Dir. 1994:139
Program för mål 4 i Europeiska socialfonden
Dir. 1994:139
Beslut vid regeringssammanträde den 22 december 1994
Sammanfattning av uppdraget
En särskild utredare skall tillkallas för att leda arbetet med att utarbeta ett program för användningen av medel från Europeiska socialfonden för mål 4. Programmet skall avse åren 1995 - 1999.
Medel från Europeiska socialfonden
Europeiska socialfonden skall bidra till utvecklingen av mänskliga resurser och kompetens i vid mening samt till förbättringar i arbetsmarknadens sätt att fungera.
Programmet för mål 4 skall innehålla åtgärder som är avsedda att underlätta omställningar på arbetsmarknaden för både kvinnor och män och särskilt för dem som riskerar att drabbas av arbetslöshet vid strukturförändringar och vid förändringar av produktionssystemen.
I anslutningsfördraget mellan Europeiska unionen (EU) och Sverige har för insatser utanför mål 6 anvisats en ungefärlig medelsram om 268 mecu per år från EU:s samtliga strukturfonder för perioden 1995 - 1999.
Regeringen har överlämnat ett förslag till EU:kommissionen om att cirka 930 miljoner kronor av dessa medel skall avse program för mål 3 och 4, som finansieras genom Europeiska socialfonden. En riktlinje bör vara att upp till en tredjedel av medlen kan beräknas för åtgärder enligt mål 4. Även en del av de medel som beslutats för mål 6 skall användas för insatser av samma karaktär som mål 3 och 4. Beslut om fördelning av Sveriges medelsram på de olika målen och fonderna fattas av EU-kommissionen.
Inom ramen för artikel 123 i Romfördraget skall Europeiska socialfonden ha som huvudsaklig uppgift att ge stöd till målen 3 och 4 i hela gemenskapen och dessutom understödja programmen för mål 2, 5 b och 6.
Arbetet med att utarbeta programmet skall organiseras med största möjliga medverkan av ekonomiska och sociala parter enligt praxis och nationella bestämmelser. Detta samrådsförfarande kallas i det följande partnerskap. Partnerskapet skall omfatta förberedelsen och finansieringen liksom förhandsbedömningen, övervakningen och utvärderingen av verksamheten enligt programmen.
Partnerskapet skall genomföras i överensstämmelse med respektive parts institutionella, juridiska och finansiella befogenheter. Till arbetet skall knytas en referensgrupp.
Arbetslivsfonden skall svara för de övergripande och sammanhållande sekretariatsfunktioner som krävs för arbetet. Arbetslivsfonden skall i erforderlig grad samråda med och informera berörda myndigheter. I Arbetslivsfondens ansvar ingår också att i samverkan med NUTEK och Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) svara för att organisationer m.fl. ges möjlighet att följa och medverka i programarbetet. Det gäller t.ex. Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, näringslivets organisationer, fackliga organisationer, utbildningsanordnare m.fl. NUTEK skall svara för samordning med berörda länsstyrelser. På regional nivå skall berörd länsstyrelse samordna arbetet.
Övriga berörda myndigheter och länsstyrelser skall inom sina respektive ansvarsområden medverka i arbetet genom att ta fram nödvändigt underlagsmaterial, analyser etc. Det gäller i första hand AMS, NUTEK, Arbetsmiljöfonden, Kooperativa Rådet, RFV, Skolverket, Verket för högskoleservice och berörda högskolor.
Det står i övrigt utredaren fritt att välja de former för arbetet som bedöms mest ändamålsenliga.
Programmet skall utarbetas enligt de förordningar för strukturfonderna som Ministerrådet fastställt den 20 juli 1993 (rådets förordningar (EEG) nr 2080/93 - 2085/93) samt de riktlinjer för strukturfondsarbetet som EU-kommissionen därefter fastställt. Vad som i dessa förordningar sägs om mål 1 skall förutsättas gälla även för mål 6.
De åtgärder som föreslås i programmet skall i första hand utgå från behoven i små och medelstora företag. Åtgärderna skall grundas på en beskrivning av de utvecklingstendenser som finns och som stödjer en förbättrad konkurrenskraft i svenska företag samtidigt som de anställdas kapacitet och kompetens tas tillvara. Åtgärderna i programmet bör inriktas på att främja en bättre flexibilitet såväl på den svenska arbetsmarknaden i sin helhet som på regionala och lokala arbetsmarknader. Åtgärderna bör också inriktas på företagens inre flexibilitet för att främja utvecklingen av:
- företags och individers förmåga att efterfråga och använda ny kompetens,
- stödjande strukturer bl.a. i form av nätverk som utvecklar denna förmåga och
- metoder för att bättre kunna förutse förändringar på arbetsmarknaden och därmed förändringar i fråga om efterfrågad kompetens. Denna kunskap är i sin tur grunden för planering och dimensionering av olika former av yrkesutbildning och arbetsmarknadspolitiska åtgärder.
I programmets olika delar skall kvinnors utbildnings- och kompetensutvecklingsbehov liksom deras situation på arbetsmarknaden särskilt beaktas. Detsamma gäller för utländska medborgare.
Föreslagna åtgärder skall främja en bättre hälsa i arbetslivet och vara förenliga med en långsiktigt hållbar ekonomisk utveckling och en god hushållning med naturresurserna. Åtgärder för att utveckla nya välfärdslösningar genom kooperation och ideella organisationer kan övervägas.
Åtgärderna enligt mål 4 skall vara förebyggande och inte vara avsedda att lösa problem som redan uppstått. De skall vara horisontella och inte inriktade på en viss bransch.
Programmet för mål 4 skall struktureras i delprogram i enlighet med vad som anges i de nämnda Rådsförordningarna samt samordnas med övriga strukturfondsprogram. Detta gäller särskilt för mål 2, 5 och 6. Enskilda projekt skall inte redovisas. Undantag kan dock större, väl avgränsade projekt av engångskaraktär vara.
Av redovisningen skall framgå hur den nationella medfinansieringen av åtgärderna skall ordnas. Som riktmärke i enlighet med EU:s regler skall gälla att 50 - 75 procent av de offentliga utgifterna för en åtgärd skall finansieras med nationella offentliga medel; statliga, (inkl. i vissa fall statliga bolag eller liknande) kommunala och landstingskommunala. Det är angeläget att de olika huvudmännen solidariskt deltar i medfinansieringen. En tydlig lokal och regional förankring av programmet är en förutsättning för att kommuner och landsting skall ta en betydande del av medfinansieringen.
Vidare skall förslag lämnas på hur programmet kan genomföras. Med detta avses bl.a. i vilka former och av vem som enskilda projekt inom olika delprogram bör prövas respektive beslut fattas.
Dessutom skall redovisas vilken typ av projekt som kan vara lämpliga att genomföra inom ramen för det s.k. gemenskapsinitiativet ADAPT. Dessa projekt skall vara nyskapande, omfatta två eller flera medlemsländer och kunna påverka arbetsmarknadspolitiken inom EU. De skall även ha en stark förankring på den lokala nivån och ligga i linje med programmet för mål 4.
Arbetet skall bedrivas i nära samråd med Arbetsmarknadsdepartementet. Förslag till projekt inom gemenskapsinitiativet ADAPT skall samordnas med Utbildningsdepartementets program LEONARDO. Arbetsmarknadsdepartementet skall svara för samråd även med övriga departement när deras ansvarsområden berörs.
För utredningsarbetet gäller regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare om att beakta EG-aspekter i utredningsverksamheten (dir. 1988:43), att redovisa regionalpolitiska konsekvenser (dir. 1992:50), att pröva offentliga åtaganden (Dir. 1994:23) och att redovisa jämställdhetspolitiska konsekvenser (Dir. 1994:124).
Arbetet skall bedrivas skyndsamt och skall vara avslutat senast den 15 mars 1995. Förslaget till program och gemenskapsinitiativ skall redovisas till Arbetsmarknadsdepartementet.