Dir. 1992:19

Tilläggsdirektiv för en översyn av redovisningslagstiftningen

-

Dir. 1992:19

Beslut vid regeringssammanträde 1992-02-13

Statsrådet Laurén anför.

Mitt förslag

Den kommitté som har tillkallats för att göra en översyn av redovisningslagstiftningen skall även lägga fram förslag till de lagändringar på redovisningsområdet som kommer att krävas vid en harmonisering med de normer som har utvecklats inom EG. Kommittén skall redan enligt sina nuvarande direktiv utreda bokföringsnämndens ställning. Här ges nu nya riktlinjer för det arbetet.

Inledning

Genom beslut den 22 augusti 1991 bemyndigade regeringen den dåvarande chefen för justitiedepartementet att tillkalla en kommitté för att se över redovisningslagstiftningen (dir. 1991:71). Kommitténs huvuduppgift skall vara att överväga vilka lagändringar och andra åtgärder som är påkallade för att anpassa lagstiftningen till den snabba utveckling som ägt rum på redovisningsområdet såväl i Sverige som internationellt. Däremot skall kommittén enligt sina direktiv inte föreslå de lagändringar som har ett direkt samband med den europeiska integrationen. Denna uppgift ligger i stället på Aktiebolagskommittén (dir. 1990:46). Vidare skall kommittén bl.a. överväga vilka principer som bör gälla för sådan kompletterande normgivning som sker genom rekommendationer av olika expertorgan på redovisningsområdet.

Anpassningen till regelverket inom EG

Aktiebolagskommittén har fått i uppdrag att föreslå de lagändringar på bolagsrättens område som kommer att krävas med hänsyn till Sveriges förestående åtaganden gentemot EG. EG:s bolagsrätt består av tolv rättsakter, som utgörs av en förordning och elva direktiv. Av dessa rättsakter rör tre direktiv redovisningsfrågor. Detta gäller fjärde bolagsrättsdirektivet som behandlar årsredovisning, sjunde bolagsrättsdirektivet som innehåller regler om koncernredovisning samt elfte bolagsrättsdirektivet som behandlar redovisning i filialer. Aktiebolagskommittén har påbörjat arbetet med att överväga vilka förändringar som erfordras i den svenska redovisningslagstiftningen på grund av innehållet i dessa direktiv.

Enligt min mening är det en fördel om man vid utformningen av den nya lagstiftningen på redovisningsområdet kan ta hänsyn till vad som krävs enligt EG-rätten, så att övervägandena kan ske i ett enda sammanhang. Till detta kommer att EG:s regler på området gäller inte endast för bolag motsvarande det svenska aktiebolaget utan även för vissa andra bolagsformer. En anpassning av den svenska lagstiftningen kommer därför att beröra även andra lagar än aktiebolagslagen och få betydelse även för frågan om vilken struktur redovisningslagstiftningen bör ha.

Mot den nu angivna bakgrunden är det enligt min mening mest lämpligt att anpassningen på redovisningsområdet till EG:s regelverk görs i samband med en generell översyn av redovisningslagstiftningen. Uppgiften bör alltså ligga på kommittén för en översyn av redovisningslagstiftningen. Vid sina överväganden bör kommittén begagna sig av det material som redan har utarbetats i aktiebolagskommittén.

Regeringen har tidigare denna dag beslutat att aktiebolagskommittén genom tilläggsdirektiv befrias från uppgiften att föreslå de lagändringar på redovisningsområdet som erfordras med hänsyn till den europeiska integrationen.

Bokföringsnämnden

I de ursprungliga direktiven om en översyn av redovisningslagstiftningen har min företrädare behandlat tillkomsten av redovisningrådet (s. 3 ff).

Den sammansättning och organisation som redovisningsrådet har erhållit har gjort mig övertygad om att rådet har goda förutsättningar att fylla sin uppgift som normgivande organ i fråga om de s.k. publika företagens redovisning. Tillkomsten av redovisningsrådet väcker emellertid frågan om vilken roll som i fortsättningen bör tillkomma bokföringsnämnden. Enligt min mening är det svårt att förena redovisningsrådets verksamhet med tanken att bokföringsnämnden i fortsättningen skall ha en oinskränkt auktoritet som normbildare på hela redovisningsområdet. Från principiell synpunkt föreligger här en kompetenskonflikt mellan de båda organen.

Redovisningsrådets tillkomst innebär att bokföringsnämnden i praktiken inte kommer att utfärda rekommendationer i frågor som tar sikte på publika företag. När nämnden har avlastats från en så väsentlig del av sina arbetsuppgifter är det naturligt att en diskussion kommer till stånd om nämndens fortsatta funktion och verksamhet. Enligt min mening finns det mycket som talar för att det inte längre finns behov av något rent statligt organ med uppgift att utfärda generella normer på redovisningsområdet.

Kommittén bör på grundval av det nu anförda utreda frågan om bokföringsnämndens ställning.

Övrigt

Mycket talar för att kommittén redovisar sitt arbete i etapper. Det är sannolikt att den del av utredningsuppgiften som berörs av EG-direktiven behöver behandlas med förtur.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu anfört hemställer jag att regeringen kompletterar direktiven till kommittén för en översyn av redovisningslagstiftningen i enlighet med vad jag nu har förordat.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hennes hemställan.

(Justitiedepartementet)