Beslut vid regeringssammanträde den 1 december 1994

Sammanfattning av uppdraget

En särskild utredare tillkallas med uppgift att analysera för- utsättningarna och föreslå former för det bilaterala utvecklingssamarbetet med Indien.

Trettio år av samarbete

Det svenska utvecklingssamarbetet med Indien har pågått i mer än trettio år. Under 1960-talet spelade familjeplanering en framträdande roll i samarbetet. Under 1970-talet lades huvudvikten vid importstöd, landsbygdsutveckling och direkt bekämpning av fattigdom. Under senare år har andelen infrastrukturella investeringar, särskilt inom energisektorn, ökat inom biståndet och uppgår idag till ungefär en tredjedel. Av betydligt äldre datum än biståndet är de mycket omfattande kontakterna genom svenska folkrörelser och enskilda organisationer.

Inför beslut om Sveriges framtida samarbete med Indien finns anledning att göra en särskilt djup och bred analys. Landstrategiarbetet för Indien bör därför inledas med en särskild utredning.

Uppdraget

Den 30 juni 1996 löper det nu gällande samarbetsavtalet med Indien ut. Utredaren skall utarbeta förslag som kan ligga till grund för en diskussion om vilken inriktning utvecklingssamarbetet med Indien skall ha de kommande fem till tio åren. Förslaget skall bygga på material från biståndsmyndigheterna och särskilda ananlyser. I förslaget skall anges övergripande mål och intriktning av samarbetet samt den huvudsakliga fördelningen mellan olika biståndsformer. Utredaren bör utgå från en biståndsvolym på högst nuvarande nivå.

Utredaren skall undersöka erfarenheterna av de olika former och inriktningar som hittills prövats samt förutsättningslöst utreda nya, alternativa inriktningar. Utredaren skall därvid uppmärksamma följande delfrågor:

* Hur har de pilotprogram på fattigdoms-, demokrati- och miljöområdena som genomförts utfallit, särskilt vad gäller spridning av metod- och policyslutsatser?

* Hur har multi-bi-samarbetet fungerat, dvs. de program där olika FN-organ eller andra internationella organisationer använts som kanal för svenskt bilateralt bistånd?

* Vilka effekter har biståndet haft när det gäller att etablera kontakter mellan svenska och indiska institutioner och intressegrupper även utanför biståndsområdet?

* Vilka är erfarenheterna av kunskapsöverföring på t.ex. miljö- och förvaltningsområdena, bl.a. med hänsyn till de globala miljökonventionerna?

* Vilka är erfarenheterna och vilka slutsatser kan dras av de infrastrukturella investeringarna, särskilt på energiområdet, bl.a. i relation till OECD:s nya regler om biståndskrediter (Helsingforsöverens- kommelsen)?

Utredaren bör i sitt förslag särskilt beakta kravet på förbättrad mål- och resultatstyrning i det svenska biståndet.

Utredaren bör vidare särskilt beakta förslag och rekommendationer i rapporten "Hållbart bistånd", samt överväga resultaten av de specialstudier som fogats till rapporten.

Arbetets uppläggning och redovisningen av uppdraget

Regeringen kommer i regleringsbrevet för budgetåret 1995/96 att ge den nya biståndsmyndighet som regeringen avser att inrätta, i uppdrag att senast den 1 februari 1996 till regeringen lämna en landöversikt och resultatsredovisningar i enlighet med gällande anvisningar för landsstrategiarbetet, baserade på bl.a. utredarens rekommendationer.

Som ett led i sitt arbete bör utredaren planera och genomföra seminarier med deltagande av företrädare för såväl indiska som svenska intressenter.

För utredaren gäller de allmänna tilläggsdirektiv att redovisa jämställdhetspolitiska konsekvenser som regeringen utfärdade den 10 novemer 1994 till samtliga kommittéer och utredare (dir. 1994:124).

Utredaren skall följa de generella direktiv för kommittéer och särskilda utredare som regeringen beslutat.

Utredaren skall redovisa sitt uppdrag senast den 1 oktober 1995 i form av förslag till underlag för en landstrategi för Indien.