) Antal företag

b) Omsättningen som tillskrivs beredning av fisk.

3. Provtagningsstrategi

1) Medlemsstaterna ska beskriva de metoder de använder för att uppskatta varje ekonomisk variabel, inbegripet kvalitetsaspekterna, i sina nationella program.

2) Medlemsstaterna ska säkerställa att samtliga ekonomiska variabler överensstämmer och är jämförbara när de härrör från olika källor (t.ex. frågeformulär, räkenskaper).

4. Precisionsnivåer

1) Medlemsstaterna ska i sina årliga rapporter lämna information om uppskattningarnas kvalitet (noggrannhet och precision).

KAPITEL V Utvärdering av fiskerisektorns effekter på det marina ekosystemet

1. Variabler

1) För beräkningen av indikatorer enligt förteckningen i tillägg XIII ska de fastställda uppgifterna i det här tillägget samlas in en gång om året, med undantag för sådana för vilka det föreskrivs att samlas in på mer uppdelade nivåer.

2) Uppgifter enligt tillägg XIII ska samlas in på nationell nivå för att slutanvändarna ska kunna beräkna indikatorerna på berörd geografisk nivå enligt tillägg II.

2. Uppdelningsnivå

1) Den uppdelningsnivå som fastställs i de specifikationer som anges i tillägg XIII ska användas.

3. Provtagningsstrategi

1) Medlemsstaterna ska tillämpa de rekommendationer som anges i specifikationerna i tillägg XIII.

4. Precisionsnivåer

1) Medlemsstaterna ska tillämpa de rekommendationer som anges i specifikationerna i tillägg XIII.

KAPITEL VI Förvaltning och utnyttjande av uppgifter som omfattas av insamlingen av uppgifter

A. FÖRVALTNING AV UPPGIFTERNA

1. När det gäller de uppgifter som omfattas av detta gemenskapsprogram täcker detta avsnitt utvecklingen av databaser, indata (lagring), kvalitetskontroll och validering av uppgifter och omvandling av primära uppgifter till detaljerade eller aggregerade uppgifter i enlighet med artikel 17.1 i rådets förordning (EG) nr 199/2008.

2. Det ska inkludera omvandlingsprocessen av primära socioekonomiska uppgifter till metauppgifter enligt artikel 13 b i rådets förordning (EG) nr 199/2008.

3. Medlemsstaterna ska garantera att informationen om omvandlingsprocessen enligt punkt 2 kan lämnas på kommissionens begäran.

B. UTNYTTJANDE AV UPPGIFTERNA

1. Avsnittet omfattar produktionen av uppsättningar av uppgifter och dess användning i syfte att stödja vetenskaplig analys som grund för utlåtanden till fiskeriförvaltningen enligt artikel 18.1 a i förordning (EG) nr 199/2008.

2. Det ska inkludera uppskattningar av biologiska parametrar (ålder, vikt, kön, mognad och fruktsamhet) för bestånd förtecknade i tillägg VII, utarbetning av uppsättningar av uppgifter för beståndsbedömningar och bioekonomiska modeller samt motsvarande vetenskaplig analys.

1 EUT L 5, 9.1.2004, s. 25.

2 EUT L 186, 15.7.2008, s. 3.

3 EGT L 358, 31.12.2002, s. 59.

4 EUT L 139, 30.4.2004, s. 1.

5 EUT L 139, 30.4.2004, s. 55.

6 EUT L 139, 30.4.2004, s. 206.

Tillägg I

Tillägg II

1 Delregioner eller fiskeplatser ska fastställas av medlemsstaterna för den första programperioden (2009–2010). De kan om nödvändigt omdefinieras vid regionala samordningsmöten och ska godkännas av STECF. Denna nivå bör överensstämma med befintliga geografiska områdesindelningar.

Tillägg III

1 För fartyg som är kortare än 12 meter i Medelhavet och Svarta havet är längdkategorierna 0–< 6, 6–< 12 meter. För övriga regioner är längdkategorierna 0–< 10, 10–< 12 meter.

2 Fartyg som är kortare än 12 meter och som använder passiva redskap i Medelhavet och Svarta havet får delas upp efter redskapstyp.

Tillägg IV

Fiskeverksamhet (verksamhetsgren) indelad efter region

1) Östersjön (Ices-delområden 22–32)

Anmärkning:

Om så är lämpligt ska pilotundersökningar göras i syfte att upprätta protokoll för övervakning av inlandsfiske av ål.

2) Nordsjön (Ices-områden IIIa, IV och VIId) och östra delarna av Norra Ishavet (Ices-områden I och II)

Anmärkning:

Om så är lämpligt ska pilotundersökningar göras i syfte att upprätta protokoll för övervakning av inlandsfiske av ål.

3) Nordatlanten (Ices-områden V–XIV och Nafo-områden)

Anmärkning:

Om så är lämpligt ska pilotundersökningar göras i syfte att upprätta protokoll för övervakning av inlandsfiske av ål.

4) Medelhavet och Svarta havet

Anmärkning:

Om så är lämpligt ska pilotundersökningar göras i syfte att upprätta protokoll för övervakning av inlandsfiske av ål.

5) Övriga regioner där EU-fartyg bedriver fiske och som förvaltas av regionala fiskeriförvaltningsorganisationer där gemenskapen är avtalsslutande part eller observatör (t.ex. Iccat, IOTC, Cecaf m.fl.)

1 Den del av fångsten som behålls ombord ska om möjligt klassificeras per grupp av målarter (kräftdjur, bläckfisk, bottenlevande fisk osv.) på fiskerese- eller fiskeverksamhetsnivå och delas upp i vikt eller totalt värde, när det gäller värdefulla arter (t.ex. havskräftor och räkor). Den grupp av målarter som får den högsta placeringen bör betraktas som den grupp av målarter som ska rapporteras i tabellen.

2 Enligt rådets förordningar (EG) nr 88/98 (EGT L 9, 15.1.1998, s. 1) och (EG) nr 2187/2005 (EUT L 349, 31.12.2005, s. 1).

3 Inklusive ål i förvaltningsenheter enligt rådets förordning (EG) nr 1100/2007 (EUT L 248, 22.9.2007, s. 17).

61 Den del av fångsten som behålls ombord ska om möjligt klassificeras per grupp av målarter (kräftdjur, bläckfisk, bottenlevande fisk osv.) på fiskerese- eller fiskeverksamhetsnivå och delas upp i vikt eller totalt värde, när det gäller värdefulla arter (t.ex. havskräftor och räkor). Den grupp av målarter som får den högsta placeringen bör betraktas som den grupp av målarter som ska rapporteras i tabellen.

62 Enligt rådets förordningar (EEG) nr 1899/85 (EGT L 179, 11.7.1985, s. 2), (EEG) nr 1638/87 (EGT L 153, 13.6.1987, s. 7) och (EG) nr 850/98 (EGT L 125, 27.4.1998, s. 1), kommissionens förordningar (EG) nr 2056/2001 (EGT L 277, 20.10.2001, s. 13) och (EG) nr 494/2002 (EGT L 77, 20.3.2002, s. 8) samt rådets förordning (EG) nr 40/2008 (EUT L 19, 23.1.2008, s. 1).

63 Inklusive ål i förvaltningsenheter enligt förordning (EG) nr 1100/2007.

112 Den del av fångsten som behålls ombord ska om möjligt klassificeras per grupp av målarter (kräftdjur, bläckfisk, bottenlevande fisk osv.) på fiskerese- eller fiskeverksamhetsnivå och delas upp i vikt eller totalt värde, när det gäller värdefulla arter (t.ex. havskräftor och tonfiskar). Den grupp av målarter som får den högsta placeringen bör betraktas som den grupp av målarter som ska rapporteras i tabellen.

113 Enligt förordning (EG) nr 850/98, rådets förordning (EG) nr 2549/2000 (EGT L 292, 21.11.2000, s. 5), förordningarna (EG) nr 2056/2001 och (EG) nr 494/2002, rådets förordning (EG) nr 1386/2007 (EUT L 318, 5.12.2007, s. 1) och förordning (EG) nr 40/2008.

114 Inklusive ål i förvaltningsenheter enligt förordning (EG) nr 1100/2007.

175 Den del av fångsten som behålls ombord ska om möjligt klassificeras per grupp av målarter (kräftdjur, bläckfisk, bottenlevande fisk osv.) på fiskerese- eller fiskeverksamhetsnivå och delas upp i vikt eller totalt värde, när det gäller värdefulla arter (t.ex. havskräftor och tonfiskar). Den grupp av målarter som får den högsta placeringen bör betraktas som den grupp av målarter som ska rapporteras i tabellen.

176 Enligt rådets förordning (EG) nr 1967/2006 (EUT L 409, 30.12.2006, s. 11).

177 Avser endast räkor av arterna Aristaeomorpha foliacea och Aristeus antennatus som inte ingår i definitionen av djuphavsarter i rådets förordning (EG) nr 2347/2002 (EGT L 351, 28.12.2002, s. 6).

178 Inklusive ål i förvaltningsenheter enligt förordning (EG) nr 1100/2007.

214 Den del av fångsten som behålls ombord ska om möjligt klassificeras per grupp av målarter (kräftdjur, bläckfisk, bottenlevande fisk osv.) på fiskerese- eller fiskeverksamhetsnivå och delas upp i vikt eller totalt värde, när det gäller värdefulla arter (t.ex. havskräftor och tonfiskar). Den grupp av målarter som får den högsta placeringen bör betraktas som den grupp av målarter som ska rapporteras i tabellen.

215 Enligt rådets förordningar (EG) nr 600/2004 (EUT L 97, 1.4.2004, s. 1), (EG) nr 830/2004 (EUT L 127, 29.4.2004, s. 31), (EG) nr 115/2006 (EUT L 21, 25.1.2006, s. 1), (EG) nr 563/2006 (EUT L 105, 13.4.2006, s. 33), (EG) nr 764/2006 (EUT L 141, 29.5.2006, s. 1), (EG) nr 805/2006 (EUT L 151, 6.6.2006, s. 1), (EG) nr 1562/2006 (EUT L 290, 20.10.2006, s. 1), (EG) nr 1563/2006 (EUT L 290, 20.10.2006, s. 6), (EG) nr 1801/2006 (EUT L 343, 8.12.2006, s. 1), (EG) nr 2027/2006 (EUT L 414, 30.12. 2006, s. 1) (EG) nr 450/2007 (EUT L 109, 26.4.2007, s. 1), (EG) nr 753/2007 (EUT L 172, 30.6.2007, s. 1), (EG) nr 893/2007 (EUT L 205, 7.8.2007, s. 1), (EG) nr 894/2007 (EUT L 205, 7.8.2007, s. 35), (EG) nr 1386/2007 (EUT L 318, 5.12.2007, s. 1), (EG) nr 1446/2007 (EUT L 331, 17.12.2007, s. 1), (EG) nr 31/2008 (EUT L 15, 18.1.2008, s. 1), (EG) nr 241/2008 (EUT L 75, 18.3.2008, s. 49) och (EG) nr 242/2008 (EUT L 75, 18.3.2008, s. 51).

Tillägg V

Tillägg VI

1 De ekonomiska variablerna ska samlas in på årsbasis på C3-nivå (tillägg V), med undantag för de variablersom betraktas som övergripande och som samlas in på mer uppdelade nivåer (enligt tillägg VIII) och medolika intervall.

2 EGT L 344, 18.12.1998, s. 49.

3 Inbegriper direktstöd, t.ex. kompensation för fiskestopp, återbetalning av bränsleavgift eller liknandekompensationsbetalningar i form av en klumpsumma. Inbegriper inte sociala förmåner, indirekta stöd (t.ex.nedsatt avgift på insatsvaror såsom bränsle) eller investeringsstöd.

4 Inbegriper andra intäkter från användningen av fartyget, t.ex. fritidsfiske, turism, tjänster till oljeplattformarosv. samt försäkringsutbetalningar för skador på/förlust av redskap/fartyg.

5 Inbegriper socialförsäkringskostnader.

6 Till exempel fartygsägarens eget arbete. Medlemsstaten ska redogöra för vald metod i sitt nationella program.

7 Exklusive smörjolja. Om möjligt uppdelade efter typ (bensin, diesel, biobränsle osv.).

8 Bruttokostnaderna för reparation och underhåll av fartyget och redskapen.

9 ENS hänvisar till det europeiska nationalräkenskapssystemet 1995 (förordning (EG) nr 2223/96 och (EG) nr1267/2003, Eurostats manual för ENS 95).

10 Inbegriper alla inköpta insatsvaror (varor och tjänster) som har att göra med fiskeansträngningen och/ellerfångster/landningar.

11 Inbegriper inköpta insatsvaror som inte har något att göra med ansträngningen och/eller fångster/landningar(även hyrd utrustning).

12 Uppskattning enligt [den PIM-metod som föreslås i kapitalvärderingsrapporten i undersökning nr FISH/2005/03:”IREPA Onlus Co-ordinator, 2006. Evaluation of the capital value, investments and capitalcosts in the fisheries sector Study No FISH/2005/03, 203p.”]. Det bör redogöras för data ochuppskattningsmetod i det nationella programmet.

13 Fartygets värde, dvs. skrov, motor, all utrustning ombord och redskapen. Uppskattning enligt [den PIM-metod som föreslås i kapitalvärderingsrapporten i undersökning nr FISH/2005/03:”IREPA Onlus Co-ordinator, 2006. Evaluation of the capital value, investments and capital costs in the fisheries sector Study No FISH/2005/03, 203p.”]. Det bör redogöras för data och uppskattningsmetod i det nationella programmet.

14 I lämpliga fall. Det ska redogöras för uppskattningsmetoden i det nationella programmet.

15 Förbättringar av befintliga fartyg/redskap under det berörda året.

16 Skuld i procent i förhållande till det totala kapitalvärdet (se definition ovan).

17 Antal anställda ombord, motsvarande det genomsnittliga antal personer som arbetar för och avlönas avfartyget. Detta inbegriper tillfälligt anställda samt roterande besättning. [Se rapport om undersökningenFISH/2005/14, ”LEI WAGENINGENUR Co-ordinator, 2006. Calculation of labour including full-timeequivalent (FTE) in fisheries Study No FISH/2005/14, 142 p”].

18 Heltidsekvivalent (FTE) baserad på den nationella referensnivån för FTE-arbetstimmar förbesättningsmedlemmar ombord på fartyget (exkl. vilotid) och arbetstimmarna i land. Om det årliga antaletarbetstimmar per besättningsmedlem överskrider referensnivån är FTE=1 per besättningsmedlem. I motsattfall är FTE=förhållandet mellan antalet arbetstimmar och referensnivån. [Metoden bör överensstämma medundersökningen FISH/2005/14, ”LEI WAGENINGENUR Co-ordinator, 2006. Calculation of labourincluding full-time equivalent (FTE) in fisheries Study No FISH/2005/14, 142 p.”, ändrad genom SGECA-rapporten 07–01 (15–19 januari 2007, Salerno, s. 21 + bilagor) och det bör redogöras för metoden i detnationella programmet.]

19 Heltidsekvivalent (FTE) baserad på en gräns på 2000 timmar per FTE med användning av samma metod somfotnot 18.

20 Situationen per den 1 januari i enlighet med flottregistret. Delägarskap (som omfattar fler än en person) börbetraktas som en enhet.

21 Priser i euro per kilo levande vikt.

Tillägg VII

1 Se kapitel III sektion B.B1.3. 1 f.

2 Åldersanalys av europeisk ål (Anguilla anguilla) ska omfatta minst fem individer per centimeter längdintervall. Minst 100 individer ska analyseras per förvaltningsenhet i enlighet med kommissionens förordning (EG) nr 1100/2007 för gulål respektive blankål.

3 Anges per art enligt uppgifter om landning, undersökning eller fångst.

4 Tidsintervallet för ålder är tre år (första året är 2009) och samtidigt ska det göras uppskattningar av vikt, mognad och kön.

Tillägg VIII

1 Uppdelningsnivåerna hänvisar till tillägg V (Anm.: Hänvisning till verksamhetsgren eller fiskeverksamhet är nivå 6 i tillägg IV [1–5]).

2 Enligt förordning (EG) nr 26/2004.

3 På regionala samordningsmöten kan det föreslås justeringar.

4 För vissa variabler är uppdelningsnivån A tillräcklig eftersom Σ iA ij = B i… och Σ jA ij = C j (till exempel: antalet fisketimmar), men för andra variabler Σ iA ij ≠ B i… och Σ jA ij ≠ C j (till exempel: fiskedagar där det på en och samma fiskedag kan utövas två eller flera verksamhetsgrenar som medräknas mer än en gång).

5 Om det inte är möjligt att direkt dela in landningarna från en resa i verksamhetsgrenar, bör fördelningen vara baserad på regler som godkänts av STECF.

6 Om möjligt bör prisuppgifter samlas in på nivå A1 (se tillägg V) för att omedelbart kunna beräkna landningarnas värde på samma nivå.

Tillägg IX

Tillägg X

1 Inbegriper direktstöd, t.ex. kompensation för handelsstopp, återbetalning av bränsleavgift eller liknande kompensationsbetalningar i form av en klumpsumma. Inbegriper inte sociala förmåner, indirekta stöd (t.ex. nedsatt avgift på insatsvaror såsom bränsle) eller investeringsstöd.

2 Inbegriper socialförsäkringskostnader.

3 Medlemsstaten ska redogöra för vald metod i sitt nationella program.

4 Förpackningskostnader ingår i andra driftskostnader.

5 Medlemsstaten ska redogöra för vald metod i sitt nationella program.

6 ENS hänvisar till det europeiska nationalräkenskapssystemet 1995 (förordningarna (EG) nr 2223/96 och (EG) nr 1267/2003, Eurostats manual för ENS 95).

7 Räntekostnader på kapital. Räntor på nationella femåriga statsobligationer får användas som ett mått på finansiella kostnader.

8 Vid årets slut.

9 Köp och försäljning av tillgångar under året.

10 Vid räkenskapsårets slut.

11 Variabeln för råvaruvolym bör överensstämma med variabeln för råvarukostnad.

12 Variabeln för produktionsvolym bör överensstämma med variabeln för omsättningsvärdet.

13 Faktorer för omräkning från antal till ton bör anges i det nationella programmet.

14 Heltidsekvivalenter enligt nationella regler är antalet heltidsekvivalenter som uppskattas från ett nationellt tröskelvärde.

15 Frivillig uppgift.

Tillägg XI

1 Företagen bör vara uppdelade efter sina primära odlingsmetoder.

2 Kläckerier och yngelanläggningar definieras som platser för artificiell avel, kläckning och uppfödning under vattendjurens tidiga livsstadier. För statistiska ändamål är kläckerier begränsade till produktion av befruktade ägg. Unga individer av vattendjur anses vara producerade i yngelanläggningar. När kläckerier och yngelanläggningar är i nära anslutning till varandra ska statistiken endast avse det senaste juvenila stadium som producerats. (KOM(2006) 864).

3 Kombinerade avser företag som använder kläckerier, yngelanläggningar och uppfödningsområden.

4 Kassar är öppna eller täckta tillslutna strukturer som är tillverkade av nät eller annat poröst material som tillåter naturligt in- och utflöde av vatten. Dessa strukturer kan antingen vara flytande, upphängda eller fästa vid substratet, dock så att vatten kan flöda in och ut på undersidan. (KOM(2006) 864).

5 Bottenodling omfattar skaldjursodling i tidvattenområden (direkt på botten eller upphöjt).

Tillägg XII

1 Inbegriper direktstöd. Inbegriper inte sociala förmåner och indirekta stöd.

2 Inbegriper socialförsäkringskostnader.

3 Medlemsstaten ska redogöra för vald metod i sitt nationella program.

4 Förpackningskostnaderna ingår i andra driftskostnader.

5 Det ska redogöras för vald metod i det nationella programmet.

6 ENS hänvisar till det europeiska nationalräkenskapssystemet 1995 (förordningarna (EG) nr 2223/96 och (EG) nr 1267/2003, Eurostats manual för ENS 95).

7 Räntekostnader på kapital. Räntor på nationella femåriga statsobligationer får användas som ett mått på finansiella kostnader.

8 Totalt ackumulerat värde av alla nettoinvesteringar i företaget vid årets slut.

9 Köp och försäljning av tillgångar under året.

10 Vid årets slut.

11 Metoden bör överensstämma med undersökningen FISH/2005/14, ”LEI WAGENINGENUR Co-ordinator, 2006. Calculation of labour including full-time equivalent (FTE) in fisheries Study No FISH/2005/14, 142 p”.

12 Frivillig uppgift.

Tillägg XIII

1 Se kommissionens arbetsdokument (SEK 2008/449) för specifikation och beräkning av indikatorer.