Beslut vid regeringssammanträde 1989-12-13

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Feldt, anför.

Mitt förslag

En särskild utredare tillkallas för att utreda frågor kring posten avkastning på kapital i bytesbalansen.

Bakgrund

Bytesbalansen har intagit en allt centralare plats i den ekonomisk-politiska debatten under senare tid. Tillförlitligheten och relevansen i den nuvarande statistiska redovisningen har diskuterats. Frågan har fått stor aktualitet genom den successiva avvecklingen av den svenska valutaregleringen. Formerna för finansiering av direktinvesteringar samt fastighets- och aktieköp har ändrats.

De senaste åren har underskottet i bytesbalansen gradvis ökat och prognoserna för 1990 och 1991 pekar på en fortsatt försämring. Den viktigaste enskilda faktorn bakom denna utveckling är att nettot över avkastning på kapital visar ett starkt växande underskott. Särskilt de s.k. återinvesterade vinstmedlen har rönt uppmärksamhet. Svenska företag ökar gradvis sina investeringar i omvärlden, något som påtagligt accelererat under de allra senaste åren. Stora nettotillgångar i form av realkapital i utlandet har skapats eftersom de svenska investeringarna i utlandet varit större än de utländska investeringarna i Sverige.

Direktinvesteringarna i utlandet finansieras i hög grad via moderbolagens upplåning utomlands. Ränteutgifterna för denna belastar fullt ut bytesbalansen. Resultatet blir att avkastningsnettot och bytesbalansen, såsom denna registreras med dagens statistik, försämras.

Den förmögenhetsuppbyggnad som härmed sker i utlandet genererar avkastning, som endast till mindre del registreras i bytesbalansen i form av utdelningar. I stället återinvesteras ofta vinstmedlen och medför en ytterligare ökning av företagens utlandstillgångar.

Det är två aspekter som står i fokus i diskussionen. Den ena är hur de återinvesterade vinstmedlen skall behandlas i statistiskt avseende. Internationella valutafonden (IMF) har rekommenderat att de skall räknas in i bytesbalansen. Om denna praxis tillämpas i Sverige, skulle det minska det redovisade underskottet högst betydligt. Svårigheterna att göra en någorlunda tillförlitlig beräkning av hur stora belopp det gäller har emellertid varit betydande. För närvarande finns ett statistiskt underlag bara för år 1986. En enkät genomförs av riksbanken om storleken av de återinvesterade vinstmedlen åren 1987 och 1988. Resultaten beräknas föreligga inom kort.

Den andra aspekten på frågan om återinvesterade vinstmedel gäller vilka konsekvenserna blir för den ekonomiska politiken, såväl för finans- som penningpolitiken. I vilken utsträckning är det lämpligt att bytesbalansens utveckling ligger till grund för den ekonomiska politiken och vilket mått på bytesbalansen bör i så fall användas?

För att belysa dessa frågor bör en särskild utredningsman tillkallas. Arbetet bör bedrivas i samarbete med riksbanken och konjunkturinstitutet.

Statistiska frågor som bör belysas

Utredningen bör innefatta en kartläggning av vilka länder som för närvarande följer IMF:s rekommendation och vad som är orsaken till att andra inte gör det. Om möjligt bör också undersökas vilka länder som har för avsikt att i framtiden följa rekommendationen. Det är också angeläget att studera hur snabbt berörda länder för in vinstmedlen i redovisningen och hur den löpande rapporteringen under året görs. Även tillförlitligheten i statistiken bör beaktas. Det bör även klarläggas om länder som inte följer rekommendationen ändå tar med återinvesterade vinstmedel som en minnespost i bytesbalansstatistiken.

Utredningsmannen bör mot bakgrund av internationella och inhemska aspekter ta ställning till om det i framtiden är lämpligt att ta med återinvesterade vinstmedel i den svenska bytesbalansstatistiken. I förslaget bör också ingå en beskrivning av på vilket sätt det i så fall skall ske. Både svenska vinstmedel i utlandet och utländska i Sverige bör beaktas. Det är då också önskvärt att konsekvenserna för den månadsvisa statistiken analyseras, både vad avser snabbhet och tillförlitlighet. Vidare bör behovet av att närmare statistiskt belysa den svenska förmögenhetsuppbyggnaden utomlands prövas.

Konsekvenserna för den ekonomiska politiken

Även det andra problemområdet, hur återinvesterade vinstmedel skall beaktas från ett ekonomiskt-politiskt perspektiv, bör belysas. Återinvesterade vinstmedel är inte tillgängliga på samma sätt som traditionella exportinkomster och kan om de inkluderas i statistiken ge en för optimistisk bild av transaktionerna med omvärlden. Det är svårt att veta när, och i vilken omfattning, direktinvesteringarna genererar ett inflöde av valuta till Sverige. En konsekvens av avvecklingen av valutaregleringen är att möjligheten till indirekt ägande i holdingbolagsform lett till att företagen lättare kan kanalisera utländska vinster utan att att dessa passerar Sverige.

De växande tillgångarna utomlands kan emellertid också skapa en potential för ett inflöde till Sverige. Avkastningen på direktinvesteringarna kan i så fall komma det svenska folkhushållet till del och innebär möjligheter till en bättre standardutveckling framöver. Det nuvarande sättet att redovisa bytesbalansen tenderar i så fall att ge en för negativ bild av tillståndet i ekonomin.

Utredningsmannen bör också beakta det stora genomslaget på bytesbalansens avkastningsnetto som uppstår genom de omfattande svenska köpen av fastigheter utomlands. Dessa köp, som ofta har karaktären av portföljplaceringar, syftar i många fall till att erhålla en värdestegring, medan den direkta avkastningen i form av hyresintäkter kan vara av relativt underordnad betydelse.

Utredningen bör också analysera vilka slutsatser för synen på bytesbalansen och för den ekonomiska politiken som bör dras av svenskars köp av utländska aktier. En orsak till att avkastningsnettot försämrats så pass mycket under det senaste året är att svenska medborgare nu fritt får köpa utländska aktier. De aktieutdelningar som tas hem uppgår bara till en bråkdel av det uflöde som finansieringen ger upphov till. I den mån dessa aktieköp bara är en portföljanpassning till den situation som uppstått efter avregleringen, kommer påfrestningen på bytesbalansen att vara tillfällig. I så fall återspeglar den nuvarande negativa trenden inte den underliggande utvecklingen.

Det är angeläget att utredningen omfattar en analys av såväl stabiliseringspolitiska som strukturpolitiska och penningspolitiska aspekter av återinvesterade vinstmedel och övriga relevanta delar av avkastningsnettot. Tidsperspektiven för de olika effekterna kan variera, liksom konsekvenserna för den reala ekonomin respektive valutaflödena.

Utredningsarbetet bör bedrivas med sikte på en slutrapport före utgången av maj månad 1990.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar chefen för finansdepartementet

att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att utreda redovisade frågor kring posten avkastning på kapital i bytesbalansen,

att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt den särskilde utredaren.

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall belastas sjunde huvudtitelns anslag Utredningar m.m.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.

(Finansdepartementet)