Dir. 1993:83

Övergripande lagstiftning vid en svensk anslutning till EG/EU

Dir. 1993:83

Beslut vid regeringssammanträde 1993-06-10

Statsrådet Dinkelspiel anför.

Mitt förslag

Jag föreslår att en särskild utredare tillkallas med uppdrag att lämna förslag till den övergripande lagstiftning som krävs vid en svensk anslutning till EG/EU.

Bakgrund

Sverige inledde sina förhandlingar om medlemskap i EG/EU den 1 februari detta år. Avsikten är att Sverige - under förutsättning att det svenska folket i den kommande folkomröstningen bejakar ett svenskt medlemskap - skall kunna inträda som medlem år 1995.

Ett medlemskap i EG/EU förutsätter vissa förändringar av konstitutionell natur men också övergripande lagstiftning av annat slag.

I april 1991 tillkallades en kommitté för att utreda behovet av grundlagsändringar inför ett svenskt medlemskap i EG. Kommittén, som antog namnet Grundlagsutredningen inför EG, överlämnade i mars 1993 sitt betänkande (SOU 1993:14) EG och våra grundlagar. Betänkandet, som kompletterats med departementspromemorian (Ds 1993:36) Våra grundlagar och EG, remissbehandlas för närvarande tillsammans med promemorian.

Genom grundlagsändringar åstadkoms de konstitutionella förutsättningarna för ett medlemskap i den utsträckning som följer av en anslutning till EG/EU. Härigenom blir det möjligt att överlämna beslutanderätt till gemenskapens institutioner. Därefter måste beslutanderätt också faktiskt överlämnas till gemenskapen. Detta kan regleras genom en särskild lagbestämmelse.

Ett svenskt anslutningsfördrag med EG/EU kan föranleda lagstiftning också i andra hänseenden. En fråga är hur den svenska anslutningen till de grundläggande fördragen skall regleras och en annan hur de rättsregler som EG redan beslutat med stöd av dessa fördrag skall göras tillämpliga här i landet. En fråga som också kan komma att aktualiseras är huruvida priciperna om gemenskapsrättens företräde och - i vissa fall - direkta effekt bör framgå av den svenska lagstiftningen eller om förhållandet mellan EG-rätten och intern svensk rätt bör lösas på något annat sätt. Dessa frågor bör ses i ljuset av den fortsatta beredningen av Grundlagsutredningens betänkande och den nyssnämnda departementspromemorian.

Grundlagsutredningen har i enlighet med sina direktiv övervägt på vilket sätt riksdagen kan spela en aktiv roll i EG-samarbetet. I detta avseende har det föreslagits att en EG-nämnd skall inrättas för samråd mellan riksdag och regering inför behandlingen av viktigare förslag i framför allt ministerrådet. Det är dock riksdagen själv som beslutar om hur arbetet i riksdagen skall organiseras.

En fråga av betydelse som behöver övervägas i detta sammanhang är omfattningen av samrådet mellan regering och riksdag och i vad mån detta samråd kan behöva författningsregleras.

I samband med nu nämnda frågor bör övervägas även hur de författningar som beslutats till uppfyllande av Sveriges förpliktelser enligt avtalet om ett europeiskt ekonomiskt samarbetsområde (EES) påverkas genom ett svenskt medlemskap i EG/EU.

Jag föreslår att en särskild utredare tillkallas för att i de avseenden som nyss nämnts överväga och lämna förslag till den övergipande lagstiftning som kan krävas för en svensk anslutning till EG/EU. Utredaren bör dock få föreslå även andra lagstiftningsåtgärder som kan aktualiseras under utredningens arbete.

I de frågor som rör samråd mellan regering och riksdag bör utredaren ha kontakt med de politiska partier som är företrädda i riksdagen samt samråda med Riksdagsutredningen.

Utredaren bör hålla sig underrättad om hur motsvarande förberedelser bedrivs i Finland och Norge.

Utredaren bör redovisa sitt förslag senast vid utgången av år 1993.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar det statsråd som har till uppgift att föredra ärenden om europeiska integrationsfrågor

att tillkalla en särskild utredare - omfattad av kommittéförordningen (1976:119) - för att lämna förslag till den lagstiftning som föranleds av en svensk anslutning till EG/EU, samt

att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt utredaren.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.

(Utrikesdepartementet)