Beslut vid regeringssammanträde 1989-04-13

Chefen för utbildningsdepartementet, statsrådet Göransson, anför.

Mitt förslag

En särskild utredare bör tillkallas för att utarbeta ett underlag för ställningstaganden om den framtida TV-politiken.

Bakgrund

För närvarande sänds ett fyrtiotal programkanaler över Europa från satellit. Av dessa är ett femtontal aktuella för vidaresändning i Sverige. Under de närmaste åren kommer tillgången till satellitkapacitet att öka. Samtidigt väntas en övergång ske till satelliter med större signalstyrka.

Många av de nya satellitsändande programföretagen söker finansiera verksamheten med reklamintäkter. Just nu verkar det som om flera programföretag är på väg bort från sin tidigare strävan att nå publik i många länder med ett och samma programutbud. I stället finns det en tendens att vända sig till ett enda land eller några få länder, där man talar samma eller närbesläktade språk. Flera programföretag bedriver sändningar med inriktning mot Sverige eller de nordiska länderna, eller har förutskickat att de avser att inleda sådana sändningar.

Intäkter från reklam kommer under sådana förhållanden att i växande utsträckning finansiera TV-sändningar, som vänder sig till en svensk publik.

Även om signalerna från de nya, starkare satelliterna kan tas emot individuellt med förhållandevis billig utrustning, torde de flesta hushåll i Sverige, som väljer att ta del av satellitprogram, även i fortsättningen komma att göra det via kabel. Antalet hushåll som kan se satellitsända program torde i dag uppgå till ca 700 000, dvs. ungefär en femtedel av samtliga hushåll. Om kabelnätens tillväxt fortsätter i samma takt som under det senaste året, kommer antalet att passera miljonen under år 1990. Under överskådlig tid kommer emellertid en majoritet av medborgarna att vara hänvisade till marksänd TV.

Den här beskrivna utvecklingen uppmärksammas i regeringens proposition 1988/89:129 med förslag till medelsberäkningar för Sveriges Radio m.m., som för närvarande behandlas av riksdagen. I propositionen aviseras en översyn av TV-politiken redan under perioden före den 30 juni 1992, då nuvarande avtal mellan regeringen och företagen inom Sveriges Radio- koncernen löper ut. Översynen sägs kunna leda till att nu outnyttjade frekvenser för marksändningar av TV, som har tilldelats Sverige, kan börja användas. I samband med dessa överväganden kan även Sveriges Radio-koncernens uppdrag, organisation och finansiering behöva ses över.

Europarådets ministerkommitté har nyligen fattat beslut om en konvention om gränsöverskridande television. Genom konventionen upprättas ett för Europarådets medlemsstater gemensamt regelverk, som skall främja flödet av program mellan länderna samtidigt som hänsyn tas till nationell kultur och särart. Avsikten är att konventionen skall kunna undertecknas senare under våren 1989.

Regeringen har den 24 oktober 1988 uppdragit åt televerket att utreda och redovisa en bedömning av efterfrågan på utrymme för radiokommunikation i olika delar av Sverige och möjligheterna att tillgodose denna efterfrågan på kort, medellång och lång sikt mot bakgrund av den tekniska utveckling som kan förutses. Uppdraget rör bl.a. tillgång och efterfrågan på frekvenser för rundradio. Uppdraget skall vara slutfört senast den 1 juli 1989.

Frågor om s. k. sponsring av Sveriges Radio-koncernens progam utreds för närvarande av en särskild sakkunnig inom utbildningsdepartementet.

Radiolagsutredningen (U 1985:05) har till uppgift att se över den radiorättsliga lagstiftningen. Utredningen har avgett flera delbetänkanden. Av uppdraget återstår att dels göra en allmän översyn av radiolagstiftningen i systematiskt, terminologiskt och lagtekniskt hänseende, dels behandla vissa särskilda problemområden, nämligen långdistansöverföring av rundradioprogram, sändningar till satelliter, motverkande av radiostörningar, sanktioner vid överträdelser av radiorättsliga regler samt sändningar på teckenspråk till döva.

Utredningsuppdraget

Översynen av TV-politiken bör inledas genom att en särskild utredare får i uppdrag att utarbeta ett underlagsmaterial för senare ställningstaganden om den framtida TV-politiken.

En framtida åtgärd som ligger nära till hands är att förbättra valmöjligheterna för alla TV-tittare i Sverige genom att ta i bruk de outnyttjade möjligheter till marksändningar, som finns inom ramen för nuvarande frekvenstilldelning. Utredaren bör redovisa vilka kostnader som är förenade med en utbyggnad av sändarnät för rikstäckning. Möjligheten att därvid utnyttja satellit bör belysas.

Det är vidare av intresse att pröva förutsättningarna att utnyttja reklam som en finansieringskälla för sändningar över nya marknät. För att denna fråga skall kunna bedömas krävs, att man har en realistisk uppfattning om vilka intäkter som kan komma från reklam i TV.

Denna fråga har belysts i TV-reklameffekt utredningens betänkande (Ds U 1986:2) Effekter av TV-reklam. Mot bakgrund av den snabba utvecklingen på etermedieområdet behöver dock utredningens material kompletteras och aktualiseras. Utredaren bör göra en uppskattning av de tänkbara ekonomiska intäkterna av reklam i marksänd TV i Sverige.

Möjligheterna till inkomster av TV-reklam har ett nära samband med vad som gäller för reklaminslagens omfattning, inplacering och inriktning. Allmänna regler för reklam följer av marknadsföringslagstiftningen. För reklam i TV kan det behövas ytterligare bestämmelser, både för att skydda konsumenternas intressen och för att värna om programföretagens integritet och publikens utbyte av TV-programmen. Den särskilde utredaren bör utforma tänkbara regler för reklam i svensk TV. De regler för reklam som finns i den nämnda Europarådskonventionen bör beaktas.

I uppdraget bör ligga att belysa frågan om vem som skall ansvara för eventuella reklam-TV-sändningar samt vilka krav det från statens sida kan finnas anledning att ställa på sådana sändningar. Bland faktorer som det är viktigt att ta hänsyn till i detta sammanhang finns utsikterna till mångfald i åsikter och synsätt, förutsättningarna för en ekonomiskt effektiv organisation samt möjligheten att erbjuda publiken ett omväxlande programutbud av god kvalitet och med omfattande inslag av svenskt material.

Den särskilde utredaren bör klargöra vilka konsekvenser en eventuell reklam-TV-verksamhet skulle få för Sveriges Radios ägarskap, organisation och uppdrag. Även andra konsekvenser av att ytterligare programföretag skulle börja utnyttja marknätet i Sverige bör belysas.

Utredaren bör ange hur reglerna om reklam i kabelsändningslagstiftningen kan behöva förändras om reklam tillåts i svensk marksänd TV. Därvid bör reglerna i den nämnda konventionen beaktas.

Utredningsarbetet

Den särskilde utredaren bör beakta vad som anförs i regeringens direktiv (Dir. 1984:5) till kommittéer och särskilda utredare.

Utredningsarbetet bör bedrivas i nära samverkan med radiolagsutredningen. Jag har för avsikt att senare återkomma till regeringen med förslag till ändringar i radiolagsutredningens direktiv, bl.a. med anledning av den tidigare nämnda konventionen.

Resultatet av utredningsarbetet bör redovisas före utgången av september 1989.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar det statsråd som har till uppgift att föredra ärenden om radio och television

att tillkalla en särskild utredare -- omfattad av kommittéförordningen (1976:119) -- med uppdrag att ta fram underlag för ställningstaganden om den framtida TV-politiken och att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt utredaren.

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar

att kostnaderna skall belasta åttonde huvudtitelns anslag Utredningar m.m.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.

(Utbildningsdepartementet)