Beslut vid regeringssammanträde 1987-05-27

Statsrådet Johansson anför.

Mitt förslag

Jag föreslår att en särskild utredare tillkallas för att efter samråd med arbetsmarknadens parter, konjunkturinstitutet (KI) och statistiska centralbyrån (SCB) publicera en allsidig redovisning av hur löner, lönekostnader och anställningsvillkor utvecklats inom olika delar av arbetsmarknaden. Utredaren bör dessutom bedöma i vilken utsträckning den löpande statistiken om löner m.m. kan behöva förändras och kompletteras.

Bakgrund

Lönebildningen är av avgörande betydelse för möjligheterna att åter uppnå samhällsekonomisk balans och full sysselsättning i den svenska ekonomin. Det är inte endast nivån på lönekostnaderna och takten i kostnadsökningen som är viktig, utan också hur de totala kostnadsökningarna fördelas mellan olika grupper, dvs. lönerelationerna.

Om lönestrukturen inom en sektor utvecklas på ett sätt som leder till att den avsevärt skiljer sig från andra sektorer, förändras sektorns möjlighet att konkurrera om arbetskraft. Skillnader i lönestruktur, och svårigheter att ändra den, kan då lätt bli hinder för en rationell och effektiv användning av arbetskraften.

Nya förutsättningar

Under 1980-talet har arbetsmarknaden visat sämre förmåga än tidigare att lösa motsättningar utan konflikter och stridsåtgärder. Flera orsaker har bidragit till att arbetsmarknadens sätt att fungera har försämrats.

Efter 1970-talets mitt ställdes arbetsmarknadens parter inför nya uppgifter. Tidigare hade uppgiften varit att i förhandlingar fördela en ökning av köpkraften. Nu blev istället uppgiften för stora delar av den svenska arbetsmarknaden att fördela en minskning av köpkraften.

Tyngdpunkten för lönebildningen i Sverige har av tradition legat i den konkurrensutsatta sektorn. Inom denna sektor är sambandet mellan löner, internationell konkurrenskraft och sysselsättning mer direkt än inom andra sektorer. Under de senaste årtiondena har storleksrelationerna mellan sektorerna på arbetsmarknaden förändrats. Medan sysselsättningen i industrisektorn har minskat har sysselsättningen inom den privata och främst den offentliga tjänstesektorn ökat. Därmed har den konkurrensutsatta sektorns inflytande på lönebildningen minskat.

Omvandlingen av produktionsteknik och verksamhetsinriktning medför också förändringar i arbetskraftens sammansättning och krav på förändrade lönerelationer. Då sådana processer sker snabbt kan de i kombination med invanda kompensationskrav från andra grupper lätt leda in i en ond löneökningsspiral med ständiga och ömsesidiga följsamhetskrav.

Detta leder till att jämförelser av löner, löneutveckling och andra anställningsvillkor tillmäts allt större betydelse, samtidigt som det blir svårt att enas om hur den faktiska kostnadsutvecklingen för olika grupper varit. Oenigheten har varit och är stor mellan olika organisationer om tekniken och formerna för hur jämförelser skall göras mellan lönekostnadsutveckling och anställningsvillkor för olika grupper.

Befintlig lönestatistik

Det förekommer en omfattande produktion av lönestatistik på arbetsmarknaden. Insamlandet och bearbetningen av denna statistik sker huvudsakligen av parterna. Även myndigheter som SCB och KI publicerar lönestatistik eller gör bearbetningar av statistik. Sammanställningarna baseras i huvudsak på uppgifter från arbetsmarknadens parter.

Det är i första hand en uppgift för parterna på arbetsmarknaden att åstadkomma statistikredovisning som underlag för löneförhandlingar. Det pågår för närvarande ett sådant samarbete mellan vissa av arbetsmarknadens parter.

Utredarens arbete

Det allmänna samhällsintresset motiverar att statsmakterna underlättar en öppen och lättillgänglig redovisning som täcker in så stora delar av arbetsmarknaden som möjligt. En gemensam, allsidig och öppen redovisning av utvecklingen av löner, lönekostnader och anställningsvillkor i övrigt är ett nödvändigt instrument för att arbetsmarknaden skall kunna fungera rationellt. En sådan redovisning saknas för närvarande.

Jag föreslår därför att en särskild utredare utses med uppgift att publicera en allsidig redovisning av utvecklingen av löner, lönekostnader och anställningsvillkor inom olika branscher och avtalsområden på den svenska arbetsmarknaden. Arbetsmarknadens parter bör bjudas in att medverka i utredningens arbete. Därigenom kan nya uppgiftsskyldigheter för förtag och organisationer undvikas. Utgångspunkten bör vara att utredningen skall redovisa sitt arbete senast den 1 juli 1989. En delredovisning bör ske inför 1988 års avtalsrörelse. Det bör ankomma på utredaren att närmare överväga formerna för redovisningen.

SCB publicerar i dag lönestatistik som i huvudsak baseras på parternas statistikproduktion. Problemen med den nuvarande ordningen är emellertid bristen på samordning, publiceringstider samt att delar av arbetsmarknaden inte redovisas. I utredarens uppdrag bör det därför också ingå att överväga i vilken utsträckning SCB:s lönestatistik kan behöva förändras och kompletteras. Denna del av utredningsarbetet bör inriktas på att redovisas under november månad 1987.

SCB och KI bör bidra med underlag för utredarens arbete.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar det statsråd som har uppgiften att föredra frågor om löner och allmänna anställningsvillkor inom det statligt reglerade avtalsområdet

• att tillkalla en särskild utredare -- omfattad av kommittéförordningen (1976:119) -- med uppdrag att publicera en allsidig redovisning av utvecklingen av löner, lönekostnader och anställningsvillkor inom olika delar av arbetsmarknaden samt att lämna förslag till en offentlig lönestatistik i enlighet med vad jag ovan anfört samt
• att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt utredaren.

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna för utredningen skall belasta sjunde huvudtitelns anslag Utredningar m.m.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.

(Finansdepartementet)