Beslut vid regeringssammanträde 1989-04-27

T.f. chefen för miljö- och energidepartementet, statsrådet Hellström, anför.

Mitt förslag

Jag föreslår att utredaren (ME 1988:05) med uppdrag att utreda förslag till åtgärder så att rimliga konkurrensvillkor kan bibehållas för den elintensiva industrin får i uppdrag att med förtur utreda effekterna av nedsättningsreglerna inom ett system med mervärdeskatt, punktskatter och miljöavgifter på energi. Utredaren bör redovisa sina överväganden i denna fråga senast den 16 oktober 1989.

Bakgrund

Möjligheterna att inordna energiområdet under mervärdebeskattningen utreds för närvarande av kommittén (Fi 1987:06) för indirekta skatter. Av kommitténs direktiv (dir. 1987:30) framgår bl. a. att energibeskattningens karaktär av energipolitiskt styrmedel, liksom statsfinansiella skäl, talar för att någon form av styrande punktskatter torde få behållas även om energin omfattas av mervärdeskatt. Kommittén väntas inom kort redovisa sina ställningstaganden beträffande utformningen av den framtida energibeskattningen.

Chefen för miljö- och energidepartementet har nyligen efter regeringens bemyndigande tillkallat en särskild utredare (ME 1988:05) som skall undersöka hur konkurrensförhållandena för den elintensiva industrin påverkas under kärnkraftsavvecklingen samt redovisa eventuella behov av åtgärder för att bibehålla rimliga konkurrensvillkor för denna industri samtidigt som kärnkraften avvecklas. Utredaren skall även kartlägga behovet av särskilda insatser inom arbetsmarknads-, regional- eller industripolitiken i orter som är särskilt beroende av elintensiv industri.

Energiintensiv industri har i dag möjlighet till en särskild nedsättning av energiskatten efter beslut av bl.a. regeringen. Regeringens beslut har för åren 1988 och 1989 inneburit att den sammanlagda energiskatten för elkraft och bränslen begränsats till 1,7 % av de tillverkade produkternas faktiska eller beräknade försäljningsvärde fritt fabrik. Enligt regeringens beslut får hela energiskatten för elkraft, kolbränslen, gasol och naturgas beaktas. För olja gäller dock vissa spärregler. Denna nedsättningsregel är aktuell för den energiintensiva industrin, främst cement-, kalk- och tegelindustrin, massa- och pappersindustrin, järn- och stålindustrin samt kemi- och gruvindustrin. År 1988 beviljade regeringen ca 100 industriföretag nedsättning.

Växthusnäringen medges, enligt en annan lagbestämmelse, också nedsättning av energiskatten.

Vid den slutliga utformningen av energiskatter, miljöavgifter och andra ekonomiska styrmedel bör även beaktas behovet av nedsättningsbestämmelserna.

Den särskilde utredaren (ME 1988:05) med uppdrag att utreda frågor om den elintensiva industrins konkurrenskraft bör ges i uppdrag att med förtur utreda effekterna av nedsättningsregler inom ett system med mervärdeskatt, punktskatter och miljöavgifter på energi. Jag har i denna fråga samrått med chefen för finansdepartementet.

En utgångspunkt för utredarens arbete bör vara de överväganden som kommittén för indirekta skatter gör när det gäller möjligheterna att inordna energiområdet under mervärdebeskattningen.

Utredaren bör bl.a. bedöma effekterna om de nuvarande bestämmelserna om nedsättning slopas eller ges en annan utformning.

Utredaren bör i denna del av sitt uppdrag låta sina överväganden omfatta även växthusnäringen och den energiintensiva industri som inte räknas till elintensiv industri.

Utredaren bör senast den 16 oktober 1989 till regeringen redovisa sina överväganden.

Jag hemställer att regeringen utvidgar utredningens uppdrag i enlighet med vad jag nu har anfört.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.

(Miljö- och energidepartementet)