Dir. 1993:140

Tilläggsdirektiv till Utredningen om förenkling och rationalisering av fastighetstaxeringen m.m. (Fi 1993:13)

Dir. 1993:140

Beslut vid regeringssammanträde 1993-12-16

Statsrådet Lundgren anför.

Sammanfattning av uppdraget

Jag föreslår att Utredningen om förenkling och rationalisering av fastighetstaxeringen m.m. (Fi 1993:13, UFF) ges tilläggsdirektiv att, utöver det uppdrag som angetts i dir. 1993:57, undersöka konsekvenserna av att det införs en möjlighet att låta bli att fastställa taxeringsvärden för vissa fastighetskategorier för vilka taxeringsvärdena inte utgör underlag för löpande beskattning. Utredningen skall bl.a. belysa de materiella och administrativa konsekvenserna av en sådan förändring. Vidare skall ut-redningen pröva möjligheterna att verkställa en särskild värdering då behov av ett värde tillfälligt uppkommer för beskattningsändamål.

Utredningen skall föreslå de lagändringar som föranleds av ställningstagandena.

Bakgrund

Genom regeringsbeslut den 13 maj 1993 bemyndigade regeringen det statsråd som har till uppgift att föredra ärenden om beskattning att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att föreslå åtgärder som kan leda till förenkling och rationalisering av fastighetstaxeringen m.m. I uppdraget ingår bl.a. att utreda möjligheterna att övergå till register- baserad taxering liksom andra frågor som rör fastighetstaxeringen och som kan leda till förenkling och rationalisering av denna. Delar av detta utredningsarbete skall redovisas senast den 1 maj 1994. Utredningen skall vidare, förutom att behandla vissa närmare angivna fastighetstaxeringsfrågor, göra en författningsteknisk översyn av fastighetstaxeringslagen (1979:1152). Denna del av arbetet bör redovisas under år 1995.

Under senare tid har från flera håll ifrågasatts nödvändigheten av att bestämma taxeringsvärden även för de fastigheter som inte är skattepliktiga till fastighetsskatt.

Riksskatteverket (RSV) har i rapporten Kostnader för utveckling av allmän fastighetstaxering (RSV Rapport 1992:5) beräknat kostnaderna för fastighetstaxering avseende AFT 1994 - AFT 1998 till ca 1,6 miljarder kronor. Kostnaderna omfattar förberedelsearbete, taxering och ADB. I rapporten ifrågasätter RSV om det finns anledning att verkställa fastig- hetstaxering enligt nuvarande system av de slag av fastigheter för vilka taxeringsvärdet saknar fortlöpande betydelse för beskattning. Ett alter- nativ anses vara att verkställa en särskild värdering vid de enskilda tillfällen då det finns behov av ett värde för beskattningsändamål.

Flera företagsorganisationer har i skrivelser till Finansdepartementet under hösten 1993 tagit upp frågan om det är nödvändigt att bestämma taxeringsvärden för fastigheter för vilka fastighetsskatt inte tas ut löpande. Organisationerna har efterlyst tilläggsdirektiv för bl.a. UFF att utreda möjligheten att i fortsättningen begränsa dels den allmänna fastighetstaxeringen till sådana fastighetstyper som omfattas av fastig- hetstaxeringen till att endast genomföras vid behov för enskilda fastigheter. Vidare har påpekats att fastighetstaxeringen medför stora kostnader bl.a. för fastighetsägarna på grund av det omfattande uppgiftslämnandet.

I skatteutskottets betänkande Organisationen vid fastighetstaxeringen (bet. 1993/94:SkU8) har ett särskilt yttrande lämnats av de borgerliga ledamöterna angående behovet av att bestämma taxeringsvärden. I yttran- det uttalas att fastighetstaxering i princip inte bör förekomma när taxeringsvärdet inte skall ligga till grund för att fastställa skatt och att det förutsätts att UFF kommer att beakta detta synsätt i det fortsatta utredningsarbetet.

Mot bakgrund bl.a. av RSV:s rapport uppdrog regeringen den 18 februari 1993 åt Statskontoret att inom den offentliga sektorn och i näringslivet kartlägga samt analysera användningen av taxeringsvärden för fastigheter. Statskontoret har lämnat en rapport, Användningen av taxeringsvärden fär fastigheter (1993:26). I denna redogörs för i vilka olika sammanhang som taxeringsvärden och andra uppgifter från fastig- hetstaxeringen används. Det framgår att taxeringsvärdet bl.a. ligger till grund för beräkning av fastighetsskatt, förmögenhetsskatt, arvs- och gåvoskatt samt stämpelskatt. I ett flertal lagar hänvisas till taxeringsvärde eller till typkod för att avgränsa lagens giltighet till en viss typ av fastigheter. Vidare används taxeringsvärden som ett mått på fastighetsvärden vid exempelvis kreditgivning, fastighetsförsäljningar och försäkringsavtal o.d. I rapporten uttalas bl.a. följande. "Taxeringsvärden har kommit att användas i allt större utsträckning utanför skatteområdet. Genom den användning som finns både med lagstiftning som grund och i andra sammanhang är såväl taxeringsvärdet som egenskapsuppgifter väl kända och flitigt använda inom många verksamhetsområden."

Uppdraget

Av den föregående redogörelsen framgår det att fastighetstaxeringen medför betydande kostnader för skatteförvaltning och fastighetsägare. Det är enligt min uppfattning angeläget att genom begränsningar i uppgiftslämnandet och på andra sätt förenkla och rationalisera fastig- hetstaxeringen. UFF fick därför våren 1993 i uppdrag att utarbeta förslag med bl.a. denna inriktning. Utredningens direktiv tar dock inte upp frågan om det kan finnas anledning att i rationaliseringssyfte avstå från att bestämma taxeringsvärden för fastigheter för vilka detta värde inte utgör underlag för löpande beskattning. Det är därför mot bakgrund av bl.a. de framställningar som gjorts från företrädare för näringslivet och vad RSV uttalat i den tidigare nämnda rapporten enligt min mening motiverat att låta utredningens uppdrag även omfatta denna fråga.

Utredningen skall således undersöka möjligheten att underlåta att fastställa taxeringsvärden för fastighetskategorier för vilka taxeringsvärdena inte utgör underlag för löpande beskattning. Utredningen skall också överväga om en förenklad form för att bestämma taxeringsvärden kan vara en framkomlig väg i dessa fall. De materiella och administrativa konsekvenserna av sådana förändringar skall redovisas. Utredningen skall också klarlägga i vad mån uppgifter för klassificerings- och registreringsändamål behöver lämnas vid fastighetstaxeringen även om taxeringsvärden inte fastställs. Även när det gäller fastigheter för vilka taxeringsvärdet inte har betydelse för den löpande beskattningen kan i vissa fall ändå i beskattningssammanhang finnas behov av ett fastighetsvärde. Utredningen skall därför också belysa möjligheterna att fastställa värden vid de tillfällen då det för beskattningsändamål i ett visst fall, exempelvis vid beräkning av arvs- och gåvoskatt, finns behov av ett sådant värde.

Som framgår av Statskontorets rapport används taxeringsvärden och andra uppgifter från fastighetstaxeringen i många olika sammanhang. Även konsekvenserna på andra områden än beskattningsområdet av att inte fastställa taxeringsvärden för vissa fastighetskategorier skall om möjligt redovisas.

Utredningen skall slutligen föreslå de lagändringar som föranleds av ställningstagandena i nu aktuell fråga.

Utredningen bör redovisa sitt arbete i denna del senast år 1995. I övrigt gäller samma förutsättningar som angetts i dir. 1993:57.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen utvidgar Utredningens om förenkling och rationalisering av fastighetstaxeringen m.m. uppdrag i enlighet med vad jag nu har anfört.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.